Reglemente
för Riksbankens styrelse och förvaltning, utfärdadt den 17 maj 1890.
Afdelning I.
Allmänna föreskrifter.
§ 1.
Riksbanken förblifver under Riksdagens egen garanti och vård,
så att den ostörd må förvaltas af de fullmäktige, kamrarne dertill för¬
ordna, efter de ordningar, stadgar och reglementen, Indika redan gjorda
äro eller vidare af Riksdagen göras kunna.
(Jfr regeringsformen § 72.)
§ 2.
Enligt Sveriges Rikes Ständers beslut och förordning om banken
af den 22 september 1668, har Sveriges riksbank till föremål för sin
verksamhet:
A. i egenskap af vexelbank:
att bibehålla det inländska myntet vid dess rätta och skäliga valör samt
hindra och förekomma främmande myntsorters obilliga och egenmäktiga
stegrande;
(Jemför ingressen till ofvan nämnda Rikets Ständers beslut och förordning.)
Bill. till Rilcsd. Birot. 1890. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.
(Bankoreglementet.)
1
2
B. i egenskap af depositionsbank:
att för allmänhetens säkerhet, nytta och beqvämlighet emottaga pen¬
ningar af en hvar, som sådant åstundan deröfver föra räkning och dem
vid anfordran insättaren tillhandahålla, så att handel och rörelse må
underlättas genom de derå utfärdade assignationers och in visningars
kredit, kraft och giltighet, samt att derförutan jemväl, till säkert för¬
var mot vådliga händelser och tillgrepp, under försegling emottaga och
vårda såväl kontanta penningar som annan flyttbar egendom;
(Jemför ingressen till ofvan nämnda Rikets Ständers beslut och förordning.)
C. i egenskap af lånebank:
att dels upplåna fruktlöst liggande kapital, dels på drägliga vilkor,
emot fullgod säkerhet, biträda lånebehöfvande med understöd, och så¬
lunda, till befordrande af handelns och alla nyttiga näringars uppkomst
och förkofran, förebygga ocker och obilliga intressens beräknande en¬
skilde emellan;
(Jfr § 44 och följande i ofvan nämnda Rikets Ständers beslut och förordning.)
D. i egenskap aj allmän statsanstalt:
att uti den genom låneoperationerna inflytande och besparda vinst eu
tillgång må beredas, hvaröfver rikets ständer eg a att till Kongl. Maj:ts
och fäderneslandets heder och nytta samt allmänt gagneliga ändamål
disponera.
(Jemför § 74 i ofvan nämnda Rikets Ständers beslut och förordning.)
§ 3.
Riksbankens grundfond skall, utan beräkning af riksbankens fasta
egendom, inventarier samt mynt- och medaljkabinett, utgöra fyratio
millioner kronor. °)
§ 4.
Riksbankens reservfond utgör fem millioner kronor.
Uti goda utländska statspapper bör riksbanken innehafva minst
*) Om och när Kongl. M'aj:t, bifaller den af Riksdagen för dess del beslutade ändring i lagen
för Rikets Ständers Bank den t mars 1830, kommer ifrågavarande paragraf att erhålla följande lydelse;
Riksbankens grundfond skall, utan beräkning af riksbankens fasta egendom, inventarier samt
mynt- och medaljkabinett, utgöra fyratiofem millioner kronor.
3
ett belopp, som motsvarar reservfonden; åliggande det fullmäktige att,
i händelse dylika statspapper någon gång behöfva till metalliska kas¬
sans förstärkning eller annat ändamål afyttras, så att behållningen ned¬
går under hvad ofvan är bestämdt, så fort sig göra låter ånyo upp¬
bringa densamma till det belopp, att den motsvarar reservfonden.
Det kapitalöfverskott, riksbanken utöfver grundfonden och reserv¬
fonden eger, må vid bokslutet föras såsom reserverade medel.
§ 5.
Mom. 1. Riksbanken ege att utgifva sedlar till det belopp, som
motsvaras af följande tillgångar:
a) metallisk kassa så beräknad som i § 6 sägs:
b) på utrikes ort nedsatt eller under transport derifrån varande,
mot sjöfara försäkradt guldmynt eller omyntadt guld-; och
<■) hos bankinrättningar eller handelshus på utrikes ort i löpande
räkning innestående medel.
Mom. 2. Utöfver det enligt mom. 1 medgifna belopp vare riks¬
banken berättigad till en sedelutgifning af högst fyratiofem millioner
kronor under vilkor att de på grund häraf utgifna sedlar motsvaras åt
följande tillgångar sammanräknade:
a) lätt säljbara utländska statspapper;
b) statens, allmänna hypoteksbankens och andra inhemska obliga¬
tioner, som å utländsk börs noteras; och
c) vexlar, betalbara inom eller utom riket.
§ 6-
Såsom riksbankens metalliska kassa skall beräknas allt inom lan¬
det befintligt, banken tillhörigt svenskt och utländskt guldmynt, omyn¬
tadt guld samt i Sverige, Norge eller Danmark i öfverensstämmelse
med konventionen den 27 maj 1873 pregladt silfvernrynt.
Metalliska kassan må ej bibehållas vid lägre belopp än femton
millioner kronor. — Derutöfver skall, då de på grund af § 5 mom. 2
utgifna sedlar öfverstiga tretiofem millioner kronor, riksbanken hålla i
metallisk kassa minst tretio procent af det belopp, hvarmed de på så¬
dan grund utgifna sedlar öfverskjuta sistnämnda summa.
■ Den del af metalliska kassan, som utgöres af guld, må ej bibe¬
4
hållas vid mindre belopp än som svarar mot fyra femtedelar af den
metalliska kassan i dess helhet.
§ 7.
Riksbanken är ovilkorligen skyldig att, när så påfordras, inlösa
sina sedlar efter den grund, Konung och Riksdag faststält, hvadan
sedlar å kronor och riksdaler riksmynt inlösas efter deras lydelse, sedlar
å specie eller banko efter den grund, att en riksdaler specie eller banko
gäller lika med en riksdaler femtio öre riksmynt, samt sedlar å 14 och
10 skillingar uti koppar efter enahanda grund, som för inlösen af sedlar
lydande å banko.
(Se lagen för Rikets Ständers Bank af den 1 mars 1830, Kong]. Maj:ts nådiga förordning om
rikets mynt af den 3 februari 1855 samt lagarne om rikets mynt och om öfvergången till det nya mynt¬
systemet af den 30 maj 1873.)
§ 8.
Vägrar banken, under hvad sken det vara må, att sedel vid upp¬
visandet efter faststäld grund inlösa, eger sedelinnehafvaren att derom
gorå skriftlig anmälan hos Kong!. Maj:ts och Rikets Svea hofrätt.
(Se lagen för Rikets Ständers Bank af den 1 mars 1830.)
Uppgifter rörande riksbanken skola upprättas, tryckas och med
allmänna tidningarna utdelas:
för hvarje månad utvisande riksbankens tillgångar och skulder
vid månadens slut;
för hvarje hälft år sådan öfversigt, som i 5 § af lagen för Rikets
Ständers Bank af den 1 mars 1830 bestämmes; samt
för hvarje år fullständig öfversigt.
Afdelning II.
Om bankens rörelse.
*
5
A. Om metalliska kassans upprätthållande, köp och försäljning af guld och
silfver, utländska vexlar, obligationer och statspapper.
§ 10.
■Mom. 1. I riksbankens såväl hufvud- som afdelningskontor emot-
tages svenskt guldmynt, pregladt i enlighet med kongl. förordningen
af den 31 juli 1868 och äldre författningar, efter dess värde i gång¬
bart mynt.
Mom. 2. De i enlighet mod kongl. förordningen den 3 februari
1855 eller äldre författningar preglade svenska silfvermynt komma att
af riksbanken emottagas enligt den i § 3 af lagen den 30 maj 1873,
om öfvergången till det nya myntsystemet, stadgade grund.
Mom. 3. I afseende på utländska guld- och silfvermyntsorter,
hvilka icke, till följd af afslutad konvention, skola gälla såsom gång¬
bart mynt i riket, ega fullmäktige bestämma såväl hvilka slag må köpas
som pris derå.
Mom. 4. Guld i plants, som till kongl. myntverket för riksban¬
kens räkning aflemnas, inlöses, enligt myntverkets bevis, med guldets
värde i svenskt mynt eller 2,480 kronor för ett kilogram fint guld, efter
afdrag derifrån af en fjerdedels procent i myntningskostnad samt af de
afgifter för smidbargöring och skedning, som kunna ifrågakomma; bö¬
rande fullmäktige, så vidt på dem ankommer, tillse, att så stort förråd
af mynt alltid förefinnes, att betalningen i allmänhet må kunna erläggas
omedelbart efter det guldet aflemnats och dess värde i mynt blifvit be¬
hörigen styrkt.
På fullmäktige ankomma dock att, efter särskild pröfning för
hvarje fall, när de finna sådant för banken fördelaktigt, befria säljare
af guld från myntningskostnaden eller större eller mindre del deraf.
Och eg a fullmäktige att i afseende på mottagande af omyntadt
guld vid afdelningskontoren meddela de särskilda föreskrifter, fullmäk¬
tige anse behöfliga.
6
Mom. 5> Fullmäktige ega pröfva om och till hvilket pris silfver
i plants samt annat omyntadt silfver må af riksbanken inköpas.
§ 11.
Mom. 1. 1 fråga om utlemnande af svenskt guldmynt, pregladt
före år 1873, eller af utländskt guld- eller silfvermynt, som icke^ i följd
af afslutad konvention, skall gälla såsom gångbart mynt i riket, ega
fullmäktige att besluta.
Mom. 2. Guld och silfver i plants tillhandahållas vid hufvud-
kontoret i män af tillgång till pris, som fullmäktige ega bestämma.
§ 12.
Mom. 1. Fullmäktige bemyndigas att köpa och åter försälja vex-
lar, betalbara å utrikes ort, dragna på sex månader eller kortare tid,
äfvensom att genom annat aftal öfvertaga utländsk valuta och densamma
åter aflåta.
Mom. 2. Fullmäktige bemyndigas likaledes att in- eller utrikes
köpa och sälja in- och utländska obligationer och statspapper.
Mom. 3. Riksbankens behållning i utländska valutor ega full¬
mäktige att hafva innestående hos kända och säkra utländska bank¬
inrättningar eller handelshus samt att å dessa behållningar utställa vexlar
eller anvisningar, eller ock använda dem till förstärkning af guld- och
silfverförrådet i riksbanken. Guld och silfver, som sjöledes införes, skall
mot sjöfara försäkras.
Mom. 4. Med aktade och säkra utländska bankinrättningar och
handelshus ega fullmäktige öppna löpande räkning i riksbankens böcker
på vilkor, som af fullmäktige för hvarje särskildt fall bestämmas, samt
att, när fullmäktige finna sådant tjenlig^, å dylik räkning äfven lemna
tillfälliga förskott.
§ 13.
Visar metalliska kassan i sin helhet eller i afseende å den stad¬
gade tillgången af guld benägenhet att nedgå till det i § 6 här ofvan
bestämda minsta belopp af femton millioner kronor, böra fullmäktige i
tid vidtaga de åtgärder, Indika med afseende på förhållandena för till¬
fället finnas lämpliga, medelst afyttrande af obligationer eller statspap¬
per, medelst sedelstockens förminskning genom indragning å låne¬
rörelsen, eller medelst anlitande af kredit å utrikes ort; egande full¬
mäktige att af dessa utvägar välja den eller dem, som för tillfället må
finnas bäst leda till ändamålet.
§ 14.
Fullmäktige ega att, när de finna sådant erforderligt, för riks¬
banken begagna utländsk kredit i form af lån eller kreditiv till belopp
af högst sjutton millioner kronor; och har Riksdagen i sådant afseende
hos Kong!. Maj:t i underdånighet anhållit, det Kongl. Maj:t uppå full¬
mäktiges anmälan i ämnet täcktes låta bemedla det af fullmäktige för
riksbankens säkerhet nödigt ansedda lånet under den form, som för
ändamålet kan finnas erforderlig, samt å ett sådant lån meddela sin
nådiga garanti.
B. Om riksbankens sedlar, om vexling af mynt och sedlar samt om andra
betalningsmedel, som i riksbankens kassor emottagas.
§ 15.
Mom. 1. Riksbankens utgifver sedlar å fem, tio, femtio, ett hundra
och ett tusen kronors valör; skolande texten å dessa sedlar lyda så¬
lunda: Sveriges riksbank inlöser vid anfordran denna sedel å 00 kronor
med guldmynt enligt lagen om rikets mynt af den 30 maj 1873.
De af riksbanken utgifna sedlar å riksdaler skola, efter innehaf-
varens önskan, inlösas antingen med silfvermynt efter deras lydelse
eller med guldmynt enligt den i § 3 af lagen om öfvergången till det
nya myntsystemet bestämda grund, att en krona räknas lika med eu
riksdaler riksmynt.
Mom. 2. Dessa sedlar förses med namnteckning af två riksban¬
kens tjensteman. Å sedlar af fem kronors valör anbringas båda namn¬
teckningarna genom tryck, och sedlarne å 10 kronors valör förses med
en tryckt och en handskrifven namnteckning, men å de öfriga valörerna
handskrifvas båda namnteckningarna.
Mom. 3. Riksbankens hufvud- och afdelningskontor skola alltid
vara försedda med riksbankens sedlar till utvexling mot det i riket
gångbara mynt.
8
Mom. 4. För invexling i landsorten af förslitua sedlar å fem
riksdaler eller kronor och derunder ega fullmäktige att vidtaga nödiga
åtgärder.
Mom. 5. I fråga om inlösen af bristfälliga och förslitna sedlar
iakttages hvad som är stadgadt dels i kongl. kungörelserna af den 5
mars 1836, den 4 februari 1859 och den 7 november 1873, samt dels
i stadgarne för tjenstgöringen i riksbankens hufvudkontor.
Mom. 6. Framställning* om inlösen af sedel, som blifvit så stym¬
pad och skadad, att denna inlösen beror icke af sedelns granskning,
utan på undersökning och pröfning af särskilda skäl och omständig¬
heter, pröfvas och afgöres af fullmäktige.
Mom. 7. Sedlar å riksdaler äfvensom å eu krona skola, då så¬
dana till riksbanken ingå, på föreskrifvet sätt obrukbargöras.
§ 16*).
I riksbankens hufvudkontor skall tillhandahållas svenskt mynt af
alla de valörer, som enligt gällande lag om rikets mynt utmyntas; bö¬
rande fullmäktige tillse att, så vidt ske kan, nödigt förråd af hvarje
slag förefinnes.
Derjemte skall, i enlighet med 16 § af lagen om rikets mynt den
30 maj 1873, vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö alltid finnas
så stort förråd af guld-, silfver- och bronsmynt, som erfordras för vex¬
ling af sådana mynt, Indika endast till statens kassor äro lagligt betal¬
ningsmedel, mot lika stort belopp samma slags gångbara mynt samt
för utlemnande af guldmynt mot skiljemynt till hvilket som helst med
10 kronor delbart belopp.
I öfrig! utvexlas vid afdelningskontoren guld-, silfver- och brons¬
mynt endast i mån af tillgång.
§ 17.
Vid riksbankens hufvud- och afdelningskontor skall mottagas till
invexling med gångbart mynt hvilket som helst belopp af kopparmynt,
pregladt efter myntordningar äldre än 1855 års myntordning, samt af
riksgäldskontorets poletter. Sådant mynt får icke åter utvexlas.
Kopparskiljemynt, pregladt enligt 1855 års myntordning, skall
*) Rörande gångbarheten af mynt- och skiljemynt, se lagen om rikets mynt af den 30 maj 1873,
§18 och § 14, den senare sådan den lyder enligt kongl. kungörelsen af den 25 juni 1881.
9
likaledes i riksbanken qvarhållas i den mån detsamma kan med nytt
mynt, pregladt efter 1873 års myntlag, ersättas.
Fullmäktige eg a bestämma till hvilket värde sådant kopparskilje¬
mynt, som ej vidare i rörelsen utlemnas, skall i riksbankens räkenska¬
per bokföras.
§ 18.
Mom. 1. Vid insättningar och liqvider i riksbankens hufvud- och
afdelningskontor kunna, utom rikets mynt och riksbankens sedlar, an¬
vändas hufvud- och afdelningskontorens anvisningar, assignationer och
vexlar; sedlar, utgifna af sådana enskilda banker, som å den ort, der
insättningen eller liqviden sker, lemna dagligt tillfälle till utbyte af
dessa sedlar mot riksbankens sedlar och hvilka i öfrigt af fullmäktige
pröfvas böra till emottagande godkännas, samt vid uppvisandet betal¬
bara, af enskilde penningeanstalter utställa vexlar, som efter vederbö¬
rande styrelses bepröfvande anses kunna mottagas.
Om förfaringssättet med mottagna enskilda bankers sedlar eg a
fullmäktige meddela föreskrifter.
Mom. 2. Finnes å ort, der afdelningskontor af riksbanken är för-
lagdt, icke tillfälle till utbyte af enskilda bankers sedlar mot riksban¬
kens, ega fullmäktige, när sådant pröfvas för lättnad i allmänhetens
beröring med kontoret behöfligt, medgifva, att de enskilda bankers sed¬
lar, som dertill af fullmäktige godkännas, må i kontoret mottagas, men
böra derjemte så förfoga, att till kontoret inkomna dylika sedlar varda,
så fort lämpligen ske kan, emot riksbankens utbytta.
Mom. 3. I afdelningskontoren mottagna afdelningskontors-assigna-
tioner och vexlar äfvensom enskilda penningeanstalters i Stockholm
betalbara vexlar skola genast såsom kontant leverering till hufvudkon-
toret insändas; börande förstnämnda assignationer och vexlar före af-
sändningen i afdelningskontoren makuleras. Enskilda penningeanstal¬
ters på annan ort än Stockholm betalbara vexlar inkasseras så fort sig
göra låter.
§ 19.
Hufvud- och afdelningskontorens kassor skola å hvarje helgfri
dag hållas för allmänheten tillgängliga å tider, som af fullmäktige
bestämmas.
Bill. till Bi km!. Prof. 1890. 10 Sami. 1 Afl, 2 Band. 2
(Bankoreglementet,)
10
C. Om foliorältnings- och postvexelrörelsen.
§ 20.
Mom. 1. Af statens samt dess allmänna verk och kassor, bolag,
som drifva bankrörelse, och andra, som sådant önska, skola i riksban¬
kens så väl hufvud- som afdelningskontor afgiftsfritt emottagas och å
räkning föras penningar, under förbindelse för riksbanken att vid an¬
fordran tillhandahålla räkningshafvaren, hvad å räkningen innestår.
För sålunda emottagna penningar, erlägger riksbanken ej ränta.
Mom. 2. Om öppnande af räkning göres skriftlig anmälan.
Mom. 3. Insättningar och uttagning^’ få ske äfven i brutna tal.
Mom. 4. För uttagning kan begagnas antingen handskrifven eller
tryckt anvisning eller assignation eller till viss man eller order stäld
vexel, hvilken icke får in blanco transporteras; skolande behörigen foli-
erade och numererade vexelblanketter räkningshafvare tillhandahållas
utan afgift.
Mom. 5. Derest från statsverkets sida ifrågasattes att, efter ve¬
derbörligt förordnande, särskilda myndigheter skola ega att utställa
anvisningar på statsverkets folioräkning vid hufvudkontoret och få dessa
anvisningar vid anfordran i afdelningskontor inlösta, ega fullmäktige
att sådant medgifva under de vilkor och bestämmelser, som fullmäktige
finna för riksbanken behöfliga.
§ 21.
Mom. 1. Till undvikande af penningeförsändningar med posterna
särskilda orter emellan, ege en hvar att i riksbankens hufvud- och af¬
delningskontor insätta penningar, mot erhållande af till viss man eller
order stäld vexel, att vid uppvisandet inlösas antingen i hufvudkontoret
eller någotdera afdelningskontoret eller ock i hufvudkontoret eller i
uppgifvet afdelningskontor; och gäller i afseende å denna rörelse för
öfrigt till iakttagande följande, nemligen:
(i) Vexel får ej in blanco transporteras.
b) De penningar, som för ifrågavarande ändamål insättas i hufvud-
och afdelningskontoren, få icke under något vilkor i diskonterings-,
låne- eller kreditivrörelse användas.
11
c) Om vid någondera afdelningskontoret penningar insättas till
högre belopp, än som för vexlare infriande anses erforderligt, åligger
det fullmäktige att sådana medel derifrån till hufvudkontoret infordra,
med fullmäktige lemnad rätt att kunna, der så nödigt anses, tillåta
vederbörande afdelningskontors styrelse att vid afsändning af riksban¬
kens sedlar, desamma makulera genom derå med trycksvärta anbragta
ord: »Inlöst i afdelningskontoret i N. N.»
d) Företes till inlösen vid n&gotdera afdelningskontoret vexel å
större belopp, än hvartill den hos kontoret varande behållning uppgår,
ege afdelningskontoret att för liqvidens verkställande utgifva assigna¬
tion å hufvudkontoret; gällande härvid till efterrättelse, hvad som i
afseende å afdelningskontorens assignering i öfrigt är eller varder
stadgadt.
e) I händelse åter de i hufvudkontoret insatta medel skulle vid
något tillfälle vara otillräckliga för infriande af vexlar eller sådana
assignationer, som enligt punkten dj kunna af afdelningskontoren ut¬
färdas, må fullmäktige begagna förskott, hvilket genast, då tillgången
det medgifver, återbetalas.
Mom. 2. Likaledes må i hvarje af riksbankens kontor penningar
kunna insättas och ett deremot svarande belopp efter telegram af det
kontor, der insättningen egt rum, utaf hvilket som helst annat riks¬
bankens kontor till vederbörande i behörig ordning utbetalas; egande
fullmäktige genom meddelade särskilda föreskrifter bestämma de ut¬
gifter och de vilkor i öfrigt, som med hänsyn till riksbankens säkerhet
kunna pröfvas för åtnjutande af omförmälda rättighet erforderliga.
I). Om mottagning i förvar af värdepapper, utländskt guldmynt
samt förseglade paket.
§ 22.
Mom. 1. I riksbankens hufvudkontor emottagas till förvar obliga¬
tioner, aktier och andra värdepapper af de slag, fullmäktige bestämma,
emot bevis, som utstäldt å viss person, skall innehålla så väl antal,
utgifningsdag och belopp samt serie, nummer eller annan beteckning
för hvarje slag af värdepapper, jemte derå satt värde, som ock för¬
12
bindelse för riksbanken att mot bevisets återbekommande och betal¬
ning af nedan bestämda förvaringsafgift, återställa de i förvar emot-
tagna handlingarna eller lemna andra af samma slag, beskaffenhet och
belopp, eller ock utbetala det värde, som för det eller de felande pap¬
peren, efter de i beviset bestämda pris, belöper; skolande värdet, så
vidt ske kan, i beviset upptagas efter gällande pris å papperen.
Mom. 2. I hufvudkontoret emottages äfven till förvar utländskt
guldmynt af de slag, fullmäktige bestämma, emot bevis, som, utstäldt
å viss person, skall innehålla icke allenast antal och valör af hvarje
slag samt dettas vigt och efter vigten beräknadt värde i rikets mynt,
utan ock förbindelse för riksbanken att, mot bevisets återbekommande
och betalning af nedan bestämda förvaringsafgift, återställa det till för¬
var emottagna myntet eller, om sådant ej kan ske, betala detsammas
i beviset upptagna värde i rikets mynt.
Mom. 3. I hufvudkontoret må, så vidt lägligt är och utrymme
dertill inom kontoret gifves, jemväl emottagas paket eller annan flytt¬
bar egendom under försegling och utan att uppgift lemnas om inne¬
hållet, emot bevis, som, stäldt till viss man, skall innehålla beskrifning
å det till förvar aflemnades yttre skick och rymd samt förbindelse för
riksbanken att, emot återställande af beviset och erläggande af ned
an
bestämda förvaringsafgift, återlemna godset; dock utan ansvarighet å
riksbankens sida för oförvållad skada eller tillfällig olycka.
Mom. 4. Förvaringsafgiften för värdepapper och utländskt mynt
utgör för år räknadt en tiondedels procent af papperens eller myntens
i beviset upptagna värde i rikets mynt, jemnadt för brutet tal till när¬
mast högre hundratal kronor; dock eg a fullmäktige i afseende å värde¬
papper att i fråga om större belopp, som utgöras af ett jemförelsevis
mindre antal papper, medgifva nedsättning i nämnda afgift; börande,
utan afseende på förvaringstidens längd, afgift städse erläggas för minst
tre månader äfvensom lägre afgift än tio kronor icke beräknas.
Mom. 5. För gods under försegling beräknas förvaringsafgiften
efter godsets rymd och förvaringstiden sålunda, att för hvarje månad
betalas:
för gods med rymd af högst 25 kubikdecimeter 50 öre,
» » » » deröfver t. o. m. 50 »
» » » )> » )> 75 »
» » » » » » 100 »
» » » )> » » 125 »
)> » )) » » » 150 »
75 »
1 krona,
1 » 25 öre,
1 » 40 »
1 )> 55 »
o. s. v. med 15 öres förhöjning för hvarje ytterligare rymd af 25 kubik-
13
decimeter eller del deraf; skolande, utan afseende å förvaringstiden,
afgift alltid erläggas för minst tre månader.
Mom. 6. I öfrigt iakttages i afseende på till förvar inlemnade
värdepapper, guldmynt eller försegladt gods:
att, om inlemnare icke åtnöjes med det af riksbanken beräknade
värde å handlingar eller guldmynt, eller uppmätning af försegladt gods
eller med påförd förvaringsafgift, depositum icke emottages;
att vid inlemnande! skall betalas den afgift, som, enligt hvad
ofvan är stadgadt, bör för hvarje fall minst erläggas;
att för börjad månad förvaringsafgift påföres såsom för hel må¬
nad ; samt
att obetald förvaringsafgift skall för hvarje kalenderår inbetalas.
Mom. 7. Under iakttagande af de i föregående mom. stadgade
grunder, ega fullmäktige att meddela de närmare bestämmelser och
föreskrifter, som för ifrågavarande rörelses bedrifvande må finnas er¬
forderliga.
E. Om tipp- och utlåning sr öreisen.
1. Om upp- ocli afskrifning»- och depositionsrörelsen.
§ 23.
Mom 1. I riksbankens hufvud- och afdelningskontor emottagas,
efter vederbörande styrelses pröfning, penningar på upp- och afskrif-
ningsräkning, dock att sådan räkning icke öppnas för bolag, som drifva
bankrörelse, eller för staten, dess allmänna verk och kassor, med undan¬
tag af postsparbanken.
För dessa räkningar gälla följande hufvudsakliga vilkor, nem¬
ligen :
a) insättningar och uttagningar få ske äfven i brutna tal;
b) å insättning meddelas qvitto, hvilket icke får å annan öfver-
låtas;
c) för uttagning begagnas å viss man eller order stöld vexel,
hvilken icke får in blanco transporteras. Räkningshafvare eger icke
begagna andra vexelblanketter än sådana, som af Riksbanken honom
14
tillhandahållas. För dessa vexelblanketter, å livilka qvitto skall lemnas,
får afgift icke upptagas;
d) vexel är betalbar vid uppvisandet, under förutsättning att å
räkningen finnes behållning motsvarande vexelns belopp;
e) å insatta medel beräknas ränta från och med första helgfria
dag efter insättningen å högsta fulla 100-tal af behållningen, såvidt
ränta å densamma blifvit utfast.
Mom. 2. Fullmäktige eg a att bestämma, huruvida ränta å upp-
och afskrifningsräkning må af riksbanken erläggas. Finnes ränta böra
utfästas, bestämma fullmäktige icke allenast räntefoten utan äfven inom
ett maximum af 400,000 kronor det belopp, hvarå ränta på hvarje räk¬
ning godtgöres. Räntefoten kan vara olika i hufvudkontoret och de
särskilda afdelningskontoren.
§ 24.
I riksbankens hufvud- och afdelningskontor mottagas och, efter
vederbörande styrelses pröfning, penningar på depositionsräkning, att
återbetalas antingen å bestämd dag efter insättningen eller efter viss,
på förhand bestämd uppsägning, under följande vilkor:
a) insättning får ske å 100 kronor och derutöfver, äfven i brutna tal;
b) öfver insättning meddelas bevis, bvilket skall återställas, då
penningarne lyftas;
c) ränta, äfvensom högsta insättningsbeloppet bestämmes af full¬
mäktige.
2. Utlåningsrörelseii.
§ 25.
Riksbankens utlåningsrörelse drifves genom hufvudkontoret i Stock¬
holm för Stockholms stad och län, Upsala, Södermanlands, Östergöt¬
lands, Örebro, Vestmanlands, Kopparbergs, Gefleborgs och Vesternorr-
lands län samt den del af Kalmar län, som omfattar dess norra lands¬
tingsområde eller Norra och Södra Tjusts, Aspelands, Sevede och Tuna-
läns härad; genom afdelning skontoret i Göteborg för Hallands, Göteborgs
och Bohus äfven som för Elfsborgs län med undantag af Redvägs härad
15
samt för Skaraborgs län med undantag af Yartofta och Frökinds härad;
genom afdelning skontor et i Malmö för Kristianstads och Malmöhus län; ge¬
nom afdelningskontoret i Jönköping för Jönköpings län jemte ofvannämnda
härad af Skaraborgs och Elfsborgs län; genom afdelningskontoret i Kalmar
för Kalmar läns södra landstingsområde eller Norra och Södra Möre
samt Stranda och Handbörds härad jemte Öland; genom afdelningskontoret
i Karlstad för Vermlands län; genom afdelningskontoret i Luleå för Vester-
bottens och Norrbottens län; genom afdelningskontoret i Vexiö för Krono¬
bergs och Blekinge län; genom afdelningskontoret i Visby för Gotlands
län; samt genom afdelningskontoret i Östersund för Jemtlands län, under
iakttagande i afseende å kontoren i Kalmar och Karlstad af de vilkor
och bestämmelser beträffande lånerörelsen, som fullmäktige, enligt vid
dessa kontors inrättande lemnadt särskildt bemyndigande af 1887
och 1889 årens Riksdagar, ega föreskrifva.
Lån utan afbetalningsrätt mot realsäkerhet samt kreditiv mot
enahanda slags säkerhet meddelas dock utan hinder af här ofvan be¬
stämda distriktsindelning °).
§ 26.
Utlåningsrörelsen omfattar:
a) diskontering af vexlar;
b) utlånta mot hypotek af löpande förskrifning, aktier, publika
papper eller annan säkerhet;
c) utlåning mot pant af vågförda effekter;
dj beviljande af kassakreditiv; och
e) beviljande af af betalningslån.
§ 27.
Till afbetalningslån må användas högst 12 millioner kronor.
a) Diskontering af vexlar.
§ 28.
Mom. 1. Diskontering tillätes endast å vexel, som, stäld i svenskt
mynt och betalbar inom högst sex månader efter diskonteringsdagen, *)
*) Förestående distriktsindelning kommer i och med öppnandet af det af 1890 års Riksdag be¬
slutade afdelningskontoret i Hernösand att undergå den förändring, som af stadgandena i slutet af detta
reglemente föranledes.
16
är dragen på inom riket bosatt svensk undersåte samt inrättad i en¬
lighet med den i gällande vexellag stadgade form och behörigen
accepterad.
Mom. 2. År acceptanten icke bosatt å diskonteringsorten eller i
Stockholm eller å ort, der afdelningskontor af riksbanken eller annan
bankinrättning finnes, skall å vexeln uppgifvas namnet på en å diskon¬
teringsorten eller annan ort, der bankanstalt är förlagd, boende person,
hos hvilken betalningen vid förfallotiden tillhandahålles.
b) Utlåning mot hypotek af löpande förskrifning, aktier, publika papper
eller annan säkerhet.
§ 29.
Mom. 1. Utlåning sker mot lånesökandes förbindelse, åtföljd af
antingen löpande förskrifning eller accepterad invisning, motsvarande
minst hela det sökta lånebeloppet;
eller ock aktier, publika papper eller andra hypotek, som veder¬
börande styrelse anser innefatta fullkomlig säkerhet för det sökta lånet.
Mom. 2. Lån meddelas å bestämd tid af högst sex månader eller
ock att återbetalas efter föl-utgången uppsägning af högst tre månader.
c) Utlåning mot pant af vågförda effekter.
§ 30.
f
Mom. 1. Utlåning sker mot lånesökandes förbindelse och pant
af tackjern, smidt eller valsadt jern, jernmanufaktur, stål, koppar, mes¬
sing, alun och bly af svensk tillverkning, liggande å våg eller eljest
under sådana kontroller med afseende på de upplagda effekternas be¬
höriga förvarande, som fullmäktige finna ändamålsenliga och för riks¬
bankens säkerhet behöfliga.
17
Panten skall i vågattest, som bör vara utstäld till eller öfverlåten
å riksbankens hufvudkontor eller vederbörande afdelningskontor, upp¬
tagas och beskrifvas till ämne, sort och vigt.
Mom. 2. Belåningspriset bestämmes af fullmäktige till högst tre
fjerdedelar af pantens försäljningsvärde.
Mom. 3. Lån meddelas å bestämd tid af högst sex månader.
Mom. 4. Med så väl återbetalning af dessa lån som den derför
lemnade pantens frigifning förhålles i enlighet med hvad för närvarande
är stadgadt eller framdeles kan af fullmäktige föreskrifvet. varda.
Mom. 5. Såväl fullmäktige som vederbörande afdelningskontors
styrelser, de sistnämnda hvar för sitt lånedistrikt, ega att så ofta och
på sätt lämpligast samt för riksbankens säkerhet nödigt finnes, låta
anställa besigtningar å och inventeringar af de på vågar eller andra
upplagsplatser förvarade, hos riksbanken pantsatta effekter.
d) Beviljande af kassakreditiv.
§ 31.
Mom. 1. Kassakreditiv beviljas:
a) riksgäldskontoret;
k) jernkontoret;
c) postsparbanken och andra sparbanker, som äro försedda med
stadgar, stadfästade af vederbörlig myndighet;
d) bolag, ehvad de äro grundade på kongl. förordningen af den
6 oktober 1848, eller delvis eller till det hela solidariska, och således
ej allenast bankaktiebolag bildade i enlighet med den för dessa gällande
lag af den. 19 november 1886, utan äfven sådana bolag, som drifva
bankrörelse med rätt att utgifva egna banksedlar; dock ankommer det
ensamt på fullmäktige att bestämma icke allenast huruvida och till
hvilket belopp, bolag af sistnämnda slag må erhålla kreditiv, utan äfven
de särskilda vilkor och förbehåll, hvarunder kreditivet får begagnas;
e) kommuner; samt
f) enskilda personer.
Kreditiv beviljas hvarje gång på högst ett år mot säkerhet, som
af vederbörande styrelse godkännes.
Bill. till Biksd. Prof. 1890. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 3
(Bankoreglementet.)
18
Från skyldigheten att ställa säkerhet äro riksgäldskontor, post¬
sparbanken och jernkontor befriade.
Mom. 2. Inträdes- eller kreditivafgiftens belopp bestämmes af
fullmäktige och kan vara olika för de särskilda kreditivhafvarne. Sådan
afgift påföres icke riksgäldskontor.
Mom. 3. Riksgäldskontor eger att vid hufvudkontoret begagna
ett kreditiv af högst 1,500,000 kronor; men i öfrigt tillkommer det ve¬
derbörande styrelse att i hvarje fall bestämma huru stort kreditiv må
sökande beviljas.
Mom. 4. Uttagningar och insättningar få verkställas äfven i brutna
tal. Räntan beräknas för den summa, som å kreditiv är utestående,
dock att, om denna slutar å annat belopp än jemnt tiotal kronor, rän¬
tan beräknas å närmast Överskjutande fullt tiotal.
Mom. 5. För uttagning begagnas antingen på viss man stäld
handskrifven invisning eller ock på viss man eller order stäld vexel,
hvilken icke får in blanco transporteras. Kreditivhafvaren eger icke be¬
gagna andra vexelblanketter än sådana, som af riksbanken honom till¬
handahållas. För dessa blanketter, å hvilka qvitto skall lemnas, får af¬
gift icke upptagas.
Mom. G. Ivreditivtagare, som vid utgången af kreditivtiden er¬
hållit nytt kreditiv att omedelbart derefter begagnas, är berättigad att
låta till det nya kreditivet öfverföra vid kreditivtidens utgång tilläfven¬
tyrs befintlig kapitalskuld, i mån som denna icke öfverstiger det nya
kreditivets belopp. För sådan öfverföring erlägges ej afgift.
e) Beviljande af afbetalmngslån.
§ 32.
Mom. 1. Afbetalningslån lemnas mot lånesökandes förbindelse,
åtföljd såsom pant af löpande förskrifning eller annat värdepapper, som
pröfvas innefatta full säkerhet för kapital och ränta, eller ock försedd
med borgen såsom för egen skuld.
Mom. 2. Lånen återbetalas medelst erläggande hvar sjette månad
efter utlåningsdagen af eu femtedel utaf lånebeloppet jemte upplupen
ränta, vid äfventyr, om sådant försummas, att hela obetalta delen af
lånet varder till betalning förfallen.
19
Mom. 3. Lån utgifvas ej å mindre belopp än 300 kronor.
Mom. 4. För lån, utgifna mot borgen, åligger det låntagaren att
vid hvarje afbetalningstid, om så fordras, förete intyg om egen och
löftesmäns fortfarande vederhäftighet, eller ock att ställa ny säkerhet,
som godkännes, vid påföljd att eljest hela återstående lånebeloppet an¬
ses förfallet.
Mom. 5. Öfriga bestämmelser, som för riksbankens säkerhet
kunna i afseende å denna lånegren anses erforderliga, meddelas af
fullmäktige.
Mom. 6. Inlemnas till hufvud- eller afdelningskontor ansökningar
om lån af detta slag å större sammanlagdt belopp, än tillgångarna
medgifva, pröfvas låneansökningarna, i den ordning de ingått.
Allmänna bestämmelser angående utlåningsrörélsen.
§ 33.
Mom. 1. Diskontering, lån eller kreditiv må ej beviljas:
l:o svenske medborgare, som äro bosatte å utrikes ort;
2:o fullmäktige i riksbanken och ledamöterne i styrelserna öfver
afdelningskontoren; samt
3:o tjenstemän och betjente i riksbankens hufvudkontor och vid
afdelningskontoren; dock ega bemälde fullmäktige och ledamöter samt
tjenstemän och betjente att hos hufvudkontoret eller vederbörande af¬
delningskontor erhålla lån eller kreditiv mot säkerhet af publika papper,
äfvensom lån mot pant af vågförda effekter.
Mom. 2. Diskontering, lån eller kreditiv må ej heller beviljas
annan än den, som är inom lånedistriktet mantalsskrifven, dock att
denna inskränkning ej gäller i afseende på kreditiv och lån utan afbe-
talningsrätt, så framt derför ställes säkerhet i fast egendom, vågförda
effekter, aktier eller obligationer.
Mom. 3. Vexel-, förskrifnings- eller invisningsutgifvare, acceptant,
endossent eller löftesman må kunna antagas, äfven om han tillhör annat
lånedistrikt, än der diskontering, lån eller kreditiv sökes.
Mom. 4. De i paragraferne 29, 30 och 32 omförmälda lån utgif¬
vas ondast å jemna tiotal kronor.
Mom. 5. Såsom låntagare får ej någon häfta för högre lån med
afbetalningsrätt än sex tusen kronor.
20
§ 34.
Mom. 1. Förbindelse för lån eller kreditiv skall, derest låntagares
eller löftesmäns vederhäftighet ej är af styrelsen känd, eller den er¬
bjudna panten icke ensam för sig anses innefatta fullgod säkerhet, vara
försedd med af embetsmyndighet, offentlig tjensteman eller enskild per¬
son för hvilken styrelsen hyser fullt förtroende, utfärdadt intyg an¬
gående vederhäftigheten.
Men oberoende häraf åligger det styrelse att, med afseende å
hvarje sökt vexeldiskontering, lån eller kreditiv, pröfva antagligheten
af den derför erbjudna säkerhet samt med noggranhet tillse, att riks¬
bankens säkerhet i hvarje fall betryggas; och må styrelsen icke under¬
låta att, för vinnande af detta ändamål, förskaffa sig alla de upplys¬
ningar, som kunna inverka på omdömet om gäldenärernes ställning och
förmåga att i allo uppfylla ingångna förbindelser.
Mom. 2. Då låntagare eller hypoteksutgifvare eller löftesmän ej
sjelfve kunna skrifva eller icke hafva för styrelsen känd namnteckning,
skall af två trovärdige män alltid vara bestyrkt, i förra fallet att de,
vid deras namns tecknande närvarande, erkänt förbindelsen, och i det
senare underskrifternas egenhändighet.
§ 35.
Mom. 1. Allmänheten är berättigad att i upp- och utlånings-
ärenden hos riksbankens hufvud- och afdelningskontor personligen eller
genom ombud utföra sina angelägenheter, äfvensom att derom omedel¬
bart skriftvexla. Alla häraf i hufvud- och afdelningskontoren härflytande
bestyr besörjas afgiftsfritt under de vilkor och förbehåll, fullmäktige
bestämma.
Mom. 2. Såväl fullmäktige i riksbanken och ledamöter af sty¬
relserna för afdelningskontoren och tjenstemännen vid riksbankens hufvud-
och afdelningskontor vare det uttryckligen förbjudet att såsom kom¬
missionärer taga någon befattning med vexeldiskontering eller med
anskaffande af lån eller kreditiv i riksbankens hufvud- och afdelnings¬
kontor.
Finnes förbudet vara öfverträdt af fullmäktig, göres derom an¬
mälan hos fullmäktige, som förordna angående åtal i enlighet med gäl¬
lande ansvarighetslag. Öfverträdes åter förbudet af ledamot i afdelnings-
21
kontors styrelse eller af tjensteman, anmäles förhållandet i förra fallet
hos fullmäktige, som från uppdraget genast entlediga den felaktige
ledamoten och förordna angående hans åtalande inför vederbörlig dom¬
stol, och i senare fallet hos fullmäktige eller vederbörande styrelse,
hvilka eg a att antingen för alltid eller för viss tid af minst sex må¬
nader skilja den felaktige från befattningen och densamma åtföljande
förmåner.
§ 36.
Mom. 1. Räntan för lån och kreditiv samt vid köp af vexlar ega
fullmäktige bestämma med afseende å såväl penningeställningen som
utlåningstiden och de säkerheter, hvilka erbjudas; och kan denna ränta
vara olika i riksbankens hufvudkontor och vid hvartdera afdelnings-
kontoret-
Mom. 2. För låne- och kreditivbelopp, som ej senast å förfallo-
dagen betalas, påföres från nämnda dag sex procent ränta för år räk-
nadt, der ej högre ränta är å försträckningen betingad, i hvilket fall
denna högre ränta utgår, intill dess full betalning sker.
§ 37.
Diskontering och utlåning sker vid såväl riksbankens hufvud- som
afdelningskontor alla söcknedagar i veckan.
Kassakreditiv pröfvas, så snart handlingarna undergått gransk¬
ning, och kreditiven räknas från och med den dag, som i hvarje fall
genom kontrakt bestämmes.
§ 38.
Riksbankens hufvud- och afdelningskontor ega att af såväl öfver-
ståthållare-embetet i Stockholm som samtlige konungens befallnings¬
hafvande och öfrige exekutorer skyndsamlingen erhålla laga handräck¬
ning i alla de utsökningsmål, som af hufvud- och afdelningskontorens
utlåningar härröra, med åliggande för bemälda myndigheter att, efter
skuldens indrifvande, de influtna medlen ofördröjligen till hufvud- eller
afdelningskontor insända.
22
Om fortsatt utredning af upphörda lånerörelsegrenar.
§ 39.
Obligationer, utfärdade af riksbanken å medel, upplånade före år
1830, få icke i riksbanken belånas, men riksbanken infriar vid anfordran
sådana af dessa obligationer, hvilka ej innefatta förbud mot medlens
uttagning.
Afdelning III.
Om riksbankens styrelse och dennas åliggande.
§ 40.
Mom. 1. Styrelsen öfver riksbanken föres af sju fullmäktige,
hvilka vid hvarje lagtima Riksdag utses i den ordning, 71 § riksdags¬
ordningen stadgar.
Mom. 2. Fullmäktige välja sjelfve bland sig eu vice ordförande
att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.
Mom. 3. År styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande
erfordras, enligt hvad här nedan föreskrifves, inkallas suppleant att i
styrelsen deltaga.
Mom. 4. Fullmäktig frånträde genast denna befattning i föl¬
jande fall:
a) om han blifver ledamot af statsrådet;
b) om han ställes under förmynderskap;
c) om han till borgenärer all sin egendom afträder;
d) om han af allmän åklagare ställes under tilltal för vanfrej-
dande brott;
e) om han förklaras förlustig medborgerligt förtroende eller ovär¬
dig att inför rätta föra andras talan;
23
f) om han blifvit förvunnen att hafva vid riksdagsmannaval med
penningar eller gåfvor sökt värfva röster, eller mot vedergällning af-
gifvit sin röst, eller genom våld och hot stört valfriheten;
Och skall då suppleant inkallas att i stället såsom fullmäktig
inträda.
§ 41.
Vid förvaltningen af riksbanken hafva fullmäktige att ställa sig
till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar, än äfven de i afseende
på riksbanken särskild! utfärdade lagar, ordningar, stadgar och regle¬
menten; och åligger det fullmäktige att dold! och förtegadt hålla hvad
som rörer enskilda personers förhållanden till riksbanken eller i öfrig!
vid förvaltningen kan förefalla af sådan beskaffenhet, att det, enligt
Riksdagens beslut, tj^st vara bör.
§ 42.
Mom. 1. Fullmäktige utse inom sig två deputerade, hvilka det
åligger att, i öfverensstämmelse med bankoreglemente! och den instruk¬
tion, som af fullmäktige fastställes, samt i öfrigt efter af fullmäktige
bestämd fördelning af göromålen dem emellan, föredraga ärenden inför
fullmäktige, tillse utförandet af fullmäktiges beslut, verkställa köp och
försäljning af utländska vexlar med hvad dertill hörer, utöfva tillsyn
öfver göromålen inom riksbanken samt handhafva den löpande förvalt¬
ningen i öfrigt.
Mom. 2. Derjemte utse fullmäktige, likaledes inom sig, en vika¬
rierande deputerad, hvilken det åligger att under den tid, då ordinarie
deputerad åtnjuter ledighet, äfvensom vid tillfälligt förfall för någon af
deputerade, fullgöra dennes åligganden.
Mom. 3. Ordinarie deputerade ega åtnjuta ledighet hvardera en
och en half månad årligen.
Mom. 4. Fullmäktige utse, likaledes inom sig, en fullmäktig för
att enligt meddelade föreskrifter utöfva tillsyn öfver riksbankens pap¬
persbruk och tryckeri samt inför fullmäktige föredraga bruket och trycke¬
riet rörande ärenden.
Detta uppdrag må, dock endast tillfälligtvis, innehafvas af ordi¬
narie deputerad.
*
24
Mom. 5. De till fullmäktige och deras deputerade samt den full¬
mäktig, som besörjer tillsynen vid riksbankens pappersbruk och tryckeri,
utgående aflöningsförmåner äro bestämda i den af Riksdagen faststälda
aflöningsstat.
Mom. 6. När, med begagnande af den i mom. 3 medgifna rätt,
deputerad begagnar ledighet och till följd deraf eller med anledning
af fullmäktig meddeladt tillfälligt uppdrag i riksbankens angelägenheter
suppleant inkallas och deltager i riksbankens styrelse, eger denne att
för tiden i fråga af bankens medel uppbära ersättning med belopp,
motsvarande det för fullmäktig i staten anvisade arfvode.
§ 43.
Mom. 1. För behandling af allmänna ärenden sammanträda full¬
mäktige eu gång i hvarje vecka eller oftare, om ärendenas beskaffenhet
och oafbrutna gång sådant fordra, och skola dervid minst fem fullmäk¬
tige vara tillstädes; dock må ärenden, som böra skyndsamt handläggas,
kunna afgöras af allenast fyra fullmäktige, derest tre af dem äro om
beslutet ense; men i sammanträden med fullmäktige i låksgäldskontoret
skola minst fem af fullmäktige i riksbanken deltaga.
Uppstår vid fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i menin¬
garna, böra fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per-
capita beräknas. I de fall då rösterna äro lika, ege oi'dföranden afgö¬
rande röst. Den, som icke till protokollet sig yttrat, anses hafva beja¬
kat pluralitetens beslut, och fullmäktig, som af eu eller annan anled¬
ning varit hindrad att något fullmäktiges beslut öfvervara, får ej på
sådan grund sig undandraga att deltaga i de öfverläggningar, som vi¬
dare i följd af samma beslut kunna uppstå. Endast i fråga om val till
sådana förrättningar, hvartill någon bland fullmäktige kan blifva utsedd,
får röstning med slutna sedlar ega rum.
Expeditioner i fullmäktiges namn må ej utgå utan till följd af
beslut, fattadt vid fullmäktiges sammankomst.
Mom. 2. Pröfning af vexeldiskonterings-, låne- och kreditivansök-
ningar verkställes alla söcknedagar af minst fyra fullmäktige, nemligen
de två deputerade samt minst två bland öfrige fullmäktige.
Dylik ansökning må ej anses beviljad med mindre flertalet bland
närvarande fullmäktige sig om bifall dertill förenat.
§ 44.
Till sådana ärenden hos riksbanken, hvilka böra hållas hemliga,
räknas, atom diskonterings-, låne- och kreditivärenden, fullmäktiges
öfverläggningar och beslut rörande köp och försäljning af vexlar å ut¬
ländskt mynt eller andra valutor, åtgärder till vidmakthållande åt me¬
talliska kassan samt frågor om sättet för tillverkningar af banksedlar,
så att det, som i dessa ämnen med hvad dertill hörer upptages i sär¬
skilt protokoll, ej får yppas förr än bankoutskottet, Riksdagens revi¬
sorer eller fullmäktige anse sådant kunna ske utan skada för riksbanken.
§ 45.
Fullmäktige kunna ej, i och för deras befattning med riksbanken,
emottaga befallningar af någon annan än Riksdagen och dess banko¬
utskott, i de fall detta sistnämnda eger att föreskrifter å Riksdagens
vägnar meddela, varande fullmäktige för sina åtgärder i denna egen¬
skap Riksdagen eller dess bankoutskott och revisorer allena redo skyl¬
dige, samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas utan i laga
ordning och till följd af Riksdagens eller dess revisorers beslut eller,
mellan riksdagar och revisioner, genom Riksdagens justitieombudsman.
§ 46.
Skulle i något fall Kongl. Maj:t täckas genom dertill förordnad
embetsman till fullmäktige framställa något ärende, för att med dem
derom underhandla, vare det fullmäktige förbjudet att i denne embets-
mans närvaro om beslutet öfverlägga och detsamma fatta.
§ 47.
Mom. 1. Det åligger fullmäktige tillse, att guld, som kongl.
myntverket för riksbankens räkning till utmyntning eller af annan or¬
sak emottagit, så fort lämpligen ske kan redovisas genom dess aflem¬
nande till riksbanken, myntadt eller i plants; och bör omyntadt guld
Sill. till Rilisd. Prof. 1890. 10 Sami. 1 Afd. 2 Sund. 4
(Bankoreglementet.)
26
hos riksbanken bokföras efter värdet i rikets mynt utan afdrag för
myntningskostnaden.
Mom. 2. Omyntadt silfver bokföres till det pris, fullmäktige efter
omständigheterna bestämma.
Mom. 3. Fullmäktige skola genom delegerade deltaga i den in¬
ventering å kongl. myntverket, som i januari månad hvarje år och
oftare, der så nödigt pröfvas, anställes på sätt Kongl. Maj:t finner godt
förordna.
Skulle dervid, i hvad riksbanken rörer, något finnas att erinra,
må fullmäktige hos Kongl. Maj:t derom göra underdånig anmälan.
§ 48.
Fullmäktige skola minst en gång hvarje år icke allenast förrätta
inventering af riksbankens hufvudkontors alla kassor och öfriga förva¬
ringsrum, utan äfven anställa besigtning å riksbankens hus och inven¬
tarier i Stockholm.
§ 49.
Mom. 1. Fullmäktige berättigas att, efter noggrann pröfning af
omständigheterna i hvarje särskildt fall, såväl lemna riksbankens gälde-
närer förlängning i den föreskrifna tiden för betalande af deras skulder
till riksbanken som ock bevilja de riksbankens gäldenärer, hvilka till
borgenärers förnöjande sin egendom afträda ackord vid liqviden af
deras skulder till riksbanken. I annat än sistomförmälda fall må full¬
mäktige deremot icke efterskänka något af hvad enligt gifna föreskrif¬
ter och gällande författningar bör erläggas, utan skola alla frågor om
eftergift underställas nästblifvande bankoutskott till afgörande i den
ordning, instruktionen för detta utskott stadgar.
Mom. 2. Fullmäktige ega att så väl för hufvudkontoret som på
förslag af vederbörande styrelse för afdelningskontoren bestämma,
hvilka såsom osäkra ansedda fordringar skola föras inom linien i rä¬
kenskaperna.
§ 50.
Öfver sådana till bankoutskottet eller revisorer stälda besvär eller
hos bankoutskott gjorda ansökningar, som blifvit inom behörig tid till
fullmäktige inlemnade, skola fullmäktige gifva utlåtande.
27
§ 51.
Fullmäktige äro berättigade att när som helst genom ombud, ut-
sedt inom eller utom fullmäktige, anställa inventering och undersökning
vid afdelningskontoren.
För dylik förrättning, som verkställes af fullmäktig i riksbanken,
utgår ej särskilt arfvode, utan endast rese- och traktamentsersättning,
beräknad enligt 3:dje klassen af gällande resereglemente. Till annat
ombud lemnas godtgörelse efter bestämmande af fullmäktige.
§ 52.
Mom. 1. Åt fullmäktige är öfverlemnadt att låta af riksbankens
medel utbetala:
l:o de åtskilliga barnhusinrättningar i riket anvisade anslag;
2:o bidragen till enke- och pupillkassorna vid riksbankens hufvud-
ocli afdelningskontor samt pappersbruk;
3:o åt de personer, hvilka förut åtnjutit julgåfva och fortfarande deraf
äro i behof, sådant understöd till oförändradt belopp:
4:o af Rikets Ständer till ännu qvarlefvande enskilda personer
faststälda årliga anslag; och
5:o ersättning för ^arbetande af fortsättning af registret öfver
riksbankens handlingar.
Mom. 2. Om de med behöriga anslag inträffade förändringar skola
fullmäktige hos bankoutskottet göra anmälan.
§ 53.
Mom. 1. Fullmäktige utöfva öfverinseende öfver riksbankens
pappersbruk Tumba.
Det tillkommer dem att besluta rörande de allmänna bestämmel¬
serna för brukets drift med hvad dertill hörer; börande alla frågor om
utgifter för bruket, de der icke äro genom faststälda stater bestämda
eller tillhörande den löpande bruksdriften, underställas fullmäktiges
pröfning och beslut.
28
Nybyggnad eller större reparation å brukets byggnader må ej,
utan oundgängligt behof, af fullmäktige företagas, innan de dertill er¬
hållit medgifvande af bankoutskottet.
Mom. 1. Det åligger fullmäktige icke allenast att, sedan årsrä-
kenskaperna vid bruket blifvit afslutade, samfäld!, eller genom delege¬
rade, på stället taga kännedom af föregående årets förvaltning samt
tillse byggnaders och maskiners tillstånd med mera, utan äfven att vid
hvarje förvaltares afgång och deremellan hvart tredje år verkställa in¬
ventering af förråden vid bruket.
§ 54.
Förekomma under pågående riksdag sådana frågor, som i ett
eller annat afseende hafva inflytande på riksbankens kredit eller säker¬
het, men hvaröfver bestämda föreskrifter saknas, må beslutet derom ej
af fullmäktige fattas, innan de först rådfört sig med bankoutskottet.
§ 55.
Någon riksbankens fastighet, med undantag af sådan, som till
betäckande af riksbankens deruti intecknade fordran blifvit för dess
räkning inropad, må icke af fullmäktige afyttras eller riksbanken från¬
skiljas, utan skall fråga derom underställas bankoutskottet.
§ 56.
Berättelser skola af fullmäktige afgifvas angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning i dess helhet till såväl bankoutskottet
som Riksdagens revisorer öfver statsverket, riksbanken och riksgälds-
kontoret.
Jemte dessa berättelser skola fullmäktige till bankoutskottet och
revisorerne låta öfverlemna de berättelser, styrelserna för afdelnings-
kontoren hafva att afgifva, samt till revisorerne dessutom de från re¬
visorerne för afdelningskontoren inkomna berättelser, åtföljda af de
meddelanden och förklaringar, hvilka må finnas af de i sistnämnda be¬
rättelser gjorda framställningar eller anmärkta förhållanden påkallade.
29
§ 57.
Fullmäktige skola alltid vara beredde på sådana anstalter, hvari¬
genom riksbankens redbarlieter samt angelägna handlingar och doku¬
menter må kunna, om så fordras, utan tidsutdrägt till säker ort inom
riket förflyttas; och böra fullmäktige vid slikt förhållande af Kongl.
Maj:t utbedja sig råd och upplysningar; varande å Carlsborgs fästning-
för riksbankens räkning tillgänglig en särskild lägenhet, hvarest större
eller mindre del af riksbankens redbarheter kan i händelse af behof
förvaras.
§ 58.
Åt fullmäktige är uppdraget:
enligt regeringsformens 50 § att, jemte fullmäktige i riksgälds-
kontoret, med konungen samråda om utsättande af annan riksdagsort,
då, i anseende till vigtiga hinder, Riksdag ej kan hållas i hufvudstaden;
enligt regeringsformens 98 § att, om justitieombudsmannen dör
eller sin befattning nedlägger, då gemensamt med fullmäktige i riks-
gäldskontoret, insätta i embetet den person, Riksdagen till hans efter¬
trädare utsett, samt att, då den person, som Riksdagen utsett att ju¬
stitieombudsmannen efterträda, till verklig justitieombudsman förordnas
eller genom döden afgår, eller rättigheten till efterträdandet sig afsä-
ger, genast, samfäldt med riksgäldskontorets fullmäktige, per capita
välja en annan;
enligt regeringsformens 109 § att, derest Riksdagen bestämdt be-
villningens hela belopp, men icke före Riksdagens slut om bevillningens
fördelning blifvit ense, då, gemensamt med fullmäktige i riksgäldskon¬
tor, uppsätta och utfärda ny bevillningsförordning på sådan grund,
att de i den förut gällande bevillningsförordningen stadgade artiklar
jemlikt ökas eller minskas efter den faststälda bevillningssummans för¬
hållande till den, som vid föregående riksdag blifvit fördelad;
enligt riksdagsordningens 32 §, att vid Riksdagens början genom
tre delegerade tillstädesvara vid granskning af de fullmakter, hvarmed
riksdagsmännen skola styrka sin behörighet;
enligt instruktionen för Riksdagens revisorer af riksbanken, § 7,
att, när för ordinarie revisor eller i hans ställe inkallad suppleant,
sedan lagtima Riksdag är afslutad och innan revisionen sammanträdt,
30
hinder uppkommer att uppdraget utföra, uppå anmälan derom inkalla
närmast i ordningen varande suppleant att i revisionen deltaga;
enligt kong!, förordningen angående en postsparbank för riket,
att inom sig utse en fullmäktig att vara ledamot i postsparbankens sty¬
relse; att låta för postsparbankens räkning i riksbanken förvara de post¬
sparbanken tillhöriga obligationer och andra värdehandlingar mot den
ersättning, till riksbanken, som af fullmäktige bestämmes, samt att på
framställning af postsparbankens styrelse föranstalta om försäljning
eller pantsättning af postsparbankens värdehandlingar till det belopp,
styrelse]! finner nödigt.
Gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret ega fullmäktige
i riksbanken dessutom att för framtida uppsigten och kontrollen öfver
Göta kanals vidmakthållande utse och välja en person att, å riksban¬
kens och riksgäldskontorets vägnar, såsom ledamot deltaga i Götakanal-
direktionen; skolande nytt val dertill hvarje år anställas, hvarvid dock
det förut utsedda ombudet kan åter inväljas. — Bemälde fullmäktige
må ock gemensamt utse ett ombud att å riksbankens och riksgäldskon¬
torets vägnar deltaga i revisionerna af kanalverkets räkenskaper.
Derjemte och i afseende å den jemlikt beslut vid 1888 års riks¬
dag bildade, till riksgäldskontoret öfverlemnade och i dess reglemente
närmare omförmälda »byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus»
åligger det fullmäktige i riksbanken att jemte fullmäktige i riksgälds¬
kontoret förränta de denna fond tillhörande medel i den mån de icke
i följd af Riksdagens beslut från fonden uttagas; hvarförutan och som
1888 års Riksdag beslutat, dels att för inrymmande af riksdagen, riks¬
gäldskontoret och justitieombudsmansexpeditionen samt af riksbanken
tvenne skilda byggnader må uppföras å vestra delen af Helgeandshol¬
men, dels att för detta ändamål bildas en byggnadsfond för riksdags-
och riksbankshus, hvaruti ingå, jemte andra medel, den för uppförande
af Hytt riksdagshus bildade fonden, dels att af denna byggnadsfond må
utgå till uppförande af nytt hofstall å artilleriplanen och anordnande
eller uppförande af ett vaktstall i kongl. slottets närhet en summa af
högst 1,070,000 kronor, till ersättande af det för landtförsvarets behof
disponerade förra artilleristallet vid artilleriplanen och för inlösen af
byggnaderna å egendomen n:o 6 i qvarteret Bodarne 55,000 kronor och
till inlösen af bazarbyggnaden å Norrbro och tvättinrättningen i Norr¬
ström högst 280,000 kronor, dels att totalbeloppet af kostnaden för båda
byggnaderna ä Helgeandsholmen jemte dervid nödvändig byggnad af
kajer och broar samt platsens ordnande i öfrigt, ej må öfverstiga hvad
af fonden återstår, sedan sistnämnda tre kostnadsbelopp derifrån af-
31
dragits, eller i rund summa 5,000,000 kronor, dels ock att byggnaderna
skola uppföras i enlighet med genom bankofullmäktiges och fullmäk¬
tiges i riksgäldskontoret försorg upprättade och af dem gillade ritningar,
det åligger fullmäktige att utföra det dem gifna uppdrag, som i Riks¬
dagens i detta ärende meddelade beslut innefattas.
Afdelning IV.
Om styrelserna vid riksbankens afdelningskontor.
§ 59.
Mom. 1. Styrelsen öfver hvartdera afdelningskontoret i Göte¬
borg och Malmö utgöres af fyra ledamöter och öfver hvartdera af de
öfriga afdelningskontoren af tre ledamöter, hvilka alla, jemte nödigt
antal suppleanter, för ett år i sender, efter kalenderår räknadt, utses af
fullmäktige, med rättighet för fullmäktige att derförinnan, om och när
de dertill finna anledning, entlediga en eller flere eller alla ledamöter
i dessa styrelser; och skola i den eller de entledigades ställe annan
eller andra ledamöter genast inväljas.
Afgår eljest ledamot under deri tid, för hvilken han är vald, utses
ny ledamot att deltaga i styrelsen under den tid, som för den afgåirgne
ledamoten återstått. Vid de årliga valen kan afgående ledamot återväljas.
Mom. 2. Bland ledamöter i hvardera styrelsen skola fullmäktige
särskildt utse eu att handhafva den dagliga förvaltningen, men sty¬
relsen väljer inom sig ordförande och vice ordförande.
Mom. 3. Suppleant inkallas i styrelsen vid tillfälligt hinder för
ordinarie ledamot.
Inträffar hinder för den ledamot, som handhafver den dagliga
förvaltningen, öfvertager annan ledamot den förres göromål intill dess
fullmäktige derom förordnat.
Mom. 4. A tid, som fullmäktige, på derom gjord framställning,
bestämma och sedan de förordnat om göromåleus skötande, eger leda¬
32
mot, som liandhafver den dagliga förvaltningen vid riksbankens afdel-
ningskontor i Göteborg eller Malmö, åtnjuta en och en half samt sådan
ledamot vid hvartdera af de öfriga afdelningskontoren en månads ledig¬
het årligen.
öfriga ordinarie styrelseledamöter vid samtliga afdelningskon¬
toren, med undantag af dem i Göteborg och Malmö, ega jemväl att
efter anmälan hos vederbörande styrelse, och för så vidt ej särskildt
hinder derför skulle möta, på riksbankens bekostnad begagna ledighet,
hvar och en under en tid af sammanlagdt högst cn månad årligen.
Mom. 5. För den tid styrelseledamot för den dagliga förvaltnin¬
gen på grund af medgifvande i mom. 4 begagnar ledighet, ega full¬
mäktige bestämma godtgörelse till vikarie med tillämpning dervid af
de i aflöningsstaten meddelade föreskrifter angående aflöningsförmånerna
för dylik ledamot.
#
§ 60.
Vid förvaltningen af afdelningskontoret har styrelsen att ställa sig
till efterrättelse icke allenast de för riksbanken utfärdade lagar, ord¬
ningar, stadgar och reglementen, utan äfven de föreskrifter, som äro
eller varda af fullmäktige eller deras deputerade meddelade; och har sty¬
relsen att doldt och förtegadt hålla hvad som rörer enskilda personers
förhållanden till afdelningskontoret.
§ 61.
Mom. 1. Det åligger den ledamot, som liandhafver den dagliga
förvaltningen af afdelningskontoret, att utöfva noggrann tillsyn öfver
göromålens handläggning inom kontoret, att föredraga låne- och andra
ärenden och att besörja brefvexlingen emellan afdelningskontoret och
hufvudkontoret, allt i öfverensstämmelse med de föreskrifter, som äro
eller varda af fullmäktige eller deras deputerade meddelade.
Mom. 2. Bemälde ledamot jemte en af styrelsens öfriga leda¬
möter, hvilken fullmäktige dertill utse, ombesörja de med köp och för¬
säljning af vexlar vid kontoret förenade göromål.
Dessa ledamöter ega att antaga och entlediga nödigt biträde i
berörda göromål.
33
§ 62.
För behandling af allmänna ärenden sammanträda styrelserna eR
gång i hvarje månad eller oftare, om ärendenas beskaffenhet och oaf-
brutna gång sådant fordra, och skola dervid samtlige ledamöter vara
närvarande. Uppstå vid dessa sammanträden, dervid protokoll skall
föras, skiljaktiga meningar, galle flesta rösterna, och då dessa äro lika,
ege ordföranden afgörande röst.
Mom. 2. För pröfning åter af diskonterings-, låne- och kreditiv-
ansökningar sammanträda styrelserna alla söckendagar. Beslut må ej
fattas med mindre än att tre ledamöter äro tillstädes; och må ansök¬
ning om försträckning ej anses bifallen, så vida ej tre ledamöter äro
om bifall ense.
§ 63.
Styrelserna ega rättighet att, när sådant för utbetalningars verk¬
ställande finnes nödigt, å riksbankens hufvudkontor utfärda anvisningar
å tusen kronor hvardera, dock under vilkor att anvisningarna utfärdas
endast å tryckta blanketter, hvilka, med utsatt nummer och belopp,
från fullmäktige utlemnas; att anvisningarna underskrifvas af ledamoten
för den dagliga förvaltningen jemte en annan styrelseledamot samt kon-
trasigneras af kamreraren; att anvisningar icke få på förhand utskrifvas
till upptagande i behållningen, utan skola underskrifvas endast i den
mån, som de för afdelningskontorets rörelse erfordras, samt att med
första efter anvisningarnas underskrifvande afgående post anmälan om
utfärdandet, med uppgift å nummer, utgifningsdag och namnteckningar
å anvisningarna, till hufvudkontoret insändes.
§ 64.
Mom. 1. Hvarje afdelningskontors räkenskaper och förvaltning
granskas årligen genom fyra personer, af hvilka Riksdagens kammare
utse hvardera två jemte lika antal suppleanter för dem.
Mom. 2. Berättelser skola af styrelserna afgifvas såväl till be-
mälde revisorer, när de sammanträda, angående diskonterings-, låne-
och kreditivrörelsen samt hithörande bevaknings- och utsökningsärenden
som till Riksdagens banko-utskott och revisorer öfver stats-, banko-
Bih. till Rissel. Prof. 1890. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 5
(Bankoreglemente!.)
34
och riksgäldsverken angående afdelningskontorets rörelse på det hela;
börande sistnämnda berättelser till fullmäktige inlemnas, den till banko¬
utskottet senast å dagen före Riksdagens början och den till revisorerne
■åtminstone fjorton dagar före deras sammanträde.
§ 65.
Mom. 1. De till styrelsens ledamöter utgående aflöningsförmåner
upptagas i särskild, af Riksdagen faststäld aflöningsstat.
Mom. 2. Arfvodet till de styrelseledamöter, som besörja vexel-
handeln, äfvensom ersättningen till deras biträden ega fullmäktige att,
efter göromålens omfång och beskaffenhet, bestämma till såväl beloppet
som detsammas fördelning ledamöterne emellan.
Mom. 3. Så länge inkallad suppleant bestrider ordinarie ledamots
befattning i styrelsen, åtnjuta han det för den senare bestämda arfvode,
lämpadt efter den tid, han i kontorets styrelse och förvaltning deltager;
dock att när styrelseledamot, enligt medgifvaede i § 59 mom. 4, begag¬
nar ledighet och suppleant till följd häraf inträder i styrelsen, till denne
af kontordts medel utgår ersättning med belopp motsvarande det för
ordinarie ledamot i staten anvisade arfvode.
Afdelning V.
A. Om tjenstemånnen och vakfbetjeningen vid riksbankens hufvud- och
afdelning skontor, deras tillsättande, aflöning, åligganden, ordnings-
stadganden samt grunderna för pensions erhållande-
§ 66.
Mom. 1. De af riksbankens hufvud- och afdelningskontors verk¬
samhet härflytande göromål handläggas af de vid livartdera anstälde
tjensteman, i öfverensstämmelse med gällande tjenstgöringsstadgar samt
de af fullmäktige eller deras deputerade eller, för afdelningskontor, af
35
dess styrelse eller styrelseledamoten för den dag-liga förvaltningen med¬
delade föreskrifter.
Mom. 2. I nämnda tjenstgöringsstadgar eg a fullmäktige att vid¬
taga sådana förändringar, som kunna finnas nödiga och icke äro mot
föreskrifterna i detta reglemente stridande; skolande likväl dylika, af
fullmäktige beslutade förändringar vid nästkommande riksdag under¬
ställas banko-utskottets pröfning och stadfästelse.
§ 67.
Tjenstegraderna inom riksbankens kontor äro fyra, nemligen:
Första graden: kontorsskrifvare, kassakrifvare och kanslister;
Andra graden: bokhållare, revisorer, kassörer, notarie, registrator
och ombudsman vid afdelningskontoret i Göteborg;
Tredje graden: kamrerare, förste revisor och ombudsmannen vid
hufvudkontoret;
Fjerde graden; kommissarier och bankosekreteraren.
Denna gradindelning tillämpas på tjenstemännen vid hufvud¬
kontoret och afdelningskontoren i Göteborg och Malmö, men icke på
tjenstemännen vid de öfriga' afdelningskontoren och ej heller på om¬
budsmannen vid kontoret i Malmö.
§ 68.
Mom. 1. På ordinarie stat må ej tillsättas flere tjenstemän vid
hvartdera kontoret, än aflöningsstaten upptager.
Fullmakt meddelas endast åt tjenstemännen af fjerde graden.
Mom. 2. Skulle för göromålens obehindrade gång ökade arbets¬
krafter för någon tid finnas oundgängligen behöfliga, ega fullmäktige
att utöfver stat anställa den eller de tjenstemän, som erfordras, och åt
dem för tjenstgöringstiden anslå lämpliga arfvoden.
Mom. 3. Yaktbetjening anställes i hufvudkontoret af fullmäktige
till erforderligt antal och vid öfriga kontor af vederbörande styrelse
till det antal, aflöningsstaten angifver.
§ 69.
Mom. 1. De till tjenstemännen och vaktbetjeningen vid riksban¬
kens kontor utgående aflöningsförmåner äro bestämda i särskild, af
Riksdagen faststäld aflöningsstat.
36
Mom. 2. Utöfver hvad denna stat upptager ega fullmäktige att
tilldela lämpliga arfvoden åt de i staten icke upptagna biträden inom
kontoret för riksbankens utrikes affärer och kommissionsanstalten vid
hufvudkontoret, äfvensom åt de tjensteman vid afdelningskontoren, hvilka,
utom den ordinarie tjenstemannen för kommissionsgöromål i Göteborg,
erhålla uppdrag att handhafva de göromål, som härflyta af stadgandet
i § 35 mom. 1 här ofvan.
Likaledes eg a fullmäktige att vid hufvudkontoret utöfver stat till
vaktmästare i och för tjenstgöring vid brandanstalterna och nattbevak¬
ningen meddela de arfvoden, fullmäktige finna skäliga.
§ 70.
Mom- 1. För tillsättning af ordinarie tjensteman utsättes vid
hufvudkontoret af fullmäktige och vid öfriga kontor af vederbörande
styrelse, medelst anslag å lämpligt ställe inom kontoret samt kungörelse
i Post- och Inrikes Tidningar, ansökningstid af tretio dagar från kun¬
görandet.
Anslaget skall, der så ske kan, afse icke viss tjenst utan i all¬
mänhet tjenst inom viss tjenstegrad.
I afseende å ombudsmansbefattningarna vid afdelningskontoren, med
undantag af dem i Göteborg och Malmö, ega fullmäktige, då omstän¬
digheterna dertill föranleda, låta med åtgärder för tillsättning å ordi¬
narie stat af sådan befattning anstå och i enlighet dermed bestämma,
att dylik tjenst må bestridas på förordnande tillsvidare.
Mom. 2. Sökande till annan än första gradens tjenst skall skrift¬
ligen förbinda sig att för de medel, som kunna honom i tjensten an¬
förtros, ställa vederhäftig borgen eller annan säkerhet, till det belopp,
fullmäktige eller vederbörande styrelse kunna komma att bestämma.
Mom. 3. Anmäler sig efter anslag icke någon fullt lämplig och
skicklig sökande, skall ny ansökningstid utsättas.
Mom. 4. För tillsättning af tjenst vid afdelningskontor insändas
ansökningshandlingarna af styrelsen jemte yttrande om tjenstens be¬
höflighet och de sökandes skicklighet och lämplighet till fullmäktige,
hvilka hafva att tillsätta tjensten samt utfärda förordnande för den
utnämnde.
Mom. 5. Deputerade ega antaga och entlediga i staten icke upp¬
förda behöfliga biträden inom kontoret för riksbankens utrikes affärer;
börande deputerades åtgärder härvid hos fullmäktige anmälas,
37
§ 71.
Pröfvas ledigblifven tjenst kunna umbäras, eg a fullmäktige inställa
tillsättningen, äfvensom, derest tjensten anses lämpligen kunna medelst
tjenst i lägre grad ersättas, fullmäktige eg a att om tillsättning af sist¬
nämnda tjenst förordna; skolande styrelse för afdelningskontor om
dylika förhållanden hos fullmäktige göra anmälan, innan åtgärd för till¬
sättning af ledig tjenst utaf styrelsen vidtages.
§ 72.
Vid alla tjenstetillsättningar skola fullmäktige till tjensten nämna
den bland de sökande, som för tjensten är mest skicklig och passande.
Till ombudsman kan endast den nämnas, som aflagt prof för inträde i
rikets rättegångsverk, hvilket äfven erfordras för anställning till tjenst¬
göring i ombudsmansexpeditionen vid hufvudkontoret.
§ 73.
Tjensteman vid hufvudkontoret samt kamrerare och tjensteman i
andra eller första grad vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö
få icke annan tjenstebefattning utom riksbanken emottaga. Den, som
till sådan tjenst inom riksbanken förordnas eller utnämnes, vare skyldig
att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast frånträda. Tjenste¬
man, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom
riksbanken, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för
tjenstgöringen i riksbanken hinderlig.
§ 74.
Uppflyttningen till högre lön inom tjenstegrad må icke ske med
mindre fullmäktige eller vederbörande styrelse pröfva tjenstemannen
hafva genom sin föregående tjenstgöring inom graden och fortfarande
duglighet gjort sig förtjent af en dylik löneförbättring.
Tjensteman, som varder till högre lön uppflyttad, undfår derpå
protokollsutdrag.
38
§ 75.
Tjensteman och betjente vid riksbankens samtliga kontor äro
skyldige att underkasta sig den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet
eller jemkning i åligganden, som vid en förändrad organisation af riks¬
banken eller eljest kan vara stadgad.
De tjensteman, som hädanefter på ordinarie stat förordnas eller
befordras vid hufvudkontoret eller afdelningskontoret i Göteborg och
Malmö, kunna af fullmäktige för en tid af högst sex månader förflyttas
till tjenstgöring i samma eller högre grad vid annat af nyssnämnda
kontor; egande fullmäktige att bevilja den sålunda förflyttade ersättning
af riksbankens medel för resekostnaden och annan utgift, som förflytt¬
ningen för honom kan medföra.
Såsom tjenstepligt åligger det en hvar af tjenstemännen vid huf¬
vudkontoret, som dertill af fullmäktige erhåller uppdrag, att utan er¬
sättning underskrifva nya samt granska, uppräkna och makulera för-
slitna sedlar.
§ 76.
Mom. 1. Blifver tjensteman af sjukdom hindrad att sin syssla
förrätta och göromålens behöriga gång fordrar att föranstalta om vi¬
kariat, ega fullmäktige eller vederbörande styrelse att om tjenstgörin-
gen förordna och för dess bestridande af riksbankens medel använda
vid hufvudkontoret samt afdelningskontoren i Göteborg och Malmö ett
belopp, motsvarande lägsta lönen i första tjenstegraden, samt vid hvart-
dera af de öfriga afdelningskontoren högst 500 kronor för år räknadt.
Mom. 2. Erhålles tjenstledighet efter egen ansökning för svag
helsas förbättrande, utan egentligt sjukdomsförfall, eller för enskilda
angelägenheter, eller i och för tjenstgöring hos Riksdagen, dess utskott
eller revisorer, vare den tjenstledige pligtig att sjelf vidkännas kostnaden
för tjenstens bestridande.
Mom. 3. Då vikariat för någon tjensteman fordras i anseende
dertill, att han afträdt sin egendom åt borgenärer eller blifvit stöld
under förmyndare, bör till tjenstens bestridande under den tid vika¬
riatet i dylika fall enligt nedanstående §§ 81 och 82 kan komma att
fortfara, användas utom tjenstgöringspenningar den del af lönen, som
fullmäktige pröfva för ändamålet nödig.
Mom. 4. Tjenstemännen vid hufvudkontoret, kamrerare och tjenste-
39
män i första och andra graden vid afdelningskontoren i Göteborg och
Malmö, kamreraren vid afdelningskontoret i Visby samt kamrerare och
bokhållare vid de öfriga afdelningskontoren eg a, så vidt sådant utan
hinder för göromålens jemna och oafbrutna gång kan ske, hvar i sin
ordning åtnjuta semester, tjenstemännen i tredje och fjerde graderna
vid hufvudkontoret och de i 3:dje graden vid afdelningskontoren i Göte¬
borg och Malmö under en och en half månad samt öfrige ofvan om-
förmälde tjensteman en månad hvarje år.
Semesterindelningen för hvarje år fastställes vid hufvudkontoret
af deputerade och vid afdelningskontoren af styrelsen.
§ 77.
För att kunna antagas till extra ordinarie tjensteman i något af
riksbankens kontor fordras att hafva undergått godkänd afgångsexamen
från högre elementarläroverk eller på annat sätt ådagalagt erforderliga
kunskaper för riksbankens tjenst.
§ 78.
Mom. 1. Öfvervaktmästare, tillika brandmästare, samt öfriga ordi¬
narie vaktmästare tillsättas vid hufvudkontoret af fullmäktige medelst
förordnande.
Deputerade eg a att vid hufvudkontoret antaga och entlediga extra
vaktmästare.
Mom. 2. Vaktbetjeningen vid afdelningskontor antages och ent¬
ledigas af styrelsen, ordinarie till det antal, aflöningsstaten bestämmer.
§ 79.
Tjenstledighet för öfvervaktmästare eller ordinarie vaktmästare
meddelas vid hufvudkontoret af deputerade, vid afdelningskontor af sty¬
relsen. År vaktbetjent af sjukdom hindrad att sin tjenst förrätta, må
den, som af deputerad eller kontorsstyrelse förordnas att tjensten för¬
rätta, af riksbankens medel erhålla arfvode, motsvarande vid hufvud¬
kontoret lägsta vaktmästarelön och vid afdelningskontor högst den sjukes
lön, men sökest eljes ledighet, eller måste någon från tjensten afhållas
derför, att han till borgenärers förnöjande sin egendom afträdt, för¬
ordnas vikarie på den tjenstlediges bekostnad.
40
§ 80.
Mom. 1. Om tjensteman vid hufvudkontoret, som å tjensten inne¬
har fullmakt, antingen, vid mindre förseelser i tjensten, ej låter sig af
förmäns| tillsägelser och varningar rätta, eller ock beträdes med större
fel i tjenstgöringen eller med ett ovärdigt uppförande i allmänna lef-
vernet, vare vederbörande förman skyldig att förhållandet skriftligen
anmäla hos fullmäktige, som bestämma, huruvida sådan anmälan bör
till åtgärd föranleda, i hvilket fall tjenstemannen skall lemnas tillfälle
att sig förklara och de för sakens bedömande erforderliga upplysningar
infordras. Finnes tjenstemannen beträdd med större eller mindre fel
af förenämnda beskaffenhet, skall han, efter fullmäktiges pröfning, er¬
hålla inför protokollet en allvarsam föreställning eller från tjenstgöring
afliållas på längre eller kortare tid med förlust af större eller mindre
del af lönen. Varder han sedermera till ny förseelse förvunnen, afhålles
han från tjenstgöring på längre eller kortare tid med förlust af större
eller mindre del af lönen, eller ock skiljes han ifrån innehafvande tjenst.
Mom. 2. Af de tjenstemän åter vid hufvudkontoret, som icke å
tjensten erhållit fullmakt, samt tjenstemännen vid afdelningskontor ega
fullmäktige att, sedan vederbörande tjénsteman fått tillfälle sig för¬
klara, från tjensten och densamma åtföljande förmåner entlediga den,
med hvilken kontoret finnes icke vara belåtet; egande fullmäktige att i
afseende på tjensteman vid afdelningskontor vidtaga sådan åtgärd på
anmälan af vederbörande kontorsstyrelse.
Anse åter fullmäktige eller kontorets styrelse af tjensteman be¬
gångna fel kunna försonas med andra af de i mom. 1 omnämnda på¬
följder, ega de att sådana tillämpa.
§ 81.
Tjensteman, som varder under förmynderskap stäld, må det ej
tillåtas att tjensten förrätta, så länge hans omyndighetstillstånd fortfar.
Blifver han icke inom två år från förmyndares inseende befriad, skiljes
han från tjensten; dock att, om hans omyndighetstillstånd varit för-
anledt af sjukdom, fullmäktige må ega att efter omständigheterna förfara.
Undandrager sig tjensteman, efter dertill erhållet rådrum, att
ställa sådan säkerhet, som i § 70 mom. 2 omförmäles, varde han lika¬
ledes från tjensten skild.
41
§ 82.
Den tjensteman eller vaktbetjent, som till borgenärers förnöjande
sin egendom afträdt, bör genast från tjenstgöring i riksbanken afhållas
och skall, om han icke senast sex månader, efter det inställelsedagen
i konkursen inträffat, styrker sig vara från borgenärers kraf befriad,
skiljas från sin i riksbanken innehafvande tjenstebefattning.
§ 83.
Tjensteman, som öfvertygas om ärerörigt brott eller annan för¬
seelse i allmänna lefverne! af den svåra beskaffenhet, att riksbankens
trygghet eller anseende ovilkorligen fordrar hans entledigande, hafve
gjort sig förlustig sin i riksbanken innehafvande tjenst.
§ 84.
Den extra ordinarie tjensteman, som utan erhållet tillstånd eller
anmäldt laga förfall uteblifver från tjenstgöring tre månader, eller eljest
visar märklig försummelse eller undandrager sig behörigt deltagande i
göromålen, skall, på anmälan af deputerade eller, för afdelningskontor,
af styrelseledamoten för den dagliga förvaltningen, från listan öfver
extra ordinarie tjenstemän afföras.
§ 85.
Om någon af vaktbetjeningen visar ohörsamhet mot förmäns be¬
fallningar eller på annat sätt felar i tjensten eller utom densamma för¬
håller sig otillbörligt, ankommer det på fullmäktige eller vederbörande
kontorsstyrelse att afhålla den felaktige från tjenstgöring under längre
eller kortare tid, med förlust af större eller mindre del af lönen, eller
ock genast skilja honom från tjensten.
§ 86.
Beräknandet af pension åt tjenstemän och vaktbetjening grundas
på dels den lön, de vid afgång från tjensten innehafva, dels det antal
Bih. till RiJcsd. Prot. 1890. 10 Sami 1 Åfä. 2 Band. 6
(Bankoreglemente^.
42
år, de användt såsom extra ordinarie eller ordinarie i riksbankens eller
annan statens tjenst.
§ 87.
Den tjensteman eller vaktbetjent, som uppnått sjuttio års ålder
eller tjenat femtio år, är berättigad att flyttas på pensionsstat, med
åtnjutande i sin öfriga lifstid af hela lönen såsom pension.
§ 88.
Den tjensteman eller vaktbetjent, som uppnått sextiofem års ålder
och tjenat fyratio år, egen att undfå afsked med bibehållande af hela
lönen såsom pension, då genom läkarebetyg behörigen styrkes, att han
befinnes uti ett sjukligt eler försvagadt helsotillstånd.
§ 89.
Den tjensteman eller vaktbetjent, som, efter ådagalagdt välför¬
hållande i och utom tjensten, sig om afsked anmäler, är, såvida han
fylt sextio år och tjenat fyratio år, berättigad att såsom pension för
lifstiden åtnjuta tre fjerdedelar af innehafvande lön. Före uppnådda
sextio lefnadsår i förening med fyratio tjensteår kan afskedssökande
endast i händelse af bevislig oförmögenhet till vidare tjenstgöring pen¬
sion erhålla. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjensteåren allena,
medelst afdrag å tre fjerdedelars lön af en fyrationdedel för hvarje
bristande tjensteår. Öfverstiga deremot tjensteåren fyratio och ålders¬
åren sextio, ökas det ofvan bestämda pensionsbeloppet med en fyra¬
tiondedel för hvarje Överskjutande tjensteår, eller ock med en sextion¬
dedel för hvarje öfverstigande åldersår, derest detta sistnämnda beräk-
ningssätt skulle för afskedssökanden förmånligare utfalla.
§ 90.
Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes
erforderligt, kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman eller
vaktbetjent, som af ohjelpligt sjukdomstillstånd eller annan oförmögen¬
het är förhindrad att vidare gagna riksbanken, oaktadt han sig ej om
43
afsked anmält. I sådant fall ega fullmäktige att, efter omständig¬
heterna, antingen tillägga den, som afskedas, hela lönen i pension,
ehvad de föreskrifna lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller icke,
eller ock tillämpa de grunder för pensions bestämmande, som i näst¬
föregående paragraf äro faststälda.
§ 91.
Pensionstagare, som dörnes till förlust af medborgerligt förtroende
för alltid eller för viss tid, hafve förlorat rättigheten att pension vidare
uppbära.
§ 92.
Mom. 1. Ansökningar från personer inom riksbanken rörande
arfvoden utöfver faststäld stat, gratifikationer, eftergifter eller afskrif-
ningar få endast ske hos bankoutskottet; och skola ansökningarna till
fullmäktiges expedition inlemnas senast å den dag, Riksdagen samman¬
träder, vid påföljd att de i annat fall icke varda till pröfning upptagna.
Mom. 2. Öfver sådana af fullmäktige eller styrelse för afdelnings-
kontor fattade beslut, som grunda sig på stadgandena i denna afdel¬
ning af reglementet, kunna besvär anföras hos näst sammanträdande
bankoutskott eller, mellan riksdagarne, hos revisorerne af riksbanken,
dock, hvad angår beslut i ordningsmål, endast i det fall att klaganden
blifvit från tjensten skild eller förklarats s
sina löneinkomster.
Besvären skola, vid äfventyr af talans förlust, anmälas hos full¬
mäktige i frågor om befordringar senast fjorton dagar efter det beslutet
blifvit justeradt och i andra mål senast fjorton dagar efter det klagan¬
den af beslutet bevisligen erhållit del, den oräknad, allt före klockan
tolf på dagen, hvarefter besvären böra till fullmäktiges expedition in¬
lemnas, när de äro stälda till bankoutskottet, sist å den dag Riksdag
sammanträder, och när de anföras hos revisorerne af riksbanken, sist
fjorton dagar före revisionens början; men är beslutet meddeladt senare
än fjorton dagar före utgången af den sålunda bestämda tiden, böra
besvären till bankoutskottet eller revisionen omedelbart ingifvas innan
klockan tolf å fjortonde dagen efter den, då befordringsfråga blifvit
justerad, eller beslut i annat mål blifvit klaganden delgifvet.
kyldig afstå någon del af
44
B. Om tjenstemännen och arbetspersonalen vid Tumba pappersbruk.
§ 93.
Tumba bruks egentliga förvaltning besörjes på stället af en för¬
valtare, som på förordnande tillsvidare af fullmäktige tillsättes.
Förvaltaren skall för den uppbörd, som kan blifva honom anför¬
trodd, ställa godkänd borgen eller annan säkerhet till det belopp, full¬
mäktige bestämma.
Till förvaltarens biträde äro anstälde för papperstillverkningen
eu verkmästare och en pappersmästare samt vid räkenskapsgöromålen
och den öfriga förvaltningen eu bokhållare, hvilka alla, uppå förvalta¬
rens förslag, tillsättas på förordnande tillsvidare af fullmäktige.
För förvaltaren och öfriga bruksbetjeningen gäller till efterrät¬
telse den af banko-utskottet den 15 december 1857 faststälda instruk¬
tion, med den ändring, som af andra eller material-bokhållaretjenstens
indragning följer.
§ 94.
Mom. 1. I afseende å de Tumba bruks tjenstemän och vakt¬
mästare tillkommande löne- och öfriga förmåner kommer den af banko-
utskottet, på grund af Rikets Ständers beslut den 11 oktober 1860, ut¬
färdade aflöningsstat att tjena till iakttagande med den ändring, som
följer dels af andre bokhållaretjenstens indragning, dels af 1874 års
riksdags beslut om personel förhöjning af vissa tjenstemäns löneför¬
måner; egande dock fullmäktige att till bruksförvaltaren, för aflönande
af ett biträde vid kontorsgöromålen, af brukets medel anvisa ett belopp
af högst 1,000 kronor årligen, i enlighet med 1874 års Riksdags beslut.
Mom. 2. Den vid bruket anstälda arbetspersonal antages och af-
skedas af förvaltaren på sätt instruktionen föreskrifver. För nämnda
personal fastställa fullmäktige aflöning och öfriga förmåner.
45
Vilkorligt stadgande.
För den händelse att Kong'!. Maj:t förordnar om upphörande af
de enskilda bankernas rätt att utgifva egna banksedlar å tio kronor,
ega fullmäktige:
dels att på det sätt och uppå de vilkor i afseende å räntegodt-
görelse, återbetalningsskyldighet m. m., som med fullmäktige i riks-
gäldskontoret aftalas, uti riksgäldskontoret lyfta svenska statens obliga¬
tioner _ eller deremot svarande valuta i guld intill ett belopp af högst
sju millioner kronor;
dels ock att på de vilkor, fullmäktige må bestämma, i riksbanken
rediskontera af de enskilda bankerna öfvertagna inländska vexlar intill
belopp, motsvarande för hvarje sådan bank hvad densamma vid 1885
års slut befinnes hafva haft i egna tiokronosedlar utelöpande.
Riksdagen har jemte ofvanstående reglemente besluta:
a) att under innevarande år ett afdelningskontor af riksbanken
skall för Vesternorrlands län i staden Hernösand inrättas, under de
vilkor och bestämmelser i afseende å lånerörelsen, som bankofullmäk¬
tige ega föreskrifva, men i öfrigt på enahanda grunder, som gälla för
riksbankens öfriga afdelningskontor;
b) att det må ankomma på fullmäktige att till bedrifvande af
kontorets lånerörelse anvisa de belopp, fullmäktige må finna lämp¬
liga; och
c) att fullmäktige, tills vidare och intill dess Riksdagen annor¬
lunda beslutar, må ej mindre bestämma, af huru stort antal ledamöter
styrelsen för afdelningskontoret i Hernösand skall utgöras, än äfven
utse dessa ledamöter, förordna om stjrrelsens verksamhet och sättet för
dennas utöfvande samt bestämma arfvoden för styrelsen, äfvensom be¬
sluta om tjenstemännens antagande, göromål och aflöning samt i öfrigt
vidtaga alla erforderliga åtgärder för kontorets öppnande så fort ske kan.
46
Jemlik^ § 8 i den för bankoutskottet gällande instruktion, har
utskottet, på grund af under riksdagens lopp vidtagna beslut samt i
noggrann öfverensstämmelse med de i lagen för Rikets Ständers bank
en 1 mars 1830 fastställa grunder, upprättat och sammanfattat före¬
stående reglemente att, intill dess annorlunda kan varda i vederbörlig
ordning förordnadt, tjena till ovilkorlig efterlefnad och iakttagande*
kommande dock äldre, oförändrade stadgande^ instruktioner och för-
or nanden att derjemte iakttagas, så vidt de, vid förekommande sär-
skdda fad, utan stridighet med här utstakade grunder och gifna speci¬
ella föreskrifter må kunna tjena till efterrättelse; och böra fullmäktige
besörja, att lagarne angående myntbestämningen och för Rikets Stän-
aers bank af den 1 mars 1830, kongl. kungörelserna af den 30 mai
1873 angående rikets mynt och om öfvergången till det nya myntsyste-
myntkonventionerna mellan de tre skandinaviska landen af åren
18/3 och 1876 samt detta reglemente efter riksdagens slut i lika format
åt trycket utgifvas och till salu allmänheten tillhandahållas.
Stockholm den 17 maj 1890.
P. O. Körnfeldt.
W. Falk.
PER SAMZELIUS.
Carl If. Nordenfelt.
Harald Ericsson.
J. A. Sandberg.
31. Halm.
Hull!. Aug. Söderlijelni.
A. Hansson.
Axel Wilh. Ljunginan.
A. F. 0. Cederberg.
Olof Andersson.
Ludvig Norrby.
A. Svenson.
C. F. Kohnodin.
Aflöningsstat
för Sveriges Riksbank:
A. Fullmäktige i Riksbanken:
sju fullmäktige uppbära i årligt arfvode, hvardera...... kronor 4,000:
hvarförutom två deputerade åtnjuta, hvardera ............... » 8,000:
och en vikarierande deputerad ............................................. » 3,000:
samt derförutom den fullmäktig, som besörjer tillsynen
vid riksbankens pappersbruk och tryckeri ............... » 1,000:
B. Hufvudkontoret i Stockholm:
Tjenstemännen:
Å lönestat:
tjugu i första tjenstegraden, kontorsskrifvare, kassa¬
skrifvare, kanslister, hvarje .......................................... kronor 1,000:
hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst i graden till............................................................ » 1,500:
tjugutvå i andra tjenstegraden, bokhållare, revisorer,
kassörer, notarie, registrator, hvarje ......................... » 2,000:
hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst i graden till............................................................ » 2,500:
efter tio års till........................................................................... » 3 000:
tio i tredje tjenstegraden, kamrerare, ombudsman,
förste revisor, hvarje......................................................... » 3,000:
hvilket belopp kan förhöjas efter fem års oi*dinarie
tjenst i graden till............................................................ kronor 3,500:
efter tio års tjenst i graden till .......................................... » 4,000:
fem i fjerde tjenstegraden, kommissarier, bankosekre¬
teraren, hvarje..................................................................... » 4,000:
hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst i graden
kan förhöjas till.................................................................. » 4,500:
Å arfvodesstat:
Tjenstgöringspenningar:
till tjensteman i lista tjenstegraden, hvarje..................... » 600:
» » » 2:dra )> » » 800:
» » » 3:dje » » » 1,000:
» de tjensteman i fjerde graden, hvilka uppbära 4,000
kronor i lön, hvarje .................................................•....... » 1,200:
» dem, hvilka uppbära 4,500 kronor i lön, hvarje ... » 1,500:
Missräkningspenningar:
till kassörerne samt till de tjensteman, som inom kon¬
toret för riksbankens utrikes affärer och kommis-
sionsanstalten bestrida kassörsgöromål, hvarje » 1,500:
» den första gradens tjensteman, som förordnas att
förestå bronsmyntkassan................................................ » 500:
Arfvoden:
för vård om riksbankens förvaringskassor, låne- och
säkerhetshandlingar samt andra behållningar:
åt fyra kommissarier i bankkontoret, den kamrerare,
som med kommissarierne deltager i vården af de
i och för upp- och utlåningsrörelsen emottagna
låne- och säkerhetshandlingar, den för vård af de
49
i riksbanken till förvar inlemnade värdepapper
särskild! anstälde tjensteman samt tre andra tjen¬
steman, Indika af fullmäktige till vårdare af för-
varingskassorna förordnas, hvarje 1,000 kronor,
eller tillsammans ............................................................... kronor 9,000: —
åt två kamrerare i bankkontoret, den särskild! för¬
ordnade vårdaren af dagkassans fasta behållning
samt två bokhållare i sedelkontoret, hvardera 600
kronor, eller tillsammans............................................... )> 3,000: —
med Indika arfvode!! följer skyldighet att verkställa
granskning och uppräkning af förslitna sedlar å
de lägre valörerna;
åt kamreraren i sedelkontoret ............................................. » 600: —
» den tjensteman vid kontoret för riksbankens utrikes
affärer, som jemte kamreraren vid samma kontor
har att deltaga i vården af de till kontoret in¬
gångna medel och värdehandlingar ........................... » 600: —
» ombudsmannen................................................................. » 600: —
» bokhållaren vid komvnissionsanstalten......................» 600: —
» kamreraren och bokhållaren vid kontoret å Norr¬
malm, såsom vårdare af dagkassans norra afdel¬
ning, hvardera 600 kronor, eller tillsammans......... » 1,200: —
till extra arbeten, semestervikariat och flitpenningar
till ordinarie och extra ordinarie tjensteman ......... » 24,000: —
» förbättrande af aflöningsförmånerna åt dem bland
de svagast aflönade tjenstemännen, hvilka enligt
fullmäktiges bepröfvande genom sitt arbete gjort
sig af löneförbättring mest förtjente ........................ » 5,200: •—
» registrator!!.............................................................................. » 300: —
» brandchefen ........................................................................... » 600: —
» vårdaren af riksbankens mynt- och medaljsamling » 500: —
Vaktbetjeningen:
öfvervaktmästaren och brandmästaren: lön ..................... » 1,400: —
tjenstgöringspenningar...................................................... » 600: -
jemte fria husrum och vedbrand;
Bill. till Biksd. Prof. 1890. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band. 7
(Bankoreglemente!.)
vaktmästarne, hvarje, lön.......................... kronor 700: —
tjenstgöringspenningar..................... » 100: — kronor
hvilka belopp efter fem års ordinarie tjenst och der¬
under ådagalagt välförhållande kunna höjas till:
lön............................................................ kronor 800: —
tjenstgöringspenningar..................... » 200: — »
och efter 10 års ordinarie tjenst under fortsatt väl¬
förhållande till sammanlagd!
nemligen lön....................................... kronor
tjenstgöringspenningar
800
400
Kronor
1,200
800:
1,000:
1,200:
O. Afdelningskontoret i Göteborg:
I. Styrelsen:
fyra styrelseledamöter, hvardera.......................................... kronor 2,400:
samt derförutom den ledamot, som handhafver den
dagliga förvaltningen ...................................................... » 4,600:
jemte fri bostad.
II Tjenstemännen:
Å lönestat:
tre i första tjenstegraden, kontorsskrifvare, hvardera » 1,000:
hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst i graden till ............................................................ » 1,500:
sex i andra graden, ombudsman, bokhållare, kassörer,
registrator, hvardera......................................................... » 2,000:
hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst i graden till............................................................ » 2,500:
efter tio års till.................................................................. » 3,000:
eu i tredje tjenstegraden, kamrerare.................................... » 3,000:
hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst i graden till............................................................ » 3,500:
efter tio års till .................................................................. '» 4,000:
i arfvodesstat:
Tjenstgöringspenningar:
till tjenstemännen i lista graden, hvardera..................... kronor 600:
» » » 2:dra » » » 800:
» tjenstemännen » 3:dje » ....................................... » 1,000:
Missräkningspenningar:'
till kassörerne, hvardera ........................................................ » 1,500:
» föreståndaren för kommissionsgöromålen .................. » 500:
Arfvoden:
till kamreraren för vård om kontorets låne- och säker-
hetshandlingar samt andra behållningar .................. » 600:
till extra arbeten, semestervikariat och flitpenningar
för ordinarie och extra ordinarie tjensteman .......v » 7,500:
in. Vaktbetjeningen:
en vaktmästare, lön .................................................................. kronor 600:
tjenstgöringspenningar ................................................... » 125:
jemte fri bostad och vedbrand.
en husdräng, lön ........................................................................ » .,600:
jemte fri bostad och vedbrand.
D. Afdelningskontoret i Malmö:
I. Styrelsen:
fyra styrelseledamöter, hvardera .......................................... kronor 1,800:
samt derförutom den ledamot, som handhafver den
dagliga förvaltningen ...................................................... » 5,200:
52
II. Tjenstemännen:
Å lönestat:
två i första tjenstegraden, hvardera.................................... kronor 1,000: —
hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst i graden till............................................................ » 1,500: —
två i andra tjenstegraden, bokhållare, kassör, hvardera » 2,000: —
hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst i graden till............................................................ » 2,500: —
efter tio års till................................................................. » 3,000: —
en i tredje tjenstegraden, kamrerare ................................. » 3,000: —
hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst i graden till ............................................................ » 3,500: —
efter tio års till................................................................... » 4,000: —
ombudsmannen .......................................................................... » 1,500: —
Å arfvodesstat:
Tjenstgöringspenningar:
till tjenstemännen i lista graden, hvardera.................... » 600: —
» » i 2:dra » » » 800: —
» tjenstemännen i 3:dje » » » 1,000: —
» ombudsmannen.............................................. » 500: —
Missräkningspenningar:
till kassören .................................................................................... » 800: —
Arfvoden:
till extra arbeten, semestervikariat och flitpenningar
för ordinarie och extra ordinarie tjensteman ......... » 3,000: —
III. Vaktbetjeningen:
en vaktmästare, lön............................................................. kronor 600:
tjenstgöringspenningar................................................... » 100:
jemte fri bostad och vedbrand.
en husdräng, lön ................................. » 400:
jemte fri bostad och vedbrand.
E. Afdelningskontoret i Jönköping:
tre styrelseledamöter, hvardera............................................. kronor 1,200:
samt derförutom den ledamot, som liandhafver den
dagliga förvaltningen ...................................................... » 2,400:
dock att, derest sistnämnda befattning bestrides
af någon riksbankens tjensteman, aflöningen till
honom under tiden utgår efter enahanda grunder
och bestämmelser, som gälla för tjensteman i tredje
graden vid riksbankens hufvudkontor, med iakt¬
tagande att han derjemte eger uppbära ett be¬
lopp, motsvarande vid samma kontor anvisadt
arfvode för vård om förvaringskassorna samt af
låne- och säkerhetshandlingar eller 1,000 kronor
för år räknadt.
kamreraren, tillika kassör, lön ............................................. » 1,600:
hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst med 5Ö0 kronor och efter tio års med ytter¬
ligare 500 kronor,
samt tjenstgöringspenningar.......................................... » 800:
och missräkningspenningar............................................. » 600:
bokhållaren, tillika registrator, lön....................................... » 1,200:
hvilken kan förhöjas efter 5 års ordinarie tjenst
med 300 kronor och efter tio års tjenst med ytter¬
ligare 300 kronor,
samt tjenstgöringspenningar.......................................... » 600:
kontors- och kassaskrifvaren, lön ...................................... » 900:
hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
i graden med 300 kronor,
samt tjenstgöringspenningar.......................................... )> 400:
54
ombudsmannen, lön .................................................................. kronor 800: —
till extra biträde vid kontorsgöromålen och semester¬
vikariat ................................................................................. » 1,700: —
vaktbetjenten, lön ..................................................................... » 400: —
jemte fri bostad och vedbrand.
F. Afdelningskontoret i Kalmar:
tre styrelseledamöter, hvardera ............................................. kronor 1,200: —
samt derförutom den ledamot, som handhafver den
dagliga förvaltningen ...................................................... » 2,400: —
dock att, derest sistnämnda befattning bestrides
af någon riksbankens tjensteman, aflöningen till
honom under tiden utgår efter enahanda grunder
och bestämmelser, som gälla för tjenstemän i
tredje graden vid riksbankens hufvudkontor, med
iakttagande att han derjemte eger uppbära ett
belopp, motsvarande vid samma kontor anvisadt
arfvode för vård om förvaringskassorna samt af
låne- och säkerhetshandlingar eller 1,000 kronor
för år räknadt
kamreraren, tillika kassör, lön ............. » 1,600: —
hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst med 500 kronor och efter tio års med ytter¬
ligare 500 kronor,
samt tjenstgöringspenningar.......................................... » 800: —
och missräkningspenningar .......................................... x> 600: —
bokhållaren, tillika registrator, lön .................................... » 1,200: —
hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
med 300 kronor och efter tio års tjenst med ytter¬
ligare 300 kronor,
samt tjenstgöringspenningar................................................... » 600: —
ombudsmannen, lön ...................................................... » 800: —
till extra biträde vid kontorsgöromålen och semester¬
vikariat.................................................................................... )> 1,200: —
vaktbetjenten, lön............................... » 400: —
jemte fri bostad och vedbrand.
G. Afdelningskontoret i Karlstad:
tve styrelseledamöter, hvardera............................................. kronor 1,200:
samt derförutom den ledamot, som handhafver den
dagdiga förvaltningen ...................................................... )> 2,400:
dock att, derest sistnämnda befattning bestrides
af någon riksbankens tjensteman, aflöningen till
honom under tiden utgår efter enahanda grunder
och bestämmelser, som gälla för tjenstemän i tredje
graden vid riksbankens hufvudkontor, med iakt¬
tagande att han derjemte eger uppbära ett belopp,
motsvarande vid samma kontor anvisadt arfvode
för vård om förvaringskassorna samt af låne- och
säkerhetshandlingar eller 1,000 kronor för år
räknadt
kamreraren, tillika kassör, lön ............................................. » 1,600:
hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst med 500 kronor och efter tio års med yttei--
ligare 500 kronor,
samt tjenstgöringspenningar......................................... » 800:
och missräkningspenningar............................................. » 600:
bokhållaren, tillika registrator, lön....................................... » 1,200:
hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
med 300 kronor och efter tio års tjenst med ytter¬
ligare 300 kronor,
samt tjenstgöringspenningar.......................................... » 600:
ombudsmannen, lön .................................................................. » 800:
till extra biträde vid kontorsgöromålen och semester¬
vikariat.................................................................................... )> 1,200:
vaktbetjenten, lön................................................................. » 400:
jemte fri bostad och vedbrand.
H. Afdelningskontoret i Luleå:
tre styrelseledamöter, hvardera ............................................. kronor 1,200:
samt derförutom den ledamot, som handhafver den
dagliga förvaltningen ......................................................
dock att, derest sistnämnda befattning bestrides
» 2,400:
5 6
af någon riksbankens tjensteman, aflöningen till
honom under tiden utgår efter enahanda grunder
och bestämmelser, som gälla för tjenstemän i
tredje graden vid riksbankens hufvudkontor, med
iakttagande att han derjemte eger uppbära ett
belopp, motsvarande vid samma kontor anvisadt
arfvode för vård om förvaringskassorna samt af
låne- och säkerhetshandlingar eller 1,000 kronor
för år räknadt
kamreraren, tillika kassör, lön.................... ............................ kronor 1,600: —
hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst med 500 kronor och efter tio års med ytter¬
ligare 500 kronor,
samt tjenstgöringspenningar.......................................... » 800: —
och missräkningspenningar .......................................... » 600: —
bokhållaren, tillika registrator, lön...................................... » 1,200: —
hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
med 300 kronor och efter tio års tjenst med ytter¬
ligare 300 kronor,
samt tjenstgöringspenningar.......................................... » 600: —
kontors- och kassaskrifvare!!, lön.......................................... » 900: —
hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
i graden med 300 kronor
samt tjenstgöringspenningar.......................................... » 400: —
ombudsmannen, lön..................................................................... » 800: —
till extra biträde vid kontorsgöromålen och semester¬
vikariat.................................................................................... » 1,700: —
vaktbetjenten, lön........................................................................ » 400: —
jemte fri bostad och vedbrand.
I. Afdelningskontoret i Vexiö:
tre styrelseledamöter, hvardera............................................. kronor 1,200: —
samt derförutom den ledamot, som handhafver den
dagliga förvaltningen ...................................................... » 2,400: —
dock att, derest sistnämnda befattning bestrides
af någon riksbankens tjensteman, aflöningen till
honom under tiden utgår efter enahanda grunder
och bestämmelser, som gälla för tjenstemän i
57
tredje graden vid riksbankens hufvudkontor, med
iakttagande att han derjemte eger uppbära ett
belopp, motsvarande vid samma kontor anvisadt
arfvode för vård om förvaringskassorna samt af
låne- och säkerhetshandlingar eller 1,000 kronor
för år räknadt
kamreraren, tillika kassör, lön ............................................. kronor 1,600: —
hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst med ytterligare 500 kronor, och efter tio
års med ytterligare 500 kronor,
samt tjenstgöringspenningar.......................................... )> 800: —
och missräkningspenningar .......................................... » 600: —
bokhållaren, tillika registrator, lön .................................... » 1,200: —
hvilket kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
med 300 kronor och efter tio års med ytterligare
300 kronor,
samt tjenstgöringspenningar.......................................... » 600: —
kontors- och kassaskrifvaren, lön ....................................... » 900: —
hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
i graden med 300 kronor,
samt tjenstgöringspenningar.......................................... » 400: —
ombudsmannen, lön..................................................................... » 800: —
till extra biträde vid kontorsgöromålen och semester¬
vikariat.................................................................................... » 1,200: —
vaktbetjenten, lön........................................................................ » 400: —
jemte fri bostad och vedbrand.
K. Afdelningskontoret i Visby:
tre styrelseledamöter, hvardera............................................. kronor 750: —
samt derförutom den ledamot, som handhafver den
dagliga förvaltningen ..................................................... » 1,250: —
dock att, derest sistnämnda befattning bestrides
af någon i-iksbankens tjensteman, aflöningen till
honom under tiden utgår efter enahanda grunder
och bestämmelser, som gälla för tjensteman i
andra graden vid riksbankens hufvudkontor
kamreraren, tillika kassör, lön ............................................. » 1,000: —
hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
Bih. till Riksd. Prof. 1890. 10 Sami. 1 Afd.^2 Band. 8
(Bankoreglemente};).
58
tjenst med 400 kronor och efter tio års tjenst
med ytterligare 400 kronor,
samt tjenstgöringspenningar..........................................
och missräkningspenningar.............................................
bokhållaren, tillika registrator, lön ....................................
hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
med 400 kronor,
samt tjenstgöringspenningar......................................
ombudsmannen, lön ..................................................................
till extra biträde vid kontorsgöromålen och semester¬
vikariat....................................................................................
vaktbetjenten, lön.......................................................................
kronor
»
))
»
»
»
»
600
300
800
400:
500:
500:
400:
L. Afdelningskontoret i Östersund:
tre styrelseledamöter, hvardera............................................. kronor 1,200:
samt derförutom den ledamot, som lrandhafver den
dagliga förvaltningen ...................................................... » 2,400:
dock att, derest sistnämnda befattning bestrides
af någon riksbankens tjensteman, aflöningen till
honom under tiden utgår efter enahanda grunder
och bestämmelser som gälla för tjenstemän i
tredje graden vid riksbankens hufvudkontor, med
iakttagande att han derjemte eger uppbära ett
belopp, motsvarande vid samma kontor anvisadt
arfvode för vård om förvaringskassorna samt af
låne- och säkerhetshandlingar, eller 1,000 kronor
för år räknadt
kamreraren, tillika kassör, lön ............................................. » 1,600:
hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie
tjenst med 500 kronor och efter tio års med
ytterligare 500 kronor,
samt tjenstgöringspenningar.......................................... » 800:
och missräkningspenningar...................................................... » 600:
bokhållaren, tillika registrator, lön....................................... » 1,200:
hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
med 300 kronor och efter tio års tjenst med
ytterligare 300 kronor,
samt tjenstgöringspenningar.......................................... » 600:
59
kontors- och kassaskrifvare^ lön.......................................... kronor 900: —
hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst
i graden med 300 kronor,
samt tjenstgöringspenningar.......................................... » 400: —
ombudsmannen, lön..................................................................... » 800: —
till extra biträde vid kontorsgöromålen och semester¬
vikariat ................................................................................. y> 1,700: —
va ktb et jon t eu, lön........................................................................ » 400: —
jemte fri bostad och vedbrand.
Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages följande:
l:o- Tjensteman vid hufvudkontoret eller vid kontoren i Göte¬
borg och Malmö, som innehar tjenstbefattning utom riksbanken, bibe¬
hålies vid förutvarande inkomster och kan således icke tillträda här
ofvan bestämda aflöningsförmåner, innan han sådan tjenstbefattning
frånträdt, dock att detta icke gäller för ombudsmannen vid Malmö af-
delningskontor.
2:o. Tiden för tillträdande af de i aflöningsstaten inom hvarje
tjenstegrad anvisade förhöjda inkomster beräknas från och med måna¬
den näst efter den, under hvilken tjenstemannen blifvit på ordinarie
stat till tjenst inom graden förordnad eller befordrad.
Vikariat, som till följd af ordinarie tjensteman anförtrodt annat
uppdrag i riksbankens tjenst blifvit meddelade och fortfarit intill dess
den tillförordnade befordrats till ordinarie tjenst inom den grad, hvar¬
uti han sålunda tjenstgjort, må såsom ordinarie tjenstetid anses och
sålunda kunna, efter den i § 74 af reglementet föreskrifna pröfning,
inberäknas i den tid, som erfordras för erhållande af stadgadt lönetill-
lägg, dock under vilkor att ifrågavarande slags förordnande bör hafva
fortfarit minst ett år.
Enahanda bestämmelse, dock utan sistnämnda vilkor, gäller äfven
i afseende å den, som bestridt förordnande å sådan befattning utöfver
stat, som sedermera öfverförts på ordinarie stat, men ej för vikarie
efter honom.
3:o. Tjensteman, som uppbär aflöning för tjenst i viss tjenste¬
grad, anses endast såsom tjensteman i graden och är pligtig att, efter
vederbörandes godtfinnande, bestrida den af nuvarande eller blifvande
tjenster i graden, som honom anvisas.
»
60
4:o. Tjensteman, som åtnjuter semester, bibehåller derunder lön,
tjenstgörings- och missräkningspenningar, men icke särskilda arfvoden,
hvilka utgå till de tjensteförrättande.
5:o. I öfrigt åtfölja de å arfvodestat upptagna tjenstgörings- och
missräkningspenningar samt andra arfvoden utöfvandet af tjensten och
få alltså icke åtnjutas under tjenstledighet; dock må fullmäktige eller
vederbörande styrelse kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent,
som af sjukdom hindras från tjenstens bestridande, att under högst en
månad hvarje år uppbära de för tjensten anslagna tjenstgöringspenningar.
6:o. För bestridande af tjenstgöringen under semester ega full¬
mäktige samt styrelserna för afdelningskontoren att anvisa till extra
ordinarie tjenstemän arfvoden, beräknade vid hufvudkontoret samt af¬
delningskontoren i Göteborg och Malmö efter tusen kronor för år, vid
afdelningskontoret i Visby efter åttahundra kronor för år samt vid
hvartdera af de öfriga afdelningskontoren efter niohundra kronor för år,
äfvensom för kassörstjensterna missräkningspenningar, allt likväl inom
de i aflöningsstaten dertill anslagna medel.
7:o. Om de till extra arbeten m. m. eller extra biträden anvisade
medel skulle något år icke till fullo utgå, ega fullmäktige eller veder¬
börande styrelse att öfverskottet till följande år öfverföra för att der¬
under vara till förfogande.
Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1890.