Motioner i Andra Kammaren, N:o 212.
15
N:o 212.
Af herr V. VAlllin, om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran
om framläggande af förslag till indragning af åtminstone
första klassen i de allmänna läroverken.
I af Kongl. Maj:t till Riksdagen aflemnade förslag till ändrade
bestämmelser med afseende på de allmänna läroverken och pedagogi-
erna hafva med påfallande tystnad lemnats oberörda flera önskningsmål,
som, åtminstone i Riksdagens Andra Kammare, visat sig hafva vunnit
varma sympatier.
Förslaget lemnar ingen upplysning om latinets blifvande ställning
vid universitets-examina, hvilket dock utgör eu i flera fall oundgänglig
förutsättning för ordnande af läroverkens förhållanden; det antyder intet
steg till en närmare förbindelse mellan läroverken och folkskolan, en
för den senares ställning och utveckling åtminstone icke ovigtig sak;
det ifrågasätter ingen indragning af möjligen öfverflödiga högre läro¬
verk; det vågar icke ännu, annat än eventuelt vid något lägre läro¬
verk, inrymma rätt till inträde i statens skolor för qvinliga lärjungar.
Förslagets positiva innehåll åter, dess bestämmelser om indrag¬
ning af en mängd lägre undervisningsanstalter, och härmed den bättre
skolbildningens än starkare koncentrering i de större, dyrare städerna,
betalad undervisning, förlängd läsetid; allt detta — är det än till för¬
del för den högre undervisningen — kommer dock, såsom medförande
försvåradt tillfälle och ökade kostnader för tillgodonjutande af den
undervisning läroverken meddela, att efter all sannolikhet nödga en
16
Motioner i Andra Kammaren, N:o 212.
än större del af landets ungdom att stanna vid en lägre skolbildning,
än med nuvarande förhållanden varit fallet.
Det har derför synts mig af detta förslags innehåll väl motiveradt,
att något medel påvisades, som kunde motverka den sänkning af vårt
folks allmänbildning, som af dessa nya bestämmelser hotar att blifva
en följd.
Denna uppgift synes mig den högre folkskolan, bättre organise¬
rad och bättre understödd af staten, vara i stånd att fylla — organiserad
så, att, hvad den i öfrigt kunde meddela mer af för allmän medborger¬
lig bildning behöfligt vetande, den dock alltid kunde bereda sina lär¬
jungar till uppflyttning i läroverkens fjerde klass; understödd så, att
den, med tillräckliga och dugliga lärarekrafter, kunde upprättas, der be-
hofvet deraf vunnit verkligt erkännande, utan att dock för mycket
tynga redan för folkskolan hårdt beskattade kommuner.
Ännu. ett annat skäl talar för en dylik anordning; för de kom¬
muner, som nu frånkännas undervisningsanstalter, för hvilka de gjort
afsevärda uppoffringar, skulle åtminstone kunna ställas i utsigt en möj¬
lighet att härför vinna ersättning, och det icke oberättigade missnöje,
som dessa indragningar komma att uppväcka, härigenom helt säkert i
väsentlig grad förminskas.
Jag tror derför att nu, i sammanhang med läroverksreformen,
vore just rätta tidpunkten att göra ett n}dt och kraftigare försök för
vinnande åt den högre folkskolan af den plats och betydelse för vårt
undervisningsväsen, som hon förtjenar och som hon helt säkert en
gång skall få. Enligt min uppfattning skall hon, i mån som behofvet
af en högre allmän bildning gör sig allt mer känbart hos vårt folk,
växa som folkskolans högsta påbyggnad, under det läroverkens lägre
klasser falla bort och komma att en gång blifva den skola, som åt ett
vida större flertal, än nu är möjligt, skall kunna förmedla vinnandet af
en tidsenlig, för alla behöflig bildning.
Då jag emellertid anser, att ett förverkligande af dessa framtids¬
planer först kan med hopp om framgång ifrågasättas, då medel härtill
utan statens ytterligare betungande finnas i tillräcklig mängd att tillgå,
och då jag i öfrigt anser de lägsta klasserna vid våra allmänna läro¬
verk öfverflödiga, får jag, såsom första steget till vinnande af här fram¬
hållna syftemål, föreslå,
att Riksdagen ville i skrifvelse till Kongl. Maj:t
anhålla om framläggande för Riksdagen af förslag till
17
Motioner i Andra Kammaren, N:o 213.
sådan förändring af våra allmänna läroverk, att åt¬
minstone den första klassen vid dem kunde indragas.
Om remiss till det särskilda utskottet anhålles.
Stockholm den 4 mars 1890.
V. Vahlin.
N:o 213.
Af herr G. Sundberg från Haparanda by, om beviljande af
anslag till inrättande af ett nytt provinsialläkaredistrikt
inom Norrbottens län.
De framställningar, som under föregående år i denna kammare
gjorts om anslag för upprättande af nya provinsialläkaredistrikt, hafva
ej vunnit Riksdagens bifall af det skål, som statsutskottet i sina utlå¬
tanden städse framhållit, att förslag till omreglering af landets nuvarande
indelning i läkaredistrikt vore att från Kongl. Maj: t förvänta, och att
Riksdagen icke borde genom bifall till framställningarna gå ett sådant
förslag i förväg.
Sedan numera Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående ord¬
nande af den allmänna och enskilda helso- och sjukvården i riket till
Riksdagen inkommit och deraf inhemtas, bland annat, att någon annan
ändring, uti nuvarande indelning i läkaredistrikt inom Norrbottens län
icke blifvit ifrågasatt, än att en ny provinsialläkaretjenst med distrikt
för innehafvaren af Neder-Luleå socken föreslagits, får jag till Riks¬
dagens behjertande hemställa följande.
Bih. till Biksd. Prof. 1890. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 35 Käft.
3