Statsutskottets Utlåtande N:o 57.
9
N:o 57.
Ant. till Biksd. kansli den 21 april 1890, kl. 4 e. m.
Utlåtande, i anledning af vädd motion om nedsättning af räntan å
de, till enskilda jernvägsanläggningar lemnade låneunderstöd,
af statsmedel.
(R, A.)
I en inom Andra Kammaren väckt och till statsutskottet remitterad
motion (n:o 49) har herr J. A. Johansson i Strömsberg erinrat, hurusom
Kongl. Maj:t, för att befordra anläggning af enskilda jern vägar inom
skilda delar af landet, på grund af från Riksdagen derom erhållet upp¬
drag, vid flera tillfällen beviljat de enskilda jernvägsbolagen lån mot
säkerhet af första inteckning i jernvägen med alla dess byggnader,
materiel och inventarier och mot en ränta och amortering, som bestämts
i förhållande till den vid lånets utlemnande gällande räntefot.
Då enskilda jernvägar först började anläggas inom vårt land hade
vederbörande, såsom motionären syntes med full rätt, ansett att allt
möjligt understöd från statens sida borde lemnas dessa företag. På
senare tider syntes en helt annan åsigt gjort sig gällande, så att staten
numera i stället för att gynna dessa företag, syntes vilja begagna sig
af den beroende ställning, hvari bolagen på grund af dén lemnade
koncessionen stode, för att af företaget bereda sig största möjliga inkomst.
Af de utgifter, som ålåge det oftast med små tillgångar arbetande
jernvägsbolaget vore i allmänhet räntan på statslånet den största och
Bill. till Biksd. Prof.. 1890. 4 Sami 1 Afä. 39 Höft. 2
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 57.
svåraste att få ihop medel till; ja, mången gång måste bolaget för att
kunna fullgöra denna betalning afstå från inköp af materiel och dylikt,
som vore nödvändigt för att pa ett föi' allmänheten tillfredsställande
sätt sköta trafiken. Så mycket hårdare kändes detta, när räntan pa
penningar fallit så betydligt som nu vore förhållandet, sedan jernvägs-
lånen af staten utlemnades. _ .
På grund häraf föreslog motionären, att Riksdagen ville besluta,
att räntan å alla de af staten till enskilda jernvägsbolag lemimde lån
måtte från 1 januari 1801 nedsättas till 4 procent och amorteringen a
samma lån utgå med en half procent årligen.
Utskottet har begärt och erhållit fullmägtiges i. riksgäldskontor
yttrande öfver berörda motion, hvilket den 20 sistlidne mars afgifna
yttrande är af följande innehåll: _ . .....
»Med anledning af statsutskottets skrifvelse till fullmägtige i nks-
gäldskontoret af den 6 sistlidne februari med anhållan om fullmägtiges
yttrande öfver en" af herr J. A. Johansson i Strömsberg inom Riksdagen
väckt motion om nedsättning till 4 procent af räntan å.af staten till
enskilda jernvägsbolag utlemnade lån, få fullmägtige^ till en böljan
erinra, att de äldre enskilda jernvägsbolagen å sina lån icke erlägga
högre ränta än 4 procent, tvenne till och med derunder, men att de
jernvägsbolag, hvilka erhållit lån utaf de vid 1871 års riksdag och der¬
efter anvisade anslag till låneunderstöd lör enskilda jernvägar eilägga,
några 5, men det stora flertalet 472 procent ränta.
Om ränta och amortering å dessa låneunderstöd har Riksdagen
för nedannämnda lånefonder ursprungligen meddelat följande bestäm¬
melser nemligen:
för lån ur 1871 års anslag:
att annuiteten skulle beräknas till sex procent å ursprungliga för-
sträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem
för hundra å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;
att räntefrihet finge beviljas för högst tre år, dock icke utöfver
ett år från den dag då,- enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg
senast skulle vara färdig och för trafik öppnad;
Att kapitalafbetalning skulle vidtaga tre år efter sistnämnda dag;
för lån ur 1876 års anslag:
att annuiteten skulle beräknas till sex procent å ursprungliga för-
sträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem
för hundra å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;
Statsutskottets Utlåtande N:o 57.
11
att räntefrihet ej finge beviljas, men anstånd med räntans erläg¬
gande medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den
dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skulle vara
färdig och för trafik öppnad, skolande den sålunda uppskjutna liqviden
af räntan fullgöras, genom en mot samma räntas belopp svarande
utsträckning af tiden för annuitetens erläggande, så att statsverket för
sin försträckning blefve till fullo godtgjordt;
att kapitalafbetalning skulle vidtaga tre år efter den dag, då,
enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och
för trafik öppnad;
och för lån ur 1881 och 1886 års anslag:
att annuiteten skulle beräknas till fem procent å ursprungliga
försträckningsbelÖppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter
fyra och en half för hundra å oguldet kapitalbelopp, och återstoden
utgör afbetalning derå;
att räntefrihet ej finge beviljas, men anstånd med räntans Biläg¬
gande medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den
dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skulle vara
färdig och för trafik öppnad; skolande beloppet af den ränta, med hvars
erläggande anstånd sålunda medgifvits, till staten inbetalas, sedan genom
de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta, med hvilken anstånd
icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda
tids förlopp med annuitetens erläggande fortfores så länge, till dess
äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits,
blifvit till staten inbetaldt, och
att kapitalafbetalning skulle vidtaga tre år efter den dag, då enligt
Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skulle vara färdig och för
trafik öppnad.
I anledning af inom Riksdagen gjorda framställningar medgaf
1883 års riksdag för de ur 1871 och 1876 års anslag utgifna lån annui¬
tetens nedsättning till 57j procent å ursprungliga lånebeloppet, af hvilken
annuitet först skulle godtgöras 5 procent ränta å oguldet kapitalbelopp
och återstoden utgöra kapitalafbetalning derå.
Af detta medgifvande begagnade sig samtliga låntagare ur nämnda
båda fonder med undantag af Krylbo—Norbergs, Upsala—Margretehills
och Karlskrona—Vexiö jernvägsaktiebolag, hvilka erhållit lån ur 1871
års fond.
Vid 1886 års riksdag nedsattes derpå annuiteterna å lån ur 1871
och 1876 års anslag till 5 procent, hvaraf 472 procent skulle utgöra
12
Statsutskottets Utlåtande N:o 57.
ränta och återstoden kapitalafbetalning. Såsom vilkor för åtnjutandet
af denna nedsättning stadgades emellertid, att de jernvägsaktiebolag,
hvilka begagnade sig deraf, skulle vara underkastade de jemkningar
i erhållna koncessionsvilkor eller andra af Kongl. Maj:t för dem gifna
bestämmelser, Indika Kongl. Maj:t ur statens och det allmännas synpunkt
samt för åstadkommande af närmare öfverensstämmelse med de under
senare tid gifna koncessioner kunde finna skäl föreskrifva.
Sju jernvägsbolag begagnade sig af den sålunda medgifva ränte-
nedsättningen, hvaremot de återstående tre bolagen icke begagnade sig
deraf. Dessa bolag voro Krylbo—Norbergs och Upsala—Margretehills
jernvägsaktiebolag, hvilka fortfarande liqvidera sina lån enligt de ursprung¬
liga vilkoren, således med en annuitet af sex procent, deraf fem procent
ränta, samt Bergslagernas jernvägsaktiebolag, som betalar sitt ur 1871
års fond erhållna lån på det af 1883 års Riksdag medgifna sätt eller
med eu annuitet af 5V2 procent, deraf 5 procent ränta.
Lika med motionären äro fullmägtige af den åsigt, att staten ej
vid försträckningar af sådan natur som de ifrågavarande bör bereda sig
vinst på det enskilda företagets bekostnad, men lika litet torde staten,
derigenom att den med sin större kredit träder emellan och åt de en¬
skilda jernvägsbolagen anskaffar anläggningskapital, böra åsamka sig nå¬
gon förlust.
För att erhålla kännnedom om i hvad mån detta skulle blifva fal¬
let, om den ifrågasatta räntenedsättningen vidtoges, hafva fullmägtige
anmodat lektorn i matematik och fysik vid högre latinläroverket å Sö¬
dermalm E. J. Lundberg att verkställa en uträkning af medelräntan å
svenska statens fonderade skuld. Denna uträkning, hvaraf en afskrift
bifogas, har gifvit det resultat, att effektiva räntan å den fonderade
statsskulden i dess helhet utgör 4,i88 procent, Till följd deraf att för
uträkningen lagts till grund statsskuldens storlek och beskaffenhet vid
1889 års slut, kommer visserligen, efter genomförandet af konverterin-
gen utaf 1875 års 4V2 procent lån, nämda medelränta att minskas, men
den kommer dock att fortfarande öfverstiga 4 procent.
Redan på grund häraf anse sig fullmägtige böra afstyrka den
föreslagna räntenedsättningen. Åtskilliga omständigheter, hvarför full¬
mägtige här nedan tillåta sig redogöra, föranleda emellertid, att, äfven
om medelräntan å statsskulden skulle nedgå till 4 procent, räntan å lån
till enskilda jernvägsbolag icke kan utan förlust för staten nedsättas till
samma belopp.
Vid uträkningen af de olika statslånens effektiva ränta har icke tagits
i betraktande, att räntan erlägges två gånger om året, Medtages denna
Statsutskottets Utlåtande N:o 57. 13
faktor i räkningen, blifver den effektiva räntan å statslånen och således
jemväl medelräntan å statsskulden högre, hvithet i förevarande fall eger
så mycket större betydelse som jernvägsbolagen erlägga räntan å sina
lån från riksgäldskontoret endast eu gång om året vid dettas slut.
Den ränta, bolagen betala, är för öfrigt i sjelfva verket mindre
än den nominella i bolagens skuldförbindelser till staten förskrifna.
Tages nemligen i betraktande värdet af den räntefrihet, som förunnats
lån ur 1871 års anslag, äfvensom värdet af det anstånd med räntas
erläggande, som beviljats för lån ur 1876 års anslag, utgör, enligt hvad
förut gjorda och till utskottet öfverlemnade uträkningar upplysa (se
statsutskottets utlåtanden n:o 48 vid 1883 års riksdag och n:o 52 vid
1886 års riksdag) den effektiva räntan för nämnda två kategorier af lån
respektive 4,13 och 4,23 procent. Härvid bör dock erinras, att till grund
för denna uträkning lagts den af bolagen ursprungligen förskrifna ränta
åt o procent. Sedan emellertid räntan å lånen ur 1871 och 1876 års
fonder numera endast utgör 4V2 procent, är den ränta, som af bolagen
i verkligheten betalas å nämnda lån, likasom å lånen ur 1881 och 1886
års fonder, ännu lägre.»
Med åberopande af hvad fullmägtige sålunda anfört får utskottet
hemställa,
att herr J. A. Johanssons ifrågavarande motion
icke må af Riksdagen bifallas.
Stockholm den 21 april 1890.
På statsutskottets vägnar.
Gustaf Sparre.
Bih. till Rilcsä. Prof.. 1890. 4 Sami 1 Afl 39 Höft.