Statsutskottets Memorial N:o 41.
1
N:o 41.
Ant. till Kiksd. kansli den 14 april 1891, kl. 12 midd.
Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, livilka böra införas
i det nya reglementet för Riksgäldskontoret.
(R. A.)
Statsutskottet får härmed öfverlemna förslag till åtskilliga stadganden i
det nya reglementet för Riksgäldskontoret, som angå: Riksgäldskontorets före¬
mål; Riksgäldskontorets skulder; Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgån¬
gar utom lånefordringarne; redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående
medel; fullmäktiges sammankomster; betjeningen vid Riksgäldskontoret; lediga
tjänsters bestridande och tillsättande; behandlingen af frågor rörande tjenste-
försummelser m. m.; samt pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening; äfven¬
som till aflöningsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och vaktbetjening samt
indragningsstat och pensionsstat vid Riksgäldskontoret.
De föreslagna stadgandena och staterna äro af lika innehåll med motsva¬
rande stadganden och stater i 1890 års reglemente, med undantag deraf att i
den föreslagna § 37 sista stycket blifvit tillagdt på grund af innevarande Riks¬
dags bifall till statsutskottets hemställan i dess utlåtande n:o 36 i anledning af
Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning af åtskilliga mindre kronoegen-
domar m. m.
Bill. till Biksd. Prof. 1891. 4 Sami. 1 Afd. 25 Höft. (N:o 41).
1
2
Statsutskottets Memorial N:o 41.
Med förbehåll, som vanligt, att vid reglementets slutliga uppställning, om
sådant skulle erfordras, få ändra paragrafernas nummerordning, hemställer utskottet,
att det nu öfverlemuade förslag till stadganden samt af-
lönings-, indragnings- och pensionsstater vid Riksgäldskon-
toret må af Riksdagen godkännas.
Stockholm den 14 april 1891.
På statsutskottets vägnar:
Gustaf Sparre.
Reglemente för Riksgäldskontoret.
§ i.
Riksgäldskontoret har till föremål:
a) att ombesörja liqviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen •
enligt § 66 Regeringsformen ansvarar;
b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riks¬
dagen blifvit å detta verk anvisade;
c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och
inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott
och behållningar Riksdagen till hända;
d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å
Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga
medel; och
e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt
af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.
Statsutskottets Memorial N:o ål.
3
Angående Riksgäldskontorets skulder.
§ 2.
De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta
eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfven¬
som de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till
kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.
Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets
skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att
i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar
hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras
gällande.
Härförutan har Riksdagen medgifvit:
a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres
framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand
vara gällande, samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras
gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga
anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige
ega föreskrifva;
b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägen¬
het, kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer
och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena
i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål
Fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser med de låneöfvertagare, som
kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt
c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Full¬
mäktige ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgälds¬
kontorets medel infria.
Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontorets obliga¬
tioner har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af Riksgälds¬
kontoret utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår till 1,000 kronor
eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst en, då valören utgör
1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor eller motsvarande be¬
lopp i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören öfverstiger 2,000 kronor
eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst tre handskrifna namn¬
teckningar.
I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilka Kontorets räkenskaper
och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid nästlidna års
4
Statsutskottets Memorial N:o 41,
slut finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de
föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskonto-
ret utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit full¬
gjorda, fortfarande tjena till efterrättelse.
§ 3.
1889 års Riksdag har, med anledning af 1888 års svenska tre pro¬
cent statslåns upptagande, beslutat, att till de under Riksgäldskontorets för¬
valtning stående liqvidations- och amortissementsfonderna skall årligen, räknadt
från och med år 1890, utbetalas en annuitet till belopp motsvarande fyra
procent af den för detta lån erhållna valuta, eller 885,333 kronor 33 öre,
af hvilken annuitet ränta å 1888 års lån främst skall utgå, men återstoden an¬
vändas till amortering å statsskulden medelst ökad utlottning eller obligations-
inköp tid efter annan.
Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar
utom lånefordringarne.
§ 32.
De till 'Riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under
någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller använ¬
das till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot
strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riks¬
gäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke med-
gifvas.
§ 33.
Riksgäldskontoret eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid för¬
säljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktions-
medlen för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof
eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, så vida ej dessa medel blifvit
af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade.
Statsutskottets Memorial N:o 41.
5
§ 34.
Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat,
bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkolsverk, alla öfriga
verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgörande, från och med år
1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda verk angår med följande
vilkor och förbehåll:
a) för Tunabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till
Kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla
värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgälds¬
kontor erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång
derifrån berättigade hemman, och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande
skogsmark, kan verket tillkomma;
b) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riks¬
gäldskontor inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344
kronor 60 öre; och
c) för Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta verk lika¬
ledes före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af
detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;
samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen
från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda
vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda;
så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda
vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas.
§ 35.
Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i Riks¬
banken än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, eger
Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag eller
på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af
Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga.
§ 36.
Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, un¬
der åren 1891 och 1892 utbekomma de i hvardera årets riksstat till utgående från
Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till annuiteter och räntor, riksdags-,
kyrkomötes- och revisionskostnaäer samt aflöningar, efter afdrag af till Riksgälds¬
kontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som enligt
6
Statsutskottets Memorial N:o 41.
§ 46 skall för det sistförfluten året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas,
Kongl. Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgälds¬
kontoret inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den
summa, hvarmed berörda utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verk¬
ligheten från Riksgäldskontoret utgått.
§ 37.
Som Riksdagen år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller derefter in¬
nöta för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre krono¬
lägenheter och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 i samma månad skulle af Stats¬
kontoret levereras till Riksgäldskontoret att der särskildt bokföras, intill dess Riks¬
dagen fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogs¬
odling tjenlig mark, finge, i den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark,
hvilka af Kongl. Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde
beredas från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ända¬
mål af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl.
Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.
Sedan 1888 års Riksdag ytterligare medgifvit försäljning af vissa an¬
dra mindre kronoegendomar, dock under vilkor att de genom denna försäljning
inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller till skogsbörd
tjenlig mark, och i sammanhang dermed föreskrifvit, att äfven dessa medel borde
inlevereras till Riksgäldskontoret och der bokföras på sätt stadgadt vore angående
köpeskillingarne för de kronoegendomar, som såldes enligt Kongl. brefvet den
29 Maj 1874, har 1889 års Riksdag medgifvit, att de sålunda, efter försäljning
jemlikt Kongl. brefvet den 18 Maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande
medel må för ofvan angifna ändamål under en tid af tre år, räknadt från den 1
Januari 1889, af Kongl. Maj:t disponeras; och åligger det i följd häraf Riksgälds¬
kontoret att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, utbetala samma medel.
Innevarande års Riksdag har medgifvit dels att ytterligare vissa andra min¬
dre kronoegendomar må försäljas, dock under samma vilkor i fråga om försälj-
ningsmedlens användande och med samma föreskrift angående medlens inlevere¬
ring till Riksgäldskontoret och bokföring derstädes, som i nästföregående stycke
omförmälas, dels ock att ej mindre köpeskillingarna för de kronoegendomar,
rörande hvilkas försäljning beslut jemlikt kongl. brefvet den 18 maj 1888 fattades
under tiden till och med utgången af år 1894, än äfven köpeskillingarna för de
egendomar, om hvilkas försäljning på grund af innevarande års Riksdags med¬
gifvande beslut under nyssnämnda tid fattades, finge för ofvan angifna ändamål
af Kongl. Maj:t disponeras; åliggande det i följd häraf Riksgäldskontoret att
uppå Kongl. Maj:ts reqvisition samma medel utbetala,
Statsutskottets Memorial N:o 41.
7
§ 38.
I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de
för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess
desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de
icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskonto-
ret; hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel enligt Kong].
Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla.
§ 39.
(Kommer att innehålla Riksdagens blifvande beslut om Riksgäldskontorets
upplåning.)
§ 40.
Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riks¬
gäldskontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriande af sådana obliga¬
tioner och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amor-
tissementsfonder, öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till
fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.
§ 41.
De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar, äfven¬
som de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta
tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk
åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till hända och göras räntebärande
genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med Full¬
mäktige i nämnda bank, eller ock genom desammas utlåning på sätt, som Full¬
mäktige i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jem¬
väl att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser,
som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.
Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åt¬
njuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesum-
mans förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån
skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningeställnin-
gen som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas.
8
Statsutskottets Memorial N:o 41.
§ 42.
För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk
att begagna ett kreditiv i Biksbanken till belopp af högst en million fem liundra
tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoregle¬
mentet derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.
§ 43.
Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetal¬
ningar finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel
genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af
krediter, på vilkor som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte
att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning åt Statskontoret,
i mån af behof upplåna medel mot Kontorets obligationer i svenskt mynt, stälda
till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af Riksgälds¬
kontoret verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige öfverlemnadt att, med hän¬
sigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, be¬
stämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer.
I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lem-
nar Riksdagen särskilda föreskrifter.
Angående redovisningen af de till Riksgäldskontoret
ingående medel.
§ 44.
Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och
dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje
år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör föras en särskild räken¬
skap öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvud-
boken skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets
början och slut samt den förändring densamma under årets lopp undergått. Så väl
hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissements-
Statsutskottets Memorial N:o 41.
9
fonderna skola inom den 1 Maj året näst efter det, livilket dessa räkenskaper
omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli be¬
hörigen granskade.
Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Stats¬
kontoret till hända, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar må
kunna jemväl i rikshufvudboken intagas.
§ 45.
Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten
om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål
lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom
trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.
§ 46.
I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med stats¬
verket för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret
tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör
derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning
om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret åter¬
ställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.
Angående Fullmäktiges sammankomster.
§ 56.
Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem be¬
stämmes. Derjemte böra, da ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant
fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid
hvarje sammankomst skall protokoll föras.
§ 57.
Med undantag af de enligt § 53 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och
å4i§§ail<ien böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige
vid deras sammankomster föredragas och få endast der afgöras.
Bill. till Biksd. Brok 1891. 4 Sami 1 Afd. 25 Höft.
2
10
Statsutskottets Memorial N:o 41.
§ 58.
Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa,
bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då
tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.
§ 59.
Är Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,
till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter
hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.
§ 60.
Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må
ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro
om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda
kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej
heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäk¬
tige äro närvarande.
§ 61.
Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af
Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle
vid deras sammankomst sig infinna.
§ 62.
Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra
samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per
capita beräknas. Derest flere skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan
närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal
röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid
sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter
börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då
fattade beslutet biträdt.
Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, der¬
till någon bland Fullmäktige kan utses.
Statsutskottets Memorial N:o 41,
11
§ 63.
Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjensteman
eller andra enskilda personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa
beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Statsutskottet anföra besvär,
dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom
trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje
deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr,
åligger honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående samman¬
komst eller riksdagens början, derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär
ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Reviso¬
rerne eller Statsutskottet öfverlemnas.
Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorer¬
nes sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter del-
fåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till Stats¬
utskottet eller Revisorerne inlemnas.
Angående betj eningen vid Riksgäldskoutoret.
§ 83.
De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförde tjenstemän äro följande:
en sekreterare och ombudsman;
en kassör;
en kamrerare-,
en revisor;
en kassabokhållare;
en låncbokhållare;
en registrator och kanslist; samt
en kammarskrifvare.
§ 84.
Vaktbetjeningen utgöres af:
en förste vaktmästare; och
tre vaktmästare.
12
Statsutskottets Memorial N:o 41.
Angående lediga tjänsters bestridande och tillsättande.
§ 85.
Deri ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till
sjukdoms- eller annat laga förfall, eller, vid inträffad ledighet, under anslagstiden
förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i § 90
förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning;
dock ankommer på Fullmäktige tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omstän¬
digheterna lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden
mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blif¬
va förordnad att bestrida.
Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbör¬
ligt förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna
tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda
förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vakt-
mästaregöromål, samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten
anslagen.
Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter af¬
drag af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken
uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ord¬
ning blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan
vid Riksgäldskontor; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att
upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.
§ 86.
%
Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande er¬
hållit tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande
under den tid tjenstledigheten fortfar.
§ 87.
Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesättes, skall sådant jemte de med
samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega
att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen inom Riksgälds¬
kontor. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets ut¬
Statsutskottets Memorial N:o 41.
13
färdande, dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom
den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig
sökande sig icke anmält.
§ 88.
För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontor^ fordras att
hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock böra
de tjensteman, som anställas vid Fullmäktiges kansli, hafva aflagt den akademiska
examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångs¬
verken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva full¬
gjort hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må
begagnas.
§ 89.
Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den
som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten
af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och pas¬
sande ; dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjenster
endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial er¬
håller, under den tid han tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkor, aflö-
ningsstaten för tjensten bestämmer.
Angående behandlingen af frågor rörande tjenste-
försuramelser m. m.
§ 90.
Om någon Riksgäldskontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej
låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd
med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, eller ock i allmänna lef¬
verne! ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige till¬
rättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första var-
14
Statsutskottets Memorial N:o 41.
ningsgraden, ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å före¬
kommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från
dess. innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under
tiden må i ersättning för tjenstens förrättande användas.
§ 91.
Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjeasteförsummelse eller annat
förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på
Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera
honom eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande
tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida tjen¬
steman, som blifvit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibe¬
hålla och utöfva sin beställning.
§ 92.
Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom
tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar
hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst.
§ 93.
Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenst¬
göring af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig för¬
hållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen af Fullmäktiges De¬
puterade erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension
eller entledigande.
§ 94.
Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit in¬
fordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid
skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skrift¬
ligen meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den
afsatte tjensteraannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfver¬
klaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Statsutskottet eller Iteviso-
rerne afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits; kom¬
mande dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med
densamma förenade löneförmåner åtnjuta.
Statsutskottets Memorial N:o 41.
15
§ 95.
Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillå¬
telse eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter hvar¬
andra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt
biträde der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgälds-
kontoret vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare,
som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit
och, efter att, på sätt i § 90 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras
vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjenste¬
man eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svå¬
rare beskaffenhet, vara från verket utesluten.
Angående pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening.
§ 96.
Pensionerna för tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riksgäldskontoret be¬
stämmas efter desses vid afskedstagandet innehafvande löner.
§ 97.
Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder, eller under
femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en
hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjen¬
steman eller vaktmästare, som fylt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt fyratio
år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försva-
gadt tillstånd.
§ 98.
Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder
af sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring
fyratio år, komma i åtnjutande afl pension till ett belopp, som motsvarar tre fjer-
dedelar utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare
16
Statsutskottets Memorial N:o 41.
uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjenstår, kan, endast i händelse af
bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom till¬
delas. I sådant fall lämpas densamma efter tjenståren ensamt på det sätt, att
för hvarje dylikt år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages en fyrationdedel
från ett tre fjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som
fylt fyratio tjenstår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp
med en fyrationdedel af lönen för hvarje Överskjutande tjenstår, eller med en
sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för
afskedssökande mera förmånligt.
§ 99-
Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgäng¬
ligen nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelp¬
ligt sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna
verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att,
efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension,
ehvad de föreskrifna lefnads- och tjenståren äro uppnådda eller icke, eller ock
tillämpa de grunder för pensionens bestämmande, som i näst föregående paragraf
äro faststälda.
Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande
bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan or¬
sak blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige
att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och
förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till
högst två tredjedelar af lönen.
Statsutskottets Memorial N:o 41.
17
Bil. A.
Riksgäldskontorets vid 1890 års slut utbalanserade skulder.
|
|
|
|
|
Återstående kapitalskuld
|
den 31 December
|
Kegiemen-
|
|
Tiden, då för-
|
|
1890.
|
|
tets
|
|
bindelserna blif¬
va utfärdade.
|
Räntefot.
|
|
|
|
|
|
|
Icke fonderad
skuld.
|
Årtal.
|
§■
|
|
|
F onderad skuld.
|
1866
|
5
|
Skulden för 1860 års pre¬
mielån mot obligationer å
2,400,000 Thlr Pr. C:t, bok¬
förda till fem sjettedel'
deraf, eller 2,000,000 Thlr
|
1860 d. Va
|
|
Thlr 386,666 2/3
|
fc
|
1878
|
39
|
Obligationer för 1878 års
|
|
|
(Er. 1,031,111: n)
|
|
|
|
jernvägslån å 1,500,000 £
St. eller 37,650,000 Francs
|
1878 d. ,ä/6
|
4 %
|
j£ St. 917,700
(Francs 23,034,270
(Er. 16,665,432:—)
|
|
1880
|
38
|
Obligationer för 1880 års
jernvägslån tre emissioner,
hvardera å 39,930,000 Er.,
motsvarande 2,200,000 £
St., 55,440,000 Francs eller
44,880,000 Rmk, eller till¬
hopa Er. 119,790,000, mot¬
svarande £ St. 6,600,000,
Francs 166,320,000 eller
Rmk 134,640,000
|
1880 d. V«
|
4 %
|
|
Er. 111,078,000
£ St. 6,120,000
Frcs 154,224,000
Rmk 124,848,000
|
1886
|
42
|
Obligationer för 1886 års
jernvägslån å 72,000,000
Er. eller 81,000,000 Rmk,
|
|
|
|
Bill. till BiJcsd. Prof. 1891. 4 Samt. 1 Afd. 25 Häft.
3
18
Statsutskottets Memorial■ N:o 41.
Reglemen
tets
Årtal. §.
1887
1888
1890
1866
1890
40
40
39
13
14
Tiden, då för¬
bindelserna blif-
vit utfärdade.
deraf till 1890 års slut
blifvit utlemnade obligatio¬
ner å tillhopa 50,222,222:22
Kr. eller 56,500,000 Rmk
Obligationer, ouppsägbara
från innehafvarens sida,
men stälda att afRiksgälds-
kontoret infrias efter sex
månaders föregången upp¬
sägning å 20,000,000 kr.,
deraf till 1890 års slut
blifvit utlemnade en första
emission å 10,000,000 kr.
samt af en andra emission
å likaledes 10,000,000 kr.,
obligationer å 8,890,500 kr.
Obligationer åRmk30,000,000,
ouppsägbara från innehaf¬
varens sida, men stälda att
af Riksgäldskontoret infrias
efter minst tre månaders fö¬
regången uppsägning .........
Obligationer för 1890 års
jernvägslån å Kr. 35,555,555
Va motsvarande 40,000,000
Rmk., 1,960,000 £ St. och
49,360,000 Francs...............
Obligationer, hvilka i an¬
seende till sin ordalydelse
icke kunna uppsägas, eller
det s. k. gamla lånet ....
*) Obligationer, utfärdade så¬
som grundfond för Allmän-
1886 d. Ve
1887 d. 30/i2
1888 d. Vs
1890 d. Vs
1798 d.
1811 d. 30/i2
Räntefot.
(Kr. 49,625,333: 34
\Rmk 55,828,500
3 6/io %
3 Va *
Återstående kapitalskuld den 31 December
1890.
Ponderad skuld.
Kr. 18,890,500
Kr. 26,666,666:67
Rmk 30,000,000
£ St. 1,470,000
Frcs 37,020,000
Kr. 35,555,555:66
Rmk 40,000,000
£ St. 1,960,000
Frcs 49,360,000
Icke fonderad
skuld.
Kr. 10,125
*) Från innehafvarens sida ouppsägbara.
Statsutskottets Memorial N-.o 41.
19
eglemen-
|
|
Tiden, då för-
|
|
Återstående kapitalskuld den 31 December
1890.
|
l> ti liö
|
|
|
Käntefot.
|
|
|
|
|
|
yit utfärdade.
|
|
Icke fonderad
skuld.
|
Årtal.
|
§•
|
|
|
Fonderad skuld.
|
|
|
na hypoteksbanken, bok¬
förda inom linien med Kr.
|
|
|
|
|
|
|
30,000,000 ....................
|
1890 d. 18/s
|
8 Va %
|
|
|
1881
|
16
|
Obligationer, utfärdade så¬
som garantifond för aktie¬
bolaget Sågverksegarnes
garantiförening, bokförda
inom linien med Kr.
|
|
|
|
|
|
|
3,000,000................
|
1881 d. »/ii
|
4 V, %
|
|
|
1866
|
15
|
Ännu icke till inlösen före-
|
|
|
|
|
tedda Trollbätte slussverks
|
|
|
|
|
|
|
lottsedlar å tillhopa 5,000
daler silfvermynt, bokförda
inom linien med R:mt 1,250
R:dr, jemte upplupen ränta
R:mt 2,286: 88.............
|
1750 d. Va
|
6 %
|
|
|
1866
|
16
|
Årliga anslaget till H. M.
|
|
|
|
|
Konungen 300,000 R:dr(icke
kapitaliseradt)
|
1815 d. 9/„
|
|
|
|
1866
|
17
|
Ränta å H. K. H. Hertigens
af Södermanland, seder¬
mera Konung Carl XIII,
hemgiftskapital, bokfördt
inom linien med R:mtl50,000
R:dr .............
|
5 %
|
|
|
1778
|
866
|
18
|
Innestående fond för Göta
|
|
|
|
|
kanals underhållande
Diverse skulder
|
1833 d. S1/i2
|
5 %
|
—
|
Kr. 140,889
> 8,307,863:51
|
866
|
20
|
Fondför Hjelmare kanals och
|
|
|
|
|
|
slussverks underhållande
(utgör blott ett depositum
af fordringshandlingar)....
|
|
|
|
|
866
|
21
|
Dito för Strömsholms kanals
|
|
|
|
|
|
|
dito (dito)...
|
|
|
|
|
1882
|
3
|
D:o för Södertelje kanals (d:o)
|
—
|
—
|
|
—
|
20
Statsutskottets Memorial N:o 41.
Reglemen
Årtal. §
1866
1866
1869
22
25
77
Tiden, då för¬
bindelserna blif¬
va utfärdade.
Lappmarks ecklesiastikfonds
behållning, bokförd inom
linien med R:mt 100,777: 16
(statsutskottets utlåtande
n:o 23 vid 1869 års riksdag)
Brudgåfvovinsten (kapital¬
skulden afskrifven); (stats¬
utskottets utlåtande n:o 15
vid 1859—60 årens riksdag)
Post-assuransfonden (ingår
bland Riksgäldskontorets
öfriga tillgångar, men med
den förbindelse, som § 77
i 1869 års reglemente inne¬
håller)..................................
Eäntefot.
Återstående kapitalskuld den 31 December!
1890.
F onderad skuld.
Icke fond erad
skuld.
Inom linien balanserade skulder Er.
Summa Er.
33,2 5 4,3 1 4:04.
2 5 9,5 1 2,5 9 8:68.
Statsutskottets Memorial N:o 41.
21
Aflöningsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och vakt
betjening.
|
Lön.
|
|
Tjenstgörings-
|
Summa.
|
|
|
|
|
penningar.
|
|
|
|
1 Sekreterare, som tillika är ombudsman
|
4,400
|
|
1,600*
|
_____
|
6,000
|
|
1 Kassör ...................................................
|
4,400
|
—
|
1,600
|
—
|
6,000
|
—
|
1 Kamrerare...............................................
|
4,000
|
|
1,600
|
—
|
5,600
|
—
|
1 Revisor...................................................
|
2,500
|
—
|
800
|
|
3,300
|
—
|
1 Kassabokhållare ....................................
|
2,500
|
—
|
800
|
—
|
3,300
|
—
|
1 Länsbokhållare.......................................
|
2,000
|
—
|
800
|
—
|
2,800
|
|
1 Registrator och Kanslist .....................
|
1,500
|
—
|
900
|
—
|
2,400
|
|
1 Kammarskrifvare...................................
|
1,500
|
—
|
600
|
—
|
2,100
|
—
|
1 Förste Vaktmästare..............................
|
700
|
—
|
100
|
—
|
800
|
—
|
1 Vaktmästare ..........................................
|
600
|
—
|
100
|
—
|
700
|
—
|
1 Vaktmästare ..........................................
|
600
|
—
|
100
|
—
|
700
|
—
|
1 Vaktmästare..........................................
|
600
|
—
|
100
|
—
|
700
|
—
|
Summa kronor
|
25,300
|
|
9,100
|
-
|
34,400
|
—
|
Tillägg: För Revisorn, Bokhållarne, Registratorn och Kanslisten samt Kam-
marskrifvaren kan, då de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen efter fem
års tjenstgöring inom graden förhöjas med....................................... kronor 500: —
samt för Revisorn och Bokhållarne, efter tio års tjenstgöring
inom graden, med ytterligare............................................................... » 500: —
För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie
tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande höjas, lönen med... » 100: —
och tjenstgöringspenningarne med ...................................................... » 100: —
Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna för¬
mån komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade
att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar.
Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande:
l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester,
men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den,
* Så länge Sekreteraren innehar fri bostad, åtgå tjenstgöringspenningarne med endast 600
kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för så¬
dant fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflönings-
^leloppet i dess helhet.
Bill. till Riksd. Prof. 1891, 4 Sami. 1 Afd. 25 Raft.
4
22
Statsutskottets Memorial N:o 41.
som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller
vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära
de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf.
2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att
anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor
för år.
3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vid¬
sträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda
stadgad, och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskontorets
tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya
eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.
Indragningsstat vid Riksgäldskontoret.
Kommissarien Herman Husberg ..........................................................
|
4,400
3,000
1,500
1,500
575
|
—
|
Notarien August Neijber ................................................................
|
Kontorsskrifvaren Adolf Wilhelm Sandsjö.....................................
|
Kontorsskrifvaren Axel Adolf Stridsberg .............................................
|
Kammardrängen Per Fredrik Bydqvist ................................................
|
Summa kronor
|
10,975
|
|
Pensionsstat vid Riksgäldskontoret.
Förre Ombudsmannen Leontius Hallman .............................................
|
1,500
|
_
|
Aflidne Sekreteraren i Riksgäldskontoret Carl Gustaf Stuarts enka
|
|
|
Maria Lovisa Stuart, född Koschéll .............................................
|
800
|
—
|
Förre Förste Vaktmästaren J. Petersson.............................................
|
800
|
—
|
Summa kronor
|
3,100
|
—
|
Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven
dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor
upphöra.
Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1891.