Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 12.
23
N:o 12.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående befrielse
för sterbhusdelegarne efter aflidne justitieombudsmannen
S. L. Theorells enka, Sofia Wilhelmina Theorell, född
von Schwerin, från erläggande af stämpelafgift vid lag¬
fart å fideikommissegendomen Borkhult med Gobo och
underlydande hemman; gifven Stockholms slott den 20
december 1889.
Aflidne justitieombudsmannen S. L. Theorells enka, Sofia Wil¬
helmina Theorell, född von Schwerin, hvilken genom Kongl. Maj:ts
dom den 20 december 1880 fått sig tillerkänd fideikommissrätten till
det så kallade Burenschöld-Schwerinska fideikommisset Borkhult med
Gobo och underlydande egendomar i Östergötlands län, afled den 29
juli 1881, efterlemnande såsom närmaste arfvingar sönerne vice kollegan
Johan Henrik Theorell, före detta kaptenen Carl Fredrik Theorell och
å utrikes ort vistande Bror Martin Otto Theorell samt dottern Eva
Magdalena Margareta Theorell. Af den efter enkår! Theorell upprättade
bouppteckning inhemtas, att tillgångarne i boet, fideikommisset oräknadt,
utgjort allenast 2,583 kronor 35 öre, under det att skulderna, förutom
i fideikommisset intecknad gäld, uppgått till 40,763 kronor 77 öre.
I fråga om sin qvarlåtenskap, med inbegrepp jemväl af fideikom¬
missets afkastning under fardagsåret, hade enkan Theorell, genom
testamente den 8 juni 1880 med dertill den 4 januari 1881 gjordt till-
lägg, förordna!, bland annat, att hennes söner Johan Henrik Theorell
och Carl Fredrik Theorell skulle vara uteslutne från all delaktighet i
arfvet efter henne.
Då hvarken enkan Theorell i lifstiden eller hennes sterbhus,
24
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 12.
hvilket senare innehaft fideikommisset från dödsfallet till fardagen den
14 mars 1883, å enkan Theorells fång deraf i behörig ordning sökt
lagfart, instämde vederbörande allmänna åklagare ofvanbemälde sterb-
husdelegare till 1885 års lagtima vinterting med Skärkinds härad, under
yrkande, att häradsrätten måtte genom vite tillhålla sterbhusdelegarne
att lagfara med egendomarne. Med anledning häraf och under åbe¬
ropande af stadgandena i § 1 mom. 2 samt § 3 i kongl. förordningen
angående lagfart å fång till fast egendom den 16 juni 1875 föreläde
häradsrätten genom utslag den 24 mars 1885 bemälde sterbhusdelegare
att sist å 1885 års lagtima hösteting i häradet, vid vite af 500 kronor,
fullgöra sitt åliggande i omförmälda hänseende. Öfver detta utslag be¬
svärade sig Johan Henrik Theorell hos Kongl. Maj:ts och rikets Göta
hofrätt, som, enär ostridigt vore, att Johan Henrik Theorell genom
testamente uteslutits från all delaktighet i qvarlåtenskapen efter sin
moder, samt Johan Henrik Theorell vid sådant förhållande icke vore
pligtig att ombestyra lagfart å den sistnämndas fång till ifrågavarande
fideikommissegendomar, genom utslag den 26 oktober 1885, med upp¬
häfvande af häradsrättens utslag, såvidt det rörde Johan Henrik Theo¬
rell, ogillade allmänna åklagarens mot honom förda talan. Hofrättens
berörda utslag, öfver hvilket åklagaren i underdånighet anförde besvär,
blef af Kongl. Maj:t genom utslag den 9 september 1886 faststäldt.
Till 1887 års lagtima vinterting med Skärkinds härad instämde derefter
åklagaren Carl Fredrik Theorell och Bror Martin Otto Theorell samt
Eva Magdalena Margareta Theorell, mot hvilka häradsrättens utslag
vunnit laga kraft, med yrkande att de måtte fällas till utgifvande af
det försutna vitet samt vid nytt vite föreläggas att fullgöra sitt omför¬
mälda åliggande; och sedan åklagaren, enär laga ombud för å utrikes
ort vistande Bror Martin Otto Theorell icke kunnat anträffas, afstått
från sin mot den sistnämnde förda talan, fälde häradsrätten genom ut¬
slag den 30 november 1887 Carl Fredrik Theorell och Eva Magdalena
Margareta Theorell att utgifva det försutna vitet, 500 kronor, samt
förpligtade dem att, vid förhöjdt vite af 1,000 kronor, sist å näst der¬
efter i häradet infallande lagtima vinterting i behörig ordning söka
lagfart å ifrågavarande fideikommissegendomar. Detta utslag vann
laga kraft.
I en till Kongl. Maj:t ingifven skrift hafva nu Carl Fredrik
Theorell och Eva Magdalena Margareta Theorell i underdånighet an¬
hållit, att Kongl. Maj:t måtte af nåd befria sökandena från utgifvande
af ofvan omförmälda, dem ådömda vite äfvensom från skyldighet att
gälda den stämpelafgift, som de för lagfart med ifrågavarande egen¬
domar vore skyldige erlägga.
25
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 12.
Till stöd för sin underdåniga anhållan anföra sökandena, att då,
såsom naturligt vore, det icke obetydliga skuldbelopp, som af enkan
Theorell efterlemnats, icke kunnat med inkomsterna under fardagsåret
till fullo gäldas, Eva Magdalena Margareta Theorell lika litet som Carl
Fredrik Theorell, hvilken varit utesluten från delaktighet i arfvet efter
modren, haft någon inkomst från fideikommisset; att Eva Magdalena
Margareta Theorell, efter erhållen del af häradsrättens ofvauberörda
utslag den 24 mars 1885, sökt att, såvidt i hennes förmåga stod, an¬
skaffa medel till fideikommissbrefvets stämpelbeläggning och dervid
medelst pantförskrifning af sitt lösörebo lyckats upplåna en summa
af 1,500 kronor, som jemte ett såsom gåfva erhållet belopp af 250
kronor blifvit, på sätt ett af domhafvanden i Skärkinds härad utfärdadt,
ansökningen bilagdt qvitto äfven utvisade, till bemälde domhafvande
öfverlemnadt för att gå i afräkning på det belopp, 4,567 kionor 20 öre,
som erfordrades för stämpelbeläggningen, men efter bemälde domhaf-
vandes död af henne åter uppburits och användts för återlösande af
det pantförskrifna lösöreboet; att Carl Fredrik Theorell, som år 1878
afträdt sin egendom till konkurs, deri oprioriterade borgenärer icke er¬
hållit någon utdelning, sedan dess hvarken genom arf eller annorledes
fått någon tillgång — varande vid ansökningen fogadt ett af ordfö¬
randen i Yxnerums sockens kommunalnämnd F. Kärnell samt kommini¬
stern J. Andersson den 4 november 1887 meddeladt intyg, att Carl
Fredrik Theorell då saknade alla tillgångar; — att Eva Magdalena
Margareta Theorell vore sextio år gammal och oförmögen att genom
arbete bereda sig ett nödtorftigt uppehälle, hvarför det vore i alla
afseenden för henne omöjligt att anskaffa det för stämpelbeläggningen
och vitets gäldande erforderliga belopp, utan skulle hon för aftjenande
af det redan ådömda vitet samt de ytterligare vitna, som kunde blifva
henne för ifrågavarande uraktlåtenhet ådömda, nödgas tillbringa sin
återstående lifstid i fängelse; samt att, hvad beträffade Carl Fredrik
Theorell, samma skäl för befrielse från lagfartsskyldigheten borde få
gälla för honom som för hans broder Johan Henrik Theorell.
I infordradt underdånigt utlåtande har kongl. statskontoret anfört,
att enär anledning ej syntes vara att antaga, att sökandena, åtminstone
för den närmaste tiden, skulle kunna fullgöra sitt åliggande att lagfara
med egendomarne och de sålunda torde komma att förpligtas utgifva
det förhöjda vite, hvarvid dem redan förelagts att lagfara, och de
ytterligare viten, som kunde dem föreläggas; samt då, vare sig Kongl.
Maj:t befriade sökandena från vitenas utgifvande eller ej, sökandena i
allt fall ej, derest icke någon oförutsedd ändring i deras ekonomiska
ställning skulle inträffa, kunde föranstalta om lagfart å enkan Theorells
Bill. till Riksd. Prof. 1890. 1 Sami. 1 Åfd. 6 Käft. 4
26
Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 12.
fång, till följd hvaraf, och då Bror Martin Otto Theorell, såsom va¬
rande å aflägse utrikes ort, ej torde ombestyra lagfarten, den nye fidei-
kommissarien skulle hindras från erhållande af lagfart, statskontoret
ansåge sådana omständigheter föreligga, att statskontoret funne sig
böra tillstyrka befrielse för sökandena från erläggande af den stämpel¬
afgift, som för lagfarande af ifrågavarande fång eljest skolat ifrågakomma.
Med afseende å hvad sålunda förekommit vill Kongl. Maj:t, som
på högsta domstolens tillstyrkan, genom utslag den 5 april innevarande
år af nåd förskonat sökandena från utgifvande af det dem ådömda
vitet, härmed föreslå Riksdagen att medgifva, att enkan Theorells sterb-
husdelegare må befrias från skyldigheten att vid lagfart å ifrågavarande
fideikommissegendomar förse fideikommissbrefvet med stämpel.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
OSCAR.
F. v. Essen.
Kongl. Maj:ts JSää. Proposition N:o 12.
27
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20 decem¬
ber 1889.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern friherre Åkerhielm,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Lewenhaupt,
Statsråden: Wennerberg,
friherre Palmstierna,
friherre von Essen,
friherre Åkerhielm,
Östergren,
Groll,
Wikblad.
35:o.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet friherre von Essen före¬
drog vidare en af före detta kaptenen Carl Fredrik Theorell och Eva
Magdalena Margareta Theorell gjord ansökning, deruti sökandena, hvilka
jemte öfriga sterbhusdelegare efter aflidne justitieombudsmannen S. L.
Theorells enka, Sofia Wilhelmina Theorell, född von Schwerin, genom
Skärkinds häradsrätts mot sökandena laga kraftvunna utslag den 24
mars 1885 vid vite förelagts att söka lagfart å den inom häradet be¬
lägna del af det af enkan Theorell i lifstiden innehafda så kallade
Burenschöld-Schwerinska fideikommisset Borkhult med Gobo och under¬
lydande egendomar, i underdånighet anhållit, att Kongl. Maj:t måtte
af nåd befria sökandena från gäldande af den stämpelafgift, som de
vid lagfart med ifrågavarande egendomar vore skyldige erlägga;
28
Eongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 12.
öfver hvilken ansökning statskontoret afgifvit infordradt under¬
dånigt utlåtande.
Med afseende å hvad i ärendet förekommit tillstyrkte statsrådet,
att Kongl. Maj:t täcktes i nådig proposition föreslå Riksdagen att med¬
gifva, att enkan Theorells sterbhusdelegare måtte befrias från skyldig¬
heten att vid lagfart å ifrågavarande fideikommissegendomar förse
fideikommissbrefvet med stämpel.
Hvad statsrådet sålunda tillstyrkt behagade
Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle nådig pro¬
position till Riksdagen aflåtas af den lydelse bilagan
Lätt. vid detta protokoll utvisar.
Ex protocollo
Hjalmar Rettig.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AK TIEBOLAG, 1890