Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
1
N:o 4.
Ank. till Riksd. kansli den 13 februari 1891, kl. 3 e. m.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens tredje
hufvudtitel, omfattande anslagen till utrikesdepartementet.
(1 :a U. A.)
Ordinarie anslag.
l:o. De under denna hufvudtitel i nu gällande riksstat anvisade
ordinarie anslag äro följande:
fiabinettskassans utgifter.
Departementschefen, ministern för utrikes
ärendena...................................................... kronor 24,000: —
Utrikesdepartementet ....................................... » 27,495: —
Ministerstaten................ » 345,000: _
Militärattachéer.................................................. » 8,400: —
Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter » 45,955: — 450 850' _
Konsulskassans utgifter.
Utrikesdepartementet ....................................... kronor 10,000: —
Konsulsstaten...................................................... » 129,685:
Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter » 20,315: — 160 000-
Summa kronor 610,850: —
Utgifter, »om bestridas af svenska statsverket allena.
Svenska kyrkan i Paris............................................................ kronor 2,950: —
tillsammans kronor 613,800:
Bill. till Riksd. Prot. 1891. 4 Samt. 1 Afd. 3 Eäft.
1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
I afseende å regleringen af utgifterna för år 1892 har Kongl. Maj:t,
med hänvisning till det den kongl. propositionen angående statsverkets till¬
stånd och behof bilagda statsrådsprotokoll öfver utrikesdepartementsärenden
den 12 januari innevarande år, föreslagit, att nedannämnda ordinarie anslag
mätte af Riksdagen anvisas att utgå emot nu gällande redovisningsskyldighet
samt med samma rätt till deras användande och under enahanda vilkor som
hittills, nemligen:
Kabinettskassans utgifter.
[1.] departementschefen, ministern för
utrikes ärendena ................................................ kronor
[2.] utrikesdepartementet ........................ »
[3.] minister staten ................................... »
[4.] militärattachéer ................................. »
[5.] skrifmaterialier, expenser och extra
utgifter.................................................................. 8
24,000: —
27,495: —
337,941: —
8,471: —
45,893: —
443,800: -
Konsulskassitns utgifter.
[6.] utrikesdepartementet ........................ kronor 10,000: —
[7.] konsulsstaten....................................... * 129,685:
[8.] skrifmaterialier, expenser och extra
utgifter.................................................................. 5 20,315: 160,000: —
Summa kronor 603,800: —
Utgifter, smil bestridas af svenska statsverket allena.
[9.] svenska kyrkan i Paris .......................................... kronor 2,950:
tillsammans kronor 606,750: —
Vid behandlingen af förestående anslagsfrågor har utskottet jemväl
förehaft två inom riksdagen väckta motioner, den ena inom Första Kam¬
maren af herr F. T. Bore/ (n:o 26) och den andra inom Andra Kammaien åt hen
J. Anderson i Tenhult (n:o 118), i hvilka motioner sammanstämmande
föreslagits:
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
3
att Riksdagen, under uttalande af sin åsigt, att beskickningarna i Wien
och Konstantinopel borde indragas, måtte nedsätta utrikesdepartementets budget
med den på Sverige belöpande andelen af kostnaden för dessa tvenne be¬
skickningar ;
att Riksdagen måtte bevilja den i anslaget till ministerstaten ingående
summa, som motsvarade Sveriges andel i kostnaden för beskickningarna i
Nederländerna, Belgien och Italien, under vilkor att vid uppkommande ledig¬
het befattningarna icke åter besattes, förrän Riksdagen dertill lemnat
sitt bifall;
att Riksdagen i afseende å anslagen för beskickningarna i S:t Peters¬
burg, Köpenhamn, London, Paris och Berlin måtte bevilja den i anslaget till
ministerstaten ingående summa, som motsvarade Sveriges andel i aflöningen
för sändebuden i de nämnda fem hufvudstäderna, under vilkor, att vid upp¬
kommande ledighet befattningarna ej definitivt återbesattes, förrän Riksdagen
fattat beslut om aflöningsbeloppen;
samt att Riksdagen, med tillkännagifvande att den icke funnit skäl att
vidare förnya sitt bemyndigande för Kongl. Maj:t att, utan den eljest för
statsmedels användning stadgade redovisning, till s. k. hemliga utgifter dispo¬
nera någon del af tredje hufvudtitelns anslag, måtte nedsätta tredje hufvud-
titeln med Sveriges andel af det till hemliga utgifter hittills disponibla belopp.
Såsom vid jemförelse emellan nu gällande riksstat och förenämnda, af
Kongl. Maj:t äskade anslag synes, har Kongl. Maj:t icke föreslagit någon
förändring beträffande konsulskassans utgifter, men deremot i kabinettskassans
utgifter föreslagit en minskning af 7,050 kronor, som uppstått derigenom,
att anslaget till ministerstaten minskats med 7,059 kronor samt anslaget till
skrifmaterialier, expenser och extra utgifter med 62 kronor, hvaremot ansla¬
get till militärattachéer ökats med 71 kronor. Angående minskningen i an¬
slaget till ministerstaten upplyses af statsrådsprotokollet öfver utrikesdeparte-
mentsärenden den 5 december 1890, sid. 25, att densamma uppkommit genom
nedsättning i utgifterna för beskickningarna i Konstantinopel och Wien samt i
anslaget till pensioner. Såsom af samma statsrådsprotokoll (sid. 15—18 och
23) inhemtas, har ministern för utrikes ärendena på anförda skäl ansett sig
icke kunna helt och hållet indraga beskickningarna å nämnda platser. För
att emellertid, tillmötesgå framstälda önskningar om besparingar å utrikes-
budgeten, har han föreslagit dels sammanslagning af drogmanens och konsulat-
sekreterarens i Konstantinopel befattningar, samt dels nedsättning af lönen
för envoyéen i Wien och indragning af legationssekreterarebefattningen der¬
städes. Genom den förstnämnda åtgärden uppkomme en besparing af 6,300
kronor i den gemensamma utrikesbudgeten, hvaraf 4,000 kronor utgjorde
minskning i kabinettskassans utgifter. Det föreslagna nedbringandet af kost¬
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
naderna för beskickningen i Wien föranledde besparing å utrikesbudgeten af
14,000 kronor, nemligen 8,000 kronor genom nedsättning af ministerns lön
från 40,000 kronor till 32,000 kronor och 6,000 kronor genom indragningen
af legationssekreterarebefattningen. Slutligen har, på sätt meddelas å sid.
24 af statsrådsprotokollet, en nedsättning i pensionsstaten för år 1892 å 4,000
kronor kunnat föreslås. Den sammantaga minskningen å kabinettskassans
utgifter utgjorde således 22,000 kronor. A andra sidan hade genom en, i
sammanhang med tillsättande af en lönad generalkonsul i New-York och
vissa förut till ministern och t. f. generalkonsuln i Washington utgående
konsulatafgifters indragning till konsulskassan, föreslagen ökning af lönerna
för beskickningen i Washington kabinettskassans utgifter, på sätt inhemtaså
sid. 22 och 23, ökats med 12,000 kronor, hvadan alltså den verkliga bespa¬
ringen å nämnda kassas utgifter blefve 10,000 kronor, hvaraf, enligt propor¬
tionen 12 till 5, 7,059 kronor tillkomme Sveriges utrikesbudget.
Ökningen med 71 kronor i anslaget till militärattachéer samt minsk¬
ningen med 62 kronor i anslaget till skrifmaterialier, expenser och extra
utgifter hafva, såsom i statsrådsprotokollet (sid. 2) meddelas, föreslagits för
ernående så nära som möjligt af den rätta proportionen mellan de förenade
rikenas bidrag till ifrågavarande utgifter äfvensom för undvikande af brutna
tal och slutsummans afrundning.
Efter att (sid. 10—12 i statsrådsprotokollet) hafva uppdragit en
jemförelse mellan anslagen till diplomatiska utgifter under åren 1858—1890
och nuvarande anslag för samma ändamål anför ministern för utrikes ären¬
dena, att han i förslaget till stat för 1892 icke ansett sig kunna föreslå
indragning af någon beskickning, och att förslaget derför icke innehölle
några större nedsättningar. De till några beskickningschefer anslagna belopp
vore visserligen högre än de, som från andra med Sverige och Norge lik-
stälda länder för samma ändamål utginge, men detta förhållande vore en
följd deraf att de personer, som i de Förenade rikena egnade sig åt den di¬
plomatiska banan, i regeln icke egde någon större förmögenhet, och om för dessa
ministerbefattningar, som endast några få kunde uppnå, lönerna nedsattes så
att en gift man utan större förmögenhet ej kunde hoppas att komma i fråga
till dessa poster, blefve förmodligen följden den, att småningom ingen ung
man med förmåga, men utan förmögenhet, skulle vilja egna sig åt en bana,
på hvilken han äfven i bästa fall aldrig kunde hoppas att vinna en för en
gift man i ekonomiskt hänseende oberoende ställning. Lönerna vore inga¬
lunda höga, om de jemfördes med den vanliga lefnadskostnaden i de sällskaps¬
kretsar, der diplomaten måste söka de personer, med hvilka han både att
förhandla för att vinna det på personlig bekantskap grundade förtroende
som vore erforderligt, om han skulle kunna utföra en af sina förnämsta upp¬
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
5
gifter att så vidt möjligt genom förtroliga meddelanden undvika officiella me¬
ningsskiljaktigheter. Den inkomst, som ministrarne i verkligheten åtnjöte,
vore äfven något mindre än det i stat uppförda lönebeloppet, emedan mi¬
nistrarne vore skjddiga att till legationssekreteraren utbetala s. k. indemnitet,
eller ersättning i penningar i stället för den ministrarne förut af ålder åliggande
skyldigheten att hysa och föda legationssekreteraren, en skyldighet, som for¬
dom äfven fans i andra länder föreskrifven, men som numera endast funnes
för de Förenade rikenas och Danmarks ministrar. Denna indemnitet utbe¬
talades med 12 kronor pr dag af de Förenade rikenas ministrar i London,
Paris, S:t Petersburg och Washington samt med 9 kronor pr dag i Berlin
och Köpenhamn.
Om man fördelade kostnaderna för diplomatiska ändamål på folkmäng¬
den, visade det sig, enligt en å sid. 13 i statsrådsprotokollet intagen tabell,
att utgifterna för ministerstaten vore mindre tryckande i de Förenade rikena
än i något annat med dem jemförlig! europeiskt land.
Utskottet, som i öfrigt tillåter sig hänvisa till hvad ministern för utrikes
ärendena (sid. 14—25 i statsrådsprotokollet) anfört i afseende å de i utrikes-
budgeten upptagna anslagsrubrikerna Ministern för utrikes ärendena, Utrikes¬
departementet och Ministerstaten, anser sig af ministerns yttrande angående
anslagen under sistnämnda rubrik böra här i korthet intaga hvad som med¬
delats i fråga om beskickningarna i Konstantinopel, Köpenhamn, Rom
Washington och Wien.
Hvad först beträffar beskickningen i Konstantinopel vore densamma,
enligt ministerns för utrikes ärendena redan den 6 december 1889 uttalade
mening, nödvändig af skäl, bland andra, att turkiska regeringen ej under-
hölle direkta förbindelser utom med diplomatiske agenter. Anledningen här¬
till vore i främsta rummet den, att på grund af gällande traktater eller s. k.
kapitulationer alla kristna magters beskickningar i Turkiet utöfvade obegränsad
domsrätt i alla så väl civila mål som brottmål, då målet icke rörde ottomanisk
undersåte eller blifvit begånget mot turkiska regeringen, utan endast utlän-
dingar vore parter i målet. Danmark, Portugal och Schweiz vore de enda
länder af betydenhet, som hade intressen i Turkiet utan att underhålla
ständiga beskickningar. Danmarks angelägenheter vore sedan längre tid
anförtrodda åt de Förenade rikenas beskickning, men de göromål som här¬
igenom förorsakades för beskickningen vore mycket obetydliga. Schweizarne,
som hade tre språk, franska, tyska och italienska, vände sig till den ambassad,
hvars språk de talade, och Portugal representerades vanligen af italienska
ambassaden, ehuru portugisiska regeringen hvart tredje år på någon tid
anstälde en utomordentlig envoyé i Konstantinopel. Vid de Förenade
rikenas beskickning vore göromålen allt för talrika för att begäran att få
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
öfverlemna dem till annan beskickning skulle kunna framställas. Sjöfarten
hade visserligen genom upphörd användning af svenska och norska segeltartyg
för sjöfarten på Svarta hafvet under senare åren aftagit, men enligt berättelse
den 14 sistlidne juli om sjöfarten för år 1889 hade under nämnda år 129
ångfartyg, och af dem 118 norska, två gånger passerat Konstantinopel på
väg till och från Svarta hafvet, och i anledning af denna sjöfart hade
beskickningen utfärdat 125 sundhetspass och 212 framställningar till turkiska
regeringen om erhållande af de tillståndsbevis, som erfordrades för fartyg,
som passerade Dardanellerna eller Bosphoren. Beskickningen hade äfven varit
anlitad för utfärdande af pass och andra intyg, för upptagande af förklaringar
i enskilda angelägenheter, protester och förklaringar, för förordnande åt värde¬
rings- och bcsigtningsmän, för delgifvande af stämningar m. fl. dylika ärenden.
Hela utgiften för de Förenade rikenas beskickning i Konstantinopel
uppginge för år 1891 till 37,374 kronor, hvaraf till ministern 20,000 kronor,
till konsulatsekreteraren 7,694 kronor, till drogmanen eller tolken 6,000
kronor och till öfriga utgifter 3,680 kronor.
Den vid beskickningen anstälde drogman eller tolk vore, enligt
ministerns för utrikes ärendena mening, oumbärlig, emedan så väl
muntliga som skriftliga meddelanden till turkiska regeringen i löpande
mål gjordes på turkiska och denne tjensteman alltid åtföljde ministern vid
besök hos turkiska myndigheter Han vore dessutom beskickningens repre¬
sentant i flera internationella komitéer, deribland sundhetskomitén, som vore
öfverstyrelse för sundhetsväsendet i Turkiet, och han hade derigenom flera
gånger varit i tillfälle att för sjöfarten utverka fördelar, som i annat fall ej
kunnat erhållas. Som drogmanen vore född och uppfostrad i Konstantinopel
och derför endast egde mindre kännedom om svenska och norska förhållanden,
hade det hittills ansetts nödigt att hafva en konsulatsekreterare för att, när
ministern vore tjenstledig, förestå beskickningen och i allmänhet vara ministern
behjelplig vid handläggning af ärenden, som rörde svenska och norska fartyg
och konsularjurisdiktionen, äfvensom i fall, då förhandlingar erfordrades med
konsulatsekreterare från andra beskickningar, men för att tillmötesgå fram-
stälda önskningar om nedsättning i utgifterna för denna beskickning hade
ministern för utrikes ärendena, efter det yttrande från kommerskollegium
inhemtats, ansett sig, såsom här ofvan förmälts, böra föreslå sammanslagning
af konsulatsekreterarens och drogmanens befattningar, hvaraf emellertid följde,
att den senares lön måste för de ökade göromålen höjas med 1,000 kronor.
Den genom denna anordning åstadkomna besparing uppginge, såsom förut
nämnts, till 6,300 kronor i den gemensamma utrikesbudgeten.
Hvad anginge beskickningen i Köpenhamn ansåge ministern för utrikes
ärendena, att äfven om Sverige och Norge icke till följd af unionen egde
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
7
gemensamma beskickningar, det vore föga troligt att någotdera landet skulle
kunna undvara en diplomatisk representant i Köpenhamn, så länge bruket
vore att underhålla internationella förbindelser genom diplomater, men be¬
skickningen i Danmark kunde dock sägas vara till större nytta för Sverige
än för Norge till följd af de mellan grannländer ständigt förekommande
ärenden, som fordrade direkta förhandlingar mellan regeringarna. Ministerns
lön, som enligt 1830 års stat vore 32,000 kronor, hade redan före 1868 höjts
till dess nuvarande belopp 36,000 kronor, och ehuru detta belopp äfven efter
det vanliga afdraget för indemnitet vore högre än de löner, som ministrarne
från ett par andra länder uppbure, vore det dock säkert mindre än den nu¬
varande ministerns verkliga lefnadskostnader
Vidkommande åter beskickningen i Bom, hade, enligt hvad ministern
för utrikes ärendena vidare meddelat, italienska hamnar år 1889 besökts åt
45 svenska och 290 norska fartyg. Värdet af utförseln från Sverige till
Italien år 1888 hade enligt svensk statistik varit 522,322 kronor, och utförseln
från Norge samma år enligt norsk statistik omkring 4,000,000 kronor. Enligt
italiensk statistik hade värdet af utförseln till Italien från Sverige och Norge varit
tillsammans 6,538,320 kronor. Till följd af dessa handels- och sjöfartsförbindelser
vore det nödvändigt för de Förenade rikena att vara representerade hos italienska
regeringen, och en beskickning kunde icke undvaras, emedan ett under lång
tid stadgadt internationelt bruk i det afseendet numera erhållit sådan häfd,
att, när internationella frågor förekomme, desamma icke utan ömsesidig
öfverenskommelse kunde handläggas på annat sätt än genom beskickningar.
Italien besöktes dessutom årligen af ett ganska stort antal svenska och
norska undersåtar och det lede intet tvifvel, att de genom beskickningens
rekommendationer komme i åtnjutande af icke oväsentliga fördelar.
De Förenade rikena hade i Rom en envoyé med lön af 29,000 kronor, men
ansåge ministern för utrikes ärendena sig böra uttala den åsigt, att vid in¬
träffande ledighet möjligheten af lönens nedsättning till omkring 20,000 kronor
borde till pröfning upptagas.
Utgifterna för Kongl. Maj:ts beskickning i Washington, uppgående till
sammanlagdt 52,000 kronor, vore visserligen — anför ministern för utrikes
ärendena — betydligt större än anslagen till beskickningarna från ett par andra
länder med ungefär samma folkmängd som de Förenade rikena, men anslagen till
ifrågavarande beskickning vore otillräckliga; och dessutom borde bemärkas, att det
vore brukligt att lönerna till utländska beskickningar beräknades icke blott efter
folkmängden utan äfven efter de intressen som funnes att bevaka, och det
lede intet tvifvel, att de Förenade rikena i Förenade Staterna egde vida
större intressen än flera andra länder. Ofvan omförmälda tillsättande af
en lönad konsul i New-York med lön af 30,000 kronor och öfverflyttandet
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
i sammanhang dermed af sjöhamnarne i Washingtons distrikt till New-Yorks
distrikt förorsakade för ministern i Washington en betydlig minskning i
löneförmåner, enär han derigenom förlorade konsulatafgifterna, som beräk¬
nades till 14,000 kronor, och då anledningen så väl till det stora anslaget
till beskickningen som till den höga lönen för konsuln i New-York just vore,
att det ansetts nödvändigt att sätta de Förenade rikenas representanter i
tillfälle att intaga en viss social ställning, men en sådan utan tvifvel vore
nödvändigare för ministern i Washington än för konsuln i New-York, ansåge
ministern för utrikes ärendena, att ersättning för denna minskning borde
beredas ministern i Washington, hvarför han föreslagit, att lönen för ministern
skulle beräknas till 40,000 kronor, hvaraf 24,000 eller 8,000 kronor mer
än förut från kabinettskassan och ett oförändradt belopp af 16,000 kronor
från konsulskassan, att ministern skulle befrias från skyldigheten att lemna
lagationssekreteraren indemnitet, emedan nedsättningen af lönen i annat fall
skulle blifva för stor, samt att legationssekreteraren i stället, förutom sin
lön af 6,000 kronor, skulle tilldelas från kabinettskassan ett belopp af 4,000
kronor under benämning tjenstgöringspenningar, så att hans hela lön komme
att utgöra 10,000 kronor. Hela utgiften för beskickningen skulle, om denna
stat faststäldes, blifva 50,000 kronor, eller 2,000 kronor mindre än förut,
enär denna ökning af anslaget från kabinettskassan med 8,000 kronor till
ministern och 4,000 kronor till legationssekreteraren eller tillsamman 12,000
kronor förutsatte de till 14,000 kronor uppgående konsulatafgifternas in¬
dragning till konsulskassan.
Fn beskickning i Wien vore enligt utrikesministerns åsigt nödvändig
ur politisk synpunkt. Ingen fråga, som berörde magtställningen i Europa,
kunde afgöras utan att utgången inverkade på alla stater af någon betydenhet
och deribland äfven de Förenade rikena, och då Österrike-Ungern icke blott
i allmänhet såsom stormagt utan äfven i vissa fäll till följd af sin geografiska
belägenhet komme att deltaga i afgörandet af dylika frågor, ansåge han sig
icke kunna tillstyrka indragning af denna beskickning. Fn sådan indragning
skulle dessutom med all sannolikhet hafva till påföljd att Österrike-Ungerns
beskickning hos Kong!. Maj:t komme att indragas och att alla officiella
förbindelser derefter finge ega rum öfver någon främmande hufvudstad,
hvarest beskickningar ömsesidigt funnes anstälda. Emellertid har han, såsom
redan är nämndt, föreslagit indragning vid blifvande ledighet af legations¬
sekreterarens befattning och nedsättning af envoyéens lön, hvaraf komme
att uppstå en besparing af 14,000 kronor.
I statsrådsprotokollet (sid. 26—41) lemnas slutligen redogörelse för
konsulskassans utgifter; och får utskottet, under hänvisning i öfrigt till detta
protokoll, meddela, att af den sammanställning af beräkningarna rörande
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
9
konsnlskassans inkomster och utgifter för åren 1891 och 1892, som åter¬
finnas å sid. 40, framgår, att ökningen i utgifterna för år 1892, till största
delen föranledd af det aflönade konsulatet i jSTew-York och uppgående till
sammanlagdt 43,500 kronor, ansetts komma att betäckas af motsvarande ökning
i inkomsterna genom inflytande konsulat- och expeditionsafgifter.
Beträffande de skäl, ofvan omförmälda motionärer till stöd för sina fram¬
ställningar anfört i fråga om indragning af vissa ministerposter och åt¬
gärder för framtida nedsättning' i kostnaderna för andra, får utskottet hän
visa till motionerna.
Utskottet, som vid de två senaste riksdagarne med anledning af i
ämnet väckta motioner uttalat sig för önskvärdheten af nedsättningar i an¬
slagen å denna hufvudtitel, vidhåller fortfarande den uppfattning, som då
inom utskottet gjorde sig gällande. Den nedsättning i dessa anslag, som nu
af Kongl. Maj:t föreslagits, har nemligen icke synts utskottet nog bety¬
dande för att tillfredsställa skäliga önskningar i detta hänseende. Af den
redogörelse för ifrågavarande utgifter, som i statsrådsprotokollet lemnats,
har utskottet också trott sig finna ökadt stöd för den mening, att ytter¬
ligare nedsättningar kunna genomföras. 1 synnerhet har jemförelsen med
andra länders utgifter för samma ändamål varit upplysande, i det att af
densamma framgått, att utgifterna för de Förenade rikenas beskickningar å
flera platser öfverstiga hvad andra med de Förenade rikena likstälda länder
för sina beskickningar å samma platser utgifva. Ehuruväl utskottet således
vill tro, att besparingar å denna hufvudtitel än vidare kunna vidtagas, har
utskottet dock icke ansett sig ega nödiga förutsättningar för att kunna föreslå,
hvarest och till hvilka belopp besparingarna skulle kunna göras. Sådant
torde lämpligen böra öfverlemnas till Kongl. Maj:ts bepröfvande och förslag,
helst hänsyn jemväl måste tagas dertill, att representationen i utlandet är
gemensam för båda de Förenade rikena. Den vidlyftiga utredning af hit¬
hörande förhållanden, som i åberopade statsrådsprotokoll lemnats, och den
nedsättning i utgifterna, som dels redan nu föreslagits, dels stälts i utsigt,
gifva utskottet stöd för antagandet, att Kongl. Maj:t, derest Riksdagen
derom gör framställning, skall vid förnyad pröfning egna frågan den om¬
sorgsfulla uppmärksamhet, som dess vigt krafvel1; och förlitar sig utskottet
emellertid uppå, att den nedsättning af ministerns i Rom löneförmåner,
hvilken ministern för utrikes ärendena ansett böra vid uppkommande ledighet
till pröfning upptagas, varder snarast möjligt genomförd.
Hvad slutligen beträffar det i ofvan anförda motioner väckta förslag-
om att Kongl. Maj:t ej vidare skulle lemnas tillfälle att, utan den eljest
Bih. till Uiksd. Brot. 1891. 4 Sami. 1 Ajd. 3 Höft. 2
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
för statsmedels användning stadgade redovisning, till s. k. hemliga utgifter
disponera någon del af förevarande hufvudtitels anslag samt om nedsättning
i dessa anslag med Sveriges andel i det till hemliga utgifter disponibla be¬
lopp, anser sig utskottet, i saknad af utredning i detta ämne, icke böra göra
något bestämdt uttalande, men föreställer sig, att anledning icke förefinnes till
ändring i de bestämmelser, som i förevarande afseende för närvarande lända
till efterrättelse.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer utskottet:
a) att Riksdagen med afsteg a herrar Borgs och Ander¬
sons ofvan omförmälda motioner i denna del må bifalla
hvad Kongl. Maj:t i fråga om regleringen af de ordinarie
utgifterna under tredje hufvudtiteln föreslagit;
b) att Riksdagen, med anledning af förenämnda motioner,
må hos Kongl. Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes tillse,
huruvida icke sådana anordningar kunna vidtagas, att ut¬
gifterna under tredje hufvudtiteln blifva ytterligare min¬
skade; samt
c) att det i samma motioner väckta försteg i fråga
om de till s. k. hemliga utgifter utgående medel icke må
af Riksdagen bifallas.
Extra anslag.
2:o. För fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater» har Kongl. Maj:t
jemväl för år 1892 äskat ett extra anslag af 4,500 kronor.
Utskottet, som får hänvisa till hvad det vid statsverkspropositionen
bilagda statsrådsprotokollet öfver utrikesdepartementsärende den 12 januari
innevarande år innehåller om arbetets fortgång, har ansett önskligt, att
ifrågavarande arbete, hvilket pågått under en lång följd af år och föranledt
ansenliga kostnader, blefve bedrifvet med största möjliga skyndsamhet och
sålunda snart afslutadt. Under uttalande häraf hemställer utskottet,
att till fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater» må
för år 1892 anvisas att extra anslag af 4,500 kronor.
Stockholm den 13 februari 1891.
På statsutskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
11
Reservation
vid punkten ko, mom. a) (angående regleringen af de ordinarie ut¬
gifterna under denna hufvudtitel),
af herrar S. Nilsson, O. Jonsson, P. Pehr son, A. Persson, N.
Petersson, P. Andersson, G. Eriksson, P. Ersson och C. Persson, hvilka
yrkat att utskottet måtte hemställa,
»att Kiksdagen, med anledning af herrar Borgs och
Andersons ofvan omförmälda motioner i denna del, må
bifalla hvad Kongl. Maj:t i fråga om regleringen af de
ordinarie utgifterna under tredje hufvud titeln föreslagit,
med den inskränkning, att det under anslagstiteln »minister-
staten» uppförda belopp, 337,941 kronor, nedsättes med
40,000 kronor, eller till 297,941 kronor, och att således
hufvudtitelns slutsumma minskas från 606,750 kronor till
566,750 kronor.»
12
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
Bil. Litt. A.
Tabell öfver ordinarie anslagen under riksstatens
Tredje hufvudtitel.
1891 års
|
|
Förslag till
|
riksstat
|
|
|
blifvande
|
anslår:
|
|
|
riksstat:
|
|
Anvisning
|
|
Anvisning
|
i kontant.
|
Utrikesdepartementet.
|
i kontant.
|
Kronor.
|
Ö.
|
Kronor.
|
ö.
|
|
|
Kabinettskassans utgifter.
|
|
|
24,000
|
|
Departementschefen, ministern för utrikes ärendena .........
|
24,000
|
—
|
27,495
|
_
|
Utrikesdepartementet...............................................................
|
27,495
|
—
|
345,000
|
|
Ministerstaten. Nuvarande belopp .................. 345,000: —
|
|
|
|
|
Minskas med................................................... 7,059: —
|
337,941
|
—
|
8,400
|
_
|
Militärattachéer. Nuvarande belopp ............... 8,400: —
|
|
|
|
|
Ökas med......................................................... 71: —
|
8,471
|
—
|
45,955
|
|
Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.
|
|
|
|
|
Nuvarande belopp .......................................... 45,955: —
|
|
|
|
|
Minskas med................................................... 62: —
|
45,893
|
|
450,850
|
—
|
Säger
|
443,800
|
_
|
|
|
Konsulskassans utgifter.
|
|
|
10,000
|
_
|
Utrikesdepartementet...............................................................
|
10,000
|
—
|
129 685
|
|
Konsulsstaten...........................................................................
|
129,685
|
__
|
20,315
|
—
|
Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter .....................
|
20;tl5
|
—
|
160,000
|
|
Säger
|
160,000
|
—
|
|
|
Utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena.
|
|
|
2,950
|
—
|
Svenska kyrkan i Paris.........................................................
|
2,950
|
—
|
613,800
|
—
|
Summa
|
606,750
|
_
|
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
13
Bil. Litt. B.
Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens
Tredje liufvudtitel.
|
|
'
|
I
Kronor. ! ö.
1
|
Utrikesdepartementet.
För fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater» .......................................
|
4,50o|—
|
14
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
Bil. un. a
Uppgift öfver de från kabinettskasssin och konsnlskassan för
närvarande utgående expektanslöner och pensioner.
Från kabiiiettskassan.
Jemlikt Kongl Maj:ts
beslut af den
Expektans!ön.
16 nov. 1883 Envoyén grefve von Essen
Kronor.
4,800: —
Pensioner.
Kronor.
10 juli 1884 Förre envoyén herr Björnstjerna......... 6,000: —
21 juni 1889 » » Lindstrand..................... 6,000: —
28 febr. 1890 » » grefve Piper ............... 6,000: —
26 april 1883 » » friherre Palmstierna... 4,800: —
15 » 1869 » ministerresidenten friherre Wrede 4,000: —
4 maj 1883 Introduktören för främmande sändebud
grefve von Saltzas enka .................. 600: —
2 jan. 1863 Aflidne kabinettskuriren Cronlands dot¬
ter Sofia Wilhelmina ........................ 75: —
2 » 1863 Aflidne kabinettskuriren Liljedahls
dotter Clara.......................................... 75: — 27,550: —
Summa kronor 32,350: —
Så länge friherre Palmstierna å kongl. utrikesdepartementets stat upp¬
bär arfvode såsom introduktör för främmande sändebud, utgår den honom
beviljade pension tillsvidare endast med 3,400 kr. eller med 1,400 kr. lägre
belopp än ofvan angifves, och hela utgiften för pensioner minskas sålunda
till .................................................................................................................. 26,150 kr.
Statsutskottets Utlåtande N:o 4. 15
Från konsulskassan.
Pensioner.
Jemlikt Kong]. Maj:ts
beslut af den Kronor
9 jan. 1886 Förre generalkonsuln Bodom....................................... 4,000: —
24 april 1885 Generalkonsuln Hegardts enka ................................. 800: —
29 maj 1874 Vice konsuln Hambros enka....................................... 400: —
16 april 1869 Aflidne förre generalkonsuln Lagerheims dotter
Fatima ........................................................................ 400: —
6 juli 1825 Aflidne konsulatsekreteraren Frumeries döttrar:
Anna Carolina ......................................................... 225: —
Sofia Helena............................................................... 225: —
Summa kronor 6,050: —