Konstitutionsutskottets Utlåtande N-o 14.
1
N:o 14.
Ank. till Riksd. kansli den 8 maj 1891, kl. 11 f. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckta motioner
med förslag till ändrad lydelse af §§ 71, 72 och 73
riksdagsordningen.
Under hänvisning till den utredning, frågan om ändring i§ 71 riks¬
dagsordningen för vinnande af »ökade garantier för bevarandet af kontinui¬
teten i riksbankens styrelse» erhållit inom Riksdagen åren 1886 och 1890,
äfvensom till motionen i Andra Kammaren n:o 228 sistnämnda år har
dels herr Sandberg i en inom Första Kammaren väckt motion, n:o 48,
dels. herr M. Andersson i Stigen i en inom Andra Kammaren väckt
motion, n:o 184, hvilka båda motioner sins emellan äro till alla delar
öfverensstämmande, föreslagit, det Riksdagen måtte antaga nedanstående
förslag till ändring, af §§ 71, 72 och 73 riksdagsordningen att hvila till
vidare grundlagsenlig behandling:
§ 71.-
Hvarje lagtima Riksdag skall genom fyratioåtta valmän, af hvilka
hvardera .kammaren inom sig utser tjugufyra, välja fullmägtige att jem¬
lik särskilda reglementen riksbankens och riksgäldskontorets medel och
tillhörigheter förvalta. Desse fullmägtige skola i hvartdera verket vara
Bill. till Riksd. Prof. 1891. 3 Sami. 14 Haft. (N:o 14). 1
2
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 14.
åtta, af hviska tvenne årligen afgå, men kunna återväljas, och bestämmes
genom lottning den ordning, i hvilken de första gången enligt detta stad¬
gande valde skola afgå. Har fullmägtig före utgången af den för honom
bestämda tjenstgöring stid aflidit eller af annan orsak af gått eller har ansvars¬
frihet honom vägrats, anställes val för den tid, som för honom återstått.
Valen ske medelst slutna sedlar.
Fullmägtige för hvardera verket tillkomma att sjelfve för ett är i
sänder bland sig välja ordförande och vice ordförande, hvilken senare för er
ordet, när hinder för ordföranden inträffar, och ege ordföranden afgörande
röst, derest i frågor, som hos fullmägtige komma under omröstning,
rösterna för två skiljaktiga meningar utfalla lika.
§ 72.
Å hvarje lagtima riksdag förordnas revisorer till ett antal af tolf
för att enligt regeringsformen och särskild instruktion granska stats¬
verkets. och till ett antal af åtta för att enligt särskilda instruktioner granska
riksbankens och riksgäldskontor^ tillstånd, styrelse och förvaltning.
Revisorerne förordnas för hvart år och utses för hvardera revisionen till
halfva antalet af hvardera kammaren. Hvarje revision skall omfatta ett
års afslutade räkenskaper. Revisionsförrättninim/arna taga sin början å
dag, som i instruktionerna bestämmes, och skeda inom två månaders tid
vara fullbordade. Revisorerne välja sjelfve för hvardera revisionen inom
sig ordförande, hvilken eger afgörande röst, derest vid omröstning
rösterna i något fall äro lika.
De anmärkningar, som revisorerne finna sig befogade att i sina
berättelser till Riksdagen framställa, skola, sedan förklaringar deröfver
inkommit, af näst följande lagtima Riksdag öfverlemnas till vederbörande
utskotts granskning och vidare behandling.
§ 73.
På samma gång och på lika sätt som fullmägtige och revisorer
enligt föregående två paragrafer utses, tillsättas jemväl suppleanter, att
vid inträffande förfall för dem träda i: deras ställen, nemligen för full¬
mägtige i riksbanken fyra, för fullmägtige i riksgäldskontor likaledes
fyra och för hvarje års revisorer sex för hvardera revisionen.
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 14.
3
I deri jemlikt § 72 riksdagsordningen af Riksdagen faststälda »instruk¬
tion för Riksdagens revisorer af riksbanken» § 6 stadgas bland annat,
att till befordran af revisionsförrättningens skyndsamma gång revisorerna
kunna sammanträda på afdelningar för ärendenas beredning, men att
alla frågor om anmärkningar eller anmälanden skola slutligen in pleno
föredragas och afgöras; och den sålunda meddelade bestämmelsen har
ansetts ega sin tillämplighet för revisorerna i allmänhet. Då desse
således, enligt gällande stadganden, ega att, på det sätt de finna tjenligast,
sig emellan fördela det egentliga revisionsarbetet, samt då utskottet
håller före, att samtliga revisorerna fortfarande böra deltaga i pröf-
ningen och afgörandet af de anmärkningar eller anmälanden, hvartill
revisionen kan gifva anledning, anser utskottet, att i grundlagen ej bör
införas den förändringen, att särskilda revisorer skola väljas för gransk¬
ningen af statsverkets och särskilda för granskningen af riksbankens och
riksgäldskontorets tillstånd, styrelse och förvaltning.
Vid sådant förhållande och då, enligt utskottets förmenande, de af Riks¬
dagen, jemlikt § 72 riksdagsordningen, utsedde revisorer icke äro för få, för
att kunna på ett tillfredsställande sätt fullgöra den dem enligt grundlagen
och särskilda instruktioner åliggande granskning, finner utskottet sig ej
böra tillstyrka, hvad motionärerna föreslagit angående förändrade be¬
stämmelser i fråga om Riksdagens revisorer.
Angående motionärernas förslag, i hvad det afser vinnande af ökade
garantier för bevarande af kontinuiteten inom riksbankens och riksgälds¬
kontorets styrelser, är utskottet ense med motionärerna om nödvändig¬
heten af eu förändring i grundlagen i detta syfte. Då enligt gällande
stadganden de fullmägtige utses endast för ett år, kan det lätt inträffa,
att hela riksbankens eller riksgäldskontorets styrelse på en gång om¬
bytes af skål, som för dessa verks intressen äro främmande. Faran af
dessa årliga val framträder ännu tydligare vid tanken på sjelfva val¬
sättet. De båda kamrarne kunna under politiskt upprörda tider komma
i en sådan ställning till hvarandra, att de valmän, som hvardera kam¬
maren utser för val af fullmägtige, stå stridiga emot hvarandra. Det blir
då lotten, som i hvarje fall blir bestämmande för valet, och slumpen
får afgöra, om kontinuiteten skall bevaras eller icke. Det torde visser¬
ligen ej med skäl kunna förnekas, att Riksdagen vid valen af fullmägtige
förfarit med stor varsamhet, men anledningar hafva dock ej saknats,
hvilka tillräckligt visa önskvärdheten och behofvet af en förändring i
förevarande afseende. De intressen, som af denna fråga beröras, äro af
den vigt, att man ej bör nöja sig med eu hittills varande god praxis,
utan genom ändrade bestämmelser i fråga om valen af fullmägtige skaffa
4
Konstitutionsutskottets Betänkande N:o 14.
betryggande garantier för att kontinuiteten må bevaras, så att icke ett
fullständigt ombyte af hela riksbankens eller riksgäldskontorets styrelse
skall kunna på en gång ega rum i följd af politiska konflikter inom
Riksdagen.
Enligt motionärernas förslag skulle kontinuiteten inom riksbankens och
riksgäldskontorets styrelse betryggas derigenom, att de fullmägtige ut-
såges för en tid af flera år samt att i regel icke hela styrelsen på en
gång valdes, utan att af de utsedde fullmägtige endast en del årligen
stäldes under omval.
Genom en dylik förändring skulle, enligt utskottets åsigt, en väsent¬
ligt större säkerhet med afseende å de ifrågavarande verkens förvaltning
kunna vinnas; men om utskottet således är ense med motionärerna om
den rigtning, i hvilken den behöfliga förändringen nu bör ske, synes
dock motionärernas förslag ej, sådant det föreligger, böra antagas.
Enligt detsamma skulle de fullmägtiges antal ökas till åtta. Någon
grund för denna förändring hafva motionärerna emellertid ej angifvit,
och då, utskottet veterligen, ej några omständigheter förekommit, som
antyda ett behof af förstärkning af de fullmägtiges antal, finner sig ut¬
skottet sakna anledning att tillstyrka bifall till hvad motionärerna i
detta afseende hemstält. Motionärerna föreslå äfven den afvikelse från
nuvarande förhållanden, att Riksdagen ej vidare skulle ega utse de full¬
mägtiges ordförande, utan att fullmägtige sjelfva för ett år i sänder
skulle bland sig välja såväl ordförande som vice ordförande. Ej heller
för denna förändring hafva några skäl blifvit af motionärerna anförda,
och då det kan vara af vigt, att Riksdagen eger magt att till ordförande
utse den, som af Riksdagen dertill anses lämpligast, har utskottet desto
hellre ansett de gällande stadgandena i detta afseende böra bibehållas,
som det väl svårligen torde kunna förutsättas, att Riksdagens val skulle
träffa någon, som ej vore i besittning af de öfriga fullmägtiges förtroende.
Enligt utskottets åsigt böra således de fullmägtige till antalet fort¬
farande vara sju. Den som skall vara ordförande bör liksom nu väljas
särskild!, och af de öfrige sex skola årligen tvenne afgå. I öfverens¬
stämmelse härmed skulle alltså de fullmägtiges funktionstid, som enligt
motionärernas förslag skulle blifva 4 år, fastställas till 3 år.
Med afseende å det förslag till ändrad lydelse af § 71 riksdags¬
ordningen, som utskottet med anledning af motionerna ansett sig böra
framlägga, vill utskottet anmärka, att utbytet af orden »jemlikt särskilda
reglementen», som innehållas i denna paragraf, sådan den nu lyder,
mot »enligt gällande stadgar» allenast afser att förekomma behöfligheten
af ytterligare förändring i samma paragraf, i händelse, i sammanhang
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 14. 5
med ifrågasatt omorganisation af bankväsendet, en del af de för full-
rnägtige gällande föreskrifter skulle komma att meddelas på annat sätt
än genom af Riksdagen faststäldt reglemente.
Att i sammanhang med ändring af § 71 riksdagsordningen äfven
föreslå ändrad lydelse af § 73 riksdagsordningen har utskottet ej funnit
nödigt eller lämpligt. Sådan denna paragraf nu lyder, är det klart, att
alla suppleanter för fullmägtige böra väljas hvart år, och så bör det
ock vara. Det skäl, som förefinnes för nytt valsätt till fullmägtige,
nemligen åstadkommande af kontinuitet inom styrelsen, existerar icke i
fråga om suppleanterna, hvilka blott undantagsvis tjenstgöra, och med
afseende å hvilka någon kontinuitet således icke behöfves.
Den förändring i organisationen af riksbankens och riksgäldskontorets
styrelse, utskottet således anser sig böra tillstyrka, öfverensstämmer till
sin grund väsentligen med ett förslag, som af Kongl. Maj:t beträffande
riksbankens styrelse framlades till Riksdagens godkännande år 1886.
Detta förslag, som ej vann Riksdagens bifall, upptogs sedermera i hufvud¬
sak vid 1890 års riksdag i en af åtta ledamöter från Andra Kammaren
afgifven och af Andra Kammaren godkänd reservation mot konstitutions¬
utskottets tillstyrkande af en vid denna riksdag af Kongl. Maj:t före¬
slagen omfattande omorganisation af riksbanken och dess styrelse. Äfven
enligt Kongl. Maj:ts förslag, som i sin helhet blef af Första Kammaren
bifallet, skulle emellertid de fullmägtige utses för en tid af tre år och
endast en del af dem årligen afgå.
Båda de omnämnda af Kongl. Maj:t framlagda förslagen stodo i samband
med ifrågasatt förändring af banklagstiftningen i allmänhet. Behofvet
af stadgad kontinuitet inom riksbankens och äfven inom riksgälds¬
kontorets styrelse gör sig dock, såsom ofvan framhållits, äfven under
nuvarande förhållanden gällande, och då den förändring, utskottet ansett
sig böra tillstyrka, i alla händelser synes vara behöflig och lätt att
verkställa, utan att den kan anses på något sätt lägga hinder i vägen
för en mera omfattande omorganisation af ifrågavarande verk, hem¬
ställer utskottet:
Do) att herrar Sandbergs och Anderssons motioner,
i hvad de innefatta förslag till ändrad lydelse af riks¬
dagsordningens stadga riden angående val af revisorer
och deras suppleanter, icke må föranleda någon Riks¬
dagens åtgärd; samt
2:o) att nämnda motioner, i hvad de afse val af
fullmägtige i riksbanken och riksgäldskontoret samt
6
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 14.
deras suppleanter, icke må föranleda annan Riksdagens
åtgärd, än att Riksdagen till hvilande för vidare grund¬
lagsenlig behandling antager följande förslag till för¬
ändrad lydelse af
Riksdagsordningen,
§ 71.
Nuvarande lydelse:
Hvarje lagtima riksdag skall ge¬
nom fyratioåtta valmän, af hvilka
hvardera kammaren inom sig utser
tjugofyra, välja fullmägtige att,
jemlikt särskilda reglementen, Riks¬
bankens och Riksgäldskontorets me¬
del och tillhörigheter förvalta.
Desse fullmägtige skola i hvartdera
verket vara sju; egande ordföran¬
den afgörande röst, derest i frågor,
som hos fullmägtige komma under
omröstning, rösterna för två skilj¬
aktiga meningar utfalla lika. Va¬
len ske medelst slutna sedlar så¬
lunda, att för hvartdera verket först
utses den, som bland fullmägtige
skall blifva ordförande, och sedan
de öfriga sex; tillkommande full¬
mägtige för hvartdera verket att
sjelfve bland sig välja en vice ord¬
förande, att föra ordet när hinder
för ordföranden inträffar.
Föreslagen lydelse:
Riksdagen skall genom fyratio¬
åtta valmän, af hvilka hvardera
kammaren inom sig utser tjugu-
fyra, välja fullmägtige att, enligt
gällande stadgar, riksbankens och
riksgäldskontorets medel och till¬
hörigheter förvalta. Desse full¬
mägtige skola i hvartdera verket
vara sju och väljas ä lagtima riks¬
dag för en tid af tre år. Valen
ske medelst slutna sedlar.
Den, som bland fullmägtige skall
vara ordförande, väljes särskilt. Af
de öfrige sex skola årligen tvenne
afgå. Har fullmägtig före utgån¬
gen af den för honom bestämda
tjenstgöring stid ajlidit eller af an¬
nan orsak af gått, eller hav ansvars¬
frihet honom vägrats, anställes val
för den tid, som för honom återstått.
Vid de tillfällen, då på en gång
val af samtlige fullmägtige egen rum,
bestämmes genom lottning den ord¬
ning, i hvilken fidlmägtige, ordfö¬
randen undantagen, skola afgå. Af¬
gående fullmägtig kan återväljas.
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 14.
7
Fullmägtige välja ärligen bland
sig vice ordförande; egande den, som
bland fullmägtige förer ordet, afgö¬
rande röst, derest i frågor, som hos
fullmägtige komma under omröstning,
rösterna för två skiljaktiga meningar
utfalla lika.
Stockholm den 8 maj 1891.
På utskottets vägnar:
0. B ER GIUS.
Reservationer:
af herr Ljungman:
»Då motionärerne hänvisat till den utredning, frågan om ändring i
§ 71 riksdagsordningen för vinnande af »ökade garantier för bevarandet
åt kontinuiteten i riksbankens styrelse» erhållit vid förra årets riksdag,
och då konstitutionsutskottet vid samma riksdag ansåg bankofullmägtiges
antal böra ökas till nio, och då det förefaller mindre lämpligt att ord-
förandene i banko- och riksgäldsverken väljas för längre tid än ett år
i sänder, samt då fullmägtige i dessa verk före 1867 sjelfve utan olägen¬
het för . deras förvaltning utsågo sina ordförande; synes motionärernes
förslag i afseende på fullmägtiges antal och valet af ordförande inga¬
lunda sakna skäl för sig, hvarförutom samma förslag ju erbjuder en
större kontinuitet för förvaltningen deruti, att fullmägtige skola utses
för fyra år i sänder, och inskränker afgörandet genom lottning af den
tur, i hvilken fullmägtige skola afgå, till blott första gången val eger
rum efter den föreslagna förändringens stadfästande. Orden »jemnlikt
särskilda reglementen» synas lämpligast böra uteslutas ur § 71 riksdags¬
ordningen och i stället uti §§ 66 och 72 regeringsformen införas de be-
höfliga bestämmelserna om de stadgande^* efter hvilka fullmägtige i
deras förvaltning skola sig rätta.
8
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 14.
Det af 1886 års senare statsrevision framhållna behofvet af en för¬
stärkning af revisorernes antal i förening med revisionens fördelning å
tvenne skilda revisioner synes vara så uppenbart, att en ändring i be¬
stämmelserna om valet af banko- och riksgäldsfullmägtige icke bör före¬
tagas utan i samband med detta behofs afhjelpande. Redan före 1865
uttalade sig konstitutionsutskottet ock vid flera tillfällen, då årliga re¬
visioner tillstyrktes, för att revisorernes antal borde vara 24, hvadan nu,
sedan förvaltningens omfattning så starkt ökats, 20 snarare torde anses
vara för få än för många. Vid fördelningen af desse senare å de båda
skilda revisionerna böra dock lämpligast 16 föras till revisionen af stats¬
verket och 4 till revisionen af banko- och riksgäldsverken.
På grund hufvudsakligen häraf anser jag, att konstitutionsutskottet
bort med anledning af inotionärernes förslag tillstyrka Riksdagen att
till hvilande för vidare grundlagsenlig behandling antaga nedanstående
förslag till ändring af §§ 66 och 72 regeringsformen samt 71, 72 och
73 riksdagsordningen.
Regeringsformen.
§ 66.
Riksgäldskontoret förblifver under Riksdagens styrelse och inseende
att efter af Riksdagen faststäldt reglemente förvaltas genom de fullmägtige,
kamrarne dertill förordna; och då Riksdagen ansvarar för den rikets
gäld, kontoret ombesörjer, så kommer Riksdagen, sedan kontorets till¬
stånd och behof blifvit i vederbörlig ordning utredda, att genom sär¬
skild bevillning tillskjuta de medel, som för betalande af denna gäld
till ränta och kapital oumbärliga finnas, så att rikets kredit varder bi¬
behållen och vårdad. *
§ 72.
Riksbanken förblifver under Riksdagens egen garanti och vård, så
att den ostörd må förvaltas af de fullmägtige, kamrarne dertill förordna,
efter af Konung och Riksdag gemensamt stiftad lag samt de ordningar,
stadgar och reglementen, hvilka redan gjorda äro eller vidare af Riks¬
dagen göras kunna. Riksdagen allena eger rätt att genom banken ut-
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 14.
9
gifva sedlar, som för mynt i riket må erkännas. Dessa sedlar skola vid
anfordran efter deras lydelse med silfver eller guld af banken inlösas.
Riksdagsordningen.
§ 71.
Hvarje lagtima Riksdag skall genom fyratioåtta valmän, af hvilka
hvardera kammaren inom sig utser tjugufyra, välja fullmägtige att riks¬
bankens och riksgäldskontorets medel och tillhörigheter förvalta. Desse
fullmägtige skola i hvartdera verket vara åtta, af hvilka tvenne årligen
afgå, men kunna återväljas, och bestämmes genom lottning den ordning,
i hvilken de första gången enligt detta stadgande valde skola afgå. Har
fullmägtig före utgången af den för honom bestämda tjenstgöring stid
aflidit eller af annan orsak afgått eller hav ansvarsfrihet honom vägrats,
anställes val för den tid, som för honom återstått. Valen ske medelst
slutna sedlar.
Fullmägtige för hvartdera verket tillkomma att sjelfve årligen bland sig
välja ordförande och vice ordförande, hvilken senare för er ordet, när hin¬
der för ordföranden inträffar, och ege ordföranden afgörande röst, derest
i frågor, som hos fullmägtige komma under omröstning, rösterna för
två skiljaktiga meningar utfalla lika.
§ 72.
o
A hvarje lagtima riksdag förordnas revisorer till ett antal af sexton
för att enligt regeringsformen och särskild .instruktion granska stats¬
verkets och till ett antal af fyra för att enligt särskilda instruktioner
granska riksbankens och riksgäldskontorets tillstånd, styrelse och förvalt¬
ning. Revisorerne förordnas för hvart år och utses för hvardera revisionen
till halfva antalet af hvardera kammaren. Hvarje revision skall omfatta
ett års afslutade räkenskaper. Revisionsförrättnin^araa taga sin början
a dag, som i instruktionmza bestämmes, och skola inom två månaders
tid vara fullbordade. Revisorerne välja sjelfve för hvardera revisionen
inom sig ordförande, hvilken eger afgörande röst, derest vid omröst¬
ning rösterna i något fall äro lika.
De anmärkningar, som revisorerne finna sig befogade att i sina
llih. till It Hest!. Prot. 1891. 3 Sami. 14 ljuft. 2
10
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 14.
berättelser till Riksdagen framställa, skola, sedan förklaringar deröfver
inkommit, af näst följande lagtima Riksdag öfverlemnas till vederbörande
utskotts granskning och vidare behandling.
§ 73.
På samma gång och på lika sätt som fullmägtige och revisorer
enligt föregående två paragrafer utses, tillsättas jemväl suppleanter, att
vid inträffande förfall för dem träda i deras ställen, nemligen för full¬
mägtige i riksbanken fyra, för fullmägtige i riksgäldskontor likaledes
fyra och för hvarje års revisorer åtta för revisionen af statsverket samt
fyra för revisionen af banko- och riksgäldsverken.»
af herr Dalin, som ansett, att utskottet med anledning af motio¬
närernas förslag till ändrad lydelse af § 71 riksdagsordningen bort yttra:
»Då det är att förvänta, att Kongl. Maj:t före utgången af inne¬
varande riksdagsperiod för Riksdagen framlägger förslag till ordnande
af bankväsendet i dess helhet, samt ett uppskof med föreliggande frågas
afgörande till nästkommande eller till 1893 års riksdag ej skulle för¬
dröja den ifrågasatta grundlagsändringen, som ju under inga omständig¬
heter kan ega rum förr än år 1894, anser sig utskottet, ehuru det er¬
känner önskvärdheten af en genom lag betryggad kontinuitet hos riks¬
bankens och riksgäldskontorets styrelser, för det närvarande ej böra till¬
styrka bifall till inom Riksdagen och konstitutionsutskottet väckta för¬
slag, afseende ändring af § 71 riksdagsordningen»;
af herr Hedin, som anfört:
»Jag anhåller att få dels tillkännagifva, att jag varit hindrad att
deltaga i utskottets beslut rörande frågan om statsrevisionen, dels an¬
mäla min reservation mot förslaget att i § 71, första stycket, utbyta
orden »jemlikt särskilda reglementen» mot »enligt gällande stadgar»;
samt af herrar Elowson, Johnson och Valdin.
Stockholm, Tvär Hteggströms Boktryckeri, 1891.