Statsutskottets Utlutande N:o 17.
1
N:o 17.
An k. till Biksdagens kansli don 18 febr. 1889, k], 5 o. in.
Utlutande, . i anledning af väckta motioner rörande dels nedsätt¬
ning ' i de på viss jord hyllande grundskatter samt dels
lindring i rustnings- och roteringsbesvären.
(I. A.)
Till statsutskottets förberedande behandling hafva öfverlemnats
följande, inom Riksdagens kamrar väckta motioner i förenämnda ären¬
den, nemligen:
Inom Första Kammaren:
motion, n:o 23, af herr A. Th. Wallenius med flere, som föreslagit,
att Riksdagen måtte besluta:
a) att från och med 1890 ytterligare nedsättning med tjugu pro¬
cent af den å viss jord i kronans jordeböcker och räkenskaper upp¬
tagna grundskatt skulle ega rum;
b) att denna nedsättning af grundskatten skulle verkställas efter
samma grunder och bestämmelser, som funnes stadgade i kong], kun¬
görelsen af den 5 juni 1885 angående nedsättning i de på viss jord
hvilande grundskatter;
c) att från och med 1890 ytterligare tjugu procent lindring i rust¬
nings- och roteringsbesvären skulle komma alla rustnings- och rote-
ringsskyldige till godo efter enahanda grunder och bestämmelser, som
funnes i nu gällande lag af den 5 juni 1885 angående lindring i rust¬
nings- och roteringsbesvären; samt
Bill. Ull Rikstl. Prof. 1889. 4. Sami. 1 Afl. 11 Haft.
1
Statsutskottets Utlåtande N:o 17.
cl) att minska beräkningen af inkomsten utaf grundskatter för år
1890 med det belopp, som motsvarade tjugu procent nedsättning deraf,
och under fjerde och femte hufvudtitlarne anvisa det anslag, som er¬
fordrades till lindring med tjugu procent af rustnings- och roterings-
besvären.
Inom Andra Kammaren:
motion, n:o 5, af herr L. Pälsson i Hemmesdynge, med förslag,
att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, det Kong].
Maj:t täcktes för nästa års Riksdag framlägga förslag till sådan skatte-
änäring inom landet, att återstående 70 procent af grundskatterna samt
rustnings- och roteringsbesvären successivt under loppet af 10 år, med
eu tiondedel årligen, helt och hållet blefve afskrida, samt i stället,
när så behöfdes, införande af en statsskatt, lika för alla beskattnings-
föremål, efter fastighetsvärde eller årsinkomst; o
motion, n:o 16, af herr J. Eliasson, med hvilken herr A■ Kil dberg
med flere instämt och som hemstält, att Riksdagen måtte besluta,
att, från och med år 1890, den nedsättning i de på viss jord hvi-
lande grundskatter, som stadgats i kongl. kungörelsen den 5 juni 1885,
måtte förändras från 30 till 50 procent;
motion, n:o 17, af densamme med förslag,
att, från och med 1890, den i lagen den 5 juni 1885 bestämda
lindring af rustnings- och roteringsskyldigheten måtte förändras från
30 till 50 procent, och att Riksdagen måtte bevilja erforderligt anslag
för detta ändamål;
samt motion, n:o 83, af herr A. P. Danielson med flere, som före¬
slagit, att Riksdagen måtte besluta:
a) att från och med 1890 ytterligare nedsättning med 20 procent
af den å viss jord före 1885 års afskrifning utförda, i kronans jorde-
böcker och räkenskaper upptagna grundskatt skulle ega rum, att verk¬
ställas efter samma grunder och bestämmelser, som funnes stadgade i
kongl. kungörelsen af den 5 juni 1885 angående nedsättning i de på
viss jord hvilande grundskatter;
b) att från och med 1890 ytterligare 20 procent lindring i rustnings-
och roteringsbesvären, efter de värden, som för hela kostnaden af dessa
besvär blefvo 1885 af Riksdagen godkända, skulle komma alla rust¬
nings- och roteringsskyldige till godo efter enahanda grunder och
bestämmelser, som funnes i lagen af den 5 juni 1885 angående lindring
i rustnings- och roteringsbesvären; samt
c) att minska beräkningen af inkomsten af grundskatter för år
Statsutskottets Utlåtande N:o 17.
1890 med det belopp, som motsvarade 20 procent ytterligare nedsätt¬
ning deraf, och under fjerde och femte hufvudtitlarne anvisa det anslag,
som erfordrades till ytterligare lindring med 20 procent af rustnings-
ocli roteringsbesvären.
Vid behandling af de under senare åren inom Riksdagen väckta
förslag om skattelindringar har Riksdagen funnit betänkligt att alle¬
nast på enskilde motionärers framställningar besluta åtgärder af så
omfattande betydelse, som de ifrågasatta, och ansett, att Riksdagen
borde afvakta förslag i ämnet från Kongl. Maj:t.
Det skäl, som sålunda förut blifvit åberopadt för afslag å motio¬
ner i förevarande ämnen, torde numera hafva vunnit ökad styrka och
betydelse, sedan Kongl. Maj:t egnat dessa frågor sin särskilda upp¬
märksamhet och förordnat om åtgärder för deras utredning.
På grund häraf hemställer utskottet,
att herrar Wallenii, Pålssons, Eliassons och Da-
nielsons förenämnda motioner icke må till någon Riks¬
dagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 18 februari 1889.
På statsutskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.
Reservationer:
af herrar C. lfvarsson, S. Nilsson och A. Persson, som yrkat bifall
till den af herr Danielson m. fl. i ämnet väckta motion;
af hrr A. P. Danielson, N. Petersson, J. Jonson, L. Jönsson, vice
talmannen L. O. Larsson, H. Andersson, J. Andersson, A. Peterson och
Ij. F. Odell, Indika ansett, att utskottets yttrande och förslag bort er¬
hålla följande lydelse och innehåll:
4
Statsutslzottets Utlåtande N:o 17.
»I statsutskottet, vid senaste riksdag aflåtna, af Riksdagens båda
kamrar godkända utlåtande (n:o 3G) i detta ämne anfördes, att, då
Riksdagen år 1885 beslutit en nedsättning med 30 procent i de på
viss jord hvilande grundskatterna och jemväl beredde rust- och rote¬
hållare en motsvarande lindring i deras besvär, Riksdagen ej afsett en
tillfällig åtgärd utan velat taga första steget å den skattereformernas
väg, som slutligen skulle leda till ifrågavarande skattebördors fullstän¬
diga upphörande, samt att tiden syntes snart vara inne för uttagande
af ännu ett steg på skattelindringarnes väg.
Vidhållande den uppfattning, som sålunda inom Riksdagen gjort
sig gällande angående vigten af en snar lösning utaf förenämnda
skattefrågor, har utskottet dock icke ansett sig för närvarande böra
förorda, att Riksdagen, på sätt herr L. Pålsson i ofvan anförda mo¬
tion föreslagit, må besluta i fråga om eu fullständig afskrifning under
vissa år af grundskatterna samt rustnings- och roteringsbesvären. Ut¬
skottet lryser nemligen den åsigt, att ett fullständigt aflyftande af dessa
skatter och besvär icke bör ega rum annat än i sammanhang med lös¬
ningen af flera andra samhällsvigtiga frågor, bland Indika, enligt ut¬
skottets förmenande, synnerligt afseende bör fästas vid den under ut¬
redning föreliggande frågan om beredande åt arbetare och obemedlade
af eu tryggare ställning för deras ålderdom.
Utskottet anser dessa frågors utredning vara af största vigt och
hyser den förhoppning, att dermed icke må längre fördröjas, än att
redan under nästkommande riksmöte en lösning af frågorna må kunna
eg a ruin, och nödiga medel för dermed sammanhängande ändamål an¬
visas.
Emellertid har utskottet funnit de af herr Wallenius med flere i
Första Kammaren och herr Danielson med flere i Andra Kammaren
väckta sammanstämmande, af billighet och rättvisa påkallade förslag
vara synnerligen beaktansvärda och redan nu böra föranleda åtgärd af
Riksdagen.
Såsom i sistnämnda motioner antydts, är det i motionerna före¬
slagna steg till ifrågavarande skattebördors aflyftande ej af större om¬
fattning, än att detsamma kan tagas utan vidare åtgärder vare sig i
fråga om försvarets stärkande eller i afseende å ändring i gällande
bestämmelser rörande fastighetsbevillningen och kommunallagarne; och
då statsverkets finansiella ställning synes medgifva den föreslagna af-
skrifningen af tjugu procent å grundskatterna samt motsvarande lindring
i rustnings- och roteringsbesvären, får utskottet, som icke ansett sig
Statsutskottets Utlutande N:o 17. 5
höra ytterligare upprepa de ofta framlagda skälen för vidtagande af
ifrågavarande skattelindringar, hemställa:
l:o att Riksdagen må besluta:
a) att från och med 1890 ytterligare nedsättning
skall eg a rum med 20 procent af den å viss jord före
1885 ars afskrifning utförda, i kronans jordeböcker
och räkenskaper upptagna grundskatt, att verkställas
efter samma grunder och bestämmelser, som finnas
stadgade i kong!, kungörelsen af den 5 juni 1885
angående nedsättning i de på viss jord Infilande grund¬
skatter ;
h) att från och med 1890 ytterligare lindring
med 20 procent i rustnings- och roteringsbesvären, efter
de värden, som för hela kostnaden af dessa besvär
blefvo år 1885 af Riksdagen godkända, skall komma
alla rustnings- och roteringsskyldige till godo efter ena¬
handa grunder och bestämmelser, som finnas intagna
i lagen af den 5 juni 1885 angående lindring i rust¬
nings- och roteringsbesvären; och
c) att minska beräkningen af inkomsten af
grundskatter för år 1890 med det belopp, som mot¬
svarar 20 procent ytterligare nedsättning deraf, och
att under fjerde och femte hufvudtitlarne anvisa det
anslag, som erfordras till ytterligare lindring med 20
procent af rustnings- och roteringsbesvären;
2:o att ifrågavarande motioner i öfrigt icke må
till någon Riksdagens vidare åtgärd föranleda.»
Bill. Ull Bi/csd. Prot. 1889. 4 Sami. 1 Afd. 11 Höft.
■2