8
Motioner i Andra Kammaren, N:o 66.
N:o 66.
Af herr friherre A. E. Nordenskiöld, om beviljande af ett stats¬
anslag ä 100,000 kronor till bildande af en byggnads¬
fond för statens naturhistoriska riksmusei behof.
På grund af bilagda underdåniga framställning från vetenskaps¬
akademien till Kongl. Maj:t och med åberopande af mitt anförande vid
remissen af statsverkspropositionen, får jag härmed föreslå,
att Riksdagen till bildande af en byggnadsfond
för statens naturhistoriska riksmusei behof behagade,
på sätt akademien i ofvannämnda skrifvelse föreslagit,
anslå en summa, stor ett hundra tusen (100,000) kronor,
att af statskontoret i och för nämnda ändamål för¬
räntas och förvaltas.
Stockholm den 27 januari 1891.
A. E. Nordenskiöld.
Motioner i Andra Kammaren, N:o 66.
9
Kongl. vetenskapsakademiens underdåniga skrifvelse af
den 17 september 1890, med bilaga af det naturhistoriska
riksmuseets skrifvelse till akademien af den 10 juni 1890.
Till Konungen.
Uti en till vetenskapsakademien ingifven skrifvelse, som härhos
bifogas, hafva intendenterna vid det under akademiens inseende stälda
naturhistoriska riksmuseum gjort förnyad framställning om åtgärders
vidtagande för afhjelpande af det länge kända behofvet af förökadt
utrymme för museets år för år tillväxande samlingar. Af skyldig
omtanke för en statsinstitution, hvars vård blifvit henne anförtrodd,
kan akademien icke underlåta att å nyo taga Eders Kongl. Maj:ts upp¬
märksamhet i anspråk för denna magtpåliggande angelägenhet.
I sin skrifvelse erinra intendenterna till en början derom, att,
sedan 1874 års Riksdag på Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda fram¬
ställning beviljat anslag till inköp af den i omedelbar närhet till det
hus, hvari riksmusei samlingar för närvarande hufvudsakligen äro in¬
rymda, belägna egendomen i qvarteret Grönlandet södra enkom för upp¬
förande å denna tomtplats af erforderliga nybyggnader för museets behof,
och sedan till följd häraf denna egendom blifvit för sådant ändamål
inköpt, akademien, med framläggande af fullständiga byggnads- och
kostnadsförslag, först i underdånig skrifvelse den 11 september 1878
anhöll om proposition till Riksdagen om anslag till byggnadsföretagets
påbörjande, och sedermera i underdåniga skrivelser åren 1879, 1880,
1881, 1882 och 1883 förnyade samma anhållan, af hvilka skrivelser
den sistnämnda föranledde nådig framställning i ämnet till 1884 års
Riksdag, ehuru utan önskad framgång, hvarefter slutligen vid 1886 års
riksdag af enskilde riksdagsmän förslag i båda kamrarne väcktes om
succesSivt bildande af en byggnadsfond för riksmuseum, ehuru äfven
detta utan framgång, möjligen på grund deraf att endast enskild motion
förelåg, men icke en Kongl. Maj:ts proposition i ämnet.
Intendenterna meddela vidare, att i senare tider, och efter det
att nämnda underdåniga framställningar förekommit, vid utlandets för¬
nämsta museer af detta slag förändrade åsigter gjort sig mer och mer
Bill. till Riksd. Prof. 1891. 1 Sand. 2 Afd. 2 Band. 11 Höft. 2
10
Motioner i Andra Kammaren, N:o 66.
gällande angående ändamålsenligaste anordningen af ett naturhistoriskt
museum, hvilka åsigters tillämpning åter i ej oväsentlig mån betingar
förändrade anordningar af museilokalerna och således, vid fråga om
uppförandet af eu ny museibyggnad, bör tagas i betraktande för upp¬
görande af sjelfva byggnadsplanen. Akademien tillåter sig att rörande
det närmare innehållet af dessa nya åsigter hänvisa till intendenternas
framställning deraf och inskränker sig till att endast förklara äfven
sin åsigt vara, att vid en, såsom akademien vågar hoppas, i tiden icke
aflägsen nybyggnad för riksmuseum detta nya system bör tillämpas.
Hvad för öfrigt behofvet af förökadt utrymme för riksmuseum
beträffar, har akademien i sina föregående underdåniga skrivelser i
ämnet, och särskildt i den af den 7 november 1873, i fråga om tomt-
köpet, så omständligt derför redogjort, att något annat derom icke kan
vara att tillägga, än att förhållandena härutinnan helt naturligen genom
samlingarnas årliga rätt betydliga tillväxt i ganska betänklig grad
förvärrats.
För att med säkrare hopp om framgång kunna motse en icke
allt för aflägsen tidpunkt, då statens rika skatter af naturhistoriska
föremål varda på ett tidsenligt sätt ordnade i tillräckliga lokaler, vill
akademien med nöje för sin del omfatta och på det varmaste förorda
intendenternas förslag om successivt bildande af eu byggnadsfond för
riksmuseum; och får akademien alltså i underdånighet anhålla, det
täcktes Eders Kongl. Maj:t till näst instundande Riksdag aflåta nådig
proposition derom, att Riksdagen måtte besluta att för beredande af
erforderligt utrymme åt det naturhistoriska riksmuseets samlingar bilda
eu under statskontorets förvaltning stående byggnadsfond äfvensom
att till denna fond afsätta ett belopp af ett hundra tusen kronor. Och
vill akademien låta det vara sig angeläget att under tiden, innan på¬
börjandet af en nybyggnad för ändamålet kan ifrågakomma, låta ut¬
arbeta och Eders Kongl. Maj:ts pröfning underställa planer och kostnads¬
förslag för uppförande efter hand af ifrågavarande nybyggnad, med
iakttagande af det system för ordnande af museets samlingar, som ofvan
blifvit antydt och i intendenternas skrifvelse närmare angifves.
Stockholm den 17 september 1890.
På vetenskapsakademiens vägnar:
underdånigst
Gr. R. DAHLANDER,
n. v. preses
D. G. Lindhagen.
Motioner i Andra Kammaren, N:o 66.
11
Till kongl. vetenskapsakademien.
Med anledning af riksmusei intendenters under hösten 1872 gjorda
framställning, och sedan kongl. vetenskapsakademien genom utsedda
komiterade låtit undersöka hvilka tomter, som möjligen voro för riks¬
musei utvidgning lämpliga och tillgängliga, ingick akademien den 17
november 1873 med underdånig hemställan om proposition till näst
instundande Riksdag om inköp af egendomen i qvarteret Grönlandet
södra för att derigenom bereda förökadt utrymme åt det naturhistori¬
ska riksmuseum. Kongl. Maj:t gaf under den 29 maj och 28 augusti
1874 akademien till känna, att Riksdagen härtill lemna! sitt bifall samt
dertill anvisat ett anslag af 250,000 kronor, »på det att erforderliga
nybyggnader för det naturhistoriska riksmuseets behof måtte kunna
på denna tomtplats efter hand uppföras.» Sedan i följd häraf berörda
egendom blifvit inköpt och en plan för dess bebyggande åt riksmuseum
utarbetad, ingick akademien den 11 september 1878 med begäran om
anslag till ny byggnad till en början å ungefär halfva tomten, för¬
nyade samma begäran åren 1879 och 1880, ingick den 14 september
1881 med ny anhållan om ett anslag till en byggnad tills vidare alle¬
nast utefter Drottninggatan, och förnyade den 14 september 1882 och
12 september 1883 denna begäran, som af 1884 års Riksdag afslogs.
Till 1886 års Riksdag afgåfvo herr C. F. Waern i Första Kam¬
maren och herr friherre Nordenskiöld i Andra Kammaren två lika ly¬
dande motioner: »att Riksdagen, i likhet med hvad som förut skett i
afseende på det tillämnade nya riksdagshuset, för beredande af ett
ökadt utrymme för riksmusei samlingar, måtte afsätta och för ända¬
målet förränta en summa stor 100,000 kronor», hvilken motion, af stats¬
utskottet afstyrka af Riksdagen blef afslagen.
I betraktande af alla förhållanden synes det otvifvelaktigt, att det
för musei framtid vore mest lyckosamt, om nästinstundande Riksdag,
på sätt i nämnda motion är föreslaget, till bildande af eu byggnads¬
fond för riksmuseum ville anslå till en början 100,000 kronor.
Den vigtiga frågan om det system, som bör ligga till grund för
naturhistoriska museers inrättning, har nemligen under tiden inträdt i
ett nytt skede. Redan några år före intendenternas framställning hösten
1871 uttalades af framstående män inom vetenskaperna, att det system,
som hittills öfverallt följts, icke motsvarade sitt ändamål och borde
aflösas af ett annat bättre, och under de derefter förflutna åren hafva
12 Motioner i Andra Kammaren, N:o 66.
dessa åsigter utvecklat sig med tilltagande styrka och blifvit praktiskt
satta i verket.
Det naturhistoriska museum, omfattande zoologi och botanik, både
fossila och lefvande, geognosi och mineralogi, har i sjelfva verket länge
haft ett erkändt tvåfaldigt ändamål, nemligen dels att erbjuda material
åt den vetenskapliga forskningen, dels att åt den allmänna bildningen
erbjuda tillfällen att genom åskådning inhemta insigt i naturens före¬
teelser och lagar.
Dessa två skilda system hafva hittills ej blifvit behörigen sedda
till godo. De hafva varit på ett stridigt sätt sammanbundna, så att
intetdera ernått den rätt och gjort det gagn, dem tillhör.
Museet hålles vissa tider öppet för allmänheten, och tusentals be¬
sökande ur alla samhällets klasser, från land och städer, genomvandra
på en stund dess salar, der ett för dem ofantligt antal af föremål äro
trångt sammanförda, i syfte att så fullständigt som möjligt framställa
det vetenskapliga systemet med iakttagande af arternas fina skiljaktig¬
heter. Men huru omsorgsfullt än detta må vara utfördt, förblir det
allra mesta deraf för den besökande obegripligt, och vid utgången har
denne lärt så godt som intet och medför på sin höjd en dunkel och
förvirrad föreställning om skapelsens mångfald.
A andra sidan har denna långt drifna utställning varit högligen
ogynsam för den vetenskaplige arbetaren, hvilken för sitt syfte, ut¬
redningen af de speciella frågor han föresatt sig, behöfver ett material,
så rikligt och så lätt åtkomligt som möjligt, men i stället finner nära
nog allt utrymmet upptaget af skåp och bord, fulla af föremål, tätt
stälda i en ordning, som ej bör rubbas, och ofta i ett tillstånd att ej
utan skada kunna undersökas.
Det är för att råda bot på detta betänkliga förhållande, som det
med tilltagande allvar blifvit yrkadt, att inom det naturhistoriska mu¬
seum hvarje större afdelning bör vara delad i två delar: en för den
kunskapssökande allmänheten, eu annan för den vetenskapliga forsk¬
ningen.
I tre betydande museer är denna indelning antagen: först, af
Agassiz i Cambridge i Nordamerika, i en byggnad, som efter uppgjord
plan begyntes 1859, fortsattes efter hand, 1871—72, 1877, 1888—89,
och ännu icke är fullt färdig; af Flower i British museum i London,
nemligen så vidt den ytterst kostbara och praktfulla, men för sitt ända¬
mål alldeles förfelade byggnaden det medgifvit; och af Möbius i museum
för naturkunskap i Berlin, i en för det gamla systemet uppförd och
följaktligen icke fullt lämplig byggnad.
13
Motioner i Andra Kammaren, N:o 66.
I den mån man praktiskt lärt känna det nya systemet, har det
vuunit erkännande.
Allmänhetens afdelning, den permanenta utställningen, dagligen
tillgänglig, åtminstone så länge dagsljuset räcker, erbjuder ett urval ur
det hela, ett mycket begränsad! antal af former, t. ex. ur djur- eller
växtriket, utsökta typer, så anordnade, att de i det hufvudsakliga på
ett lättfattligt sätt framställa sin yttre och inre byggnad, sin utveck¬
ling, sitt sätt att lefva, sin geografiska utbredning och sitt uppträdande
i förflutna geologiska perioder, allt i hvarje fall rikligen åtföljd! af
ledande skrifna förklaringar, af bildningar och kartor, som åskådliggöra
vetenskapens samtida ståndpunkt, så att den besökande utan bok eller
förevisare kan tillegna sig det mått af grundläggande naturkunskap,
som tidens bildningsskede fordrar.
Inom den för allmänheten icke tillgängliga afdelningen för veten¬
skapligt arbete förvaras den öfvervägande, starkt växande mängden af
museets föremål. De äro såsom material för undersökning fördelade i
sina systematiskt ordnade grupper, och hvar för sig magasinerade i
särskilda mindre rum i slutna mörka skåp och draglådor, skyddade för
ljusets ■ skadliga inverkan, men lätt tillgängliga och i närheten af till¬
räckligt rymliga arbetsrum med godt ljus, rymlig plats för öfversigten
och ordnandet af större serier och för teknisk behandling, allt i när¬
maste granskap till ett rikt bibliotek.
Det större utrymmet tillfaller följaktligen denna afdelning. I
Cambridge-museet äro, af det helas 90 rum, 29 af de större upptagna
af den ständiga utställningen, medan 61 äro använda till förråds-, arbets¬
rum och laboratorier åt alla behöfliga slag, men intet till boställsrum.
Museets ena uppgift, att erbjuda en med särskild omsorg ända¬
målsenligt ordnad åskådningsundervisning, enkom egnad åt det alltjemt
växande antalet af kunskapssökande ur samhällets alla klasser tran
landets skilda trakter, fordrar oeftergiflig!, att museets läge är så cen¬
tralt, som förhållandena kunna medgifva.
Museets andra uppgift, att åt personer, som egna sig åt veten¬
skapliga undersökningar, bereda material och arbetsrum, fordrar också,
att museet är utan förlust af dyrbar tid tillgängligt från olika håll.
Ett läge, mera aflägset än förhållandena bjuda, från folkrörelsens
centrala trakter, skulle i hög grad motverka museets ändamål och
minska dess inflytande både på allmän bildning och vetenskapliga stu¬
dier, och sålunda i betänklig mån förringa de frukter, som man sträfvat
att framkalla genom derpå nedlagda bemödanden och kostnader.
Af det ofvan anförda torde med största sannolikhet framgå, att
14
Motioner i Andra Kammaren, N:o 66.
framtidens museer skola blifva inrättade efter det ofvan skildrade nya
systemet, och att, när den tid kommer, då det under en följd af år
flere gånger framstälda behofvet af en genom nybyggnad beredd till¬
ökning till rikets naturhistoriska museum blir i verkligheten tillgodo-
sedt, museum då bör efter dessa grunder inrättas.
Under , tiden skall riksmuseets innehåll på alla afdelniugar säker¬
ligen tillväxa i samma mån som hittills, tör hända i ännu större, och
det blir intendenternas svåra uppgift att inom ett redan nu otillräckligt
utrymme, så vidt sig göra låter, troget vårda och, i den mån det kan
ske för vetenskapen, tillgodogöra dess innehåll, allt i afvaktan att
Sverige på ett värdigt sätt tager om hand sina naturhistoriska skatter,
hvilka under kongl. vetenskapsakademiens styrelse blifvit sammanbragta
genom statens bidrag, Konungens och enskildes frikostighet samt in¬
tendenternas och många andras bemödanden. Sålunda skall det efter
hand, hoppas vi, blifva verklighet af de under tiden mognade förslagen,
så att riksmuseum slutligen blir kraftigt verksamt både för den all¬
männa bildningen inom alla klasser och för den speciella vetenskapliga
forskningen.
För detta ändamål är det i det närvarande mest önskligtj att af
statsmedel efterhand bildas en byggnadsfond, med hvilken i en ej allt
för aflägsen framtid och i enlighet med det nya system, som ofvan är
skildrad t, en fullt tillräcklig och ändamålsenlig tillökning i utrymme
kan beredas statens naturhistoriska museum.
Riksmuseets intendenter, som enigt sammanstämma i hvad ofvan
blifvit anfördt, få på grund deraf hos kongl. akademien härmed hem¬
ställa, att akademien ville besluta att till Kongl. Maj:t ingå med under¬
dånig anhållan om nådig proposition till näst instundande Riksdag der¬
om, att Riksdagen, i likhet med hvad som förut skett i afseende på
det tillämnade riksdagshuset, för beredande af ökadt utrymme åt riks¬
museets samlingar måtte besluta dels att bilda en fond för nybyggnad,
hvilken fond skulle ställas under statskontorets förvaltning, och dels
att till denna fond afsätta ett belopp af ett hundra tusen kronor.
I fall detta vårt förslag tillvinner sig akademiens godkännande,
torde akademien finna skäl vara för handen för henne att förbinda sig
att, i den mån lämpligt blir, till Kongl. Maj:t inkomma med planer
och kostnadsförslag för nybyggnads uppförande efter hand och med
iakttagande af det system, som ofvan är närmare angifvet.
Stockholm den 10 juni 1890.
S. Loven. A. E. Nordenskiöld. F. A. Smitt.
G. Lindström. Volt Wittrock. Chr. Aurivillius. A. G. Nathorst.