REGLEMENTE
FÖR
RIKSGÄLDS-KONTORET,
utiarvid slutet af 1889 års riksdag.
Innehålls-förteckning.
Riksgäldskontorets föremål § 1,
» skulder §§ 2 och 3.
» fordringar för utbetalda lån §§ 4—6.
» återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar
§§ 7—15.
)> utbetalningar, anvisade vid innevarande riksdag, §§ IG och 17.
Med statsregleringen gemenskap egande utgifter § 18.
På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv §§ 19—22.
Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, för-
valtningsutgifter m. m. §§ 23—33.
Riksgäldskontorets inkomster och tillgångar §§ 34—46.
Redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel §§ 47—49.
Riksgäldskontorets styrelse §§ 50—58.
Fullmäktiges sammankomster §§ 59—66.
» särskilda åligganden och uppdrag §§ 67—86.
Riksgäldskontorets betjening §§ 87 och 88.
Lediga tjensters bestridande och tillsättande §§ 89—93.
Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser §§ 94—99.
Pensionerandet af Riksgäldskontorets betjening §§ 100—103.
Allmänna bestämmelser § 104.
3
Reglemente för Riks gäl (iskon t or et. •
§ i.
Riksgäldskontoret har till föremal:
a) att ombesörja liqviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen
enligt § 66 Regeringsformen ansvarar;
b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riks¬
dagen blifvit å detta verk anvisade;
c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och
inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontor levererade öfverskott
och behållningar Riksdagen till hända;
d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å
Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga'
medel; och
e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt
af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.
Angående Riksgäldskontor^ skulder.
§ 2.
De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta
eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfven¬
som de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till
kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.
Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af RiJcsgäldskontorets
sladder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att
i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar
hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras
gällande.
Härförutan har Riksdagen medgifvit:
a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres
framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand
4
vara gällande, samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras
gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga
anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige
ega föreskrifva;,
b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägen¬
het, kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer
och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena
i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål
Fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser med de låneöfvertagare, som
kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt
c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Full¬
mäktige ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgälds-
kontorets medel infria.
Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontorets obliga¬
tioner har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af Riksgälds¬
kontoret utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår till 1,000 kronor
.eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst en, då valören utgör
1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor eller motsvarande be¬
lopp i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören öfverstiger 2,000 kronor
eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst tre handskrifna namn¬
teckningar,
I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilka Kontorets räkenskaper
och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid nästlidna års
slut finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de
föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskonto¬
ret utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit full¬
gjorda, fortfarande tjena till efterrättelse.
§ 3.
Innevarande års Riksdag har, med anledning af 1888 års svenska tre
procent statslåns upptagande, beslutat, att till de under Riksgäldskontorets för¬
valtning stående liqvidations- och amortissementsfonderna skall årligen, räknadt
från och med nästkommande år, utbetalas eu annuitet till belopp motsvarande
fyra procent af den för detta lån erhållna valuta, eller 885,333 kronor 33 öre,
af hvilken annuitet ränta å 1888 års lån främst skall utgå, men återstoden an¬
vändas till amortering å statsskulden medelst ökad utlottning eller obligations-
inköp tid efter annan, samt att, för innevarande år, till liqvidations- och amortisse¬
mentsfonderna skall utbetalas, jemte hvad som erfordras till ränta å 1888 årslån,
71,111 kronor 11 öre, att på här ofvan angifna sätt för amortering användas.
Angående R i k s gäldskon tore ts fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.
§ 4.
Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilka,
för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jemväl linnés detta reglemente
bifogad (bil. B), skola de förbindelser’, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte före¬
skrifterna uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse.
§ 5.
Innevarande års Riksdag har medgifvit Oscarshamns siad att å tid, hvarom
öfverenskommelse mellan fullmägtige i Riksgäldskontoret och staden träffas, till
Riksgäldskontoret betala återstoden, nu 69,159 kronor 78 öre, jemte derå upplupen
ränta, , af det vid 1877 års Riksdag staden, till förbättrande af dess hamn be¬
viljade lån å 80,000 kronor, samt föreskrifvit, att, om staden kommer att begagna
sig af berörda medgifvande, det inflytande kapitalbeloppet antingen skall användas
till ökad amortering å statsskulden eller ock gå i afräkning å det belopp, Riks¬
gäldskontoret bemyndigats att för statens räkning upplåna.
§6-
Riksdagen har år 1879 beslutat:
a) att bemyndiga Fullmäktige i Riksgäldskontoret att, i den mån ansöknin¬
gar derom inkomme, emot förbindelser af allmänna inrättningar, banker och andra
med af Kongl. Maj:t faststäld bolagsordning försedda kreditanstalter, mot pant af obli¬
gationer eller skuldförbindelser, utfärdade af svenska jernvägsbolag, som före utgången
af 1878 undfått koncession, utlemna lån på viss tid, dock ej längre än till slutet
af år 1893, och till sammanräknadt belopp af högst tjugutre millioner kronor;
b) att medel till ofvannämnda utlåning skulle beredas genom försäljning af
återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 års i riksdaler riksmynt
förskrifna statslån eller 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån eller 1878
års i pund sterling och francs förskrifna statslån;
c) att upplåning enligt nästföregående moment ej finge ega rum annorledes,
än i den mån de af ofvannämnda utlåning föranledda utgifter gjorde sådan upp¬
låning nödig; skolande Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de
finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel;
6
cl) att lånesökande skulle inom den 1 Juni 1880 hos Fullmäktige i Riks¬
gäldskontor anmäla, ej allenast hvilka jernvägsobligationer eller af jernvägsaktie-
bolag utfärdade skuldförbindelser de önskade att såsom pant erbjuda, samt be¬
loppet af det sökta lånet, utan ock inom hvilken tid, före utgången af 1893, de
ville återbetala det lån, som erbölles; börande i fråga om återbetalniugstiden iakt¬
tagas, att, der den lånesökandes verksamhet grundade sig på oktroj, meddelad
för viss tid, återbetalningstiden ej finge utöfver oktrojtiden utsträckas, dock med
rätt för sådan låntagare att, om ny oktroj erhölles, få omsätta lånet till senare, vid
lånets beviljande under sådan förutsättning bestämd tid inom utgången af år 1893;
e) att lånevilkoren skulle bestämmas sålunda, att staten, jemte fullt betryg¬
gande säkerhet för de beviljade lånens återbetalning på utfästa tider samt för be¬
hörigt gäldande af den å lånen betingade ränta, erhölle full ersättning för de
ränte- och öfriga utgifter, som statens för ifrågavarande ändamål gjorda upplåning
medförde;
f) att utlåningen skulle af Fullmäktige i Riksgäldskontoret verkställas en¬
ligt de närmare, bär ofvan ej angifna bestämmelser, som, efter det förslag dertill
af Fullmäktige afgifvits, af Kongl. Maj:t komme att fastställas; samt
g) att de sålunda utlånta medlen efter deras återbetalning till Riksgälds¬
kontoret skulle, derest de då ej funnes erforderliga vare sig för fortsättning af stam-
banebyggnaderna eller för nybyggnader vid statsjernvägarne, användas till påskyn¬
dande af amorteringen af statens skuld.
Angående Kiksgäldskontoret åliggande utbetalningar.
I:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.
§ 7.
Sistlidne års Riksdag har, till fortsättning af arbetena å stambanan
genom öfre Norrland, för år 1889 beviljat ett anslag af 2,500,000 kronor och deraf
till utgående från riksgäldskontoret anvisat 500,000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts
disposition utbetalas.
I sammanhang härmed har Riksdagen beslutat, att stambanan genom öfre
Norrland skall mellan Skorped i Vesternorrlands län och Vännäs i Vesterbottens
län framdragas öfver Anundsjö, Björna, Trehörningsjö och Nyåker, med rätt för
Kongl. Maj:t att närmare bestämma de orter, banan skall genomgå.
8.
Riksdagen har år 1885, under förutsättning att de i statsrådsprotokollet
öfver civilärenden för den 25 Februari samma år omförmälda, utaf staden
Hudiksvall och Hudiksvalls trävaruaktiebolag erbjudna upplåtelser till staten af
mark och af flottleden mellan Hybosjön och sjön Gryttjen komma till stånd,
dels medgifva, att Hudiksvalls jernvägsaktiebolags jernväg mellan Hudiksvall
och Näsviken med alla tillhörigheter i fast och lös egendom, deribland ångbåtar
och pråmar jemte sjöstationer med åbyggnader samt fordringar enligt bok, vid
tiden för öfverlåtelsen, må för statens räkning inköpas, att tagas i besittning den
1 November 1887, mot en köpeskilling af 536,488 kronor 15 öre, hvilken erlägges
sålunda, att staten
Ro) eftergifver hvad af det bolaget beviljade statslån
återstår oguldet den 31 December 1887, beräknadt att utgöra kronor 185,677: 97.
och 2:o) sistnämnda dag betalar till bolaget dels mot
erhållande af bolagets oguldna, i jernvägen intecknade obliga¬
tioner ett deremot svarande belopp, beräknadt till 105,624
kronor 7 öre, dels ock ytterligare 245,186 kronor 11 öre eller
sålunda tillhopa .......................................................................... „ 350,810: 18.
Summa Kronor 536,488: 15
dels öfverlåtit åt Kong!. Maj:t att fastställa de närmare vilkor, förbehåll
och bestämmelser, som vid uppgörande af aftalet med jernvägsaktiebolaget må
finnas erforderliga;
dels beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition för jernvägens inkö¬
pande och dess ombyggande till bredspårig samt utsträckande till norra stam¬
banan vid Ljusdal och förseende med rörlig materiel 4,623,300 kronor och deraf
anvisat till utgående
under år 1886 .................................................................. kronor 2,000,000: —
» » 1887 .................................................................. „ 2,350,300: -
samt „ „ 1888 .................................................................. „ 273,000: —;
och aligger det Riksgäldskontoret att, efter Kongl. Maj:ts disposition, utbetala
ofvannämnda belopp, i den mån de ännu ej lyftats.
§ 9-
Riksdagen har år 1879 till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt och i
den ordning, Kongl. Magt skulle ega att närmare bestämma, användas till inköp af
Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill hörer, så väl fast
som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vag¬
8
nar, verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stält
ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgälds-
kontoret att genom försäljning af då återstående osålda obligationer, tillhörande vare
sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för
att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas; och åligger det alltså Riksgälds-
kontoret att tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej
lyftats.
§ 10.
Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1881 års Riksdag beviljat och
stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor, att utgå
under fem år från och med år 1882 med 1,000,000 kronor årligen, dock så
att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett
efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å
detta anslag till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägs-
anläggningar anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i en¬
lighet med följande vilkor och bestämmelser:
l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande
bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga be-
sigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnads-
förslaget och arbetsplanens granskning föranledas;
2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt
och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf att bolags¬
männens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de
andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen åt dessa låneandelar; sko¬
lande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå till dess
besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af
kongl. kungörelsen den It December 1874, angående ordningen för afsyning och
besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,
och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för
allmän trafik;
3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall
vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte
statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbets¬
plan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar
hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller in-
betaldt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till
jernvägsanläggningens utförande;
9
4:o) att i afseende ä ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:
a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträcknings-
beloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra
å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;
b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande med-
gifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kong!.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; sko¬
lande beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,
till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta,
med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att
efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess
äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till
staten inbetaldt; och
c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;
5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och ma¬
teriel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af sta¬
ten lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordraus utbekommande
erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den jernväg,
för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej
mindre, såsom vilkor för statslåns erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordnin¬
gen intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran
inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan
fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till
dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats för
förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberörda sista tredjedel ej må ut-
bekommas, förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje
annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;
6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta eu ledamot i direktionen för hvarje jern-
vägsbolag, som innehar lån af staten, och utse en revisor att deltaga uti gransk¬
ningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda ut¬
sedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget;
7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt
underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, Indika Kongl. Magt
kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och kon¬
troller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt
8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämiult, må, då Kongl. Maj:t så
pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af deu
för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess
omedelbara disposition, hvaremot, när frågan är om boställsjord eller annan åt
Bih. till Bilcsd. Prof. 1889. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band. 2
(Riksg.-kontorets reglemente.)
10
enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför
af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kost¬
nadsfritt begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grus-
t ägt er, som kunna vara disponibla; och åligger det Riksgäldskontoret att behö¬
rigen tillhandahålla och utbetala det ännu ej lyftade belopp, Kongl. Maj:t å detta
anslag anvisat.
§ Il-
Till låneunderstöd för ens],lida jernvägar har 1886 års Riksdag beviljat
och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor, att
utgå under fem år från och med år 1887 med 1,000,000 kronor årligen, dock
så att belopp, som ej blifvic till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för
ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å
detta anslag, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägs-
anläggniugar, anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet
med följande vilkor och bestämmelser:
l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande
bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga be-
sigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna al kost-
nadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas;
2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostna¬
den efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyltas i mån af arbetets fort¬
gång på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
deraf att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i för¬
hållande till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa
låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen
innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse
med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordnin¬
gen för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för
allmän trafik, förrättad, och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd
till banans öppnande för allmän trafik;
Bro) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall
vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte
statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbets¬
plan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar
hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller in-
betaldt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till
jernvägsanläggningens utförande;
11
4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:
a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträcknings-
beloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra
å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;
b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande med-
giiVas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; sko¬
lande beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,
till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig
ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt,
så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge,
till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgilvits,
blifvit till staten inbetaldt; och
c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;
5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och ma¬
teriel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af
staten lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbe¬
kommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den
jernväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande
ej mindre såsom vilkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande i bolags¬
ordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens
fordran inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför
hvarje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet
innestå till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg med¬
delats för förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvan berörde sista tredjedel
ej må utbekommas, förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför
hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;
6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jern-
vägsbolag, som innehar lån af staten, och utse eu revisor att deltaga uti gransk¬
ningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda ut¬
sedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget;
7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta silf så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl
Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och
kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt
8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så
pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöliga mark, som står under dess
omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt en¬
12
skild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af
bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnads¬
fritt begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,
som kunna vara disponibla;
och åligger det Riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla och utbetala
de ännu ej lyftade belopp, Kong], Maj:t å detta anslag anvisat eller ytterligare
kan komma att anvisa.
§ 12.
Riksdagen har år 1884 beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition
ett anslag af 1,550,000 kronor, att under enahanda vilkor och bestämmelser, som
af 1881 års Riksdag blifvit faststälda för understödjande af enskilda jernvägs-
anläggningar, af Kongl. Majrt anvisas såsom låu åt Mellersta Hallands jernväg s-
aktiebolag och utgå med eu tredjedel under hvartdera af åren 1884,1885 och 1886;
och har Riksgäldskontoret att, enligt Kongl. Maj:ts disposition, utbetala de sålunda
anvisade belopp, i den mån de ännu ej lyftats.
§ 13.
Riksdagen har år 1886 beviljat och stält till Kongl. Maj:ts förfogande
ett belopp af två millioner sextioåtta tusen kronor, att anvisas såsom lån åt Göte¬
borgs—Hallands jernvcigsaktiebolag och utgå med ena hälften under år 1887 och
med andra hälften under år 1888, under de vilkor och bestämmelser, som för
understödjande af enskilda jeruvägsanläggningar blifvit af samma Riksdag stad¬
gade samt i § 11 af detta reglemente finnas angifna; och har Riksgälds¬
kontoret att, enligt Kongl. Maj:ts disposition, behörigen utbetala det för år 1888
beviljade belopp af 1,034,000 kronor.
§ 14.
Jemte det 1883 års Riksdag beslutat, att en särskild fond skall bil¬
das och af Statskontoret förvaltas, med ändamål att genom lån understödja odling
af sänka trakter, samt att de till Statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån
skola från och med år 1884 till och med år 1888 till denna fond ingå, har Riks¬
dagen föreskrifvit, att under åren 1884 till och med 1888 Riksgäldskontoret skall,
i mån af behof och uppå reqvisition af Kongl. Majrt, till fonden öfverlemna medel
till så stort belopp, som jemte nyssnämnda, till fonden ingående annuiteter å od¬
13
lingslån må kunna erfordras till fyllande af högst eu million kronor årligen; samt
att Riksgäldskontor skall al fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som,
genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontor förorsakas.
§ 15.
Sistlidne års Riksdag har beslutat, att till odlingslånefonden må under
hvarje åt åren 1889—1893 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande annuite-
tei å odliugslån, än älven åt Riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå reqvisi¬
tion åt Kong], Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till
fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor
årligen, samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den
ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgälds¬
kontoret förorsakas.
2 o. Under innevarande riksdag på Riksgäldskontoret anvisade utgifter.
§ 16.
Innevarande års Riksdag har, till fortsättning aj arbetena å stambanan norr
om Sollefteå, för år 1890 beviljat ett anslag af 4,000,000 kronor och deraf till ut¬
gående från Riksgäldskontoret anvisat 2,600,000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts
disposition utbetalas.
§ 17.
Innevarande års Riksdag har, för ny reglering af Umeå stad i följd af den
staden år 1888 öfvergångna brand, åt nämnda stad beviljat såsom bidrag till in¬
lösen åt mark, ^ som erfordras till utläggning af gator, torg och andra allmänna
platser, samt såsom understöd för bestridande af de med regleringens genomfö¬
rande i öfrigt förenade kostnader, dels ett anslag utan återbetalningsskyldighet
å sjuttiofem tusen kronor, dels ock ett lån af tvåhundratusen kronor, att lyftas
under år 1890, anslaget i Statskontoret och lånet i Riksgäldskontoret, mot vilkor
i afseende å lånet,
att stadsfullmäktige i stadens namn och på dess vägnar för lånesuinman
afgifva sin till Riksgäldskontoret eller ordres stälda skuldförbindelse, innefattande
de åt Riksdagen för lånets användande och återbetalning stadgade vilkor;
14
att hvad af lånet icke blifvit hos Riksgäldskontor! uttaget föreslutet af år
1890 icke får derefter utbekommas;
att det i Riksgäldskontoret lyftade lånebeloppet får utan ränta och kapital-
afbetalning innehafvas till 1893 års slut, hvarefter och intill dess lånet blifvit till
fullo godtgjordt fem procent å dess ursprungliga belopp bör till Riksgäldskontoret
årligen inbetalas, deraf ränta efter fyra för hundra å det oguldna kapitalet först
beräknas och afgår, samt öfverskottet utgör kapitalafbetalning, samt
att inbetalning af den uti nästföregående punkt omförmälda annuitet bör
vid hvarje års slut verkställas vid påföljd för underlåtenhet deraf, att å annuiteten
beräknas fem procent räuta från förfallodagen; och åligger det Riksgäldskontoret
att till vederbörande behörigen utbetala nämnda lånebelopp.
3;o. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter.
§ 18.
1 händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att,
sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet,
för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådaut
ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att,
så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda
förskjutit.
4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv.
§ 19.
Till följd åt stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit
och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat eu kreditivsumma af tre millioner
kronor, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han Statsrådet in
pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade
förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än
sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord.
15
§ 20.
Den kreditivsumma, sou), enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å
Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan
innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets
försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets
tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riks¬
dagen faststält till en million fem hundra tusen kronor.
§ 21.
För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst före¬
gående paragrafer å Riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill
disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derut¬
öfver erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontorets obligationer,
stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning;
egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende om¬
ständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalnings¬
terminerna för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas
senare än fem år efter deras utgifningsdag.
§ 22.
Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för upp¬
fyllande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit,
att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna till¬
gång, i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst etthundrafemtio
tusen kronor.
5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisiouskostnader,
aflöningar, förvaltningsutgifter, in. m.
§ 23.
Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riks dag sk o stund er skola,
intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af sam¬
16
ma, genom Riksdagens Statsutskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade
beslut, omedelbart från Riksgäldskontor till vederbörande utbetalas, hvarförutan
sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller be¬
skaffenhet dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kong]. Maj:t godkända och
å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld
granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af
Riksgäldskontor godtgöras.
§ 24.
Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt
underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontor et anvisade som af de för
Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma
egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgälds-
kontorets medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontors expenser van¬
ligen hänförda utgifter.
§ 25.
För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed för¬
enade utgifter kommer ett årligt anslag af två tusen kronor att utgå; och skola
de af 1882 års Riksdag faststälda stadgar för Riksdagens bibliotek samt instruk¬
tion för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjena till efterrättelse.
Riksdagen har år 1884 beslutat:
a) att bestämma aflöningen för Riksdagens bibliotekarie till:
lön
och tjenstgöringspeuningar
|
................... kronor 2,500: —
....................... „ 1,500: —
|
|
kronor 4,000: —
|
att lönen må kunna, efter fem års tjenstgöring i befattningen, ökas med 500
kronor;
att, om bibliotekarien erhåller fri bostad med nödig vedbrand, tjenstgörings-
penningarne skola utgå med endast 600 kronor, dock så, att, vid afdrag i följd af
tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmel¬
ser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenniugarne från aflöningsbeloppet i
dess helhet;
att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma be¬
stämmelser må gälla för Riksdagens bibliotekarie, som i Riksgäldskontorets regle¬
mente finnas för detta kontors tjenstemän angifna;
att bibliotekarien skall vara skyldig ej mindre att ställa sig till efterrättelse
gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion för biblio¬
17
tekarien vid Riksdagens bibliotek än ock utan vidare ersättning lemna det bi¬
träde, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret kunna af honom påkalla, dels vid upp¬
rättande af alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets Ständers protokoll med bi¬
hang för tiden från och med år 1809 till och med år 1866 och dels vid göromål
för Riksgäldskontorets räkning;
b) att Fullmäktige i Riksgäldskontoret må ega att vid Riksdagens bibliotek
anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels:
lön .......................................................................................... kronor 600: —
tjenstgöringspenningar ......................................................... 100: _
kronor 700: —
dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för denna
förmån, 200 kronor såsom tjenstgöringspenningar; hvilken aflöning må kunna, efter
fem åis ordinarie tjenst, höjas, lönen med 100 och tjenstgöringspenningarne med
100 kronor;
att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma be¬
stämmelser må gälla för den vid Riksdagens bibliotek austälde vaktmästare, som
i Riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid detta kontor an-
gifna; och
c) att så väl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek
aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader.
§ 26.
De traktamenten och resekosinadser sättningar, som tillkomma Riksdagens
Revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riksgälds¬
kontorets medel godtgöras; börande jemväl de arfvode!), Revisorerne bestämma
för de hos dem austälde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vakt-
betjente, utbetalas från Riksgäldskontoret, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse,
som af Kongl. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken
haft nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes
må Revisorerne på Riksgäldskontoret anvisa ersättning ej mindre för inköp af
papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof samt för
annonser rörande Revisorernes sammanträden än ock för de kostnader, som kunna
föranledas af sådana under revisionstiden verkstälda resor, som Revisorerne vid
sammankomst in pleno ansett nödvändiga.
Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes
berättelser angående granskningen af Stats-, Banko- och Riksgäldsverkens för¬
valtning, äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna,
böra äfven af Riksgäldskontorets medel bestridas.
Rik till Riksd. Prof. 1889. 10 Sand. 1 Afd. 2 Rand. 3
(Riksg.-kontoreta reglemente.)
18
§ 27.
Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda Icansli-
och vaktbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal
utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande
Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor,
eller lika belopp som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör;
hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är
skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär
justitieombudsmanslönen.
Utöfver den faststälda aflöningen egen den justitieombudsman, som hädan¬
efter tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att
såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen femhundra kronor.
För ofvan bemälda kansli- och valdbetjening utgår aflöningen med följande
årliga belopp, nemligen:
för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor;
„ en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,
med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem år med
500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;
„ en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombuds¬
mannen att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göro-
målens gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m. använda
nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning
redovisa; samt
„ en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan
höjas med 100 kronor, men så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde
vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året.
I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och
vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för
justitieombudsmansexpeditionen ; hvarjemte särskildt är stadgadt, dels att sekre¬
teraren hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de
göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskömitén, dels att,
derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola
vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende
på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall.
§ 28.
Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontoret
uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redo¬
görelse förskottsvis utbetala eu summa af två tusen kronor.
19
För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitie¬
ombudsmannens och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem
hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel
utanordnas.
Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser jemte
dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryck¬
ning anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga
korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och
häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf
Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition
beviljade anslag, hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers för¬
säljning i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga an¬
stalt, inför Fullmäktige särskildt redovisas.
§ 29.
Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges ordförande tre tusen två hundra kronor,
samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen;
hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa år¬
ligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma
grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kam¬
marens ledamöter.
§ 30.
Aflöningen för Riksgäldskontorets tjenstemannapersonat och vakfbetjening utgår
enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke får
öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonju¬
tande af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjening beviljade löne¬
förhöjning :
l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro under¬
kastade den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,
som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest
kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskonto¬
rets tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga
sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas.
2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller
Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas,
skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene
utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden,
20
hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer
att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager.
3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få upp¬
bäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit
semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå
till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjenste¬
man eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att
uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del
deraf.
4:o Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning
utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret
utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast
frånträda.
Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom
Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenst¬
göringen i Riksgäldskontoret hinderlig.
§ 31.
Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,
som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda sex tu¬
sen kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas
under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäk¬
tige icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller
andra arfvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda
eller medgifna.
§ 32.
Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemed¬
lade tjensteman 'och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Generalassistans-
kontoret ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af
högst två hundra tjugufem kronor.
§ 33.
Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afslutade och veder¬
börligen granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag
slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,
som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp
21
af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldslcontorets medel
godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej
behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor,
att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för
kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor
och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret
icke få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne del-
cgaren senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid
f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerde¬
del af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemanna-
personal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbör¬
ligen inbetald.
Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar
utom lånefordringarne.
§ 34.
De till Rilcsgäldshontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under
någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller använ¬
das till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot
strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riks-
gäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke med-
gifvas.
§ 35.
Riksgäldskontoret eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid för¬
säljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktions-
medlen för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof
eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, så vida ej dessa medel blifvit
af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade.
§ 36.
Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat,
bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenholscerk, alla öfriga
22
verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgörande, från och med år
1878 befrias från dylik tionde, dock livad nedannämnda verk angår med följande
vilkor och förbehåll:
a) för Tunabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till
Kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla
värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgälds-
kontoret erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång
derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande
skogsmark, kan verket tillkomma;
b) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riks-
gäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344
kronor 60 öre; och
c) för Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta verk lika¬
ledes före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af
detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;
samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen
från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda
vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda;
så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda
vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas.
§ 37.
Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i Riks¬
banken än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, eger
Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag eller
på de återbetalnings vilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af
Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga.
§ 38.
Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, un¬
der åren 1889 och 1890 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående från
Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags-, kyrkomötes- och revi¬
sion skostnader, aflöningar, annuiteter och räntor, efter afdrag af till Riksgälds¬
kontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som enligt
§ 49 skall för det sistförfluten året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas,
Kongl. Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgälds¬
kontoret inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den
summa, hvarmed berörda utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verk¬
ligheten från Riksgäldskontoret utgått.
23
g 39.
Sedan Riksdagen nästlidne år beviljat Luleå stad ett tomtregleringslån å
100,000 kronor, att under innevarande år i Riksgäldskontoret lyftas, samt i riks-
staten för sistnämndå år uppfört detta lånebelopp, eger Riksgäldskontoret att
derför af Statskontoret utbekomma ersättning.
§ 40.
Som Riksdagen år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller derefter in-
flöte för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre Jcrono-
Uigenheter och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 i samma månad skulle af Stats¬
kontoret levereras till Riksgäldskontoret att der särskildt bokföras, intill dess Riks¬
dagen fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogs¬
odling tjenlig mark, finge, i den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark,
hvilka af Kongl. Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde
beredas från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ända¬
mål af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl.
Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.
Sedan nästlidna års Riksdag ytterligare medgifvit försäljning af vissa
andra mindre kronoegendomar, dock under vilkor att de genom denna försäljning
inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller till skogsbörd
tjenlig mark, och i sammanhang dermed föreskrifvit, att äfven dessa medel borde
inlevereras till Riksgäldskontoret och der bokföras på sätt stadgadt vore angående
köpeskillingarne för de kronoegendomar, som såldes enligt Kongl. brefvet den 29
Maj 1874, har Riksdagen innevarande år medgifvit, att de sålunda, efter försälj¬
ning jemlikt Kongl. brefvet den 18 Maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande
medel må för ofvan angifna ändamål under en tid af tre år, räknadt från den 1
Januari 1889, af Kongl. Maj:t disponeras; och åligger det i följd häraf Riksgälds¬
kontoret att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, utbetala samma medel.
§ 41.
I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de
för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess
desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de
icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskonto¬
ret; hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel enligt Kongl.
Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla.
24
§ 42.
Riksdagen har dels år 1883, dels år 1888, bemyndigat Riksgäldskontoret
att, för beredande af den tillgång till Riksgäldskontoret åliggande försträcknin¬
gar till odlingslånefonden, som kan erfordras utöfver livad enligt särskilda beslut
må blifva för sådant ändamål till Riksgäldskontoret öfverlemnadt, i mån af behof
försälja obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara från långifvarens sida, men stälda
att återbetalas viss kortare tid efter af Riksgäldskontoret verkstäld uppsägning,
med rätt tillika för Fullmäktige att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot
och uppsägningstid.
Riksdagen har år 1887 bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst för¬
säljning af fonderade statsobligationer i mån af behof bereda erforderlig tillgång
till utbetalning af de utaf Riksdagen beviljade och till utgående år 1888 på Riks¬
gäldskontoret anvisade anslagsbelopp å 1,500,000 kronor till fortsättning åt ar¬
betena å stambanan norr om Sollefteå, å 273,000 kronor till inköp af jernvägen
mellan Hudiksvall och Näsviken samt dess ombyggnad till bredspårig, utsträckande
till norra stambanan vid Ljusdal och förseende med rörlig materiel, å 1,034,000
ki-onor till lån åt Göteborgs—Hallands jernvägsaktiebolag och å 1,000,000 kronor
till låneunderstöd ur 1886 års fond för lån åt enskilda jernvägar.
Nästlidne års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst för¬
säljning af svenska statsobligationer i mån af behof bereda erforderlig tillgång till
utbetalning af de till utgående år 1889 på Riksgäldskontoret anvisade dels 500,000
kronor af anslaget till fortsättning af arbetena å stambanan genom öfre Norrland
och dels 1,000,000 kronor till låneunderstöd ur 1886 års fond för lån åt enskilda
jernvägar.
Innevarande års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst
försäljning af statsobligationer i mån af behof bereda erforderlig tillgång till ut¬
betalning af de till utgående år 1890 på Riksgäldskontoret anvisade dels 2,600,000
kronor af anslaget till fortsättning af arbetena å stambanan norr om Sollefteå och
dels 1,000,000 kronor till låneunderstöd ur 1886 års fond för lån åt enskilda
jernvägar.
Riksdagen har år 1876 åt Fullmäktige uppdragit att, för leonvertering, när
omständigheterna dertill föranleda och då sådant med fördel för staten kan ske,
af äldre statslån, på sätt och till de belopp Fullmäktige finna lämpligt, dock ej
utöfver hvad som till förenämnda konvertering åtgår, försälja eller träffa aftal om
blifvande försäljning af vare sig då återstående osålda obligationer af 1872 års stats¬
lån, eller återstående obligationer af 1875 års i tyska riksmark förskrifna stats¬
lån, eller nya, i annat myntslag och med högst fyra och eu half procent ränta
förskrifna obligationer eller partialförbindelser, dem Fullmäktige ega utfärda; och
25
skola Fullmäktige i (ifrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de finna lämpligast
och bäst befrämja statens fördel; och har, i sammanhang härmed, Riksdagen
föreskrifvit, att, för den händelse nya obligationer komma att af Riksgäldskontor
utfärdas, Fullmäktige skola underställa Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse de beslut,
som rörande berörda nya upplåning kunna komma att fattas, med underdånig an¬
hållan att Kongl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti.
Härjemte har Riksdagen innevarande år föreskrifvit, att, om nya stats¬
obligationer, i hvilka någon viss, ovilkorlig återbetalning medelst årlig amortering
ej blifvit af staten utfäst, varda af Fullmäktige i Riksgäldskontoret utfärdade, Full¬
mäktige skola snarast möjligt göra framställning om anvisande af de medel, hvilka
böra årligen afsättas för skuldbeloppets amortering inom den tid, Fullmäktige anse
lämplig; skolande dessa medel ingå till en för samtliga statslånen gemensam amor¬
teringsfond samt af Fullmäktige användas till amortering å statsskulden medelst
ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.
Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kongl. Maj:t bifallit Riksdagens
begäran derom, att utlottningslistorna rörande de i svenskt mynt förskrifna stats¬
obligationer må såsom bihang få medfölja svensk författningssamling — föranstalta,
det nämnda listor hädanefter varda till vederbörande behörigen aflemnade, för
att på nämnda sätt komma till allmänhetens kännedom; skolande Fullmäktige,
om nya statsobligationer blifva i svenskt mynt förskrifna eller deras belopp varder
i svenskt mynt evalveradt, tillse att enahanda kungörelse i afseende å dem utfär¬
das, äfvensom söka utverka, att dessa obligationer tillhörande kuponger må, på
samma sätt som i afseende å kuponger till 1872 års lån eger rum, i landtränteri-
erna inlösas och i uppbörden mottagas.
§ 43.
Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riks¬
gäldskontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriande af sådana obliga¬
tioner och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amor-
tissementsfonder, öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till
fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.
§ 44.
De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar, äfven¬
som de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta
tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk
åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till banda och göras räntebärande
Bill. till Riksd. Prot. 1889. 10 Samt. 1 Afd. 2 Band.
(Riksg,-kontorets reglemente.)
4
26
genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med Full¬
mäktige i nämnda bank, eller ock genom desammas utlåning på sätt, som Full¬
mäktige i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jem¬
väl att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser,
som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.
Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åt¬
njuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesum-
mans förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån
skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningeställnin-
gen som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas.
§ 45.
För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk
att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million fem hundra
tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoregle¬
mentet derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.
§ 46.
Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetal¬
ningar finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att. anskaffa dertill erforderliga medel
genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af
krediter, på vilkor som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte
att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning åt Statskontoret,
i mån af behof upplåna medel mot Kontorets obligationer i svenskt mynt, stälda
till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af Riksgälds¬
kontoret verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige öfverlemnadt att, med hän¬
sigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, be¬
stämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer.
I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lem-
nar Riksdagen särskilda föreskrifter.
27
Angående redovisningen åt' de till Riksgäldskontor et
ingående medel.
§ 47.
Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderha upplånta och
dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje
år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör föras en särskild räken¬
skap öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsf'onder. Hufvud-
boken skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets
början och slut samt den förändring densamma under årets lopp undergått. Så väl
hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissements-
fonderna skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper
omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli be¬
hörigen granskade.
Riksgäldskontorets hufvudböeker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Stats¬
kontoret till hända, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar må
kunna jemväl i rikshufvudboken intagas.
§ 48.
.Under loppet af Juni månad hvarje år höra, till upplysning för allmänheten
om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål
lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom
trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.
§ 49.
I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med stats¬
verket för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret
tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör
derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning
om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret åter¬
ställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.
28
Angående styrelsen för Riksgäldskontoret.
§ 50.
Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf
Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den
ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar.
Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen
blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig välja en vice
Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.
§ 51.
Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riks¬
dagen bestämd ordning.
§ 52.
År Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad
här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal
suppleanter.
§ 53.
Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgäldskontorets förvaltning ställa sig
till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga
rörande Riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldt och för-
tegadt hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör.
§ 54.
Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att
han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke må
såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigs-lefattningen,
och suppleant inträda i hans ställe.
29
§ 55.
Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riks-
gäldskontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgs¬
fullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt
vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af
de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag.
§ 56.
Fullmäktige utse inom sig två Deputerade, hvilka väljas vid slutet af hvarje
qvartal; och verkställas berörda val, dervid förut varande Deputerade kunna om¬
väljas, på sätt sista punkten af § 65 innehåller.
Fn af dessa Deputerade utöfva!’ närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå
tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut varda
i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan Fullmäk¬
tiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat
laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjenstemännen,
äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom meddela
föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie samman¬
träde. Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets värdepapper det upp¬
drag, tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller.
I öfrigt skola Deputerade ombesörja lånemedels indragning, verkställa de
tör Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel till
vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar med
mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige
meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemen¬
samt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade redogöra
för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst
förflutna tid.
I förhållande till beskaffenheten och omfånget af ofvan omförmälda och de
ölriga uppdrag och göromål, som varda af Fullmäktige åt Deputerad uppdragna,
ega Fullmäktige för Deputerade bestämma lämpliga arfvoden.
Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för låne¬
transaktioner, utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar,
*
§ 57.
Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående an¬
vändandet af Riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke
30
af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder
i denna egenskap, Riksdagen eller dess Statsutskott och Revisorer allena redo
skyldige samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ord¬
ning och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riks¬
dagar och revisioner, genom justitieombudsmannen.
§ 58.
Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för
hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda
föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne begära råd och
yttranden.
Angående Fullmäktiges sammankomster.
§ 59.
Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem be¬
stämmes. Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutua gång sådant
fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid
hvarje sammankomst skall protokoll föras.
§ 60.
Med undantag af de enligt § 56 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och
åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige
vid deras sammankomster föredragas och få endast der afgöras.
§ 61.
Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid Jrån staden afresa
bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då
tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.
31
§ 62.
Är Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,
till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter
hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.
§ 63.
Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må
ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro
om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda
kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej
heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäk¬
tige äro närvarande.
§ 64.
Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af
Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle
vid deras sammankomst sig infinna.
§ 65.
Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra
samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per
capita beräknas. Derest flere skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan
närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal
röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid
sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter
börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då
fattade beslutet biträdt.
Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, der¬
till någon bland Fullmäktige kan utses.
§ 66.
Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjensteman
eller andra enskilda personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa
beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Statsutskottet anföra besvär;
32
dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom
trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje
deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr,
åligger honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående samman¬
komst eller'riksdagens början, derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär
ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Reviso-
rerne eller Statsutskottet öfverlemnas.
Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorer¬
nes sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter del-
fåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till Stats¬
utskottet eller Revisorerne inlemnas.
Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden cell
uppdrag.
§ 67.
Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kassörens och Kamre¬
rarens anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inven¬
tera de under Kassörens och Kamrerarens vård befintliga fåne- och säkerhets¬
med flere handlingar.
§ 68.
Eu gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för
Riksgäldskontor et anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigt¬
ning årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under
deras vård och inseende.
Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke
allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier
finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler
och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsättes,
jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obruk¬
bara eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen af¬
färda, med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försälj¬
ning blifvit föryttrade.
33
§ 69
Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägen¬
heter inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begag¬
nande ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kong], Maj:t
sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom kronans
hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embets-
myndigheter, som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna
åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom förandra, all¬
mänt gagn afseende ändamål; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse före¬
skrifva de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och
inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik
upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen
och inventarierna derföriunan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick
samt, om så erfordras, reparerade.
§ 70.
Sedan Riksdagen ej mindre år 1884 beslutat att bilda en fond för nytt riks¬
dagshus samt af de vid statsregleringarna för åren 1885, 1880, 1887 och 1888
tillgängliga medel till denna fond afsatt sammanlagdt 2,584,500 kronor och åt
Riksgäldskontoret uppdragit att för fondens räkning förränta dessa till Riksgälds-
kontoret öfverlemnade medel, än ock nästlidne år, i sammanhang med beslutet
om uppförande å vestra delen af Helgeandsholmen af tvenne byggnader för in¬
rymmande af Riksdagen, Riksgäldskontoret och Justitieombudsmansexpeditionen
samt af Riksbanken, föreskrifvit, att för detta ändamål skulle bildas en byggnads¬
fond för riksdags- och riksbank shus, hvaruti skulle ingå dels den för uppförande
af nytt riksdagshus bildade fonden, dels de till nytt hus för Riksbanken afsätta
1,500,000 kronor, dels af sådana medel i Riksbanken, som blifvit afsätta för in¬
lösen af gamla sedlar, en summa af 255,000 kronor, dels ock under sju års tid
årligen ett anslag af 250,000 kronor, eller tillsammans 1,750,000 kronor åligger
det Fullmäktige i Riksgäldskontoret att jemte Fullmäktige i Riksbanken förränta
de denna fond tillhörande medel i den mån de icke i följd af Riksdagens beslut
från fonden uttagas.
§ 71.
Som nästlidne års Riksdag beslutat, dels att för inrymmande af Riks¬
dagen, Riksgäldskontoret och Justitieombudsmansexpeditionen samt af Riksbanken
tvenne skilda byggnader må uppföras å vestra delen af Helgeandsholmen, dels
Bill. till Riksd. Prot. 1889. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band. 5
(Riksg.-kontorets reglemente.)
34
att för detta ändamål bildas eu byggnadsfond för riksdags- och riksbanksbus,
hvaruti ingå, jemte andra medel, den för uppförande af nytt riksdagshus bildade
fonden, dels att af denna byggnadsfond må utgå till uppförande af nytt hofstall å
artilleriplanen och anordnande eller uppförande af ett vaktstall i Kongl. slottets
närhet en summa af högst 1,070,000 kronor, till ersättande af det för landtförsvarets
behof disponerade förra artilleristallet vid artilleriplanen och för inlösen af bygg¬
naderna å egendomen n:o G i qvarteret Bodarne 55,000 kronor och till inlösen
af bazarbyggnaden å Norrbro och tvättinrättningen i Norrström högst 280,000
kronor, dels att totalbeloppet af kostnaden för båda byggnaderna å Helgeands¬
holmen jemte dervid nödvändig byggnad af kajer och broar samt platsens ord¬
nande i öfrigt ej må öfverstiga hvad af fonden återstår, sedan sistnämnda tre
kostnadsbelopp derifrån afdragits, eller i rund summa 5,000,000 kronor, dels ock
att byggnaderna skola uppföras i enlighet med genom bankofullmäktiges och
Fullmäktiges i Riksgäldskontoret försorg upprättade och af dem gillade ritningar,
åligger det Fullmäktige i Riksgäldskontoret att utföra det dem gifna uppdrag, som
i Riksdagens i detta ärende fattade beslut innefattas.
§ 72.
Riksdagen har år 1886 åt Fullmäktige uppdragit att å Riksdagens
vägnar mottaga och på lämpligt sätt förvara de lyster och medaljonger af nuvarande
eller förutvarande ledamöter af Riksdagen, hvilka blifvit af skulptören Sven An¬
dersson såsom gåfva till Riksdagen erbjudna.
§•73.
Då Revisorerne öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda, skola
Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontor ds ställning och förvalt¬
ning under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta.
Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva
och till statsutskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan
Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.
§ 74.
Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne
utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med all¬
männa tidningarne af Revisorernes angående stats- och riksgäldsverken afgifna
och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka
handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträ¬
dande Revisorer och Riksdag öfverlemnas.
§ 75.
Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige:
a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll
med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med
behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta
kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets^ som hihangets tryckning;
b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrif¬
materialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras;
c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens hus.
Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i all¬
männa tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flere
arbeten.
För Öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjenste-
män, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter ve¬
derbörliga reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de un¬
der riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforder¬
liga reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut
upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna
effekter.
§ 76.
Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalholag den 27 Mars
1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper
skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af
Fullmäktige i Riksgäldskontor, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja eu
person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i
enlighet med de af Kongl. Maj:t för Balslands kanalaktiebolag den 7 April 1865
och för Kinda kanals aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolags¬
ordningar, årligen utse en revisor att granska hvardera af dessa bolags förvalt¬
ning och räkenskaper.
§ 77.
Då de bolag, som för jernvägsanläggningars utförande från Riksgäldskontor
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och kronan
36
afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser,
deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt be¬
rättelserna om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra
Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huru
vida några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säker¬
het för de utgifna lånens fortsatta liqviderande.
§ 78.
Uti Allmänna hypoteksbankens styrelse bör en ledamot, som skall vara vice
ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså utses af Fullmäktige
till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och räken¬
skaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige
utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteks¬
bankens delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision.
§ 79.
Fullmäktige i Riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i Post¬
sparbankens styrelse.
§ 80.
I enlighet med Kongl. Majrts nådiga kungörelse den 9 September 1881 angående
förnyadt reglemente och bolagsordning för aktiebolaget sågverksegarnes garanti-
förening skola Fullmäktige, för granskning af nämnda bolags räkenskaper och för¬
valtning, utse en revisor, som är ordförande i revisionen; äfvensom Fullmäktige
skola utse ett ombud att innehafva en af nycklarne till den kassakista, hvari de
såsom garantifond för bolaget utfärdade statsobligationer förvaras.
§ 81.
Riksdagen har år 1881 åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret uppdragit att
låta genom lämplig person, enligt af Fullmäktige faststäldt formulär och med iakt¬
tagande af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl meddela, utarbeta
samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt sakregister till Pikets
Ständers protokoll med bihang för tiden från och med år 1809 till och med år 1866,
börande dels detta register, så vidt sådant med hänsyn till anordningen af de tryckta
riksdagshandlingarne låter sig göra, blifva gemensamt för alla de ifrågavarande riks-
dagarne och omfatta hänvisningar till samtliga riksdagshandlingar med undantag af
de protokollsutdrag, som blifvit öfverlemnade från det ena ståndet till det andra,
37
dels ock de i registret intagna sakrubriker vara så specifika, att registret lemnar
lätt och tydlig vägledning och tillika angifver de särskilda ärenden, som i samma
Kongl. proposition eller utlåtande må förekomma; och bär Riksdagen innevarande
år bemyndigat Fullmäktige dels att för detta sakregisters fullbordande i manu¬
skript under innevarande år eller, om arbetet ej under detta år kan afslutas,
under dels innevarande, dels nästkommande år af förslagsanslaget till riksdags-
kostnader använda 6,000 kronor, dels att, då sådant kan ske, ombesörja registrets
tryckning och af nyssnämnda förslagsanslag bestrida utgiften derför samt för
anskaffande af papper dertill, dels ock att bestämma upplagans storlek samt pris
för hvarje exemplar af registerverket, äfvensom besluta och låta verkställa den
kostnadsfria utdelning deraf, som Fullmäktige må finna böra ega rum.
§ 82.
Innevarande års Riksdag har bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att, för inköp af namnregister till borgare- och bondeståndens protokoll för tiden från
och med 1809 till och med år 1866, sedan desamma blifvit genom Fullmäktiges för¬
sorg granskade och af dem godkända, af förslagsanslaget till riksdagskostnader
använda 1,000 kronor.
§ 83.
Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek, för hvilket stadgar blifvit af 1882
års Riksdag faststälda, tillkommer Fullmäktige i Riksgäldskontoret; och skola
Fullmäktige bland sig utse en inspektor för utöfvande af den närmaste tillsynen
öfver biblioteket.
§ 84.
Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldshontorets Full¬
mäktige:
a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den
ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller
andra lika vigtiga .hinder göra Riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för
Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);
b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning, i
den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men
Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);
c) uti justitieombudsmansembetet genast insätta den man, som blifvit utsedd
till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger
sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig
man i stället för justitieombudsmannens utsedde efterträdare, derest äfven han mel¬
38
lan riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i justitieombudsnaansembetet insattes
eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);
d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta lianals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgälds-
kontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att
å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande va¬
let till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna
före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas.
Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontor gemensamma sammanträ¬
den böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvardera verket
vara tillstädes.
§ 85.
Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för Justitie¬
departementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland
Fullmäktige i Riksgäldskontor vara tillstädes.
§ 86.
För den händelse, att Kongl. Maj:t förordnar om upphörande af de en-
' skilda bankernas rätt att utgifva egna banksedlar å tio kronor, ega Fullmäktige att
på det sätt och uppå de vilkor i afseende å räntegodtgörelse, återbetalningsskyl-
dighet m. in,, som med Fullmäktige i Riksbanken aftalas, tillhandahålla Riksbanken
svenska statens obligationer eller deremot svarande valuta i guld intill ett belopp
af högst sju millioner kronor.
Angående betj eningen vid Riksgäldskontor^.
§ 87.
De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförde tjenstemän äro följande:
en sekreterare och ombudsman;
en kassör;
en kamrerare;
en revisor;
30
en kassabokhallar e;
en lånebolchållare ;
en registrator och lianslist-, samt
en Icamniarslcrifvare.
§ 88.
Vaktbetjeningen utgöres af:
en förste valdmästare; och
tre vaktmästare.
Angående lediga tjenst ees bestridande och tillsättande.
§ 89.
Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till
sjukdoms- eller annat laga förfall, eller, vid inträffad ledighet, under auslagstiden
förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i § 94
förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning;
dock ankommer på Fullmäktige tillerkänna innehafvare!! deraf ett efter omstän¬
digheterna lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden
mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blif¬
va förordnad att bestrida.
Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbör¬
ligt förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna
tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda
förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vakt-
mästaregöromål, samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten
anslagen.
Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter af¬
drag af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken
uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ord¬
ning blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan
vid Riksgäldskontor!; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att
upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige ufcfärdadt.
40
§ 90.
Då tjensteman eller valdmästare för enskilda angelägenheters besörjande er¬
hållit tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande
under den tid tjenstledigheten fortfar.
§ 91.
Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesattes, skall sådant jemte de med
samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega
att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen inom Riksgälds-
kontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets ut¬
färdande, dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom
den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig
sökande sig icke anmält.
§ 92.
För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontoret fordras att
hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock böra
de tjensteman, som anställas vid Fullmäktiges kansli, hafva aflagt den akademiska
examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångs¬
verken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva full¬
gjort hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf' må
begagnas.
§ 93.
Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den
som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten
af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och pas¬
sande ; dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjenster
endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial er¬
håller, under den tid han tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkor, aflö-
ningsstaten för tjensten bestämmer.
41
Angående behandlingen af frågor rörande tjenst^-
försummelser in. in.
§ 94.
Om någon Riksgäldskontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej
låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd
med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, eller ock i allmänna lef-
vernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige till¬
rättavisas och varnas. 1 händelse den, som på delta sätt undergått första var-
ningsgraden, ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å före¬
kommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från
dess innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under
liden må i ersättning för tjenstens förrättande användas.
§ 95.
Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat
förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på
Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera
honom eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande
tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida tjen¬
steman, som blifvit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibe¬
hålla och utöfva sin beställning.
§ 90.
Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom
tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar
hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst.
§ 97.
Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenst¬
göring af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig för¬
hållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen af Fullmäktiges De¬
puterade erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension
eller entledigande.
Bill. till Riksd. Prof, 1889. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band.
(Riksg.-kontorets reglemente.)
6
42
§ 98.
Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjenstetid bör hans skriftliga, förklaring öfver hvad emot honom förekommit in¬
fordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid
skiljes från tjensten, hör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skrift¬
ligen meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den
afsatte tjensteraannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfver¬
klaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Statsutskottet eller Reviso-
rerne afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits; kom¬
mande dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med
densamma förenade löneförmåner åtnjuta.
§ 99.
Extra ordinarie tjensteman eller extra valdmästare, som utan erhållen tillå¬
telse eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter hvar¬
andra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt
biträde der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgälds-
kontoret vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare,
som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit
och, efter att, på sätt i § 94 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras
vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjenste¬
man eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svå¬
rare beskaffenhet, vara från verket utesluten.
Angående pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening.
§ ioo.
Pensionerna för tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riksgäldskontoret be¬
stämmas efter desses vid afskedstagande! innehafvande löv er.
43
§ 101.
Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder, eller under
femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla eu
hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjen¬
steman eller vaktmästare, som fylt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt fyratio
år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försva-
gadt tillstånd.
§ 102.
Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder
af sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring
fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar tre fjer-
dedelar utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare
uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjenstår, kan, endast i händelse af
bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom till¬
delas. I sådant fall lämpas densamma efter tjenståren ensamt på det sätt, att
för hvarje dylikt år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages en fyrationdedel
från ett tre fjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som
fylt fyratio tjenstår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp
med en fyrationdedel af lönen för hvarje öfverskjutande tjenstår, eller med eri
sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för
afskedssökande mera förmånligt.
§ 103.
Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgäng¬
ligen nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelp¬
ligt sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna
verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att,
efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension,
ehvad de föreskrifna lefnads- och tjenståren äro uppnådda eller icke, eller ock
tillämpa de grunder för pensionens bestämmande, som i näst föregående paragraf
äro faststälda.
Derest åter vaktmästare förr, än lian uppnått den för pensions erhållande
bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan or¬
sak blifva oförmögen att sina tjensteskyldiglieter vidare fullgöra, ega Fullmäktige
att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och
förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till
högst två tredjedelar af lönen.
44
§ 1()4.
Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande
stadganden, angående Riksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egande
ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas.
Cifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 18 Maj 1889.
På Riksdagens vägnar:
För Första Kammaren:
För Andra Kammaren:
G. Lager bjelke,
n. v. Talman.
Olol* Wijk,
n. v. Talman.
45
Bil. A.
Riksgäldskontorets vid 1888 års slut utbalanserade skulder.
Reglemen¬
tets
|
|
Tiden, då för-
|
|
Återstående kapitalskuld den 31 December
1888.
|
|
|
Räntefot.
|
|
|
|
|
|
vit utfärdade.
|
|
Icke fOD delad
skuld.
|
Årtal.
|
§•
|
|
|
Fonderad skuld.
|
1866
|
5
|
Skulden för 1860 års pre-
|
|
|
|
|
|
|
mielån mot obligationer å
2,400,000 Thlr Pr. C:t, bok¬
förda till lem sjettedel'
deraf, eller 2,000,000 Thlr
|
1860 d. »/«
|
|
Thlr 492,083 Va
|
|
1872
|
83
|
Obligationer för 1872 års
jernvägslån å 24,000,000
R:dr.......................................
|
1872 d. 3«/3
|
4
|
Er. 18,487,900
|
|
1875
|
35
|
Obligationer för 1875 års
|
|
|
1876
|
33
|
jernvägslån å 56,250,000
|
|
|
|
|
1878
|
39
|
Rmk, deraf till 1888 års
|
|
|
|
|
1879
|
15
|
slut blifvit utlemnade en
|
|
|
|
|
1880
|
38
|
första emission å 20,250,000
|
|
|
|
|
1881
|
41
|
Rmk, eu andra emission å
18,000,000 Rmk samt af eu
tredje emission, å likaledes
18,000,000 Rmk, obligatio¬
ner å 3,241,800 Rmk ......
|
1875 d. 2/8
|
4 */2 %
|
Rmk 39,225,600
|
|
1878
|
39
|
Obligationer för 1878 års
|
|
|
|
|
|
jernvägslån å 1,500,000 £
St. eller 37,650,000 Francs
|
1878 d. lä/6
|
4 %
|
jjg St. 1,181,780
(Francs 29,662,678
|
—
|
46
4
Reglemen¬
tets
|
|
Tiden, då för-
|
|
Återstående kapitalskuld den 31 December
1888.
|
|
|
Räntefot.
|
|
|
|
|
|
vit utfärdade.
|
|
Icke fonderad
skuld.
|
Årtal.
|
§■
|
|
|
Ronderad skuld.
|
1880
|
38
|
Obligationer för 1880 års
jernvägslån tre emissioner,
hvardera å 39,930,000 Kr.,
motsvarande 2,200,000 £
St., 55,440,000 Francs eller
44,880,000 Rmk, eller till
hopa Kr. 119,790,000
motsvarande JgSt. 6,000,000,
Francs 166,320,000 eller
|
|
|
Kr. 113,256,000
|
|
|
|
Kink 134,640,000
|
1880 d. ’/«
|
4 %
|
£ St. 6,240,000
|
|
188(5
|
42
|
Obligationer för 1886 års
|
|
|
(Francs 157,248,000
|
|
|
|
jernvägslån å 72,000,000
Kr. eller 81,000,000 Rmk,
deraf till 1888 års slut
|
|
|
|Rmk 127,296,000
|
|
|
|
blifvit utlemnade obliga¬
tioner å tillhopa 48,000,000
Kr. eller 54,000,000 Rmk
|
1886 d. Ve
|
3 Vs %
|
Rmk 53,697,500
|
|
1887
|
40
|
Obligationer, ouppsägbara
|
|
|
|
|
|
|
från innehafvarens sida,
men stälda att afRiksgälds-
kontoret infrias efter sex
månaders föregången upp¬
sägning.................................
|
e-t
ce
-c
00
00
|
3 6/io %
|
Kr. 10,000,000
|
|
1888
|
|
ObligationeråRmk30,000,000,
|
|
|
|
ouppsägbara från innehaf¬
varens sida, men stälda att
af Riksgäldskontoret infrias
efter minst tre månaders fö¬
regången uppsägning; hvar-
|
|
|
(Kr. 17,777,777 7/g
|
|
|
|
af till 1888 års slut blifvit
|
|
|
Rmk 20,000,000
|
|
|
|
utlemnade obligationer å
|
|
|
£ St. 980,000
|
|
|
|
tillhopa Rmk 20,000,000
|
1888 d '/«
|
3 %
|
{Frcs 24,680,000
|
—
|
47
Reglemen-
|
|
Tiden, då för-
|
|
Återstående kapitalskuld den 31 December
1888.
|
|
|
|
bindelserna blif-
|
Räntefot.
|
|
|
|
|
|
vit utfärdade.
|
|
Icke fonderad
skuld.
|
Årtal.
|
§■
|
|
|
Fonderad skuld.
|
18G6
|
13
|
Obligationer, hvilka i an-
|
|
|
|
|
|
|
seende till sin ordalydelse
icke kunna uppsägas, eller
|
J1798 d.
jl811 d. 30/i2
|
|
|
|
18G6
|
14
|
det s. k. gamla lånet
Obligationer, utfärdade så-
|
5 %
|
—
|
Kr. 10,125
|
|
|
som grundfond för Allmänna
hypoteksbanken, bokförda
inom linien med R:mt
8,000,000 R:dr
|
1861 d. ]/t
|
4 Va %
|
|
|
1881
|
16
|
Obligationer, utfärdade så¬
som garantifond för aktie¬
bolaget Sågverksegarnes
garantiförening, bokförda
inom linien med Kr.
|
|
|
|
|
|
|
3,000,000
|
1881 d. >/n
|
4 Va %
|
|
|
1866
|
15
|
Ännu icke till inlösen före-
|
|
|
|
|
tedda Trollhätte slussverks
lottsedlar å tillhopa 5,000
daler silfvermynt, bokförda
inom linien med R:mt 1,350
R:dr, jemte upplupen ränta
R:mt 2,286: 88 ....
|
1750 d. »/a
|
6 %
|
|
|
1866
|
16
|
Årliga anslaget till H. M.
|
|
|
|
|
Konungen 300,000 R:dr (icke
kapitaliseradt).....
|
1815 d. »/„
|
|
|
|
866
|
17
|
Ränta å H. K. H. Hertigens
af Södermanland, seder¬
mera Konung Carl XIII,
hemgiftskapital, bokfördt
inom linien medR:mtl50,000
R:dr . .
|
5 %
|
|
|
•
1778
|
866
|
18
|
Innestående fond för Göta
|
|
|
|
|
|
kanals underhållande
|
1833 d. 31/i2
|
5 %
|
-.-
|
Kr. 140,889
|
|
|
Diverse skulder
|
___
|
__
|
___
|
» 1,093,076:02
|
|
|
|
|
|
|
48
Reglemen-
|
|
Tiden, då för-
|
reta
Årtal.
|
§•
|
|
bindelserna blif¬
va utfärdade.
|
1866
|
20
|
Fond för Hjelmare kanals och
slussverks underhållande
(utgör blott ett depositum
af fordringshandlingar)......
|
|
1866
|
21
|
Dito för Strömsholms kanals
dito (dito)
|
___
|
1882
|
3
|
D:o för Södertelje kanals (d:o)
|
—
|
1866
|
22
|
Lappmarks ecklesiastikfonds
behållning, bokförd inom
luden med Runt 100,777: 16
(statsutskottets utlåtande
n:o 23 vid 1869 års riksdag)
|
|
1866
|
25
|
Brudgåfvovinsten (kapital¬
skulden afskrifven); (stats¬
utskottets utlåtande n:o 15
vid 1859—60 årens riksdag)
|
|
1869
|
77
|
Post-assuransfonden (ingår
bland Riksgäldskontorets
öfriga tillgångar, men med
den förbindelse, som § 77
i 1869 års reglemente inne¬
håller)............................
|
|
Räntefot.
Återstående kapitalskuld den 31 December
1888.
Fonderad skuld.
Icke fonderad
skuld.
Inom linien balanserade skulder Kr.
Summa Kr.
11,254,314:04
2 6 4,8 9 3,3 3 5:92.
1,244,090:02.
4!)
Bil. B.
Riksgäldskuntorets vid 1888 års slut ut,balanserade kapitalfordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.
Reglera
tets
|
en-
|
|
Tiden, då lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
1 j
,, i Kapitalåterstod
Ursprungliga y£, lggg års
beloppet. ... ,
|
Årtal.
|
§■
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a) Byggnadslån.
|
|
|
|
|
|
|
1866
|
39
|
Lån till staden Kristine-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
hamn och Varnums lands¬
församling, för uppbyggan¬
de af ny kyrka i Kristine¬
hamn ............
|
11 8491
|1854)
|
i * % t
c jemte J
[ ränta. )
|
3 %
|
37,500
|
— 9,830
|
33
|
»
|
55
|
Lån till staden Eksjö, för
|
|
|
|
|
|
|
|
återuppbyggande af den
under år 1856 nedbrunna
delen af nämnde stad ......
|
1857
|
6 o.7 %
|
4 o. 4l/a %
|
200,000
|
-1 11,221
|
57
|
»
|
42
|
Lån till Vallentuna försam-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ling i Stockholms län, för
ny kyrkas uppbyggande ..
|
1859
|
6 %
|
4 %
|
20,000
|
—: 4,359
|
20
|
»
|
43
|
Lån till Vesterås domkyrka.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
för densammas reparation
|
1860
|
—
|
—
|
28,000
|
— j 28,000
|
--
|
»
|
36
|
Lån till staden Jönköping,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
för uppförande derstädes al
ett nytt lärohus för ele¬
mentarläroverket..................
|
1861
|
5 %
|
4 %
|
120,000
|
— 77,257
|
96
|
|
|
Transport
|
--—
|
—
|
—
|
—
|
—- 130,669
|
06
|
Bill. till Riksd. Prof. 1889. 10 Sand. 1 Afä. 2 Band.
(Riksg.-kontorets reglemente.)
50
Reglemen-
|
I
|
|
|
|
|
|
|
|
tets
|
|
Tiden, då lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
beloppet.
|
Kapitalaterstod
vid 1888 års
|
Årtal.
|
§•
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
---
|
—
|
—
|
|
—
|
130,669
|
06
|
1866
|
90
|
Lån till Apotekare-societe-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ten, för uppförande af eu
byggnad åt Farmaceutiska
institutet
|
1862
|
5 %
|
4 %
|
50,000
|
|
27,845
|
64
|
|
87
|
Lån till staden Umeå, för
|
|
|
|
|
|
|
|
uppförande af byggnader för
Umeå läroverk
|
1864
|
»
|
|
25,000
|
|
18,056
|
74
|
»
|
|
Lån till staden Falun, för
|
|
|
|
|
|
uppförande af ett nyttläro-
verkshus derstädes
|
1864
|
|
»
|
40,000
|
|
28,928
|
38
|
»
|
|
Lån till staden Sala, för upp-
|
|
|
|
|
|
|
|
förande af ett nytt läro-
verkshus derstädes
|
1865
|
|
|
12,000
|
|
8,653
|
64
|
»
|
»
|
Lån till staden Halmstad, för
|
|
|
|
|
|
|
|
uppförande af byggnad för
ett fullständigt elementar¬
läroverk derstädes
|
1866
|
|
|
25,000
|
|
19,064
|
02
|
»
|
»
|
Lån till staden Kalmar, för
|
|
|
|
|
|
|
|
uppförande af en ny bygg¬
nad för läroverket derstädes
|
1866
|
»
|
»
|
40,000
|
|
30,472
|
51
|
|
14 81)
|
Lån till staden Venersborg,
|
|
|
|
|
|
|
|
för uppförande af en ny
byggnad för högre elemen-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
148-)
|
tarläroverket derstädes
Lån till staden Yestervik, för
|
1867, 1868
|
»
|
»
|
40,000
|
—
|
31,299
|
10
|
|
uppförande af ny byggnad
|
|
|
|
|
|
|
|
|
i
|
Transport
1
|
—
|
—
|
• —
|
_ 1
|
|
294,989
|
09
|
*) § 16 mom. B i 1867 års Reglemente.
2) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års Reglemente
Öl
Reglemen¬
tets
|
|
Tiden, då lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
belopnet.
|
Kapitalåterstod
vid 1888 års
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Slut.
|
|
Årtal.
|
§
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
294,989
|
09
|
|
|
åt elementarläroverket der¬
städes....................................
|
18(37, 1868
|
5 %
|
4 %
|
20,060
|
|
15,800
|
08
|
18(3 (i
|
H81)
|
Lån till Upsala Domkapitel,
|
|
|
|
|
för uppförande af ny bygg¬
nad för högre elementar¬
läroverket derstädes............
|
1867, 1868
|
|
|
140,000
.
|
|
110,593
|
54
|
,
|
14 8'-)
|
Lån till Karlstads Domka-
|
|
|
|
|
|
pitel, för uppförande af ny
byggnad för högre elemen¬
tarläroverket derstädes ... .
|
1868
|
»
|
|
40,000
|
|
32,036
|
09 i
|
|
|
»
|
1-18:t)
|
Lån till Skara Domkapitel,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
för förändring och tillbygg-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
nåd af elementarläroverks-
hyggnaden derstädes ......
|
1868, 1869
|
|
»
|
40,000
|
|
32,344
|
13
|
18(38
|
-17 4)
|
Lån till domkyrkan i Karl-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
stad, för densammas repa¬
ration...................................
|
1869
|
6 %
|
|
23,500
|
|
10,494
|
51
|
i 1 8 6 (3
|
148ä)
|
Lån till staden Kristianstad,
|
|
|
|
|
för utvidgande af elemen-
tarläroverksbyggnaden der¬
städes.............................
|
1873, 1875
|
5 %
|
»
|
20,000
|
|
17,902
|
80
|
1871
|
5
|
Lån till direktionen för se-
|
|
|
|
|
|
minarium för bildande af
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
lärarinnor, för inköp af
byggnad åt nämnda semi-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
T) ar i um
|
1875
|
»
|
»
|
59,000
|
_
|
49,190
|
13
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
—
|
—
|
—
|
__1_
'
|
563,350
|
37
|
*) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.
3) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.
3) Jfr | 27 i 1869 års Reglemente.
{) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente.
s) Jfr § 8 i 1873 års Reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års Reglemente.
52
,
Reglemen¬
tets
|
|
Tiden, då lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga i
beloppet.
|
Kapitalåterstod
vid 1888 års
|
Årtal. 1
|
§
|
|
|
|
|
|
|
|
|
:
|
.
|
Transport
|
—
|
—
|
—
|
-_
|
—
|
563,350
|
37
|
1882
|
17
|
Lån till föreståndarne för
|
|
|
|
|
|
|
i
|
|
|
Linköpings domkyrka, för
fullbordande af tornbygg¬
naden å domkyrkan .........
|
1883
|
5 %
|
4 %
|
30,000
|
|
28,375
|
i
11
|
1887
.
|
15
|
Ytterligare lån till Linkö¬
pings domkyrka till betäc¬
kande af den brist, som
uppkommit i den beräknade
kostnaden för tornbyggna¬
den å nämnda domkyrka
jemte dermed i samman¬
hang stående arbeten.........
|
1888
|
%
|
»
|
30,000
|
|
30,000
|
|
|
|
= 621,725: 48
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
b) Tomtreglering&län.
|
|
|
|
|
|
|
|
1866
|
57
|
Lån till staden Eksjö, för
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ny tomtreglering efter 1856
års eldsvåda.........
|
1857
|
ö %
|
»
|
30,000
|
|
1,799
|
98
|
»
|
142
|
Lån till staden Karlstad,
|
|
|
|
|
för reglering af torg, gator
och tomter efter 1865 års
eldsvåda............
|
1867
|
»
|
»
|
50,000
|
|
24,354
|
61
|
| 1872
|
32
|
Lån till staden Strengnäs,
|
|
|
|
|
|
|
för ny tomtreglering efter
1871 års eldsvåda.....
|
1872
|
»
|
»
|
30,000
|
_
|
20,023
|
89
|
18 7 71)
|
7
|
Lån till staden Strömstad,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
för ny tomtreglering efter
1876 års eldsvåda.....
|
1878
|
|
5 %
|
50,000
|
—
|
48,975
|
_
1
|
|
|
|
Transport
|
—
|
—
|
•
|
|
-
|
716,878
|
96
|
’) Se vidare § 3 i 1881 års Reglemente.
53
Reglemen- |
tets
|
|
liden, då lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
iiäntefot.
|
Ursprungliga
beloppet.
|
Kapitalåterstod
vid 1888 års
slut.
|
Årtal.
|
§■ !
|
|
|
|
|
|
|
|
|
'
|
|
Transport
|
__|
|
|
—
|
—
|
—
|
716,878
|
96
|
{1877
|
8
|
Lån till staden Söderhamn,
|
|
|
|
|
|
|
|
{1878!
|
0
|
för ny tomtreglering efter
1876 års eldsvåda .....
|
1878, 1879
|
6 %
|
5 % 1
|
200,000
|
|
186,396
|
18
|
(1880
|
13
|
Lån till staden Hudiksvall,
|
|
|
|
|
|
|
|
lussi
|
10
|
för ny tomtreglering efter
1878 och 1879 årens elds-
VÅ.rlor............
|
1881, 1882
|
|
|
200,000
|
|
193,695
|
|
|
|
’
|
= 475,244: (36
|
|
|
|
|
|
|
c) Lån till hamn- och bro-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
byggnader samt dars
upprensning.
|
|
.
|
|
|
|
|
|
1806
|
63
|
Lån till staden Kristianstad,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
för hamnanläggning vid
Åhus ....................................
|
1848
|
5 %
|
3 %
|
30,000
|
|
1,639
|
48
|
»
|
84
|
Lån till Torsångs församling,
|
|
|
|
|
i
|
|
för anläggning af 2:ne flott¬
broar i närheten af Tors¬
ångs kyrka, den ena öfver
Dalelfven och den andra
öfver Lillelfven .................
|
1859
|
6 %
|
4 %
|
10,000
|
|
571
|
90
|
»
|
71
|
Lån till staden Åmål, för
; hamnbyggnad vid denna stad
|
1861
|
j,
|
'
|
8,000
|
|
1,099
|
42
|
»
|
»
|
Lån till staden Karlstad, för
|
!
|
|
|
|
|
|
|
|
|
■ fortsättning af hamn- och
, kanalanläggningen vid Karl¬
stad ....................................
|
1861
|
|
»
|
70,000
|
|
4,076
|
69
|
>
|
»
|
Lån till staden Piteå, för
|
|
i
|
|
|
|
|
|
|
|
uppmuddring af segelleden
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
—
|
j —
|
1 —
|
j---
|
1
|
1,104,357 63
|
54
Reglemen¬
tets
|
|
Tiden, då lånet
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
|
Kapitalåterstod
vid 1888 års
|
|
|
|
utbetalts.
|
beloppet.
|
|
slut.
|
|
Årtal.
|
§•
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
|
|
—
|
|
—
|
1,104,357
|
63
|
|
|
mellan Piteå och lastnings¬
platsen Löfholmen samt an¬
läggning af en lastbrygga
vid nämnde stad ...............
|
1861
|
6 %
|
-1 %
|
26,000
|
|
1,499
|
32
|
1866
|
86
|
Lån till arbetsdirektionen,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
för brobyggnad öfver Ume
eif invid staden Umeå ......
|
1861
|
»
|
»
|
55,000
|
—
|
3,214
|
08
|
»
|
71
|
Lån till Ronneby köping, för
Rottneåns upprensning och
fullbordande af den påbör¬
jade jetéebyggnaden vid in¬
loppet till nämnda å.........
|
1861
|
'
v
|
»
|
10,000
|
|
583
|
59
|
»
|
71
|
Lån till staden Helsingborg,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
för förbättring och utvidg¬
ning af dess hamn ............
|
1862
|
,>
|
»
|
230,000
|
|
26,568
|
94
|
l>»
00
»—t
|
6
|
Lån till staden Oskarshamn,
|
|
|
|
|
|
|
|
\1878
|
12
|
för förbättrande af dess
hamn....................................
|
118 7 8\
\ 1 8 7 9 f
|
|
5 %
|
80,000
|
—
|
70,521
|
84
|
|
|
= 109,775: 26
|
|
|
|
|
|
|
|
|
d) Lån till kanal- och
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
slussanläggningar.
|
|
|
|
|
|
|
|
186(5
|
93')
|
Lån till Dalslands kaualak-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tiebolag, för segelleds öpp¬
nande från Hattefura vid
Venern till sjön Stora Lee
|
1865,1867
|
5 %
|
3 %
|
800,000
|
—
|
574,953
|
07
|
|
|
Transport
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1,781,698 47
|
!) Se vidare § 13i mom. 13 i 1863 års Reglemente.
55
Reglemen¬
tets
|
|
Tiden, då lånet
utbetalts.
|
Annuitet
|
Räntefot
|
Ursprungliga
belocnet.
|
Kapitalåterstod
vid 1888 års
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Slut.
|
|
Årtal.
|
§•
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
---
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1,781,698
|
47
|
1866
|
94i)]
|
|
|
|
|
|
|
|
|
»
|
118 i
|
Lån till Kinda kanalaktiebo-
|
|
|
|
|
|
|
|
»
|
143)
|
lag, för utsträckning af Kin¬
da båtled medelst kanalise-
ring af Stångån från sjön
|
/ 1865 |
(l867-1870j
|
|
|
|
|
|
|
»
|
1432)
|
Rengen till Linköpingshamn
Lån till Dalslands kaualak-
|
5 %
|
3 %
|
437,500
|
—
|
359,692
|
05
|
|
tiebolag, för kanal-och sluss-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
anläggning mellan sjöarne
Ostra och Vestra Silen på
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Dalsland
|
1868, 1869
|
6 %
|
4 %
|
51,200
|
--
|
23,196
|
89
|
|
|
= 957,842: Öl.
|
|
|
|
|
|
e) Lån till jernväg.<t-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
anläggningar.
|
|
|
|
|
|
|
|
1866
|
75
|
Lån till Norbergs jernvägs nya
|
|
|
|
|
|
|
|
1878
|
3
|
aktiebolag, för anläggning
af jernväg från Kärrgrufvan
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
inom Norbergs bergslag till
sjön Åmänningen
|
1852
|
5 %
|
»
|
150,000
|
—
|
66,077
|
64
|
|
|
Transport
|
|
—
|
_
|
—
|
1
j
|
2,230,665
|
05
|
*) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 Ars Reglemente;
§ 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente;
§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente;
§ 24 mom. 11 och § 31 mom, 6 i 1869 års Reglemente.
2) Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente.
56
Reglemen¬
tets
|
Årtal.
|
§•
|
(1866
|
75
|
|1878
|
8
|
1860
|
76
|
|
79
|
|
SO
|
|
|
|
|
»
|
|
Tiden, då lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
beloppet.
|
Kapitalåterstod
vid 1888 års
slut.
|
Transport
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
2,230,665
|
05
|
Lån tillNorbergs jernvägs nya
aktiebolag, för fullbordan¬
de af samma jernväg.........
Lån till Vessman—Barkens
|
fl855\
11856)
|
3 %
|
2 %
|
150,000
|
—
|
83,152
|
74
|
jernvägsaktiebolag, för an¬
läggning af jernväg mellan
sjöarne Norra Barken och
Vessman inom Norrbärkes
|
|
|
|
»
|
|
|
|
och Grangärdes socknar af
Störa Kopparbergs län......
|
(1856)
|
5 %
|
3 %
|
200,000
|
|
10,203
|
93
|
Lån till Borås jernvägsak-
|
(1857)
|
|
|
|
tiebolag, för anläggning af
jernväg mellan Borås och
Herrljunga...........................
|
1862, 1863
|
5 %
|
4 %
|
1,377,055
|
24
|
870,066
|
55
|
Lån till Vexiö—Alfvestads
|
|
|
|
|
|
jernvägsaktiebolag, för an¬
läggning af jernväg mellan
Vexiö och Alfvestads station
|
|
|
|
|
|
|
|
på Södra stambanan .........
Lån till Helsingborg—Lands-
|
1864
|
7 *»)
|
|
434,000
|
|
254,082
|
74
|
krona—Eslöfs (Helsingborg
—Billeberga, äfven Helsing¬
borg—Årup) jernvägsaktie¬
bolag, för anläggning af
jernväg mellan Helsingborg
och Årup ............................
|
1864, 1865
|
5 %
|
|
1,100,000
|
|
744,044
|
0
|
Lån till Kristianstad—Hess-
|
|
|
|
|
|
|
|
leholms jernvägsaktiebolag,
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
■--
|
—
|
—
|
—
|
—
|
4,192,215
|
0
|
]) Enligt Kongl, Maj:ts resolution af d. ‘Vis 1885.
Reglemen¬
tets
|
|
Tiden, då lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
beloppet.
|
Kapitalåterstod
vid 1888 års
|
|
|
|
|
|
|
|
|
siur.
|
|
Årtal.
|
§•
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
4,192,215
|
04
|
|
|
för anläggning af jernväg
mellan Kristianstad och
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Hessleholms station på Sö¬
dra stambanan........
|
1864, 1865
|
5 %
|
4 %
|
720,000
|
|
468,037
|
62
|
1866
|
80
|
Lån till Ystad—Eslöfs jern-
|
|
|
|
|
|
|
|
vägsaktiebolag, för anlägg¬
ning af jernväg från Eslöfs
station på Södra stamba¬
nan till Ystad.....................
|
1864—1866
|
|
|
2,450,000
|
|
1,669,947
|
16
|
»
|
»
|
Lån till Landskrona—Eslöfs
|
|
|
|
|
|
|
|
|
jernvägsaktiebolag, för an¬
läggning af jernväg mellan
Landskrona och Eslöfs sta¬
tion på Södra stambanan
|
1864—1866
|
|
|
1,200,000
|
|
813,047
|
13
|
»
|
82
|
Lån tillUddevalla—Veners-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
borg—Herrljunga jernvägs¬
aktiebolag, för anläggning
af jernväg från Herrljunga
öfver Venersborg till Ud¬
devalla.................................
|
1865—1867
|
|
|
3,240,000
|
|
2,341,258
|
26
|
1871
|
31
|
Lån till Karlskrona—Vexiö
|
|
|
|
|
|
|
|
jernvägsaktiebolag, för an¬
läggning af jernväg mellan
städerna Karlskrona och
|
[1 872]
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Vexiö................................
|
4 1873
|
5 % ')
|
4V-> %
|
2,600,000
|
—
|
2,263,329
|
79:
|
»
|
»
|
Lån till Krylbo—Norbergs
|
118741
|
|
|
|
|
|
|
|
|
jernvägsaktiebolag, för an¬
läggning af jernväg mellan
Krylbo och Norberg .........
Lån till Upsala—Margrete-
|
J18 7 2 \
\1 873/
|
6 %
|
5 %
|
406,000
|
—
|
341,376
|
47
|
|
|
Transport
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
12,089,211
|
47
/
|
') Se § 3 af 1886 åra Reglemente,
.Bih, till Riksd. Prof, 1889. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 8
(Riksg.-kontorets reglemente.)
58
Reglemen-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tets
|
|
Tiden, då lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
|
Kapitalåterstod
vid 1888 års
|
Årtal.
|
§.
|
|
|
|
|
|
|
slut.
|
|
|
|
Transport
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
12,089,211
|
47
|
|
|
hillsjernvägsaktiebolag, för
anläggning af jernväg från
Upsala till Gefle ..............
|
1873
|
6 %
|
5 %
|
500,000
|
|
428,966
|
06
|
1871
|
31
|
Lån till Bergslagernas jern-
|
|
|
|
|
vägsaktiebolag, för anlägg¬
ning af jernväg från Lud¬
vika till Kil, mot skuldför-
|
(18741
|
|
■
|
|
|
|
|
|
|
bindelse
|
18751
|
5>/, %')
|
|
5,000,000
|
|
4,729,551
|
35
|
1878
|
11
|
Lån till Bergslagernas jern-
|
|l 876j
|
|
|
|
|
|
vägsaktiebolag, för anlägg¬
ning af jernväg från Falun
till Göteborg, mot obliga¬
tioner å nominelt 6,291,000
Kr., efter 90 %..................
|
1878, 1879
|
|
»
|
6,078,240
|
|
5,661,900
|
|
1876
|
5
|
Lån till Vestervik—Åtvida-
|
|
|
|
|
|
|
berg—Bersbojernviigsaktie-
bolag, för anläggning af
jernväg från Vestervik öfver
Jenny, Gamleby och Åtvida¬
berg till Bersbo, med bi-
|
(18771
|
|
|
|
|
|
|
|
|
bana till Storsjön.............
|
{1878}
|
5 %'1)
|
4 '/a %
|
1,865,000
|
_
|
1,790,251
|
55
|
»
|
»
|
Lån till Hultsfred—Vester-
|
|l879j
|
|
|
|
|
viks jernvägsaktiebolag, för
anläggning af jernväg mel¬
lan Hultsfred och Jenny med
bibana till sjön Yxern, sido¬
spår till Ankarsrum och
|
(18771
|
|
|
|
|
|
|
|
|
hamnspår vid Verkebäck...
|
{1878}
|
» 2)
|
»
|
1,750,000
|
—
|
1,691,254
|
26
|
|
»
|
Lån till Vislanda—Bolmens
|
(1879)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
—
|
—
|
—
|
--! —
|
126,391,134
|
69
|
1) Se § 3 af 1883 åra Reglemente,
2) Se § 3 åt 1883 och 1886 års Reglementen,
59
Reglemen¬
tets
Tiden, då lånet
utbetalts.
Årtal.
1870
Transport
I jernvägsaktiebolag, för an¬
läggning af jernväg från
Vislanda öfver Ljungby till
sjön Bolmen.......................
Lån till Gotlands jernvägs¬
aktiebolag, för anläggning
af jernväg från Visby till
Hemse kyrka.......................
I
* 1 Lån till Södra Ualarnes jern-
\187y 13/ vägsaktiebolag, för anlägg¬
ning af jernväg från Kryl-
bo station på statens Norra
! stambana öfver Avesta, He¬
dendom och Säter genom
Gustafs och Tuna socknar
till Borlänge station å
Bergslagernas jernvägsak-
läggning af jernväg mellan
Lenna station påUpsala—
Transport
(1877)
(1878/
11877
1878
1879
|
|
bana till Bispbergs grufve-
fält ......................................
|
|
18791
1 880/
|
1876
|
5
|
Lån till Varberg—Borås
jernvägsaktiebolag för an¬
läggning af jernväg öfver
Fritsla till Borås...............
|
1
j
|
1881
1882J
1879)
1880/
|
1881
|
15
|
Lån till Lenna—Norrtelje
jernvägsaktiebolag, för an-
|
|
1881)
|
Annuitet.
,. Kapitalåterstod
Räntefot. Ursprungliga , lggg års
beloppet. | Blnt<
5 *«)
')!
26,391,134169
785,000.
500,000 —
772,832 50
483,215
50
2,375,000 — | 2,324,131
2,600,000 — 2,544,312
64
53
— 32,515,626 86
Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen.
60
Reglemen¬
tets
Årtal. ; §.
1881 II
| Tiden, då lånet!
utbetalts.
Annuitet, i Räntefot.
Transport
Ursprungliga
beloppet.
Kapitalåterstod
vid 1888 års
slut.
Lenna jernväg och Norr-
telje ....................................
Lån till Siljans jernvägs-
aktiebolag, för anläggning
af jernväg från Borlänge
station å Bergslagernas
| jernvägsaktiebolags jern¬
väg till Insjön i Dalarne...[l883
Lån till Skåne—Hallands I
jernvägsaktiebolag för an-j
läggning af jernvägar från
Helsingborg öfver Engel-
i bolin till Halmstad, från
Höganäs till Kattarp och
från Kattarp till Åstorp
Lån till Ilvetlanda—Säfsjö
jernvägsaktiebolag, för an¬
läggning af jernväg från
Hvetlanda till Säfsjö sta¬
tion å statens Södra stam¬
bana ....................................
Lån till Finspong—Nors-
holms jernvägsaktiebolag,
för anläggning af jernväg
från Finspongs station å
Pålsboda—Finspongs jern-
vägsaktiebolags bana till
Norsholms station å statens
Ostra stambana och Nors-
11883
j 1884
1885
1886
o %
4 ’/2 %
a)
750,000
32,515,626 86
746,197 94
.1886
1883—1886
(1883)
■1885}
O
I
886^
950,000
950,000
» 1,500,000—i 1,500,000
300,000 ■
300,000 -
Transport)
— 36,011,824 80
a) Hvaraf vid 1888 års slut återstodo ej lyftade Kronor 3,802: 06.
61
Reglemen-
|
|
"
|
l --
|
...... ~ -------
|
|
|
—
|
|
tets
|
|
Tiden, då lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
beloppet.
|
Kapitalåterstod
vid 1888 års
|
Årtal.
|
§•
|
|
|
|
slut.
|
|
|
|
Transport
|
--—
|
—
|
—
|
i
|
"
|
36,011,824
|
80
|
|
|
bolin—Ristens kommunika-
tionsaktiebolags bana
|
188:1—1886
|
5 %
|
4 1 /-2 %
|
560,600
|
|
500,000
|
|
J 881
|
15
|
Lån till Stockholm—Rimbo
|
|
|
|
|
|
|
jernvägsaktiebolag, för an¬
läggning af jernväg från
Stockholm till Rimbo gäst¬
gifvaregård
|
/1883-1885/
|
|
|
500,000
|
|
.
500,000
|
|
»
|
»
|
Lån till Kinds härads jern-
|
} l887 /
|
|
|
|
|
|
|
vägsaktiebolag för anlägg¬
ning af jernväg mellan Bo-
|
/1884\
|
|
|
|
|
|
,
|
|
|
rås och Svenljunga
|
|
|
500,000
|
|
500,000
|
|
1884
|
14
|
Ytterligare lån till Skåne—
Hallands jernvägsaktiebo¬
lag för anläggning af jern-
vägar från Helsingborg öf¬
ver Engelholm till Halm¬
stad, från Höganäs till Katt-
arp och från Kattarp till
|
\1887/
/18 851
11 886/
|
|
|
|
|
|
|
»
|
15
|
Åstorp ..
Lån till Mellersta Hallands
|
|
»
|
795,500
|
—
|
795,500
|
—!
|
|
|
jernvägsaktiebolag för an¬
läggning af jernväg mellan
städerna Halmstad och
Varberg .
|
1885
|
|
|
a)
1,550,000
|
|
1,033,332
|
|
1886
|
|
|
|
|
|
|
16
|
Lån till Skara—Kinnekulle
|
|
|
|
|
|
|
|
—Venerns jernvägsaktie¬
bolag för anläggning af
jernväg från Skara till
Kinnekulle och Venern
|
}1 887/
11888/
|
»
|
»
|
b)
324,000
|
|
215,000
|
|
|
»
|
Lån till Svartelfs jernvägs-
|
i
|
|
|
|
|
|
Transport
|
|
|
—
|
—
|
|
39,555,656
|
80
|
a) Hvaraf vid 1888 åra slut ännu ej lyftats Kr. 616,668' —
b) D;o vid d;o d:o Kr. 109,000: —
62
Reglemen¬
tets
|
|
Tiden, då lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
beloppet.
|
Kapitalåterstod
vid 1888 års
slut.
|
Årtal.
|
§.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
39,555,656
|
80
|
|
|
aktiebolag för anläggning
af jernväg mellan Carls-
dahl och Grythyttehed
|
j1887)
jl888j
|
|
|
a)
|
|
|
|
|
|
in. in.....................................
|
5 %
|
4 Va %
|
341,000
|
—
|
227,333
|
—
|
1886
|
16
|
Lån till Halmstad—Bolmens
|
|
|
|
|
|
|
|
jernvägsaktiebolag för an¬
läggning af jernväg från
Halmstad till Byholma och
Bolmen med sidospår till
|
Jl887|
\ 1888/
|
|
|
b)
|
|
|
|
|
|
|
sjön Södra Unnen ...........
|
|
»
|
825,000
|
—
|
549,943
|
—-
|
S>
|
17
|
Lån till Göteborg—Hal-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
lands jernvägsaktiebolag
för anläggning af jernväg
mellan Yarberg och Göte¬
borg ....................................
|
1887
|
»
|
|
c)
2,068,000
|
|
1,034,000
|
|
s>
|
16
|
Lån till Fogelsta—Vadstena
|
|
|
|
|
|
|
|
|
—Ödeshögs jernvägsaktie¬
bolag för anläggning åt
jernväg mellan Fogelsta
|
|
|
|
d)
|
|
100,000
|
|
|
|
och Vadstena till Ödeshög
|
1888
|
2>
|
|
300,000
|
—
|
--
|
|
»
|
Lån till Mellersta Blekinge
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
jernvägsaktiebolag för jern-
vägsanläggning från Carls-
liamu till Ronneby och
|
|
|
|
e)
|
|
|
|
|
|
Gullbärna ...........................
|
»
|
»
|
»
|
1,120,250
|
—
|
650,000
|
|
|
|
= 39,952,345: 39.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa
|
—
|
—
|
— j--—
|
42,116,932
|
80
|
Hvaraf
|
vid 1888
|
års slut
|
ännu ej lyfta tf
|
Kr.
|
113,667
|
D:o
|
vid
|
d:o
|
d:o
|
Kr.
|
275,067
|
D:0
|
vid
|
d:o
|
d:o
|
Kr.
|
1,034,000
|
D:o
|
vid
|
d:o
|
d:o
|
Kr.
|
200,000
|
D:o
|
vid
|
d:o
|
d:o
|
Kr.
|
470,260
|
63
Aflöningsstat för Jtiksgäldskontorets tjensteman och vakt
betjening.
|
Lön.
|
|
Tjenstgörings-
|
Summa.
|
|
|
|
1
|
penningar.
|
|
|
|
1 Sekreterare, som tillika är ombudsman
|
4,400
|
|
1,600*
|
|
6,000
|
|
1 Kassör ..
|
4,400
|
—
|
1,600
|
—
|
6,000
|
—
|
1 Kamrerare...
|
4,000
|
_
|
1,600
|
_
|
5,600
|
|
1 Revisor... .
|
2,500
|
_
|
800
|
|
3,300
|
|
1 Kassabokhållare
|
2,500
|
—
|
800
|
_
|
3,300
|
|
1 Lånebokhållare...................
|
2,000
|
_
|
800
|
|
2,800
|
|
1 Registrator och Kanslist .....
|
1,500
|
—
|
900
|
—
|
2,400
|
—
|
1 Kammarskrifvare .
|
1,500
|
—
|
600
|
—
|
2,100
|
—
|
1 Förste Vaktmästare
|
700
|
—
|
100
|
—
|
800
|
|
1 Vaktmästare
|
600
|
—
|
100
|
—
|
700
|
_i
|
1 Vaktmästare
|
600
|
—
|
100
|
—
|
700
|
—
|
1 Vaktmästare .
|
600
|
—
|
100
|
—
|
700
|
—
|
Summa kronor
|
25,300 —
|
9,100
|
-
|
34,400
|
—
|
Tillägg: För Revisorn, Bokhållarne, Registratorn och Kanslisten samt Kam-
marskrifvaren kan, då de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen efter fem
års tjenstgöring inom graden förhöjas med....................................... Kronor 500: ......
samt för Revisorn och Bokhållarne, efter tio års tjenstgöring
inom graden, med ytterligare............................................................... » 500:
För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie
tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande höjas, lönen med... » 100: —
och tjenstgöringspenningarne med ...................................................... » 100: —
Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna för¬
mån komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade
att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar.
Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande:
Bo) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester,
men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den,
* Så länge Sekreteraren innehar fri bostad, utgå tjenstgöringspenningarne med endast 600
kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för så¬
dant fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflönings-
beloppet i dess helhet.
som tjensten förrättat; dock mä Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller
vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära
de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf.
2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att
anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor
för år.
3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vid¬
sträcktare tjenstgörings8kyldigliet eller den jemkning i åligganden, som kan varda
stadgad, och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskontorets
tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya
eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.
Indragningsstat vid Riksgäldskontoret.
Kommissarien Herman Husberg
|
4,400
3,000
|
|
Notarien August Neyber
|
|
Kontorsskrifvaren Adolf Wilhelm Sandsjö
|
1,500
|
_
|
Kontorsskrifvaren Axel Adolf Stridsberg
|
1,500
|
__
|
Kammardrängen Per Fredrik Rydqrist
|
575
|
-
|
Summa kronorl 10,975j—
Pensionsstat vid Riksgäldskontoret.
Förre Registratorn och Arkivarien Claes Otto Vougt
|
1,417
|
50
|
Förre Ombudsmannen Leontius Hallman
|
1,500
|
—
|
Aflidne Sekreteraren i Riksgäldskontor Carl Gustaf Stuarts enka
|
|
|
Maria Lovisa Stuart, född KoscheU
|
800
|
—
|
Förre Förste Vaktmästaren J. Petersson
|
800
|
—
|
Summa kronor
|
4,517
|
50
|
Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven
dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor
upphöra.
65
Förestående, tre stater, nemligen:
Aflöningsstaten för Riksgäldskontor, upptagande en summa af............ 34,400: —
Indragningsstaten vid dito ......................................................................... 10,975: —
Pensionsstaten vid dito ............................................................................... 4,517: 50
äro uppgjorda och fa9tstälda vid lagtima riksdagen i Stockholm den 18 maj 1889.
På Riksdagens vägnar:
För Första Kammaren: För Andra Kammaren:
G, Lager bjelke, Olof Wijk,
n. v. Talman. n. t. Talman.
Bil- till Rihsd. Prof. 1889. 10 Samt 1 Afd. 2 Band. 9
(Kiksg.-kontorets reglemente.)
Fullmäktige i Riksgäldskoutoret,
välde af 1889 års Riksdag:
Ordförande: Öfverstékammarjunkaren, Riddaren och Kommendören af Kongl. Ma,j:ts
Orden, Kommendören med stora korset af Kongl. Vasaorden, Herr
Friherre Johan Gastaf Nils Samuel Akerhielm.
Generaldirektören, Kommendören af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden l:a kl., Herr
Frans Albert Anderson, vice Ordförande.
Statskommissarie^ Kommendören af Kongl. Vasaorden I:a kl., Riddaren af Kongl.
Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Fer Sarmelius.
Godsegaren, Kommendören af Kongl. Vasaorden l:a kl., Riddaren af Kongl. Maj:ts
Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn, Herr Friherre Johan Nordenfalk.
Godsegaren, Kommendören af Kongl. Vasaorden l:a kl., Riddaren af Kong], Maj:ts
Nordstjerneorden, Herr Erik Gustaf Boström.
Godsegaren, Kommendören af Kongl. Vasaorden 1 :a kl., Riddaren af Kongl. Maj:ts
Nordstjerneorden, Herr Edvard Sederholm.
Kaptenen vid Kongl. Svea Artilleriregemente, Herr Claes Richard Wersäll.
Suppleanter:
Grosshandlaren, Filosofie Doktorn, Herr Otto M. Höglund.
f. d. Riksdagsmannen Herr Nils Olsson i Attersta,
Kamererare^ Riddaren af Kongl. Vasaorden, Herr Erik Wilhelm Liljesköld.
67
Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgäldsverken
vid 18.89 års revision.:
För Första Kammaren:
Ryttmästaren, Riddaren af Kong], Vasaorden, Herr Filip' August Boström.
Landskamererare^ Riddaren af Kong!. Vasaorden, Herr Per Axel Henrik Gavelin.
Häradshöfdingen, Riddaren af Kongl. Vasaorden, Herr Victor Nils Ekenman.
Bruksegareri, Riddaren af Kongl. Vasaorden, Herr Harald Maurits: Ericsson.
Kaptenlöjtnanten, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Herr Grefve Knut Posse.
Rektorn, Filosofie Doktorn, Herr Johan Anders Sandberg.
Suppleanter:
Kaptenen vid Kongl. Flottan Herr Gerhard Dy resen.
Häradshöfdingen Herr Gustaf Maurits: Ulrik Rudebéck.
f. d. Rytteriästaren Herr Knut Eugéne Bohnstedt.
68
För Andra Kammaren:
Riksdagsmannen Herr Nils Petersson i Runtorp.
-)) Herr Anders Svensson i Lösen.
» G o dse gare n Herr Gustaf Fredrik Östberg.
)> Herr Johan Anderson i Tenhult.
» Herr Ivar Månsson i Träa.
)j Filosofie Doktorn Herr Carl Ludvig Hippolit Nyström.
Suppleanter:
Riksdagsmannen Herr Frans Gustaf Janson i Carlshed.
» Herr Olof Andersson i Lyckorna.
)> Herr Carl Persson i Stallerhult.
*
69
REGISTER
öfver
1889 års Reglemente för Riksgäldskontoret.
Ackord för riksgäldskontorets fordrin¬
gar får icke utan Riksdagens
samtycke medgifvas ............... Sid.
Aflöning för justitieombudsmannen
m. fl......................... »
» » Riksdagens biblioteka¬
rie äfvensom för en
hos honom anstäld
vaktmästare............... »
» d riksgäldskontorets tjen-
stemannapersonal och
vaktbetjening............ »
Aflöningar, anslag till........................... »
Aflöningsstat för riksgäldskontorets
tjensteman och vaktbetje¬
ning ................................. »
Afsked för tjensteman och vaktbetje¬
ning .......................................... »
Allmänna hgpoteksbanken ..................... j>
Amortering af 1888 års statslån......... »
» » statslån utan viss be¬
stämd återbetalningstid »
Aniortissementsfonder ...............,.......... x>
Andersson, Sv., ang. mottagande af åt¬
skilliga af honom så¬
som gåfva till Riksda¬
gen erbjudna byster
och medaljonger af
ledamöter af Riks¬
dagen .................. i>
21.
18.
16.
19.
22.
63.
43.
36.
4.
24.
4, 25, 27.
34.
§ 34.
§ 27.
§ 25.
§ 30.
§ 38.
§§ 102, 103.
§ 78.
§ 3.
§ 42.
§§ 3, 43, 47.
§ 72.
*
70
Annuiteter och räntor, anslag till ......Sid. 4, 23.
Anslag skall utfärdas angående lediga
tjenster vid riksgäldskontoret » 40.
Ansvarsskyldighet, fullmägtiges ............ » 29.
Ansökningstid till lediga tjenster......... » 40.
Anteckningsböcker, kassörens och ka-
mererarens ............ » 32.
Arfvode för fullmägtiges deputerade ... » 29.
» )> fullmägtige oeh deras ord»
förande.............................. » 19.
» » Riksdagens revisorers kan¬
sli och vaktbetjening...... » 17.
r> » förrättande af tjenst i riks¬
gäldskontoret .................. » 39.
Befordringsgrunder vid riksgälds¬
kontoret ............ >; 40.
Begrafningshjelp efter obemedladc tjen-
stemän och vakt-
betjente .................... » 20.
Behållningar, statskontorets.................. » 22.
Belöning för extra arbeten .................. » 20
Bergverkstionden, vilkor för upphöran¬
de af........................ » 21.
Berättelser, fullmägtiges........................ » 34.
» justitieombudsmannens ... » 18.
» Riksdagens revisorers ...... » 17, 34.
Besigtningar å riksgäldskontorets och
Riksdagens hus............... » 32.
Besvär öfver fullmägtiges beslut ...... » 31, 42.
Bevillningsförordning, utfärdande af ny » 37.
Bibliotek, Riksdagens ........................... » 16, 37.
Bibliotekarie » » 10.
Bihanget till Riksdagens protokoll,
tryckning af........................ » 35.
Borgare- och bondeståndens protokoll,
inköp af namnregister till... » 37.
Brist i statskontorets inkomster fylles » 14.
Byggnadsfond för riksdags- och riks-
bankshus........................ » 33.
Byster och medaljonger af Riksdagens
ledamöter, mottagan¬
de af åtskilliga, af
skulptören Sv. An¬
dersson såsom gåf¬
va till Riksdagen er¬
bjudna ..................... ).> 34.
Dalslands kanalaktiebolag, revision af » 35.
§ 3, 38.
§ 91.
§ 57.
§ 91.
§ 67.
§ 56.
§ 29.
§ 26.
§ 89.
§93.
§ 32.
§ 37.
§ 31.
§ 36.
§ 73.
§ 28.
§§ 26, 74.
§ 68.
§§ 66, 98.
§ 84.
§§ 25, 83.
§ 25.
§ 75.
§ 82.
§ 18.
§ 70.
Deputerade, fullmägtiges ..................... Sid. 29.
Diarium, ombudsmannens..................... » 32.
Enke- och pupillkassan vid riksgälds-
kontoret......... b 20, 39.
Entledigande af tjensteman och vakt-
betjente vid riksgälds-
kontoret ........................ » 41,
Ersättning för bestridande af lediga
tjenster .............................. s> 39.
Expedition, justitieombudsmannens
och tryckfrihetskomi-
téns ................................. b 18.
Expenser för justitieombudsmannens
och tryckfrihetskomiténs
expeditioner ........................ b 18.
Extra ordinarie tjenstemån och vakt¬
mästare, deras
antagande ......... b 40.
b » » » deras skiljande
från riksgälds¬
kontor ............ b 42.
b b b b gratifikationer åt b 20.
b b b b åtnjuta ersätt¬
ning för förrät¬
tande af ordina-
. rie tjenst............ b 39.
Flyttningshjelp för justitieombudsman¬
nen................................. b 18.
Fond för nytt riksdagshus .................. b 33.
b för understödjande af odling af
sänka trakter ........................... b 12, 13.
Fordringar, riksgäldskontorets ............ b 5, 6. .
b . » förteck¬
ning å b 49—62,
Fnllmagter för riksgäldskontorets tjen-
stemän.............................. b 40.
b granskning af riksdagsmän¬
nens................................. b 38.
Fullmägtige i riksgäldskontor............ b 66.
b deras suppleanter ......... b 66.
b ega att af Riksdagens re¬
visorer, begära råd och ytt¬
randen .............................. b 30.
Fullmägtiges ansvarsskyldighet............ b 29.
b antal för besluts fattande b 31.
Fullmägtiges arfvodenochresekostnads-
ersättningar.................. b 19.
b befattning upphör ......... b 28.
§ 36.
§ 67.
§§ 33, 89.
§§ 95—97.
§•89.
§ 27.
§ 28.
§ 92.
§ 99.
§ 31.
§ 89.
§ 27.
§ 70.
§§ 14, 15.
§§ 4-6.
§ 93.
§ 83.
§ 38.
§ 37.
§ 63.
§ 29.
§ 54.
Fullmågtiqes berättelser........................
|
Sid.
|
34.
|
§ 73.
|
|
» " besluts öfverklaganrle......
|
X>
|
31, 42.
|
§§ 66,
|
98.
|
» deputerade........................
|
|
29.
|
§ 56.
|
|
b komplettering..................
|
|
28.
|
§§ 51,
|
52.
|
b ombud ..............................
|
»
|
29, 36, 37.
|
§§ 56,
|
78,
|
b omröstningar...................
|
))
|
31.
|
§ 65.
|
|
b ordförande och vice ord¬
förande ........................
|
))
|
28, 66.
|
§ 50.
|
__
|
b protokoll...........................
|
)>
|
30.
|
§ 59.
|
|
B sammankomster...............
|
»
|
30, 31.
|
. §§ 59-
|
-66.
|
b sammanträden gemensamt
med fullmägtige i riks¬
banken...........................
|
»
|
37.
|
§ 84.
|
|
b ställande till ansvar.........
|
|
29.
|
§ 57.
|
|
b " suppleanter .....................
|
y>
|
66.
|
—
|
52,
|
» b deras inträdande
|
»
|
28.
|
§§ 51,
|
b särskilda uppdrag............
|
X)
|
32—38.
|
§§ 67-
|
-86.
|
s tjenstledighet, ..................
|
»
|
30.
|
§ 61.
|
|
b åligganden........................
|
i>
|
29.
|
§ 55.
|
|
b öfverläggningar ...............
|
i)
|
31.
|
§§ 64,
|
65.
|
Förfall för fullmägtige ........................
|
i>
|
30, 31.
|
§§ 61,
|
62.
|
Förräntning af riksgäldskontorets kon¬
tanta tillgångar och be¬
hållningar ..........................
|
x>
|
25.
|
§ 44.
|
|
Försäljningsmedel för mindre krono¬
lägenheter ...
|
|
23.
|
§ 40.
|
|
b b kronans hus i
städerna ......
|
»
|
21.
|
§ 35.
|
|
Garantiförening, sågverksegarnes.........
|
B
|
36.
|
£ 80.
|
|
Gen er af assistanskontoret, f. d., under¬
stöd för sterbhusen efter
obemedlade tjensteman
m. fl. vid........................
|
X)
|
20.
|
§ 32.
|
|
Granskning af kassörens och kamerera-
rens anteckningsböcker
|
»
|
32.
|
§ 67.
|
|
b b ombudsmannens diarium
|
»
|
32.
|
§ 67.
|
|
b b riksdagsmäns fullmagter
|
X)
|
38.
|
§ 85.
|
|
b » riksgäldskontorets räken¬
skaper...........................
|
|
27.
|
§ 47.
|
|
Gratifikationer till e. o. tjensteman och
vaktbetjente vid riks-
gäldskontoret ...............
|
|
20.
|
§ 31.
|
|
Göta kanal, ledamot i styrelsen och om¬
bud vid revisionen utses
|
5>
|
37.
|
§ 84.
|
|
Göteborgs—Hall ands jernvägsaktiebo-
lag, låneunder-
Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg, an¬
slag till inköp af Sid.
Helgeandsholmen, ang. uppförande å, af
nya Hus för Riks¬
dagen, Riksbanken
m. in...................... »
Hudiksvall—Näsviken, ang. inköp af
jernvägen mellan »
Hufvudbok, riksgäldskontorets ............ b
Hus, kronans, i städerna ..................... »
b Riksdagens.................................... B
b b lokaler inom, få för¬
vissa ändamål upplå¬
tas .............................. B
b riksgäldskontorets........................ B
b ang. uppförande af nya för Riks¬
dagen och Riksbanken m. m....... »
Hypoteksbanken, allmänna..................... »
Indragning sstat vid Riksgäldskontoret b
Inkomster, statskontorets, brist uti,
fylles.................................. »
» riksgäldskontorets ........... »
Inlösen af förfallna obligationer och
räntekuponger.................. »
b b s. k. riksgäldssedlar ......... b
Inspektor öfver Riksdagens bibliotek
utses af fullmägtige............ b
Inventarier i riksgäldskontorets och
Riksdagens hus.................. b
Inventering af låne- och säkerhetshand-
lingar ................................. »
Jernväg, Göteborgs—Hallands, ang.
låneunderstöd till.............. b
b Hallsberg—Motala —Mjölby,
anslag till inköp af............ b
b Hudiksvall—Näsvikens, an¬
slag till inköp m. in. af... B
b Mellersta Hallands, ang. låne¬
understöd till..................... B
Jernvägar, enskilda, låneunderstöd för »
Jemn äg sbolag, svenska, lån mot obli¬
gationer eller skuldför¬
bindelser, utfärdade af »
b enskilda, revision af
deras förvaltning...... b
Jernvägsbyggnader, statens, anslag till B
Jemvågshypoteksfond, angående bil¬
dande af en ... b
Bill. till Biksd. Frat. 1S89. 10 Sami.
(Riksg.-kontorets reglemente.)
7.
|
§ 9.
|
33.
|
§ 71.
|
7.
|
§ 8.
|
27.
|
§ 47.
|
21.
|
ij 35.
|
16, 32.
|
§§ 24. 68.
|
33.
|
§ 69.
|
16, 32.
|
§§ 24, 68.
|
33.
|
§ 71.
|
36.
|
§ 78.
|
64.
|
—
|
14.
|
§ 18-
|
21—26.
|
§§ 34-46.
|
4, 24.
|
§§ 2, 42.
|
4.
|
§ 2.
|
37.
|
cd
co
|
32, 35.
|
§§ 68, 75.
|
32.
|
§ 67.
|
12.
|
§ 13-
|
7.
|
§ 9-
|
7.
|
§ 8.
|
12.
|
§ 12.
|
8, 10.
|
§§ io, 11
|
5.
|
§ 6.
|
35.
|
§ 77.
|
6, 7, 13.
|
§§ 7, 8,
|
5.
|
§ 6.
|
1 Afd. 2 Band.
16.
Justitieombudsmannen, flyttningshjelp
för.........:..... Sid. 18.
Justitieombudsmannens jemte den hos
honom anstälda
kansli-ochvakt-
betjenings aflö¬
ning ................. » 18.
» embetsberättelse » 18.
» embetsresor...... » 18.
» expedition och
dess expenser » 18.
» insättande i em-
betet.................. » 37.
Kansli- och vaktbetjening, justitieom¬
budsmannens » 18.
» » riksgälds-
kontorets...... » 38.
Kapital fordring ar, riksgäldskontorets
vid 1888 års slut
utbalanserade......... » 49— 62.
Kapitalskulder, riksgäldskontorets vid
1887 års slut utbalan¬
serade........................... » 45—48.
Kassaförstärkning åt statskontoret...... » 14, 26.
Kinda kanalaktiebolag, revision af...... » 35.
Kompetensvilkor för riksgäldskonto¬
rets tjensteman ... » 40.
Konstitutorial för tjensteman............... » 40.
Kontorsexpenser..................................... » 16.
Konvertering af äldre statslån.............. » 24.
Kreditiv, anvisade på riksgäldskontoret » 14, 15.
» angående sättet för bestridan¬
de af utbetalningar från...... » 15.
» för infallande krig.................. » 14.
» » rikets försvar eller andra
vigtiga ändamål............. » 15.
» » telegrafverkets oförutsed¬
da utgifter........................ » 15.
» riksgäldskontorets, i riks¬
banken .................................... » 26.
K ronolägenheter, mindre, medel som in¬
flyta för försäljning af » 23.
Kungörelser för infordrande af anbud
å tryckning af riksdags¬
protokollen in. m............ » 35.
Kuponger, tillhörande statsobligationer,
inlösen af.............................. » 4, 24.
§ 27.
§ 27.
§ 28.
§ 28.
§ 28.
§ 84.
§ 27.
§§ 84, 85.
§§ 18, 46
§ 76.
§ 92.
§ 93.
§ 24.
§ 42.
§§ 19-22.
§ 21.
§ 19.
§ 20.
§ 22.
§ 45.
§ 40.
§ 75.
§§ 2, 42.
75
Kyrkomötes-kostnader, angående be-
stridande af’......................
|
Sid.
|
22.
|
§ 38.
|
Ledigheter bland fullmägtige ..............
|
5)
|
28.
|
§ 51.
|
Liqvid mellan stats- och riksgälds-
|
|
|
|
verken.......................................
|
I)
|
22, 27.
|
§$ 38, 49.
|
Liqvidations- och amortissementsf'onder
|
»
|
4, 25, 27.
|
§§ 3, 43, 47.
|
Luleå stad, ang:e beviljadt anslag och
|
|
|
|
lån för ny reglering af......
|
D
|
23.
|
§ 39.
|
Lån, utlemnade mot pant af obligatio-
|
|
|
|
ner eller skuldförbindelser, utfår-
|
|
|
|
dåde af svenska jernvägsbolag ...
|
»
|
5.
|
§ 6.
|
Låne- och säker hetshandling av, invente-
|
|
|
|
ring af
|
J)
|
32.
|
§ 37.
|
Lånerörelse, riksgäldskontorets ...........
|
))
|
24, 25, 26.
|
§§ 42, 44, 46.
|
Låneunderstöd åt enskilda jernvägar
|
5)
|
8, 10.
|
§§ io, 11.
|
» åt Göteborgs-Hallands
|
|
|
|
jern vägsaktiebolag......
|
»
|
12.
|
§ 13.
|
» åt Mellersta flallands
|
|
|
|
jernvägsaktiebolag......
|
»
|
12.
|
§ 12.
|
Lönebesparing........................................
|
D
|
39.
|
§ 89.
|
Löneförhöjning, vilkor för åtnjutande af
|
5)
|
19.
|
§ 30.
|
Jyöneskilnadser sättning...........................
|
|
39.
|
§ 89.
|
Mellersta Hallands jernvägsaktiebolag,
|
|
|
|
låneunderstöd till
|
»
|
12.
|
§ 12.
|
Missväxter fyOnöiveoaåee undsättning vid
|
D
|
23.
|
§ 41.
|
Namnregister till borgare- och bonde-
|
|
|
|
ståndens protokoll.........
|
D
|
37.
|
§ 82.
|
Obligationer, belåning af svenska jern-
|
|
|
|
vägsbolags........................
|
»
|
5.
|
§ 6.
|
» riksgäldskontorets ...........
|
»
|
3, 24.
|
§§ 2, 42.
|
» ang. preskriptionstiden för
|
»
|
25.
|
§ 43.
|
» svenska statens, skola till
|
|
|
|
ett belopp af högst sju
|
|
|
|
millioner eventuel till-
|
|
|
|
handahållas riksbanken...
|
3)
|
38.
|
§ 86.
|
Odling slånefonden .................................
|
»
|
12, 13.
|
§§ 14, 15.
|
Ombud, Konungens...............................
|
))
|
31.
|
5 64.
|
» fullmägtiges ............................
|
5)
|
29, 36, 37.
|
§$ 56, 78, 83.
|
Omröstningar, fullmägtiges ..................
|
|
31.
|
§ 65.
|
Ordförande bland fullmägtige.............
|
»
|
66.
|
—
|
» vice » » ................
|
))
|
66.
|
- --
|
» » fullmägtiges, utses af full-
|
|
|
|
mägtige sjelfve bland sig
|
))
|
28.
|
§ 50.
|
Oscarshamns stad, ang. återbetalning
|
|
|
|
af dess hamnbygg-
|
|
|
|
nadslån..................
|
»
|
5.
|
§ 5.
|
Papper, upphandling af.......................
|
»
|
35.
|
§ 75.
|
76
Pensionering af riksgäldskontorets
tjensteman och vakt-
betjening ..................... Sid.
» af Riksdagens bibliote¬
karie och den hos honom
anstälde vaktmästare... »
Pensionsstat vid riksgäldskontoret...... »
Postsparbanken, ledamot i styrelsen för,
utses af fullmägtige »
Preskriptionstid för riksgäldskontorets
skulder........................ »
Protokoll, ang. inköp af namnregister
till borgare- och bonde¬
ståndens 1809—1866 ...... »
» fullmägtiges ........................ »
» Riksdagens, tryckning af ... »
» Rikets ständers 1809—1866,
ang. upprättande af ett
sakregister till.................. »
Redovisning af de till riksgäldskonto¬
ret ingående medel....... »
» för liqvidations- och arnor-
tissementsfonderna........ »
Register, till Rikets ständers protokoll
med bihang 1809—1866....... »
» till borgare- och bondestån¬
dens protokoll 1809—1866... »
Resekoslnadsersättning för Riksdagens
revisorer ...... »
» för fullmägtige »
» för justitie¬
ombudsmannen »
Revisionsberättelser från enskilda jern-
vägsbolag.............. »
Revisionsko stnader.................................. »
Revisorer, Riksdagens, vid 1889 års
statsrevision........ »
» » deras suppleanter »
» » råd och yttranden
af dem ega full¬
mägtige attbegära »
» » traktamenten och
resekostnader för »
» utses af fullmägtige för
granskning af Strömsholms
nya m. fl. bolags samt all¬
männa hypoteksbankens för¬
valtning................................ »
42, 43.
|
§§
|
100-103.
|
16.
|
§
|
25.
|
64.
|
|
—
|
36.
|
§
|
79.
|
3, 25.
|
§§
|
2, 43.
|
37.
|
§
|
82.
|
30.
|
§
|
59.
|
35.
|
§
|
75.
|
36.
|
§
|
81.
|
27.
|
§§
|
47—49.
|
27.
|
§
|
47.
|
36.
|
§
|
81.
|
37.
|
§
|
82.
|
17.
|
§
|
26.
|
19.
|
§
|
29.
|
18.
|
§
|
28.
|
35.
|
§
|
77.
|
17.
|
§
|
26.
|
67, 68.
|
_
|
_
|
67, 68.
|
—
|
—
|
30.
|
§
|
58.
|
17.
|
§
|
26.
|
35, 36. §§ 76-78, 80.
77
Revisorernes berättelser......................... Sid. 17, 34.
Riksbanken, ang. eventuelt tillhanda¬
hållande af svenska sta¬
tens obligationer ............ b 38.
» ang. uppförande af nytt
hus för.............................. b 33.
Riksdagens bibliotekarie....................... » 16.
b . lins...................................... b 16, 32, 33.
» » lokaler inom, få för
vissa ändamål upplåtas » 33.
Riksdagsbiblioteket................................. » 16.
Riksdagshus, nytt, angående bildande af
fond för........................... » 33.
b ang. uppförande af nytt » 33.
Riksdag skostnader.................................. » 16, 22.
Riksdags- och revisionskostnader......... b 15, 16, 17, 22.
Riksdagsort, fullmägtiges yttrande
derom............................. » 37.
Riksdagstrycket....................................... » 35.
Riksgäldskontorets enke- och pupillkassa » 20, 39.
» fordringar för utbe¬
talda lån ................. » 5.
» fullmägtige ............... b 3.
» föremål ..................... » 3.
b förvaltning ............... » 28—30, 44.
b hufvudbok ................ B 27.
» hus ............................ » 16, 32.
B inkomster och sär¬
skilda tillgångar .... » 21—-26.
b kapitalfordringar b 49—62.
b kapitalskulder .......... B 45—48.
b kreditiv i riksbanken » 26.
b liqvid med statsver¬
ket............................ b 22, 27.
b lånerörelse.................. b 24, 25, 26.
b obligationer .............. b 3, 24, 25.
» räkenskaper .............. b 27.
b » utdrag ur b 27.
» skulder ..................... b 3.
b styrelse ..................... » 28—30.
b tjenstemannapersonal b 38.
b upplåning ................. B 24, 26.
B utbetalningar ............ b 6—21.
b utlåning .................... B 25.
» vaktbetjening ........... b 39.
Riksgäldssedel', s. k., inlösen af......... b 4.
Räkenskaper, riksgäldskontorets ......... » 27.
§§ 26, 74.
§ 86.
§ 71.
§ 25.
§§ 24, 68, 69.
6 69.
§ 25.
§ 70.
§ 71.
§§ 25, 38.
§§ 23, 25, 26, 38.
§§ 84.
§ 75.
§§ 33, 89.
§§ 4-6.
§ 1-
§ 1.
§§ 50—58, 104.
§ 47.
§§ 24, 68.
§§ 34—46.
§ 45.
§§ 38, 49.
§§ 42, 44, 46.
§§ 2, 42. 43.
§ 47.
§ 48.
§ 2-
§§ 50—58.
§ 87.
§§ 42, 46.
§§ 7-33.
S 44.
§ 88.
§ 2.
§ 47.
78
Räkenskaper, riksgäldskontorets, ut¬
drag af ........................Sid
Räntekuponger, inlösen af.................... »
Sakregister till Rikets ständers proto¬
koll ...................................... »
Sammankomster, fullmägtiges ............. j>
Sammanträden, b i banken
och riksgäldskontoret
gemensamma............... »
Semester, angående aflöning under...... »
Skrifmaterialier för justitieombudsman¬
nens och tryckfrihets-
komiténs expedition... »
» för Riksdagens behof »
Skulder, riksgäldskontorets, preskrip¬
tionstid för............................. b
Skulder, riksgäldskontorets, förteck¬
ning å................................. d
Sollefteå, angående anslag för norra
stambanans fortsättning från »
Stambanan, norra, anslag till .............. b
Stat, aflönings-, för riksgäldskontoret »
» indragnings-, b b b
b petisiotis-, b b b
Statskontorets behållningar, aflemnas till
riksgäldskontoret b
b inkomster, brister i, fyllas b
Statslån, äldre, konvertering af............ b
b 1888 års, ang. amortering af b
Statsobligationer...................................... b
Strömsholms nya kanalbolag, revision
af dess förvaltning......... b
Styrelsen för riksgäldskontoret ........... b
Suppleanter för fullmägtige................. b
b deras inträdande............... »
b för revisorerne................. b
Suspension af tjenstemän och vaktbe-
tjening................................ »
Sågverksegarnes garantiförening............ b
Telegrafverket, förskott till.................. »
Tjensteförsummelser, frågor rörande.... b
Tjenstemän vid riksgäldskontoret....... b
» b b aflöning för b
b b » aflöningsstat
för............ b
b b b antagande af b
b b b besvärshän¬
visning för,., »
27.
|
§ 48.
|
4, 24.
|
§ 2, 42.
|
36.
|
^ 81.
|
30-32.
|
§§ 59—66.
|
37.
|
§ 84.
|
64.
|
— —
|
18.
|
§ 28.
|
35.
|
§ 75.
|
3, 25.
|
§§ 2, 43.
|
45—48.
|
—
|
6, 13.
|
§§ 7, 16.
|
6, 13.
|
§§ 16-
|
63.
|
|
64.
|
„— -
|
64.
|
—
|
22,
|
§ 37.
|
14, 26.
|
§§ 18, 46.
|
24.
|
S 42.
|
4.
|
§ 3.
|
38.
|
§ 86.
|
35.
|
§ 76.
|
28—30.
|
§§ 50—58.
|
66.
|
- -
|
28.
|
§§ 51, 52, 54.
|
67, 68.
|
|
41.
|
§§ 94, 95, 97, 98.
|
36.
|
§ 80.
|
15.
|
§ 22.
|
41, 42.
|
§§ 94—99.
|
38.
|
§ 87.
|
19.
|
§ 30.
|
63.
|
- __
|
40.
|
§ 92.
|
42.
|
§ 98.
|
79
Tjensteman vid riksgäldskontoret, ent¬
ledigande af Sid. 41, 42.
» » » pensionering-
af ...............
» vid justitieombudsmannens
|
»
|
42,
|
43.
|
expedition...........................
Tjenstår, lediga, bestridande och åter-
|
y>
|
18.
|
|
besättande af..........................
|
»
|
39,
|
40.
|
Tjenstgöring spennin gar........................
|
|
16,
|
19, 63.
|
Tjenstledighet för fullmägtige .............
Tjenstledighet för tjenstemännen och
|
»
|
30.
|
|
vaktbetjeningen.......
|
»
|
40.
|
|
Traktamenten, Riksdagens revisorers
Tryckfrilietskomiténs expedition och ex-
|
|
17.
|
|
penser...................
Tryckning af Riksdagens protokoll med
|
|
18.
|
|
dertill hörande bihang....
|
»
|
35.
|
|
» af revisorernes berättelser
Tryckningskostnader för justitieombuds¬
mannens berättel-
|
»
|
34.
|
|
ser ........................
» för Riksdagens re-
|
»
|
18.
|
|
visorers berättelse
Umeå stad, ang. beviljadt tomtregle-
|
»
|
17.
|
|
ringslån åt........................
|
»
|
13.
|
|
Underskrifter, antalet egenhändiga å
riksgäldskontorets obli¬
gationer......................... » 4.
Understöd för obemedlade tjenstemäns
sterbhus................................ » 20.
Undsättning smedel vid missväxter....... » 28.
Uppdrag, fullmägtiges särskilda ......... » 32—38.
Upphandling af papper för tryckning
af Riksdagens protokoll » 35.
Upplåning för riksgäldskontorets rak¬
ning...................................... » 24, 2(5.
Upplåtelse för vissa ändamål af lokaler
i Riksdagens hus............... » 33.
Utbetalningar, åliggande riksgälds¬
kontoret...................... » 6—21.
Utdrag af riksgäldskontorets räken¬
skaper....................................... » 27.
Utlottning slistor rörande de i svenskt
mynt förskrifna stats¬
obligationer ................ » 24.
Utlåning, riksgäldskontorets ................ » 25.
Vaktbetjening, justitieombudsmannens » 18.
T> riksgäldskontorets ....... » 39.
§§ 95, 96, 98.
§§ 100—103.
§ 27.
§§ 89—93.
§§ 25, 30.
§ 61.
$ 90.
§ 26.
§ 28.
§ 75.
§ 74.
§ 28.
§ 26.
§ 17.
§ 2.
§ 32.
§ 41.
§§ 67-86.
§ 75.
§§ 42, 46.
§ 69.
§§ 7-33.
S 48.
§ 42.
§ 44.
§ 27.
§ 88.
Vakt betjening, aflöningsstat för............
|
Sid.
|
63.
|
|
—
|
—
|
—103.
|
Väkthetjeningens pensionerande............
|
3>
|
42,
|
43.
|
§§
|
100
|
» tjensteförsummelser...
|
|
41,
|
42.
|
|
97,
|
99.
|
» entledigande...............
|
»
|
41,
|
42.
|
§§
|
97,
|
98, 99.
|
Vaktmästaren vid Riksdagens bibliotek,
|
|
|
|
|
|
|
aflöning för..................
|
3)
|
16.
|
|
§
|
25.
|
|
Varningar för tjensteförsummelser......
|
3)
|
41.
|
|
§§
|
94,
|
97.
|
Vilkor för löneförhöjning vid riksgälds-
|
|
|
|
|
|
kontoret.................................
|
3)
|
19.
|
|
§
|
39.
|
|
» » att kunna antagas till tjen-
|
|
|
|
|
92.
|
|
steman vid riksgäldskontoret
|
3)
|
40.
|
|
§
|
|
Vännäs, angående norra stambanans
|
|
|
|
|
|
|
framdragande till...............
|
3)
|
6.
|
|
§
|
7.
|
|
Ålder stillägg...........................................
|
3)
|
16,
|
18, 63.
|
§§
|
25,
|
27.
|
Öfverlåtelse på viss person af riksgälds-
|
|
|
|
|
|
|
kontorets obligationer......
|
3)
|
3.
|
|
§
|
2.
|
|
Öfver! äggning ar, fullmägtiges .............
|
3)
|
31.
|
|
§
|
65.
|
|
Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1889.