Riksdagens Skrifvelse N:o 15.
i
N:o lo.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren flen 12 mars 1891.
— — — — Andra Kammaren den 12 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående af Riksdagen be¬
slutade ändringar i rikets grundlagar.
(Konstitutionsutskottets memorial n:o 1.)
Till Konungen.
Vid numera företagen pröfning af de till slutligt afgörande vid
innevarande riksdag lagligen beredda förslag till ändringar i rikets
grundlagar bär Riksdagen för sin del godkänt och antagit följande för¬
slag, nemligen:
om ändring af § 23 riksdagsordningen,
om ändring af §§ 6 och 13 riksdagsordningen.
Enligt de af Riksdagen sålunda fattade beslut skulle förenämnda
grundlagsparagrafer erhålla följande lydelse:
Riksdagsordningen.
§ 23.
Hvarje ledamot af Andra Kammaren åtnjuter af statsmedel er¬
sättning för resekostnad till och från riksdagen samt arfvode af ett
tusen två hundra riksdaler för hvarje lagtima riksdag; dock att, när
Bill. till Riksd. Prot. 1891. 10 Sami 1 Afä. 1 Band. 2 Raft. (N:o 15-26). 1
2
Riksdagens Skrifvelse N:o 15.
antingen Konungen upplöser Riksdag, innan den varit fyra månader
tillsammans, eller ledamot af kammaren eljest afgår från sin befattning
under riksdagen, innan så lång tid af dess sammanträde förflutit, eller
Riksdagen sammanträder i följd deraf att Konungen, med upplösande
af Riksdag, förordnat om nya val, så ock under urtima riksdag, kam¬
marens ledamot undfår, jemte resekostnadsersättning, i dagtraktamente
tio riksdaler, hvilket dock ej må öfverstiga sammanlagdt ett tusen två
hundra riksdaler.
Den ledamot af kammaren, som icke i rätt tid vid riksdagen sig
inställer, skall för hvarje dag han uteblifver vara förlustig tio riksdaler
af arfvodet.
§ 6.
1. Första Kammaren skall bestå af etthundrafemtio ledamöter,
hvilka för en tid af nio år utses af landstingen och stadsfullmägtige i
de städer, som ej i landsting deltaga.
2. Hvarje landstingsområde och sådan stad, som nu är nämnd,
utgör en valkrets, för hvilken, efter folkmängden inom dess område,
väljes en riksdagsman för hvarje fullt tal, motsvarande en etthundra-
femtiondedel af rikets folkmängd.
3. För valkrets, som har mindre folkmängd än i mom. 2 sägs,
väljes dock en riksdagsman.
4. Derest det antal riksdagsmän, som med tillämpning af stad-
gandena i mom. 2 och 3 hör utses, icke uppgår till etthundrafemtio,
skola, för ernående af detta antal, de valkretsar, hvilkas folkmängd
mest öfverskjuter de tal, som enligt mom. 2 äro bestämmande för riks¬
dagsmännens antal inom valkretsarne, vara berättigade att hvardera
välja ytterligare en riksdagsman.
5. Det antal riksdagsmän, hvarje valkrets, enligt ofvan angifna
grunder, eger utse, bestämmes hvart tionde år af Konungen; och skall
vid tillämpning af den sålunda faststälda ordningen iakttagas, att in¬
skränkning icke sker i vald riksdagsmans rätt att under föreskrifven
tid utöfva riksdagsmannakallet.
6. Upphör stad att i landsting deltaga, må, så länge då gällande
ordning för valen länder till efterrättelse, stadens rätt att utse riks¬
Riksdagens Skrifvelse N:o 15. 3
dagsman inträda allenast i det fall, att ledighet uppstår i den valkrets,
staden förut tillhört.
§ 13.
1. Andra Kammaren skall bestå af tvåhundratjugufem ledamöter,
deraf etthundrafemtio för landet och sjuttiofem för städerna. Dessa
ledamöter väljas för en tid af tre år, räknade från och med januari
månads början året näst efter det, under hvilket valet skett.
2. Å' landet, hvartill i fråga om riksdagsmannaval äfven räknas
köpingar, utses för hvarje domsaga en riksdagsman. Understiger dom¬
sagornas antal etthundrafemtio, skola, för ernående af det bestämda an¬
talet riksdagsmän, de folkrikaste domsagorna, så vidt ske kan härads-
vis, indelas i två valkretsar, som hvardera väljer en riksdagsman. Ofver-
stiger domsagornas antal etthundrafemtio, skola, i den män sådant er¬
fordras, angränsande domsagor, som hafva minsta sammanlagda folk¬
mängden, förenas, två och två, till en valkrets.
3. I stad, hvars folkmängd uppgår till eller öfverstiger en sjuttio¬
femtedel af folkmängden i rikets alla städer, väljes efter stadens
folkmängd en riksdagsman för hvarje fullt tal, motsvarande en sjuttio-
femtedel af städernas folkmängd. Städer, med mindre folkmängd än nu
är sagd!, ordnas, så vidt lämpligen ske kan länsvis, i så många val¬
kretsar, som, med iakttagande af att hvardera utser en riksdagsman,
erfordras för uppnående af det i mom. 1 föreskrifna antal riksdagsmän
för städerna.
4. Indelningen af omförmälda valkretsar så ock riksdagsmännens
antal för hvar och en af de städer, hvilkas folkmängd i och för sig
berättigar dem att utan förening med annan stad välja riksdagsman,
bestämmes, efter ofvan angifna grunder, hvart tionde år af Konungen.
Den ordning, som sålunda fastställes, vinner tillämpning vid de val,
hvilka näst derefter, enligt § 15 mom. 1, skola ega rum. Köping, som
erhåller stadsprivilegier, räknas i fråga om riksdagsmannaval fortfarande
till landet, till dess ny valkretsordning varder faststäld.
Stockholm den 12 mars 1891.
Med undersåtlig vördnad.