Lagutskottets Utlåtande N:o 32.
1
N:o 32.
Ant. till Riksd. kansli den 17 mars 1890, kl. 1 e. m.
Lagutskottets utlåtande, i anledning af vackt motion om ändrad
lagstiftning angående skyldighet att deltaga i kostnaden
för byggnad och underhåll af tingshus och här ads fängelse.
Genom lagen angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad
och underhåll af tingshus och häradsfångelse den 26 september 1884 är
stadgadt, att i kostnaden för uppförande och underhåll af sådan byggnad
skola alla de, hvilka inom tingslaget erlägga kommunalutskylder, deltaga,
för fastighet efter hela samt för andra beskattningsföremål efter en fjerde¬
del af derå belöpande fyrktal. Uppkommer vid den beräkning bråktal,
skall det bortfalla.
I en inom Andra Kammaren afgifven och af kammaren till lag¬
utskottet hänvisad motion, n:o 18, föreslår herr J. Bengtsson i Gullåkra,
att, med ändring af hvad i lagen af den 26 september 1884 stadgadt är,
Eiksdagen ville för sin del antaga följande lag angående skyldigheten att
deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll af tingshus och härads-
fängelse.
»I kostnaden för byggnad och underhåll af sådana byggnader skola
alla de, hvilka inom häradet eller tingslaget erlägga kommunalutskylder,
deltaga efter den grund, som för utgörande af dessa utskylder finnes stad¬
ie. till Riksd. Prot. 1S90. 7 Sami. 18 Häft.
2
Lagutskottets Utlåtande N:o 32.
gad; ocli skola vid förefallande behof dessa bidrag genom kommunal¬
nämndens ordförande af kommunens kassa utbetalas, enligt den af häradets
förtroendemän uppgjorda och honom tillstälda uppbördslängd, på tid och
ställe som af dem bestämmas.»
Till stöd för sitt förslag anför motionären hufvudsakligen, att det
vore principielt rätt, att alla, som droge lika fördel af vare sig den ena
eller andra af våra samhällsinstitutioner, också borde i lika mån bidraga
till upprätthållande af desamma, samt att ingen kunde påstå, att fastighets-
egarne hade större behof eller fördel af tingshus och häradsfängelse än
andra skattskyldige.
Den fördelning af ifrågavarande byggnadsskyldighet, som genom
1884 års lag faststäldes, tillkom, såsom bekant, på grund af ett efter
långvariga meningsbrytningar framstäldt medlingsförslag. Till stöd för
detta förslag anförde lagutskottet vid 1884 års riksdag, att egandet af
andra beskattningsföremål än fastighet icke innehure samma stadigvarande
intresse, och att, med den större rörlighet dessa beskattningsföremål
företedde, de understundom kunde komma att med kort mellantid inom
olika tingslag deltaga uti kanske ganska betydliga kostnader för ifråga-
kommande byggnad och underhåll af tingshus och häradshäkte, samt
följaktligen skulle kunna komma att jemförelsevis för tungt i nu förevarande
afseende beskattas, derest de skulle deltaga i skyldighetens utgörande
med hela det dem åsätta fyrktal; hvarför utskottet ansåg en nedsättning
till deltagande med allenast en fjerdedel af det åsätta fyrktalet kunna för
dem medgifvas. Om man nu också icke kan med bestämdhet påstå, att
just denna fördelning är den principielt rätta, synas dock skäl tala för
densammas bibehållande. Samma grund har nemligen blifvit antagen för
utgörandet af annan kommunal byggnadsskyldighet, såsom i fråga om
byggnad och underhåll af prestgård enligt lagen den 1 maj 1885 samt
af kyrka och sockenstuga enligt lagen den 12 juni samma år. Då den
byggnadsskyldighet, hvarom de båda sistnämnda lagarne handla, utan
tvifvel är af långt större betydenhet än den, som i motionen afses, synes
Lagutskottets Utlåtande N:o 32.
3
anledning saknas att, derest en ändring af fördelningen skulle anses
lämplig, göra början med den sistnämnda, om också i några landsdelar
skyldighet att bygga prestgård icke åligger församlingen, och kyrkobygg-
nadsskyldigheten med afseende å särskilda förhållanden kännes mindre
betungande än annorstädes.
Slutligen vill utskottet likasom vid flera föregående tillfällen, då
dylika förslag förelegat, erinra derom, att nya lagberedningen i sitt be¬
tänkande angående rättegångsväsendets ombildning (fjerde delen, sid. 241
och följande) föreslagit hela den ifrågavarande byggnadsskyldighetens
öfverflyttande på staten; och torde detta förslag i sammanhang med frågan
om domstolsorganisationen komma under statsmagternas pröfning.
Då utskottet således icke kan finna lämpligt, att någon ändring nu
vidtages i fråga om skyldigheten att deltaga i kostnaden för byggnad och
underhåll af tingshus och härad sfängelse, hemställer utskottet,
att herr J. Bengtssons förevarande motion icke må
vinna Eiksdagens bifall.
Stockholm den 17 mars 1890.
På lagutskottets vägnar:
AXEL BERGSTRÖM.
Reservation
af herrar H. Andersson i Xöbbelöf, C. Persson i Stallerhult och A. Nilsson
i Rinkaby, hvilka ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till motionen.