8
Motioner i Andra Kammaren, N:o 186.
N:o ISO.
Af herr J. Alldorssoil i Ö hr storp, om skrifvelse till Kongl. Maj:t
i fråga om hr andväsendets ordnande på landet.
Under senare åren hafva flera kommuner efter derom i behörig-
ordning på kommunalstämma fattadt beslut bildat brandcorpser och för
sådant ändamål antagit reglementen, att för dem vara till efterrättelse
gällande. I dessa har man merendels också stadgat särskilda viten
för öfverträdande eller uraktlåtande af i dem gifna föreskrifter. Sådana
reglementen hafva äfven af Kongl. Maj:ts befallningshafvande blifvit
vederbörande till efterrättelse behörigen faststälda. Då emellertid an¬
gående tillämpning af viten, faststälda i dylika stadgar, domstolarne
plägat anse reglementen af ifrågavarande art sakna bindande verkan,
hafva vederbörande Konungens befallningshafvande numera vägrat med¬
dela fastställelse å desamma. Med anledning deraf hafva åtskilliga kom¬
muner ingått till Kongl. Maj:t med underdånig anhållan, att Kongl.
Maj:t täcktes fastställa reglementen för af dem bildade brandcorpser.
Men Kongl. Maj:t, har, efter Konungens befallningshafvandes hörande,
funnit ifrågavarande reglemente icke vara af beskaffenhet att utgöra
föremål för Kongl. Maj:ts pröfning.
Behofvet af ordnade brandcorpser så väl inom kommun på landet
som i stad, köping eller annat större samhälle är lika allmänt erkändt
som obestridligt, äfvensom den nytta och det gagn, en sådan brandcorps
vid inträffande eldsolycka kan medföra. Eldens härjningar hafva mången
gång kunnat bekämpas och hela samhällen, som hotats med fullkomlig
ödeläggelse, hafva räddats hufvudsakligen och nästan uteslutande till
följd deraf, att eu öfvad brandcorps funnits till hands, som kunnat leda
Motioner i Andra Kammaren, N:o 186.
bergnings- och släckningsarbetet. Mången förstörelse har blifvit mindre,
hotade ställen hafva bergets, menniskor, sotn sväfvat i ögonskenlig
lifsfara, hafva undkommit olyckan genom manskapets vunna skicklig¬
het, dess ordning, raskhet och rådighet.
Men första vilkoret för en ordnad brandcorps’ bestånd är, att den
skall bindas af gällande och till påföljd verkande stadgar; utan sådana
är eu brandcorps af ringa för att icke säga af ingen betydelse. Emeller¬
tid och då detta vilkor faktiskt icke existerar för brandcorpser på lands¬
bygden, enär ingen möjlighet förefinnes att hos myndigheterna få ett
för dem gällande reglemente faststäldt, tillåter jag mig vördsamt hem¬
ställa,
att Riksdagen, i öfverensstämmelse med rätt och
billighet, må i skrifvelse hos Kongl. Maj:t anhålla, att
den eller de kommuner på landet, som vilja besluta
sig för inrättandet af brandcorpser och för dem antaga
stadgar, må, lika väl som stad, köping eller fiskläge
o. s. v., blifva oförhindrade att på det enda lämpliga
sätt som kan tänkas, ordna sitt brandväsen, genom
att å derför gällande reglemente erhålla sådan fast¬
ställelse, att detsamma kan anses ega bindande verkan
äfven hvad vitesbestämmelserna angår.
Stockholm den 27 januari 1890.
Jöns Andersson,
Öhrstorp.
Bill. till Riksd. Prof. 1890. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 28 Häft.
2