8
Statsutskottets Utlåtande N:o 21.
N:o 21.
Ank. till Eiksd. kansli den 24 febr. 1891, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckta motioner om lielgonskyldens af¬
skaffande.
(I. A.)
Uti förevarande ämne hafva inom Riksdagens Andra Kammare
förslag’ väckts
O o
dels af herr N. Åkeson, som i motion (n:o 47) anhållit, det Riks¬
dagen måtte besluta, att den i Lunds stift och Halland under namn af
helgonskyld utgående hemmansskatt måtte, der den icke ingått i aflöning
till prest i församlingen, helt och hållet upphöra att utgå;
dels ock af herr 0. Andersson i Lyckorna, som i motion (n:o 55)
föreslagit, att Riksdagen ville i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att
Kongl. Maj:t ville låta verkställa en utredning rörande den i Lunds stift
och Halland utgående lielgonskylden samt taga i öfvervägande, om den
icke kunde upphöra att utgå.
Statsutskottet, till hvars förberedande behandling dessa motioner
blifvit remitterade, får hänvisa till den utredning rörande ifrågavarande
skatt, som finnes intagen i det vid Kongl. Maj:ts proposition till 1878
års Riksdag, angående förändrade bestämmelser rörande klockares aflö¬
ning fogade statsrådsprotokoll öfver ecklesiastikärenden för den 7 januari
nämnda år och af hvilken utredning sammandrag finnes intaget i det
af Första Kammaren vid nästlidet års riksdag tillsatta tillfälliga utskottets
(n:o 2) utlåtande (n:o 5) i anledning af en väckt motion i förevarande
ämne.
I skatteregleringskomiténs utlåtande och förslag angående skatte-
förhållandena i riket af den 13 september 1882 meddelas vid fråga om
Statsutskottets Utlåtande N:o 21.
9
utskylderna till kyrkobetj eningens aflöning, att den inom Skåne, Halland
och Blekinge utgående lielgonskylden utgjorde
inom Blekinge län.................................................. kronor v 971: 18.
,, Kristianstads d:o .......................................... 30,407: 9 9.
,, Malmöhus d:o .................................................. „ 41,568: 8 0.
,, Hallands d:o :............. ...............i....., ........ „ 5,974:60.
Summa kronor 78,922: 5 7.
Såsom ofvan antydts, var förevarande fråga föremål för behand¬
ling under nästlidet års riksdag, men jemväl vid 1889 års riksmöte biel
detta ärende på grund af då väckt motion underkastadt Riksdagens om¬
pröfning. Vid båda nämnda riksdagar hemstälde de tillfälliga utskott,
till hvilka Andra Kammaren hänskjutit de i ämnet väckta motionerna,
att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kong!. Maj:t anhålla, att Kongl.
Maj:t måtte taga i öfvervägande, huruvida den i Lunds stift och Halland
utgående helgonskyld, der den icke användes till presterskapets aflöning,
måtte utan olägenhet kunna upphöra att utgå. Andra Kammaren biföll
vid begge riksdagarne hvad de tillfälliga utskotten sålunda hemstält,
men, då Första Kammaren hvarken vid 1889 eller 1890 års riksmöte
biträdde Andra Kammarens beslut i ämnet, förföllo alltså de väckta för¬
slagen.
Då emellertid Utskottet fasthåller vid den förut ofta uttalade me¬
ning, att de uråldriga skatteförhållandena inom vårt land böra, så vidt
möjligt är, ordnas, anser utskottet den nu ånyo väckta frågan om upp¬
hörande af den inom ofvannämnda landsdelar utgående lielgonskylden
icke böra undanskjutas. Ett afskaffande af ifrågavarande, i äldre tider
till presterskapets och klockares aflöning utgående, men sedermera äfven
till andra med dess ursprungliga bestämmelse jemförliga ändamål an¬
visade skatt torde visserligen icke kunna ega rum utan att måhända i
dess ställe andra utgifter böra påläggas; men i allt fall synes denna
fråga kräfva eu i nu antydda syfte verkstäld utredning, hvilken ej annor¬
ledes än genom Kongl. Maj:ts föranstaltande torde kunna åstadkommas.
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen, med anledning af herrar Åke¬
sons ' och Anderssons förenämnda motioner, må hos
Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes låta
verkställa eu utredning, om och under hvilka vilkor
den i Lunds stift och Halland utgående lielgonskylden
Bil. till Biksd. Prof. ISOP 4 Sami 1 Afd. 14 Uäft. 2
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 21.
må kunna upphöra att utgå, samt derefter hos Riks¬
dagen göra den framställning i ämnet, hvartill för¬
hållandena må befinnas föranleda.
Stockholm den 24 februari 1891.
På statsutskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.