RIKSDAGENS PROTOKOLL
1890. Andra Kammaren N:o 47.
Fredagen den 16 maj
kl. 11 f. m.
§ I-
Justerades protokollet för den 9 dennes.
§ 2
Till kammaren kade inkommit följande sjukbetyg, som upp¬
lästes :
Att ledamoten af Riksdagens Andra Kammare, majoren m. m.
hr P. A. H. Stjernspetz för närvarande lider af en hjertsjukdom,
i följd hvaraf han är förbjuden deltaga i Riksdagens sammanträden
intygar
Stockholm den 15 maj 1890.
Vilh. Lundberg,
leg. läkare.
§ 3.
Efter föredragning af sammmansatta stats-, banko- och lag¬
utskottets memorial n:o 7, angående anvisande af ersättning till
utskottets kansli, biföll kammaren utskottets hemställan.
§ 4-
Föredrogs och bifölls sammansatta stats- och lagutskottets
memorial n:o 8, angående anvisande af ersättning till utskot¬
tets kansli.
§ 5.
Likaledes bifölls Riksdagens särskilda utskotts n:o 2 härefter
föredragna utlåtande n:o 2 (i samlingen n:o 5), angående aflö¬
ning åt utskottets tjensteman och vaktbetjente.
Andra Kammarens Prof. 1890. N:o 17.
N:o 47. 2
Angående
ifrågasatt ge¬
mensam om¬
röstning rö¬
rande löne¬
reglering för
lärarne vid
de allmänna
läroverken.
Fredagen den 16 Maj, f. m,
§ 6.
Härefter förekom till behandling särskilda utskottets för be¬
handling af förslag angående ändrade bestämmelser med afseende
på de allmänna läroverken och pedagogierna memorial n:o 4, i an¬
ledning af dels återremisser, dels kamrarnes skiljaktiga beslut rö¬
rande de af utskottet i dess memorial n:o 3 framstälda förslag
till samman jemkning af kamrarnes olika beslut rörande vissa
punkter af utskottets utlåtande n:o 1.
i punkten 1 af detta memorial yttrade utskottet:
»I punkten 4:o af sitt memorial n:o 3 hade utskottet fram-
stält förslag till sammanjemkning af kamrarnes skiljaktiga beslut
med anledning af hvad utskottet i punkten o:o af sitt utlåtande
n:o 1 hemstält rörande lönereglering för lärarne vid de högre
och femklassiga allmänna läroverken. Enligt utskottet tillhanda-
konma protokollsutdrag, hafva kamrarne med afseende på detta
sammanjemkningsförslag stannat i olika beslut, i det Första Kam¬
maren bifallit detsamma, men Andra Kammaren, med afsteg å
utskottets hemställan, vidblifvit sitt förra beslut, i^ följd hvaraf
sammanjemkningsförslaget förfallit, hvarför, och då frågan om
löneregleringen i sakens närvarande skick icke lärer böra blifva
föremål för gemensam omröstning, densamma enligt utskottets
åsigt förfallit, hvilket utskottet härmed får för Riksdagen an¬
mäla. »
Efter uppläsande häraf anförde:
•
Herr Hedin: Jag skall anhålla, att kammaren måtte åter¬
remittera denna punkt till särskilda utskottet med förständigande
för utskottet att framlägga förslag till proposition för gemensam
votering^ ^ ^ kammaren icke rent af vill gifva sig sjelf en
skamlig dementi, är kammaren tvungen härtill för att visa, att
kammaren vidhåller sin förut uttalade åsigt. Da kamrarne stan¬
nade i olika beslut rörande öde punkten af första särskilda utskot¬
tets utlåtande n:o 1, försökte utskottet en sammanjemkning, och
detta var fullkomligt grundlagsenlig!, ty grundlagen stadgar, att
sammanjemkning skall ske beträffande alla slags frågor, deri
ständigt eller särskildt utskott sig yttrat, och således _ äfven i frå¬
gor om statsutgifter, så vidt sammanjemkning är möjlig. Då nå¬
gra utskottsledamöter reserverade sig mot utskottets sammanjemk¬
ningsförslag, måste denna reservation betyda, antingen att reservan¬
terna icke gillade sammanjemkningsförslaget, och det undrar jag san¬
nerligen icke på, eller också att de ansågo hvarje sammanjemkning i
detta fall omöjlig, och att man sålunda icke borde derpå spilla nå-
Fredagen den 16 Maj, f. m. 3 X:o 47.
gon tid, eller slutligen betydde den begge delarne. Deremot hafva Angående
reservanterna icke kunnat reservera sig mot hvarje slags försök ^ågasaU ge-
till sammanjemkning, äfven Om de hållit före att det icke i reali-
teten skulle leda till något resultat, ty försök till sammanjemk- rande lönt
ning är, såsom sagdt, i grundlagen påbjudet. Då nu samman- reglering för
jemknmgsförslaget icke godkänts af kamrarne, återstår att i en- Mrame vid
lighet med 65 § riksdagsordningen skrida till gemensam vo-
termg, enär frågan gäller en statsutgift och emedan Kong! Maj:t (ZZt
liar ostridiga anspråk på att få svar på den gjorda framställnin¬
gen, ja eller nej, vare sig detta svar tillkommer genom begge
kamrarnes sammanstämmande beslut eller, på sätt riksdagsord¬
ningen föreskrifver, då kamrarne stannat i olika beslut, genom
gemensam votering.
Mitt yrkande är sålunda, att kammaren beslutar förstän¬
diga särskilda utskottet att inkomma med förslag till proposition
för gemensam votering.
Herr Eyding instämde häruti.
Herr Jonsson i Hof: Såsom herrarne 'funnit af utskottets
nästföregående betänkande, hade jag och några andra af särskilda
utskottets ledamöter reserverat oss mot det då framstälda sam-
rnanj emkningsförslaget samt i stället påyrkat gemensam votering.
Att vi nu vid detta betänkande icke fogat någon reservation, be¬
ror derpå. att, då vi förra gången inom utskottet voterade om,
huruvida icke utskottet borde hemställa om gemensam votering,
komnm vi i minoriteten, och det fans ingen anledning antaga
att utgången nu skulle blifva en annan än då. Derför ansågo vi
icke skäligt att nu åter igen reservera oss, då vi ju hade väl¬
mening förvarad i den reservation, som vi anmält mot utskottets
förut afgifna förslag till sammanjemkning.
Jag tror för öfrigt icke, att en återremiss med förständigande
för utskottet att afgifva förslag till voteringsproposition kommer
att leda till något praktiskt resultat, tv så vidt jag förstår kan
man antaga för gifvet, att ett sådant förslag icke skall vinna bi¬
fall af Första Kammaren. Hela resultatet af återremissen skulle
sålunda blifva, att denna kammare visat sig vilja för sin del be¬
stämdt häfda den grundsatsen, att dylika frågor böra lösas genom
gemensam votering, om så behöfs. I detta afseende må nu denna
kammaie göia huru den behagar; jag skall för min del icke motsätta
mig en återremiss, då jag i sak har samma åsigt som den förste
talaren. Men då i föreliggande betänkande icke blifvit sa°-dt att
gemensam votering icke får ega rum om denna sak, har kam¬
maren icke genom betänkandets läggande till handlingarna på
något sätt bundit sig i likartade frågor som denna. Jag fruktar
dessutom, att en återremiss skulle kunna föranleda till att Riks¬
dagen icke hinner afslutas ens till pingst, utan vi finge stanna
Nso 47. 4
Fredagen den 16 Maj, f. m.
Angående
ifrågasatt ge¬
mensam om¬
röstning rö¬
rande löne¬
reglering för
lärarne vid
de allmänna
läroverken.
(Forts.)
qvar här till efter helgen, men ändå icke vunne något praktiskt
resultat af ett sådant beslut.
På grund häraf anser jag (hiskligt, att kammaren måtte lägga
förevarande anmälan till handlingarna.
Herr Bergman: Såsom herr Jonsson i Hof nyss nämnt,
var det äfven inom utskottet på tal att lösa denna fråga genom
gemensam votering, och jag skall nu be att med några ord få
angifva de skäl, som föranledde mig att icke vara med om att
på detta sätt lösa densamma. Kongl. Maj:t har framlagt en pro¬
position i en löneregleringsfr&ga, och beträffande de nya aflö-
ningsbeloppen hafva Första och Andra Kammaren fattat fullkom¬
ligt enahanda beslut. Begge kamrarne hafva nemligen enhälligt
och utan någon olikhet antagit de af Kongl. Maj:t föreslagna
lönebeloppen för elementarlärarne. Andra Kammaren har dock
dertill lagt ett par särskilda vilkor, såsom latinskrifningens upp¬
hörande och latinläsningens inträdande först i öde klassen i stället
för i 4:de. Vore det nu fråga om att genomföra löneregleringen
å ena sidan utan några vilkor och å den andra med vissa vilkor,
som hade med löneregleringen direkt att göra, såsom t. ex. att lä¬
raren skulle hafva så och så lång tjenstgöringstid, eller om kam¬
rarne fattat olika beslut om huru stor del af aflöningen skulle
utgöras af tjenstgöringspenningar och huru stor del skulle utgö¬
ras af lön, då skulle äfven jag anse, att gemensam votering borde
ega rum i följd af de begge kamrarnes olika beslut. Om vidare
exempelvis Första Kammaren bifallit löneregleringen utan det af
Kongl. Maj:t framstälda vilkoret om 39 å 40 veckors tjenstgöring
per år, men Andra Kammaren antagit detta vilkor, då synes mig
också, att frågan vore i det läge, att gemensam votering borde
ske. Ty lärarnes aflöning är naturligtvis icke uteslutande beroende
af sjelfva lönebeloppen, utan äfven af vilkoren för dess åtnju¬
tande ; så blir ju, relativt taget, ett bestämdt lönebelopp mindre
med 40 veckors tjenstgöring än med 36 veckors. Men det vilkor,
som Andra Kammaren fäst vid denna lönereglering, anser jag
stå helt och hållet utom lönefrågan, tv lärames tjensgöringsskyl-
dighet har derigenom icke på något sätt förändrats, vare sig till
arten eller qvantiteten af deras arbete. Icke heller har Andra Kam¬
marens beslut på något sätt förändrat lönebeloppen, utan derom
hafva begge kamrarne, såsom sagdt, fattat absolut samma beslut.
Derom kan man sålunda icke votera gemensamt. Huruvida la¬
tinet skall börja i fjerde eller sjette klassen, dermed kan lärarnes
tjenstgöringsskyldighet, vare sig till arten eller qvantiteten, icke
hafva något att skaffa. Voteringen skulle alltså i sjelfva verket
komma att gälla, huruvida latinläsningen skall börja i fjerde eller
sjette klassen, och detta kan icke enligt mitt förmenande af göras
genom gemensam votering. Jag har visserligen hört personer,
som i detta fall varit för gemensam votering, säga, att man på
Fredagen den 16 Maj, f. m.
5 N:o 47.
dylikt sätt reglerat lönerna för flera andra embetsverk. Men då hafva _ Angående
kamrarne fattat olika beslut antingen angående proportionen mellan tfra9a*att 9e-
lön- och tjenstgöringspenningar eller också angående det antal ^^ing rö_
arbetsveckor, som skulle presteras för den anslagna lönen, och rande inne-
detta är eu annan sak. Latinets inträde i ena eller andra klas- reglering för
sen har deremot enligt min uppfattning icke det ringaste att lärarne vid
o xx o cj ffjp fi / /}Y) nw/n/i
gorå med lärarnes aflöning. Lärarne kunna icke göra något deråt, läroverken.
och arten af deras arbete blir icke annorlunda, än den förut varit. (Fortg)
Jag har härmed icke velat säga, att jag är någon grundlags-
tolkare eller särskild! kompetent att yttra mig i sådana frågor, utan
helt enkelt velat uttrycka huru saken tett sig för mig. Det skulle
blifva en gemensam votering om, huru vida detta ämne, latinet,
skulle börja två år senare eller tidigare, och äfven om kamrarne
ensamme hade rätt att afgöra denna fråga, så anser jag dock att
den icke är af den art, att den får genom gemensam votering af-
göras, och derför har jag inom utskottet röstat mot förslaget om
gemensam votering.
Herr Ryding: Då jag redan instämt i herr Hedins yttrande,
har jag på samma gång angifvit min egen ståndpunkt. Enligt
min tanke har Kongl. Maj:t, då han för Riksdagen framlägger
en löneregleringsfråga, ovilkorlig rätt att fordra ett svar från
Riksdagen, grundadt på antingen båda kamrarnes sammanstäm¬
mande beslut eller gemensam votering.
Det var med anledning af herr Bergmans yttrande, som jag
begärde ordet i afsigt att fästa kammarens allvarliga uppmärk¬
samhet på, hvilket farligt prejudikat vi lemna, om vi helt enkelt
lägga betänkandet till handlingarna. Det skall då hädanefter
för en kammare, som fruktar för att i en anslagsfråga komma
vid en gemensam votering i minoriteten, blifva lätt att döda möj¬
ligheten af en dylik votering blott genom att vid sitt beslut fästa
ett mer eller mindre märkvärdigt vilkor. Ett så farligt prejudikat
vill jag för min del icke vara med om att åstadkomma, och der¬
för instämmer jag fortfarande i herr Hedins yrkande.
Häruti instämde herrar Thestrup, Johnsson i Thorsberg,
Kardell och Vahlin.
Herr Månsson yttrade: De skäl, som herr Bergman an¬
förde, tror jag bestämdt icke hålla streck. Ty då den omständig¬
heten, att terminerna förlängdes, satt såsom vilkor för en löne¬
reglering, icke kunde utgöra hinder för en gemensam votering,
kan jag icke se hvarför vilkoret om latinets framflyttande till
sjette klassen skulle hafva sådan verkan. Ty det är i begge fal¬
len fråga om en statsutgift, men den omständigheten att lärarne
skola undervisa 39 veckor i stället för 36 inverkar deremot icke,
för så vidt jag förstår, på budgeten. Lönerna bli ju i alla fall
N:o 47. 6
Fredagen den 16 Maj, f. m.
Angående desamma, och sålunda har denna omständighet ingen inverkan
mmsamom-på budgeten- Då tro1' jag snarare att latinets framflyttning kan
röstning ro- hafva en sådan inverkan. Således, herr Bergmans skäl duger icke.
rande löne- Jag är äfven af den tanke, att frågan egentligen bör lösas
reglering för genom gemensam votering, men om herrarne observera det skäl
de 'allmänna utskottet för sitt förslag åberopat, nemligen det skick, hvari frå-
läroverken. San befinner sig, skola herrarne finna, att en gemensam votering
(Forts.) icke skulle kunna medföra något gagn. Ty för löneregleringen
har fogats vilkor, af Första Kammaren införande af terminsafgifter
i alla klasser från den första till den högsta med befrielse från
20 till 30 procent för mindre bemedlade och obemedlade. Första
kammaren har uppstält detta såsom ett bestämdt vilkor för löne¬
regleringen. Andra Kammaren har äfven besluta införande af
terminsafgifter, men på olika sätt mot Första Kammaren. Antag
nu att gemensam votering sker, och t. ex. denna kammare
förlorar. Då säger denna kammare, när fråga blir om termius-
afgifterna: vi gå icke^ in på Första Kammarens beslut, utan fast¬
hålla vid vårt föregående beslut. Vi stå der då utan något re¬
sultat, och trots gemensam votering hafva båda kamrarne stan¬
nat i olika beslut. Det är denna omständighet, som jag tror
utskottet velat påpeka, då det talat om det skick, hvari frågan
befinner sig. Genom att bifalla utskottets hemställan har man
icke bundit sig vid någon af de principer, hvarom här varit
fråga, eller haft något uttalande i den ena eller den andra rigt-
ningen, hvaraf man kunde hafva något att befara för framtiden.
Då jag har denna uppfattning och då jag anser att, om
frågan nu afgjordes, dess utgång gjordes beroende af slumpen,
enär en stor del af Första Kammarens ledamöter redan rest, och
det icke är lämpligt att eu så vigtig sak afgöres i riksdagens
sista timme, kan jag icke vara med om en gemensam votering,
utan anhåller om bifall till det förslag utskottet här afgifvit.
I detta yttrande instämde herrar Smedberg, Jfrv.se, Andersson
i Hasselbol, Olson i Stensdalen, Erickson i Bjersby, Wieslander,
Petersson i Dänningelanda och Andersson i Löfhult."
Härefter anförde:
Herr Rydin: Om den nu föreliggande frågan skall blifva
föremål för gemensam votering eller icke, det beror helt och hål¬
let på huruvida man kan i grundlagen upptäcka en bestämd
paragraf, som i dylik sak ålägger gemensam votering. Regerings¬
formens 69 § stadgar att gemensam votering skall ske i frågor,
som tillhöra statsregleringen. Denna fråga hör icke till nästa
års statsreglering, ty det vilkor, som dervid fogats, är af sådan
beskaffenhet, att saken icke kan genomföras nästa år.
7 X:o 47.
Fredagen den 16 Maj, f. m.
Vidare hör icke frågan under riksdagsordningens § 65, som
ålägger gemensam votering om statsutgifter. I statsutgift ingå tva
moment, dels sjelfva beloppet — och derom råder har ingen ski ]-
aktighet — dels och sjelfva ändamålet med utgiften. And am niet
är här att reglera lärarnes löner. Det dervid fogade vilkoret stål
icke i samband med ändamålet och utgör således icke något vid
utgiften fästadt grundlagsenligt vilkor. De lagliga vilkor,_ som kunna
fästas vid frågor, hvilka skola genom gemensam votering atgoias,
afse antingen eu inskränkning eller eu ökning af utgiften eller
också ett närmare bestämmande af ändamalet med utgiften.
I förevarande fall finnes ingenting, som innehåller någon när¬
mare bestämning i afseende på ändamålet, löneregleringen, utan
här afses en helt annan fråga, som icke kan blifva föremal för
gemensam votering, såsom herr Bergman nyss visat Dessutom
är mot gemensam votering att anmärka en annan sak, som biit-
vit framhållen af två föregående talare, och det mycket rigtigt,
nemligen att Kongl. Maj:t har rättighet att fa ett bestämdt svar,
ia eller nej, på sin fråga. Men jag frågar: är detta Andra Kam¬
marens beslut ett ja eller ett nej? Man kan visserligen a ena
sidan säga, att det är ett ja med ett vilkor, men ett \ilkor, ^som
helt och hållet lemnar i ovisshet hvad som skall gälla såsom
beslut, och ett vilkor, som gör beslutets genomförande beroende
af för saken helt och hållet likgiltiga yttre förhållanden. Man
skulle lika väl som detta vilkor kunnat foga ett sådant, som t. ex.
att, om denna läktare utrymmes, löneregleringen skall bifallas.
Men å andra sidan kan man också redigera det på det sättet
— och det hade varit det rätta med anledning af den diskussion,
som här förts — att det blir ett nej, såvida icke latinet fram¬
flyttas. Det beslut, som Andra Kammaren fattat, är således ett
ja med ett främmande vilkor, som lika väl kan vara detsamma
som ett nej; och om man tolkar beslutet rigtigt, är det icke ett ja,
utan ett nej, med uppskof tills vidare af genomförandet. Om det
vore ett ja, vore det också ett ja med uppskof af genomförandet
af beslutet, och i hvad afseende kan Kongl. maj:t vara betjent
af ett beslut, som han icke kan genomföra? Dervid är nemligen
bundet ett vilkor af den beskaffenhet, att det icke kan komma
till utförande under nästa statsregleringsperiod.
För öfrigt kan jag icke annat än instämma i herr Hvar
Månssons anmärkning, att frågans läge är sådant, att den omfattar
flera andra frågor som redan äro förfallna, så att detta beslut
icke kan stå ensamt, hvilket också utgör ett skäl för att gemen¬
sam votering icke bör ega rum.
Herr Hedin: Det skäl, som hufvudsakligen och sist anför¬
des af talaren på skånebänken för den meningen, att vi icke vi¬
dare böra befatta oss med frågan, nemligen att vi nu befinna
oss i riksdagens sista timmar, synes innefatta en ny grund för
Angående
ifrågasatt ge¬
mensam om¬
röstning rö¬
rande löne¬
reglering för
lärarne vid
de allmänna
läroverken.
(Forts.)
N;o tf- 8
Fredagen den 16 Maj, f. m.
Angående
ifrågasatt ge¬
mensam om¬
röstning rö¬
rande löne¬
reglering för
lärarne vid
de allmänna
läroverken.
(Forts.)
grund lagstolkning, hvilken jag förmodar, att man näppeligen skall
godkänna såsom rigtig och tillfredsställande.
När sedermera den ärade representanten från Upsala förkla¬
rade, att vi icke här hade att göra med någon statsreglerings-
fråga, derför att det förslag, som Andra Kammaren håller på,,
icke skulle kunna genomföras under nästa år — hvilket ju ingen
begärt ■— skulle detta möjligen kunna hafva något intresse, om
den ärade talaren visat, att Kongl. Maj:t gifvit honom fullmagt.
att tala å Kongl. Maj:ts vägnar och i hans namn förklara, att
Kongl. Maj:t icke kan vidtaga den reform, som Andra Kammaren
fäst såsom vilkor för löneregleringen. Men äfven i sådant fall
lärer det förblifva oomtvistligt, att det är eu statsregleringsfråga,'
som vi här hafva att besluta om.
Talet om skilnaden mellan »främmande» och icke främ¬
mande vilkor vid beviljande af anslag är alldeles frivolt. Ett
vilkor, som den ärade talaren icke torde anse främmande, nem¬
ligen att läsetiden skulle utsträckas t. ex. till 50 veckor om året,
kan förefalla Kongl. Maj:t lika oantagligt som vilkoret, att latin¬
ska temat skulle borttagas och latinet framflyttas till sjette klas¬
sen. Det är en ren godtycklighet att vilja afgöra ett formelt
spörsmål efter- den alldeles subjektiva och i oändlighet vexlande
uppfattningen af hvad som må anses för ett främmande eller icke
främmande vilkor.
Sådant beror helt och hållet på det subjektiva omdömet, och
derom kan finnas fullt ut lika många meningar, som det inom
kammaren finnes hufvuden och sinnen.
Jag ber få hemställa till de med mig i öfrigt någorlunda
liktänkande i dessa frågor, huruvida, med åberopande att vi be¬
finna oss i riksdagens sista timmar, det kan vara skäl att vi ge¬
nom vårt förfaringssätt gifva stöd åt den propaganda, som sedan
några veckor flitigt bedrifvits, och hvilken afser att, med förbi¬
seende af all skuld som hvilar på det särskilda utskottets majori¬
tet och majoriteten i Första Kammaren, få den opinionen spridd,
att det är Andra Kammaren, som till hvarje pris velat hindra en
förbättring i lärarnes lönevilkor.
Herr Rydin: När jag yttrade mig om denna frågas läge.
afsåg jag just den komplicerade beskaffenheten af densamma och
det samband den eger med andra frågor, som redan blifvit af-
gjorda.
Vidare vill jag med afseende å det vilkor, som af Andra
Kammaren uppstälts, å nyo fästa uppmärksamheten derpå, att, om
detsamma antages, beslutet icke innefattar något bestämdt ja eller
nej, så att Kongl. Maj:t blir lika slug som Riksdagen sjelf är
det i frågan om löneregleringen är beviljad eller icke. Hvad som
är ett faktum är — hvilket äfven framgick af den utveckling
ecklesiastikministern lemnade rörande denna fråga — att ett så-
9 N:o 47.
Fredagen den 16 Maj, e. m.
dant beslut, äfven om man ville, icke kan genomföras under Angående
nästa statsregleringsperiod, till följd af de åtgärder, som dessför-
innan måste vidtagas i två årsklasser af elementarläroverken. röstning rfj.
Den föreslagna voteringspropositionen kan således icke accepteras, rande löne¬
reglering för
Herr Månsson: Jag ber blott att med anledning af herr
Hedins senaste yttrande få säga några ord. läroverken.
Jag sade visserligen, att jag ansåg olämpligt att företaga eu (Forts.)
gemensam votering rörande denna fråga nu i riksdagens sista
timmar, då så många af Första Kammarens ledamöter redan be-
gifvit sig hem, men jag yttrade detta blott i förbigående. Mitt
egentliga skäl mot anställandet af en gemensam votering rö¬
rande denna fråga var svårigheten att genom en sådan få fram
ett klart och tydligt Riksdagens beslut, då Första Kammaren fat¬
tat sitt beslut rörande löneregleringen under vilkor att termins-
afgifterna utgå till statsverket. Huru skall saken ställa sig, om
dessa terminsafgifter icke komma att tillfalla statsverket, det vill
säga om den ena kammaren säger nej till detta vilkor? Yi stå
i alla fall inför ett svårlöst problem. Jag vidhåller derför hvad
jag nyss yttrade, eller att denna fråga, i det skick hvari den nu
befinner sig, icke kan lösas genom eu gemensam votering.
Herr Sven Nilsson: Jag beklagar mycket, att denna
fråga kommit i det läge, hvari den nu befinner sig. Det hade *
varit så synnerligen lätt för utskottet att, i stället för att fram¬
lägga ett sammanjemkningsförslag, som — det hade utskottet
bort kunna förutse — icke hade någon utsigt att vinna Andra Kam¬
marens bifall, genast framlägga förslag till voteringsproposition.
Ty jag kan icke finna något hinder i grundlagen att företaga
gemensam votering om denna fråga, utan tvärt om. Att denna
fråga rör statsregleringen för nästa statsregleringsperiod, är väl all¬
deles uppenbart. Om Kong! Maj:t nemligen får löneregleringen
genomförd, så komma otvifvelaktigt de medel, som Riksdagen för
detta ändamål ställer till Kongl. Maj:ts disposition, att användas.
Det var också under denna förutsättning jag gjorde mitt förra yr¬
kande i fråga om sammanjemkning af kamrarnes olika beslut rörande
terminsafgifterna. Detta förslag vann emellertid icke kammarens
bifall, och, enligt mitt förmenande, har frågan i sin helhet der¬
igenom blifvit ännu mera svårlöst än förut. Om nu i alla fall
begge kamrarne återremittera den nu föredragna punkten till ut¬
skottet, med anmodan att utskottet inkommer med förslag till vo¬
teringsproposition, så kan jag icke föreställa mig, att härigenom
uppstår något hinder för en ny sammanjemkning rörande frågan
om terminsafgifterna, eller ock att den gemensamma voteringen
skulle kunna omfatta de olika besluten så väl i fråga om ter¬
minsafgifterna som om latinets framflyttning. Den omständig¬
heten, att Första Kammarens ledamöter nu vid slutet af riksdagen
N:o 47. 10
Fredagen den 16 Maj, f. m.
Angående
ifrågasatt ge¬
mensam om¬
röstning rö¬
rande löne¬
reglering för
lärarne vid
de allmänna
läroverken.
(Forts.)
äro så fåtaliga, är icke heller något hinder för en gemensam
votering. Det finnes således efter mitt förmenande intet skäl,
som talar mot anställandet af gemensam votering öfver den före¬
liggande frågan, utan Riksdagen är alldeles oförhindrad att, om
Riksdagen så finner lämpligt, besluta att eu sådan skall ega rum.
Herr Danielson: Jag hade verkligen icke trott, att man
på allvar skulle ifrågasätta en återremiss af denna punkt, ty jag
hade förestält mig, att hvad utskottet här föreslagit under när¬
varande förhållanden varit det enda möjliga. Denna fråga är ju
nu så söndertrasad, att man med visshet kan vänta, att Kongl.
Maj:t snart nog skall komma in till Riksdagen med ett nytt för¬
slag, hvarvid Riksdagen blir i tillfälle att i ett sammanhang åter
taga frågan under ompröfning. Men att nu återremittera denna
punkt för att få fram ett förslag till voteringsproposition eller till
en ny sammanjemkning, tyckes mig verkligen vara något sent.
Äfven om man måste beklaga att frågan för denna gång fallit,
är det icke möjligt att vidare laborera med den.
Jag ber derför att få yrka bifall till utskottets förslag i
denna punkt, under förhoppning att Riksdagen snart blir i till¬
fälle att i ett sammanhang taga hela denna vigtiga fråga under
förnyad ompröfning.
Öfverläggningen var slutad. Derunder hade yrkats dels
punktens läggande till handlingarna och dels, af herr Hedin,
punktens återförvisande till utskottet, i syfte att utskottet måtte
framlägga förslag till voteringsproposition för gemensam omröst¬
ning. Herr talmannen gaf propositioner i enlighet med dessa
yrkanden och fann svaren hafva utfallit med öfvervägande ja
för den förra meningen. Som votering likväl begärdes, blef nu
uppsatt, justerad och anslagen en så lydande omröstningsproposition:
Den, som vill, att lista punkten af första särskilda utskot¬
tets utlåtande n:o 4 skall läggas till handlingarna, röstar,
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har kammaren återförvisat denna punkt till
utskottet, i syfte att utskottet måtte framlägga förslag till vote¬
ringsproposition för gemensam votering.
Omröstningen visade 144 ja mot 40 nej; i följd hvaraf
kammaren beslutat lägga punkten till handlingarna.
11 N:o ±7.
Fredagen den 16 Maj, f. m.
Efter föredragning dernäst af punkten 2, deri utskottet an¬
mälde, att frågan om införande af till statsverket ingående ter-
minsafgifter enligt utskottets åsigt förfallit i följd af kamrarnes
olika beslut, anförde:
Herr Hedin: Jag ber blott att få säga ett par ord till led¬
ning för den, som någon gång i framtiden kan komma att skrifva
detta särskilda utskotts äreminne.
Det är visst — tror jag — den 19:de riksdagen jag bevi¬
star. Men maken till vårdslöshet eller slarf från ett utskotts sida
har jag ännu aldrig någonsin sett, ej hellert hört talas om eller
läst i bok om. I denna andra punkt har utskottet nemligen icke
ens vårdat sig om att omtala, huru kamrarnes skiljaktiga beslut
utfallit rörande utskottets här omförmälda sammanjemknings-
förslag. Jag vill tillägga, att utskottet i denna punkt blott bort
uttrycka sig hypotetiskt. Utskottet borde hafva sagt: under för¬
utsättning att utskottets i första punkten uttalade åsigt, att frågan
om löneregleringen icke kan blifva föremål för gemensam vote¬
ring af båda kamrarne, godkännes, har, då Första Kammaren för
införandet af till statsverket ingående terminsafgifter uppstält
såsom vilkor att den af utskottet föreslagna löneregleringen för
ifrågavarande lärare fastställes, frågan om dylika afgifters in¬
förande förfallit. Hade båda kamrarne gått in på eu gemensam
votering, så hade naturligtvis resultatet äfven i denna punkt
blifvit ett annat. Ty det är alldeles säkert, att hvad vi hafva
gjort beträffande det i 2:dra punkten omtalade sammanjemknings-
förslaget, det är ingenting annat än att vi hafva förkastat det
förslaget. Men dermed är ingalunda sagdt, att hvarje samman-
jemkningsförslag, som kunde komma i fråga, skulle blifva för-
kastadt, under hvilka omständigheter som helst.
Herr Lyttkens: I det läge, hvari denna fråga nu kommit,
torde det icke vara skäl att kosta på den något vidare besvär
hvarken i det ena eller andra afseende!. Det är dock att beklaga
att denna fråga, som är vida vigtigare än många andra af dem,
som vid denna riksdag behandlats, ja kanske den allra vigti-
gaste af dem alla, och som dock hade så god utsigt till en lyck¬
lig utgång, rönt det öde, som nu kommit den till del. Men på
samma gång jag beklagar detta, vill jag uttala den förhopp¬
ningen, att denna fråga snart måtte erhålla en lyckligare lösning
än nu varit fallet, att vi från regeringen snart hafva att förvänta
ett nytt förslag, icke endast utgående på att skaffa lärarne bättre
aflöning utan äfven på att verkligen reformera vårt undervis¬
ningsväsen, så att vi komma ifrån det fäderneärfda systemet, att
skolan endast och hufvudsakligast skall lemna prest- och embets-
mannabildning; att vi sålunda få en reform, som afser att ordna
skolan för den medborgerliga bildningen, så att ynglingen, då
N:o 47. 12
Fredagen den 16 Maj, f. m.
han utgår från skolan, måtte hafva någon kunskap för lifvet
och icke blott för examen, och hvarigenom det nu rådande rnång-
läseriet och månggloseriet måtte försvinna, så att skolan blir ett
uttryck för sträfvandet efter verklig bildning för lifvet, samt att
ynglingar^ må komma att utgå från skolan efter afslutad kurs
vid 15 ä 16 års ålder och ej såsom nu sitta på skolbänkarne
vid en ålder, då de redan böra vara ute i lifvet och arbeta på
att grundlägga sin framtida verksamhet; att, om latin ännu en
tid skall vara ett ämne för skolan, dessa latinskolors antal då
måtte förminskas, så att de blifva högst 4 å 5 för hela landet,
och att då till dem måtte förläggas de förberedande examina,
som nu afläggas vid akademierna, samt att de många högre all¬
männa läroverken måtte förvandlas till skolor, der allmän med¬
borgerlig bildning meddelas utan latin och der kurserna afslutas
med ynglingar nes 15 å 16 års ålder.
Det är endast dessa förhoppningar jag vid detta tillfälle
velat uttala.
Vidare yttrades ej. Punkten lades till handlingarna.
Punkterna 3 ock 4.
Lades till handlingarna.
Punkten 3.
1 mom. a) hemstälde utskottet, att Riksdagen, Första Kam¬
maren med frånträdande af sitt i fråga om punkten 26:0 af utskot¬
tets utlåtande n:o 1 fattade beslut beträffande aflöningen för lä-
rarne vid åtskilliga till indragning föreslagna pedagogier, i hvad
detta beslut skilde sig från utskottets nu gjorda hemställan,
måtte besluta, att ordinarie anslaget i kontant till pedagogier och
folkskolor må nedsättas med kronor 38,130, eller till kronor 24,417,
samt att aflöningen till de lärare, som qvarstå på de till indrag¬
ning beslutade pedagogiernas stat, må utgå af anslaget till de
allmänna läroverken.
Sedan utskottets hemställan blifvit uppläst, yttrade
Herr Lundberg: Då Kongl. Maj:ts proposition angående
ändrade bestämmelser med afseende på de allmänna läroverken
och pedagogierna enligt dess ordalag afsett nya anslag endast för
betäckande af kostnaderna för den nya normalstaten, som icke
af Riksdagen bifallits, och särskildt förslaget om indragning af
anslag till pedagogier uttryckligen gjorts »under förutsättning
deraf att samtliga pedagogier, vid hvilka högre undervisning med¬
delades, indrogos eller ombildades», men denna förutsättning icke
inträffat; samt Kongl. Maj:ts berörda propositioner åtföljts af
Fredagen den 16 Maj, f. m.
13 N:o 47.
förslag till stat för år 1891 för ifrågavarande mindre, till indrag¬
ning föreslagna läroverk, men Kongl. Maj:t deremot icke äskat
något anslag för nya lärarebefattningar, bör enligt min åsigt ut¬
skottets förslag i denna punkt anses obehörigt och origtigt, helst
Kongl. Maj:t ännu icke fattat definitivt beslut om indragning af
något utaf nämnda läroverk; och får jag derför hemställa om
punktens återförvisande till utskottet för förnyad behandling.
Vidare anfördes ej. Kammaren biföll utskottets hemställan.
Mom. b).
Bifölls.
Punkten 6.
Lades till handlingarna.
§ 7.
Föredrogs och bifölls Andra Kammarens andra tillfälliga ut¬
skotts utlåtande n:o 8 (i samlingen n:o 41), om skrifvelse till
Kongl. Maj:t i fråga om handel med kokadt kaffe, té, chokolad
och andra tillagade, icke spirituösa drycker.
§ 8.
Godkändes statsutskottets förslag till Riksdagens skrifvelse,
mo 53, till Konungen, angående regleringen af utgifterna under
riksstatens fjerde hufvudtitel.
§ 9.
Justerades protokollsutdrag; hvarefter kammarens ledamöter
åtskildes kl. 12 middagen.
In fidem
A. E. J. Johansson.
N:o 47. 14
.Fredagen den 16 Maj, e. m.
Fredagen den 16 maj
kl. 7 e. m.
Fortsattes det på förmiddagen började sammanträdet; och
leddes dervid kammarens förhandlingar af herr vice talmannen.
§ I-
Till bordläggning anmäldes följande inkomna ärenden:
Statsutskottets utlåtanden n:o 6 a, i anledning af Kong!.
Maj:ts i statsverkspropositionen under femte hufvudtiteln gjorda
framställning angående sjöTtrigsskolan:
n:o 9 a, i anledning af Kongl. Maj:ts i statsverkspropo¬
sitionen gjorda framställningar angående anslag dels å ordinarie
stat till »allmänna läroverken» och till »pedagogier och folksko¬
lor», dels ock å extra stat till »allmänna läroverken och pedago-
giema»; och
n:o 73, angående beräkningar af statsverkets ordinarie in
komster;
Bevillningsutskottets betänkande, n:o 15, angående beräk¬
ning af vissa bevillningar för år 1891;
Sammansatta banko- och lagutskottets memorial n:0 2,
angående ersättning till sammansatta banko- och lagutskottets
kansli;
Första särskilda utskottets memorial n:o 6, angående aflö¬
ning åt utskottets tjensteman och vaktbetjening; samt
Första kammarens protokollsutdrag, n:o 249, innefattande
delgifning af bemälda kammares beslut öfver dess tillfälliga ut¬
skotts utlåtande (n:o 13), angående skrifvelse till Konungen med
begäran om framläggande af förslag till ändring i grufvestadgan
i fråga om dispositionsrätten öfver mineralfyndigheter å viss
kronojord m. m.
§ 2.
Anmäldes och godkändes statsutskottets förslag till Riks¬
dagens nedannämnda skrifvelser till Konungen:
15 Nio 47.
Fredagen den 16 Maj, e. m.
n:o 75, i anledning af Kong! Maj:ts proposition angående
Dyte af mark emellan kronan och Örebro stad;
n:o 76, i anledning af Kongl. Mapts proposition angående
afsöndring af jord från indragna militiebostället Bjuf n:o 3 i
Malmöhus län; och
n:o 77, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående
anvisande af medel för inköp af jernvägen mellan Luleå och
norska gränsen.
Härefter åtskildes kammarens ledamöter kl. 7,s e. m.
In fidem
A. E. J. Johansson.
N:0 47. 16
Lördagen den 17 Maj, f. m.
Lördagen den 17 maj
kl. 11 f. m.
§ 1.
Justerades det i kammarens sammanträde den 10 dennes
förda protokoll.
§ 2.
Föredrogos, hvart efter annat, statsutskottets nedannämnda
utlåtanden:
n:o 6 a, i anledning af Kong! Maj:ts i statsverkspropositionen
under femte hufvudtiteln gjorda framställning angående sjökrigs¬
skolan.
Utskottets hemställan bifölls.
n:o 9 a, i anledning af Kongl. Maj ds i statsverkspropositionen
under åttonde hufvudtiteln gjorda framställningar angående an¬
slag dels å ordinarie stat till »allmänna läroverken» och till »peda¬
gogi och folkskolor», dels ock å extra stat till »allmänna läro¬
verken och pedagogierna.»
Punkterna 1 ock 2.
Lades till handlingarna.
Punkten 3.
Bifölls.
och n:o 73, angående beräkningen af statsverkets ordinarie
inkomster.
Punkten 1.
Bifölls.
Lördagen den. 17 Maj, f. m.
17 N:o 47.
Punkten 2.
Lades till handlingarna.
§ 3.
Efter föredragning vidare af bevillningsutskottets betän¬
kande n:o 15, angående beräkning af vissa bevillningar för år
1891, biföll kammaren hvad utskottet i detta betänkande bemstält.
§ 4.
Föredrogs och bifölls sammansatta banko- och lagutskottets
memorial n:o 2, angående ersättning till utskottets kansli.
§ 5.
Likaledes bifölls särskilda utskottets för behandling af för¬
slag angående ändrade bestämmelser med afseende på de all¬
männa läroverken och pedagogierna härefter föredragna memorial
n:o 6, angående aflöning åt utskottets tjensteman och vaktbetjening.
§ 6.
Slutligen föredrogs Första Kammarens protokollsutdrag,
ilo 249, innefattande delgifning af bemälda kammares beslut öfver
första punkten af dess tillfälliga utskotts utlåtande n:o 13, i an¬
ledning af väckt motion angående skrifvelse till Konungen med
begäran om framläggande af förslag till ändring i grufvestadgan
i fråga om dispositionsrätten öfver mineralfyndighet å krono¬
jord m. m.
Enligt hvad af berörda protokollsutdrag inbemtades, både
Första Kammaren bifallit sitt tillfälliga utskotts hemställan, lydande
denna hemställan sålunda:
»att Riksdagen ville i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla,
att Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för nästkommande
Riksdag framlägga förslag om sådan ändring i nu gällande grufve-
stadga, att malm och andra mineralfyndigheter, hvilka efter än¬
dringens fastställande upptäckas å kronojord, som ej är under
ständig besittningsrätt upplåten, må på för staten gagneligaste
sätt kunna disponeras».
Efter uppläsande häraf anförde:
Herr Hedin: Som kammaren behagade finna, har Visser¬
ligen Första Kammaren afslagit den senare och mest betänkliga
delen af dess tillfälliga utskotts utlåtande, hvilket gick derpå ut,
Andra Kammarms Prot. 1890. N:a 47.
2
N:o 47. 18
Lördagen den 17 Maj, f. m.
att Riksdagen skulle ingå till Kongl. Maj:t med en formlig och
uttrycklig anhållan, att Kongl. Maj:t täcktes af egen magt och
myndighet ingripa ändrande i eu förordning, som tillkommit i
följd af Kongl. Maj:ts och Riksdagens gemensamma beslut. Så¬
ledes är den värsta betänkligheten undanröjd.
Emellertid återstår den omständigheten, att detta förslag om
skrifvelse till Kongl. Maj:t med anhållan om framläggande af ett
förslag till ändring i en allmän lag af Första Kammaren hänvisats
till förberedande behandling af ett tillfälligt utskott. Som herr
talmannen behagar erinra sig, har Andra Kammaren vid sådana
förhållanden flere gånger förut, utan att ingå i sakpröfning, direkt
afslagit då föreliggande förslag, emedan de icke undergått grund¬
lagsenlig behandling. —- Mot ett sådant förfarande erinrar jag
mig, att den ärade representanten från Upsala eu gång framstälde
den anmärkningen, att, ehuru han visserligen godkände Andra
Kammarens förfaringssätt att, oberoende af den form eu motionär
gifvit sitt förslag om ändring i allmän lag, alltid remittera ett
sådant förslag till lagutskottet, han dock, då medkammaren låtit
frågan behandlas af tillfälligt utskott, ansåge, att det icke vore i
sin ordning, att denna kammare satte sig till doms öfver ett så¬
dant förfaringssätt.
Ehuru jag icke är öfvertygad om rigtigheten af denna hans
mening, så erkänner jag dock villigt, att det var tänkvärda skäl,
som sålunda af den ärade representanten från Upsala anfördes,
och jag skall nu blott reservera min mening i saken utan att
göra något yrkande deri.
Herr Sven Nilsson instämde med herr Hedin.
Herr E. G. Boström yttrade: Jag anhåller, att kammaren
måtte biträda Första kammarens beslut.
Sedan öfverläggningen härmed förklarats slutad och efter
af herr talmannen i sådant afseende gifven proposition, beslöt
kammaren biträda Första Kammarens i ämnet fattade beslut.
§ 7.
Justerades protokollsutdrag, hvarefter kammarens ledamöter
åtskildes kl. 11,31 f. m.
In fidem
A. E. J. Johansson.
Lördagen den 17 Maj, e. m.
19 N:o 47.
Lördagen den 17 maj
kl. 8 e. m.
Fortsattes det på förmiddagen började sammanträdet, dervid
herr vice talmannen ledde kammarens förhandlingar.
§ 1.
Till bordläggning anmäldes:
statsutskottets memorial n:o 74, angående statsregleringen
för år 1891; och
bankoutskottets memorial n:o 18, med förslag till bestäm-
tnelser i bankoreglementet med anledning af Riksdagens beslut om
inrättande af ett afdelningskontor af riksbanken i Hernösand.
§ 2.
Anmäldes och godkändes följande förslag till Riksdagens
skrivelser:
från sammansatta banko- och lagutskottet:
n:o 78, till Konungen, angående ändring af § 4 i lagen
för rikets ständers bank;
från bankoutskottet:
n:o 79, till Konungen, angående ändringar uti instruktionen
för Riksdagens revisorer vid Riksbankens afdelningskontor i orterna;
n:o 80, till Konungen, med reglemente för riksbankens
styrelse och förvaltning; och
n:o 81, till fullmäktige i riksbanken, med öfverlemnande af
bankoreglementet; samt
från statsutskottet:
n:o 82, till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts propo¬
sition angående uppförande af ett kasernetablissement i Jemtland
för en artilleridivision.
Härefter åtskildes kammarens ledamöter kl. 8,6 e. m.
In fidem
A. E. J. Johansson.
N:o 47. 20
Söndagen den 18 Maj, e. m.
Söndagen den 18 maj
kl. Va 3 e. m.
§ I-
Justerades protokollet för den 11 innevarande maj.
§ 2.
Föredrogos och bordlädes för andra gången:
statsutskottets memorial n:o 74; och
bankoutskottets memorial n:o 18.
Kammarens ledamöter åtskildes kl. 2,4 3 e. m.
In fidem
A. E. J. Johansson.
Måndagen den 19 Maj, f. m.
21 Sto 47.
Måndagen den 19 maj
kl. 11 f. m.
I anseende till förfall för sekreteraren fördes, på anmodan
af herr talmannen, protokollet vid detta sammanträde af under¬
tecknad.
§ 1.
Justerades det i kammarens sammanträde den 12 dennes
förda protokoll.
§ 2.
Efter föredragning af statsutskottets memorial n:o 74, an¬
gående statsregleringen för år 1891, biföll kammaren hvad ut¬
skottet i detta memorial hemstält.
§ 3.
Likaledes bifölls bankoutskottets härefter föredragna memo¬
rial n:o 18, med förslag till bestämmelser i bankoreglementet
med anledning af Riksdagens beslut om inrättande af ett afdelnings-
kontor i riksbanken i Hernösand m. m.
§ 4.
Anmäldes och godkändes följande förslag till Riksdagens
skrifvelser till Konungen, nemligen:
från statsutskottet:
n:o 55, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
sjette hufvudtitel, innefattande anslagen till kongl. civildeparte¬
mentet; och
n:o 58, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
nionde hufvudtitel; samt
N:o 47. 22
Måndagen den 19 Maj, f. m.
från bevillningsutskottet:
n:o 89, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående
förändrade bestämmelser i fråga om denaturering af bränvin.
§ 5.
Justerades protokollsutdrag; hvarefter kammarens ledamöter
åtskildes kl. 11,28 f. m.
In fidem
1. s.
Herman Gröpe.
Måndagen den 19 Maj, e. in.
23
N:o 4.7.
Måndagen den 19 maj
kl. 7 e. m.
Fortsattes det på förmiddagen började sammanträdet; och
leddes dervid kammarens förhandlingar af herr vice talmannen.
§ 1.
Till bordläggning anmäldes:
statsutskottets memorial n-.o 75, med förslag’ till de åter¬
stående stadgandena i det nya reglementet för riksgäldskontoret; och
bevillningsutskottets betänkande n:o 16, med förslag till den
af Riksdagen faststälda bevillningssummans utgörande.
§ 3.
Upplästes och godkändes Riksdagens kanslis förslag
dels till Riksdagens skrivelser till Konungen:
n-.o 83, angående inskränkning i den rätt till försäljning af
maltdrycker, som tillkommer tillverkare af sådana drycker;
n:o 84, angående utsträckning till samtliga lappområden i
riket af gällande förbud mot införsel af spirituösa i lappmar¬
kerna; samt
n:o 85, angående inskränkning af skyldigheten att förrätta
syner å indelta arméns torp; och
dels till paragrafer i riksdagsbeslutet:
n:o 24, angående hyllande grundlagsändringsförslag;
n:o 25, angående ändrad lydelse af 15 kap. 1 § rättegångs¬
balken ;
n:o 26, angående ifrågasatta ändringar i 50, 70, 72, 98 och
109 "§§ regeringsformen samt 32, 65, 68, 71, och 73 §§ riksdags¬
ordningen ;
n:o 27, angående stämpelafgiften;
n:o 28, angående vilkoren för försäljning af bränvin;
n:o 29 angående tullbevillningen;
N:o 47. 24
Måndagen den 19 Maj, e. m.
n.o 30, i fråga om väckt förslag till förordning angående
försäkring för olycksfall i arbetet; samt
n;o 31, angående begärdt anslag till en riksförsäkrings-
clio S X- JL V i
§ 4.
Efter fö,re<iragning vidare af särskilda utskottets n:o 1 för-
till Riksdagens skrifvelse, n:o 88, till Konungen, i anledning
åt Kongl. Maj :ts proposition n:o 17 angående ändrade bestäm¬
melser med afseende på de allmänna läroverken och pedagogerna
begärdes ordet af
Heir Hedin, som yttrade: Det kan ju icke vara den allra
lingaste tvekan derom, att Kongl. Maj:t begärt pensioneringen för
lärarne vid de allmänna läroverken endast under förutsättning
att en ny lönereglering för dessa lärare blefve genomförd Utom
det att detta ligger i sakens natur, kan man se det af den kongl.
Pf0P0sltl0nen’ af motiveringen, deri frågorna om termins-
afgifterna, löneregleringen, pensionsregleringen och lönetursberäk-
nmgen äro behandlade såsom ett sammanhängande helt, och dels
af den kongl. propositionen sjelf, der pensionsregleringen är ut¬
tryckligen satt i beroende deraf, att ny lönestat blifver antagen.
-Pensionsregleringen skulle, nemligen gälla för dem, som inginge
Pa, nya lönestatei1 eller hädanefter blefve utnämnda. När nu
förhållandet är, att ny lönestat icke blifvit antagen, så kan
jag icke se annat än att Riksdagens visserligen formelt fattade
beslut angående pensionsregleringen har förfallit i och med det
att sjelfva förutsättningen förfallit. Utskottet borde derför enligt
mitt förmenande hafva inkommit till kamrarne med hemställan,
att . deras beslut rörande pensionsregleringen måtte anses hafva
förfallit i samma ögonblick som förutsättningen icke vidare exi¬
sterar.
^ Då emellertid så icke skett och då skrifvelseförslaget, redan
lärer vara godkändt af Första Kammaren, hvadan en återremiss
icke t]enär till någonting, återstår för mig ingenting annat än
att uttala den förhoppningen, att Kongl. Maj:t skall vara klokare
än det särskilda utskottets majoritet.
Vidare anförde:
. .Herr Danielson: Äfven jag vill hoppas att Kongl. Makt
icke kommer att utfärda någon författning i det svfte denna
punkt afser Och jag vill också tro, att, oaktadt denna skrifvelse
nÄ - a:gå’ fråga11 om pensionsregleringen för lärarne vid de
allmänna läroverken kommer att få bero, till dess läroverksfrågan
i sin helhet blifver löst. Det ligger i sakens natur, att pensions-
Måndagen den 19 Maj, e. m.
25 N:o 47
regleringsfrågan och löneregleringsfrågan stå i det närmaste sam¬
manhang med hvarandra Om derför resultatet af hela läroverks¬
frågans behandling vid denna riksdag skulle blifva endast det, att
pensionerna till lärarne komme att höjas, så skulle detta inne¬
bära en mycket skarp motsägelse mot förslaget i dess helhet.
I likhet med den föregående talaren vill derför äfven jag
uttala den förhoppningen, att, oaktadt denna skrifvelse afgår,
Kongl. Maj:t måtte anse äfven pensionsfrågan för denna gång
förfallit.
Häruti instämde herrar Petersson i Runtorp, Odéll, Bäck¬
gren och Bromée.
Herr Bergman anförde: Jag skall blott be att få nämna,
att denna fråga inom utskottet varit föremål för rätt mycken
behandling. Men för utskottet har frågan stält sig först och
främst så, att, då Första Kammaren fattat beslut 'och Andra Kam¬
maren fattat beslut samt dessa båda beslut äro med hvarandra
fullkomligt öfverensstämmande, detta af båda kamrarne fattade
beslut är Riksdagens beslut och det vare Riksdagens beslut.
Utskottet har således på grund deraf icke ansett sig hafva någon
slags rättighett att komma in med förslag till kamrarne om upp¬
häfvande af det beslut, som båda kamrarne fattat. Detta är det
ena. För det andra har utskottet också ansett, att det knappast
vore nödigt att så göra. Ty, såsom här redan påpekats både af
den förste och andre talaren, stå här löne- och pensionsfrågorna
i så nära sammanhang med hvarandra, att, då lönefrågan fallit,
pensionsfrågan också måste anses hafva förfallit. Det står visser¬
ligen qvar såsom Riksdagens beslut, att hvarje ordinarie lärare
eger rättighet att afgå med hela lönen i pension; men lönen,
som afses på detta ställe och lönen, sådan den nu i verkligheten
ter sig, äro två olika saker, ty här står lönen vid sidan af tjenst-
göringspenningar, men lönen, sådan den nu tages enligt gällande
författningar är hela det belopp, som utbetalas till hvarje lärare
särskildt. Således hafva vi på detta sätt lön i två olika bemär¬
kelser, och i den bemärkelse, hvari den står i det förslag, som
blifvit af kammaren antaget, är det lönen såsom utgörande eu
del af det belopp, som utbetalas till en lärare. Lönen åter för
lärarne, såsom den i allmänhet måste tagas, är hela det belopp,
som till dem utbetalas. Jag tager derför för gifvet, att man
icke behöfver hysa den ringaste fruktan för att Kongl. Maj:t
skulle uppfatta detta beslut såsom gällande de löner, som nu
utgå till lärarne.
Det var blott detta jag ville säga.
N:o 47. 26 Måndagen den 19 Maj, e. m.
Sedan öfverläggningen härmed förklarats slutad samt efter
af herr vice talmannen i sådant afseende gifven proposition,
blef det ifrågavarande skrifvelseförslaget af kammaren godkändt.
Härefter åtskildes kammarens ledamöter kl. 7,17 e. m.
In fidem
A. E. J. JohoMsson.
Tisdagen den 20 Maj, f. m.
27
N:o 47.
Tisdagen den 20 Maj
kl. 11 f. m.
Efter förordnande af herr talmannen och i anseende till
förfall för sekreteraren fördes protokollet vid detta sammanträde af
nndertecknad.
Justerades protokollet för den 13 innevarande maj.
§ 2.
Föredrogs och bifölls statsutskottets memorial n:o 75, med
förslag till de återstående stadgandena i det nya reglementet för
riksgäldskontoret.
§ 3.
Efter föredragning vidare af bevillningsutskottets betänkande
n:o 16, med förslag till den af Riksdagen faststäida bevillnings-
summans utgörande, biföll kammaren hvad utskottet i nämnda
betänkande hemstält.
§ 4.
Anmäldes och godkändes nedannämnda förslag till riks¬
dagens skrifvelser till Konungen, nemligen:
från statsutskottet:
n:o 54, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
femte hufvudtitel;
n:o 56, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
sjunde hufvudtitel, innefattande anslagen till kongl. finansdeparte¬
mentet ;
N:o 47. 28
Tisdagen den 20 Maj, e. m.
n:o 57, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
åttonde hufvudtitel, innefattande anslagen till kongl. ecklesiastik¬
departementet; samt
n:o 86, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående
ordnande af den allmänna och enskilda helso- och sjukvården i
riket; samt
från sammansatta stats- och lagutskottet:
n:o 87, i anledning af Kong! Maj:ts i propositionen n:o 8
framstälda förslag till lag angående skyldighet att anskaffa och
undersöka bostad eller lemna hyresersättning åt provinsialläkare.
§ 5.
Justerades två protokollsutdrag; hvarefter kammarens leda¬
möter åtskildes kl. ll,ie f. m.
In fidem
1. s.
Herman Gröpe.
Tisdagen den 20 Maj, e. in.
29 N:o 47.
Tisdagen den 20 maj
kl. 7 e. m.
Fortsattes det på förmiddagen började sammanträdet.
§ 1.
Herr vice talmannen, som ledde kammarens förhandlingar,
anmälde till bordläggning statsutskottets nedannämnda memorial:
n:o 76, angående öfverlemnande till Kongl. Maj:t af det
nya reglementet för riksgäldskontoret; och
n:o 77, angående den nya riksstaten.
§ 2.
Anmäldes och godkändes följande förslag till Riksdagens
skrifvelser till Konungen, nemligen:
från bevillningsutskottet:
n:o 91, angående bevillning af fast egendom samt af in¬
komst; samt
från statsutskottet:
n:o 92, angående beräkning af statsverkets inkomster; och
n:o 93, angående statsregleringen för år 1891 och sättet
för anvisande af vissa anslagsbelopp.
§ 3.
Anmäldes och godkändes Riksdagens kanslis förslag
dels till Riksdagens skrifvelse, n:o 90, till Konungen, angå¬
ende ändring i grufvestadgan i fråga om dispositionsrätten öfver
mineralfyndigheter å viss kronojord, och
dels till paragrafer i riksdagsbeslutet:
n:o 32, i fråga om tillägg till förordningen angående spar¬
banker den 1 oktober 1875;
N:o 47. 30
Tisdagen den 20 Maj, e. m.
n:o 33, angående ändrade bestämmelser rörande ekonomisk
besigtning å kronojord;
n:o 34, angående ändring i vissa delar af strafflagen och
af strafflagen för krigsmagten den 7 oktober 1881;
n:o 35, angående ändring i gällande stadganden om fängelse¬
straffs verkställande;
n:o 36, angående förmånsrätt för arbetares fordran å ogul¬
den arbetslön;
n:o 37, i fråga om förklaring af 17 kap. 6 § handels-
balken angående företrädesrätt till betalning för tionde;
n:o 38, i fråga om förnyade förordningar angående
Sveriges allmänna hypoteksbank och angående de 'allmänna
grunder, som vid hypoteksföreningars bildande och framtida
verksamhet skola till efterrättelse lända;
n:o 39, i fråga om tillägg till förordningen angående en
postsparbank för riket den 22 juni 1883;
n:o 40, angående ändring af § 4 i lagen för rikets stän¬
ders bank;
n:o 41, angående ändringar uti instruktionen för Riksdagens
revisorer vid riksbankens afdelningskontor i orterna;
n:o 42, angående reglemente för riksbankens styrelse och
förvaltning;
n:o 43, angående disposition af besparingarna å hufvud-
titlarne;
n:o 44, angående beräkningen af riksgäldskontorets utgifter
och inkomster; samt
n:o 45, angående statsregleringen.
Härefter åtskildes kammarens ledamöter kl. 7,8 e. m.
In fidem
A. E. J. Johansson.
Onsdagen den 21 maj.
31 N:o 47.
Onsdagen den 21 maj
kl. V* 3 e. m.
Justerades kammarens protokoll för den 14 i denna månad
§ 2.
Föredrogos, hvart för sig, och biföllos statsutskottets nedan-
nämnda memorial:
n:o 76, angående öfverlemnande till Kongl. Maj:t af det
nya reglementet för riksgäldskontoret; och
n:o 77, angående den nya riksstaten.
§ 3.
Justerades protokollsutdrag angående kammarens i nästföre-
stående § omförmälda beslut.
§ 4.
Ordet begärdes af
herr Ljungman, som yttrade: Då detta antagligen torde
vara det sista plenum, vi hafva vid denna riksdag, så anser jag
mig böra fästa uppmärksamheten på, att ett ärende ännu före¬
ligger oafgjordt. Till konstitutionsutskottet har remitterats, bland
annat hr Hans Anderssons motion om ändring i 6, 13 och 16 §§
riksdagsordningen. Utskottet har i ett äldre utlåtande visser¬
ligen tillkännagifvit, att utskottet skulle inkomma med särskildt
utlåtande äfven öfver herr Anderssons motion, i hvad den afser
den sistnämnda paragrafen; men detta har icke skett, ett för¬
hållande så mycket beklagligare, som ju en ändring i 16 § riks¬
dagsordningen måste anses som en nödvändig följd af den än¬
dring af 6 och 13 §§, hvarom förslag af båda kamrarne anta-
N:o 47. 32
Onsdagen den 21 Maj.
gits att hvila till afgörande vid nästa riksdag. Jag har ansett
mig böra fästa uppmärksamheten på detta förhållande.
Vidare anförde
Herr Hedin: Äfven jag hade väntat mig, att vi ändå
till sist skulle få ett utlåtande i enlighet med konstitutions¬
utskottets löfte och i enlighet med dess pligt att, äfven oafsedt
hvarje löfte, afgifva utlåtande i den fråga herr Ljungman påpe¬
kat. Jag vill erinra, att konstitutionsutskottet icke kan af öfver-
ansträngande arbete hafva varit hindradt att fullgöra denna
skyldighet. Dess arbetsprodukt, i sidor räknadt, torde uppgå
till omkring 120, af hvilka en ganska stor del är aftryck af
grundlagsparagrafer. Jag ber herr talmannen erinra sig den
stränga förkastelsedom, som 1890 års konstitutionsutskott fält öf¬
ver de tillfälliga utskotten. Det finnes dock i år intet tillfälligt
utskott, som gjort sig skyldigt till eu sådan försummelse som
konstitutionsutskottet.
Herr Rydin: Denna fråga har visserligen varit före i
konstitutionsutskottet, men utskottet ansåg sig icke hafva skäl
att inkomma till Riksdagen med utlåtande i saken.
Härmed var öfverläggningen i detta ämne slutad.
§ 5.
Anmäldes och godkändes statsutskottets förslag till Riks¬
dagens skrifvelser till Konungen:
n:o 94, angående upprättadt nytt reglemente för riksgälds-
kontoret; och
. n:o 95, med ny riksstat.
§ 6.
Godkändes Riksdagens kanslis förslag till paragrafer i riks¬
dagsbeslutet:
n:is 46 och 47, angående statsregleringen;
n:o 48, angående åtskilliga på grund af § 89 regerings¬
formen väckta frågor;
n:o 49, angående kreditivsummorna;
n:o 50, angående inköp af jernvägen mejjan Luleå och
gränsen mot Norge;
n:o 51, angånde ny aflöningsstat för provinsialläkare;
n:o 52, i fråga om väckt förslag till lag angående skyldig¬
het att anskaffa och underhålla bostad eller lemna hyresersätt-
ning åt provinsialläkare;
Onsdagen den 21 Maj.
33 N:o 47.
u:o 53, angående föreslagna ändringar i gällande bestäm¬
melser i fråga om allmänna läroverken och pedagogierna;
n:o 54, angående förändrade bestämmelser i fråga om
denaturering af bränvin; och
n:o 55, angående bevillning af fast egendom samt af inkomst.
Härefter åtskildes kammarens ledamöter kl. 2,4 8 e. m.
In fidem
A. E. J. Johansson.
Andra Kammarens Frat 1S90. N-ko 47.
O
t*. 34
Tota dagen den 22 Maj,
Torsdagen den 22 maj
kl. V* 11 1- m.
§ 1.
Justerades det i kammarens sammanträde den 15 innevarande
maj förda protokoll.
§ 2.
På hemställan af hr vice talmannen beslöt kammaren att
åt representanterna för Stockholms stad samt de öfrige af kamma¬
rens ledamöter, som efter riksdagens afslutande befunne sig qvar
i hufvudstaden, uppdraga justeringen af de kammarens protokoll,
som ännu icke hunnit att justeras.
§ 3.
Kammarens ledamöter, som af Kongl. Maj:t bUfvit kallade
att denna dag, efter bevistad gudstjenst i Storkyrkan, infinna sig
å rikssalen, der riksdagen komme att afslutas, afgingo nu till
nämnda kyrka för att åhöra riksdagspredikan. Efter gudstjenstens
slut begåfvo sig kammarens ledamöter till rikssalen, hvarest, sedan
kamrames undersåtliga vördnad och välönskningar blifvit inför
konungatronen af herrar talmän framförda, samt chefen för Kongl.
civildepartementet uppläst riksdagsbeslutet, lians excellens herr
statsministern, som dertill erhållit Kongl. Maj ds förordnande,
förklarade Riksdagen vara afslutad.
Sedan derefter herr talmannen och kammarens ledamöter
återkommit till kammarens samlingsrum, tog talmannen afsked
af kammarens ledamöter med följande ord:
Mine herrar af Andra Kammaren! Valperiodens sista riks¬
dag är nu afslutad. Det återstår oss endast att säga hvarandra
ett sista farväl, ett farväl, som kanske för mer äu eu af oss, och
helt visst för mig, innebär ett afsked för alltid.
35 N:o 47.
Torsdagen den 22 Maj.
Skilsmessans smärta skall dock mildras genom medvetandet
af, att det gemen samma målet för allas våra sträfvanden, om ock
på skilda vägar, varit fosterlandets väl, och hoppet, att de vän¬
skapsband, vi under våra gemensamma arbeten fått knyta, allt
framgent skola förena oss.
För mig blifva minnena från denna riksdagsperiod, liksom
från så många föregående, oförgätliga genom den välvilja och
det förtroende, som derunder allt jemt kommit mig till del, och
med eu vördsam förhoppning att allt framgent få vara innesluten
i eder vänliga hågkomst, sammanfattar jag nu allas våra bästa
önskningar i detta afskedets ögonblick i ett varmt och från hjertat
gående: Gud bevare konung och fädernesland!»
Härpå svarade herr Lass Olof Larsson:
Ilerr grosshandlare! Det är mången gång Ni tillförene har
talat i Andra Kammaren och sagt densamma farväl! men det har
alltid varit förenadt med den vissa förhoppning hos oss att få
återse Er på talmansstolen i Andra Kammaren, der Ni uppfylt
ed ra pligter på ett sätt, sådant att Ni aldrig skall öfverträffas af
någon efterträdare. Nu ha vi nyss fått höra hvad ryktet har
förmält, ett rykte som vi trott skulle vara af beskaffenhet att vi
ännu skulle få hysa den förhoppning att se Er på talmansstolen.
Ty visst är, att, huru få eller många som återkomma af de äldre
riksdagsmännen och hur många nya 'som komma, och huru olika
åsigterna bland dem kunna vara, i ett skola dock åsigterna icke
vara delade, och det är i önskan att få återse Er på talmansstolen.
Oss återstår nu att hoppas, att de skäl som föranledt Er att uttala
eu sådan tanke som att icke vidare komma i Andra Kammaren,
att dessa skäl måtte under hvilka förhållanden som helst kunna
gestalta sig så, att Ni, herr grosshandlare, åter skall kunna mottaga
ett uppdrag till ledamot i Andra Kammaren, der talmansplatsen, som
vi antaga, då också är gifven. Men huru som helst, ett är dock
visst, och jag är dervid öfvertygad om att jag talar icke allenast
å de närvarande kamraternas vägnar utan också på de frånva¬
randes, då jag bor att på allas deras vägnar få till Er hembära
vårt upprigtigaste tack och vår vördnad för Eder, att, skulle
vi icke mötas vidare i kammaren, våra bästa välönskningar dock
skola städse följa Er på edra återstående dagar. Vi, som hafva
haft den äran att sitta under Ert talmansskap under så många
år skola — såväl de, som återkomma, som äfven de, som stanna
i hemmet för att der tillbringa sina återstående dagar — minnas
dessa år såsom det bästa af den tid, vi tillbragt här i Stockholm,
och alltid skola våra välönskningar och vår vördnad följa Er.
Särskild! ber jag, som under fem riksdagar fått intaga den hedrande
platsen vid Er sida, att få hembära Er mitt särskilda tack. Och
N:o 47. 36
Torsdagen den 29 Maj.
med tillönskan af Guds välsignelse öfver Er och Er familj anhåller
kammaren att fortfarande få vara innesluten i Er vänliga hågkomst.»
Herr talmannen och kammarens ledamöter utbytte härefter'
afskedshelsningar och åtskildes.
In fidem
A. E. J. Johansson.
Torsdagen den 29 maj
kl. 1 e. m.
Sedan Andra Kammaren, på sätt dess protokoll för den 22
innevarande månad närmare utvisar, beslutat att åt representanterna
för Stockholms stad samt öfrige af kammarens ledamöter, som
efter Riksdagens afslutande befunne sig qvar i hufvudstaden, upp¬
draga justeringen af de kammarens protokoll, som vid Riksdagens
afslutande ännu funnes ojusterade, så hade tillkännagifvande om,
att nämnda justering komrne att denna dag kl. 1 e. m. försiggå
i kammarens kanslirum, blifvit infördt i de dagliga tidningarne;
och tilistädeskommo nu å utsatt tid följande kammarens ledamöter:
Herrar Gumselius, Widström, Lund, Höglund, Hedin, Åker¬
lund och Ljungman.
Protokoller för den 16, 17, 18, 19, 20, 21 och 22 innevarande
månad upplästes och blefvo af tillstädesvarande herrar ledamöter
godkända; hvarefter sammanträdet upplästes.
In fidem,
A. E. J. Johansson.
Stockholm, O. L. Svanbäcks Boktryckeri-Aktiebolag, 1890.