Bankoutskottets Memorial N:o 1.
1
i
N:o 1.
Ank. till Riksd, kansli den 24 januari 1891, kl. 1 e. in.
Memorial, med öfverlemnande af fullmägtiges i riksbanken till
bankoutskottet afgifva berättelse.
*
Den af fullmägtige i riksbanken till bankoutskottet afgifna berättelse
angående riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning får utskottet här¬
med, sin instruktion likmätigt, till Riksdagen öfverlemna; hvarjemte till
vidare upplysning om riksbankens ställning bifogas följande uppgifter
för den 17 dennes rörande bankens metalliska kassa och tillgång i andra
valutor, å hvilka sedelutgifning får grundas, äfvensom öfver utelöpande
sedlar och obegagnad sedelutgifningsrätt m. m.
Metallisk kassa:
n it .. t Guld: Silfvermynt:
huld-och silfvermynt enligt 1873 års konvention Er. 13,493,820: — Er. 1,996,977: 05.
Utländskt guldmynt ................................ „ 3,624,077: 74. ’ -__’
Omyntadt guld.......................................... B 121,187: 04. ___
Summa Er. 17,239,084: 78. Er. 1,996,977: 05. Kr 19,236,061: 83.
1 illgang i andra valutor, a hvilka sedelutgifning får grundas, bestående af fordringar
i löpande räkning hos bankinrättningar eller handelshus å utrikes ort............ » 5,723,439: 51.
Sedelutgifningsrätt derutöfver enligt § 5 och § 6 i bankoreglementet
Utelöpande sedlar ....................................
Obegagnad sedelutgifningsrätt...........................
Bill. till Riksd. Prot. 1891. tf Sami. 1 Afd. 1 Höft.
Summa
|
Er.
|
24,959,501:
|
34.
|
|
|
45,000,000:
|
—
|
Summa
|
Er.
|
69,959,501:
|
34.
|
|
|
39,328,242:
|
22.
|
|
»
|
30,631,259:
|
12.
|
Summa
|
Er.
|
69,959,501:
|
34.
|
2
Bankoutskottets Memorial N:o 1.
I sådana tillgångar, som enligt bankoreglementets bestämmelser må
beräknas bland de valutor, hvilka få tjena till betäckning för riksbankens
utelöpande sedlar, innehade riksbanken den 17 innevarande januari föl¬
jande belopp, nemligen:
Utländska statspapper för................................
Inhemska obligationer, noterade å utländsk börs.
Yexlar, betalbara inom landet .........................
» » utom » ........................
Stockholm den 24 januari 1891.
......... Er. 6,377,089: 05.
.......... » 15,828,484: 21.
.......... » 21,722,566: 87.
.......... » 15,116,510: 20.
Summa Er. 59,044,650: 33.
På bankoutskottets vägnar:
PER S AMZELI US.
Bankvutskottcts Memorial N:o 1.
3
Berättelse till bankoutskott et angående riksbankens tillstånd, rörelse
och förvaltning.
Enligt föreskriften i § 56 af gällande reglemente för riksbanken få
fullmägtige härmed till bankoutskottet afgifva berättelse angående riks¬
bankens tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1890, dervid siffer-
redogörelserna i allmänhet omfatta hela det senast förflutna året, hvar¬
emot, beträffande de af fullmägtige vidtagna beslut och åtgärder,Endast
sådana upptagas, hvilka icke redan blifvit i fullmägtiges berättelse till
sistförsainlade revisorer omförmälda.
Om grundfond, reservfond och reserverade medel.
Riksbankens tillgångar och fordringar utöfver skulderna utgjordes
vid 1889 års utgång, enligt hufvudräkningarna, af:
hvarförutom riksbanken af 1888 års vinst innehade ett belopp af 1,300,000
kronor, hvilka, jemlikt 1889 års Riksdags beslut, blifvit under nästlidna
år till statsverket utbetalda.
Med bifall till sist församlade Riksdags för sin del fattade beslut
bär Kong], Maj:t genom den 5 nästlidne september utfärdad förordning
stadgat, att riksbanken skall hafva en grundfond af 45 millioner kronor.
Den sålunda föreskrifna grundfondstillökningen af 5 millioner kronor
har verkstälts medelst öfverföring till grundfonden af ett motsvarande
§ 1.
grundfond ..............
reservfond .............
reserverade medel
Kr. 40,000000: —
» 5,000,000: —
» 9,255,995: 16,
4
Bankoutskottets Memorial N:o 1.
belopp af de reserverade medlen. Då till derefter återstående belopp
af desamma eller............................................... Kr. 4,255,995: 16
lägges behållningen af riksbankens vinst för år 1890,
uppgående till........................................................... 8 3,707,485: 69
Sgr Kr. 7,963,480: 85,
men deremot fråndrages den del af vinsten för
år 1889, hvilken, enligt beslut vid 1890 års riks¬
dag, skall under innevarande år till statsverket
utlemnas, eller ............................................................ ” 1,300,000:
rade medel komma att i 1890 års bokslut ingå
med ett belopp af.......................................................... Kr. 6,663,480: 85.
Om förändringarna i tillgången af obligationer.
§ 2.
De förändringar, som under år 1890 inträffat i afseende å riks¬
bankens tillgång i obligationer och statspapper, inhemtas af följande
redogörelse:
Riksbanken innehade vid isao års början: vid isoo års slut:
Svenska obligationer:
Riksgäldskontorets 4 % obliga¬
tioner af 1878 å £ sterl. och
francs............................................ Kr. 2,292,539: 20. Kr. 2,245,630: 40
D:o 4 °lo d:o af 1880 å £ sterl.,
francs, riksmark och kronor... » 328,333: 50. » 1
D:o 3V2 lo d:o af 1886 i riks¬
mark' ............................................. » 977,777: 78. » 998,321: 31
D:o 3,6 % d:o af 1887 å kronor » 1,315,000: — » 1,315,000: —
D:o 3y2 % d:o af 1890 i £ sterl.,
riksmark och kronor............... » ® 2,188,776: 80
Allmänna hypoteksbankens
obligationer af 1880 i kronor » 2,995,234: 19. » 2,991,374: 19
D:o 4V2 lo d:o af 1883 i d:o » 1,575,000: — » 1,575,000: —
Transport Kr. 9,483,884: 67 Kr. 11,314,102: 70
Bankoutskottets Memorial N:o 1.
Vid 1889 ära början:
Transport Kr. 9,483,884: 67.
Allmänna hypoteksbankens 3y2 %
obligationer af 1886 ‘i riks¬
mark och kronor........................ » 1,223,006: 88.
D:o 3V2 % eko af 1889 i kronor » 1,827,525: —
Hypotekskassans för Sveriges
städer 4y2 % obligationer af
år 1882........................................ » 834,152: 50
D:o 31/, % d:o af 1888 .............. » 185,060: —
Mälareprovinsernas hypoteks-
förenings 4 % obligationer å
mark hamb. beo........................ » 16,358: 33.
Vermlands hypoteksförenings 4
°lo d:o i kronor.......................... » 29,250: —
Elfsborgs samt Göteborgs och
Bohus läns hypoteksförenings
4 °lo obligationer å mark
hamb. beo.................................. » 7,200: —
Jemtlands 4 % d:o af 1886......... » 444,920: —
Amorteringsfondens för apoteks-
privilegier 5y2 % obligationer
af år 1874.................................... » 471,960: —
Stockholms inteckningsgai’anti-
aktiebolags 31/2 % obligationer
af år 1889 i kronor.................. » 573,210: —
Skaraborgs läns brandstodsbo¬
lags 4 % obligationer............... » 189,000: —
D:o d:o 4 y, % d:o........................ » 23,000: —
D:o d:o 5y2 % d:o ........................ » ---
Örebro läns 4 % d:o.................... » 188,100: —
Summa Kr. 15,496,627: 38.
Utländska statspapper:
Preussiska 4 °j0 statsobligationer
af år 1876 i riksmark, in¬
köpta för...................................... Kr. 3,626,713: 05.
Franska statsobligationer af år
1881, 3 % rentes, inköpta för » 2,061,649: 52.
Transport Kr. 5,688,362: 57.
Kr.
»
»
))
))
»
»
»
))
))
»
»
»
))
k7.
Kr.
Kr.
Vid 1889 års slut:
11,314,102: 70.
1,217,911: 24
1,817,825: —
823,917: 50
183,160: —
11,777: 99
25,650: —
6,000: —
431,200:
563,560: —
66,000: —
43,000: —
35,000: —
201,100: —
16,740,204: 43.
3,626,713: 05
3,626,713: 05.
6
Bankoutskottets Memorial N:o 1.
Transport Kr. 5,688,362: 57.
Idamburger Staats 3V2 °!o Rente
i riksmark, inköpta för........... » 961,995: —
Tyska statens 3'/2 °/0 obligationer
af 1887, inköpta för .............. » 262,815: —
Danska statens eko eko d:o....... - » 695,760: —
Italienska statsgaranterade 3 %
jernvägsobligationer afår 1889,
inköpta för........................... »_829,776:
Summa Kr. 8,438,738: 57.
Kr. 3,626,713: 05.
» 961,995: —
» 262,845: —
» 695,760: —
» 829,776: —
Kr. 6,377,089: 05.
Sammanlagda beloppet af riksbankens tillgångar å obligationer och
statspapper motsvarade sålunda vid 1890 års början ett bokfördt belopp
af ......... Kr. 23,935,365: 95
och vid samma års slut ................................... 8 23,117,293: 48,
hvadan följaktligen detsamma under året minskats med » 818,072: 47.
Efter de olika myntslag, uti hvilka ifrågavarande obligationer äro
förskrifna, egde riksbanken vid utgången af sistlidna år sådana
i uteslutande svenskt mynt för....................................... Kr. 10,071,786: 69
i £ sterling och francs för .............................................. 8 2,245,630: 40
i £ sterling, riksmark och kronor för ........................ 8 2,188,776: 80
i riksmark och kronor för................. 8 1,217,911: 24
i riksmark för................................................ * 5,849,874: 36
i mark hamb. beo för........................................................ 8 17,777: 99
i danska kronor för ..............S............................................ 8 695,760:
i italienska lire för............................................................. 8 829,776:
Summa Kr. 23,117,293: 48.
Samtliga ofvannämnda slags obligationer, med undantag af jern-
kontorets och brandstodsbolagens, äro å utländsk börs noterade.
Utöfver det i revisionsberättelsen omförmälda, af riksbanken under
sistlidne augusti månad inköpta belopp obligationer, tillhörande riksgälds-
kontorets 3’/-> % konverteringslån af 1890, hvilket belopp vid inköpet
bokfördes efter 991/2 % till kronor 880,575, och hvaraf omkring 300,000
riksmark sedermera blifvit under hand försålda till riksgäldskontoret,
hår riksbanken, efter det vederbörande konsortium afslutats, på sin andel
7
Bankoutskottets Memorial N:o 1.
bekommit ett nominelt belopp af något mer än 1,800,000 riksmark till
ett pris af i det närmaste 98,42 %. Samtliga dessa 31/, % obligationer,
äfvensom riksgäldskontor med enahanda ränta löpande och i samma slags
mynt förskrift^ obligationer af 1886 hafva vid nästlidne års slut
blifvit i riksbankens räkenskaper bokförda till 95 procent af nominal-
värdet såsom närmast motsvarande det vid årsslutet noterade pris å
dessa under aret inköpta och med dem likstälda obligationer.
Beträffande riksbankens deltagande i de senast utbjudna tyska och
franska 3 % statslånen finnes redogörelse lemnad i fullmägtiges särskilda
protokoll för den 6 och 7 sistlidne oktober samt den 8 dennes, till
hvilka fullmägtige tillåta sig hänvisa.
Af de riksbanken tillhöriga, i utländskt mynt förskrifna obligationer
hafva — utom de af revisorerne i deras berättelse omförmälda franska
rentes, hvilka betingade ett pris af i medeltal 94: 30, och för den del
af desamma, som utgjordes af s. k. amortisabla rentes, 95 å 95,25 %,
den samtidigt förfallande 3 månaders kupongen härvid oberäknad —
jemväl riksgäldskontor 4 % obligationer af 1880 å nominelt 18,000 £
blifvit under sistlidna år afyttrade till ett pris af 101 ä 102 %.
§ 3.
Riksbankens utländska vexelrörelse har under år 1890 haft följande
omfattning. J
|
Kronor.
|
|
£ Sterling.
|
Riksmark.
|
Francs.
|
|
Floriner.
|
Bokförings-
värde i
kronor.
|
Skuld vid årets början
Behållning vid sam¬
ma tid .
|
4,227,124
|
58
|
718,927
|
12
|
6
|
7,135,273
|
77
|
4,539,238
|
95
|
1,088,384
|
90
|
19,946,915
150,059,537
|
54
|
Ökning under aret...
|
57,745,143
|
58
|
2,116,309
|
9
|
4
|
43,004,248
|
02
|
20,700,105
|
43
|
823,573
|
11
|
74
|
Säger
|
53,518,019
|
—
|
2,835,237
|
1
|
10
|
50,139,521
|
79
|
25,239,344
|
38
|
1,911,958
|
01
|
170,006,453
|
28
|
Minskning under året
|
54,565,797
|
88
|
1,980,363
|
5
|
2
|
46,942,072
|
80
|
20,154,868
|
58
|
1,594,742
|
35
|
148,677,704
|
45
|
Skuld den 31 december
1890.....
Behållning samma dag
|
1,047,778
|
88
|
854,873
|
16
|
8
|
3,197,448
|
99
|
5,084,475
|
80
|
317,215
|
66
|
21,328,748
|
83
|
8
Bankoutskottets Memorial N:o 1.
Hvad särskild! beträffar omfattningen af rörelsen mellan riksbanken
å ena samt nationalbanken i Köpenhamn och Norges bank å den andra
sidan, hafva fullmägtige velat härför lemna följande sammanfattade
redogörelse.
Norges bank:
Debet:
Trasseringar.......................................... Kr. 7,679,341: 51
Sedelremisser....................................... * 7,366,200:
Inbetalningar ..................................... » 1,064,322: Kr. 16,109,863: 51.
Saldo vid årets slut till Norges banks favör............... ” 119,768: 75.
Kr. 16,229,632: 26.
Kredit:
Sveriges riksbanks trasseringar......
Kr. 16,229,632: 26.
Nationalbanken.
Trasseringar af, utbetalningar för och remisser till
nationalbanken .......................................
Remiss af silfvermynt till nationalbanken
Trasseringar af riksbanken m. m.
Remiss af vexlar till riksbanken
» » silfvermynt till d:o
Om denna summa dragés ifrån
saldot till nationalbankens fa¬
vör vid årets början ...............
jemte beloppet af ett par
smärre transaktioner...............
så utvisar detta belopp .
saldot vid årets slut till
Kr. 29,564,870: 56.
» 389,500: —
Kr. 29,954,370: 56.
Kr. 25,601,152: 55
» 197,705: 56
» 796,074: 10 » 26,594,932: 21.
Kr. 3,359,438: 35.
» 6,806,092: 55
» 419: 05 ,, 6,806,511: 60,
............................ Kr. 3,447,073: 25
nationalbankens favör.
Bankoutskottets Memorial N:o 1.
9
Genom riksbankens såväl hufvudkontor som afdelningskontor äro
under 1890 remitterade uti danska och norska sedlar
till privatbanken i Köpenhamn.......................................... Kr. 4,930,700: —
» Norges bank ..................................................................... » 7,366,200: —
» Kristiania bank och kreditkasse ............................. » 2,722,000: —
utvisande remiss af sedlar under året till ett samman-
lagdt belopp af............................................................... » 15,018,900: —
Härtill kommer, att till Kristiania bank och kreditkasse i norskt
silfvermynt remitterats kronor 178,000: —, hvaremot samma bank till
riksbanken remitterat kronor 207,010: — i svenska sedlar.
§ 4.
Uppgifter om inkomster och utgifter i och för vexelhandeln under
år 1889 finnas meddelade i § 12 af den utaf Riksdagens revisorer senast
afgifna berättelse, men för sistlidna år kunna fullständiga sådana ännu
ej lemnas, vid det förhållande, att kontokuranter från riksbankens ut¬
ländska affärshus äfvensom åtskilliga kurtageräkningar dels ej inkommit,
dels icke hunnit undergå granskning.
Det belopp, hvarmed vinsten å utrikes vexelrörelsen kommer att i
1890 års bokslut ingå och som är beräknadt efter förhållandena under
förra hälften af samma år och senare hälften af år 1889, uppgår till
556,956 kronor 72 öre, hvilket något öfverstiger vinsten för senaste år.
§ 5.
Indragning från utlandet af guld i plants har ej under år 1890
ifrågakommit.
Om metallisk kassa och sedelutgifning.
§ 6.
Riksbankens metalliska kassa, beräknad efter de i §§ 5 och 6 af
gällande bankoreglemente bestämda grunder, har under år 1890
ökats med ................................................................................... Kr. 5,312,008: 37,
minskats med .............................................................................. » 4,279,456: 85,
alltså ökats med ....................................................................... Kr. 1,032,551: 52.
Bih. till Riksd. Prot. 18,91. 6' Sami. 1 Afd. 1 Höft. 2
10
Bankoutskottets Memorial N:o 1.
Metalliska kassan utgjorde nemligen:
den 31 december 1890 ..................................................... Kr. 18,977,428: 51,
den 31 december 1889 ....................................................... ” 17,944,876: 99,
Skilnad ökning Kr. 1,032,551: 52.
§ 7.
Vid 1890 års början utgjorde riksbankens behållning i guldmynt,
pregladt enligt 1873 års myntordning:
tjugukronestycken för..................
|
..... Kr. 9,058,420: —
|
tiokronestycken för ....................
|
..... » 677,060: —
|
femkronestycken för.....................
|
..... » 64,060: — Kr. 9,799,540: —
|
Vid samma års slut uppg
|
ick ifrågavarande be-
|
hållning till.....................................
|
........................................ Kr. 13,398,950: —
|
hvadan densamma befinnes under året hafva ökats med Kr. 3,599,410:
|
Af förenämnda behållning
|
kronor 13,398,950 förvarades:
|
vid hufvudkontoret:
|
|
tjugukronestycken för.................
|
..... Kr. 7,927,680: —
|
tiokronestycken för.......................
|
...... », 622,430: —
|
femkronestycken för ....................
|
...... » 7,225: — Kr. 8,557,335:
|
vid afdelning skontoren:
|
|
i Göteborg:
|
|
tjugukronestycken för.................
|
...... Kr. 960,600: —
|
tiokronestycken för......................
|
....... » 5,340: —
|
femkronestycken för....................
|
...... » 80: — Kr. 966:020: —
|
i Malmö:
|
|
tjugukronestycken för................
|
..... Kr. 3,762,900: —
|
tiokronestycken för........................
|
...... » 31,120: —
|
femkronestycken för....................
|
...... » 41,340: — Kr. 3,835,360: —
|
i Hemö sand:
|
|
tjugukronestycken för..................
|
...... Kr. 20: —
|
tiokronestycken för.......................
|
...... » 10: — 30: —
|
|
Transport Kr. 13,358,745: —
|
Bankoutskottets Memorial N:o 1.
n
i Jönköping:
|
*
|
Transport Kr. 13,358,745: —
|
tjugukronestycken för..............
|
......... Kr.
|
40: —
|
tiokronestycken för....................
|
»
|
8,990: —
|
femkronestycken för ................
|
.......... »
|
10: — Kr. 9,040: —
|
i Kalmar:
|
tjugukronestycken för..............
|
......... Kr.
|
1,500: —
|
tiokronestycken för..................
|
))
|
I—4
TsS
O
0
1
o
o
|
i Karlstad:
|
tiokronestycken för....................
|
........ Kr.
|
10: —
|
femkronestycken för ................
|
»
|
660: — Kr. 670: —
|
i Luleå:
|
tjugukronestycken för...............
|
........ Kr.
|
1,200: —
|
tiokronestycken för..................
|
....... »
|
1,800: —
|
femkronestycken för ...............
|
»
|
100: — Kr. 3,100: —
|
i Vexiö:
|
tjugukronestycken för..............
|
...... Kr.
|
14,380: —
|
tiokronestycken för....................
|
))
|
1,290: — Kr. 15,670: —
|
i Visby:
|
tjugukronestycken för.............
|
...... Kr.
|
1,460: —
|
tiokronestycken för...................
|
...... ))
|
5,530: —
|
femkronestycken för................
|
»
|
2,035: — Kr. 9.025: —
|
*
|
Tillsammans kronor 13,398,950: —
|
Vid 1890 års ingång uppgick riksbankens förråd i karoliner
till............................................v........................................................................ 1,781 st.
Som tillgången deraf under året ökats med........................... 43 »
utgjorde följaktligen behållningen vid 1890 års slut .................. 1,824 st.,
motsvarande, efter ett bokföringspris af kronor 7: 20 för
karolin, i värde ................................................................ Kr. 13,132: 80.
12
Bankoulskottets Memorial N:o 1.
Af dessa mynt voro inneliggande:
vid hufvudkontoret ................................................................................... 1,750 st.
» afdelningskontoret i Göteborg ................................................... 62 »
» d:o i Malmö ........................................................... 11 »
» d:o i Kalmar...........................................................1 »
1,824 st.
Tillgången af svenska dukater utgjorde vid 1890 års början 419 st.
När härtill läggas de under året invexlade................................. 32 »
befinnes riksbankens förråd af dylika mynt vid samma års slut
uppgå till ............................................................................................. 451 st.,
bokförda efter kronor 8: 40 för stycket till ett belopp af kronor 3,788: 40.
Af dukaterna förvarades:
vid hufvudkontoret ................................................................................. 447 st.,
» afdelningskontoret i Malmö .............................................................. 2 »
» d:o i Kalmar............................................................... 1 »
» d:o i Karlstad ....................................... 1 »
. 451 st.
9
Från år 1889 egde riksbanken utländskt guldmynt
till ett samrnanlagdt bokföringsvärde af........................... Kr. 3,682,653: 17
Tillgången af dylikt mynt utgjorde vid 1890
års slut..................................................................................... » 3,618,844: 32
Häraf förvarades:
vid hufvudkontoret:
engelska sovereigns för........
franska tjugufrancs för........
tyska tjugu riksmark för .....
finska tjugumark för ...........
amerikanska dollars för ......
vid afdelningskontoret i Göteborg:
engelska sovereigns för .................
|
...................................... »
|
904,500: —
|
francs för.............................................
|
...................................... »
|
1,945: 78
|
|
Transport Kr.
|
3,436,877: 73
|
Kr. 1,030,658: 21
» 826,389: 84
» 637,451: 42
» 17,737: 73
» 18,194: 75
Bankoutskottets Memorial N:o 1.
13
vid eif delning skontor et i Malmö:
sovereigns för.................................................
riksmark för....................................................
francs för..........................................................
dollars för ...............................................
Transport Kr. 3,436,877: 73
» 123,872: 40
» 34,326: 90
» 330: 74
» 5,383: 50
vid afdelning skontoret i Jönköping:
francs för ...........................................................
riksmark för............................................................
sovereigns för.......................................................
dollars för.....................................................
» 251: 65
» 301: 58
» 4,011: 36
t> 869: 50
vid af delning skontor et i Kalmar:
riksmark för.................. »
sovereigns för................................ 2>
francs för ............................ »
finska mark för.......................................................................... »
1,231: 65
4,034: 73
14: 36
1,091: 50
vid af delning skontor et i Karlstad:
riksmark för ........................................................................... j>
sovereigns för .......................................................................... »
dollars för................................................................................. j>
97: 46
189: 98
799: 20
vid af delning skontor et i Luleå:
francs för ......................................................
tyska mark för.............................................
dollars för ............................................
»
2,142: 62
887: —
1,147: —
vid af delning skontoret i Vexiö:
francs för .................................................................................... j> 100: 66
riksmark för ............................................................................. » 26: 61
Transport Kr. 3,617,988: 13
14
Banko utskottets Memorial N:o 1.
Transport Kr. 3,617,988: 13
vid af delning skontor et i Vexla:
sovereigns för
francs för.........
tyska mark för
dollars för..........
»
»
36: 22
165: 37
266: 10
388: 50
Summa Kr. 3,618,844: 32
Bokföringsvärdet å det utländska guldmyntet utgör för närvarande:
Guld i omyntad form egde riksbanken vid 1890
års början innestående hos myntverket för.................... Kr. 3,239,512: 23.
Såväl detta belopp som ock en mindre post plantsguld, som af
riksbanken inköpts från Kopparbergs bergslag och till myntverket af-
lemnats, har genom leverering af tjugukronestycken och återlemnande
af 22 stycken mindre guldplantsar till fullo redovisats, hvadan riksbanken
ej egde vid 1890 års slut någon fordran hos myntverket.
Värdet å ofvaunämnda från myntverket levererade
Myntadt utländskt guldmynt, inköpt efter vigt, hvilket jemte karoliner
och dukater räknas till guld i omyntad form, utgjordes, vid 1890
års början likasom vid dess slut, af 77 st. engelska sovereigns, vä¬
vande 612,56 gram och bokförda efter 2,260 kronor per kilogram
till’..................................................................................................... Kr. 1,384: 39
Om härtill lägges värdet af innehafvande svenska
dukater och karoliner.................................................................. » 16,921: 20
för sovereignen ..................................
» tjugufrancsstycket ....................
» tiofrancsstycket...........................
)) tjuguriksmarksstycket................
» tioriksmarksstycket ...................
)) amerikanska femdollarsstycket
)) finska tjugumarksstycket ..........
» » tiomarksstycket...............
)) holländska dukaten ..................
Kr. '18: 11
» 14: 38
)) 7: 19
» 17: 74
» 8: 87
» 18: 50
)) 14: 38
» 7: 19
» 8: 40
uldplantsar är beräknadt till
Kr. 103,629: 05.
Transport Kr. 18,305: 59
Bankoutskottets Memorial N:o 1.
15
Transport Kr. 18,805: 59
samt värdet af det vid årets slut inneliggande plants-
guldet............................................................................................... » 103,629: 05,
befinnes alltså vid 1891 års ingång riksbankens till¬
gång af guld i omyntad form uppgå till ........................... Kr. 121,934: 64.
Riksbankens tillgång af silfvermynt, pregladt enligt myntordningarna
af åren 1770, 1835 och 1855 samt kongl. kungörelsen den 4 maj 1852,
uppgick vid 1890 års början till kronor 228,351: 47.
Förrådet deraf vid årets slut utgjorde enligt pregelvärdet:
vid hufvudkontoret ...................................................
» afdelningskontoret i Hernösand...................
» d:o i Jönköping.....................
y> d:o i Kalmar..........................
d:o i Karlstad........................
|
|
..... Kr. 673: —
..... » 12: 25
.... » 80: —
.... » 3: 49
.... » 3: 50
|
|
Summa Kr. 772: 24.
|
Förändringarna af tillgångarna i guld,
fordringar å utrikes ort i löpande räkning
sig afskilja, utvisa, att under år 1890:
|
konventionsskiljemynt och
på det hela, men hvar för
|
tillgången i guld:
|
|
|
ökats med .............................................................
minskats med ..............................................................
|
............. Kr.
............ »
|
3,199,476: 72
2,799,180: 35
|
alltså ökats med ........................................................
|
............. Kr.
|
400,296: 37
|
tillgången i konventionssilfver mynt:
|
|
|
ökats med.......................................................................
minskats med .............................................................
|
.............. Kr.
.... ........ »
|
2,112,531: 65
1,480,276: 50
|
alltså ökats med .......................................
|
»
|
632,255: 15
|
samt tillgången af fordringar i löpande ränning:
|
, \
minskats med ............................................................
ökats med.........................................................
|
............. Kr.
............ »
|
22,835,635: 51
21,688,114: 28
|
alltså minskats med ...........................................
|
............. Kr.
|
1,147,521: 23
|
16
Bankoutskottets Memorial N:o 1.
Då från förenämnda ökning af tillgångarna:
i guld .................................................. Kr. 400,296: 37
i silfver............................................ » 632,255: 15 Kr. 1,032,551: 52
dragés minskningen af tillgången af fordringar i lö¬
pande räkning .......................................................................... )) 1,147,521: 23
angifver följaktligen skilnaden............................................. Kr. 114,969: 71
det belopp, hvarmed förestående tillgångar under året minskats.'
Riksbankens förråd af oremitterade vexlar, ej inbegripet i ofvan
berörda tillgångar, utgjorde:
den 31 december 1889 ..................................................... Kr. 16,474,969: 67
den 31 december 1890 ......................................................... » 18,968,024: 61
§ 8.
På sätt i revisionsberättelsen § 8 omförmäles, har riksbanken under
sistlidna år till myntverket i och för nedsmältning och ommyntning af-
yttrat återstoden af sitt förråd af silfvermynt, pregladt före tillämpningen
af 1873 års myntordning. Enligt träffad öfverenskommelse skulle mynt¬
verket för detta mynt erlägga betalning efter medelpriset å silfver i
London under tiden 1 december 1889—30 november 1890, med tillägg
af PA procent deraf; och sedan numera uträkning af nämnda pris egt
rum, och detsamma befunnits utgöra 47,39 och med berörda procent¬
förhöjning 47,98 pence pr uns standard, eller 126 kronor 19 öre för
hvarje kilogram finsilfver, har riksbanken i enlighet härmed för ifråga¬
varande mynt, i nominalvärde motsvarande .................. Kr. 242,600: —
af myntverket emottaga ett belopp af.............................. » 194,097: 94
hvadan riksbankens förlust i förevarande fall uppgår
till ................................................................................................ Kr. 48,502: 06.
§ 9.
De af revisorerne i deras berättelse §§ 7 och 8 omförmälda bestäm¬
melser i afseende å in- och utvexling af utländskt guldmynt äfvensom
i fråga om inlösen af dukater och karoliner samt pris å sådana äro
fortfarande oförändradt gällande.
Bankoutskottets Memorial N:o. 1.
17
§ 10.
Till fortsättning af den i revisorernes berättelse sid. 22 och 23 för
förra hälften af 1890 meddelade redogörelse angående riksbankens kassa
och fordringar i löpande räkning å utrikes ort, äfvensom öfver ute¬
löpande sedlar och obegagnad sedelutgifningsrätt samt tillgång i sådana
valutor, å hvilka enligt § 5 i bankoreglementet sedelutgifning får
grundas, lemnas här nedan dylika uppgifter för senare hälften af
samma år:
Bill. till Riksd. Prof. 1891. 6 Sami. 1 Afd. 1 Raft.
18
Bankoutskottets Memorial N:o 1.
Kapportens
datum 1890
|
Guld
|
Silfvennynt
enligt lagen
om rikets mynt
af den 30 maj
1873
|
Metallisk kassa
|
Fordringar i
löpande räkning
hos bankinrätt¬
ningar eller
handelshus å
utrikes ort
|
Metallisk kassa
samt behåll¬
ningar å utrikes
ort samman¬
slagna
|
Sedelutgifnings-
rätt utöfver
metalliska kas¬
san och behåll¬
ningarna å ut¬
rikes ort
|
Juli
|
12
|
16,974,326
|
33
|
1,883,380
|
40
|
18,857,706
|
73
|
522,790
|
21
|
19,380,496
|
94
|
45,000,000
|
|
»
|
19
|
16,984,703
|
57
|
1,870,960
|
80
|
18,855,664
|
37
|
—
|
')
|
17,713,590
|
28
|
45,000,000
|
—
|
X)
|
31
|
16,977,399
|
05
|
1,906,029
|
-
|
18,883,428
|
05
|
2,158,018
|
38
|
21,041,446
|
43
|
45,000,000
|
—
|
Augusti
|
9
|
16,939,176
|
53
|
1,810,328
|
40
|
18,749,504
|
93
|
815,942
|
10
|
19,565,447
|
03
|
45,000,000
|
—
|
»
|
16
|
17,163,421
|
87
|
1,861,186
|
55
|
19,024,608
|
42
|
—
|
2)
|
18,815,322
|
10
|
45,000,000
|
—
|
»
|
23
|
17,161,579
|
67
|
1,952,724
|
10
|
19,114,303
|
77
|
—
|
3)
|
18,217,813
|
44
|
45,000,000
|
—
|
|
30
|
16,985,658
|
65
|
1,660,697
|
15
|
18,646,355
|
80
|
898,027
|
25
|
19,544,383
|
05
|
45,000,000
|
—
|
September
|
6
|
16,961,798
|
83
|
1,682,550
|
80
|
18,644,349
|
63
|
410,044
|
53
|
19,054,394
|
16
|
45,000,000
|
—
|
»
|
13
|
17,066,243
|
27
|
1,674,634
|
95
|
18,740,878
|
22
|
—
|
4)
|
17,421,597
|
46
|
45,000,000
|
—
|
»
|
20
|
17,195,596
|
32
|
1,457,208
|
85
|
18,652,805
|
17
|
—
|
5)
|
17,390,748
|
—
|
45,000,000
|
—
|
7)
|
30
|
17,028,547
|
21
|
1,453,277
|
75
|
18,481,824
|
96
|
1,753,392
|
17
|
20,235,217
|
13
|
45,000,000
|
—
|
Oktober
|
11
|
17,227,037
|
29
|
1,287,496
|
75
|
18,514,534
|
04
|
2,610,728
|
52
|
21,125,262
|
56
|
45,000,000
|
—
|
J>
|
18
|
17,207,504
|
11
|
1,339,944
|
35
|
18,547,448
|
46
|
849,120
|
25
|
19,396,568
|
71
|
45,000,000
|
—
|
))
|
31
|
17,006,226
|
79
|
1,383,188
|
45
|
18,389,415
|
24
|
—
|
°)
|
16,973,561
|
70
|
45,000,000
|
—
|
November
|
8
|
17,001,562
|
14
|
1,278,763
|
10
|
18,280,325
|
24
|
•--
|
7)
|
15,833,691
|
87
|
45,000,000
|
—
|
|
15
|
17,199,657
|
10
|
1,502,053
|
90
|
18,701,711
|
—
|
—
|
8)
|
16,846,190
|
14
|
45,000,000
|
—
|
J>
|
22
|
17,181,457
|
77
|
1,603,782
|
—
|
18,785,239
|
77
|
—
|
’)
|
16,671,089
|
78
|
45,000,000
|
—
|
»
|
29
|
16,985,685
|
53
|
1,701,737
|
50
|
18,687,423
|
03
|
—
|
ln)
|
16,162,535
|
44
|
45,000,000
|
—
|
December
|
6
|
17,169,935
|
27
|
1,677,203
|
25
|
18,847,138
|
52
|
—
|
")
|
13,204,101
|
50
|
45,000,000
|
—
|
|
13
|
17,462,224
|
88
|
1,637,896
|
40
|
19,100,121
|
28
|
—
|
’2)
|
14,995,275
|
20
|
45,000,000
|
—
|
»
|
20
|
17,453,023
|
90
|
1,741,426
|
60
|
19,194,450
|
50
|
—
|
,3)
|
16,345,187
|
87
|
45,000,000
|
—
|
B [31
|
17,139,728 |96
|
1,837,699
|
55
|
18,977,428
|
51
|
2,257,753
|
56
|
21,235,182
|
07
|
45,000,000
|
—
|
’) Skuld i löpande räkning hos bankinrättningar eller handelshus å utrikes ort........ Kr. 1,142,074: 09.
2) » » » » b » » » b » » b 209,286: 32.
3) » b » b » b b b b b b ........ » 896,490: 33.
4) » » » »B B b b b BB ......... b 1,319,280: 76.
') » » » B B B B B BB B......., B 1,262,057: 17.
6) B B B BB B B B B B B ......... B 1,415,853: 54.
7) B B B B- B B B B BB B ......... B 2,446,633: 37.
1
Bankoutskottets Memorial N:o t.
19
Utelöpande
sedlar
|
Obegagnad
sedelutgifnings-
rätt
|
|
|
T
|
liga
|
n
|
g i
|
|
|
|
Utländska
statspapper
|
Inhemska obli¬
gationer, note¬
rade å utländsk
börs
|
Vexlar, betal¬
bara inom
landet
|
Vexlar, betal¬
bara utom
landet
|
Summa
|
38,182,533
|
74
|
26,197,963
|
20
|
8,438,738
|
57
|
14,110,922
|
35
|
23,020,284
|
10
|
12,795,941
|
29
|
1
58,365,886
|
31
|
37,060,981
|
55
|
25,652,608
|
73
|
8,438,738
|
57
|
14,110,922
|
35
|
22,763,119
|
57
|
13,682,595
|
29
|
58,995,375
|
78
|
39,914,362
|
16
|
26,127,084
|
27
|
8,438,738
|
57
|
14,110,922
|
35
|
22,910,931
|
77
|
11,273,992
|
07
|
56,734,584
|
76
|
37,722,417
|
93
|
26,843,029
|
10
|
8,438,738
|
57
|
14,110,922
|
35
|
22,745,492
|
53
|
12,894,884
|
70
|
58,190,038
|
15
|
36,707,504
|
88
|
27,107,817
|
22
|
8,438,738
|
57
|
14,110,922
|
35
|
22,387,456
|
29
|
13,091,583
|
26
|
58,028,700
|
47
|
36,092,639
|
Öl
|
27,125,174
|
43
|
8,438,738
|
57
|
14,110,022
|
35
|
21,809,487
|
65
|
13,944,128
|
62
|
58,303,277
|
19
|
42,134,448
|
22
|
22,409,934
|
83
|
8,438,738
|
57
|
14,991,497
|
35
|
21,717,256
|
87
|
13,533,394
|
78
|
58,680,887
|
57
|
40,368,496
|
—
|
23,685,898
|
16
|
8,437,738
|
57
|
14,991,497
|
35
|
22,054,698
|
27
|
14,153,141
|
89
|
59,638,076
|
08
|
38,564,489
|
37
|
23,857,108
|
09
|
8,438,738
|
57
|
14,991,497
|
35
|
21,290,845
|
44
|
14,100,285
|
16
|
58,821,366
|
52
|
'37,743,365
|
57
|
24,647,382
|
43
|
8,438,738
|
57
|
14,979,834
|
35
|
21,419,192
|
71
|
14,803,191
|
27
|
59,640,956
|
90
|
45,915,255
|
60
|
19,319,961
|
53
|
8,438,738
|
57
|
14,979,834
|
35
|
22,444,976
|
36
|
14,866,242
|
03
|
60,729,791
|
31
|
40,794,258
|
97
|
25,331,003
|
59
|
6,377,089
|
05
|
14,979,834
|
35
|
21,161,017
|
14
|
16,449,749
|
68
|
58,967,690
|
22
|
40,172,143
|
19
|
24,224,425
|
52
|
6,377,089
|
05
|
14,969,599
|
35
|
21,930,456
|
28
|
15,649,806
|
32
|
58,926,951
|
—
|
43,098,513
|
91
|
18,875,047
|
79
|
6,377,089
|
05
|
14,936,766
|
—
|
23,466,844
|
28
|
16,103,608
|
72
|
60,884,308
|
05
|
38,909,104
|
88
|
21,924,586
|
99
|
6,957,096
|
|
14,571,061
|
26
|
23,119,028
|
44
|
16,055,341
|
82
|
60,702,527
|
82
|
37,698,637
|
68
|
24,147,552
|
46
|
6,511,186
|
1
|
14,571,059
|
70
|
22,977,264
|
64
|
15,707,511
|
92
|
59,767,022
|
99
|
38,363,366
|
18
|
23,307,723
|
60
|
6,453,186
|
Öl
|
14,563,763
|
41
|
22,658,229
|
23
|
18,570,343
|
70
|
62,245,522
|
35
|
46,167,724
|
85
|
14,994,810
|
59
|
6,377,089
|
05
|
14,549,171
|
70
|
23,143,231
|
37
|
18,867,577
|
86
|
62,937,069
|
98
|
40,611,363
|
76
|
17,592,737
|
74
|
6,377,089
|
05
|
14,437,903
|
13
|
22,602,117
|
81
|
19,259,687
|
04
|
62,676,797
|
03
|
40,031,699
|
12
|
19,963,576
|
08
|
6,377,089
|
05
|
14,397,773
|
49
|
22,822,089
|
82
|
18,095,982
|
89
|
61,692,935
|
25
|
40,786,279
|
95
|
20,558,907
|
92
|
6,377,089
|
05
|
15,963,037
|
25
|
22,466,717
|
14
|
17,815,729
|
86
|
62,622,573
|
30
|
45,398,621
|
35
|
20,836,560
|
72
|
6,377,089
|
05
|
15,833,695
|
21
|
22,153,326
|
04
|
18,968,024
|
61
|
63,332,134
|
91
|
8) Skuld i löpande räkning hos bankinrättningar eller handelshus å utrikes ort ...... Kr. 1,855,520: 86.
9) b b b b b b s b b b b ...... » 2,114,149: 99.
10) b b b b » » » s b » » » 2,524,887: 59.
") b b b sb b » bb b b ...... b 5,643,037: 02.
,2) B B B B B B B B BB B ...... B 4,104,846: 08.
I3) B B B BB B B B B B B ...... B 2,849,262: 63.
20
Bankoutskotlets Memorial N:o 1.
§ 11.
De i § 9 af bankoreglemente! föreskrift^ uppgifter angående riks¬
banken hafva under det förflutna året blifvit upprättade, tryckta och med
allmänna tidningarna utdelade.
För att åt allmänheten bereda tillfälle att erhålla kännedom om det
väsentligaste af riksbankens ställning något oftare och tidigare än som
skedde genom de först under senare delen af hvarje månad offentlig¬
gjorda sammandragen öfver ställningen den sista i föregående månaden
hafva fullmägtige beslutat att i Post- och Inrikes tidningar för hvarje
vecka meddela en i enlighet med förhållandena å sista helgfria dagen i
den näst föregående veckan sammanfattad uppgift öfver riksbankens
kassa och sedelutgifning; och har detta beslut tillämpats från och med
innevarande års början.
Om skiljemynt,
§ 12.
Riksbankens tillgång i konventionssilfverskiljemynt uppgick vid 1890
års början till ett belopp af............................................... Kr. 1,205,444: 40,
hvilket under året genom levereringar till Köpenhamn
och Kristiania af respektive kronor 389,500 och
kronor 178,000 i danskt och norskt mynt, som
utbytts mot annan valuta, blifvit minskadt med » 567,500: —
Säger Kr. 637,944: 40.
Deremot har i öfrigt invexlingen på det hela
öfverstigit utvexlingen med.................................................. » 1,199,755: 15,
så att förrådet af ifrågavarande slags mynt vid 1890
års början ökats till......................................................... Kr. 1,837,699: 55,
af hvilken behållning, deruti ingick danskt och norskt mynt för till¬
sammans 288,555 kronor 75 öre, förvarades:
Vid hufvudkontoret................................... Kr. 1,174,878: 95
» afdelningskontoret i Göteborg » 161,978: 25
» » i Malmö » 292,160: —
» » i Hernösand... » 9,054: 30
Transport Kr. 1,638,070: 40
Bankoutskottets Memorial N:o 1.
21
|
|
Transport Kr.
|
1,638,070: 40
|
Vid
|
afdelningskontoret
|
i Jönköping ...
|
Kr.
|
46,306: 45
|
))
|
))
|
i Kalmar.........
|
))
|
16,466: 95
|
»
|
))
|
i Karlstad ......
|
»
|
32,273: 25
|
»
|
»
|
i Luleå ...........
|
»
|
22,509: 40
|
«
|
n
|
i Vexiö............
|
»
|
21,624: —
|
»
|
n
|
i Visby...........
|
))
|
39,567: 80
|
))
|
))
|
i Östersund ...
|
»
|
20,880: 20
|
|
|
Summa
|
Kr.
|
1,837,699: 55
|
§ 13.
Kostnaderna för de i näst föregående paragraf omförrnälda för¬
sändningarna till vederbörande invexlingsorter af danskt och norskt kon¬
ventionsmynt hafva utgjort för det förra kronor 1,637: 92 och för det
senare kronor 1,141: 34 eller tillsammans kronor 2,779: 26; och hafva
fullmägtige hos Kongl. Maj:t gjort framställning om riksbankens godt¬
görande för berörda kostnader.
§ 14.
Riksbankens förråd af bronsmynt, pregladt i enlighet med 1873 års
myntordning, uppgick vid hufvudkontoret, oberäknad! hvad som fans
vid de särskilda så kallade förrättningskassorna, den 31 december 1889
till ett belopp af................................................................... Kr. 7,500: —.
Under år 1890 hafva från myntverket levererats ............ » 20,000: —
samt invexlats ............................................................................. » 12,500: —
Säger Kr. 40,000: —,
hvaremot utvexlats ........................................ » 33,500: —,
så att behållningen vid årets slut utgjorde ........................ » 6,500: —.
När härtill lägges den vid afdelningskontoren och i
hufvudkontorets förrättningskassor befintliga till¬
gången i dylikt mynt, äfvensom kopparmynt, mot¬
svarande .................................................................................... » 20,084: 01,
befinnes sålunda riksbanken vid utgången af år 1890
innehafva brons- och kopparmynt för sammanlagdt Kr. 26,584: 01.
22
Bankoutskottets Memorial N:o 1.
Någon försäljning till myntverket af äldre kopparmynt har ej under
år 1890 ifrågakommit.
Om riksbankens sedlar.
§ 15.
Öfver antalet och beloppet af de under år 1890 förfärdigade nya
och inkomna förslitna sedlar af hvarje särskild valör meddelas följande
uppgift:
|
Förfärdigade nja sedlar.
|
Inkomna förslitna sedlar.
|
Kronmyntsedlar
|
Antal.
|
Kronor.
|
Antal.
|
Kronor.
|
|
|
|
|
|
|
af valören 1,000 kronor ..................
|
13,700
|
13,700,000
|
—
|
6,011
|
6,011,000
|
—
|
» » 100 » .................
|
50,500
|
5,050,000
|
—
|
34,365
|
3,436,500
|
—
|
» » 50 » ..................
|
31,900
|
1,595,000
|
—
|
26,452
|
1,322,600
|
__
|
» » 10 » ..................
|
306,500
|
3,065,000
|
—
|
408,500
|
4,085,000
|
—
|
» » 5 »
|
3,535,000
|
17,675,000
|
—
|
2,728,350
|
13,641,750
|
—
|
» » 1 krona ..................
|
---
|
—
|
—
|
1,750
|
1,750
|
—
|
Summa
|
3,937,600
|
41,085,000
|
—
|
3,205,428
|
28,498,600
|
—
|
Riks mynt'sedlar
|
|
|
|
|
|
|
af valören 100 r:dr ........................
|
__
|
__
|
_
|
20
|
2,000
|
|
» » 50 » ......................
|
—
|
—
|
—
|
16
|
800
|
—
|
» » 5 » ........,...............
|
|
—
|
—
|
50
|
250
|
—
|
» » 1 » ......................
|
—
|
|
—
|
550
|
550
|
—
|
Summa
|
---
|
—
|
—
|
636
|
3,600
|
—
|
Bankosedlar
|
|
|
|
|
|
|
af valören 3373 r:dr b:ko .............
|
—
|
__
|
_
|
1
|
50
|
_
|
» » 162/3 » » ...............
|
—
|
—
|
—
|
7
|
175
|
—
|
» » 10 » » ...............
|
—
|
—
|
—
|
12
|
180
|
—
|
» » 62/a » » ...............
|
—
|
—
|
—
|
7
|
70
|
—
|
» » 2 » » ...............
|
|
—
|
—
|
41
|
123
|
—
|
» » 32 sk. % ...............
|
|
|
—
|
97
|
97
|
—
|
» » 16, 12, 8 » » ...............
|
—
|
|
—
|
404
|
148
|
50
|
» » 10 » » ..............
|
—
|
—
|
—
|
2
|
|
62
|
Summa
|
|
---
|
—
|
571
|
844
|
12
|
Bcmkoutskottets Memorial N:o 1.
23
§ 16.
Beloppet af utelöpande transportsedlar samt sedlar å 3 och 2 rdr
banko på ofärgadt papper, hvilket belopp föres inom linien, utgjorde
vid 1890 års början..................................................................... Kr. 339,167: 90
Under året äro inlösta sistnämnda slags sedlar för....... » 111: —
så att riksbankens ifrågavarande skuld vid årets slut
beräknades motsvara ......................................................... Kr. 339,056: 90.
Hvad beträffar utgifning från riksbanken af nya slags sedlar, enligt
det för dessa antagna, hufvudsakligen till skydd mot efterapning och
förfalskning afsedda systemet, har utlemnande i rörelsen af sådana å 5-
kronors valören begynt med den 1 nästlidne december, samtidigt hvar¬
med indragning af 5-kronesedlar af det förra slaget vidtog; och pågå
vid Tumba försöksarbeten med papper till 10-kronesedlar, så att prof å
sådant inom kort lärer kunna för fullmägtige framläggas.
Papperet till de nya 5-kronesedlarne, af dem, som först utsläpptes
i rörelsen, har delvis befunnits ej vara af den styrka och hållbarhet,
som önskligt varit. Anledningarna dertill äro ännu ej fullt utredda,
men uppmärksamhet har fästs på förhållandena, och torde vid nästa
leverering af sedelpapper den i berörda hänseende anmärkta bristfällig¬
heten kunna afhjelpas.
Den af fullmägtige vidtagna åtgärd att med maskin perforera samt
derefter genom en särskild apparat förstöra och till pappersmassa upp¬
lösa förslitna eller indragna sedlar å de lägre valörerna har visat sig
vara ändamålsenlig och lemna vida större trygghet mot missbruk än
som det förr brukliga sättet att med bläckstreck öfverstryka och der¬
efter utskära delar af sedlarne kunde åstadkomma; och Slafva fullmägtige
för afsigt att i fråga om inlösta sedlar af de större valörerna, hvilka
sedan mer än 50 år särskild! förvaras, till bankoutskottet inkomma med
framställning, att äfven desamma måtte på det ofvan antydda nya sättet
få förstöras.
24
Bankoutskoitets Memorial N:o 1.
Om folioräknings-, kassa- och postvexelrörelsen.
§ 17.
För folioräkningsrörelsen vid hufvudkontoret och dess afdelning å
Norrmalm meddelas följande redogörelse för sistlidna år:
Saldo från 1889..............*.................................................... Kr. 12,662,241: 52
Insättningar under år 1890 ...........,...........................» 821,346,540: 83
|
|
Säger
|
Kr. 334,008,782: 35
|
Uttag under år 1890.......................
|
|
|
» 320,007,658: 41
|
Saldo den
|
31 december 1890
|
Kr. 14,001,123: 94.
|
När härtill läggas de samma
|
dag vid afdelnings-
|
|
kontoren å folioräkning innestående belopp, nem-
|
|
ligen:
|
|
|
|
Vid kontoret i Göteborg......
|
Kr.
|
637,812: 88
|
|
» » i Malmö .........
|
»
|
1,114,106: 10
|
|
» » i Hernösand...
|
»
|
15,700: —
|
|
» » i Jönköping...
|
)>
|
78,944: 62
|
|
» » i Kalmar.........
|
))
|
112,857: 64
|
|
» » i Karlstad ......
|
»
|
70,818: 08
|
|
» » i Luleå............
|
»
|
534,807: 10
|
|
» » i Vexiö............
|
))
|
86,408: 47
|
|
» » i Visby...........
|
»
|
33,431: 09
|
|
» » i Östersund ...
|
»
|
49,559: 72
|
» 2,734,445: 70
|
|
|
Säger Kr. 16,735,569: 64,
|
men fråndrages bland redovisning
|
en för ifrågavarande
|
|
rörelse upptagna, afdelningskontoren samt Tumba
|
|
bruk tillhörande medel ............
|
Kr.
|
3,852,213: 97
|
|
äfvensom åtskilliga andra inne-
|
|
|
|
stående medel ..............................
|
))
|
4,049: 54
|
» 3,856,263: 51,
|
återfinnes det i tryckta uppgiften för den 31 de¬
cember såsom »riksbankens skuld å folioräkningar
upptagna belopp.............................................................. Kr. 12,879,306: 13.
§ 18.
På grund af hvad riksbanken i sådant hänseende sig åtagit, hafva
vid riksbankens hufvudkontor under år 1890 för nedannämnda embets-
Bankoutskottets Memorial N:o 1.
25
myndigheters räkning emottagits och derifrån expedierats försändelser
till följande antal och belopp, nemligen:
|
Försändelser från
landsorten.
|
Försändelser till
landsorten.
|
Summa.
|
|
Antal
|
Kronor
|
Antal
|
Kronor
|
Antal
|
Kronor
|
För statskontorets räkning....................
|
332
|
11,094,721
|
92
|
no
|
7,755,790
|
66
|
442
|
18,850,512
|
58
|
» generaltullstyrelsen s räkning............
|
955
|
28,561,169
|
22
|
252
|
245,795
|
72
|
1,207
|
28,806,964
|
94
|
b arméförvaltningens räkning ............
|
209
|
123,563
|
—
|
—
|
—
|
—
|
209
|
123,563
|
—
|
b marinförvaltningens räkning............
|
—
|
—
|
—
|
9
|
1,383,541
|
32
|
9
|
1,383,541
|
32
|
§ 19.
Kassarörelsen vid riksbankens hufvudkontor har under år 1890 haft
följande omfattning:
|
Kronor
|
|
Insättningar:
|
|
|
För folio- och postvexelrörelsen....................................
|
399,992,721
|
34
|
» upp- och utlåningsrörelsen ...................
|
171,118,301
|
86
|
» hufvudkassan ...........
|
137,721,442
|
80
|
Summa
|
708,832,466
|
—
|
Uttag:
|
|
|
För folio- och postvexelrörelsen......................................
|
398,820,470
|
42
|
» upp- och utlåningsrörelsen ................................
|
167,130,235
|
43
|
» hufvudkassan .................................................................
|
140,256,610
|
39
|
Summa
|
706,207,316
|
24
|
Förrättningskassornas
|
|
|
Debet ................
|
1 448 740 071
|
82
|
Kredit.................
|
1,448 637 896
|
01
|
Saldo
|
102,175
|
81
|
4
Bill. till Jttiksd. Prof. 1891. C Sami. I Afd. 1 llafl.
26
Bankoutskottets Memorial N:o 1.
§ 20.
Af postvexelrörelsen för år 1890 meddelas följande sammandrag:
|
A n
|
t a 1
|
K
|
ronor
|
|
Postvexlar, utelöpande vid 1889 års slut............
|
|
667
|
__
|
_
|
852,302
|
97
|
» utfärdade af riksbankens hufvudkontor
|
4,423
|
|
16,013,215
|
74
|
|
|
» » » » kontorå Norr-
|
|
|
|
|
|
|
malm ........................
|
3,814
|
|
15,647,964
|
47
|
|
|
» » » afdeln.-kontoret i Göteborg
|
3,161
|
|
22,224,956
|
35
|
|
|
o » » i) i Malmö ...
|
2,319
|
|
15,243.651
|
96
|
|
|
» » » » i Hernösand
|
173
|
|
941,926
|
61
|
|
|
» » » » i Jönköping
|
2,772
|
|
6,670,351
|
56
|
|
|
» » » » i Kalmar ..
|
1,978
|
|
2,998,782
|
26
|
|
|
» » » » i Karlstad..
|
5,181
|
|
4,657,374
|
11
|
|
|
» » » » i Luleå......
|
2,302
|
|
1,463,859
|
70
|
|
|
» » » » i Vexiö.....
|
2,099
|
|
4,555,040
|
83
|
|
|
» » » » i Visby.....
|
1,628
|
|
1,594,281
|
86
|
|
|
» » » » i Östersund
|
2,241
|
32,091
|
3,287,002
|
13
|
95,298,407
|
58
|
Säger
|
—
|
32,758
|
—
|
—
|
96,150,710
|
55
|
» infriade af riksbankens hufvudkontor
|
28,747
|
|
78,712,812
|
01
|
|
|
» » » afdeln.-kontoret i Göteborg
|
1,010
|
|
6,648,806
|
—
|
|
|
» » » » i Malmö ...
|
873
|
|
7,450,534
|
41
|
|
|
b » » » i Hernösand
|
19
|
|
53,395
|
21
|
|
|
» » » » i Jönköping
|
281
|
|
383,845
|
64
|
|
|
» » » » i Kalmar..
|
174
|
|
355,313
|
15
|
|
|
» » » » i Karlstad..
|
232
|
|
488,603
|
28
|
|
|
» » » » i Luleå.....
|
101
|
|
158,588
|
05
|
|
|
» it >i » i Vexiö......
|
215
|
|
274,486
|
01
|
|
|
» » » » i Visby......
|
243
|
|
450,029
|
70
|
|
|
» » » » i Östersund
|
89
|
31,984
|
355,997
|
95
|
95,332,411
|
44
|
» utelöpande den 31 december 1890......
|
—
|
774
|
—
|
—
|
818,299
|
11
|
Förskott, oliqvideradt den 31 december 1890......
|
—
|
—
|
—
|
—
|
6,000,000
|
—
|
Summa skuld
|
—
|
—
|
—
|
—
|
6,818,299
|
11
|
Tillgång, kontant i riksbankens hufvudkontor ...
|
__
|
—
|
1,476,825
|
08
|
|
|
» » . » afdelningskontoret i Göteborg
|
—
|
—
|
2,397,936
|
54
|
|
|
» » » » i Malmö ...
|
—
|
—
|
834,819
|
43
|
|
|
» » a » i Hernösand
|
—
|
—
|
438,531
|
37
|
|
|
» » » » i Jönköping
|
—
|
—
|
176,223
|
30
|
|
|
» » » » i Kalmar...
|
—
|
—
|
199,229
|
78
|
|
|
» » » » i Karlstad..
|
—
|
—
|
405,904
|
|
|
|
n » a ■ » i Luleå......
|
—
|
—
|
97,530
|
31
|
|
|
» » it a i Vexiö......
|
—
|
—
|
251,275
|
87
|
|
|
» o it a i Visby......
|
—
|
—
|
169,757
|
34
|
|
|
» » » » i Östersund
|
---
|
—
|
220,265
|
84
|
|
|
Remitterade och under transport varande medel:
|
|
|
|
|
|
|
från riksbankens afdeln.-kontor i.Jönköping
|
—
|
—
|
100,000
|
—
|
|
|
» » i> i,Kalmar..
|
—
|
—
|
50,000
|
'
|
6,818,299
|
11
|
Bankoutskottets Memorial N:o 1.
27
Om mottagning it förvar af värdepapper och paket.
§ 21.
Vid 1890 års början funnos i riksbanken från föregående år qvar-
liggande till förvar mottagna 449 stycken värdepappersposter med åsätta
värden af tillsammans ........................................................ Kr. 29,480,551: 42.
Under årets lopp hafva tillkommit 160 poster,
värderade till ......................................................................... » 19,031,456: 96
samt blifvit insatta till ersättning för uttagna eller
infriade värdepapper andra sådana till värde af......... » 748,401: —
Säger Kr. 49,260,409: 38.
Under samma tid hafva afgått 173 hela förvarings-
O c)
poster med åsatt värde af tillsammans Kr. 12,055,462:77,
hvarjemte genom infriande eller åter¬
tagning af en del af det deponerade
värdet minskats med............................ » 3,044,575: 45 » 15,100,038: 22
Vid årets slut qvarstodo mot 436 förvaringsbevis Kr. 34,160,371: 16.
Riksbankens ansvarssumma har således under året ökats med kronor
4,679,819: 74 eller mer än något föregående år.
Dessa deposita tillhöra 234 insaltare, bland hvilka kong!, postspar¬
banken egde 85 poster å sammanlagdt kronor 12,829,150: 30.
Genom riksbankens försorg har under förgångna året inkasserats
389 värdepapper och 29,339 kuponger m. m., uppgående till belopp af
kronor 1,680,689: 72 öre, hvilka medel blifvit påförda vederbörande upp-
och afskrifningsräkningar eller kassakreditiv.
I förvaringsafgifter för dessa i riksbankens vård mottagna s. k.
öppna deposita har under sistlidet år riksbanken tillgodokommit ett
belopp af kronor 16,778: 76.
§ 22.
Paket och annat förseglad t gods hafva under 1890 blifvit vid riks¬
bankens hufvudkontor emottagna i 207 särskilda poster; och utgjorde
de under samma år influtna afgifterna för dessa och från föregående
år qvarstående dylika depositioner kronor 1,536: 60.
Om tipp- och utlåningsrörelsen.
§ 23.
Uti särskilda, vid denna berättelse fogade bilagor lemnas, beträffande
riksbankens hufvudkontor med dess afdelning å Norrmalm, närmare upp-
28
Bankoutskottets Memorial N:o 1.
gifter angående denna rörelse, och i fråga om afdelningskontoren äro
sådana att inhemta i de berättelser om dessa kontors rörelse och för¬
valtning, hvilka kontorens styrelser, jemlikt gällande föreskrifter, hafva
att till bankoutskottet afgifva, hvadan fullmägtige till desamma hänvisa,
men få i afseende å låne- och kreditivrörelsens omfattning och ställning
på det hela vid nedan upptagna tidpunkter meddela följande sammandrag:
Vid slutet af år 1886 .........
» » » » 1887 .........
» i> » » 1888 ......
» » » » 1889 .........
» » » » 1890
utvisande vid sistnämnda tid¬
punkt de särskilda rörelserna
följande ställning:
Vid hufvudkontoret:
diskontering af vexlar
utlåning mot hypotek af lö¬
pande förskrifning m. m.
utlåning mot pant af vågförda
effekter ............................
afbetalningslån
kassakreditiv af beviljade kro¬
nor 7,800,250 ................
Transport
Utestående.
Oanvändt.
68,926,192 61 399,572 45
69,325,765: 06.
68,765,297
15 874,01446
69,639,311: 61.
67,831,405|82| 230,281
88
68,061,687: 70.
68,308,087(881 l,760,699|l6
70,068,787: 04.
70,898,107|o2| 1,818,979(64
72,717,086: 66.
9,999,028
18,572,115
1,747,049
2,329,528
3,529 497
36,177,219
17
Anordnade
medel.
I lånerörelsen
använda upp-
och afskrif-
nings- samt
depositionsmedel,
54,955,000 — 14,370,765 06
69,325,765: 06.
52,650,OOo|—| 16,989,31l|61
69,639,311: 61.
54,27 5,00o|—| 13,786,687|70
68,061,687: 70.
54,025,000[—| 16,043,787|o4
70,068,787: 04.
61,87 5,OOo|—•( 10,842,086(66
72,717,086: 66.
26,400,000
26,400,000
9,777,219
9,777,219
17
17
Bankoutskottets Memorial N:o 1.
29
|
Utestående.
|
Oanvändt.
|
Anordnade
medel.
|
I lånerörelsen
använda upp-
och afskrif-
nings- samt
depositionsmedel.
|
Transport
|
36,177,219
|
17
|
|
|
26,400,000
|
|
9,777,219
|
|
|
|
|
|
Vid afdelningskontoret i
Göteborg:
diskontering af vexlar .........
utlåning mot hypotek af lö¬
pande förskrifning m. m.
utlåning mot pant af vågförda
effekter
|
3,644,641
5,307,720
814,590
2,250,247
1,007,569
|
67
87
|
375,230
|
59
|
13,400,000
|
|
|
|
afbetalningslån . .
|
04
|
|
|
|
|
|
|
kassakreditiv af beviljade kro¬
nor 1,867,000
|
83
|
|
|
|
|
|
|
Vid afdelningskontoret i
Malmö:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
diskontering af vexlar .........
utlåning mot hypotek af lö¬
pande förskrifning in. m.
afbetalningslån
kassakreditiv af beviljade kro¬
nor 1,417,800
|
4,880,254
3,039,695
614,978
861,603
|
44
60
93
|
-----
|
—
|
9,300,000
|
—
|
96,531
|
97
|
Vid afdelningskontoret i
Hernösand:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
diskontering af vexlar .........
utlåning mot hypotek af lö¬
pande förskrifning in. m....
afbetalningslån .....................
|
585,161
281,000
11,400
|
84
|
622,438
|
16
|
1,500,000
|
—
|
|
|
Vid afdelningskontoret i
Jönköping:
diskontering af vexlar .........
utlåning mot hypotek af lö¬
pande förskrifning m. in....
afbetalningslån .....................
kassakreditiv af beviljade kro¬
nor 472,600........................
|
482,058
1,165,074
|
62
56
|
|
|
2,200,000
|
|
333,917
|
|
589,405
297,379
|
11
17
|
|
|
|
|
Transport) 62,009,999
|
85
|
997,668
|
75
|
52,800,000
|
|
10,207,668
|
60
|
30
Bankoutskottets Memorial N:o 1.
Utestående.
|
Oauvändt.
|
Anordnade
medel.
|
I lånerörelsen
använda upp-
och afskrif-
nings- samt
depositionsmedel.
|
62,009,999
|
85
|
997,668
|
75
|
52,800,000
|
—
|
10,207,668
|
60
|
353,430
|
03
|
-
|
|
|
|
|
|
229,650
348,682
|
97
|
416,181
|
01
|
1,400,000
|
—
|
|
|
52,055
|
99
|
|
|
|
|
|
|
543,978
|
14
|
|
|
|
|
|
|
511,530
|
—
|
|
|
1,500,000
|
|
26,477
|
86
|
67,000
262,934
|
—
16
|
|
|
|
141,035
|
56
|
|
|
|
|
|
|
581,574
|
92
|
|
|
|
|
|
|
153,000
|
—
|
|
|
1,475,000
|
|
310,634
|
93
|
598,768
|
50
|
|
|
|
452,291
|
51
|
|
|
|
|
|
|
174,859
|
38
|
|
|
|
|
|
|
1,018,940
484,888
|
34
|
405,129
|
88
|
2,300,000
|
—
|
|
|
216,182
|
40
|
|
|
|
|
|
|
68,200,801|75
|
1,818,97 9|64
|
59,475,000
|
—
|
10,544,781
|
39
|
Transport
Vid afdelningskontoret i
Kalmar:
diskontering af vexlar ........
utlåning mot hypotek af lö¬
pande förskrifning m. in.
afbetalningslån ..................
kassakreditiv af beviljade kro¬
nor 119,500......................
Vid afdelningskontoret i
Karlstad:
diskontering af vexlar ........
utlåning mot hypotek af lö¬
pande förskrifning m. m
utlåning mot pant af vågfördt
effekter .............................
afbetalningslån ...................
kassakreditiv af beviljade kro¬
nor 240,500 .......................
Vid afdelningskontoret i
Luleå:
diskontering af vexlar .........
utlåning mot hypotek af lö¬
pande förskrifning m. m.
afbetalningslån .....................
kassakreditiv af beviljade kro¬
nor 632,940......................
Vid afdelningskontoret i
Vexiö:
diskontering af vexlar .........
utlåning mot hypotek af lö¬
pande förskrifning m. m.
afbetalningslån ..............
kassakreditiv af beviljade kro¬
nor 379,500.................
Transport
Banlcoutskottets Memorial N:o 1.
O 1
O i
|
Utestående.
|
|
Oanvändt.
|
Anordnade
medel.
|
I lånerörelsen
använda upp-
och afskrif-
|
|
|
|
|
|
depositionsmedel.
|
Transport
|
68,200,801
|
75
|
1,818,979
|
64
|
59,475,000
|
—
|
10,544,781
|
39
|
Vid afdelningskontoret i
Visby:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
diskontering af vexlar
utlåning mot hypotek af lö¬
pande förskrifning in. m.
afbetalningslån
kassakreditiv af beviljade kro¬
nor 419,100........................
|
279,155
478,850
|
34
|
|
|
1,100,000
|
|
31,865
|
98
|
141,071
232,789
|
03
61
|
|
|
|
Vid afdelningskontoret i
Östersund:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
diskontering af vexlar
utlåning mot hypotek af lö¬
pande förskrifning m. m.
afbetalningslån
kassakreditiv af beviljade kro¬
nor 457,200........................
|
629,182
461,520
|
86
78
|
|
|
1,300,000
|
|
265,439
|
|
182,650
292,085
|
41
24
|
|
|
|
|
Summa kronor
|
70,898,107
|
02
|
1,818,97 9|64
|
61,875,000
|
—
|
10,842,086
|
66
|
72,717,086: 66.
72,717,086: 66.
Som, enligt ofvanstående redogörelse, sammanlagda beloppet af
de för lånerörelsen i dess helhet anvisade medel utgjorde vid 1890 års
slut.............................................................................................. Kr. 61,875,000: —
och vid dess början ............................................................... » 54,025,000: —.
hafva följaktligen de för utlåningen afsedda medel
under året ökats med........................................................... Kr. 7,850,000: —.
Under år 1890 har såsom låneförlag öfverlemnats till afdelnings-
kontoret i Hernösand ett kontant belopp af .............. Kr. 1,500,000: —,
hvarjemte tillfälliga förstärkningar meddelats:
Transport Kr. 1,500,000: —
32
Bankoutskottets Memorial N:o 1.
Transport Kr. 1,500,000: —
hufvud kontorets utlåningsrörelse
|
med Kr. 6,000,000
|
—
|
afdelningskontoret
|
i Göteborg
|
)) »
|
2,000,000
|
—
|
»
|
» Malmö
|
)) ))
|
1,700,000
|
—
|
))
))
|
» Jönköping
» Luleå
|
)) ))
» »
|
600,000
150,000
|
_
|
))
|
» Östersund
|
)) »
|
200,000
|
— » 10,650,000: —
|
|
|
|
|
Kr. 12,150,000: —.
|
Under samma
|
tid hafva återbetalts
|
af:
|
|
afdelningskontoret
|
i Göteborg...
|
...... Kr.
|
1,400,000
|
—
|
))
|
» Malmö .....
|
))
|
600,000
|
—
|
))
))
|
» Jönköping
» Kalmar......
|
»
))
|
900.000
200.000
|
_
|
))
|
» Luleå .........
|
»
|
200,000
|
—
|
))
|
» Vexiö........
|
))
|
800,000
|
—
|
))
))
|
» Visby........
» Östersund
|
))
))
|
100,000
100,000
|
— » 4,300,000: —,
|
efter fråndragande hvaraf återfinnes ofvannämnda
belopp......................................................................................... Kr. 7,850,000: —.
I § 23 af senaste revisionsberättelse finnes redogörelse angående
fördelningen mellan de särskilda kontoren af det för afbetalningslån af-
sedda belopp, 12 millioner kronor, sådant förhållandet var den 30 juni
1890. I denna fördelning har under senare hälften af samma år vid¬
tagits den förändring, att det nyinrättade afdelningskontoret i Hernösand
fått sig för dylik lånerörelse anvisade 300,000 kronor på sådant sätt,
att ifrågavarande medel minskats vid afdelningskontoret i Göteborg
med 100,000 kronor och vid afdelningskontoret i Kalmar med 200,000
kronor.
Fördelningen och användningen af berörda medel inhemtas i öfrigt
närmare af följande tabell:
Bankoutskottets Memorial N:o 1.
33
|
|
|
Afbetalnings
|
|
A f
|
f 0
|
n d e n
|
|
|
|
|
lånefond
|
|
|
|
|
|
|
|
|
den 31/12 1890
|
Använda
|
|
Oanvända
|
|
Vid hufvudkontoret....
|
|
2,750,000
|
_
|
2,329,528
|
99
|
420,471
|
01
|
x>
|
afdelningskontoret
|
i Göteborg ........................
|
3,000,000
|
—
|
2,250,247
|
04
|
749,752
|
96
|
D
|
J)
|
i Malmö ...........................
|
970,000
|
—
|
614,978
|
60
|
355,021
|
40
|
J>
|
3)
|
i Hernösand .....................
|
300,000
|
—
|
11,400
|
—
|
288,600
|
—
|
J>
|
3>
|
i Jönköping ....................
|
1,180,000
|
—
|
589,405
|
11
|
590,594
|
89
|
3)
|
3)
|
i Kalmar...........................
|
900,000
|
—
|
348,682
|
97
|
551,317
|
03
|
3)
|
3)
|
i Karlstad ........................
|
500,000
|
—
|
262,934
|
16
|
237,065
|
84
|
3>
|
3)
|
i Luleå..............................
|
800,000
|
—
|
598,768
|
50
|
201,231
|
50
|
3>
|
3)
|
i Vexiö............................
|
850,000
|
—
|
484,888
|
34
|
365,111
|
66
|
X)
|
3)
|
i Visby..............................
|
250,000
|
—
|
141,071
|
03
|
108,928
|
97
|
3)
|
3)
|
i Östersund .....................
|
500,000
|
—
|
182,650
|
41
|
317,349
|
59
|
|
|
Summa
|
12,000,000
|
—
|
7,814,555
|
15
|
4,185,444
|
85
|
En sammanställning för hela året 1889 af de i senast afgifna revi¬
sionsberättelse sid. 48 lemnade uppgifter om medelbeloppen för hvarje
månad af nämnda år af de till vexeldiskontering, utlåning på kort tid
eller uppsägning samt för kassakreditivrörelse vid riksbankens samtliga
kontor använda medel visar följande resultat:
“hK “* K»*»*"*
för diskonterade vexlar..................... Kr. 21,715,600: — Kr. 806,100: 59
» lån mot löpande förskrifning,
obligationer in. m............. » 25,397,500: — » 1,039,292: 15
» » mot vågförda effekter ...... » 3,611,400: — » 139,316: 56
Kr. 50,724,500: — Kr. 1,984,709: 30
å kreditiv lyftade ................ » 6,718,800: — » 328,932: 71
Summa Kr. 57,443,300: — Kr. 2,313,642: 01,
hvartill komma kreditivafgifter............................................ » 87,695: 18
Summa Kr. 2,401,337: 19.
Bill. till Riksd. Prat. 1891. 6 Samt. 1 Afd. 1 Höft.
34
Bankoutskottets Memorial N:o 1.
Transport Kr. 2,401,337: 19
Efter afdrag härifrån af utgående ränta å medel,
som innestått:
på upp- och afskrifningsräkning......... Kr. 98,155: 73
» depositionsräkning.............................. » 455,883: 72 » 554,039: 45,
befinnes behållna inkomsten af ifrågavarande låne¬
rörelse hafva uppgått till ...................................................... Kr. 1,847,297: 74,
eller 3,216 procent af de i berörda utlåning använda medel.
§ 24.
Efter framställningar af ombudsmannen vid riksbankens hufvud-
kontor och vederbörande afdelningskontorsstyrelser hafva fullmägtige,
med stöd af stadgandet i § 49 mom. 2 af gällande bankoreglemente,
förordnat, att af riksbankens på indrifning beroende fordringar följande
skulle vid nästlidet års utgång såsom osäkra afföras från kapitalräkningen
och i räkenskaperna upptagas inom linien, nemligen:
vid hufvudkontoret: 15 st. vexlar, 1 hypotekslån och 14 st. afbetalnings-
lån å ............................................................. tillsammans Kr. 140,912: 94
» afdelningskontoret i Göteborg: 18 st.
afbetalningslån å ......................................
» afdelningskontoret i Malmö: 22 st.
vexlar och 2 afbetalningslån å ............
» afdelningskontoret i Jönköping: 3 st.
vexlar och 13 afbetalningslån å............
» afdelningskontoret i Kalmar: 10 st. af¬
betalningslån å............................................
» afdelningskontoret i Karlstad: 7 st. af¬
betalningslån å............................................
samt vid afdelningskontoret i Vexiö: 1
vexel och 11 st. afbetalningslån å ......
§ 25.
De i § 26 af revisionsberättelsen omförmälda räntesatser vid riks¬
bankens utlåningsrörelse förblefvo gällande till och med den 15 oktober,
då desamma äfvensom diskontot höjdes med en half procent, undan¬
tagandes hvad beträffade afbetalningslån, för hvilka räntan bibehölls vid
5 procent. Redan den 13 nästpåföljande november funno fullmägtige
» 6,284: 60
» 26,507: 40
» 7,672: 34
» 3,960: 88
» 2,175: 64
» 7,040: 88
Säger Kr. 194,554: 68.
Bankoutskottets Memorial N:o 1.
35
sig dock föranlåtna ytterligare höja diskontot och räntan, så att den¬
samma vid alla försträckningar från riksbanken, oberäknadt lånetiden,
bestämdes till 6 procent, utom för lån på högst tre månader eller på
högst en månads uppsägning mot säkerhet af svenska statsobligationer,
hypoteksbankens eller hypoteksföreningarnas obligationer, för hvilka slags
lån räntan skulle utgöra 51/?, °/0.
Den 31 sistlidne december nedsattes dock räntan åter till likhet med
förhållandena före den 14
|
november; och utgöra följaktligen
|
räntesat-
|
serna från och med innevarande års början:
|
|
|
|
|
På högst tre
månader.
|
På längre tid
än tre, högst
sex månader.
|
På högst en
månads upp¬
sägning.
|
för vexlar, diskonto.................
|
|
............. 5 °/o
|
572 lo
|
_
|
» lån mot säkerhet af:
|
|
|
vågförda effekter......................
|
|
.............. 5 °/o
|
572 %
|
—
|
obligationer, utfärdade af svenska
|
staten,
|
|
allmänna hypoteksbanken
|
eller
|
hypo-
|
|
|
teksföreningarna i riket....
|
|
..............47, %
|
5 %
|
472 %
|
andra obligationer ..................
|
|
.............. 5 %
|
572 %
|
5 °!o
|
inteckningar ............................
|
|
.............. 5 %
|
572 lo
|
—
|
aktier ...........................................
|
|
.............. .V/r lo
|
6 %
|
—
|
löpande förskrifningar............
|
|
..............sy, %
|
6 1„
|
—•
|
samt för afbetalningslån 5 och kassakreditiv ö1/^ procent, allt för år,
räknadt.
Hvad beträffar upplåning sräntan, böjdes densamma jemväl den 13
november, och bestämdes då till 31/, % för depositioner på 2 eller 3
månaders uppsägning och till 4 % för 4 månaders depositioner, med
bibehållande af upp- och afskrifningsräntan vid 2 och äro dessa be¬
stämmelser fortfarande gällande.
De närmare skälen till ofvan omförmälda ränteförändringar inhemtas
af fullmägtiges särskilda protokoll.
§ 26.
Belåningsprisen å jern och andra vågförda effekter äro fortfarande
desamma, som i § 27 af revisorernes berättelse finnas omförmälda.
36
Bankoutskottets Memorial N;o 1.
Utlåning, mot ifrågavarande slags pant har hittills förekommit alle¬
nast vid hufvudkontoret samt kontoren i Göteborg och Karlstad.
§ 27.
I afseende å inlösen af riksbankens depositionsbevis före förfallotid
hafva fullmägtige förklarat, att sådan fortfarande vore medgifven, under
vilkor dock att för den vid inlösningstillfället återstående depositionstiden
erlägges skilnaden mellan den i beviset utfästa depositionsränta och
lägsta utlåningsräntan.
§ 28.
Af den vid riksbankens hufvudkontor för biträde åt allmänheten
inrättade kommissionsanstalt hafva under år 1890 fullgjorts 13,680 st.
uppdrag, omfattande ett belopp af .33,162,113 kronor 58 öre. De till
samma anstalt ankomna brefvens antal uppgick under nämnda år till
8,356 och de afsändas till 6,953 stycken.
Hvad beträffar kommissionsbestyren vid de öfriga kontoren, kunna
fullständiga uppgifter angående desamma för sistlidet år ännu ej lemnas.
§ 29.
För riksbankens skuld på grund af utgifna s. k. lånehanksobligationer
samt några andra äldre räntebärande förbindelser äfvensom för de mot
säkerhet af dylika obligationer lemnade lån är redogörelse lemnad i
revisionsberättelsen §§ 31 och 32; och har, sedan densamma afgafs
någon ändring härutinnan ej inträffat.
§ 30.
Sedan Södertelje kanalbolag i föreskrifven ordning under sistlidet
år afbetall 5,000 kronor å sin skuld till riksbanken, återstår numera af
densamma ett belopp af 15,000 kronor.
Om riksbankens styrelse och dennas åligganden in. ni,
§ 31.
I afseende å riksbanksstyrelsens personal .och de åtskilliga bland
fullmägtige meddelade särskilda uppdrag har någon förändring ej in¬
Bankoutskottets Memorial N:o 1.
37
träffat sedan revisorerne derom i sin berättelse §§ 34—36 klimat redo¬
görelse.
§ 32.
Till deltagande å riksbankens och riksgäldskontorets vägnar i Göta
kanaldirektion hafva fullmägtige gemensamt med fullmägtige i riksgälds¬
kontor för innevarande år återvalt fullmägtigen i samma kontor in. in.
friherre J. Nordenfalk.
§ 33.
Inventeringar vid hufvudkontoret af såväl dagkassan och dess norra
afdelning som af förrättningskassorna hafva, jemlik! gällande instruktion,
blifvit under sistförfluten år af deputeraden för den inre förvaltningen
anstälda eu gång i hvarje månad och två gånger i de öfriga förvarings¬
rummen af samme deputerad med biträde af andra fullmägtige.
Derjemte hafva fullmägtige gemensamt, enligt föreskriften i § 48
af bankoreglementet, under sagda år förrättat inventering af hufvud-
kontorets alla kassor och öfriga förvaringsrum, äfvensom verkstält be¬
sigtning å riksbankens härvarande hus och inventarier.
§ 34.
På grund af stadgandena i § 59 af gällande reglemente för riks¬
banken hafva fullmägtige för innevarande år utsett styrelseledamöter vid
riksbankens afdelningskontor jemte suppleanter och dervid särskildt
uppdragit åt en af ledamöterna vid hvartdera kontoret att handhafva
den dagliga förvaltningen derstädes.
Derjemte hafva fullmägtige bemyndigat en af styrelseledamöterna
vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö att jemte den ledamot,
som handhafver den dagliga förvaltningen vid samma kontor för inne¬
varande år, besörja de med köp och försäljning af vexlar derstädes
förenade göromål.
§ 35.
Jemlikt föreskrift i § 53 i bankoreglementet hafva fullmägtige, på
sätt revisorerne jemväl omförmält, vid Tumba bruk tagit kännedom om
dess förvaltning samt tillsett byggnaders och maskiners tillstånd, äfvensom
genom utsedt ombud låtit anställa inventering af brukets samtliga förråd;
och som, enligt hvad af den öfver sistnämnda förrättning afgifna be¬
rättelse och dervid fogade inventeringsinstrument framgick, endast smärre
38
Bankoutskottets Memorial N:o 1.
skiljaktigheter yppats mellan de bokförda och de verkligen befunna för¬
råden, hafva fullmägtige förordnat, att nämnda inventeringsinstrument,
i hvad det afsåge de vid inventeringstillfället befintliga behållningarna,
finge läggas till grund för bokföring af brukets förnödenhetsartiklar.
Då brukets räkenskaper för år 1890 ännu ej äro afslutade, kunna
andra upplysningar om brukets drift för samma år nu ej meddelas än
som inhemtas af fullmägtiges handlingar och protokoll bilagda kassa-
extrakt, rapporter och berättelser.
§ 36.
Enligt hvad fullmägtige i sin berättelse till 1889 års Riksdag med¬
delat, blef, med anledning af det af 1888 års Riksdag åt fullmägtige i
riksbanken och fullmägtige i riksgäldskontoret gemensamt lemnade upp¬
draget i fråga om de byggnader för Riksdagen in. in. och riksbanken,
som Riksdagen beslutit skola uppföras å Helgeandsholmen, den 24 maj
1888 utsedd eu komité — den s. k. riksdagshuskomitén — åt hvilken
fullmägtige efter hand uppdragit utförandet eller beredandet af de flesta
bland de åtgärder, som påkallats i och för verkställigheten af Riksdagens
beslut i frågan.
Ledamöterna i denna komité voro från början och äro fortfarande:
af bankofullmägtige herrar Törnebladh och L. O. Larsson samt af riks-
gäldsfullmägtige herrar Sederholm och Wersäll, hvarjemte med dem i
egenskap af sakkunnige adjungerats för behandlingen af tekniska frågor
herrar generaldirektören C. G. Beijer, friherre B. A. Leijonhiifvud och
öfverintendenten Helgo Zettervall, för hvilka samtliga deras uppdrag
förnyats den 27 mars 1890.
Öfver sin verksamhet, sedan redogörelse derför senast lemnats, eller
den 20 januari 1890, har komitén i en till fullmägtige i riksbanken och
i riksgäldskontoret stäld berättelse meddelat uppgift; och då fullmägtige
i och för kännedom om de ärenden, som hos fullmägtige behandlats
med anledning af det dem gifna uppdraget beträffande riksdags- och
riksbankshusen, kunna hänvisa till de i komiténs redogörelse meddelade
faktiska uppgifter om dessa ärendens gång och förlopp, hafva fullmäg¬
tige bland bilagorna till denna berättelse intagit samma redogörelse
med bilagor.
Bankoutskottets Memorial N:o 1.
39
Till hvad komitén anfört torde fullmägtige ej behöfva lägga annat
än redogörelse för byggnadsfondens för riksdags- och riksbankshus ställ¬
ning vid 1890 års början och slut.
Fondens tillgångar utgjorde:
Den 1 jan.
|
|
|
Den 31 dec.
|
35,058
922,339
3,766,982
|
24
60
50
20
|
Innestående å folioräkning i riksbanken .........................
Riksgäldskontorets 4 % obligationer af år kapital
1880 å nominelt kronor 913,308: —...... Kr. 913,308? —
D:o 3,6 % d:o af år 1887 å nominelt
kr. 3,810,500 .................................... » 3,812,320: —
Stockholms inteckningsgarantiaktiebolags
3'/2 % d:o å nominelt kronor 250,000: — » 238,750: —
|
ränta
9,03L60
|
52,152
|
06
|
|
240,913
|
2,163: 20
|
|
|
|
|
Kr. 4,964,378: —
|
11,194:80
|
4,975,572
|
80
|
4,916
|
99
|
Förskott mot redovisning af riksdagshuskomitén .............
|
|
24,914
|
99
|
4,970,210
|
53
|
|
|
5,052,639
|
85
|
Beträffande den post å kronor 24,914: 99, som upptagits såsom
»förskott mot redovisning af riksdagshuskomitén», få fullmägtige endast
meddela, att, enligt hvad af komiténs medelsredovisning för 1890 fram¬
går, komitén nu redovisat för kronor 22,392: 09, hvadan alltså ett der¬
emot svarande belopp kan afföras.
Idvilka byggnadsfondens utgifter varit under 1890, framgår till en
del af komiténs medelsredogörelse, i det att komiténs inkomster (förskott)
jemväl äro utgifter från fonden. Hvad öfriga utgifter angår, hafva dessa
hufvudsakligen utgjorts af utbetalningar å anslaget till nytt hofstall å
Artilleriplanen af tillsammans kronor 99,500: — återbetalning af en från
riksgäldskontoret i slutet af 1889 erhållen försträckning för betalning af
köpeskillingen för bazarbyggnaden kronor 250,000: — samt slutligen
inköp af nominelt kronor 45,000: — i riksgäldskontor^ 3,6 % obligationer
till kurs af 1003/4 % jemte godtgörelse af upplupen ränta, tillsammans
kronor 45,868: 50.
Stockholm den 22 januari 1891.
PEHR EIIRENHEIM.
A. H. Fock. J. W. Arnberg. Fiss Öl. Larsson.
F. Richter. R. Törnebladii. Erling Ribbing.
A.
rf*.
o
TJpplåningsrör elsen under år 1890.
a) Vid hufvudhontoret i dess helhet.
l:o) Medel, mottagna på upp- och afskrifningsråkning:
innestående vid årets början på 3,022 räkningar
insättningar under året...,...................,..........
uttag under året ........................................
innestående vid årets sint på 2,979 räkningar ..
kr. 3,874,049: 92
» 34,336,765: 34 38,210,815: 26
........................ 35,210,299: 13
............................................ 3,000,516: 13
2:o) Medel, mottagna på depositionsräkning:
innestående vid årets början mot 3,296 bevis ...............
insättningar under året...... ■> 1,898 ■> 5,194 bevis
uttag under året............
|
|
....... 2,286 »
|
|
|
innestående vid årets slut
|
mot...........
|
.. 2,908 bevis
|
|
|
hvaraf förskrifna mot 4^-
|
procent .......
|
i
|
bevis å kr.
|
2,500,000: —
|
» » » 4
|
» .......
|
.............. 279
|
» » »
|
1,334,463: 63
|
» » » 3^-
|
|
............. 728
|
» » »
|
2,254,017: 73
|
» » »3
|
»
|
.............. 1,893
|
» » »
|
6,907,246: 07
|
» » » 2i
|
» .......
|
.............. 7
St. 2,908
|
» » »
bevis å kr.
|
22,300: —
13,018,027: 43
|
kr. 13,314,692: 27
» 10,416,407: 26 23,731,099: 53
........................ 10,713,072: 10
13,018,027: 43
Från hufvudkassan anordnade medel till diskonterings-, utlånings- och krediti vrörelsen:
vid årets början....................................
under året anordnade ...........................
vid årets slut ......................................
innestående vinstmedel, af hvilka dock den
räkningshafvare .............................
kr. 20,400,000: —
» 6,000,000: —
januari 1891 upp- och afskrifningsränta med kr. 68,617:87 godtgjorts resp.
26,400,000: —
391,500: 53
Summa kr. 42,810,044: 09
Bankoutskottets Memorial N:o 1.
Bill. till Rihsd. Prof. 1891. 6 Sami. 1 Af cl. 1 Höft.
b) Vid Kontoret å Norrmalm.
l:o) Medel, mottagna på upp- och afskrifningsräkning
innestående vid årets början å 1,435 räkningar ..............................
insättningar nnder året.................................................................
uttag » » .................................................................
innestående vid årets slut å 1,496 räkningar...................................
2:o) Medel, mottagna å depositionsräkning:
innestående vid årets början å 864 bevis
insättningar nnder året ...... å 631 »
inlösta bevis » » .........................
innestående vid årets slut å ..................
hvaraf mot 4 procent ränta... 91 bevis .
» » 3£ » «... 149 »
» »3 » » 444 »
» »2^- » «... 4 )»
Summa 688 bevis.
1,495 bevis
807 »
688 bevis
o
1,777,211: 27
kr. 1,900,572: 40
» 19,561,701: 78 21,462,274: 18
........................ 19,685,062: 91
kr. 8,198,711: 83
.» 2,522,554: 78 5,721,266: 61
........................ 3,479,055: 80
351,689: 88
486,140: —
1,390,380: 93
14,000: —
2,242,210: 81
2,242,210: 81
Bankoutskottets Memorial N:o 1.
to
15.
Utlåningsrörelsen under år 1890.
a) Vid hufvudTcontoret i dess helhet.
l:o) Diskontering af vexlar:
utestående vid årets början ......... st. 3,388 ..................................................... kr. 10,111,851: 70
under året diskonterade............... » 9,863 st. 13,251 ....................................... » 33,588,715: 42 43.700,567: 12
» » infriade..................... st. 10,069 kr. 33,646,575: 22
» » affölja....................._»_9 » 10,078 ....................................... » 54,963: 10 33,701,538: 32
utestående vid årets slut........................... st. 3,173 .........\.......................................................................... 9,999,028: 80
2:o) Utlåning mot hypotek af löpande förskrifning aktier och obligationer:
utestående vid årets början ........... st. 863 ................. ................................ kr. 17,331,156: 89
under året utgifna....................... » 1,897 8t. 2,760 ..................... » 44,386,240: 61,717,396: 89 *
» » betalda....................... st. 1,980 kr. 43,138,507: 33
» » affölja....................... » 1 », 1,981 .................... »_6,774: 33 43,145,281: 66
utestående vid årets slut ........................... st. 779 .................................................................................... 18,572,115: 23
häraf mot löpande förskrifning ... st. 42 kr. 692,997: 27
» » aktier och obligationer » 632 « 16,701,667: 96
» » intecknade skuldsedlar » 105 st. 779 ,, ' 1,177,450: — 18 572115: 23
3:o) Utlåning mot pant af yågförda effekter:
utestående vid årets början............ st. 137 ......................
under året utgifna ..................... » 131 8^ 268
» » betalda................................. » 140...........
utestående vid årets slut ........................ » 128............
.......................... kr. 1,814,802: 90
.......................... » 2,209,090: — 4.023,892: 90
................................................... 2,276,843: 86
....................................................................... 1,747,049: 04
Transport 30,318,193: 07
Bankoutskottets Memorial N:o 1.
4:o) Kassakreditiv:
Transport 30,318,193: 07
gällande vid årets bör¬
jan .................st. 524
kr. 8,231,750:
under året beviljade.. » 488
|
st.
|
1,012 .............
|
.... »
|
7,860,250: —
|
16,092,000: —
|
» >» betalda ............
|
»
|
525 ..............
|
|
|
8,291,750: —
|
gällande vid årets slut ......
|
st.
|
487 ..............
|
|
|
7,800,250: —
|
hvaraf till riksgäldskontoret..
|
st.
|
1 ..............
|
kr.
|
1,500.000: —
|
|
» » jernkontor ......
|
»
|
1 .............
|
.... »
|
300,000: —
|
|
» » spar- o. folkbanker
|
»
|
6 .............
|
____ »
|
63,000: —
|
|
» » bolag ...............
|
»
|
48 ..............
|
»
|
2,033,000: —
|
|
» » enskilda personer
|
»
|
431 st. 487 .....
|
.... »
|
3,904,250: —
|
7,800,250: —
|
af de under året beviljade hafva obe-
räknadt riksgäldskontoret ......:..... »
utgått mot hypotek af aktier och obli¬
gationer.................................... »
utgått mot hypotek af intecknade skuld¬
sedlar....................................... »
utgått mot hypotek af namnsäkerhet »
1 ...
166.........
112.........
209 st. 488
kr.
å beviljade kassakreditiv utestående vid årets början.
uttag under året ..............................................
insättningar under året.......................................
utestående vid årets slut....................................
1,500,000: -
2,408,150: -
1,716,000: -
2,176’100: -
7,860,250:
kr.
3,602,462: 56
38 330,558: 52 41,933,021: 08
.................... 38,403,523: 97
3,529,497: 11
5:o) Afbetalniugslån;
utestående vid årets början......................
under året utgifna..................................
» » betalda ...............................
» » afförda..................................
utestående vid årets slut .........................
af de utgifna lånen hafva utgått: mot
hypotek af aktier och obligationer ... st.
2,482 .............
!>217 st. 3,699 .
st. 1,166
» 14
1,180 .
st. 2,519 .
kr.
2,400: —
mot
|
Hypotek af intecknade skuldsedlar
|
»
|
22
|
»
|
48,850: —
|
»
|
borgen ....................................
|
»
|
1,193 st
|
1,217 »
|
1,704,720: —
|
och
|
äro af låntagarne: jordbrukare ...
|
st.
|
413
|
kr.
|
564,960: —
|
|
handlande och
|
|
|
|
|
|
näringsidkare...
|
»
|
140
|
»
|
313,550: —
|
|
andra klasser...
|
»
|
664 at.
|
1,217 »
|
877,460: —
|
kr. 2,311,425: 79
» 1,755,970: — 4,067,395: 79
kr. 1,713,062: 83
» 24,803: 97 1,737,866: 80
2,329,528: 99
1,755,970: -
Transport 36,177,219: 17
rf**
co
BanJcoutskottets Memorial N:o 1.
6:o) Kassabehållning:
vid årets början ...............
inbetalningar under året......
utbetalningar B » ......
behållning vid årets slut ....
b) Vid kontoret å Norrmalm.
Kassakreditiv:
gällande vid årets början .................................... 260 st..........
under året beviljade ......................................... 260 » 520 åt.
» » betalda ...................................................... 265 »
gällande vid årets slut................................................... 255 st.
hvaraf till jernkontoret ...................................... 1 st..........
» » bolag ................................................ 11 » .........
» » enskilde ............................................ 243 » .........
255 st.
Af under året beviljade kreditiv hafva utgått:
mot hypotek af aktier och obligationer .................. 106 st............
» » » inteckningar................................. 49 » ...........
» borgen ..................... 105 » ...........
, 260 st.
Transport 36,177,219: 17
kr. 2,644,758: 49
“ 171,118,301: 86 173.763.060: 35
......................... 167,130,235: 43
.............................................. 6,632,824: 92
Summa kronor 42,810,044: 09
kr. 2,350,550: -
» 2,627,150: — 4.977.700: —
....................... 2,387,550: —
....................... 2,590,150: —
kr.
|
300,000: —
|
»
|
360,000: —
|
»
|
1,930,150: —
|
kr.
|
2,590,150: —
|
kr. 1,297,950: —
» 667,000: —
» 662,200: —
kr. 2,627,150: —
Bankoutskottets Memorial N:o 1
c.
*
Inkomst å ntlåningsrörelsen år 1890.
a) Yexeldiskontering:
diskonto............................................................................................................ kr. 450,988: 96
inbetalning å inom linien förda vexlar..................................................................... » 138: 55 454 437. 54
b) Lån mot hypotek af löpande förskrifning, aktier och obligationer ni. in.:
ränta ................................................................................................................................. kr. 794,028: 57
c) Lån mot hypotek af vågförda effekter
ränta
72,259: 44
d) Kassakreditiv
ränta ............................
afgifter ..........................
kr. 154,790: 71
" 47,044: — 201,834: 71
e) Af betalningslån:
ränta ...... .................................................................................................... kr. 106,218: 59
inbetalning å inom linien förda lån ....................................................................... » 22: 79 4Qg 241- 38
inkassoafgifter ......................................................................................................................... 172: 03 1,625,663: 64
Afgår:
inom linien förda vexlar...................................................
» » » hypotekslån ..........................................
» » » afbetalningslån ......................................
utbetald ränta å upp- och afskrifningsräkning .....................
» » å depositionsräkning ...................................
med afdrag af inbetald ränta å i förtid inlösta depositionsbevis
..................... 54,963: 10
.................... 6,774: 33
..................... 24,803: 97
.................... 68,637: 04
kr. 370,435: 66
11 211; 83 370,223: 83
525,402: 27
Summa kr. 1,100,261: 37
C7T
B ankout skottets Memorial N:o 1.
46
Bankoutskottets Memorial N:o 1.
Riksdagshnskomiténs berättelse 1891.
Till herrar fullmägtige i riksbanken och riksgäldskontoret.
I sin till herrar fullmägtige den 20 januari 1890 afgifna berättelse
har riksdagshuskomitén lemnat redogörelse för de uppdrag komitén till
dess erhållit i och för verkställighet af Riksdagens beslut i fråga om upp¬
förande å Helgeandsholmen af nya byggnader för riksdagen och riks¬
banken. Jemte det komitén tillåter sig att till denna berättelsee hän¬
visa, i hvad den afser hittills afslutade uppdrag, såsom inköpet af bazar-
byggnaden, underhandlingarna angående tvättinrättningen vid Norrbro
in. m., får komitén här endast närmare redogöra för sin verksamhet
under år 1890 och 1891 intill denna dag.
Efter det den pristäflan, som utlystes för anskaffandet af ritningar
till de ifrågavarande byggnaderna, så till vida lemnat otillfredsställande
resultat, att ur densamma icke framgick någon så beskaffad ritning, som
kunde läggas till grund för byggnadsföretagets utförande, har komiténs
hufvuduppgift under det sistförflutna året varit att söka anskaffa en
antaglig dylik ritning. Och, på sätt i den år 1890 afgifna berättelsen
förmälts, voro redan vid tiden för dess afgifvande eskissplaner under
arbete. Ifrågavarande eskisser, hvilka öfverintendenten Zettervall åtagit
sig att utarbeta, blefvo i februari månad i koncept förelagda komitén
och derefter inom komitén närmare granskade. Sedan med anledning
af dervid framstälda erinringar några ändringar blifvit af författaren
vidtagna, renritades eskisserna samt öfverlemnades tillika med en enligt
fullmägtiges medgifvande förfärdigad modell af byggnaderna jemte an¬
gränsande hus och områden till herrar fullmägtiges bedömande, hvar¬
jemte skisserna enligt anbud och på bekostnad af enskild person repro¬
ducerades och spriddes bland allmänheten.
Komitén, som dels icke tilltrodde sig att, utan inhämtande af sak¬
kunnigt yttrande angående förslaget, anmäla detsamma till slutlig prof-
.Bankoutskottets Memorial N:o 1.
47
ning och dels måste fästa särskild vigt vid att erhålla dylikt yttrande
från fullt opartiskt håll, föranleddes med afseende härå föreslå herrar
fullmägtige att i och för det uppgjorda förslagets bedömande vända sig
till danska etatsrådet F. Meldahl, en man, hvilkens särskilda sakkunskap
i fråga om byggnader af nu förevarande slag och hvilkens framstående
egenskaper såsom konstnär och bedömare på byggnadskonstens område
äro allmänt kända. Sedan etatsrådet på gjord framställning förklarat
sig villig utföra uppdraget och för sådant ändamål i juli månad 1890
infunnit sig härstädes, afgaf han bilagda yttrande (bil. A), till hvilket
såväl som till komiténs derå i sammanhang med uppgörandet af nya
ritningar, på sätt här nedan förmäles, afgifna svar (bil. B.) komitén
tillåter sig hänvisa.
Af etatsrådets yttrande samt komiténs svar framgår, att etatsrådet
i åtskilliga afseenden icke gillat de sålunda framlagda förslagsritningarna,
utan ansett vissa ändringar i dem böra göras. Med anledning häraf
har öfverintendenten Zettervall i flera delar, särskildt hvad beträffar
riksdagshusbyggnaden, omarbetat det ursprungliga förslaget. De sålunda
uppgjorda nya ritningarna jemte den efter dem ändrade modellen hafva
granskats af etatsrådet Meldahl, som för detta ändamål å nyo infann sig
härstädes i slutet af december månad 1890. Då emellertid etatsrådet
icke hade tillfälle att uppehålla sig här så länge, att han kunde före sin
återlösa afgifva sitt nya yttrande, blefvo enligt hans yttrade önskan rit¬
ningarna tillhandahållna etatsrådet i Köpenhamn, för hvilket ändamål
komiténs arkitektsbiträde, arkitekten A. Johansson, anmodades dit afresa.
Sedan granskningen der fullbordats, mottog komitén den 12 dennes
etatsrådets skriftligen affattade yttrande, hvilket här bifogas (bil. C).
Ehuru komitén icke ännu hunnit närmare taga i öfvervägande de
mindre ändringar i förslagsritningarna, hvilka må befinnas nödiga eller
lämpliga med anledning af etatsrådets senaste yttrande, anser sig komitén
dock redan nu kunna uttala, att komitén antagligen varder i tillfälle
underställa herrar fullmägtige ett definitivt förslag till godkännande i
den mån, att detaljarbetena i och för ritningarnas fullbordande må kunna
börja. Härvid bör dock erinras, att i alla händelser måste förbehållas
komitén rätt att under arbetets gång underställa fullmägtige sådana af-
vikelser, som, utan att rubba det väsentliga i förslaget, under det när¬
mare studium, hvartill detaljernas utarbetande föranleder, må finnas
lämpliga. Det ifrågavarande godkännandet är emellertid af vigt jemväl
derför, att derförutan icke kunna vidtagas de åtgärder och framställ¬
ningar, som erfordras med afseende på Helgeandsholmens reglering.
48
Bankoutskottets Memorial N:o 1.
I de komitén efter hand meddelade uppdrag ingår, på sätt i komi-
téns åren 1889 och 1890 afgifna berättelser jemväl omförmälts, under¬
sökningar af tomt och grund å Helgeandsholmen m. fl. dermed sam¬
manhängande arbeten. Hithörande ärenden och åtgärder hafva närmast
ledts af generaldirektören Beijer med biträde af kapten Alb. Amundson,
hvilka afgifvit en till komitén stäld berättelse, som här meddelas (bil. D).
Under år 1890 hafva, enligt hvad kongl. brefvet den 16 maj samma
år gifver vid handen, definitiva ritningar till hofstallbyggnaden å Artil¬
leriplanen blifvit faststälda och kostnaden för nämnda byggnad beräknad
till en million kronor. Arbetena å byggnaden hafva äfven påbörjats,
men om den tid, då de kunna varda fullbordade, är komitén icke i till¬
fälle att nu uttala sig. Önskvärdt vore emellertid, att någon del af
Helgeandsholmen snarligen, för vissa angelägna arbeten med afseende
på strandregleringen, kunde varda åt komitén upplåten. I förmodan att
hinder härför ej möter och med afseende på såväl nu rådande jemförelse¬
vis låga priser å allt slags virke som ock svårigheten att på en gång
upphandla hela det betydliga parti pålar och timmer, som för Helge¬
andsholmens ordnande och bebyggande kommer att erfordras, har komi¬
tén hos herrar fullmägtige begärt och den 27 sistlidne november erhållit
bemyndigande att infordra anbud å en del af behöfliga pålar och timmer.
Tiden för ingifvande af anbud härå tilländagår den 15 i denna månad.
I fråga om komiténs tillgångar och utgifter under året får komitén
Ö Ö O O
meddela följande uppgift:
Vid 1890 års början hade komitén en behållning å folioräkning i
riksbanken af............................................................................... Kr. 6,879: 09
samt har under året erhållit förskott å till hopa ............ » 20,000: —
Summa Kr. 26,379: 09.
Af detta belopp har utgifvits ........................................ Kr. 22,392: 09,
så att behållningen den 1 januari 1891 utgjorde............... » 3,987: —,
af hvilken behållning å folioräkningen inne-
stodo .............................................................. Kr. 3,977: 08
samt i kassan innelågo kontant.................... » 9: 92 Kr. 3,987: —.
BanlioutsTcottels Memorial N:o 1.
49
Af utgifterna, för hvilka fullständig, af verifikationer åtföljd redo¬
visning nu aflemnas, får komitén här endast angifva de större posterna:
Arfvoden enligt särskilda, af herrar fullmägtige meddelade beslut till
2 af komiténs adjungerade ledamöter*), till komiténs ingeniörsbiträde,
sekreterare och redogörare samt vaktmästare äfvensom till de arkitekter,
som under en del af året varit hos komitén anstälda...... Kr. 8,244: —
Anskaffandet af och komplettering af modeller till
riksdags- och riksbankshusen å Helgeandsholmen enligt
de särskilda under året uppgjorda förslagsritningarna
samt ställningar och anordningar för desamma .................. » 2,650: —
Utgifter med afseende på arbetena i och för Helge¬
andsholmens reglering .................................................................. » 7,962: 10
Ofriga utgifter och omkostnader....................................... » 3,535: 99
Summa Kr. 22,392: 09.
Stockholm den 13 januari 1891.
På riksdagshuskomiténs vägnar:
R. TÖRNEBLADH.
C. B. Troilius.
*) De af komiténs ledamöter, som tillköra fullmägtige i riksbanken och riksgälds-
kontoret, hafva icke af komitén eller eljest i och för komitégöromål erhållit någon ersättning.
&
Bill. till liilcsd. Prof. 1891. 6 Samt. 1 Afd. 1 Häft.
7
50
Bankoutskottets Memorial N:o 1.
Bil. A.
Til Rigsdagslmskomitéen.
Efter i Henhold til den höitcerede Komitees Skrivelse af 20:de f. M.
åt have sat. mig ind i det af Hr Overintendant Zettervall i Tegning og
Model udarbeidede Projekt til en ny Rigsdagsbygning og en ny Rigs-
bankbygning i Stockholm og efter åt have undersögt Forholdene paa
selve Byggestedet, undlader jeg ikke åt udtale Fölgende:
Efter mit Skjön maa der ved Behandlingen af denne Sag stilles föl¬
gende Spörgsmaal:
I. Er den af Rigsdagen vedtagne Byggeplads benyttet saaledes i det
foreliggende Projekt, åt der er taget Hensyn til de Fordringer, der maa
stilles til eu god Reglering af Strömforholdene, af Terrainet og af Fmrd-
selslinien ved Helgeandsholmen?
II. Yder det naevnte Projekt i kunstnerisk Ilenseende en god Lös¬
ning bände lige overfor Hensynet til Slottet og Hensynen til Byen, og
opfylder det tillige de Fordringer i monumental Retning, som man maa
stille til en Rigsdags- og en Rigsbankbygning?
III. Viser Projektet åt Byggepladsen er stor nok til åt tumme de
Lokaler, Rigsdag og Bank behöve, samt dem, som ere angivne i det i
sin Tid udfaerdigede Program?
IV. Ville Udgifterne, som Projektets Gjennemförelse klaver, holde
sig indenfor de kalkulerede Belöb?
ad Spörgsmaal I: Strömforholdene.
Ifald man fölger det foreliggende Projekt, ville Strömforholdene vae-
sentlig forbedres; thi ved åt bortskjmre circa 18,800 D-Fod af Flelgeands-
holmens nordre Del, vil man udvide Strömprofilet saameget, åt man i
Fremtiden efter Behov vil kunne give Mälaren et större eller mindre
Allöb.
Det er endvidere utvivlsomt, åt man, ved åt foretage denne store
Bortskjaering, vil komme til åt före Strömmen mere ligelig ind paa Norr¬
broens Piller, hvilket vil have tilfölge, åt Strömmen ikke vedblivende
vil underskylle den nordre Pille. Herved vil man formeentlig undgaae
en fremtidig, bekostlig Ombygning af denne Del af Broen.
BanJcontskottets Memorial N:o 1.
51
Hvad angaaer Reguleringen af Terrainet og af Faerdselsveien, da maa
det ogsaa erkjendes, åt den valgte Byggeplads er benyttet med stor
Skjönsomhed og Snille. Terrainet förän Rigsdagsbygningens östre Fasade
er löftet i Höide med Norrbro, og ved Appareiller og Trapper föres man
fra en stor, monumentalt anlagt Plads op mod selve Bygningens Hoved-
indgang.
O Ö
I en Afstånd af 20—35 Fod fra selve Quailinierne långs Strömgatan
og långs Slottet er der anlagt de Skraaplaner, som udligne Niveaufor-
skjellen imellem Drottninggatan, Myntgatan og Norrbro.
Drottninggatan er, som vedtaget af Rigsdagen, forlaenget i lige Linie
tvers over Holmen, hvorved den önskede Isolation af Rigsbanken er op-
naaet. Vest for denne Gade er Rigsbankbygningen anbragt paa et Ter¬
min, der mod Vest after samkes til 19 Fod over »Slusströskeln», og långs
Quailinien udenom Bygningen mod Vest er der anlagt en Fmrdselsvei af
circa 20 Fods Brede, hvilket bevirker, åt man kan drage Nytte af Rigs-
bankens nederste Etage, som om den laae helt frit, og sparer Opförelsen
af en bekostelig, höi Quaimur og en större Opfyldning.
Men her maa dog reises den Indvending, åt Quaien mod Vest og
Bygningens Kjaddergulv kun ligge circa 19 Fod over »Slusströskeln», alt-
saa i samme Höide som den höieste Vandstand.
Det bör her utvivlsomt tages under nöie Overveielse, om man ikke
burde . löfte Quai og Ivjaddergulf rnindst 2 Fod; thi man bör ikke löbe
den Risiko, åt Bankbygningen og Quaien nogensinde komme under Vand,
eller udssette dem for de Fölger, som en altför lav Beliggenhed med¬
förer.
Plananlaiget er endvidere ordnet saaledes, åt man, ifald det maatte
vise sig rigtigt åt opgive den lige Gjennemförelse af Drottninggatan, da
kan udvide den buede Quailinie og före Drottninggatans Faardsel mod
Vest rundt om Bankbygningen, Noget, der i kommande Tider inaaske kan
faae sin store Betydning *).
ad Spörgsmaal II. De Icunstneriske Hensyn.
Stockholfns Slot är en kostelig Juveel, men Juvelen har endnu ikke
på alle Sider faaet sin passande Indfatning. Mod Öst og Nordost er
Indfatningen skjön og Juvelen värdig, men mot Syd, Vest og Nordvest
er dette ikke Tilfseldet. Efter det foreliggende Projekt vil nu Terrainet
förän Slottets Nordfa gade blive frit, saa åt man altsaa härefter överalt
*) Jeg er gaaet ud fra åt der långs Quailinierne kun er tsenkt Fserdsel for Gäaende.
Ifald der skal vsere Yognfserdsel Vest om Bankbygningen, da bör Quaien her udvides til en
Brede af 40 Fod.
52
Bankoutskottets Memorial N:o 1.
fra Gustaf Adolfs Torv kan överse den vseldige, i sine Hovedlinier ene-
staaende, skjönne Slotsfa<jade. Men inedens man med bedste Villie i like
kan ödelaegge en saa overvseldende Storhed — thi den vil gjöre sig gjael-
dende, selv om man blot skiinter den bag Traeerne — saa kan paa den
anden Side den nye Rigsdagsbygning, naar den lsegges i saadan Nserhed
af Slottet og placeret som foreslaaet, selv komme til åt lide under Virk¬
ningen af Slottets Storhed: denne Disharmoni vil atter indirekta virke
tilbage paa Slottet, i det Helheden ödelaegges. Det vil derför blive nöd-
vendigt, åt man Vest for Norrbro ud til begge Sider af Pladsen förän
Rigsdagsbygningen ligesom frembringer en mildrande Övergång ved Irse-
plantninger. Men om dette, som om Alt hvad der i det Hele vedrörer
Virkningen af Rigsdagsbygningen, skal jeg nedanför yderligere udtale mig.
Af det anförte fremgaaer, åt jeg ikke troer, åt det foreliggende Pro¬
jekt vil virke ödeläggande paa Slottet, men åt man tvertivnod Nord for
Slottet vil faae Terrainet paa Helgeandsholmen reguleret og ordnet paa
en for Slottet långt vaerdigere Maade end hidindtil.
Imod Vest — altsaa hvad der vedrörer Udsigten fra Vasabro —
vil man endvidere, istedet for en Bunke rönneagtige Kuse. og nogle
store Traer, faae en monumental reguleret Gruppe af Bygninger, der
ikke vil daskke Slottet mere end det nu er dekket af, hvad der for
Öieblikket findes der, og hvad der vilde fremkormne, ifald Helgeands¬
holmens vestre Bele bleve regulerede og udlagte til Parkanlseg; thi da
maatte et saadant Anlseg beplantes med Trseer, og disse vilde — det
kan man altnu se af de Trseer, der findes i den vestre Del inden
kort tids Forlöb daekke Slottet ligesaa meget som den nye Rigsdags-
og Rigsbankbygning ville gjöre.
Hvad angaaer Virkningen af den nye Bankbygnings Yare, seet fra
Vasabro, da maa jeg udtale, åt det vilde vsere til Gavn, om Linierne i
samme bleve noget simplere og roligere, hvilket vilde harmonere bedre
med de store, enkelte Luder i Slottets nordvestra Parti, som altid ville
rage noget op over de nye Bygningsanlseg. Vid en saadan Simplificering
af Formen i Bankbygningen, vil hele det nye Bygningskomplex, ogsaa
seet fra Vasabro, komme til åt virke större og skjönnere.
Kan man nu altsaa, efter hvad jeg har fremsat i Ovenstaaende, ikke
sige, åt det foreliggende Projekt vil skade Slottet i sin Skjönhedsvirk-
ning, men tvertimod, åt det endog vil bidrage til åt afhjselpe nuvserende
Mangler lige overfor Slottets Nordfacade og Udsigten fra Vasabro, saa
stiller Sägen sig dog noget anderledes, naar man spörger, hvad Virkning
Slottet vil gjöre paa selve Riksdag shuset. Her kommer man nemligen
ind under den dominerende Virkning af de vseldige Slotsformer. Vel er
Bankoutskottets Memorial N:o 1.
53
Rigsdagsbygningen saa smukt placeret paa Holmen, som det under de
givne Forhold var inuligt; förän Bygningen findes en stor, veldannet
Plads; den ligger i en god Afstånd — circa 230 Fod — baade fra Slottet
og fra Bygningerne långs Strömgatan, og selve Projektets Fasader danne
en smide, rig Helhed og vidne om det Talent, vi Allé beundre hos Hr
Overintendanten. Men de store Dimensioner i Omgivelserne, den store
Plads og Nabobygningerne fordre efter min Mening långt mere marke-
rede Fagadeformer og Former, der have en fra Slottet afvigende Karak¬
ter, og her förekommer det mig, åt man uden Skade kunde aendre Pro¬
jektet, dels ved åt forstaerke Bredevirkningen, idet man skyder de frem-
springende Endepartier helt ud til Enderne og dels ved åt forstserke Ho-
vedgesiinsen i Lighet med Sansorinos’ Bibliotek i Venedig, hvorved man
ogsaa kunde opnaae åt faae et nyttigt Tillseg af en Rmkke Lokaler långs
Fa^aderne i övre Etage under Taget.
Ved altsaa åt gjöre Bygningen höiere, ved åt foröge Höiden i Under-
bygningen og i Endepartierne, samt ved åt gjennemföre mere Relief långs
hele Fasaden, som ved f. Ex. åt gjöre alle Pilastrer til Resoulithforiner,
vilde man give Bygningen en fra Slottet helt forskjellig Karakter, som
vilde gjöre långt stasrkere Virkning; og den vilde da navnlig löfte sig op
over de horizontale Gesims- og Brydningslinier paa Slottets Endeparti,
Noget, Diet i höi Grad vil kraeve.
Tanken åt samle hele Rigsdagsbygningskomplexet om et centralt
Anlaeg, som i Projektet söges löst ved et Midtertaarn, er vistnok god;
men der findes i denne Del af Byen allerede slanke Taarnformer nok,
og Taarnet voxer alt for spinkelt ud af det store Bygningskomplex. En
vaesentlig större Brede omkring Taarnets nederste Del vilde hjmlpe til åt
löfte og samle det Hele til en vaegtigere Gruppe. Ifald det ikke lykkes
åt forme dette tilrette paa den antydede Maade, bör vistnok Kuppeltan-
ken utter optages; den vil samle alt til en stor Helhed, der skiller sig
fra Slottet og den tilgrasnsende Del af Byens Husformer og markere
Bygningen, som den, der efter Slottet har den störste Betydning i Stock¬
holm.
Idet jeg varmt tilraader, åt der i denne Retning gjöres Alt, hvad
der blot kan gjöres, maa jeg tilföie, åt navnlig Rigsbankbygningens For¬
mer ville vaere vel tjente med, åt Rigsdagshuset saaledes löftes; thi den
i det foregaaende antydede Löpning af Quaigaden og Kjasldergulvet i
Banken vil udkraeve större Höide, ikke åt tale om, åt Rigsbankens Höide
da ogsaa kan löftes, Noget, den navnlig traenger til, naar den sees fra
Vasabro.
Jeg anseer det for en Selvfölge, åt man ved Sidefa^aderne ligeledes
54
Bankoutskoitets Memorial N:o 1.
maa strrebe efter Enkelthed og Storhed; ligesom jeg maa bemaerke, åt
Gjennemkjörselsaabningen i Rigsdagshusets nordvestlige og sydvestlige
Hjörne ligeoverfor Drottninggatans Forlasngelse trasnge till nasrmere Bear-
beidelse, dels for åt der kan skaffes god, fri Passage for Kjörende og
Gaaende, og dels for åt man i kunstnerisk Henseende kan faae de van-
skelige Former til åt stemme smukt sammen.
Men da det foreliggende Projekt kun er et Udkast, saa vil den höit-
aerede Kunstner, som har udarbeidet det, ogsaa med Lethed kunne forme
Alt tilrette, naar der kun gaves ham den fornödne Tid, Tillid og Mid-
lerne til åt gjennemföre det Hele paa monumental värdig Maade, som
Opgavens Storhed og Vigtighed krosver. Lykkes det den inrede Kunst¬
ner saaledes, som antydet, åt forstaerke Virkningen af Rigsdagshusets og
Bankens Former, saa åt de ikke trykkes af Slottets Storhed, da have
Rigsdagen og Banken ogsaa fundet eu värdig Plads, som de, naar de
skulle have en central Beliggenhed i Byen, ikke tilmermelsesvis vilde
have kunnet finde, hverken paa Riddarholmen eller i Artilleriplanen,
og i Kungsträdgården kun ved helt åt tilintetgjöre dette smukke Park-
anlaeg.
Hvad angaaer Rigsdagsbygningens Indre, da er dette udfört paa en
smuk, architektonisk Maade; Vestibul, Foyer, Hovedtrappe og Sale ere
saa godt formede, som man i et Udkast blot paa nogen Maade kan for¬
dra det. Alt, hvad der er angivet, tilsteder yderligere god Udvikling
og rigelig Anvendelse af Skulptur og Måleri, liden hvis Hjselp det nu
engang ikke er muligt åt skabe et skjönt og tiltalende Hele af nogen
fremragende Bygning, der skal have varig Vierd og historisk Betydning.
ad Spörgsmaal III. Bygningernes Rummelighed for Nutid og Fremtid.
Vil man besvare dette Spörgsmaal, maa man först undersöge, om
Projektet opfylder de Fordringer, Programmet indeholder.
Saavidt jeg kan se, har Hr Overintendanten med stort Talent videt
åt drage Nytte af de givne Arealer. Indgangene, Vestibulen, Korrido-
rernes Hovedlinier ere godt anlagte, og Placeringen af de större og min¬
dre Trapper er god. Salene ligge godt, og den ottekantede Form vil
vise sig gavnlig i akustisk Henseende, naar man fastholder den Fordring,
åt ethvert Medlem skal tale fra sin Plads. Kun vil jag tilraade, åt Mid-
tevinduet i Salenes Lofter gjöres en Del större, nievnlig af Hensyn til
de mörke Vinterdage og den Forririgelse i Lys, som Sne, Is og Kulrög
medförer. Jeg skal derimod af akustiske Hensyn fraraade åt foröge Sa¬
lenes Höide.
Hvad angaaer Rumfordelingen, förekommer det mig, åt Projektet
ikke fyldestgjör Programmets Fordring om et Vajrelse for Statsraadene
Bankoutskottets Memorial N:o 1.
55
ved 2:det Kaminer, og åt dette utvivlsomt bör skaffes tilveie, selv om det
kun bliver et Varelse paa ét Fag.
Jeg skal endvidere henstille, om det er heldigt, åt Presidenten og
Statsraadene liave fmlles Forvmrelse. I Betragtning af, åt det politiske
ofte saa starkt nuancerede Liv afföder Forhold, hvor man tidt önsker åt
kunne bevsege sig uden åt iagttages, vilde det vistnok va3re klogt åt
skille disse Rum fra hinanden, selv om det faelles Samtalsvserelse for
begge Kamres Medlemrner derved blev noget mindre. Som Bygningspla-
ceringen er, vil den daglige Faerden dog trsekke sig mod Östsiden, Foye-
ren vil da blive Hovedopholdsted, og det fmlles SamtalevEerelse vil der¬
för kunne taale åt formindskes. Muligvis krater dette en lille Förän¬
dring i Planinddelingen; ifald saa er, tilraader jeg ogsaa åt gjöre Foyer-
breden 3 a 4 Fod större; 20 Fod er lidt för smalt. Inge ved Vestibulen,
altsaa der, hvor Störsteparten af Rigsdagens Medlemrner gaaer ud og
ind, burde vistnok ogsaa Post-, Telegraf- och Telefonlokalet Vigge-, selv
om man h erved ber över Foyeren ét Fag.
Jeg tillader mig endvidere åt antyde, åt det vistnok vilde vaere gavn-
ligt, om Bitrapperne ved de to Kamres Sekretariater i l:ste Etage bleve
lagte saaledes, åt ikke-Medleminer af Rigsdagen, der söge Sekretariatet,
ei behöve åt gaae igjennem Hovedkorridoren, der löber rundt om Salen,
og altsaa ikke koinine til åt fmrdes iblandt Rigsdagsmedlemmerne; dette
er en Fordring, man andetsteds har lagt stor Vregt paa.
Hvad angaaer Pladsen paa Tribunen, da troer jeg neppe, åt Pro¬
grammets Krav ville vise sig tilstraekkelige i Fremtiden. Man har saa¬
ledes andetsteds fordret reserverede Tribuneloger for Damer, for mini-
sterielle Embedsmaend og navnlig i förste Kanonier for andet Kammers
Medlemrner og omvendt. Det förekommer mig derför, åt Programmets
Fordringer paa dette Omraade burde udvides.
Åt Lvsgaardenes Areal kun er länge, er ligesom saameget Andet eu
Fölge af den starkt inskrmnkede Byggeplads og vil medföre, åt man
kommer til åt forsyne Lysgaardene med hvide Vmgge samt med saerlige
Apparater for Snesmeltning (Damp).
Hvad angaaer Bankbygningen förekommer det mig ogsaa, åt Program¬
mets Fordringer i det Fide ere fyldestgjorte. Vestibul, Trapper, Bank¬
sal, Korridor in. in. ere smukt anlagte, og Hovedleddene vel udformede.
Om den noget eiendommelige Byggeform, som betinges af Byggegrun¬
den, ikke her har hidfört en Lempelse eller Opgivelse af berettigede
Fordringer i Henseende til Lokalernes Beliggenhed og indbyrdes Förbin¬
delse, det tör jeg ikke bestemt udtale mig om, da jeg ikke er saameget
56
Bankoutskottets Memorial N:o 1.
inde i den daglige Forretningsgang i et Bankinstitut som det paagjael-
dende, åt jeg fuldt ud kan bedömme Planen i alle sine Enkeltheder.
Åt det ved Gjennemförelsen af begge Projekter vil vise sig, åt der
udkraeves endél Plads til Ventilations- og Opvarmningskanaler, er en
Selvfölge, men Omfanget vil her vsesentlig rette sig efter de Opvarm-
nings- og Belysningssystemer, man maatte vtelge.
° Hvad angaaer det Spörgsmaal, om Projekterne indeholder de for-
nödne Reservlokaler, saa åt Rigsdagens og Rigsbankens stigende Behov
kan fyldestgjöres, da maa det ogsaa erkjendes, åt slige Rum findes nse-
sten överalt, saa åt i alt Fald den nsermeste Tids behov er varetaget.
Skulde det i Fremtiden vise sig åt Rigsdagen traengte til flere Lokaler,
vilde man, ved åt udskyde Justits-, Ombuds- og hele Rigsgjaelds-Institu-
tionen, kunne vinde betydelig Plads, saa åt man altsaa foi den Fremtid,
der lader sig overskue, ikke behöver åt mcre Frygt for Mangel paa Plads
til Riksdagen, saafremt kun Medlemmernes Antal ikke bliver uforholds-
maessigt foröget.
Om der fra Rigsbanklokalet, saaledes som det nu er projekteret, kan
udskydes noget, og om denne Institutions Fordringer ville voxe ud over
det i Programmet angivne, vover jeg ikke åt have nogen Mening om;
men det sér ud, som om der ogsaa her er Afdelinger,. der kunde, ud-
flyttes, for åt give selve Bankinstitutet mere Plads, ifald Fremtiden
skulde vise, åt dette var fornödent.
ad Spörgsmaal IV. Den ekonomiske Side af Sägen.
Man vil indse, åt det ikke er let for mig som Fremmed.at udtale
mig heroin; thi dels kjender jeg ikke Arbeidsmaaden og Priserne for
Arbeide og Materiale i Stockholm, dels afhaenger Udgiften ved et Bygge-
foretagende i allerhöieste Grad af Den, der administrerer og leder det
hele. Er det en klar, dygtig Mana med Decisionsevne og hele den ad¬
ministrative, kunstneriske og tekniske Begavelse, som udfordre.s, da kan
der bygges långt billigere, end hvor disse Evner kun enkeltvis ere til-
stede, og her vil den mldre Mand ved sine Erfaringer have Meget forud
for den yngre. .
Som Oplysning til denne Side af Sägen tilföier jeg dog bölgende:
I Kjöbenhavn koster en Kubikfod almindelig Husbygning c:a 48 öre,
medens man i Skaane, ifald jeg husker ret, ikke betaler mere end 35 öre
pr Kubikfod Bygning.
Den her omhandlede Rigsdagsbygning udmaaler omtrent 4,500,000
Kubikfod og Rigsbanksbygningen omtrent 1,350,000 Kubikfod, tilsammen
5,850,000 Kubikfod. Soettes prisen til 50 öre pr Kubikfod, giver dette
en Sum af 2,925,000 Kronor. Men de udmserkede Teknikere, som staae
Bankoutskotteis Memorial N:o 1.
57
til den aerede Komitees Raadighed, ville i Förening med den höitterede
Overintendant dog vaare långt bedre Veiledere paa dette Omraade
end jeg.
Stilles nu til Slutning det Spörgsmaal, om Udgiften i det Idele staaer
i et sundt og godt Forhold til hvad der opnaaes, da maa dette vistnok
besvares med Ja; thi de tvende Institutioner ville vinde en fri Belig¬
genhed, saa central som det blot er muligt åt faae den i Stockholm, en
Beliggenhed, som utvivlsomt vil blive af allerstörste Betydning for Ban¬
kens Virksomhed, og som for Rigsdagens Medlemmer vil voare meget
bekvem i deres daglige Faerden. Navnlig disse Sidste ville faae et
Lokale, der i den Grad vil overstraale det Tidligere, åt man bagefter
neppe vil kunne forstaae, åt man saalaenge har fundet sig tillrette med
det Gamle.
Alle Lokaler i den nye Rigsbankbygning ville vel ikke blive fuldt
saa rummelige som de nuvmrende, men man vil faae Alt bedre samlet
til den daglige Forretnings Ledelse, og Beliggenheden vil til dels blive
(nere. Det vil neppe vmre let i Stockholm uden långt större Offre åt
opnaae en saa vel placeret Bankbygning med saa central Beliggenhed.
Åt Udgiftsspörgsmaalet i vmsentlig Grad hunger samrnen med det
tekniske Spörgsmaal, naar der er Fåle om en Byggeplads, som den der
her omhandles, er en Selvfölge. Men, saa vidt jeg har hört, ere Funda-
mcnteringsforholdene paa de fleste Steder i Stockholm, hvor der kunde
vaere Fåle om åt bygge for Rigsdag og Rigsbank, ikke bedre end her.
Ved Helgeandsholmen have omhyggelige Undersögelser viist, åt Under¬
grunden, paa et enkelt Sted naer, det sydvestre Hjörne, er forholdsvis
gunstig uden brätte Klippeskraaninger eller vanskelige Lagdannelser.
Ved Bortskjmringen og Nedbrydning af aeldre Bygninger i den nordre
Del af Holmen og Udgravning til Fundainenter vil man faae en vmsentlig
Del af den Fyld, man trmnger til, og der vil ikke behöves saa stor
yderligere Opfyldning‘for åt löfte Ferrainet i Höide med Norrbro. Selve
Bygningerne ville ikke krrnve saa bekostelige Fundamenteringsarbeider;
derimod ville Quaimure og Stenssetninger långs Syd- og Nordsiden af
den store Plads förän Rigsdagshuset hidföre et föleligt Plus i Udgif-
terne; men man bör ikke sky disse Omkostninger, naar man ser, hvad
der herved opnaaes, Hemlig Invinding af et helt Forv eller en Fest-
plads förän en af Landets vigtigste Bygninger, eu Plads af en saadan
Udstraekning, åt den vil kunne blive til noget sirlig Stort og Skjönt,
naar den i kommende Fider lidt efter lidt prydes med Statuer af Lan¬
dets berömteste Msend, saa åt baade Fremmede og Landets egne Börn
Bil,, till Riksd. Prot. 1891. 6 Sami. 1 Afd. 1 Haft. 8
58
Bankontskottets Memorial N:o 1.
gjennem disse Afbildninger kunne lsere Sveriges Historie åt kjende.
Billedhuggerkunsten vil her faae en stolt og skjön Opgave.
I det jeg efter Anmodning af den höitserede Komité fremsaetter
denne min Udtalelse, gjentager jeg, åt jeg har betragtet Valget af Bygge-
pladsen og Maaden, hvorpaa den skulle benyttes til Rigsdag og Rigsbank,
som Noget, der var givet ved Rigsdagens Beslutning, og åt jeg kun har
anseet det for min Opgave åt udtale, hvorvidt det foreliggende Projekt
fyldestgjör Programmets Fordringer og de Betingelser, Rigsdagen har
stillet.
Da jeg muligviis kan have overseet Et eller Andet, hvorom den
höitserede Komité yderligere kunde önske åt höre min Mening, tilföier
jeg, åt jeg fremdeles i allé Maader er til Komiteens Raadighed, ifald
det skulde vsere fornödent.
Med serdeles Höiagtelse
iErbödigst,
F. Meldahl.
Kjöbenhavn den 11 August 1890.
Bankoutskottets Memorial N:o 1.
59
Bil. B.
Till herrar fullmägtige får riksdagshuskomitén härhos öfverlemna det
af etatsrådet F. Meldahl, på anmodan, afgifna yttrande öfver de ritningar
till riksdags- och riksbankshus, som, på uppdrag af komitén, innevarande
år utarbetats af öfverintendenten Zettervall, och hvilka ritningar förut
blifvit till herrar fullmägtige öfverlemnade; äfvensom för egen del, efter
inhemtande af öfverintendentens uttalande i frågan, anföra följande:
Etatsrådet Meldahls yttrande är afdeladt i fyra särskilda punkter
under formen af frågor, hvilka af etatsrådet besvaras. De äro af följande
hufvudsakliga innehåll:
l:o. Har i förslaget byggnadsplatsen begagnats med hänsyn till de
fordringar, som betingas af en god strömreglering, af terrängen och af
kommunikationslederna?
2:o. Erbjuder förslaget eu god lösning af byggnadsproblemet såväl
med hänsyn till det närbelägna slottet som till staden och fyller det
derjemte de fordringar på monumentalitet, som böra ställas på en riks¬
dags- och riksbanksbyggnad?
3:o. Utvisar förslaget, att platsen är tillräckligt stor för inrym¬
mande af alla för riksdagen och riksbanken erforderliga samt öfriga i
byggnadsprogrammet angifna lokaler?
4:o. Kan förslaget genomföras utan öfverskridande af det beräknade
kostnadsbeloppet?
Med afseende på den första af dessa frågor utfaller svaret afgjordt
gynsamt för förslaget. Den anmärkning, som framställes, afser egentligen
endast 1888 års program för den då utlysta pristäflingen, i det att etats¬
rådet framhåller, att kajen omkring riksbankshuset, liksom byggnadens
källargolf, bör höjas med omkring 2 fot, på det att kaj och källargolf
aldrig må komma under vatten.
60
Bankoutskottets Memorial N:o 1.
Härvid får komitén erinra, att kajens föreslagna höjd är, enligt hvad
af komiténs särskildt sakkunniga ledamöter uttalats, tillräcklig, men att,
om så skulle anses lämpligt, höjning af partierna kan åstadkommas,
hvarförutom eu fullt betryggande isolering naturligtvis kommer att
anordnas.
I andra punkten har etatsrådet, jemte uttalande af sitt erkännande
åt förslagets yttre arkitektoniska anordningar och fasaderna i och för sig,
besvarat den uppstäda frågan hvad förhållandet till slottet angår, så,
att de nya riksdags- och riksbankshusen icke anses komma att i något
afseende minska intrycket af slottets storhet eller skada dess monumen¬
tala skönhetsverkan, sedt, vare sig från Gustaf Adolfs torg eller från
Vasabron. Deremot har framhållits, att verkan af den nya bankbygg¬
nadens yttre, sedt från Vasabron, skulle vinna i storhet och skönhet,
om linierna blefve mera enkla och lugna, hvarigenom ock byggnaden
skulle komma att bättre harmoniera med slottets nordvestra parti, hvilket
i hvarje fall kommer att resa sig något öfver den nya byggnadsanlägg-
ningen.
Med afseende å hvad sålunda erinrats, har komitén, efter samråd
med sina sakkunniga ledamöter, sökt åstadkomma de planförändringar,
som äro nödvändiga för att upphäfva det något oroliga i linierna.
Med hänsyn till omgifningarnas dimensioner, den stora platsen och
grannbyggnaderna har etatsrådet, beträffande de nu ifrågavarande för-
slagsritningarna, gjort gällande, att byggnaderna fordra mera markerade
fasadformer och former, som hafva en från slottet afvikande karakter,
på det att riksdagshuset må kunna göra sig kraftigare gällande; och
föreslår etatsrådet derför den ändring i förslaget, att ändpartierna ut¬
flyttas till hörnen — för åstadkommande af större breddverkan —; att
byggnadens hufvudlist höjes, hvarigenom en ytterligare våning i öfra
etagen under taket vinnes; att öfverbyggnad och ändpartier äfvenledes
höjas, samt att fasaden genomföres med mera relief.
Med afseende på det stundom hörda talet om verkan af den »blif¬
vande stenkolossen på den lilla holmen», torde etatsrådets uttalande i
denna punkt vara värdt synnerlig uppmärksamhet. Komiténs nu ifråga¬
varande ritningsförslag utvisar, att ingen möda sparats för att nedbringa
byggnadernas dimensioner. Genom etatsrådets yttrande torde vara tydlig-
gjordt, hurusom holmen ingalunda är för liten för byggnaden. Komitén
har derför intet att erinra mot en ändring i det syfte, etatsrådet fram¬
hållit såsom önsklig, men utförandet af sådan ändring måste dock i
väsentlig mån blifva beroende af de tillgängliga eller påräkneliga bygg-
nadsmedlen.
Bankoutskottets Memorial N:o i.
61
Etatsrådet framhåller vidare under denna punkt, att tanken på att
samla riksdags- och riksbankshuskomplexen omkring eu central anlägg¬
ning är god, men att, då den del af staden, som närmast gränsar till
holmen, har tillräckligt med smäckra tornformer, tornets Hedra del bör
göras bredare, på det att det hela derigenom måtte sammanfattas och
lyftas till en verkningsfullare grupp. Om detta icke skulle lyckas, anser
etatsrådet kupolformen böra användas, emedan denna skulle samla allt
till eu stor helhet, bidraga att förläna byggnadskomplexen en från slottet
och närliggande husformer skiljaktig karakter samt markera densamma
såsom den betydelsefullaste i Stockholm näst slottet.
Det torn, som nu anbragts å riksdagshuset, har tillkommit med
afseende på det under ritningarnas utarbetande allt mer klart insedda
behofvet af en torn- eller liknande anordning, särskild! för utsigten från
Vasabron och vester i allmänhet. Förebilden för tornet är hemtad från
dylika anläggningar i andra länder. Skulle de smäckra tornformer, som
förut finnas i närliggande delar af staden, anses inverka störande, synes
svårighet ej möta att åstadkomma ett bättre sammanhang med byggnads¬
massan; dock med iakttagande dervid af grupperingen i denna del af
byggnadskomplexen. Härvid kan, om sådant finnes lämpligare, till äfven¬
tyr kupolformen komma att användas.
Etatsrådet anser vidare, att riksbankshusbyggnadens former skulle
vinna genom riksdagshusets höjande och att den ökade höjden skulle
verka fördelaktigt för anblicken från Vasabron.
Mot förra delen af detta uttalande har komitén intet att erinra,
hvaremot detsamma i senare delen torde kräfva ytterligare utredning,
särskild! med afseende derpå, att bankhuset till det yttre skall framstå
snarare såsom ett annex till riksdagshuset än såsom sjelfständig byggnad,
hvadan bankhuset med afsigt gjorts väsentligt lägre än riksdagshuset
såväl för åstadkommande af en god samverkan med detta som för ut¬
sigten åt slottet från Vasabron.
Etatsrådet har jemväl fäst uppmärksamhet derå, att äfven sido-
fasaderna böra anordnas i »enkelhet och storhet» samt att genomfarterna
vid Drottninggatans förlängning fordra närmare bearbetning.
Härvid får komitén endast erinra, att sidofasaderna naturligtvis
måste behandlas i öfverensstämmelse med hufvudfasaden så, att, om
denna ändras, de förra ej kunna förblifva sådana, de i förslaget fram-
stälts. Vidkommande genomfarten är i förslaget antydt, att en vidare
bearbetning af densamma är nödvändig.
62
Banko utskottets Memorial N:o 1.
Den inre arkitektoniska anordningen har af etatsrådet lenmats utan
någon"’anmärkning.
Gifvet är emellertid att, vid en omarbetning till mera storhet och
kraft i det yttre, någon ändring i den inre anordningen erfordras.
I tredje punkten uttalar etatsrådet ett synnerligen fördelaktigt om¬
döme om förslaget.
De mindre betydande anmärkningar, som i denna punkt göras och
indika i allmänhet afse programmet, lära utan svårighet kunna afhjelpas,
såsom ock till större delen skett i det nya förslag, som här nedan om-
förmäles.
Komitén har tagit alla dessa uttalanden i öfvervägande och med
afseende på för handen varande förhållanden uppmärksammat dem.
I hvad mån öfriga uttalanden föranledt åtgärd, framgår tillräckligt
tydligt af de omarbetade förslagsritningar, som nu föreligga.
Vid sammanfattning af etatsrådets yttrande och den af detsamma
nu lemnade öfversigten framgår, att etatsrådet vid sin granskning af
förslaget kommit till följande hufvudsakliga och här sammanfattade
resultat:
a) att den af Riksdagen bestämda byggnadsplats^) blifvit begagnad
med hänsyn till de fordringar, som ställas till en god reglering af ström-
förhållandena, af terrängen och af kommunikationslederna;
b) att etatsrådet väl i hufvudsak skänkt sitt gillande åt byggnader¬
nas fasader i och för sig, äfvensom åt den yttre arkitektoniska anord¬
ningen och grupperingen, men, med hänsyn till de stora dimensionerna
i omgifningen, den stora platsen och byggnaderna i granskapet, anser,
att bär fordras högre fasader med kraftigt verkande former af eu från
slottet afvikande karakter;
c) att etatsrådet — under framställande af några mindre, lätt häfda,
hufvudsakligen mot programmet rigtade anmärkningar — anser, att för¬
slaget visar, att byggnadsplats^) är stor nog att rymma alla erforderliga
och begärda lokaler, samt att förslaget erbjuder full trygghet äfven för
framtida behof af utrymme; och
d) att etatsrådet anser, att de utgifter, som kräfvas för företagets
utförande enligt förslaget och programmets bestämmelser, stå i ett sund t
och godt förhållande till det resultat, som genom förslaget vinnes.
Bankoutskottets Memorial N:o 1.
63
Härutöfver får komitén ytterligare framhålla, att etatsrådet bestämdt
uttalat det omdöme, att slottet under alla omständigheter måste komma
att göra sig gällande, oberördt af hvad slags större byggnad som helst
på Helgeandsholmens vestra del.
Stockholm den 25 november 1890.
4
Riksdagshuskomitén:
R. Törnebladh.
Liss Öl. Larsson.
Edw. Sederholm.
Claes Wersäll.
C. B. Troilius.
64
Bankoutskottets Memorial N:o 1.
Bil. C.
Til Rigsdagshuskomiteen i Stockholm.
Efter i Henhold til den höitaerede Komitees behagelige Skrivelse af
den 28:de November f. A. åt have gransket de af Hr Overintendant,
Zettervall nu udförte Udkast til den nye Rigsdags- eg Rigsbankbygning,
undlader jeg ikke åt udtale Fölgende: ,
A. Hvad angaaer Rigsdagshusbygningen.
Det af mig med X betegnede Udkast til denne Bygning, i hvilket
der er taget Hensyn til den vsesentlige Deel af de Udtalelser, jeg tillod
mig åt fremsaatte i min Skrivelse af den ll:te August f. A., er nu saa
smukt og godt i sine Hovedtrsek, åt det ved den endelige Bearbeidelse
vil kunne före til en tilfredsstillende Lösning af den foreliggende Opgave.
Planen viser, åt de i Programmet fordrede Lokaliteter have den Störrelse,
som forlanges, alene med Undtagelse af, åt l:ste og 2:det Kammers For-
samlingssale der ere respektive 600 och 300 □' mindre i Areal end
fordret; men Formindskelsen er en AGnding i akustisk Henseende, og
Salene ere dog mere end store nok til det Antal Medlemspladser, der
er opgivet. Der er viist Udvei til åt kunne faae 2:de Tribuner til ved
hver Sal. Foruden et större Antal disponible Rum, er der i Planen
givet et meget vserdifuldt Tillägg ud over Programmets Fordring, i det
der mod Öst ud med Förfaren, tmt op til Hovedingangen findes 2 store
Foyeer, hver paa 1300 Q-Fod, én for hvert Kammer. Hele Plandelin-
gen er enkelt smuk og yder gode Förbindelser og Adskillelser överalt,
hvor dette maatte fordres i den daglige Forretningsgang, og dens Hoved-
linier saa enkelte og naturlige, åt det vil vmrfc let åt give Fäderne
deres yderlige Bearbeidelse. — Da dernäst Grupperingerne i Fäderne
med Kuppel over Midtepartiet i Forfa^aden og med de ved Balustrader
löftede Endepartier ogsaa indeholde et godt Grundlag for den yderlige
Bearbeidelse, saa kan jeg ligeoverfor en saa fremragende Kunstner, som
Hr Overintendanten, ikke udtale Andet, end åt det er min Overbeviis-
Bankoutskottets Memorial N:o 1.
65
ning, åt det hele Projekt under hans kyndige Haand nu ved den ende-
lige Bearbeidelse vil kunne modnes saaledes, åt der foruden et godt
Rigsdagshus, vil faaes et Bygningsanlaeg, der ikke virker skadelig paa
Slottets Udseende paa samme Tid, som det haevder sig selv overfor dette.
Skulde man i Fremtiden seenke Norrbroens Ivjörebane, da vil dette ogsaa
vaere en Yinding baade for Slot og Rigsdagsbygning.
B. Hvad angaaer Rigsbankbygningen, da er Planen for dette Byg¬
ningsanlaeg ikke aendret, og jeg kan derför her henholde mig til mine
tidligere Udtalelser og kun fremhaeve, åt det vilde vaere en Yinding i
flere Retninger, om Quaibreden strax blev udlagt i större Brede og efter
en Regulering, der kun fordrede een Fundamenteringslinie, samt åt man
af Hensyn til Udseendet og til Vandet helst bör gaae til 21 Fods Höide
og ikke nöies med de 20 Fod, hvortil den nu er löftet.
Fasaden ligesom Lysforholdene i den store Banksal have vundet ved
Midtepartiets nye Form, og jeg naerer ingen Tvivl om åt det ogsaa paa
det Grundlag der er givet i det foreliggende Projekt, hvor alle Program¬
mets Fordringer ere opfyldte, vil lykkes Overintendanten åt forme Alt
tilrette, paa en kunstnerisk, smuk Maade, saa åt ogsaa denne Deel af
Bygningskomplexet faaer den Vasrdighed og Anseelse, som udfordres.
En Balustrade over Hovedgesimsen vilde vaere en vaesentlig Hjaelp hertil.
I det jeg forövrigt maa henvise til min Skrivelse af ll:te August
f. A. kan jeg ikke andet end fremhaeve hvad jeg har seet siden hin Ud-
talelse, nemlig Senatsbygningen i Rom med dens Buster af fremragende
Patrioter og Maccari Fresker, som have faaet fölgende forklarende Över¬
skrift, der viser hvilket Blik man der har paa Kunstens store og skjönne
Opgave i Statslivets Tjenste: »Osservate con diligens^ le cose dei terapi
passati, perché fanno lume alle future e quello che e e såra stato in altro
tempo. Nessuna cattiva sorte li fece mai diventare abietti, e nessuna
buona fortuna li fece mai essere insolenti»*).
Med serdeles Höiagtelse
iErbödigst
F. Meldahl.
Kjöbenhavn den 10 Januar 1891.
*) Gifven noga akt på förflutna tiders förhållanden, ty de sprida ljus öfver kommande
dagar och öfver det tillstånd som är och blir i en annan tid. Ingen motgång nedslog i
forntiden modet, ingen medgång förledde till öfvermod.
Bih. till Rilesd. Prof. 18.91. 6 Sami. 1 Afd. 1 Håft.
9
66
Bankoutskottets Memorial N:o 1.
Bil. T>.
Till riksdagslmskomitén.
Undertecknad har härmed äran att till herrar komiterade afgifva
rapport öfver de arbeten, som under 1890 blifvit utförda på grund af
de tillämnade riksdags- och riksbankshusbyggnaderna å Helgeands¬
holmen.
Dessa arbeten hafva hufvudsaldigast varit en fortsättning af de
under år 1889 påbörjade och hafva bestått af:
l:o) Dagliga afvägningar och observationer af vattenytorna;
2:o) Hastighetsmätningar;
3:o) Djupmätningar af tvär- och längdsektioner;
4:o) Uppstickning af vattennivå-profiler och kurvkartors upptvättande
öfver vattenstånden i Mälaren och Saltsjön under de sista 30 åren; samt
5:o) Alternativa regleringsförslag.
Do) Dagliga afvägningar och observationer af vattenytorna i Norrström,
Stallkanalen och Saltsjön hafva egt rum under de tider, då någon nämn¬
värd höjdskilnad emellan Mälarens och Saltsjöns vattennivåer före-
funnits. Då vattenståndet i förstnämnda sjö under denna vår och
sommar varit särdeles högt, hafva genom dessa afvägningar rätt värde¬
rika observationer rörande mera ovanliga vattenflöden erhållits.
2:o) Hastighetsmätningar.
I de uppejlade sektionerna i sjelfva strömmen, på ömse sidor om
Helgeandsholmen äfvensom vester om denna, hafva hastighetsmätningar
verkstälts såväl i närheten af vattenytan som på skilda djup derunder
för att erhålla tillförlitliga medelvärden vid bestämmandet af den här
framrinnande vattenmängden.
3:o) Djupmätningar af tvär- och längdsektioner.
Förra året hafva tvärsektioner upprättats öfver sjelfva strömfåran
emellan Helgeandsholmen och fasta landet.
Bankoutskottets Memorial N:o 1.
67
Då af dessa kartor synes, hurusom sjelfva strömmen ej framgår
midt emellan stränderna utan kastar sig från ena sidan till den andra,
har man äfven ansett sig böra utsträcka djupmätningarne fram till Vasa-
bron, för att på en längre sträcka kunna följa sjelfva hufvudströmmens
rigtning. Samtidigt härmed hafva äfven längdprofiler af de båda här
framgående strömfårornas djupast liggande bottenlinie uppkonstruerats,
hvilka ådagalägga huru högst betydligt bottendjupen variera äfven i
sjelfva hufvudströmmen.
4:o) Uppstickning af vattennivåprofiler och kurvkartors upprättande
öfver vattenstånden i Mälaren och Saltsjön under de sista 30 åren.
För att få en hastigare och mera åskådlig bild af de data, som
genom nu omnämnda observationer föreligga, äro profiler öfver de dag¬
liga observationerna uppstuckna. Som en ytterligare komplettering tfll
dessa hafva, med stöd af vid Stockholms slusskontor befintliga register¬
böcker, högsta och lägsta vattenstånden i strömmen under en så lång
tidsföljd som 30 år, eller från och med 1860 till närvarande tid, äfven
blifvit profilerade och kartlagda.
Genom de sålunda i omkring 60 blad åskådliggjorda uppgifterna
föreligger redan nu en särdeles detaljerad utredning af de vattenförhål¬
landen vid Mälarens utflöden, som kunna inverka på regleringsfrågan.
Fortsatta mätningar under nästkommande år komma emellertid åt” än
ytterligare komplettera desamma.
« 5:o) Alternativa regleringsförslag.
Utarbetning af tvenne på nu omnämnda utredning grundade förslag
till reglering af Helgeandsholmens stränder är till sina hufvuddrao' verk¬
stad.
Vid förslagens uppgörande har man utgått från den synpunkten, att
endast sådan reglering af strandlinierna bör ifrågakomma, som ej i af-
sevärd grad ändrar strömförhållandena, men likväl gör det möjligt att i
en framtid lätt kunna åstadkomma en ökning eller minskning i genom-
skärningsarean.
Stockholm i december 1890.
Carl G. Beijer.
Alh, Amundson.