Andra Kammarens Tillfälliga Disketts (N:o 1) Utlåtande 2V:o 27.
9
N:o 27.
Ank. till Riksd. kansli den 14 april 1890, kl. 2 e. m.
Andra Kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande n:o ,9, i
anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl. Maj:t
i fråga om ändrade vilkor för utbetalning af anslaget
till lönebidrag åt lärare i slöjd vid folkskolorna.
Uti en inom Andra Kammaren afgifven till utskottet hänvisad motion,
n:o 209, har herr G. Elowson hemstält, att Riksdagen ville i skrifvelse
till Kongl. Maj:t anhålla,
det Kongl. Maj:t täcktes efter förutgången utredning taga i öfver¬
vägande, huru vida icke en ändring i kongl. kungörelsen den 11 sep¬
tember 1877 angående anslag för beredande af undervisning i slöjd åt i
•skolåldern varande barn lämpligen borde i fråga om vilkoren för nämnda
anslags utbetalning beslutas i sådant syfte, att det ifrån staten utgående
bidraget skulle beräknas efter slöjdgrupper, att en slöjdgrupps omfatt¬
ning blefve inom vissa gränser faststäld, att för hvarje af vederbörligt
antal gossar bestående slöjdgrupp, som undervisades minst fyra timmar
i veckan under åtta månader, måtte likasom hittills erhållas ett årligt
understöd af 75 kronor, samt att jemväl för hvar och en slöjdgrupp,
omfattande det faststälda antalet gossar, hvilka undervisades minst fyra
timmar i veckan under fyra månader af året, kunde erhållas ett löne¬
bidrag af 37 kronor 50 öre.
Bill. till Riksd. Prof. 18.90. 8 Sami. 2 Afd. 2 Band. 22 Häft.
2
10 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 27.
Motionären, som hänvisar till sin vid förra riksdagen afgifna motion,
n:o 29, angående ändring uti vilkoren för användningen af det förslags¬
anslag, hvarifrån lönebidrag åt lärare i slöjd vid folkskolorna utgår,
meddelar ur kongl. kungörelsen den 11 september 1877 beträffande vil¬
koren för utbetalning af ifrågavarande lönebidrag, »att skoldistrikt, som
genom intyg af vederbörande folkskoleinspektör visar sig hafva på ända¬
målsenligt sätt anordnat undervisning i slöjd för gossar under minst
fyra timmar i veckan utan att undervisning i folkskolans läseämnen
derigenom eftersattes, må af statsmedel, för så vidt det beviljade an¬
slaget dertill lemnar tillgång, för hvarje skola erhålla, ett årligt under¬
stöd af 75 kronor».
Enligt den nyssnämnda kungörelsen skulle ansökningar om under¬
stöd, med bifogande af plan för undervisning samt uppgift å antalet lär¬
jungar och folkskoleinspektörens intyg inlemnas till domkapitlen, som
hade att jemte eget underdånigt utlåtande de nämnda handlingarna till
Kongl. Maj:t insända. Men enligt en den 26 oktober 1883 utfärdad
kungörelse blefve dylika ansökningar numera till pröfning upptagna af
Konungens befallningshafvande, hvarjemte särskilda stadgande!! vore i
berörda afseende utfärdade för Stockholm.
Olika åsigter hade emellertid hos de särskilda länsstyrelserna gjort
sig gällande vid tillämpningen af föreskrifterna uti 1877 års kungörelse.
Så t. ex. skedde fördelningen inom vissa län på sådant sätt, att, äfven
om barn, som tillhörde samma folkskola, vore för undervisningen i slöjd
fördelade i två eller flera grupper, likväl endast 75 kronor för den skolan
erhölles i statsbidrag. Inom andra län åter beviljades 75 kronor för
hvarje grupp, åt hvilken slöjdundervisning meddelats. Vidare hade åt¬
minstone i ett län 150 kronor beviljats såsom lönebidrag åt en lärare,
som, anstäld vid en på två stationer flyttande folkskola, meddelat slöjd¬
undervisning 8 timmar i veckan på hvarje station under den tid, skolan
varit på den stationen i gång.
För lönebidragets bestämmande vore »slöjdskola» eller »slöjdgrupp»
eu lämpligare grund än det obestämda uttrycket »skola». Ur den sist¬
nämnda grunden härflöte åtskilliga svårigheter. Dels förefunnes eu
väsentlig olikhet i sättet att beräkna skolornas antal, dels innebure före¬
skriften att låta lönebidraget utgå efter antalet skolor eller folkskolor,
inom hvilka slöjden förekomme såsom undervisningsämne, en frestelse
att till vinnande af ett högre understöd för slöjdundervisningen före¬
draga en skolorganisation, som i afseende på läseämnena vore ifrån peda¬
gogisk synpunkt mindre tillfredsställande. Dessa svårigheter kunde und¬
vikas, om man uppstälde en grund, som på ett ändamålsenligt sätt läte
Andra Kammarens Tillf ålliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 27. 11
statsunderstödet för undervisning i slöjd verka till uppmuntran för just
denna undervisning. Ett anslag, som afsåge främjande af händighet i
slöjd, torde böra utgå icke efter antalet folkskolor utan efter det antal
grupper af folkskolebarn, åt hvilka, nöjaktig slöjdundervisning meddelades.
Angående den vid förra riksdagen i ämnet väckta motionen, hvilken,
såsom stående i sammanhang med en af Kongl. Maj:t äskad anslags¬
höjning, remitterades till statsutskottet, yttrade statsutskottet: »Hvad
åter angår den i ämnet väckta motionen har utskottet, då utredning
saknas, hurudana verkningarna af de af motionären förordade förändrin¬
garna i nu gällande vilkor för ifrågavarande statsbidrags erhållande
skulle blifva, särskild! med afseende å statsverkets kostnader, icke ansett
sig kunna i frågans nuvarande skick tillstyrka Riksdagen att bifalla mo¬
tionärens förslag».
Utskottet tillåter sig erinra, huru som Kongl. Maj:t år 1877 äskat
ett anslag af 15,000 kronor till befrämjande af undervisning i slöjd för
gossar vid folkskolorna, och i anledning deraf Riksdagen, som ansett det
ifrågavarande statsunderstödet icke böra uteslutande komma folkskolorna
till del, utan äfven kunna tilläggas församlingar, hvilka på annat sätt
bereda i skolåldern varande barn slöjdundervisning, anvisat ett ordinarie
anslag till belopp af 15,000 kronor att användas till understöd åt de
församlingar, som på ett lämpligt sätt bereda i skolåldern varande barn
undervisning i slöjd. Förutnämnda anslag blef af Riksdagen år 1881
på Kongl. Maj:ts framställning dels höjdt till 25,000 kronor, dels om-
fördt till kategorien »förslagsanslag» för att enligt bestämda grunder
användas till understöd med 75 kronor för hvarje skola, der under¬
visning i slöjd för gossar är på ändamålsenligt sätt ordnad. Enligt sist¬
lidna års riksdagsbeslut är i riksstaten bland ordinarie anslag uppfördt
under rubrik: bidrag till aflönande af lärare i slöjd vid folkskolorna,
förslagsanslag, 75,000 kronor. Utgifterna å detta förslagsanslag ökas
naturligtvis i den mån skoldistrikten inrätta slöjdundervisning i sina
skolor. Dessa utgifter hafva utgjort
för år 1885
» » 1886
» » 1887
» » 1888
kronor 54,723,43
» 64,173,15
» 73,850,72
» 86,723,24.
Utskottet, som hyser den åsigten, att slöjdens införande i folk¬
undervisningen verkat välgörande, finner det för den skull vara sanno-
12 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 27.
likt, att en ytterligare utvidgning af den pedagogiska slöjden är att
emotse. Statsverkets utgifter för slöjdundervisningen hafva således nu¬
mera blifvit i högst väsentlig mån ökade i jemförelse med det ursprung¬
liga belopp, som anvisades år 1877 och om hvilket den bestämmelse
gjordes gällande, att vederbörande skoldistrikt skulle deraf erhålla un¬
derstöd, för så vidt det beviljade anslaget dertill lemnade tillgång.
Visserligen måste giltigheten af denna bestämmelse vara upphäfd der¬
igenom, att de för ändamålet anvisade statsmedlen erhållit karakteren
af förslagsanslag. Men denna bestämmelse qvarstår emellertid i den
författningsurkund, som innehåller grunderna för det ifrågavarande an¬
slagets utbetalning. Redan denna omständighet synes tala för önskvärd¬
heten af en förändring i nämnda grunder. Dessa grunder, som voro
uppstälda såsom norm för fördelningen af ett till ringa belopp anvisadt
anslag, som icke fick öfverskridas, må helt visst tarfva en granskning,
då de skola vara reglerande för utbetalningen af ett mångdubbelt större
anslag, som dertill antagit naturen af ett förslagsanslag.
Men äfven med bortseende från den förändring, som anslaget till
slöjdundervisningens befrämjande undergått så väl till sin storlek som
till sin natur, finner utskottet, att de för anslagets fördelning angifna
grunder icke innebära tillräcklig tydlighet. Detta framgår af de olika
tolkningar, som af de särskilda länsstyrelserna blifvit åt dessa grunder
vid deras tillämpning gifna. De bestämmelser, som äro faststälda för
utbetalning af anslaget till lärares aflöning vid fortsättningsskolor och
hvilka innefattas uti en äfvenledes under den 11 september 1877 utfärdad
kongl. kungörelse, synas vara affattade med den reda och klarhet, att något
missförstånd vid deras tillämpning icke gerna lärer förekomma. Samma
reda och klarhet finnes deremot enligt utskottets förmenande icke hos
de grunder, som äro bestämmande för utdelningen af det för slöjd¬
undervisningens befrämjande afsedda anslaget.
I alla de stadgande!), som äro utfärdade angående aflöning och löne-
tillskott åt lärare och lärarinnor vid så väl folkskolor som småskolor,
har den grundsats blifvit upptagen, att aflöning och lönetillskott be¬
stämmes efter antalet lärare eller lärarinnor, så vidt nemligen deras
tjenstgöring omfattar den reglementsenligt bestämda tiden. Men samma
grundsats har icke fått göra sig gällande i fråga om det lönebidrag,
som från statens sida utbetalas för den undervisning, som egnas åt
slöjden. I afseende på det statsunderstöd, som lemnas åt slöjdunder¬
visningen, råder stor ojemnhet. Så kan t. ex. i fråga om slöjden det
lönebidrag, som erhålles för en lärare i ett skoldistrikt, vara dubbelt
större än det lönebidrag, som i ett annat distrikt erhålles för en lärare,
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1J Utlåtande N:o 27. 13
ehuru den slöjdundervisning, som hvar och en af dessa lärare meddelar,
är väsentligt enahanda så väl i qvantitativ! som qvalitativt hänseende.
Lönebidraget är således icke på ett med billighet öfverensstämmande
sätt afpassadt efter den tid och det arbete, som egnas åt undervisning
i slöjd.
Utskottet anser följaktligen, att i de nu gällande grunderna för ut¬
betalning af anslaget till lönebidrag åt lärare i slöjd någon förändring
i motionens syfte bör vidtagas, och hemställer på grund häraf,
det kammaren måtte för sin del besluta att i skrif¬
velse till Kongl. Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes
taga i öfvervägande, huru vida understöd af statsmedel
för beredande af undervisning i slöjd må för folk¬
skola, der undervisning på grund af ett större elev¬
antal meddelas på flera afdelningar, kunna utgå med
högre belopp, än som på grund af kongl. kungörelsen
den 11 september 1877 för närvarande skall utgå för
hvarje skola, der undervisning meddelas under minst
4 timmar i veckan under 8 månader af året, eller 75
kronor.
Stockholm den 14 april 1890.
På utskottets vägnar
G. F. ÖSTBERG.