Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 13.
1
f
N:o 13.
Ank. till Riksd. kansli den 1 mars 1889, kl. 1 e. m.
Andra Kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande n:o 4, an¬
gående skrifvelse till Kongl. Maj:t om inrättande af
industrilotterier.
Uti motionen n:o 138 har herr Elis Nilson från Ystad, med hvilken
herr C. Th. Svanberg i Stockholm och herr Carl. Aug. Andersson från
Malmö sig förenat, föreslagit, att Riksdagen ville i skrifvelse till Kongl.
Maj:t anhålla, att de i § 3 af kongl. förordningen angående förbud mot
lotterier m. in. den 6 augusti 1881 medgifna undantag från de i §§ 1 och
2 af samma förordning förekommande stadganden måtte utsträckas jemväl
till sådana företag, som afsåge bortlottning af svenska industrialster, och
att i följd häraf konungens befallningshafvande måtte, efter pröfning af
omständigheterna, ega att på ansökning meddela tillstånd till inrättande
af industrilotterier, under de vilkor och med de inskränkningar, Kongl.
Maj:t täcktes bestämma.
Motionären vore nemligen af den åsigt, att inrättande af industri-
lotterier inom landet skulle vara till nytta och verksamt befordra utveck¬
lingen af arbetsskickligheten hos våra handtverkare, hvilkas ställning i all¬
mänhet vore ganska tryckt.
Den erfarenhet man tillförene vunnit i detta afseende bekräftade
rigtigheten af denna åsigt-, och det torde väl svårligen kunna bestridas att
i täflan med den konkurrens, som införandet af utrikes tillverkade industri¬
alster medförde, särskilda åtgärder måste vidtagas, såvida man ville före¬
komma. våra egna handtverkeriers ohjelpliga förfall. Frågan gälde före¬
trädesvis att utfinna sätt och medel för vinnande af afsättning af sådana-
handtverksprodukter, på hvilkas åstadkommande anvä-ndts en längre tids
Bill. till Riksd. Prot. 1889. 8 Sami. 2 Afd. 2 Band. 8 Höft.
2
Andra Kammaren* Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlatande*N:o 13.
arbete och som ådagalade en högre grad af arbetsskicklighet. I saknad åt
lotterier inom landet utvandrade årligen högst betydliga penningebelopp
till allahanda lotteriinrättningar i utlandet; och detta förhållande torde i
och för sig berättiga till den önskan att åtminstone någon del af dessa
penningebelopp kunde komma vår egen industri tillgodo.
Men lika vigtigt det vore, att industrilotterier komme till stånd, lika
angeläget ansåge motionären det vara, att slika företag endast tillätes under
sådana vilkor och med sådana inskränkningar, att det med dem afsedda
ändamål kunde ernås. I afseende derå förestälde sig motionären, att de
reglementariska föreskrifter, som gälde för handhafvande! af de under
slutet af 1860-talet med Kong! Maj:ts särskilda tillstånd i vissa städer
inrättade lotterier, skulle befinnas våra tillämpliga och tillfyllestgörande.
Till bestämmelser i fråga härom syntes i främsta rummet vara, att lotte¬
riet förvaltades af eu af flera ledamöter bestående styrelse, hvilka leda¬
möter samtlige, en för alla och alla för en, skulle ansvara för att lotteriet
fullgjorde sina förbindelser mot allmänheten; att vid inköp af industri¬
föremål för lotteriets räkning hufvudsakligen fästades afseende å sådana
alster, som utmärkte sig genom en för deras frambringande ådagalagd
framstående skicklighet och" å hvilka en högre grad af arbete vore ned¬
lagd; att ett bestämdt, efter lotteriets större eller mindre omfattning läm¬
pad! och offentligen tillkännagifvet förhållande emellan antalet af lotter
och vinster egde rum; att all den vinst, som, efter afdrag af nödiga för¬
valtningskostnader, af lotteriföretaget uppkörande, skulle användas till något
allmännyttigt, likaledes offentligen tillkännagifvet ändamål; samt att veder¬
börande myndighet ålåge att förordna en person, som å denna myndighets
vägnar hade att tillse, att det för lotteriet utfärdade reglemente noggrant
iakttoges.
Redan vid Riksdagen nästlidet år — yttrar motionären vidare —
hade han väckt motion om skrifvelse till Kongl. Maj:t med anhållan om
utarbetande och framläggande för Riksdagen af folkslag till ändring al
kongl. förordningen den 6 augusti 1881. Andra Kammarens tillfälliga
utskott n:o 1, till hvars handläggning berörda motion hänvisades, biträdde
hufvudsakligen de skäl, hvarpå motionen vore grundad, samt hemstälde,
med någon inskränkning af densammas innehåll, att Riksdagen ville i
skrifvelse till Kongl. Magt anhålla, att, derest bestämmelserna i åberopade
kongl. förordning ansåges utgöra hinder för medgifvande af tillstånd till
inrättande af industrilotterier, Kongl. Maj:t täcktes i förordningen vidtaga
sådan ändring, att dylika lotterier kunde i rikets större städer anordnas;
men vid slutlig omröstning inom kammaren blef denna hemställan afslagen,
dock med en högst ringa röstöfvervigt och under förhållanden i öfrig!,
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 13.
3
som föranledde motionären att ånyo, om ock uti en i viss män förändrad
form, underställa frågan Riksdagens pröfning.
Vid behandling af denna motion anser utskottet sig böra till en bör¬
jan erinra, att de af motionären åberopade 1, 2 och 3 §§ uti kongl. för¬
ordningen den 6 augusti 1881 hafva följande lydelse:
§ 1. Lotteri om penningar eller penningars värde må ej för allmän
heten inrättas och öppnas; och vare ej heller någon tillåtet att, för egen
eller annans räkning, utbjuda eller afyttra lott eller annat bevis om rätt
till delaktighet i dylikt, inom eller utom riket anordnad! företag eller att
kungöra försäljning af sådant bevis.
§ 2. Hvad i 1 § i afseende å lotteri är stadgadt galle ock om
annat företag, hvarigenom åt en eller flere af de deruti deltagande erbjudes
i penningar eller penningars värde utfäst och efter lottning eller dermed
jemförlig anordning utgående vinst till högre belopp än det, som erbjudes
åt en hvar af deltagarne.
§ 3. Stadgandena i 1 och 2 §§ må icke utgöra hinder för bort¬
lottning af lösören för välgörande ändamål eller af konstsaker till svenske
konstidkares understöd och uppmuntran, dock bör om sådan lottning an¬
mälan förut ske hos Konungens befallningshafvande, som egen att efter
pröfning af omständigheterna till bortlottningen meddela tillstånd.
Såsom kändt är, medgaf Kongl. Maj:t på 1860-talet inrättandet af
industrilotterier i Stockholm, Göteborg, Malmö och några andra städer,
hvilka lotterier fortgingo under några år, till dess Kongl. Maj:t fann skål
att icke vidare tillåta deras verksamhet. Några sådana industrilotterier
förekomma) sedermera icke förr än Stockholms handtverksförening genom
Kongl. Maj:ts bref den 15 maj 1886 fick tillstånd att i Stockholm inrätta
ett industrilotteri under nämnda år, hvarefter handtverksföreningen genom
Kongl. Maj:ts bref den 31 december 1886, den 4 november 1887 och den
2 november 1888 erhållit tillåtelse att med industrilotteriet fortsätta för
åren 1887 och 1888 samt intill den 1 juli 1889.
Genom ofvanberörda kongl. brefvet den 15 maj 1886 stadgades
bland annat: att, till betryggande af den lottköpande allmänhetens rätt,
lottsedlarne ej finge tillsammans lyda å större belopp än det, som unge¬
färligen motsvarades af vinsternas sammanlagda värde jemte hvad som
4
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 13.
åtginge till bestridande af nödiga kostnader för lotteriföretaget; att, för
tillgodoseende så val af allmänhetens intresse att till vinster utvaldes lämp¬
liga föremål som ock af de skilda yrkenas behof att varda genom lotteri-
företaget hvar i sin mån utan hänsyn till enskilda intressen skäligen till¬
godosedda, en särskild nämnd af opartiska personer borde af öfverståt-
hållareembetet, på förslag af handtverksföreningen utses för inköp af vin¬
ster till lotteriet; att, derest, med iakttagande af hvad sålunda blifvit be¬
stämdt, någon behållning koinme att uppstå på lotteriföretaget, sagda be¬
hållning skulle öfverlemnas till lika fördelning emellan Eugeniahemmet
och Idiotanstalten i Stockholm; samt att öfverståthållareembetet skulle i
öfrigt meddela de närmare föreskrifter, som till vederbörlig kontroll å före¬
taget kunde finnas behöfliga.
Enligt de upplysningar, utskottet från Stockholms handtverksförening
erhållit, hafva vinster blifvit till industrilotteriet inköpta för nedannämnda
belopp:
1886 (juli—dec.)........................................ kr. 77,935: 63.
1887 ............................................................. » 133,365:43.
1888 ............................................................. » 146,191:09.
Nettobehållningen har bestigit sig till:
1886 (juli—dec.)...............................
1887 ..............................-.....................
1888 ....................................................
kr. 16,980: 82.
» 10,914: 98.
», 13,324: 87.
Af nettovinsten hafva sålunda tillfallit Eugeniahemmet och Idiot¬
anstalten i Stockholm hvar för sig nedannämnda belopp:
1886 ............................................................. kr. 8,490: 41.
1887 ............................................................ » 5,457:49.
1888 ....................................... ....................... » 6,662:43. 1
1 sammanhang härmed torde förtjena erinras, att förenämnda väl¬
görenhetsanstalter mottaga till vård och uppfostran, Eugeniahemmet lyfta
och vanskapade barn från hela riket, samt Idiotanstalten i Stockholm barn
med abnormt utvecklade själsförmögenheter äfven från hela landet; hvadan
industrilotteriets nettovinst, som utan afkortning blifvit till välgörande
ändamål använd, icke endast kommit Stockholms stad till godo, utan i
större eller mindre mån spridt sina verkningar till olika delar af hela
vårt land.
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 13.
5
Slutligen bör i fråga om detta industrilotteris verksamhet framhållas,
att vinsterna, som uteslutande varit af svensk tillverkning, blifvit inköpta
icke allenast från fabrikanter i hufvudstaden, utan äfven från andra industri¬
idkare inom landet.
Efter hvad utskottet från derå håll inhemtat och fått bekräftadt,
hafva industrilotterierna i vårt land, under de tidsperioder de tillåtits att
existera, i kraftig mån gagnat handtverk, industri och slöjder samt be¬
främjat produktionen af konstnärligt och smakfullt utförda alster från dessa
områden. Dessa lotterier hafva såmedelst äfven bidragit till höjande af
arbetsskickligheten hos den handtverks- och industriidkande delen af natio¬
nen samt varit en mägtig häfstång för mången producent på detta fält
genom beredande af tillfälle till afsättning, icke minst af sådana alster,
som fordrat större uppoffring af tid och penningar, men hvilka arbeten de
ofta eljest icke af brist på afnämare skulle hafva vågat utföra.
Men industrilotterierna torde jemväl böra ses från en annan, äfven
den ganska beaktansvärd synpunkt. Genom den i de flesta länder antagna
och äfven hos oss tillämpade grundsatsen, att den vinst, industrilotterierna
lemna, bör uteslutande användas till välgörande eller allmännyttiga ända¬
mål, hafva dessa lotterier medelbart tjenat att befrämja en del syften,
hvilka kunna betraktas såsom tillhörande mensklighetens ädlaste. Då
industrilotteriernas verksamhetsfält och tillvaro i vårt land varit så in¬
skränkt och begränsad^ kunna frukterna i nu antydda hänseendet väl
icke hafva varit så synnerligen talrika; men, efter hvad utskottet här
ofvan visat, har dock ett enda lotteri på 21/2 års tid till menniskovänliga
barmhertighetsändamål bidragit med icke mindre än 41,220 kronor 67 öre.
1 andra länder deremot — der lagstiftaren icke tvekat eller af erfarenheten
funnit sig förhindrad att åt industrilotterierna inrymma en mera om¬
fattande verksamhet, än hvad förhållandet varit hos oss — hafva de pen-
ningebelopp, hvarmed dessa lotterier befrämjat välgörenhetsinrättningarna,
varit storartade. Genom sådana, af lotteriernas nettovinst bildade fonder
hafva asyler för ålderstigna och medellösa personer, sjukhem, idiotanstalter,
hem föi' orkeslösa tjenare och tjenarinnor och många andra till barm-
hertighetens tjenst invigda inrättningar blifvit uppförda och understödda.
Att, i händelse, såsom motionären åsyftar eller förutsätter, industri¬
lotterier skulle komma till stånd uti skilda delar af vårt land, vinsten af
dessa lotterier borde i öfverensstämmelse med nu antydda tillvägagående
komma att uteslutande användas till välgörenhetsinrättningar och andra
B
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 13.
allmänt nyttiga ändamål, antager utskottet såsom en gifven förutsättning.
Och såsom eu sådan förutsättning eller åtminstone såsom ett mycket
ändamålsenligt vilkor vill utskottet jemväl betrakta, att hela eller större
delen af vinsten icke uteslutande komme till godo den plats, der lotteriet
vore inrättadt, utan att vinsten användes antingen till någon för hela riket
allmännyttig eller välgörande anstalt, eller ock till någon sådan anstalt,
afsedd för en viss ort, med iakttagande att landsbygdens kraf i detta hän¬
seende blefve tillgodosedt icke mindre än städernas.
Med stöd af hvad utskottet sålunda anfört får utskottet föreslå,
att Riksdagen ville besluta att i skrifvelse hos Kongl.
Maj:t anhålla om vidtagande af sådan förändring uti
kongl. förordningen angående förbud mot lotterier m. m.
den 6 augusti 1881, att de uti 3 § af förordningen
medgifna undantag från de uti §§ 1 och 2 förekom¬
mande stadgande!! måtte utsträckas jemväl till sådana
företag, som afsåge bortlottning af svenska industrialster,
och att i följd häraf Kongl. Maj:ts befallningshafvande
måtte, efter pröfning af omständigheterna, ega att på
ansökning meddela tillstånd till inrättande af industri¬
lotterier under de vilkor och med de inskränkningar,
Kongl. Maj:t täcktes bestämma.
Stockholm den 1 mars 1889.
På, utskottets vägnar:
GUSTAF BERG.
Stockholm 1889. Kongl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
Rättelse
uti Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (n:o 2) Utlåtande n:o 13.
Sid. 5, rad 25 nedifrån står: de
läs: producenterne
Bill. till Rihsd. Prot. 1889. 8 Sami. 2 Afd. 2 Band.