6
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7.
N:o 1.
Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckta motioner om
ändring af § 14 riksdagsordningen.
Till konstitutionsutskottets behandling hafva öfverlemnats följande inom
kamrarne väckta motioner, innefattande förslag till förändring af riksdags¬
ordningens stadgande!! om valrätt till Andra Kammaren, nemligen, inom
Första Kammaren, n:o 47 af herr L. O. Smith samt, inom Andra Kam¬
maren, n:o 21 af herr A. F. Broström, n:o 34 af herr F. G. Petersson i
Bry storp, n:o 89 af herr Ollas A. Ericsson, n:o 101 af herr C. G. Brusa,
n:o 104 af herr A. F. Liljeholm, n:o 133 af herr F. G. Björck och
n:o 169 af L. F. Larsson i Berga.
I dessa motioner föreslås:
af herr Smith :
»att 14 § riksdagsordningen må erhålla följande förändrade lydelse:
Valrätt tillkommer inom den kommun, der han bosatt är, enhvar i
kommunens allmänna angelägenheter röstberättigad man;»
af herr Broström:
»att Riksdagen måtte antaga att hvila till grundlagsenlig behandling
följande förändrade lydelse af 14 § i riksdagsordningen:
Valrätt tillkommer inom den kommun, der han bosatt är, en hvar i
kommunens allmänna angelägenheter röstberättigad man, hvilken antingen
egen eller med stadgad åborätt innehafver fäst egendom på landet eller i
stad till ett taxeringsvärde af minst femhundra riksdaler, eller för lifstid
eller för minst fem år arrenderar jordbruksfastighet till taxeringsvärde, ej
understigande tre tusen riksdaler, eller ock är uppskattad till en årlig inkomst
af minst femhundra riksdaler;»
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7.
7
af herr Petersson:
»att Riksdagen måtte antaga att hvila till vidare grundlagsenlig be¬
handling följande förändrade lydelse af 14 § riksdagsordningen:
Valrätt tillkommer inom den kommun, der han bosatt är, en hvar i
kommunens allmänna angelägenheter röstberättigad man, hvilken antingen
eger eller med stadgad åborätt innehafva- jordbruksfastighet till ett taxerings¬
värde af minst 500 kronor eller annan fastighet på landet till ett taxerings¬
värde af minst 1,000 kronor, eller fastighet i stad till ett taxeringsvärde af
minst 500 kronor, eller för lifstid, eller för minst fem år arrenderar jord¬
bruksfastighet till taxeringsvärde, ej understigande 3,000 kronor, eller ock
till staten erlägger bevillning för en till minst 500 kronor uppskattad årlig
inkomst;»
af herr Ericsson:
»att 14 § i riksdagsordningen må erhålla följande förändrade lydelse:
Valrätt tillkommer inom flen kommun, der han är bosatt, en hvar
i kommunens allmänna angelägenheter röstberättigad man, hvilken an¬
tingen eger eller med stadgad åborätt innehafver fast egendom på landet
eller i stad till ett taxeringsvärde af minst fem hundra riksdaler, eller för
lifstid eller för minst fem år arrenderar jordbruksfastighet till taxeringsvärde,
ej understigande tre tusen riksdaler, eller ock erlägger till staten bevillning
för en till minst fem hundra riksdaler uppskattad årlig inkomst;»
af herr Brusa:
»att Riksdagen för sin del ville besluta, att 14 riksdagsordningen
erhåller följande lydelse: Valrätt tillkommer inom den kommun, der lian
bosatt är, eu hvar i kommunens allmänna angelägenheter röstberättigad man,
hvilken antingen eger eller med stadgad åborätt innehafver fast egendom på
landet eller i stad till ett taxeringsvärde af minst åttahundra kronor eller
arrenderar jordbruksfastighet till taxeringsvärde, ej understigande fem tusen
kronor, eller ock erlägger till staten bevillning för en till minst sexhundra
kronor uppskattad årlig inkomst;»
af herr TAljeholm:
»att 14 § riksdagsordningen må erhålla följande lydelse:
Valrätt tillkommer inom den kommun, der han bosatt är, en hvar i
kommunens allmänna angelägenheter röstberättigad man, hvilken antingen
eger eller med stadgad åborätt innehafver fast egendom på landet eller i
stad till ett taxeringsvärde af minst 600 kronor, eller för lifstid eller för
8
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7.
minst fem år arrenderar jordbruksfastighet till ett taxeringsvärde, ej under¬
stigande 3,000 kronor, eller ock erlägger till staten bevillning för en till
minst 500 kronor uppskattad årlig inkomst;»
af herr Björck:
»att Riksdagen måtte antaga, att hvila till vidare grundlagsenlig be¬
handling, följande förändrade lydelse af 14 § riksdagsordningen:
Valrätt till riksdagsman för Andra Kammaren eger, inom den kommun
han bosatt är, hvarje till myndiga år kommen, välfräjdad svensk man, som
är uppskattad till minst fem hundra kronors årlig inkomst af kapital eller
arbete och i rätt tid betalt sin påförda skatt;» samt
af herr Larsson:
»att Riksdagen för sin del ville besluta följande ändrade lydelse af
14 § riksdagsordningen:
Valrätt tillkommer inom den kommun, der han är bosatt, en hvar i
kommunens allmänna angelägenheter röstberättigad man, hvilken antingen
eger eller med stadgad åborätt innehafver fast egendom på landet eller i stad
till ett taxeringsvärde af minst femhundra kronor, eller för lifstid eller för
minst fem år arrenderar jordbruksfastighet, till taxeringsvärde ej understi¬
gande tretusen kronor, eller ock erlägger till staten bevillning för en till minst
femhundra kronor uppskattad årlig inkomst.»
Bland förestående förslag angifver det åt herr Smith framstälda icke
uttryckligen någon viss förmögenhetsställning såsom vilkor för rätten att del¬
taga i valen till Riksdagens Andra Kammare. En fordran derpå ligger dock
innesluten i de af motionären använda ordalagen, ty, enligt kommunal¬
förordningarna, jemförda med bevillningsstadgan, är ingen annan »i kommunens
allmänna angelägenheter röstberättigad» än den, som antingen eger fast
egendom af minst 100 kronors taxeringsvärde eller arrenderar jordbruksfastig¬
het af minst samma taxeringsvärde eller har en årlig inkomst af minst 500
kronor. De nu anförda siffrorna uttrycka således den ekonomiska ställning,
som enligt herr Smiths motion skulle berättiga att välja riksdagsman till
Andra Kammaren. I och med påvisande häraf torde lätteligen inses, i Indika
afseende!! de väckta motionerna afvika dels sins emellan, dels ock från nu
gällande stadganden angående politisk rösträtt.
Innan utskottet öfvergår till en närmare granskning af föreliggande
motioner, vill utskottet kasta en blick på lagstiftningen angående hithörande frågor
i vissa främmande stötel'. Utskottet föranledes härtill af den omständigheten,
att någre af motionärerna åberopat denna lagstiftning såsom ett stöd för de
Konstitutionsutskottets Utlåtande No 7.
9
af dem framstälda förslagen till ändring af § 14 riksdagsordningen. Då
karaktereri af en nationalrepresentation emellertid beror icke blott af vilkoren
för valrätt — livilka ensamt af motionärerna framhållits — utan äfven af be¬
stämmelserna om valbarhet m. m., anser utskottet nödig fullständighet fordra
att här upptaga jemväl sistberörda bestämmelser.
Hvad då beträffar valrätt till stortinget i Norge, tillkommer den samma
den norske medborgare, som fylt 25 år, varit bosatt i landet minst 5 år
och dessutom uppfyller- något af följande alternativa vilkor: att vara eller
hafva varit embetsman; att på landet ega eller för längre tid än 5 år
arrendera särskilt skattlagd jord; att i 5 på hvarandra följande år hafva
brukat och fortfarande bruka sådan jord; att i Finnmarken under 5 är hafva
varit och fortfarande vara »rettighedsmand», d. v. s. svara för vissa i lag-
bestämda afgifter till de kommunale embetsmännen; att vara borgare i stad
eller i stad ega gård eller grund till ett värde af minst 600 kronor; att
hafva för det sistförflutna året betalt direkt skatt till stat eller kommun föl¬
en uppskattad inkomst af minst 500 kronor på landet och minst 800 kronor
i stad, så vida man icke såsom tjenare tillhör annans hushåll. Valbarheten
är bunden vid samma vilkor som valrätten, utom att åldersgränsen är en
annan, nemligen 30 år, hvarjemte fordras att hafva uppehållit sig 10 år i
riket. I Danmark har hvarje dansk man, som fylt 30 år, valrätt till Folke-
thinget, så vida han icke står i enskild tjenst, utan att hafva eget hushåll.
Valbar är den, som fylt 25 år samt har valrätt. Valberättigad till Andra
Kammaren af G-eneralstaterna i Nederländerna är hvarje nederländare, som
fylt 23 år samt antingen betalar 10 gulden (= 15 kronor) i grundskatt,
eller ock bebor en lägenhet, hvars liyresvärde uppgår till ett minimum, som
vexlar mellan 24 gulden (= 36 kronor), i de minsta, och 100 gulden
(= 150 kronor), i de största kommunerna. För valbarheten, som ej är in¬
skränkt af någon censusbestämmelse, fordras en ålder af 30 är. För att
ega valrätt till Representanternas Kammare i Belgien, måste man vara belgisk
medborgare, hafva fylt 21 år och i årliga, direkta skatter till staten betala
minst 20 floriner (= 30 kronor). Valbarheten är, utan inskränkning af någon
censusbestämmelse, fästad vid en ålder af 25 år. Till Deputerade Kammaren
i Frankrike har hvarje fransman, som fylt 21 år, valrätt. Valbar är den,
som har valrätt och fylt 25 är. Rätt att deltaga i valen till Riksdagen för
Tyska Riket har hvarje tysk medborgare, som fylt 25 år. Valbar är hvar
och en, som har valrätt och som minst ett år före valet tillhört en af Tyska
Rikets stater. Vilkor för valrätt till Deputerade Kammaren i Preussen är att
vara preussisk medborgare och hafva fylt 24 år. Valbar är hvarje val¬
berättigad preussisk man, som fylt 30 år och i 3 år tillhört den preussiska
staten. Allmänna förutsättningar för rätten att välja till Deputerade Kammaren
Bih. till Riksd. Prof. 1889. 3 Sami. 5 Käft. -i
10
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7.
i Italien äro att vara italiensk medborgare, hafva fylt 21 år samt kunna
låsa och skrifva. Derjemte fordras för valrätt att antingen hafva blifvit
godkänd i de i lagen om den obligatoriska folkskoleundervisningen stadgade
prof, eller att vara embetsman i statens eller kommunens tjenst, eller att
hafva blifvit belönad för medborgerlig förtjenst, eller att innehafva en sam¬
hällsställning, som angifver en viss högre bildningsgrad, eller att i ekonomiskt
afseende uppfylla vissa lagbestämda vilkor, såsom att antingen i årlig direkt skatt
betala en summa af minst 19,so lire (1 lira = 72 öre); eller att arrendera
och sjelf bruka en jordegendom, af sådan beskaffenhet, att arrendeafgiften
uppgår till minst 500 lire, eller att för bostad, verkstäder, magasiner eller
butiker betala en viss minimihyra, vexlande emellan 150 lire i de minsta
kommunerna och 400 i de största o. s. v. Med afseende på valbarhet gälla
i det hela samma vilkor som med afseende på valrätt, dock så, att den förra
är fästad vid en ålder af 30 år. Valrätten till Underhuset i England är
bestämd olika för grefskapen och städerna. I grefskapen tillkommer valrätt,
under förutsättning att vederbörande är engelsk medborgare, har fylt 21 år
och betalt fattigskatt, hvarje freeholder, d. v. s. innehafvare af egendom af
den jordnatur, som kallas freehold, sä vida han dels vunnit sin rätt till jorden
genom arf eller äktenskap med en arfvinge, dels ock af egendomen har en
årlig behållning af 40 sh. ( = omkring 36 kronor); annan freeholder, arrendator
med ärftligt arrende, arrendator med arrende för en tid af minst 60 år samt inne¬
hafvare på lifstid af jord, så vida egendomen ger en årlig behållning af 5
p. st, (= 90 kronor); annan egare eller arrendator afjord, så vida han afjorden
har en årlig behållning af 10 p. st. (= 180 kronor); den som i egenskap af egare
eller hyresgäst bebor ett boningshus eller en särskild del af ett boningshus och
har eget hushåll; den som bebor en våning, hvars årliga hyresvärde, möbler
oberäknade, uppgår till 10 p. st.; och slutligen den som i följd af sin embets-
eller tjensteställning har fri bostad, hvilken är af den beskaffenhet, att den
äfven eljest skulle medföra valrätt. I städerna har, under samma förutsättning
som för valrätt inom grefskapen, hvar och en valrätt, som eger eller hyr
ett hus, en bod, butik eller annan byggnad, med eller utan jord, eller en¬
samt jord, så vida den ifrågavarande egendomen har ett årligt hyresvärde
af 10 p. st,, samt dessutom de som uppfylla de tre sistnämnda af de vilkor,
som äro stadgade för valrätt inom grefskapen. För valbarhet fordras, utom
infödingsrätt, endast att hafva fylt 21 år.
Med afseende på denna framställning af vilkoren för valrätt och val¬
barhet till representationens Andra Kammare i vissa främmande stater vill
utskottet erinra derom, att den endast afser att meddela de allmänna be¬
stämmelserna i ämnet, likasom att utskottet ej funnit det nödigt att angifva,
under hvilka olika omständigheter en person, som uppfyller de allmänna vil-
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7.
11
koren för valrätt och valbarhet, dock kan uteslutas från rätten att välja
eller väljas till representant. Af de meddelade bestämmelserna framgår, att
valbarheten i allmänhet är fästad vid en högre ålder än valrätten. Af de
nu nämnda länderna bildar endast Danmark ett undantag från denna regel,
i det att, medan valbarheten det är fästad vid 25 års ålder, för valrätt
fordras att hafva fylt 30 år. Derigenom att åldersgränsen för valrätt i
detta land är .'satt så högt, uteslutas många från rätten att deltaga i valen
till Folkethinget, och bland dem, som uppnått denna ålder, blifva ytterligare
månge af dem, som stå i enskild tjenst, obehörige i följd af saknad af eget
hushåll. Sistberörda vilkor med afseende på en af valrättskategorierna i
Norge bidrager äfven i detta land att i någon mån nedtrycka procenten af
röstberättigade i förhållande till folkmängden. Vidare är, beträffande val¬
rätten till preussiska Deputerade Kammaren, hvilken valrätt är i det när¬
maste obegränsad, att iakttaga det sätt, hvarpå densamma utöfvas. För
valen, som alltid ske medelst elektorer, indelas hela antalet valberättigade i
tre klasser, hvilka hvardera hafva att välja en tredjedel af elektorerna. De
högst beskattade inom valkretsen utgöra en afdelning, bestående af så många
personer, som fordras för att motsvara eu tredjedel af samtlige de väljandes
skattebelopp; den andra afdelningen består af de dernäst högst beskattade,
så månge som behöfvas för att fylla den andra tredjedelen af skattebeloppet,
hvarefter de lägst beskattade äfvensom de, som icke erlägga någon skatt,
bilda den tredje afdelningen. Då uppenbart är, att antalet medlemmar i
första klassen är mindre än i andra och i denna senare mindre än i tredje,
kommer således öfvervigten vid valen att ligga hos de förmögnare klasserna.
Derjemte vill utskottet påpeka en omständighet, som med nu behandlade
frågor står i närmaste samband, att nemligen representanterna i några af
förenämnda främmande stater, der valbarheten är så godt som oinskränkt
eller åtminstone mycket vidsträckt, icke åtnjuta något arfvode. Ett sådant
förhållande måste tydligen komma att medföra eu faktisk begränsning af val¬
barheten, enär enligt regeln endast personer i en fullt oberoende ekonomisk
ställning då kunna mottaga ett val. Så gifves intet arfvode åt ledamöterna
i tyska Riksdagen, engelska Parlamentet och italienska Nationalrepresenta¬
tionen. De, som väljas till engelska Underhuset, äro dessutom förpligtade att
utgöra alla med valet förenade kostnader, hvilka äro högst betydliga och år
1880 uppgingo till omkring 70,000 kronor i medeltal för hvarje plats i
Underhuset.
Utom bestämmelserna angående valrätt och valbarhet till representa¬
tionens andra kammare är det, för ett rigtigt bedömande af karakteren af
en nationalrepresentation, af vigt att känna stadgandena angående samman¬
sättningen af den första kammaren, så vida nemligen representationen är
12
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7.
organiserad enligt tvåkammarsystemet. Grundtanken i detta system är, såsom
bekant, att bereda en mera mångsidig pröfning af offentliga angelägenheter
och sålunda att, på samma gång tillfälle lemnas åt målsmän för de mera
rörliga elementen inom samhället att göra sina åsigter gällande, förekomma
förhastade beslut och trygga det beståendes rätt. Med afseende på förverk¬
ligandet. af denna grundtanke ligger naturligtvis synnerlig vigt uppå det sätt,
hvarpå den kammare, som i första rummet skall hafva till uppgift att värna
det beståendes rätt, är sammansatt, och utskottet anser derför nödigt att
till de upplysningar, som nu äro lemnade rörande vissa länders bestämmelser
i fråga om organisationen af den afdelning af representationen, som mot¬
svarar vår Andra Kammare, äfven foga några meddelanden angående Första
Kammarens sammansättning i dessa länder, så vida en dylik kammare der
finnes, hvilket, som bekant, icke är förhållandet i Korge. Inom tyska Riks¬
dagen finnes ej heller någon första kammare, men det bör ej förbises, att
vid sidan af denna Tyska Rikets folkrepresentation finnes en representation
för de tyska staternas regeringar, Förbundsrådet, hvilket i alla lagstiftnings¬
frågor eger veto mot Riksdagen och derigenom fyller en första kammares plats.
Hvad nu angår sammansättningen af Första Kammaren i Danmark,
Landsthinget, så består detsamma af 66 medlemmar, af hvilka 12 utnämnas
af Konungen för lifstid och de öfrige äro folkvalde för en tid af 8 är.
Desse sistnämnde — utom representanten för Fseröarne, hvilken väljes af
öarnes kommunalrepresentation, kallad lagthing — utses af samme valmän,
som ega att välja folkethingets medlemmar, men så, att valen delvis äro me¬
delbara, och att ett särskild! inflytande på dessa val är gifvet åt den större
förmögenheten, i det att i städerna de högst beskattade valmännen — i Kö¬
penhamn de som skatta för en årsinkomst af 4,000 kronor, i öfriga städer
de som skatta för en årsinkomst af 2,000 kronor —, jemte det att de deltaga
i det allmänna elektorsvalet, särskildt utse halfva antalet af städernas elektorer,
medan på landet de högst beskattade, jemte det att de deltaga i elektorsvalen,
ega att, till lika antal med landsbygdens elektorer, deltaga i landsthingsmannavalet.
Första Kammaren i Nederländerna bildas genom val, gällande' för 9 år, af
provinsialrepresentationerna — livilkas medlemmar åter utses af dem, som
ega valrätt till nationalrepresentationens Andra Kammare — bland de män,
som äro minst 30 år gamla och tillhöra de högst beskattade eller bekläda
eller hafva beklädt högre embeten. Antalet af de högst beskattade bestäm¬
mes sä, att för hvarje 1500-tal invånare i en provins räknas en valbar
bland dem, som betala de högsta direkta skatterna, oafsedt huru högt eller
lågt hvars och ens skattebelopp i och för sig må vara. Senaten i Belgien
är sammansatt på grund af direkta val. gällande för 8 är, vid hvilka
samma personer äro valberättigade, som de, hvilka hafva valrätt till Repre¬
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7.
13
sentanternas Kammare. För valbarhet deremot fordras att vara minst 40
år gammal och i direkta skatter till staten betala minst 1,000 förmer. Dock
kunna äfven lägre beskattade personer blifva valbara, i följd af bestämmelsen,
att uti de provinser, der antalet medborgare, som betala nämnda skatt, icke
utgör minst 1 på 6,000 invånare, de valbares antal skall förökas med så
månge af de näst dessa medborgare högst beskattade, att berörda förhållande
emellan valbare och invånareantalet vinnes. I Frankrike utses medlemmarne
af Senaten för 9 år departementsvis af en valkorporation, som består af de¬
partementets ombud i Deputerade Kammaren, dess generalråd, dess arrondis-
sementsråd och valmän, utsedde af Departementets municipalråd till ett antal,
vexlande efter vederbörande kommuns storlek. För valbarhet fordras att
hafva uppnått 40 års ålder. Herrehuset i Preussen består endast af leda¬
möter, som der ega säte för lifstid, antingen på grund af ärftlig rätt, eller
på grund af kunglig utnämning. Af de sistnämnde äro visse utnämnde efter
förslag af vissa aristokratiska korporationer, universiteten och vissa städer.
Senaten i Italien består, utom af de kunglige prinsarne, af medlemmar, som
för lifstid utnämnas af Konungen bland dem, som fylt 40 år och tillhöra
vissa i grundlagen uppräknade kategorier, till hvilka, bland andre, höra de
högste embetsmännen, de som under viss tid tillhört Deputerade Kammaren,
de som i tre år betalt 3,000 lire i direkt skatt o. s. v. Öfverhuset i Eng¬
land utgöres af prinsarne af det kongl. huset; ett icke begränsadt antal en¬
gelske och britiske pärer, hvilka innehafva dessa platser med ärftlig rätt; ett
visst mindre antal skotske pärer, valde af sin klass för lika lång tid som
underhusets medlemmar, eller 7 år; ett visst mindre antal irländske pärer,
likaledes valde af sin klass, men för lifstid; några få medlemmar, som äro
för lifstid utnämnde af regeringen; samt den engelska högkyrkans båda erke-
biskopar och de fleste af hennes biskopar.
Ställer man nu lemnade uppgifter om bestämmelserna angående repre¬
sentationens sammansättning i främmande länder vid sidan af de bestämmel¬
ser, som i vårt land äro gällande, och erinrar man sig särskild!, det sätt,
hvarpå Första Kammaren hos oss är sammansatt — att den utses endast ge¬
nom val, och att dessa val ytterst utgå från alla, som till staten erlägga
bevillning för fastighet eller inkomst af kapital eller arbete — så skall man
utan svårighet finna, att i de af de omnämnda länderna, der valrätten till
Andra Kammaren är i afsevärd grad vidsträcktare än hos oss — Norge och
Frankrike undantagna — denna skilnad till fullo uppväges genom den olik¬
het, som å andra sidan råder antingen i bestämmelserna om valsättet (Preus¬
sen,) eller i de förhållanden, som betinga valbarheten (Tj^ska Riket, Italien
och England), eller i stadgandena om Första Kammarens sammansättning
(Danmark, Preussen, Italien och England).
14
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7.
Efter denna öfversigt af de hufvudsakliga bestämmelserna rörande
nationalrepresentationens sammansättning i de europeiska stater, livilkas lag¬
stiftning i ämnet för oss torde hafva största intresse, återgår utskottet till
behandlingen af de till detsamma hänvisade motioner. Dervid vill utskottet
till eu början påpeka, hurusom herr Petersson, med afseende på taxerings¬
värdet å den fastighet, som för egare eller innehafvare med stadgad åborätt
skall medföra valrätt, föreslår, att jordbruksfastighet och fastighet i stad må
redan vid ett värde af 500 kronor berättiga till val af riksdagsman, men
annan fastighet å landet, än jordbruksfastighet, först vid nu bestämda minimi-
värde å fastighet i allmänhet, eller 1,000 kronor. Något skäl för en dylik
åtskilnad emellan olika slag af fastigheter anföres icke af motionären. Ut¬
skottet, som förmenar, att svårigheten att afväga de olika fastigheternas för¬
måga att bereda egaren eller åbon eu tryggad och oberoende ställning, för-
anledt lagstiftaren att, likställa dem alla i afseende på census för valrätt,
finner denna anordning välbetänkt och kan således icke understödja motionä¬
rens förslag i denna del.
I 14 §:s stadgande om arrenderätt till jordbruksfastighet, såsom med¬
förande valrätt, föreslår herr Bruse, bland annat, den förändring, att fordran
af en viss, på förhand uppstådd tid för en dylik arrenderätt borde uppgifvas.
Eu hvar, som kunde uppvisa ett kontrakt, hvari han aftalat angående lega
af jord till ett taxeringsvärde af 5,000 kronor, skulle enligt detta förslag
vara valberättigad, äfven om tiden för arrendets bestånd ej blifvit på något
sätt bestämd. Men att, på slikt vilkor, arrende af jord icke kan användas
såsom mätare på en arrendator ekonomiska ställning eller på den sjelfstän¬
dighet i förhållande till jordegaren, som grundlagsstiftaren med bestämmelsen
om en förut aftalad arrendetid beräknat vara arrendator]! tillförsäkrad, torde
ligga i öppen dag.
Herr Broström föreslår, utom nedsättning i census för valrätt, äfven
eu förändring i redaktionen af § 14, så att, i stället för satsen: »erlägger
till staten bevillning för eu till minst åttahundra riksdaler uppskattad årlig
inkomst» skulle införas satsen: »är uppskattad till en årlig inkomst af minst
femhundra riksdaler». Genom att efterlåta den fordran, att bevillning till
staten faktiskt skall erläggas, torde motionären haft för afsigt att bevara
rösträtten åt dem, som visserligen uppskattats till 500 kronors inkomst, men
som likväl, jemlikt bevillningsstadgans föreskrifter om bevillningsfritt afdrag
från inkomst af kapital eller arbete, befriats från erläggande af bevillning.
Då emellertid motionären lemnat orubbad bestämmelsen om, att den väljande
skall vara »i kommunens allmänna angelägenheter röstberättigad», och en
dylik qvalifikation förutsätter, att den väljande har att erlägga bevillning till
staten, saknar den föreslagna ändringen betydelse för det förutsatta fallet.
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7.
15
Med herr Broström öfverensstämmer herr Björck deri, att han anser
en uppskattning till 500 kronors årlig inkomst göra till fyllest för rösträtt,
om också ingen bevillning erlägges. Enligt samme motionärs förslag skulle
ett dylikt stadgande kunna få verklig betydelse, enär motionären icke upp-
stält rösträtt i kommunens angelägenheter såsom en förutsättning för politisk
rösträtt. Men om motionären sålunda vill bereda egarne af mindre inkomst
ett lättare tillträde till deltagande i riksdagsmannavalen, skulle deremot hans
förslag medföra en motsatt verkan för dem, som nu hafva valrätt på grund
af egande- eller arrenderätt till fast egendom. Båda dessa kategorier äro
nemligen i motionärens förslag utmönstrade. Någon anledning dertill upp-
gifver motionären icke. Att utskottet finner ett dylikt uteslutande sakna
allt*, skäl, är naturligt.
Granskar man vidare den grundåskådning, hvarifrån de nu väckta
förslagen utgått, synes den vara ett underkännande af förmögenhet och
inkomst såsom värdemätare på politisk insigt, De fleste motionärerna fram¬
ställa derför den s. k. allmänna rösträtten såsom det önskningsmål, hvartill
man borde sträfva; men då de tro sig för närvarande ej kunna vinna detta
mål, inskränka de sig till ett yrkande på större eller mindre nedsättning af
nu gällande census för valrätt. Utskottet vill icke bestrida, att hvarje på
förmögenhetsförhållanden fotad begränsning för utöfvande af medborgerliga
rättigheter kan vara i viss mån godtycklig, då den icke framgår ur någon
allmängiltig princip, hvarför utskottet icke heller kan påstå, att just de nu
gällande censusbestämmelserna äro de enda rigtiga och med representationens
ändamål mest öfverensstämmande, Men den uppfattningen synes utskottet
dock . ega giltighet, att en någorlunda tryggad ekonomisk ställning innebär,
om ej en säkerhet, dock en sannolikhet för ett mera sjelfständigt deltagande
i det politiska lifvet äfvensom för den mognad i omdöme och erfarenhet, utan
hvilka samhällsordningens lugn lätt kan sättas på spel. Af denna anledning
faststäldes ock af lagstiftaren, vid representationsförändringens genomförande,
skattebidragen till staten såsom den gemensamma måttstocken för bestämmande
af den gräns, nedom hvilken valrätten till riksdagsman ej finge sträckas;
och den förmögenhetsställning, som sålunda fordrades, sammanföll temligen
nära med den, som gifvit ledamöterna i de forna borgare- och bondestånden
rätt till deltagande i riksdagsmannaval. Med penningevärdets fall och arbets¬
lönernas stigande hafva de gällande bestämmelserna om minimum af taxerings¬
värde och årsinkomst blifvit lättare att uppfylla, än de voro på den tid, då
de först tillämpades. Äfven om under de senare åren åtskilliga fastigheter
sjunkit i värde, såsom en af motionärerna framhåller, lärer detta dock icke
— utom i mycket få undantagsfall — hafva egt rum med de små fastigheter,
hvilkas värde håller sig omkring det i § 14 riksdagsordningen stadgade
16
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7.
minimivärde å fast egendom, och valrättens förlust af sådan orsak torde
derför vara högst sällsynt. Dessutom skulle, enligt utskottets förmenande,
eu icke oväsentlig ökning af de valberättigades antal, utan någon grundlags¬
ändring, inträda, om en hvar behörigen uppskattades efter sin verkliga inkomst
eller förmögenhet. Att den i § 14 riksdagsordningen bestämda census emellertid
icke skäligen kan anses för hög, ådagalägges af den stora mängd bland nu
röstberättigade, som ej betalar sina utskylder för att göra sig sin rösträtt till
godo. I synnerhet gäller detta om dem, som i städerna äro taxerade till en
inkomst af 800 intill 1,200 kronor, af Indika personer 38 procent i städerna
i allmänhet och 54 procent särskild! i Stockholm år 1885 häftade för oguldna
kommunalutskylder; och om man undersöker huru det härutinnan förhåller
sig med dem, som för närvarande icke äro röstberättigade, men som skulle
erhålla valrätt, derest de i § 14 riksdagsordningen faststälda förmögenhets-
gränser nedflyttades så, att valrätt tillkomme dem, som äro i kommunens
angelägenheter röstberättigade, framträda ännu högre procenttal af dem, som
icke betalt sina kommunalutskylder. Så som valmanscorpsen, med nu gällande
census, faktiskt ter sig, eger den stora förmögenhetens representanter inom
densamma ingalunda öfvervigt. Af 256,168 valberättigade på landet år 1885
voro 163,437 — båda dessa tal utan afdrag för de mer än en gång-
räknade — egare af fastigheter från 1,000 till 10,000 kronors värde; och
samma år beherskades valen i städerna, med några ytterst få undantag, af
egarne af fastigheter, taxerade från 1,000 till 10,000 kronor, i förening med
dem, som skattade för en inkomst af 800 intill 1,800 kronor, således de
inkomstbelopp, för hvilka bevillningsafdrag ansetts böra i lag medgifvas.
Sammanställas derjemte föreskrifterna om valrätt med öfriga till valsystemet
hörande stadganden, särskildt att ledamot i Andra Kammaren åtnjuter
arfvode, äfvensom att alla, som till staten erlägga bevillning, äro satte i
tillfälle att inverka på sammansättningen af de valkorporationer, ur hvilkas
val Första Kammaren utgår, torde ej med skäl kunna påstås, att med¬
borgare, hos hvilka man kan förutsätta håg och tid för offentlig verksamhet,
äro uteslutne från inflytande på de politiska förhållandena i vårt land.
Hvad nu ifrågavarande motioner uti hittills icke pröfvade delar inne¬
hålla, likasom ock hvilken inverkan på valinanscorpsens sammansättning ett
bifall till desamma skulle medföra, finner sin belysning i utskottets vid förra
riksdagen afgifna utlåtande, till hvilket det torde vara tillräckligt att hän¬
visa, då nämnda utlåtande jemte öfriga till 1888 års Riksdag hörande hand¬
lingar blifvit vid innevarande riksdags början till ledamöterna af Riksdagen
utdelade. Som nu framstälda motioner i hufvudsak öfverensstämma med de
vid förliden riksdag behandlade, hvilka då, i enlighet med utskottets hem¬
ställan, af Riksdagen afslogos, och enär ingå nya omständigheter, af beskaffen¬
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7.
17
het att verka en förändring i utskottets uppfattning af hithörande frågor,
tillkommit, hemställer utskottet,
l:o) att herr Smiths motion icke måtte af Riksdagen bifallas;
2:o) att herr Broströms motion icke måtte af Riksdagen bifallas ■
3:o) att herr Peterssons motion icke måtte af Riksdagen bifallas;
4:o) att herr Ericssons motion icke måtte af Riksdagen bifallas;
5:o) att herr Bruses motion icke måtte af Riksdagen bifallas;
6:o) att herr Liljeholms motion icke måtte af Riksdagen bifallas;
7:o) att herr Björcks motion icke måtte af Riksdagen bifallas;
samt
8:o) att herr Larssons motion icke måtte af Riksdagen bifallas.
Stockholm den 1 april 1889.
På utskottets vägnar:
O. BERGRIS.
Reservationer:
af herr Norén, i syfte att valrätt måtte tillkomma den, som till staten
erlägger bevillning för en till minst 700 kronor uppskattad årlig inkomst;
samt
af herr Larsson.
Herr Ivar Månsson har begärt få antecknadt, att han i följd af tjenst¬
ledighet från riksdagsgöromålen varit förhindrad att deltaga i detta ärendes
behandling inom utskottet.
Bih. till Likså. Prof. 1889. 3 Sami. 5 Häft.
3
R ii 11 e i s e
i konstitutionsutskottets utlåtande n:o 7:
sid. 9 råd 19 nedifrån står: Valbar är den, som fylt 25 år samt har valrätt.
läs: Valbar är den, som fylt 25 år samt, oafsedt
åldersbestämmelsen, har valrätt.
Bill. till lliksd. Prot. 1889. 3 Sami.