Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 18.
1
tf:o 18.
Ank. till Riksd. kansli den 17 mars 1890, kl. 11 f. m.
Andra Kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande n:o 6,
i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl. Maj:t
med, begäran om ändring i förordningen angående lotsverket
den 15 februari 1881.
Uti eu inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 135, hvilken blifvit
till utskottet hänvisad, har herr J. A. Johansson i Bastholmen föreslagit,
att Riksdagen ville aflåta en skrifvelse till Kongl. Maj:t med anhållan om
sådan förändring uti nådiga förordningen angående lotsverket den 15
februari 1881, att, då lots icke anlitas, lotsafgiften måtte upphöra för far¬
tyg, gående emellan inrikes orter.
Till stöd för detta förslag anför motionären, att när ifrågavarande
förordning utfärdades, gjordes bland annat den förändring uti förut gäl¬
lande författning, att i stället för den lotsfrihet, som i de flesta fall be¬
viljades åt inrikes sjöfarande fartyg, de efter denna förändring blefvo lots-
skyldiga så till vida, att när bogserbåt a litas, äro de förpligtade att er¬
lägga halfva lotspenningarne, oaktadt 1 tsbiträde icke blifvit tillkalladt,
från hvilken afgift dock befriats båtar lider 100 tons drägtighet samt
för öfrig! andra fartyg vid bogsering i amn och några få lotsleder; att
samtidigt härmed visserligen de på utri es sjöfart gående fartyg erhöllo
lotsfrihet i stället för den ditintills befin liga lotsskyldighet, men att det
Bill. till Riksd Prof. 1890. 8 Sami. 2 fd. 2 Band. 14 Höft. 1
2 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 18.
väl icke kunde anses rimligt att på detta sätt betunga den inhemska sjö¬
farten till den andras förmån, då det dess värre mestadels vore våra egna
segelfartyg öfver 100 tons, som derpå blefvo lidande; att deremot utlän-
dingar med oss delade den utrikes sjöfarten och kommo i åtnjutande af
den lotsfrihet, hvilken i de flesta europeiska länder icke beviljades oss
svenskar; att det af ofvan åberopade förordning kunde synas, som om
bogserbåten uppfylde samma ändamål som kronolotsen, men att så likväl
icke vore förhållandet, emedan befälhafvare!! å bogseradt fartyg, när krono-
lots ej finnes om bord, sjelf blifver ansvarig för den skada, som dervid
kan uppstå, derest fartyget ställes på grund eller dylikt; att i följd åt
detta förhållande det icke vore sällsynt, att eu befälhafvare blefve satt
emellan de tvenne alternativen att antingen ligga till ankars ofta i flera
dagar under förbidan på gynsamma väderleksförhållanden och derigenom
försena sin resa eller ock taga bogserbåt, och icke allenast fördyra sina
utgifter med bogserkostnaden, utan äfven betala halfva lotspenningar^
till en kronolots, som ej blifvit anlitad eller gjort det ringaste gagn, ja
som icke ens varit om bord å fartyget, samt att, då nu äfven lotsverkets
inkomster de senare åren ökats, det, icke längre torde vara lämpligt att
på detta sätt betunga just de inom sjöfarten nödstälde.
Kongl. förordningen angående lotsverket den 15 februari 1881 inne¬
håller i nedannämda paragrafer följande stadganden:
§ I-
Fartygsbefalhafvare, som anser sig kunna med tillhjelp af fartygets
vanliga besättning föra det fram utan anlitande af främmande lotsbiträde,
hafve icke skyldighet att tillkalla kronolots, eller erlägga lotspenningar;
dock åligger befälhafvare å ångbåt, som bogserar annat fartyg, att i vissa
fall på sätt i § 29 bestämmes erlägga lotspenningar, äfven då kronolots
ej anlitas.
§ 29.
När däckadt, fartyg, som icke har kronolots om bord, bogseras i
lotsled, skall, med de undantag här nedan stadgas, bogserfartygets befäl¬
hafvare för det bogserade fartyget erlägga hälften af den lotsafgift, som
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 18. 3
bort enligt lotstaxan utgå, derest nämnda fartyg gått under ledning al
kronolots, och verkställes uppbörden häraf vid den lot splats, der lotsafgift
skolat erläggas, i fäll lots under bogseringen anlitats; åliggande bogser-
färtygets befälhafvare att, sedan bogseringen blifvit fullgjord, inom tio da¬
gar derom göra anmälan vid nämnda lotsplats, vid äfventyr åt ansvar
såsom för olaga lotsning och skyldighet att utgifva fulla lotspenningar,
på sätt i § 3 stadgas.
Befinnas uppbörden och nu föreskrifna anmälan lämpligare kunna
ske å annan plats än ofvan är nämndt, ege vederbörande lotskapten derom
träffa öfverenskommelse med bogserfartygets befälhafvare.
Ofvan stadgade afgift betalas icke för fartyg, som till hör kronan
eller hvars afgiftspligtiga drägtighet eldigt mätbref icke öfver stiger 100 tons.
Befrielse från afgiftens erläggande eger likaledes rum, dä bogsering
sker inom hamn eller i vissa lotsleder öfver öppen sjö; kommande Kongl.
Maj:t att på lotsstyrelsens förslag särskild! bestämma, hvilka lotsleder här¬
under inbegripas.
Genom kongl. kungörelsen den 17 november 1882 bär sist nämnde
paragraf i kongl. förordningen den 15 februari 1881 erhållit följande för¬
ändrade lydelse:
§ 29.
När däckadt fartyg, som icke har kronolots om bord, bogseras i
lotsled, skall, med de undantag här nedan stadgas, bogserfartygets befäl¬
hafvare för det bogserade fartyget erlägga hälften af den lotsafgift, som
bort enligt lotstaxan utgå, derest nämnda fartyg gått under ledning af
kronolots, och verkställes uppbörden häraf vid den lotsplats, der lotsafgift
skolat erläggas, i fäll lots under bogseringen anlitats; åliggande bogser¬
fartygets befälhafvare att, inom tio dagar sedan bogseringen blifvit full¬
gjord derom göra skriftlig anmälan vid nämnda lotsplats, med uppgifvande
af det bogserade fartygets namn, hemort, tontal och djupgående, äfvensom
på samma gång erlägga stadgad lotsafgift, vid äfventyr af ansvar såsom
för olaga lotsning och skyldighet att utgifva fulla lotspenningar, på sätt
i § 3 stadgas.
Befinnas uppbörden och nu föreskrifna anmälan lämpligare kunna
ske å annan plats än ofvan är nämndt, ege vederbörande lotskapten derom
träffa öfverenskommelse med bogserfartygets befälhafvare.
Ofvan stadgade afgift betalas icke för fartyg, som tillhör kronan
eller hvars afgiftspligtiga drägtighet icke öfver stiger 100 tons, och ej heller för
fartyg af mer än 100 men mindre än 200 tons drägtighet, då detsamma
4
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 18.
användes i inrikes sjöfart, och antingen visar sådant med företeende af års-
pass eller styrker, att det enligt gällande föreskrifter är från uttagande af
år spass befriadt.
Befrielse från afgiftens erläggande eger likaledes rum, då bog¬
sering sker inom hamn eller i de lotsleder öfver öppen sjö, bvilka af
Kongl. Maj:t på lotsstyrelsens förslag blifvit särskild! bestämda.
Motionären synes hafva förbisett den senare kungörelsen den 17
november 1882, hvarigenom fartygsbefälliafvare befriats från erläggande
af lotsafgift äfven för fartyg emellan 100—200 tons drägtighet, då dessa
begagna bogsering och användas för inrikes sjöfart, hvilken befrielse just
afser en lindring för våra inhemska mindre fartyg.
Svårligen torde det kunna förnekas, att, om en fartygsbefalhafvare
kommer första gången till en för honom alldeles främmande skärgård och
der antager bogserbåt, denna senares förare tjenstgör äfven som väg¬
visare, d. v. s. såsom lots.
Utskottet kan icke instämma med motionären deruti, att ifråga¬
varande afgifter skulle vara i någon betydande mån betungande för sjö¬
farten, h vilket visas af följande utredning.
De lotsfördelningsdistrikt, inom hvilka bogseringshjelp mest anlitas,
äro Stockholms, Göteborgs och Sundvalls.
Inom Stockholms fördelning utgjorde under år 1889:
Svenska fartyg 40 st. med sammanlagd lotsafgift af............ kr
Utländska » 25 )» 11 » » *........... >}
551: —
448: —
Göteborgs för. 1 el ning:
Svenska fartyg 120 st. med sammanlagd lotsafgift af.
Utländska '» 328 » » » ® * ■
)> 800: —
» 3,463: —
Sundsvalls fördelning:
Nästan alla utländska 2,146 st. fartyg med sammanlagd
lotsafgift af ............................................. ..............................
» 18,931: —
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 18. 5
Om man fördelar förestående belopp, kommer på de svenska far¬
tygen inom Stockholms fördelning en utgift af 13 kronor 75 öre på hvarje
fartyg, inom Göteborgs fördelning 6 kronor 66 öre och inom Sundsvalls
fördelning 8 kronor 82 öre.
Dessa afgifter kunna ej anses särdeles betungande för sjöfarten,
men alla summorna tillsammanst agna skulle, om afgifterna borttoges,
för kronolotsarne utgöra en ej ringa minskning i deras välbehöfliga inkomst.
Det oaktadt inser utskottet väl behofvet deraf, att lotsafgifterna för
våra svenska fartyg, der sådant lämpligen kan ske, borttagas eller ned¬
sättas; men som, enligt hvad inom utskottet bl hvit upplyst, jemväl frågan
härom kommer att blifva föremål för behandling och utredning af den i
år tillsatta s. k. sjöfartskomitén, hvilken redan brådt i verksamhet, får
utskottet vid sådant förhållande hemställa,
att herr J. A. Johanssons motion för närvarande
icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 16 mars 1890.
På utskottets vägnar:
G. THESTRUP.
Bih. till Riksd. Frot. 1890.
8 Sami.
2 Afd. 2 Band, 14 Käft.
2