Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 26.
1
N:o 26.
Ank. till Kiksd. kansli den 13 april 1889, kl. 8 e. in.
Andra Kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande n:o 5,
i anledning af väckt förslag om skrifvelse till Kongl.
Maj:t rörande förbud mot införsel af margarin och
oleomargarin samt tillverkning af margarin m. m.
Uti en i Andra Kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion,
n:o 177, har herr N. Fosser föreslagit, att Riksdagen måtte besluta att
i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t måtte utfärda för¬
bud mot så väl in- och utförsel af konstsmör eller margarin som införsel
af oleomargarin, äfvensom mot tillverkning af konstsmör inom riket samt
derjemte stadga, att vara, som under namn af smör af mjölk eller grädde
i landet infördes, skulle, innan den från tullverket utlemnades till im¬
portören, af sakkunnig person undersökas, för utrönande att varan icke
innehölle andra fettämnen ån mjölkfett.
Såsom skäl för denna sin motion har motionären framhållit, att det
väl icke lede något tvifvel, att vår smörexport på England och det
svenska smörets anseende på verldsmarknaden komme att lida väsentligt
afbräck, derest Sverige blefve ett margarinproducerande och margarin-
exporterande land. Och häruti läge, efter motionärens förmenande, en
så allvarlig fara för vår modernäring och i och med det samma för all¬
mänt val, att det vore en bjudande pligt för statsmagterna att vidtaga
tillräckligt verksamma åtgärder mot en sådan fara. Men något verksamt
Bill. till llihsd. Prot. 1889. 8 Sami. 2 Afd. 2 Band. 20 Haft. 1
2
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 26.
skydd för vår utländska smörmarknad torde man förgäfves söka på annan
väg än förbudets. Hvarje annat försök i detta afseende skulle tvifvels
utan visa sig otillräckligt; och sedan vi förstört vår smörmarknad, vore
det för sent att gripa till förbudet.
Då utskottet nu tagit denna fråga under behandling, har utskottet
ansett sig till en början böra lemna en kort redogörelse för den metod,
som i allmänhet lärer användas för frambringandet af margarin eller
konstsmör. Denna metod beskrifves sålunda:
Färsk, helst ej öfver 24 timmar gammal, råtalg af fäkreatur — får-
talg anses olämplig — tvättas med kallt vatten och smältes i vattenbad
vid en temperatur ej öfver 50° C., hvarvid sjelfva talgen skiljer sig från
bindväfnaderna. Den sålunda erhållna skirade färska talgen har en stel-
ningspunkt af cirka 33°—37° C., är lukt- och smaklös samt går i verlds-
handeln under namn af »premier jus». Den lemnas att långsamt stelna
vid cirka 30° C. och pressas derefter uti hydraulisk press, då en flytande
lukt- och smaklös del, benämnd oleomargarin, med en stelningspunkt åt
cirka 20°—25° C. afskiljes, och en fast del, »presstalg», med en stelnings¬
punkt af 40°—45° C. qvarstannar i pressen. Presstalgen. är ett utmärkt
stearinmaterial och säljes till stearinfabrikerna. Oleomargarinen, som
ensam är för hård att använda till konstsmörs beredning, blandas nu
med fm sesam- eller jordnötolja; denna blandning kernas med söt mjölk
eller grädde, och den då uppkomna produkten utgöres af margarin eller
konstsmör, livilket behandlas på alldeles samma sätt, som användes vid
beredning af naturligt smör, d. v. s. det färgas, tvättas och saltas. Då
man vill ernå prima vara, försättes margarinsmöret dessutom med mer
eller mindre naturligt smör och parfymeras stundom med någon konst¬
gjord eterart.
I Amerika användes mycket svinister i stället för oleomargarin till
konstsmörs beredning; och saknar man icke anledning antaga, att detta
äfven sker på ett eller annat ställe i Europa. Till konstsmör lärer också
kokos- och palmkärnolja efter undergången rening understundom an¬
vändas.
Såsom uti motionen erinras, har den nu väckta frågan delvis varit
föremål för Riksdagens behandling under år 1888. I anledning af då
väckta motioner föreslog utskottet (uti sitt utlåtande n:o 5), att Riks¬
3
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 26.
dagen ville uti skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, dels att Kong!. Maj:t
ville så fort ske kunde utfärda förbud mot införsel af konstsmör äfven¬
som af oleomargarin, dels att förordning måtte utfärdas, hvarigenom
bestämdes, att vara, som under namn af smör af mjölk eller grädde i
landet infördes, skulle, innan varan från tullverket till importören ut-
lemnades, på dennes bekostnad af sakkunnig person undersökas för ut¬
rönande att varan icke utgjordes af eller vore uppblandad med konst-
gjordt smör, dels ock att Kongl. Maj:t ville utfärda förbud emot till¬
verkning inom riket af konstsmör. Vid föredragning af detta utlåtande
i Andra Kammaren den 24 april bifölls, utan omröstning, till alla delar,
hvad utskottet sålunda föreslagit, hvaremot, då frågan, efter behandling
af Första Kammarens tillfälliga utskott n:o 1, förehades i nämnda kam¬
mare den 9 maj, Första Kammaren väl beslöt att biträda medkammarens
beslut om aflåtande af en skrifvelse till Kongl. Maj:t med anhållan om
utfärdande af .förbud mot införsel af konstgjordt smör äfvensom af
oleomargarin, men i öfriga delar icke biträdde det af Andra Kammaren
fattade beslut. Då frågan återkom till sistnämnda kammare, beslöt
emellertid denna kammare den 12 maj att icke i något hänseende bi¬
träda de beslut, som Första Kammaren i ärendet fattat; hvadan frågan
för tillfället helt och hållet förföll.
Genom beslut den 14 juni 1888 uppdrog Kongl. Maj:t åt svenske
och norske generalkonsuln i London C. Juhlin-Dannfelt att afresa till
Holland för att taga närmare kännedom om margarinindustrien der¬
städes samt huru vida nämnda lands jordbruk och ladugårdsskötsel kunde
anses hafva haft nytta eller skada af denna industris utveckling äfven¬
som att i sammanhang härmed afgifva fullständig berättelse angående de
omständigheter, som inverka å priset i England af svenskt natursmör,
med särskildt afseende fäst å frågan om den inverkan en betydligare
margarintillverkning inom vårt land, om sådan komtne till stånd, kunde
i förevarande hänseende utöfva.
Uti underdånig berättelse den 25 september 1888 redogjorde
generalkonsuln Juhlin-Dannfelt för de resultat, till hvilka han vid ut¬
förandet af det honom lemnade uppdrag kommit. Dessa resultat torde
kunna sammanfattas uti följande antaganden:
l:o. Att, beträffande Hollands totalproduktion af natursmör sedan
margarinindustrien derstädes utvecklade sig, hvilken produktion i vanlig
ordning måste hafva fördelat sig uti konsumtion och export, en större an¬
4 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 26.
del af landets smör produktion numera förbrukades inom landet än vid
tiden för margarintillverkningens början, samt att exporten af natursmör
ingalunda minskats, sedan margarinindustrien blef inhemsk i Holland.
Förstnämnda antagande — i fråga om konsumtionen — grundas på
det förhållandet, att Hollands folkmängd tillvuxit under tiden från 1850
till 1880 med 1 million — eller från 3 till 4 millioner — följaktligen
med 33 procent, att under samma tidsperiod antalet mjölkkor ökats från
800,000 till 900,000 eller med mer än 13 procent, samt att med ökad
välmåga hos den stora massan af befolkningen konsumtionen af natur¬
smör »säkert» tilltagit i större progression än folkökningen.
Antagandet åter om exportens tillväxt stöder sig hufvudsakligen
på det förhållandet, att »smörexporten» utgjorde i runda tal 1873 —
eller vid den tid, då margarinsmöret först blef synligt i den engelska
marknaden — 16 millioner kilo, 1876 — då margarinsmöret i nämnda
marknad erhöll någon större betydelse — 22 millioner-, kilo, och, efter
nästan årligen förekommande stegring, år 1886, 71 millioner och, år
1887, 77 millioner kilo.
I detta hänseende har det icke undgått utskottets uppmärksamhet,
att begge antagandena stödja sig på sifferuppgifter, som ingalunda
kunna vara af någon bevisningskraft, hvadan slutledningen icke kan
tillmätas någon .betydelse. Vid frågan om konsumtion tages till utgångs¬
punkt ett förhållande, som existerade år 1850 och sålunda minst 25 år
före det margarinindustrien egentligen kan säges hafva uppkommit.
Vid bedömandet af exporten åter afse sifferuppgifterna natursmör och
margarinsmör tillsammantagna; till följd hvaraf det är alldeles omöjligt
att bedöma mängden af hvardera slaget för sig och sålunda icke heller,
huru vida exporten af natursmör till- eller aftagit efter margarinindu¬
striens uppkomst. Härförutan torde höra uppmärksammas, gent emot
den förenämnda, höga exportsiffran 77 millioner kilo under år 1887, att
till Holland importerades samma år nära 37 millioner kilo oleomargarin,
hvilken genom förarbetning borde lemna 50 ä 60 millioner kilo margarin¬
smör.
2:o. Att produktionen af ladugårdsskötselns öfriga alster i Holland
jemväl ökats under tiden från 1873 till 1886.
Beträffande detta uttalande anser sig utskottet endast böra erinra,
att ett sådant förhållande icke ovilkorligen förutsätter ett alltjemt ut-
veckladt jordbruk, utan äfven kan vara beroende derpå, att de hol¬
ländska jordbrukarne, i samma mån mejerihandteringen gått tillbaka,
funnit uppfödning och gödning af boskap mera lönande än bered¬
ningen af natursmör.
5
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts■ (N:o 2) Utlåtande N:o 26.
•Ao. Att, beträffande frågan, i hvad mån priset ä den engelska mark¬
naden å holländskt natursmör rönt inflytande af den från samma land till
England bedrifna export af margarinsmör, det'väl visat sig, att holländskt
smör städse under tiden frän 1873 till 1887 betingat lägre pris än mot¬
svarande qvantitet frän andra produktionsorter, men att denna prisskilnad
ingalunda ökats sedan den tid margarinsmöret först blef synligt på den
engelska marknaden — 1873 —- eller der erhöll större betydelse — 1876.
Till belysning af detta antagande åberopas uti det underdåniga ut¬
låtandet följande tablå öfver de högsta medelprisen för olika sia»' af
smör under nedannärnnda tider:
År.
Irländskt. Normandiskt. Holländskt. Danskt.
l:a.
1873 ...
1874 .....
1875 .....
1876 .....
1877 .....
1878 .....
|
|
|
........... 134
............ 147
........... 145
............ 146
........... 138
124
|
1879.....
|
|
|
114
|
1880.....
|
|
|
........... 132
|
1881......
|
|
|
............ 121
|
1882.....
|
|
|
|
1883....................... ' .....
|
1884.....
|
|
|
|
1885.....
|
|
|
_
|
1886 ....
|
|
|
........... 93
|
1887.....
|
|
|
........... 106
|
2:a.
|
|
l:a.
|
|
2:a.
|
l:a.
|
|
l:a.
|
127
|
shs
|
132
|
shs
|
—
|
127
|
shs
|
—
|
143
|
»
|
147
|
»
|
—
|
135
|
))
|
—-
|
131
|
»
|
148
|
»
|
—
|
131
|
))
|
—
|
135
|
»
|
147
|
»
|
—
|
141
|
))
|
—
|
129
|
»
|
142
|
»
|
—
|
130
|
))
|
—
|
112
|
|
129
|
»
|
122
|
124
|
»
|
—
|
105
|
»
|
120
|
))
|
102
|
no
|
»
|
127
|
124
|
»
|
132
|
))
|
—
|
129
|
»
|
146
|
114
|
»
|
130
|
))
|
118
|
130
|
»
|
144
|
—
|
»
|
121
|
»
|
no
|
120
|
»
|
134
|
—
|
|
128
|
|
118
|
126
|
»
|
136
|
—
|
»
|
126
|
»
|
116
|
123
|
))
|
134
|
—
|
»
|
118
|
»
|
—
|
no
|
»
|
123
|
90
|
»
|
106
|
»
|
94
|
102
|
))
|
118
|
101
|
»
|
114
|
»
|
107
|
102
|
»
|
118
|
I denna del anföres vidare uti det underdåniga utlåtandet, att den
omständigheten, att det holländska smöret ej förmått att å den engelska
smörmarknaden behålla sitt forna anseende, berodde dels på minskad
skicklighet vid smörets beredning och dels brist å samvetsgrannhet vid
begagnande af de handelsmärken, som af ålder egt högt anseende å
denna marknad. Redan under åren 1870—1871, då till följd af kriget
mellan Tyskland och Frankrike smörutförseln från nämnda länder till
England till väsentlig del uteblef, fick en troligen tillförene inom
Holland smått bedrifven tillverkning af s. k. konstsmör betydlig utsträck¬
ning. Denna tillverkning bestod till en början hufvudsakligen deruti,
att i smör af sämre qvalitet inältades medelst rationelt konstruerade
6
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:u 26.
maskiner mjölk, stärkelsesirup, något smörfärg samt senare äfven fett
och oljor, hvarefter den dervid erhållna produkten exporterades under
namn af holländskt smör till den engelska marknaden. Under 1873
erhöll denna tillverkning ännu större utsträckning genom begagnande
af importerad oleomargarin. Snart grundlädes dock inom Holland eu
margarinsmörfabrik uti byn Os, hvarefter antalet af dylika fabriker upp¬
gått till mellan 80—90, af hvilket antal dock nära hälften numera blifvit
nedlagda, så att vid slutet af 1886 endast 47 återstodo.
Vid granskning af det underdåniga utlåtandet i denna del har ut¬
skottet förgäfves sökt någon uppgift om priset å det holländska smöret
före eller vid den tid, då natursmörets uppblandning med konstsmör
började, hvilken, efter hvad ofvan synes, skulle hafva egt rum redan
under åren 1870—1871 eller tillförene. För öfrigt har utskottet af det
underdåniga utlåtandet i denna del funnit sig kunna draga den slutsats,
att anledningen, hvarför det holländska smöret, hvilket för ett par tiotal
af år sedan å den engelska marknaden åtnjöt högsta anseende och beta¬
lades i förhållande dertill, efter 1873 så betydligt nedgått i pris och
noterats lägre än smör från andra produktionsorter, till icke ringa utan
kanske hufvudsaklig del är beroende just på det förhållandet, att detta
natursmör uppblandats med en del för en äkta mejerihandtering främ¬
mande ämnen. Detta antagande utesluter ju i allt fall icke sannolik¬
heten, att det holländska natursmörets tillbakagående i anseende och
pris i viss mån äfven varit beroende af minskad skicklighet vid bered¬
ningen och bristande samvetsgrannhet vid begagnande af handelsmärken,
som af ålder egt högt anseende å den engelska marknaden.
4:o. Att Hollands jordbruk och ladugårdsskötsel icke kunna anses
hafva haft annan skada af margarinindustriens utveckling derstädes under
senare tiden än dels derigenom att det af nämnda industris kikare intill
ingången af innevarande år allmänt begagnade förfaringssätt, att genom
kärl och märken söka i handeln införa sin vara under falsk skylt, bidragit
att underhålla redan förut befintlig misstro ä den engelska marknaden mot
holländskt smör, dels ock att mejerihandtering en genom den tilltagande för¬
brukningen af margarin erhållit en konkurrent, som hotade att i väsentlig
män ej blott försvära af sättningen af natursmör af mindre god beskaffenhet
utan ock tryckande inverka å priset å fullgodt sådant, ehuru det sistnämnda
utan tvifvel komme att finna köpare till jemförelsevis lönande pris.
Äfven om man bortser från det förhållandet, att det varit ett svik-
ligt förfaringssätt med falska märken, som bidragit att nedsätta det
holländska natursmöret å den engelska marknaden, ligger i allt fall uti
ofvanberörda uttalande i det underdåniga utlåtandet ett medgifvande
7
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 26.
att margarinproduktionen skadligt inverkat å mejerihandteringen; men
ännu bestämdare har detta blifvit konstateradt genom ett till utskottets
förfogande stäldt. meddelande från svenska och norska generalkonsuln i
Amsterdam Egidius, som bland annat anför följande:
»Att häraf draga den slutsatsen----att margarinfabrika¬
tionen, i stället för att vara mejerihandteringens fiende, är en af dess
bästa vänner och afnämare, förefaller mig emellertid vara en paradox.
I alla händelser kan det väl näppeligen tillämpas på England med dess
relativt obetydliga margarinindustri, men äfven för ett land som Holland,
hvarest denna industri i betydlig grad utvecklat sig, förefaller det mig’
som om de fördelar margarinfabrikationen tillskyndar mejerihandteringen
såsom afnämare af en del mejeriprodukter ej kunna jemföras med den
stora skada, som orsakats och orsakas genom förfalskningen af det
holländska natursmöret, och att det icke kan betviflas, att°det neder¬
ländska landtbruket i nationalekonomiskt afseende har lidit skada genom
margarinindustrien.» °
J.-o. Att i fråga om de omständigheter, som inverkade å priset i Eng¬
land på svenskt natur smör, smörets jemngoda qvalitet, hvilken häntydde ej
blott på en mera allmänt iakttagen större omsorg vid beredningen, utan ock
en strängare noggrannhet vid klassificeringen, vore af största vigt, helst
genom margarinens uppträdande i handeln fordringarne väsentligen stegrats
på natursmörets qvalite, och lönande pris derför nu i högre grad än nå¬
gonsin vore beroende på frambringande af prima vara, *samt att ett ute¬
stängande frän Sverige af margarin, vare sig af inhemsk eller utländsk
tillverkning, icke skulle komma att i ringaste män höja priset å vårt smör
eller befordra dess afsättlighet.
Utskottet, som alldeles obetingadt måste instämma i den förutsätt¬
ningen,_ att frambringande af en utmärkt, jemngod och till första klassen
hänförlig vara,. naturligtvis skall framför allt annat bidraga till höjande
af .vårt. mejerismörs afsättlighet till högt pris, kan deremot icke för
öfrigt biträda eller dela det här ofvan återgifna antagandet. För utskottet
synes det alldeles .uppenbart, att den köpare, som vill hafva full garanti,
att den vara han inköper, utgör oblandadt mejerismör, skall finna denna
garanti större, mera tillfredsställande och nästan absolut betryggande,
då deri inköpta varan förskrifver sig från ett land, der margarin icke
tillverkas, dit den ej får införas och der den sålunda icke annorledes
an genom underslef kan förekomma. Under dessa förhållanden vinnas
8
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 26.
för en sådan köpare än säkrare garantier, än hvad de strängaste ansvars¬
bestämmelser — sådana som den engelska margarinlagens enbait
kunna erbjuda.
Den uti vårt land gällande lagstiftning beträffande kontrollen å
handel med margarin eller konstsmör innefattas uti kongl. förordningen
den 2 oktober 1885. Uti denna förordning stadgas, bland annat, i § 1,
att med margarin afses allt sådant konstgjord!, smör, i hvars samman¬
sättning ingår fett, som ej är framstäldt ur mjölk, i § 2 huru margarin,
afsedd till försäljning inom riket eller till utförsel derifrån, skall för¬
varas och med märke betecknas, i §§ 3, 4 och 5, hvarest förseelse emot
föreskrifterna uti § 2 åtalas, huru den bestraffas samt böterna fördelas
och förvandlas, i § 6, huruledes den, som säljer margarin för naturligt
smör, gör sig förfallen till straff enligt allmän strafflag (22 kap. 3 §
strafflagen), i § 7 om åtalsrätt och tillsyn å förordningens efterlefnad,
i § 8, huruledes, då misstanke uppstår, att vara utgöres af margaiin,
fastän den icke är förvarad i kärl, märkt på föreskrifvet sätt, allmän
åklagare eger att af varan taga prof, hvarefter profvet, som bör utgöra
omkring 50 gram, skall för utrönande af varans beskaffenhet öfversändas
till behörig undersökningsförrättare, i § 9, af hvem och enligt hvilka
föreskrifter undersökningen bör verkställas, i § 10 den ersättning, som
bör för undersökningen utgå och hvilken utgör, för ett ensamt prof 12
kronor, för två samtidigt inlemnade prof 20 kronor och för hvarje prof
utöfver de två första, då flera prof samtidigt inlemnas, ytterligare 5
kronor, samt i §§ 11 och 12, huru kostnaden för undersökning samt för
märkning af vara, hvilken märkning åklagaren låtit ombesörja, skall
gäldas.
Vidare har kongl. landtbruksakademiens förvaltningsutskott. uti
kungörelse den 13 oktober 1885 på nådig befallning meddelat föreskrifter
rörande sättet för undersökningens verkställande samt för formulär till
intyg angående undersökningens resultat.
Under nästlidet år och sedan generalkonsuln Juhlin-Dannfelts ofvan
anmärkta utlåtande blifvit afgifvet har herr statsrådet och chefen för
kongl. civildepartementet tillkallat sakkunnige personer för att inom
departementet biträda vid omarbetning af den nu gällande lagstiftning
9
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 28.
angående margarin; och hafva dessa personer den 24 november aflemna!
det förslag till förordning angående försäljning och tillverkning af mar¬
garinsmör, som med dervid fogade två reservationer finnes intaget uti
deri vid detta utlåtande fogade bilagan n:o 1.
Detta förslag öfverlemnades af Kongl. Maj:t genom nådig remiss
den 14 december 1888 till dess befallningshafvande i länen för afgif¬
vande af yttrande och infordrande af sådant från hushållningssällskapen;
och framgår af dessa yttranden, af hvilka utskottet varit i tillfälle att
taga de],
att nio länsstyrelser (i Södermanlands,- Kronobergs, Gotlands, Kristian¬
stads, Elfsborgs, Skaraborgs, Kopparbergs, Vesterbottens och Norrbottens
län) med afstyrkande af komiterades förslag, förordat förbud emot inför¬
sel till och tillverkning inom riket af margarin;
att tolf länsstyrelser (Stockholms, Upsala, Östergötlands, Blekinge,
Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Verinlands, Örebro, Vest¬
manlands, Vesternorrlands och Jemtlands län) i hufvudsak tillstyrkt
komiterades förslag, dervid fem länsstyrelser (Östergötlands, Hallands,
Verinlands, Örebro och Vestmanlands län) dock gjort anmärkningar emot
vissa af förslagets detaljer;
att två länsstyrelser anfört, den ena (Jönköpings län) att, derest
Kongl. Maj:t icke skulle finna skäl att förbjuda införsel, utförsel och
tillverkning af margarin eller oleomargarin, bestämdt förbud emot färg¬
ning af. margarin med gul färg måtte meddelas samt kontrollen öfver
tillverkningen in. in. skärpas utöfver hvad komiterade föreslagit, och den
andra länsstyrelsen (Gefleborgs län) att komiterades förslag icke vore af
beskaffenhet att böra förordas, utan i väsentliga delar omarbetas, men
att uppförande inom landet af nya margarinfabriker och utvidgning af
nu befintliga borde förekommas, intill dess lag rörande margarins för¬
säljning och tillverkning blifvit promulgerad, på det att ett eventuel!
förbud framdeles mot tillverkning af margarin lättare och med mindre
kostnad då skulle kunna genomföras, än om flere margarinfabriker hunnit
uppstå inom landet;
att nitton hushållningssällskap (Stockholms, Upsala, Södermanlands,
Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Gotlands, Blekinge, Kristianstads,
Malmöhus, Hallands, Elfsborgs läns norra, Elfsborgs läns södra, Skara¬
borgs, Verinlands, Örebro, Vestmanlands, Kopparbergs och Norrbottens)
med afstyrkande af komiterades förslag, tillstyrkt förbud emot införsel
Bih. till Rikud. Prat. 1888. 8 Band. 2 Afcl. 2 Band. 'JO Höft. 2
10
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 26.
och tillverkning af margarin, hvarvid af sex hushållningssällskap jemväl
tillstyrkts obligatorisk undersökning af till landet infördt smör och fem
hushållningssällskap föreslagit förbud emot införsel och tillverkning af
oleomargarin;
att ett hushållningssällskap (Vesterbottens), utan att yttra sig öfver
det remitterade förslaget, uttalat den mening, att så väl införsel som
tillverkning af margarin ansåges skadlig för landets smörproduktion;
att ett hushållningssällskap (Göteborgs och Bohus läns), som ansett
införsel af margarin böra förbjudas, tillstyrkt förslaget, dock med de
ändringar, som af ett sådant förbud påkallades, hvarjemte detta hus¬
hållningssällskap uttalat sig för samma förbud beträffande färgning, som
här ofvan sägs;
att ett hushållningssällskap .(Gefieborgs) i fråga om förslagets antag¬
lighet samt nödvändigheten af att förhindra uppkomsten af nya och
utvidgning af redan befintliga margarinfabriker uttalat samma åsigt, som
den Konungens befallningshafvande i länet, efter hvad ofvan är sagdt,
omfattat, samt
att två hushållningssällskap (Vesternorrlands och Jemtlands) lemnat
komiterades förslag utan annan anmärkning än den, att förbud emot
sådan färgning af margarin, att den kunde förblandas med natursmör,
borde stadgas.
Från länsstyrelsen i Kalmar län samt de begge hushållningssäll¬
skapen i samma län hafva underdåniga yttranden ännu icke inkommit.
Uti det af komiterade sålunda framlagda förslag hafva komiterade
utgått från den förutsättning, att eu lagstiftning på det nu förevarande
området borde medgifva så väl införsel till och tillverkning inom riket
som ock utförsel af margarin eller konstsmör. Att stadga förbud emot
införsel och tillverkning af denna vara hafva komiterade ansett inne¬
bära en orättvisa mot de mindre bemedlade befolkningsklasserna, för
hvilka margarinen, om den på rätt sätt bereddes, på grund åt pris¬
billighet och näringsvärde, enligt komiterades åsigt, utgjorde ett särdeles
lämpligt födoämne. En sådan åtgärd antogo komiterade jemväl vara
ur ekonomisk synpunkt oklok. Komiterade hade sålunda funnit lämp¬
ligt föreslå skärpta bestämmelser i ändamål att förhindra, det marga¬
rin utbjödes och försåldes såsom natursmör. Ett verksamt skydd mot
dylika smörförfalskningar hade komiterade trott kunna åstadkommas
derigenom, att på statens bekostnad eu särskild smörkontrollbyrå in¬
11
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 26.
rättades, som uteslutande sysselsatte sig med undersökningar af smörprof.
Denna byrå borde, enligt komiterades förmenande, förläggas till Göte¬
borg, öfver hvilken stad den största smörexporten egde rum. Byråns
föreståndare borde vidare ega rättighet att sa väl i Göteborg som i
andra delar .af riket på längre eller kortare tid antaga lämpliga perso¬
ner, hvilka tillhandaginge honom med att verkställa proftagningar. Sär¬
skild!. vore önskligt — ansågo slutligen komiterade — att i Malmö
anstäldes ett biträde med åliggande att till byrån öfversända prof af
det smör, som exporterades öfver nämnda stad.
Då de förutsättningar, från hvilka komiterade sålunda utgått, stå
uti bestämd motsats till motionärens ståndpunkt, anser utskottet sig böra
till närmare skärskådande upptaga berörda förutsättningar, helst dessa
föranled t komiterade till ett förslag i motsatt retning emot det af
motionären framlagda.
Den första förutsättningen eller antagandet att förbud emot tillverk¬
ning och försäljning af margarin skulle innebära en orättvisa emot de
mindre bemedlade samhällsklasserna, stödjer sig derpå, att margarinen på
grund af prisbillighet och näringsvärde skulle utgöra ett särdeles lämp¬
ligt födoämne.
I fråga om prisbilligheten visar sig, att, då den 1 i denna månad
margarin här i Stockholm betingade ett minuthandelspris af 1 krona
20 öre pr kilogram, minuthandelspriset å natursmöret noterades sålunda:
luna mejerismör.................................... pr kilogram 2: 10.
2:da » » » ]: 90.
Landtsmör............................................... » » 75.
Men, fastän det sålunda visar sig, att margarinen här i hufvudstaden
stål’ i lägre pris än till och med landtsmöret, hvilket torde vara det slag
af smör, som de mindre bemedlade samhällsklasserna i allmänhet använda,
ställer sig dock prisskilnaden emellan margarinen och natursmöret ännu
ringare i öfriga delar af vårt land, hvilket framgår al nedannämnda
markegångspris för smör under år 1888:
Stockholms län...............
Upsala d:o.......................
Södermanlands d:o ......
Östergötlands d:o .........
Jönköpings d:o..............
Kronobergs d:o...............
Kalmar län och Öland
Gotlands län ...............
pr kilogram 1: 53.
» » 1: 60.
» » 1: 53.
» » 1: 41.
» » 1: 41.
» » 1: 24.
» » 1: 41.
» » 1: 18.
12
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o
Kristianstads län................................ pr kilogram 1:
Malmöhus d:o..................................... » » 1:
Hallands d:o ......................................... » » 1:
Göteborgs och Bohus d:o.................. » » 1:
Elfsborgs d:o........................ » » 1:
Skaraborgs d:o.................................. » » 1:
Vermlands d:o ............ » » 1:
Örebro d:o ........................................... » » 1:
Yestmanlands d:o ................................ » » 1:
Kopparbergs d:o................................... » » 1:
Gefleborgs d:o:
Helsingland.................................... » » 1:
G est rik land .................................. » » 1:
Yesternorrlands län.............................. » » 1:
Jemtlands d:o:
Jemtland......................................... » » 1:
Herjeådalen................................... » » 1:
Vesterbottens län................................. » » 1:
Norbottens d:o...................................... » " 1:
eller i medeltal » » 1:
26.
65.
76.
41.
65.
41.
34.
60.
65.
54.
52.
63.
70.
55.
68.
41.
38.
54.
50.
Vid bedömande af prisförhållandet emellan margarinen och natur¬
smöret, bör man emellertid nogsamt beakta det konstaterade faktum,
att natursmöret i fråga om flera särskilda användningssätt har obestrid¬
liga företräden framför margarinen. Detta gäller särskildt vid stekning,
der margarinen lem nar obehaglig smak och lukt, samt vid bakning, der
margarinen frambringar »ett tungt klumpigt bröd», som efter grädd¬
ningen erhåller eu egendomlig lukt och smak. Det sistnämnda för¬
hållandet har äfven gifvit anledning dertill, att ett större antal bagare
i hufvudstaden, enligt offentliggjordt tillkännagifvande, icke begagna
margarinen i sin handtering. Sålunda kan det icke anses ådagalagdt,
att margarinen, oaktadt sitt billigare pris, är beträffande förenämnda
användningssätt relativt till sitt värde prisbilligare än natursmöret.
Återstår sålunda att tillse, om margarinen, använd till bredande
på bröd, utgör ett så synnerligt billigt ämne.
Att margarinen lämpar sig bättre för detta användningssätt än för
något annat, finner utskottet oemotsägligt, likasom af det föregående
framgår, att margarinen i detta hänseende ställer sig billigare än natur-
smöret; men för de mindre bemedlade samhällsklasserna, hvilka icke äro
i tillfälle att taga någon hänsyn till den fina aromatiska smak, som
13
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 26.
endast, prima natursmör kan lemna, finnes ett på landsbygden af ålder
kändt, användt och värderadt surrogat för natursmör, det s. k. ister-
smöret eller smultet, hvilket uti mera än ett afseende har företräde
framför margarinen. Detta istersmör beredes vid full kokningstempe-
ratur af svinister, understundom med blandning af talg af nötkreatur,
och med tillsats af salt och peppar. Då istersmöret icke betingar högre
pris än ytterst 70 öre pr kilogram, är det sålunda betydligt billigare
än margarinen. Det är derjemte fullkomligt lika närande som marga¬
rinen samt ganska välsmakande och för helsan oskadligt, Då bered¬
ningen af istersmöret sker vid full kokningstemperatur — 100° C. —,
måste sålunda antagas, att alla uti råvaran möjligen befintliga bak¬
terier dödas, hvilket deremot icke kan antagas vara fallet vid bered¬
ningen af margarin, då upphettningen härvid icke drifves till mera än
50 C. Detta sistnämnda förhållande bidrager i sin mån till det ännu
omtvistade spörsmålet, huru vida margarinen kan anses såsom ett för
helsan oskadligt födoämne.
I sammanhang med bedömandet af margarinens betydelse uti nu
förevarande hänseende torde böra slutligen uppmärksammas, att för de
mindre bemedlade samhällsklasserna gifvas andra fettärnnen, som i för¬
hållande till sitt pris hafva större näringsvärde än så väl margarin som
natursmör, såsom fläsk, flott och ister.
Den andra förutsättningen, som legat till grund för komiterades för¬
slag, hvilar derpå, att förbud mot tillverkning och försäljning af margarin
skulle, med afseende å den stora betydelse, som denna vara å verldsmark-
naden erhållit, vara en ur ren ekonomisk synpunkt oklok åtgärd.
Då utskottet, som icke kan gilla denna uppfattning, nu går att
upptaga densamma till bemötande, vill utskottet dervid till en början
betrakta margarinfabrikationens förhållande till mejerihandteringen.
Såsom utskottet vid ett annat tillfälle erinrat, är det ett oveder¬
sägligt faktum, att jordbruksnäringen åtminstone i flere delar af vårt
land i mera än ett hänseende under det sista årtiondet haft att kämpa
med ett ekonomiskt, betryck, som i en del trakter antagit de mest, oro¬
väckande dimensioner och för fosterlandsvännen uppväckt de allvarligaste
farhågor. Orsakerna härtill må hafva varit hvilka som helst; såsom
fakta qvarstå emellertid fallande egendomsvärden, sjunkande spanmåls-
pris och svårighet att afsätta jordens gröda. Under allt detta betryck,
14
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 26.
som i synnerhet under åren 1885—1887 ökats och nått, såsom man
vågar hoppas, sin kulminationspunkt, har emellertid för idkaren af vår
främsta modernäring funnits en ljusglimt, som uppehållit modet och
stärkt krafterna: möjligheten att till något så när fördelaktiga pris af¬
sätta de genom mejerihandtering förädlade jordbruksprodukterna och i
främsta rummet smöret. Ladugårdsskötsel har sålunda med all flit
omhuldats och beredt ett Renligt sätt för användningen af den spanmål,
som under flera år svårligen stått att utan förlust sälja, men, i ladu¬
gården uppfodrad, sålunda kommit jorden till godo och i sin mån fram¬
kallat nya rikliga skördar. Mejerihandteringen har derigenom bringat
hjelp och räddning åt mången; den har derför ock blifvit, hvad den
fortfarande är och förtjenar vara, jordbrukarens »ögonsten».
Exporten af natursmör från vårt land har äfven år efter år ökats,
och skilnaden emellan införsel och utförsel af varan visar allt mera ett
för landet gynsamt öfverskott, såsom torde framgå af nedanstående
öfversigt af in- och utförsel af smör under åren 1878—1888.
|
|
Införsel
|
Utförsel
|
Öfverskott
|
|
|
af smör och margarin, af smör och margarin. af utförsel.
|
1878 ..........
|
................ kilogram 1,710,123
|
3,821,773
|
2,111,650
|
1879 ..........
|
))
|
2,263,530
|
4,644,763
|
2,381,233
|
1880 ..........
|
»
|
3,404,646
|
5,261,718
|
1,857,072
|
1881 ...........
|
»
|
2,203,895
|
5,106,684
|
2,902,789
|
1882 ..........
|
))
|
2,380,788
|
5,822,601
|
3,441,813
|
1883 ..........
|
»
|
2,926,587
|
8,163,344
|
5,236,757
|
1884 .........
|
))
|
3,240,467
|
9,562,470
|
6,322,003
|
|
|
Införsel af smör.
|
Utförsel af smör.
|
Öfverskott af utförsel.
|
1885 ...........
|
........ kilogram
|
2,844,599
|
11,446,189
|
8,601,590
|
1886............
|
»
|
2,852,256
|
12,063,490
|
9,211,234
|
1887............
|
»
|
2,918,865
|
13,696.283
|
10,777,418
|
1888............
|
))
|
2,371,353
|
14,790,720
|
12,419,367
|
|
|
Införsel af margarin.
|
Utförsel af margarin.
|
Öfverskott af införsel.
|
1885 ........
|
................ kilogram 813,621
|
6,667
|
806,954
|
1886 .........
|
))
|
529,748
|
2,188 •
|
527,560
|
1887 ..........
|
))
|
523,659
|
4,646
|
519,013
|
1888 ..........
|
))
|
471,192
|
18,771
|
452,421
|
15
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 26.
Uppskattar man in- och utförseln i penningvärde, ställa sig förhål¬
landena sålunda:
|
|
Införsel
|
Utförsel
|
Öfverskott
|
|
|
af smör och margarin.
|
af smör och margarin. i utförsel.
|
1879 .....
|
............... kronor 2,529,375
|
8,741,520
|
6,212,145
|
1880 ......
|
... .............. »
|
5,206,175
|
10,521,555
|
5,315,380
|
1881......
|
................. »
|
3,526,232
|
10,213,368
|
6,687,136
|
1882 ......
|
))
|
3,333,103
|
11,645,202
|
8,312,099
|
1883 ......
|
.................. ))
|
4,097,222
|
16,326,688
|
12,229,466
|
1884 ......
|
... ............. ))
|
4,860,701
|
17,212,447
|
12,351,746
|
1885 ......
|
................. »
|
4,454,647
|
20,613,141
|
16,158,494
|
1886 .....
|
.................. ))
|
3,984,230
|
20,511,215
|
16,526,985
|
1887 ......
|
.................. ))
|
4,061,000
|
23,283,681
|
19,222,681
|
1888 ......
|
»
|
4,832,326
|
25,176,134
|
20,343,808
|
varande
|
priset för åren
|
1887 och 1888 beräknadt endast
|
till 1 kr. 70 öre
|
pr kilogram.
Exporten af vårt mejerismör utgör sålunda en högst vigtig faktor
för vårt jordbruks bestånd, och hvarje väsentligare rubbning i denna
export skulle för jordbruket vara ett kanske ohjelpligt slag.
Nu visar emellertid erfarenheten från andra länder att, der mar¬
garinfabrikationen fått insteg, mejerihandteringen så småningom lidit ett
svårt afbräck. Denna fara hotar icke genom sjelfva konkurrensen
emellan de begge olika slagen af produkter; kunde hvar och en
för sig behållas omängd och oblandad, så blefve margarinen icke någon
farlig medtäflare för natursmöret; hvardera varan finge då behålla sin
marknad och sina afnämare, hvar och en finge gälla för hvad den borde
gälla. Men den egentliga och verkligen allvarsamma fara, som mejeri¬
handteringen tillskyndas genom margarinfabrikationen, består uti den
förfalskning af natursmör medelst tillsats af margarin, hvilken förfalsk¬
ning så ofta och allmänt visar sig der margarinen blifver allmännare
och genom hvilken förfalskning ett helt lands natursmör så lätt kan
falla i pris och anseende å den utländska marknaden. Af generalkonsuln
Juhlin-Dannfelts ofvan anmärkta underdåniga utlåtande har utskottet
funnit sig öfvertygadt, att det just varit en sådan sammanblandning af
natursmör med konstsmör, som uti väsentlig grad förorsakat, att det
holländska smöret, som för två tiotal af år sedan å den engelska mark¬
naden stod främst i pris och anseende, numera sjunkit så lågt uti begge
dessa hänseenden.
16 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 26.
Äfven Normandie, som förut kunnat uppvisa eu högst betydlig
smörexport på England, har genom sådana smörblandningar lidit en stor
nationel förlust. 1 detta hänseende har utskottet af en ansedd fransysk
tidskrift, »Bulletin de la Societé d’encouragement pour l’industrie national»,
hvilken tidskrift utgifves i Paris, uti häftet för januari månad 1888,
pag. 30, inhemtat följande:
»Normandie har sedan lång tid tillbaka vunnit erkännande för öfver-
lägsenheten af sitt smör; det exporterar deraf till främmande länder
betydliga qvantiter, men sedan några år har denna export nedgått med
mera än 30 millioner francs om året, och orsaken till detta sorgliga re¬
sultat är att söka uti den förfalskning, som en del exportörer hafva
låtit komma sig till last i fråga om denna förut så välkända produktion
och hvilken förfalskning hos de främmande konsumenterna framkallat
misstro emot hela smörproduktionen från denna provins».
livad nu vårt eget land angår, kan väl erfarenheten ännu icke an¬
ses hafva gifvit oss några lärdomar i detta fall; men det torde icke
böra lemnas utan allt afseende, att i Danmark offentligen uttalats, att
det skulle vara för det danska smörets anseende synnerligen gynsamt,
om ej för framtiden någon smörblandningsindustri företoges å svenska
margarinfabriker, enär svenskt smör i England understundom såldes
under namn af dansk vara. Beträffande vår smörexport på England
skrifver svenska statens smöragent, herr Hugo Wedin, den 19 december
1887 till en ledamot af Första Kammaren följande:
»Blifver emellertid icke den ärliga mejerihandteringen kraftigt under¬
stödd och skyddad i denna oärliga kamp med konstsmöret, föreligger
stor fara att jordbruket dukar under».
Nu hafva komiterade uti sitt förslag såsom korrektiv emot möjligen
förkommande smörblandningar hemstält, att allmän åklagare samt af
polismyndighet eller föreståndaren för statens smörkontrollbyrå dertill
särskildt förordnad person skulle ega att af smör eller smör liknande
vara, som vore afsedd till utförsel ur riket, eller som till riket infördes
eller inom riket hölles till salu, taga prof för utrönande, huru vida varan
vore att anse såsom margarin.
Beträffande detta förslag vill utskottet till en början erinra, att en
sådan rätt till undersökning skulle blifva utan all praktisk betydelse
uti nu förevarande hänseende eller till kontroll å vår exporterade vara,
derest icke all sådan till utförsel afsedd vara ovilkorligen undersöktes.
En sådan obligatorisk undersökning af en så stor qvantitet smör som
t. ex. 14,790,720 kilogram — 1888 års export — motsvarande ungefär
17
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 26.
300,000 drittlar skulle sålunda omfatta lika mårfga prof som dritt-
larnes antal, eller omkring 1,000 stycken för hvarje hvardag under året.
Man må besinna, hvilket drygt arbete detta skulle medföra, huru kostsam
denna undersökning skulle blifva — ersättningen för undersökning af ett
ensamt prof är af komiterade föreslagen till 4 kronor — och huru ytterst
svårt det skulle vara att med erforderlig skyndsamhet verkställa kontrollen,
så att det till exporthamnarne försända smöret icke qvarhölles längre än
hvad som vore för exportören och varan nyttigt. — Men oafsedt alla
dessa omständigheter, uppställer sig i fråga om en sådan undersökning
en annan betänklighet, den nemligen att, efter hvad man får såsom ett
konstateradt faktum antaga, en förfalskning af natursmör med 15 pro¬
cent margarin och i vissa fall långt deröfver kan ega rum utan att för¬
falskningen kan kemiskt ådagaläggas.
Vid sådana förhållanden tvekar utskottet icke att beteckna komite-
rades förslag beträffande undersökning såsom oantagligt. Blefve under¬
sökningen icke ovilkorlig i fråga om all till utförsel afsedd vara, vore
föreskriften om rätt till undersökning nästan fullkomligt värdelös; gjordes
undersökningen deremot obligatorisk, blefve den i hög grad kostsam
och besvärlig utan att ändock motsvara sitt ändamål.
Icke heller genom en föreskrift om upprätthållande af en skilnad i
färgen mellan margarinen och natursmöret vinnes någon säker garanti
för förvexling med eller sammanblandning af beggedera. Om, såsom två
af komiterade föreslagit, margarinen endast skulle få förekomma hvit
såsom ofärgadt vintersmör eller med en svag gul färg, kunde väl detta
i allmänhet blifva ett särskiljande kännetecken för margarinen, då denna
förekoinme oblandad, men ingalunda leda till någon upplysning i fråga
om eller förhindra sammanblandningar af natursmör med margarin. Att
åter föreskrifva, att margarinen endast finge förekomma med någon färg,
ännu mera afvikande från natursmörets — såsom blå eller röd — torde
icke heller leda till målet, enär sådan färg lärer kunna på kemisk väg
borttagas.
Enda utvägen till förekommande af en sådan sammanblandning
synes utskottet sålunda vara ett förbud emot införsel af oleomargarin
och margarin samt emot tillverkning inom riket af margarin eller konst¬
smör. Om vi på detta sätt helt och hållet förbjuda margarinen i vårt
land, skulle vi vinna den största möjliga trygghet emot den samman¬
blandning eller förfalskning, af hvilken vi hafva att befara så synnerligen
stora vador, och vi skulle kunna bära framför oss de säkraste garantier
för vårt natursmörs fullkomliga äkthet, hvilket mera än någonting annat
skulle bidraga att befrämja vår marknad på England.
Bih. till Riksd. Prat. 1889. 8 Sand. 2 Afd. 2 Band. 20 Häft.
3
18
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 26.
Vårt land vore i sådant fall icke den första stat, som begagnade
sig af en sådan åtgärd. Canada och några af Nordamerikas förenta
stater hafva, med afseende å de vådor margarinfabrikationen medfört för
mejerihandteringen och särskildt med hänsyn till den amerikanska marga¬
rinens i sanitärt afseende skadliga egenskaper, redan vidtagit en sådan
försigtighetsåtgärd. Och för en dylik har inom Danmarks representation
uttalats stark anslutning, ehuru lagstiftaren genom den i april månad
1888 utfärdade margarinlagen tills vidare i detta hänseende endast stadgat,
att inrikesministern må, så framt han finner det nödvändigt, förbjuda
all utförsel af margarin från landet. På samma gång denna lag uti
danska riksdagen behandlades, uttalades emellertid från flera håll den
farhågan att, om Sverige toge steget fullt ut och stälde sig på den s. k.
rena ståndpunkten, Sverige derigenom otvifvelaktigt skulle uti England
vinna ett afgjordt försteg i fråga om sin smörmarknad — en farhåga,
som lärer i sin mån hafva bidragit att motivera det åt inrikesministern
gifna bemyndigandet att förbjuda utförsel af margarin.
Vid bedömande, å ena sidan, af mejerihandteringens värde i national¬
ekonomiskt hänseende och, å den andra, af margarinfabrikationens, torde
slutligen böra uppmärksammas, hurusom, under det att smörproduk¬
tionen lemnar en af våra allra främsta utförselartiklar, som i öfverskott
gaf under treårsperioden 1883—1885 40,739,706 kronor och under tre¬
årsperioden 1886—1888 56,093,474 kronor, margarinfabriktionen deremot,
åtminstone icke för närvarande eller under den närmaste framtiden, torde
kunna komma att utvecklas till någon större nationalekonomisk betydelse.
För så vidt som margarinen skulle komma att tillverkas af oleomargarin
och icke af andra surrogerande fettämnen, såsom svinister, måste, om
fabrikationen skulle erhålla någon större utveckling, råvaran till allra
största delen införas från andra länder, enär beredningssättet för oleo-
margarinen förutsätter att endast alldeles färsk talg skall dertill an¬
vändas; och sådan talg i större myckenhet lärer endast kunna erhållas
uti stora städer eller vid större slagterier. Det har äfven visat sig, att
det varit Amerika, som till största delen försett Holland med erforderlig
oleomargarin; och efter hvad utskottet erfarit, har den enda af margarin¬
fabrikerna i vårt land, som idkar fabrikationen i någon större omfatt¬
ning, användt importerad oleomargarin till stor mängd. Uti general¬
konsuln Juhlin-Dannfelts underdåniga berättelse framhålles äfven, att det
vore föga sannolikt, att en tillverkning af margarin till större omfatt¬
ning skulle kunna med fördel bedrifvas inom vårt land.
Vid sammanfattning af hvad utskottet sålunda i denna del anfört
framgår, att utskottet icke heller kan omfatta den andra af komiterade
19
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 26.
gjorda och till grund för deras förslag lagda förutsättningen, att förbud
emot tillverkning och försäljning af margarin skulle vara en ur ren
ekonomisk synpunkt oklok åtgärd.
Under det att utskottet sålunda funnit, att motionären egt goda
skäl för sitt förslag om förbud emot införsel i riket af margarin och
oleomargarin samt om förbud emot tillverkning af margarin, kan ut¬
skottet deremot icke anse, att, derest sådana förbud som de nyssnämnda
komme till stånd, något uttryckligt förbud emot utförsel af margarin
skulle vara erforderligt. Då denna vara hvarken får till riket införas
eller der tillverkas, så måste i och med detsamma anses vara på ett
fullt betryggande sätt förekommet, att någon sådan vara kan derifrån
utföras. Visserligen får antagas, att vid den tid, då eventuelt förbud
emot införsel och tillverkning kan komma till stånd, en myckenhet af
margarin kan finnas i vårt land, men denna torde böra af statsverket
inlösas för att användas på sådant sätt, att utförsel deraf icke blifver
möjlig, eller ock, i den mån detta icke lämpligen kan ske, denatureras.
Då utskottet nu slutligen öfvergår till motionärens förslag, att vara,
som under namn af smör af mjölk eller grädde i landet införes, skall,
innan den från tullverket utlemnas till importören, af sakkunnig person
undersökas för utrönande att varan icke innehåller andra fettämnen än
mjölkfett, vill utskottet till en början erinra, att en sådan undersökning
lärer blifva en ovilkorlig följd af ett införselförbud beträffande margarin,
enär ingen garanti eljest gifves, att ett sådant förbud blefve effektivt.
Visserligen torde emot en sådan obligatorisk undersökning kunna göras
två anmärkningar. Den ena gäller besvär och kostnad, som af under¬
sökningen föranledas. Men i detta hänseende bör uppmärksammas, att,
då vår införsel af smör för närvarande endast utgör 16,03 procent af
utförselbeloppet, undersökningen af den införda varan komme att med¬
föra endast en obetydlig kostnad emot den, som skulle uppstå, om den
af komiterade föreslagna undersökningen blefve i obligatorisk form fast¬
slagen. — Den andra anmärkningen skulle afse den osäkerhet, beträffande
undersökningens resultat, som här ofvan blifvit framhållen. Oveder¬
sägligt möter i detta hänseende en brist; men då undersökningen af den
införda varan endast afser ett korrektiv emot införsel af margarin och
20 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 26.
förfalskadt natursrnör — undersökningen af den för utförsel afsedda
varan hade, såsom af betänkandet i denna del torde framgå, en vid¬
sträcktare betydelse — får man låta nöja sig med den relativa säkerhet,
som i detta fall kan på kemisk väg ernås, och hvilken säkerhet icke får
antagas blifva ringare i vårt land än uti något annat. Derutöfver kan
man intet begära, ehuru man väl torde kunna förutse, att undersöknings¬
metoderna skola allt mer förbättras och lemna allt säkrare resultat.
På grund af hvad utskottet sålunda anfört, får utskottet hem¬
ställa:
l:o) att Riksdagen ville besluta att uti skrifvelse
till Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t måtte, så
fort ske kunde, utfärda förbud emot införsel af mar¬
garin och oleomargarin;
2:o) att Riksdagen ville besluta att uti skrifvelse
till Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t likaledes
måtte utfärda förbud emot tillverkning inom riket af
margarin;
3:o) att Riksdagen ville i skrifvelse till Kongl.
Maj:t anhålla, att vara, som under namn af smör af
mjölk eller grädde i landet införes, skall, innan den
från tullverket utlemnas till importören, af sakkunnig
person undersökas för utrönande att varan icke inne¬
håller andra fettämnen än mjölkfett; samt
4:o) att motionärens förslag, att Riksdagen ville
uti skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla om utfärdande
af förbud emot utförsel af margarin, icke måtte till
någon kammarens åtgärd föranleda.
Stockholm den 2 april 1889.
På utskottets vägnar:
GUSTAF BERG.
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 26.
21
Reservationer:
1) af herr C. A. Andersson; och
2) af herr Elis Nilsson, som anför:
»Då jag icke kan biträda utskottets förslag att förbjuda tillverkning
och import af margarin, får jag härmed anmäla min reservation på föl¬
jande grunder:
Att förbjuda tillverkning och import af ifrågavarande billiga och,
enligt kompetenta personers bestämda uppgifter, sunda och närande
födoämne och derigenom ytterligare försvåra existensen för den stora
mängd af befolkningen, hvars ställning redan förut är bekymmersam,
synes mig hvarken från humanitets- eller annan synpunkt kunna för¬
svaras. Jag finner ett sådant förbud så mycket mer betänkligt, som det
icke ens är säkert, att det dermed åsyftade ändamålet verkligen kommer
att uppnås. Detta kan i hvarje fall endast delvis blifva förhållandet, och
denna ringa och ovissa fördel kan jag icke anse uppväga den uppenbara
orättvisa och hårdhet, som det ifrågasatta förbudet skulle innebära.
Den enda åtgärd, hvilken i detta liksom i alla andra dylika fall
synes mig böra ifrågakomma, är att stadga strängt straff för falska upp¬
gifter om varans verkliga beskaffenhet.
Enär kongl. förordningen af den 2 oktober 1885 rörande konstsmör
ej synes mig nog sträng, bör den förändras i den rigtning, som Första
Kammarens tillfälliga utskotts n:o 1 utlåtande n:o 12 år 1888 föreslår:
att med »smör» menas endast sådant, till hvars beredning uteslu¬
tande användes fett af mjölk eller grädde;
att åter med »margarin» (eller »margarine»,^hvilken sistnämnda be¬
nämning blifvit i flera andra länder antagen) afses hvarje fabrikat eller
produkt, afsedd att likna natursmör, hvaruti fettet icke uteslutande
hemtas ur mjölk eller grädde;
att alla kärl, hvaruti konstsmör, afsedt till försäljning, förvaras, för¬
sändes eller utlemnas, skola så väl å bottnarne som sidorna bära ordet
»margarin», inbrändt med stora, tydliga bokstäfver;
att kärl, hvari konstsmör till riket inkommer eller derifrån utföres,
dessutom skola till form och utseende skilja sig från sådana, hvari natur¬
smör vanligen packas, samt vara försedda med namnet på fabrikanten
och fabrikens stämpel;
att de kärl, hvari konstsmör till riket inkommer, jemväl skola vara
försedda med namnet på det land, der varan blifvit tillverkad, samt åt¬
22 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 26.
följas af utaf behörig myndighet utfärdadt bevis derom, att deri fabrik,
hvars märke finnes kärlet åsatt, står under offentlig kontroll;
att vid export af konstsmör varan skall i utskeppnings- och frakt¬
handlingarna angifvas såsom margarin;
att uppgifter genom svenska konsulaten i utlandet skola, der sådant
är möjligt, årligen insändas med uppgift på de utländska konstsmör-
fabrikerna och deras respektive märken;
att fabriker för konstsmör här i landet ställas under statens kontroll;
att i hvarje försäljningslokal, der konstsmör säljes eller utbjudes,
skall så väl utanför som inuti lokalen med stora bokstäfver, anbringade
på ett genast i ögonen fallande sätt, vara tillkännagifvet, att dylik för¬
säljning der bedrifves;
att omslag kring konstsmör, som utlemnas till köpare, skola bära
beteckningen »margarin» jemte säljarens namn och adress. Likaså skola
alla regelbundet formade stycken konstsmör, som säljas, bära namnet
»margarin»;
att i alla skriftliga aftal, kontrakt, räkningar och andra handlingar,
som afse försäljning, köp, försändning eller leverans af konstsmör, varan
uttryckligen skall angifvas såsom margarin;
att vederbörande allmän åklagare skall, der misstanke uppstår om
förbrytelse mot lagens föreskrifter, låta anställa undersökning och analys.
Kostnaderna härför förskotteras af allmänna medel, men uttagas sedan
af lagbrytaren;
att för förbrytelser mot lagen stadgas böter till högt belopp, deraf
två tredjedelar tillfalla åklagaren och eu tredjedel kronan, hvarförutom
varan förklaras förbruten till lika fördelning med böterna;
och får jag med anledning häraf hemställa,
att Riksdagen ville i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att ny för¬
fattning angående kontroll öfver tillverkning och försäljning af konst¬
smör måtte varda på nu antydda grunder utfärdad.»
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 26.
23
Bil. 1.
Förslag
till
Förordning angående försäljning cell tillverkning af margarin.
§ I-
Med margarin afses i denna författning hvarje smör liknande fabrikat,
i hvars sammansättning ingår fett, som ej är framstäldt ur mjölk.
§ 2.
1 mom. Margarin, som från riket utföres, skall förvaras i kärl, som
har en från den vanliga smörfjerdingen (dritteln, åttingen) väsentligen
afvikande form och som å så väl botten och lock som sidor är med
inbrända, minst 3 centimeter höga bokstäfver märkt med ordet »margarin»
eller »margarine».
2 inom. Margarin, som till riket införes, skall förvaras i kärl, som
har den i 1 mom. angifna form och på det i samma mom. föreskrifna
sätt är märkt med ordet »margarin» eller »margarine» samt importörens
eller varuemottagarens namn eller firma.
3 inom. Margarin, som är afsedd till försäljning inom riket, skall
förvaras i kärl, som har den i 1 mom. angifna form och på det i samma
inom. föreskrifna sätt är märkt med ordet »margarin» eller »margarine»
samt, om varan är tillverkad inom riket, tillverkarens, och, om den är
från utrikes ort införd, importörens eller varuemottagarens namn eller
firma. Dock må varan, då den i minuthandeln utställes till försäljning,
äfven kunna förvaras i omslag af papper, hvarpå med minst 2 centimeter
höga bokstäfver finnes tryckt ordet »margarin» eller »margarine».
4 mom. Då margarin- i minuthandeln försäljes utan att kärl af den
i 3 inom. angifna beskaffenhet medföljer, skall varan till köparen ut-
lemnas i eller med sådant omslag af papper, hvarom i samma mom. stadgas.
24
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 26.
§ 3.
Der margarin hålles till salu, ehvad försäljningen sker i salubod
eller å öppen plats, skall säljaren sådant genom tydligt anslag tillkänna¬
gifva.
§ 4.
I räkningar, fakturor, fraktsedlar, konnossement, slutsedlar, leverans¬
kontrakt och andra dylika skriftliga handlingar, som angå margarin,
skall varan uttryckligen angifvas såsom margarin.
§ 5.
När smör eller smör liknande vara från utrikes ort införes, vare
importören eller varuemottagaren skyldig till tullverket aflemna skriftlig
förklaring, att varan icke enligt denna författning är att anse såsom
margarin. Aflemnas icke sådan förklaring, må varan icke från tullverket
utlemnas förr än importören eller varuemottagaren företett vederbörligt
intyg från statens smörkontrollbyrå eller i 9 § 2 mom. omförmäld insti¬
tution eller person, att varan icke utgör margarin.
§ 6.
Den, som vill i stad till afsalu tillverka margarin, skall skriftligen
anmäla sig i Stockholm hos öfverståthållareembetet och i annan stad
hos stadens magistrat eller, der sådan icke finnes, hos vederbörande
stad sstyrelse. Vill någon å landet drifva dylik tillverkning, göre an¬
mälan hos Konungens befallningshafvande i länet. Vid anmälan, hvarom
fråga nu är, skall fogas uppgift om stället, hvarest tillverkningen är
afsedd att ega rum, samt i Girigt iakttagas hvad för rättigheten att med
biträde af annan än hustru och hemmavarande barn till afsalu tillverka
fabriks- och handtverksarbeten är i allmänhet stadgadt.
Öfver dem, som sålunda sig anmäla, skall särskild förteckning föras
af vederbörande myndighet, hvilken det dessutom åligger att om den
gjorda anmälan ofördröjligen underrätta helsovårds- eller kommunal¬
nämnden i den kommun, der tillverkningen skall försiggå. Helsovårds-
eller kommunalnämnden ege att öfver tillverkningen öfva särskild tillsyn.
Sådan anmälan, hvarom ofvan är stadgadt, åligger jemväl den, som
enligt förordningen angående utvidgad näringsfrihet den 18 juni 1864
är befriad från der föreskrifven anmälan för erhållande af rättighet att
idka fabriksrörelse, handtverk eller annan handtering.
25
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 26.
§ 7.
1 mom. Allmän åklagare åligge att åtala förseelser mot denna för¬
fattning.
2 mom. Förekommer anledning till antagande att från utrikes ort
ankommen eller till utförsel ur riket angifven vara utgör margarin,
fastän kärlet, hvari. densamma förvarås, icke är på föreskrifvet sätt be-
skaffadt eller varan i skeppnings- och frakthandlingarne betecknad såsom
margarin, åligge tullförvaltningen att genast derom underrätta veder¬
börande åklagare, på det denne må blifva i tillfälle vidtaga de åtgärder,
som på honom ankomma.
§ 8.
1 mom. Allmän åklagare samt af polismyndighet eller föreståndaren
för statens smörkontrollbyrå dertill särskildt förordnad person ege att
af smör eller smör liknande vara, som är afsedd till utförsel ur riket
eller som till riket införes eller inom riket hålles till salu, taga prof
för utrönande af, om varan enligt denna författning är att anse såsom
margarin. Sådan proftagning får dock, hvad angår vara, som skall ur
riket utföras, icke verkställas förr än varan ankommit till exportort
eller tullstation vid gränsen och må ej ega rum efter det. varan lastats
å för utförseln afsedt fartyg. A vara, som befinnes i tullverkets vård,
må proftagning ej ske förr än medgifvande dertill lemnats af tullför¬
valtningen.
Proftagningen skall verkställas med tillbörlig varsamhet, så att
hvarken varan eller kärlet onödigtvis skadas, samt, så vidt ske kan,
försiggå i närvaro af varuegaren eller dennes ombud.
2 mom. Profvet, som bör utgöra omkring 50 gram, skall tagas i
två vittnens närvaro och förseglas med proftagarens insegel samt der¬
efter öfversändas till statens smörkontrollbyrå, der vederbörlig under¬
sökning verkställes. Finnes dervid, att profvet är att anse såsom mar¬
garin, åligge det smörkontrollbyråns föreståndare att derom ofördröjligen
underrätta proftagaren; och skall, intill dess det åtal, som i följd häraf
anställes, varder slutligen afgjordt, den oanvända delen af profvet af
föreståndaren på lämpligt sätt förvaras.
3 mom. Der särskilda omständigheter föranleda, att undersökning
af taget prof bör med synnerlig skyndsamhet verkställas, samt orten,
der proftagningen egt rum, är belägen på sådant afstånd från smör-
kontrollbyrån, att allt för lång tid skulle åtgå för profvets öfversändande
dit, må profvet kunna insändas till sådan institution eller person, som
Bill. till Riksd. Prof. 1889. 8 Sami. 2 Afd. 2 Band. 20 Haft. 4
26
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 26.
i 9. § 2 mom. omförmäles; och åligge det i ty fall vederbörande under-
sökningsförrättare att med profvet vidtaga de åtgärder, som eljest an¬
komma på smörkontrollbyråns föreståndare.
4 mom. Smörkontrollbyråns föreståndare vare behörig anmoda all¬
män åklagare och annan enligt 1 mom. till proftagning berättigad person
att taga och till smörkontrollbyrån öfversända prof.
5 mom. För taget prof åtnjute varuegaren, efter ett pris af 1
krona för 500 gram, ersättning, som förskottsvis betalas af proftagaren;
egande denne att derför bekomma godtgörelse af smörkontrollbyrån.
§ 9.
1 mom. Smörkontrollbyrån skall, i den mån sådant medhinnes,
jemväl tillhandagå allmänheten med undersökningar af smör och smör
liknande varor samt öfver undersökningarne afgifva intyg.
2 mom. Rikets landtbruksinstitut och de af hushållningssällskapen
med understöd af statsmedel inrättade kemiska stationer för jordbruket
och näringarne vare äfven behörige verkställa sådana undersökningar,
hvarom i 1 mom. sägs.
Enahanda behörighet tillkommer likaledes person, som blifvit af
landtbruksakademiens förvaltningskomité förklarad kompetent att för¬
rätta dylika undersökningar samt dertill erhållit Konungens befallnings-
hafvandes bemyndigande.
§ 10.
Föreskrifter rörande sättet för verkställande af undersökningar,
hvarom i 8 och 9 §§ förmärs, samt formulär för intyg meddelas af
landtbruksakademiens förvaltningskomité. Komitén ege ock att öfva till¬
syn deröfver, att undersökningarne på rätt sätt bedrifvas.
§ 11.
Undersökning, som å smörkontrollbyrån verkställes med prof, taget
af åklagare eller annan enligt 8 § 1 mom. dertill berättigad person, be¬
kostas af allmänna medel.
För undersökning, verkstäld å smörkontrollbyrån för enskild per¬
sons räkning, samt för undersökning, verkstäld af institution eller person,
som i 9 § 2 mom. omförmäles, utgår ersättning enligt följande taxa:
27
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 26.
för undersökning af ett ensamt prof ...................................................... 4 kr.
» » » 2 samtidigt aflemnade prof.................................... 8 »
» » » hvarje prof utöfver de 2 första, då flera prof
samtidigt inlemnas, ytterligare............................................................... 2 »
§ 12.
I fråga om straff för den, som säljer margarin för smör, galle hvad
allmän strafflag innehåller; och i fråga om straff för den, som säljer
eller till annan utbjuder margarin, försatt med för helsan skadligt ämne,
gälle hvad allmän strafflag och helsovårdsstadgan föreskrifva.
§ 13.
1 mom. Den, som från riket utför eller söker utföra margarin utan
att densamma är förvarad i så beskaffadt kärl, som i 2 § 1 mom. före-
skrifves, straffes med böter från och med 200 till och med 2,000 kronor
eller fängelse.
2 mom. Den, som till riket inför eller söker införa margarin utan
att densamma är förvarad i så beskaffadt kärl, som i 2 § 2 mom. före-
skrifves, straffes med böter från och med 50 till och med 1,000 kronor.
Varan tillika med kärlet vare ock förbruten.
3 mom. Den, som inom riket säljer eller till salu håller margarin
utan att densamma är på det sätt förvarad, som i 2 § 3 och 4 mom.
föreskrifves, straffes med böter från och med 50 till och med 1,000
kronor.
4 mom. Bryter någon mot föreskriften i 3 §, vare bot högst 50
kronor.
5 mom. Öfverträdelse af föreskriften i 4 § straffes med böter högst
500 kronor.
6 mom. Underlåter tillverkare af margarin sådan anmälan, som i
6 § föreskrifves, vare förfallen till böter högst 500 kronor.
7 mom. Förseelse, hvarför straff enligt denna författning blifvit
ådömdt, skall göras allmänt bekant genom kungörelse, som på den döm¬
des bekostnad genom åklagarens försorg införes i någon af ortens tid¬
ningar.
§ 14.
Af böter, som erdigt denna författning ådörnas, så ock af värdet af
gods, som dömes förbrutet, tillfälle z/3 kronan och 2/3 åklagaren. Har
28
Andra Kammarens Tillfalliera Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 28.
åtalet föranledts af proftagning, som verkstälts af annan än åklagaren,
eller finnes särskild angifvare, tage proftagaren eller angifvaren hälften
af åklagarens andel.
Saknas tillgång till böternas fulla gäldande, förvandlas de efter
allmän lag.
§ 15.
öfverträdelse af stadgandet i 2 § 1 mom. åtalas vid allmän dom¬
stol. Förseelse mot de i denna författning i öfrigt gifna föreskrifter
åtalas hos polisdomstol, der sådan är inrättad, men eljest hos poliskam¬
mare, eller, der sådan icke finnes, vid allmän domstol. I fråga om kla¬
gan öfver domstols eller poliskammares beslut i dessa mål galle hvad i
allmänhet angående besvär i brottmål är förordnadt.
§ 16.
Öfverordnad polismyndighet åligge att noga öfvervaka efterlefnaden
af denna författning samt särskildt tillse, att allmän åklagare och annan
enligt 8 § 1 mom. till proftagning berättigad person sådan företager,
när anledning dertill förekommer.
§ 17-
Denna författning träder i kraft den 1889.
Au g. Almén. Nils v. Hofsten.
Hugo Tamm. H. L. O. Winberg.
Bil. A.
Vid behandling af den fråga inom margarinlagstiftningen, huru vida
margarin skall tillåtas förekomma på alldeles samma sätt färgadt som
smör, särskildt vårt vanliga exportsmör, hafva undertecknade för vår
del haft följande uppfattning.
Då lagstiftningen rörande ett sådant födoämne som margarin, hvilket
städse framträdt med anspråk på att vilja efterlikna och ersätta smör,
enligt vår mening måste afse att fastställa en bestämd skilnad mellan
den äkta varan och den eftergjorda samt genom upprättande af nödig
kontroll söka hindra förfalskning af den förra och förvexling af dem
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N.-o 2) Utlåtande N:o 26. 29
båda och dermed skydda afnämare så väl i inland som utland emot att
bedragas sa synes oss deraf framgå, att lika väl som man genom
anordnande, af en smörkontrollanstalt bereder allmänheten tillfälle att
öfvertyga sig om varornas sammansättning samt genom kärls och om¬
slagspappers stämpling m. m. vid försäljningen söker skydda afnämare
från .misstag, är det å andra sidan icke mindre vigtigt samt med god
ordning och ärlig konkurrens öfverensstämmande, att man undviker att
bereda margarin med alldeles samma färg, som sedan lång tid alltjemt
begagnas å finaste exportsmör, alldenstund margarinfabrikanten genom
en . sådan färgning tydligen afser att framkalla bilden af detta och om
möjligt genom utseendet söka förvilla allmänhetens smak. Margarin
framstäl.les nemligen i sådant fall icke såsom en sjelfständig vara utan
anser sig behöfva låna smörets drägt för att genom ögats förvillande
intränga i smaksinnet. Härigenom betages allmänheten otvifvelaktigt
vid flera tillfällen, t. ex. vid servering af margarin å värdshus in. in.,
sitt fria val och är onödigtvis utsatt för att bedragas.
På grund af det anförda anse vi oss visserligen icke böra begära,
att lagstiftningen för att åstadkomma eu yttre skilnad mellan margarin
och smör skulle föreskrifva någon färgning af den förra, hvarigenom
den skulle blifva osmaklig eller fullkomligt olik vanliga födoämnen,
men måste deremot anse det vara af behofvet bestämdt påkalladt, att
en skilnad i färgen upprätthålles. — Och tillåta vi oss, i betraktande
deraf att å ena sidan margarin genom att icke alls eller högst obetyd¬
ligt färgas icke i verkligheten förringas hvarken till näringsvärde eller
smaklighet och att a andra sidan eu starkare gul färg sedan länge varit
bruklig och af utlandets afnämare alltjemt begäres å vårt exportsmör,
föreslå:
att' det icke må tillåtas att tillverka, införa, utföra eller försälja
margarin, som är färgadt med samma gula färg som vårt fina export¬
smör, utan bör det således f. n. förekomma hvitt såsom ofärgadt
vintersmör eller med en så svag gul färg, att den icke öfverskrider den
i liknande fall i vårt grannland Danmark faststälda färgnyans;
samt att öfverträdelse häraf måtte medföra ansvar af samma slag,
som drabbar försummelse att med ordet »margarine» märka kärl, som
innehålla denna vara.
Stockholm den 24 november 1888.
H. L. O. Winberg. Nils v. Hof sten.
Bih. till Rilcsd. Prot. 1889. 8 Sami. 2 Afd. 2 Band. 20 Haft.
5
30
Andra Kammarens Tillfälliga btskotts (N:o 2) Utlåtande A:o 26.
Bil. B.
Genom komiterades förslag beträffande förvaring och försäljning af
margarin bör full trygghet vinnas, att all margarin kommer att under
denna benämning försäljas, äfvensom att förvexling eller förfalskning af
smör med margarin ej vidare bör ifrågakomma i vårt land. Härmed
har ock hvarje giltig anledning försvunnit för påbud om margarins
färgning med ovanliga färger äfvensom för förbud mot dess färgning
till likhet med smör. Den största svårighet skulle dessutom möta, då
man vid tillämpning af förbudet ville genom graderade färgskalor afgöra,
om en viss vara vore tillåten eller förbjuden i handeln.
Under dessa förhållanden kan ett förbud mot färgning af margarin
synas vara ett försök att på omvägar förhindra täflan medan margarin
och smör vid handeln inom landet, hvaraf skulle kunna blifva en följd,
att förbrukningen af ett numera allmänt erkändt sundt och billigt
näringsmedel förhindras till stort men så väl för den mindre bemedlade
förbrukaren som ock för tillverkaren, hvilken under så ogynsamma
förhållanden svårligen kan bereda sig någon marknad för margarin i
utlandet och en helt ringa sådan inom landet, ja, ingen sådan, derest
införsel af färgad margarin från Norge icke skulle kunna samtidigt för¬
bjudas.
Då man genom lagstiftning beträffande handeln med margarin velat
icke förbjuda tillverkning och försäljning af margarin inom landet, men
väl förekomma förfalskning af smör med margarin samt i främsta rummet
skydd för vår utländska smörmarknad, och dessa mål med säkerhet kunna
ernås genom komiterades förslag, derest blifvande föreskrifter behörigen
tillämpas, så finnas inga giltiga skäl att förbjuda färgning af margarin,
hvilken är lika berättigad "som färgning af smör, enär man i båda fallen
utan användande af skadliga färger vill nå samma mål, vill göra de
båda varorna till utseende och smak behagliga för konsumenterna.
Stockholm den 24 november 1888.
Äug. Almén. Hugo Tamm.
Stockholm, Iyar Hseggströms boktryckeri, 1889.