Statsutskottett, Utlåtande N:o 38,
N:o 38.
Ank. till Riksd. kansli den 18 mars 1889, kl. 5 e. m.
Utlåtande, med anledning af väckta förslag angående ränte-
frihet för eller afskrifning af oguldna återstoden af ett
Vesans kärr- och sjöuttömnings- samt odlingsbolag be-
viljadt län.
(R. A.)
I proposition af den 14 december 1888 (n:o 13), som till stats¬
utskottet remitterats, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen medgifva
den lindring uti de nu gällande vilkoren för återbetalning af ett Vesans
kärr- och sjöuttömnings- samt odlingsbolag af Rikets Ständer vid 1862
—1863 årens riksdag beviljadt lån, att det nu återstående kapital¬
beloppet, 24,236 kronor 68 öre, räntefritt finge åtnjutas och återbetal¬
ningen verkställas på det sätt, att hvarje af åren 1888—1894 inbeta¬
lades 3,000 kronor samt för år 1895 3,236 kronor 68 öre.
Af det vid nämnda proposition fogade statsrådsprotokoll öfver
civilärenden inhemtas hufvudsakligen följande.
Sedan inom Listers härad i Blekinge län bildats ett bolag, be-
nämndt Vesans kärr- och sjöuttömnings- samt odlingsbolag, med ända¬
mål att genom dambyggnader hindra hafsvatten från att inströmma i
sjön Vesan och öfversvämma deromkring belägna kärr och sidlända
egor, att genom afledning och utpumpning uttömma det vatten, som
från andra håll ditkomme, samt att vidtaga förberedande åtgärder till
undanrödjande eller afhjelpande af hvad som kunde hindra ifrågavarande
ändamåls rättsliga befrämjande, allt i öfverensstämmelse med ett af
landtbruksingeniören Ph. Åkerman den 20 april 1860 upprättadt förslag,
4
Statsutskottets Utlåtande .V.-o 38.
sådant detsamma med särskilda bestämmelser kunde varda antaget eller
faststäldt; stadfäste Kongl. Maj:t den 10 april 1863 för nämnda bolag
reglemente, hvaruti, bland annat, stadgades dels uti § 2, att bolagets
delegare vore alla de egare eller innehafvare af den utaf ifrågavarande
vatten skadade jord, Indika, enligt de i förordningen den 30 november
1841 faststälda grunder, skulle i förhållande till blifvande jordförbättring
i gäldandet af arbetskostnaden deltaga, och att, då den uti reglementet
afsedda jordegendom kornme under en annan egares eller inuehafvares
förvaltning, den nye egaren eller innehafvare!! ansäges sjelfskrifven såsom
delegare i bolaget med företrädarens både rättigheter och skyldigheter,
dels ock i § 3, att eu hvar vore bolagsman i förhållande till den vinst,
han, efter skedd uppmätning och gradering af den vattenskadade egen¬
domen, befunnes hemta af kärr- och sjöuttömnings- samt odlingsföretaget,
och att efter denna grund så väl hans ansvarighet som i östrättighet, skulle
beräknas, men att intill dess rätta delaktighetsbeloppet blifvit på sådant
sätt bestämdt, hans andel i bolaget borde beräknas efter den areal, han
enligt bemälde Åkermans vid dennes omfönnälda förslag fogade uträk¬
ning innehade, med vilkor likväl att, om någon under tiden fått utbetala
för mycket eller för litet, sådan rättelse skulle ega rum, att den, som
utbetalt för mycket, återfinge sitt öfverskott och den, som betalt för
litet, fylde det som fattades, i begge fallen med ränta, när rätta del¬
aktighetsbeloppet blefve bestämdt. Uppå framställning af enskild motio¬
när beviljade Rikets Ständer vid 1862—1863 årens riksdag ett lånebidrag
af 50,000 riksdaler till företagets understödjande, under vilkor, bland
annat, att efter tre års förlopp från slutet af det år, hvarunder låne¬
medlen utbekommits, borde årligen erläggas åtta procent af hela den
lyftade lånesumman, hvaraf ränta efter fem för hundra skulle godt-
göras å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgöra afbetalning derå.
Efter det Kongl. Maj:t derefter den 15 mars 1864 faststält ofvan
omfönnälda, af Åkerman upprättade arbetsplan samt den 3 juni samma
år godkänt ett af den till företagets utförande utsedda arbetsdirektion
undertecknadt kontrakt om arbetets påbörjande sistnämnda år och full¬
bordande före den 1 oktober 1867, blef det beviljade låneunderstödet
från riksgäldskontor utbetaldt den 22 juli 1864. Arbetet påbörjades
samma år och fortgick under åren 1864 och 1865 i enlighet med den
faststälda planen, men vid 1866 års vårflod blefvo de för arbetets ut¬
förande uppförda kanalvallar sönderskurna och bortförda, hvarigenom
dels stor skada orsakades å nedanför liggande odlad mark, dels ock den
afledda Norje-åns vatten återfördes till sitt förra lopp genom sjön Vesan.
I anledning häraf beviljade Kongl. Maj:t den 10 augusti 1866 bolaget
ett amorteringslån från handels- och sjöfartsfonden å 10,000 kronor till
Statsutskottets Utlåtande N:o 38.
5
företagets utförande och kanalvallarnes återställande i enlighet med
ett af majoren i väg- och vatt.enbyggnadscorpsen A. Remmer uppgjordt
förslag, slutande å 22,467 kronor.
Då emellertid, företaget icke kunde inom den faststälda arbets¬
terminen fullbordas, beviljade Kongl. Maj:t vid två särskilda tillfällen
förlängning af arbetstiden, senast till den 1 oktober 1872.
På framställning af enskild motionär medgaf dessutom Riksdagen
år 1868 den förändring i de bestämda vilkoren rörande det från riks-
gäldskontoret anvisade lånet, att till och med 1870 blott fem procent
behöfde erläggas och att amorteringen ej behöfde begynna förr än med
år 1871.
År 1872 ingick arbetsdirektionen till Kongl. Maj:t med en skrift,
deruti direktionen, med förmälan att bolaget insett fruktlösheten af
sina bemödanden att, utan delegarnes ruinerande, fullborda sjötappnings-
arbetet efter den faststälda planen och att bolaget derför vid bolags¬
stämma den 11 juni 1872 beslutat genom direktionen anhålla, att den
en gång medgifna rättigheten till lånens amortering på vissa år måtte
bolaget förunnas, ehuru bolaget sett sig urståndsatt att fullborda sjö-
aftappningsarbetet, i underdånighet anhöll att Kongl. Maj:t täcktes med¬
gifva bolaget rättighet att fortfarande liksom dittills genom årlig in¬
betalning till stadgadt belopp erlägga ränta och afbetalning å båda
lånen, intill dess desamma sålunda blifvit till fullo guldna.
Uti underdånigt utlåtande, som Kongl. Majtts befallningshafvande
i Blekinge län öfver denna framställning den 24 december 1872 afgaf,
anfördes, att företaget, som enligt det uppgjorda förslaget beräknats
kosta 86,775 riksdaler, redan då medtagit en kostnad för intressenterna
af 146,251 riksdaler, utan att likväl det. afsedda ändamålet uppnåtts.
Ehuru detta höga kostnadsbelopp till någon del tillkommit genom
mindre ändamålsenliga åtgärder från intressenternas sida och genom
räntor å upptagna lån samt genom bristande kraft, enighet och be¬
slutsamhet hos intressenterna, vore likväl Kongl. Maj:ts befallnings¬
hafvande, liksom nästan alla de personer, som om arbetet tagit känne¬
dom, öfvertygad derom, att detsamma icke kunnat bringas till ett
tillfredsställande slut efter den derför faststälda planen. Företaget hörde
onekligen till de svåraste i sitt slag, enär den areal, som skulle torr¬
lägg718: egentligen vore en hafsvik, uti hvilken betydliga vattenmassor
utfölle dels genom två åar och dels genom det starka tillflöde, som
i synnerhet vid snösmältningstiden nedströmmade från en bergås.
Kongl. Maj:ts befallningshafvande ansåg derföre företagets miss¬
lyckande åtminstone till någon del vara beroende på förhållanden, som
icke kunde läggas intressenterna till last.
G
Statsutskottets Utlåtande N:o 38.
På grund af hvad sålunda förekommit föreslog Kongl. Maj:t genom
proposition den 18 januari 1873 Riksdagen att medgifva att bolaget
finge, på de vilkor Kongl. Maj:t kunde finna lämpligt föreskrifva, bi¬
behålla det statslån å 50,000 riksdaler, bolaget från riksgäldskontoret
erhållit, och återgälda lånet genom årliga inbetalningar i stadgad ord¬
ning utan förbindelse för bolaget att torrlägga sjön Vesan.
Sedan Riksdagen dertill lemnat sitt bifall, tillät Kongl. Maj:t
genom nådigt bref den 4 december 1874 bolaget att fortfarande bibe¬
hålla ifrågavarande båda lån och desamma, jemlikt stadgade amorterings-
planer, återgälda utan förbindelse för bolaget att i vidsträcktare mån
än som redan skett fullborda företaget.
Det från handels- och sjöfartsfonden beviljade lånet har sedermera
blifvit till fullo återbetaldt och förvaltningen af det från riksgäldskon¬
toret anvisade lånet har från och med år 1874 öfvertagits af stats¬
kontoret.
Nu hafva delegarne i bolaget uti en till Kongl. Maj:t ingifven
skrift, med förmälan att värdet af den genom företaget, som utförts
under ledning af majoren i väg- och vattenbyggnadscorpsen A. Rem-
mer, vunna jordförbättringen, af utsedd nämnd år 1880 uppskattadt till
81,867 kronor 64 öre, men af häradssynerätt nedsatt till 62,438 kronor
36 öre, icke ens motsvarade hälften af de kontanta utlägg, bolaget
hittills fått för arbetet vidkännas, och att så stor förlust redan för bo¬
laget uppkommit, att flere delegare i följd deraf måst gå från hus och
hem och att detsamma skulle blifva failet med ännu flere, om de till
4,000 kronor faststälda annuiteterna å omförmälda lån å 50,000 kronor
skulle fortfarande gäldas, i underdånighet anhållit, att Kongl. Maj: t
täcktes föreslå Riksdagen, att den ännu obetalda delen af lånet, ut¬
görande, enligt bifogad uppgift från statskontoret, med upplupen ränta
vid 1887 års slut 24,778 kronor 63 öre, måtte få afskrifvas.
Vid denna ansökning var fogadt, bland andra handlingar, bevis
af domhafvanden i orten att en stor del af de hemman, hvilka hade
sina egor inom området för ifrågavarande bolag, besvärades af inteck¬
ningar för gäld intill och öfver hemmanens verkliga värde, hvilket
särskildt vore fallet med de hemman, hvilka syntes få vidkännas största
kostnaden för företaget, samt att ställningen bland flertalet bland jord-
egarne syntes vara sådan, som förmådde de icke i längden erlägga de
bidrag, hvilka år efter annat hos dem uttaxerades för återgäldande af
ifrågavarande statslån.
Öfver denna ansökning hafva yttranden afgifvits af åtskilliga myn¬
digheter, på sätt i statsrådsprotokollet närmare meddelas.
Förste landtmätaren i Blekinge län har såsom sitt omdöme ut¬
Statsutskottets Utlåtande N:o 38.
7
talat, att värdet af den vunna jordförbättringen icke motsvarade räntan
å de derför nedlagda kostnader tillika med utgifterna för kanalarbetets
årliga underhåll, hvadan och då flertalet af delegarne i följd af den
ojemna och orättvisa årliga utdebitering, som följde af den ofvan om-
förmälda bestämmelsen i bolagsordningen, att kostnaderna skulle ut-
debiteras efter egovidden, intill dess företaget vore fullbordadt, icke
fortfarande förmådde bära dessa utgifter, förste landtmätaren ansåge skäl
förefinnas att bevilja den sökta afskrifningen.
Statskontoret har, jemte meddelande af den upplysning, att under
åren 1869—1887 för ifrågavarande lån influtit 67,500 kronor, hvaraf
41,736 kronor 68 öre beräknats såsom ränta och återstoden 25,763
kronor 32 öre utgjort kapitalafbetalning, så att ett kapitalbelopp af
24,236 kronor 68 öre återstode oguldet, vidare anfört, att då ifråga¬
varande sjösänkningsarbete, som enligt det uppgjorda förslaget beräknats
kosta 86,775 kronor, enligt vid ansökningen fogadt intyg medfört en
kostnad, förutom vissa ej upptagna utgifter, af 139,507 kronor 19 öre,
och denna kostnad med mera än dubbla beloppet öfverstege det värde,
hvartill fördelarne af det hittills gjorda ofullständiga arbetet uppskattats,
samt detta ofördelaktiga resultat till icke ringa del syntes böra till-
skrifvas förhållanden, hvarå bolaget icke kunnat hafva synnerlig in¬
verkan, ansåge statskontoret, med hänsyn jemväl dertill att å ifråga¬
varande lån under hela tiden erlagts ränta efter 5 procent till sam-
manräknadt belopp af 41,736 kronor 68 öre, hvilken räntefot för de
senare åren måste anses jemförelsevis hög, sig kunna hemställa om
sådan lindring i de bestämda betalningsvilkoren, att räntefrihet å det
återstående kapitalbeloppet, 24,236 kronor 68 öre, måtte bolaget med-
gifvas och att den årliga inbetalningen nedsattes till 3,000 kronor för
åren 1888—1894 samt till 3,236 kronor 68 öre för år 1895.
Då i ofvan berörda Rongl. proposition endast hemstälts om ränte¬
frihet för ifrågavarande lån och om annuitetens nedsättning från 4,000
till 3,000 kronor, med undantag endast för år 1895, då 3,236 kronor
68 öre, utgörande den beräknade kapitalåterstoden, skulle erläggas,
har uti en inom Andra kammaren väckt, till statsutskottet remitterad
motion (n:o 172) herr Afl Jönsson föreslagit, att lånet måtte helt och
hållet afskrifvas.
Till stöd för detta yrkande har motionären hufvudsakligen åbero¬
pat innehållet af ett vid hofrättssyn i anledning af rättegång om upp¬
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 38.
skattningen af det genom ifrågavarande uttappning vunna jordförbätt¬
ringsvärdet af statens landtbruksingeniör E. W. Ewe såsom synerättens
tillkallade, sakkunnige biträde i november månad år 1888 afgifvet ut¬
låtande ötver sjösänkningsföretaget. Utskottet har tagit del af detta
utlåtande, och innehåller detsamma, bland annat, som i motionen när¬
mare omförmäles, att medelvattenståndet i Yesan nu är detsamma som
före vattenafledningeföretagets utförande; att felaktigheterna i förslaget
haft sin orsak i då för tiden förefintliga ofullständiga erfarenhetsrön
rörande på saken inverkande förhållanden; att jordförbättringen af
bemälde landtbruksingeniör beräknades till ett värde af 16,155 kronor
4 öre, så att, under förutsättning att anläggningarne vidmagthölles,
bolaget kunde af vattenledningen undfå en vinst per år, efter fyra
procent, af 646 kronor 20 öre; samt att hela arbetet vore, såsom
vattenafledningsföretag, att anse såsom alldeles misslyckadt.
Motionären har vidare anfört, att, enligt sammandrag af bolagets
uttaxeringslängder, bolagets utgifter uppgått till 171,122 kronor 95 öre
samt att bolagets utgifter således öfverskridit det vunna jordförbättrings¬
värdet med ej mindre än 154,967 kronor 91 öre, som torde komma att
ökas med tusentals kronor endast i rättegångskostnader, innan pågående
ofvan omförmälda rättegång hunne afslutas; att af de i början till bola¬
get inberäknade cirka 3,000 tunnland 1,200 å 1,300 tunnland genom
rättegång blifvit från bolaget befriade och således endast 1,771 tunnland
6 kappland vore betalningsskyldige eller i bolaget qvarstående; att när
uppskattningen af jordförbättringsvärdet genom rättegång vunnit laga
kraft, samt uträkningen bolagsmännen emellan i enlighet med bestäm¬
melserna i 3 § af dot för bolaget gällande reglemente blifvit verk-
stäld, endast den till förbättring uppskattade jorden komme att i för¬
hållande till förbättringsvärdet i uttappningskostnaderna deltaga; att,
då en stor del af jorden säkerligen lcomme att åsättas ingen eller högst
obetydlig förbättring och dess egare således genom gjorda uttaxerin¬
gar betalt för mycket till kostnaderna och på grund af förenämnda §
vore berättigade att erhålla tillbaka hvad de sålunda betalt för mycket,
kostnaderna komme att gäldas af blott en del bolagsmän; samt att
häraf lätt kunde inses huru förtviflad och behjertansvärd deras ställ¬
ning vore, och att den begärda afskrifningen vore nödvändig för att
de med sina familjer skulle undgå att få gå ifrån sina hus och hem.
Då motionären trodde sig hafva visat, att de af statens landtbruks-
ingeniör Åkerman för arbetsföretagets utförande uppgjorda kalkyler
och planer, hvarförutan företaget säkerligen ej kommit till stånd, varit
felaktiga i beräkningarne och missledande, samt arbetet utförts under
ledning af majoren i väg- och vattenbyggnadscorpsen A. Remmer och
Statsutskottets Utlåtande N:o 38.
9
således staten genom sina tjenstemäns ofrivilligt missledande åtgärder
varit väsentligaste orsaken till detta olyckliga bolags tillkomst, för hvars
skull åtskilliga bolagsmän blifvit ruinerade och ännu flera torde blifva
det utan annan förskyllan, än att de låtit leda sig af sakkunnige mäns
omdöme, har motionären ansett den begärda afskrifningen af lånet
vara en gärd af rättvisa och billighet.
Enär enligt utskottets åsigt ifrågavarande företags misslyckande
hufvudsakligen torde vara att tillskrifva omständigheter, som det ej
berott på delegarne att afhjelpa, och främst den ringa erfarenhet be¬
träffande ett sådant arbetes planläggning och utförande, som vid tiden
för förslagets upprättande stått till buds, anser sig utskottet ega giltig
anledning tillstyrka Riksdagen att behjerta desse delegares belägenhet.
Som emellertid skäl förefinnes att antaga, att de enskilde jordegarne
icke äro utan skuld till företagets mindre lyckliga resultat, finner
utskottet sig härutinnan ej kunna gå längre än till förordande af hvad
Kongl. Magt, i öfverensstämmelse med statskontorets yttrande föresla¬
git; och får utskottet derför hemställa,
att Riksdagen må, med bifall till Kongl. Maj:ts
förslag, men utan afseende å herr N. Jönssons motion,
medgifva den lindring uti de nu gällande vilkoren
för återbetalning af det Vesans kärr- och sjöuttömnings-
samt odlingsbolag af Rikets Ständer vid 1862—1863
årens riksdag beviljade lån, att det nu återstående
kapitalbeloppet, 24,236 kronor 68 öre, räntefritt må
åtnjutas och återbetalningen verkställas på det sätt,
att för hvarje af åren 1888—1894 inbetalas 3,000
kronor samt för år 1895 3,236 kronor 68 öre; börande
de på år 1888 belöpande 3,000 kronor inbetalas under
innevarande år och de öfriga beloppen hvart och ett
före slutet af det år, för hvilket beloppet skall er¬
läggas.
Stockholm den 18 mars 1889.
På statsutskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.
Bill. till Rik sd. Prof. 1889. 4 Sami. 1 Afd. 23 Hiift.
2