Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.
1
N:o 20.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående fort¬
sättande och af slutande under år 1890 af arbetena på
nya kasernetablissement för svea lifgarde och andra
lifgardet m. m.; gifven Stockholms slott den 8 mars 1889.
Med åberopande af bilagda utdrag af protokollet öfver landtförsvars-
ärenden, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå .Riksdagen att medgifva:
att å de belopp, som fabriksidkare Y. Wiklund och B. H. Lundgren,
grosshandlaren Y. Tesch och numera i konkurstillstånd försatte tegelhand¬
landen J. Land, enligt hvad i protokollet närmare omförmälts, blifvit för-
pligtade att på grund af den borgen, de ingått för fullgörande af det utaf
numera aflidne byggmästaren J. Möller med chefen för fortifikationen på
Kongl. Maj:ts och kronans vägnar den 16 januari 1886 ingångna kontrakt
angående samma års arbeten på de nya kasernetablissementena åt fotgardes¬
regementena, till kronan utgifva såsom godtgörelse för den förlust, som för
densamma uppkommit till följd deraf, att de af Möller öfvertagna arbetena
icke kunnat på kontraktsenligt sätt fullgöras, må efterskänkas 25,703 kronor
50 öre;
att af inflytande försäljningsmed el för kronans till fotgardesregementena
upplåtna mark må användas dels till afslutande af de nya kasernetablisse-
menten för nämnda regementen, utöfver de belopp Riksdagen åren 1885,
1886, 1887 och 1888 för nämnda ändamål stält till Kongl. Maj:ts för¬
fogande, 490,000 kronor, dels till nyuppsättning och komplettering af kasern¬
inventarier för meranämnda regementen 60,000 kronor, dels ock, vid bifall
till här ofvan framstälda förslag om efterskänkande af en del utaf det Wik¬
lund och hans medborgensmän ådömda ersättningsbelopp, den summa, 25,703
kronor 50 öre, hvilken såsom följd deraf, utöfver redan för 1886 års byggnads-
Bih. till Rilcsd. Prof. 1889. 1 Sami. 1 Afd. 13 Höft. 1
2 Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 20.
arbeten beviljade anslagsmedel, till gäldande af kostnaden för desamma er¬
fordras; samt
att Kongl. Maj:t må, i den mån sådant kan blifva erforderligt, af
tillgängliga medel förskjuta omförmälda belopp, tillsammans 575,703 kronor
50 öre.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande ut¬
skott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kongl.
nåd och ynnest städse väl bevågen.
OSCAR.
Hj. Palmstierna.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.
3
Utdrag af protokollet öfver landtför svar sär endera hållet inför
Hans Maf.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 8 mars 1889.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern friherre Bildt,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve
Ehrensvård,
Statsråden: herr Loven,
friherre von Otter,
von Krusenstjerna,
Wennerberg,
friherre Palmstierna,
friherre von Essen,
Örbom,
friherre Akerhielm.
Departementschefen, statsrådet friherre Palmstierna anförde:
»Då jag nu går att inför Eders Kongl. Maj:t anmäla behofvet för år
1890 af anslagsmedel för arbetena för de nya kasernetablissementena. åt fot¬
gardesregementena, beder jag få erinra, att, enligt hvad chefen för fortifika¬
tionen i sin underdåniga skrifvelse den 24 januari 1888 anmälde, en summa
af 815,000 kronor då ansågs tillräcklig att efter den faststälda planen full¬
borda dessa etablissement; och då Riksdagen nämnda år för ändamålet an¬
visade 385,000 kronor, skulle alltså nu ytterligare erfordras 430,000 kronor.
Såsom uti den underdåniga skrifvelsen jemväl framhölls, hade emellertid
chefen för fortifikationen, vid uppgörandet af dessa beräkningar, utgått från
den förutsättningen, att de särdeles gynsamma konjunkturer, under hvilka
4
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.
ifrågavarande byggnadsarbete påbörjats och ditintills bedrifvits, äfven skulle
fortfara. Under den större lifaktighet i den allmänna rörelsen, som på se¬
nare tider gjort sig märkbar, har denna förutsättning icke visat sig fullt
hållbar. Redan under sistförflutna år yppade sig eu bestämd tendens till
stegring i material- och arbetspriser och, som kändt är, fortfar denna ännu.
Det var alltså att förutse, det prisen på de återstående arbetena för etablisse-
mentens fullbordande skulle ställa sig något högre än som antogs sistlidna år.
I sin underdåniga skrifvelse den 14 februari innevarande år om be¬
gäran af anslag till ifrågavarande arbeten för år 1890 anmäler också chefen
för fortifikationen, att vid den senaste entreprenadauktionen i december må¬
nad 1888 lägsta anbudet på de då utbjudna inredningsarbetena i östra eta-
blissementets kanslibyggnad afsett betydligt högre belopp än den i förslagen
beräknade kostnadssumma; och som någon återgång i prisen på dylika, de
hufvudsakligaste arbeten, Indika ännu återstå, icke är att emotse, har chefen
för fortifikationen ansett nödigt låta anställa en omräkning af samtliga ännu
erforderliga kostnader. Yid denna omräkning har visat sig, att återstående
inredningsarbeten, hvilka enligt de beräkningar, som ursprungligen upp¬
gjordes och som äfven lågo till grund för 1888 års uppgifter, skulle kostat
272,000 kronor, nu måste upptagas till 346,800 kronor; och skulle alltså
en ökad kostnad af 74,800 kronor för dessa arbeten uppkomma, som dock
vid det förhållande att andiva arbeten, enligt hvad chefen för fortifikationen
upplyser, betingat något lägre priser än som beräknats, kan i någon mån
nedbringas.
Enligt de nu uppgjorda nya kostnadsberäkningarne skulle nemligen
kostnaden
för samtliga byggnaders inredning jemte oljemålning och tapetsering uppgå
till................................................................................... kronor 346,800: —
„ inre vatten- och afloppsledningar, kokapparater och
gymnastikattiralj till...................................................
„ ordnandet af kaserngården och planet framför
etablissementet m. in. samt kaserngårdens inhägnad till
och till fullbordandet af de etablissementet omgifvande
gator...............................................................................
hvarförutom kontorskostnader, diverse kompletterings-
arbeten och oförutsedda utgifter beräknats till ......
49,000: -
34,200: —
50,000: —
15,100: —
Summa kronor 495,100: —
Det belopp, hvarmed nämnda summa öfverskrider de år 1888 för
samma arbeten beräknade utgifter, utgör alltså endast 65,100 kronor, hvar¬
ifrån dessutom, enligt hvad chefen för fortifikationen anmäler, ytterligare kan
dragas ett belopp af 5,100 kronor, utgörande en å innevarande års arbeten
5
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.
uppkommen besparing. Behofvet af byggnadsmedel för 1890 blifver alltså
490,000 kronor, eller 60,000 kronor mera än i enahanda afseende antogs
år 1888, och hemställer chefen för fortifikationen, att Eders Kongl. Maj:t
täcktes af nu pågående Riksdag, för afslutande under år 1890 af arbetena
å östra gardeskasernetablissementet, äska omförmälda summa.
Mot denna framställning har jag ingen erinran att göra, men beder
att i sammanhang härmed få underställa Eders Kongl. Maj:t tvenne andra
frågor, som med afseende å beskaffenheten af de utgifter, hvartill de föranleda,
lämpligen torde böra, samtidigt med begäran om sista återstoden af de för
gardeskasernetablissementens fullbordande nödiga medel, till Riksdagens pröf¬
ning hänskjutas.
I skrifvelse till arméförvaltningen den 16 januari 1888 anmälde sekund-
chefsembetet vid svea lifgarde, med fästadt afseende å den samma år före¬
stående inflyttningen i regementets nya kasernetablissement, att regementets
äldre möbler och öfriga inventarier voro af den beskaffenhet, att, om ock en
större del af desamma kunde genom reparation göras för det nya etablisse-
mentet användbar, de öfriga dels såsom väggfasta eller för sina nuvarande
platser särskildt afpassade icke kunde flyttas utan att söndertagas och för¬
störas, dels voro antingen så förslita, att en reparation af dem icke blefve
för kronan fördelaktig, eller ock alldeles olämpliga att i den nya tidsenliga
lokalen användas. Med tillkännagifvande tillika, att genom regementets för-
valtningsdirektion blifvit, efter förutgången besigtning af den äldre materielen,
uppgjordt ett förslag till ej mindre anskaffning af nya, än ock reparation af
den användbara delen af förutnämnda inventarier-, äfvensom att detta för¬
slag, som slutade på en summa af 37,716 kronor, omfattade erforderliga
nya inventarier ej allenast för kansli, expeditions- och mottagningsrum, rege-
ments- och dagbefälets rum, förvaltningsdirektionens lokaler m. m. utan jem¬
väl för dagunderofficerens, läkarens m. fl. rum och manskapets olika lokaler,
hemstälde derför sekundchefsembetet, att medel måtte anordnas för anskaff¬
ning af de möbler och öfriga inventarier, som sålunda voro för den nya
kasernen nödiga.
Arméförvaltningen fann väl vid det förhållande, att den ifrågasatta
anskaffningen hufvudsakligen vore att anse såsom en af ökadt antal lokaler
och betydligt utvidgadt kasernutrymme förorsakad nyuppsättning, särskildt
bidrag af statsmedel böra regementet för ändamålet beredas, men då dels
anskaffningen ansågs kunna, under förutsättning att en del uppgifna inven¬
tarier gjordes af enklare beskaffenhet än sekundchefsembetet föreslagit, komma
att betinga något billigare pris, dels kostnaden för reparation af regemen¬
6
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.
tets äldre inventarier och för komplettering af jernsängar, hvilken kostnad
af sekundchefsembetet beräknats skola utgå af det särskilda anslaget, syntes
arméförvaltningen böra bekostas af regementets servisanslag, hemstälde armé¬
förvaltningen för sin del hos Eders Kongl. Maj:t, att för ifrågavarande an¬
skaffning skulle anvisas endast 30,000 kronor, deraf 15,000 kronor genast
och återstoden uppå förnyad anmälan af sekundchefsembetet.
Sedan Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 19 mars 1888 be¬
hagat medgifva, att till ny uppsättning och komplettering af regementets
kaserninventarier ett belopp af 10,000 kronor finge mot redovisning ställas
till disposition af regementets förvaltningsdirektion, äfvensom anbefalt armé¬
förvaltningen att af omhänderhafvande medel förskjuta beloppet, anmälde
arméförvaltningen i förnyad skrifvelse den 22 maj i888, att förvaltningen
för att på bästa sätt tillgodogöra sig de sålunda anvisade medlen anmodat
sekundchefsembetet att inkomma med uppgift å de för det nya kasern-
etablissementet mest behöfliga inventariepersedlar. Till svar härå hade
sekundchefsembetet tillkännagifvit, att äfven under förutsättning af den
yttersta sparsamhet kostnaden för endast manskapslokalernas utrustning med
nödiga inventarier enligt beräkning uppginge till en summa af 19,746 kro¬
nor 50 öre, deraf för skåp till förvarande af de åt manskapet utlemnade
persedlar 10,528 kronor, och att, äfven om detta belopp kunde anskaffas,
inflyttningen i kasernen likväl måste uppskjutas, då i saknad af medel större
delen af lokalerna i kanslihuset och kompaniernas m. fl. expeditionsrum
äfvensom manskapets dagsrum komme att stå alldeles tomma; och hade
sekundchefsembetet af sådan anledning förnyat sin anhållan, att medel till
anskaffande af alla i den ursprungliga beräkningen upptagna inventarier
måtte blifva anvisade. Då vid sådant förhållande, enligt arméförvaltningens
åsigt, otillräckligheten af de redan anvisade medlen kunde förhindra inflytt¬
ningen i det nya etablissementet, hemstälde derför arméförvaltningen, att ut
öfver den redan anvisade summan ett belopp af 20,000 kronor måtte för
ändamålet ställas till förvaltningsdirektionens förfogande; och behagade Eders
Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 14 juni 1888 bifalla denna framställ¬
ning samt uppdraga åt förvaltningen att af omhänderhafvande medel för¬
skjuta det erforderliga beloppet.
En liknande framställning har, då nu den tidpunkt närmar sig, vid
hvilken inflyttning jemväl af andra lifgardet i det för nämnda regemente
afsedda nya etablissement kan ega rum, från dess sekundcbefsembete till
arméförvaltningen inkommit. Enligt ett af regementets förvaltningsdirektion
uppgjordt förslag öfver den materiel af inventariepersedlar, som ansetts er¬
forderlig för de nya lokalerna, skulle, då i beräkning toges ej mindre så¬
dana nya effekter, som måste anskalfas, än äfven hvad af de äldre inventa¬
rierna efter förutgången reparation kunde användas, för ifrågavarande ända¬
7
Kong!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.
mål tagas i anspråk en summa af 39,425 kronor 90 öre, om hvars ut-
anordnande sekundchefsembetet alltså gör hemställan.
Arméförvaltningen anser dock, att af enahanda grunder som dem,
bvilka åberopats i fråga om svea lifgardes utrustning med för inflyttningen
i det nya kasernetablissementet erforderliga kaserninventarier, nämnda summa
kan nedsättas till 30,000 kronor, och hemställer af sådan anledning, att den
må bemyndigas att för den ifrågasatta anskaffningen af omhänderhafvande
medel förskjuta nyssnämnda belopp äfvensom att, i sammanhang med det
af chefen för fortifikationen anmälda behof af byggnadsmedel, en summa af
60,000 kronor måtte af Riksdagen äskas för gäldandet af kostnaderna i och
för nyuppsättning och komplettering af kaserninventarier för så väl svea lif¬
gardes som andra lifgardets nya kasernetablissement.
Då ifrågavarande anslagsbehof efter den nedsättning af de begärda
summorna, som af arméförvaltningen verkstälts, kunna anses hafva sin huf-
vudsakliga grund dels deri, att större utrymme genom de nya mera tids¬
enliga kasernetablissement beredts de båda fotgardesregementena, dels ock
deri att med detta större utrymme ett ändamålsenligare sätt för förvarande
af de åt manskapet utlemnade persedlar kunnat införas, anser jag mig böra
understödja arméförvaltningens förslag; och torde jemväl den sålunda erfor¬
derliga summan, 60,000 kronor, såsom i hufvudsak afseende enahanda ända¬
mål som de förut till kasernetablissementens uppförande beviljade anslag,
lämpligen böra utgå af inflytande försäljningsmedel för kronans till gardes¬
regementena upplåtna mark.
Den andra af ofvannämnda frågor afser nyuppsättning och ersätt¬
ning af statsmedel för en förlust, som borgensmännen för 1886 års arbeten å
kasernetablissementen lidit.
Genom ett den 16 januari 1886 med chefen för fortifikationen på
Kongl. Maj:ts och kronans vägnar ingånget kontrakt förband sig numera
aflidne byggmästaren J. Möller att för en summa af 740,000 kronor, bland
annat, verkställa samtliga schaktnings-, sprängnings- och grundläggnings-
arbeten för båda de nya gardeskasernetablissementen.
Bland bestämmelserna i kontraktet äro särskilt att märka dels före¬
skriften i § 11, uti hvilken det heter, att »som ritningar och beskrifriingar
varit för entreprenören tillgängliga före hans anbuds delgifvande, och kronan
icke garanterar de beräknade massornas storlek, får entreprenören icke,
sedan hans anbud blifvit antaget, framställa anmärkningar derom, att något
som till arbetets ordentliga utförande hörer eller som erfarenheten visat
8
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.
vara nödvändigt för en byggnads framtida bestånd eller fullgoda utförande
blifvit för ringa beräknare eller möjligen uteglömdt och är han ej heller
berättigad att för sådant erhålla ersättning;» dels stadgandet i § ] 2, att,
om under arbetets gång större ändringar eller tilläggsarbeten utötver det
kontraherade befunnes nyttiga eller nödiga, entreprenören skulle vara skyl¬
dig desamma efter derom erhållen skriftlig föreskrift verkställa, dervid, om
arbetet ökades, entreprenören skulle vara berättigad till ersättning, för hvil-
kens bestämmande entreprenörens detaljpriser för hufvud massorna vid entre¬
prenadens ingående skulle ligga till grund, dock att ersättning för öfver¬
arbete ej finge ifrågakomma, med mindre entreprenören innan sådant arbete
företoges skriftligen hos kronans ombud anmält, att han ansåge sig till dylik
ersättning berättigad, och detta skriftligen erkändes af kronans ombud; dels
ock föreskriften i § 19, att chefen för fortifikationen skulle ega att, i hän¬
delse arbetet bedrefves så långsamt, att detsamma synbarligen icke inom den
i kontraktet bestämda tid kunde medhinnas, låta arbetet af annan person
öfvertagas och fullbordas till det pris, som kunde betingas, med skyldighet
för entreprenören att äfven i detta fall ersätta kronan den till följd deraf
uppkommande skada eller ökade kostnad.
För kontraktets fullgörande ingingo fabriksidkarne Y. Wiklund och
B. H. Lundgren, grosshandlaren Y. Tesch och numera i konkurstillstånd
försatte tegelhandlanden J. Land, alla här i staden, borgen, hvarigenom de
förbundo sig att en för alla och alla för en såsom för egen skuld ansvara
dels för ersättande af de förskottsmedel intill 50,000 kronor, som entrepre¬
nören kunde komma att för arbetena erhålla, dels ock för alla arbetenas
ordentliga och kontraktsenliga fullbordande inom föreskrifna tider och de
förbindelser entreprenören i öfrigt enligt kontraktet åtagit sig, intill ett be¬
lopp af 125,000 kronor.
Möller påbegynte arbetena men omkom redan den 7 maj 1886, hvar¬
på chefen för fortifikationen medgaf, att byggmästaren A. G. Sällström fick
för sterbhusets räkning förestå desamma.
Då det emellertid, i den mån schaktnings- och sprängningsarbetena
fortgingo, blef tydligt, att till följd af felaktiga beräkningar grundläggningen
komme att ställa sig vida dyrare än Möller vid sitt buds afgifvande antagit,
läto borgensmännen, som, sedan Möllers bo afträdts till urarfvakonkurs, öfver-
tagit entreprenaden, den 28 augusti 1886 inställa allt vidare arbete, hvarpå
chefen för fortifikationen jemlikt bestämmelsen i § 19 uti kontraktet, efter
det från kompetente personer anbud å fortsättandet och fullbordandet af de
Möller och hans rättsinnehafvare åliggande arbetena blifvit infordrade, den
25 september 1886 med kaptenen A. Amundsson och byggmästaren C. A.
Olsson afslöt kontrakt om dessa arbetens utförande mot en kostnad af 674,500
kronor.
9
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.
Då arbetena af Möllers rättsinnehafvare instäldes, voro af fortifikatio¬
nen utbetalta:
dels förskott till belopp af........................................ kronor 35,888:8 9
dels i ersättning för verkstäldt arbete ..................... „ 141,111: 11
hvadan och då den nya entreprenadsumman ut¬
gjorde ....................................................... it 674,500: —
summan af dessa belopp............................................. kronor 851,500: —
utvisade den kostnad, som kronan skulle komma
att vidkännas för de till Möller ursprungligen
upplåtna arbetena;
Och då Möllers bud utgjort........................ „ 740,000: —
blef skilnaden ............................................................. kronor 111,500: —
eller då derifrån ytterligare droges Möllers rätts-
innehafvares fordran för verkstäldt, men ej be-
taldt öfverarbete.................................................... „ 10,207: 7 2
återstående................................................................. kronor 101,292: 2 8
det belopp, som det ålåge Wiklund och hans medborgensmän att till kronan gälda.
Genom rådstufvurättens i Stockholm laga kraftvunna utslag den 6
mars 1888 blefvo också borgensmännen på yrkande af arméförvaltningens
ombudsman förpligtade att till kronan, som emellertid i Möllers urarfva-
konkurs erhållit 20 procent utdelning å fordringsbeloppet med 20,258 kronor
46 öre, utgifva återstående 81,033 kronor 82 öre.
Redan under det rättegången vid Stockholms rådstufvurätt pågick,
hade emellertid Wiklund och hans medborgensmän hos Eders Kongl. Maj:t
anhållit, att en del af det belopp, hvarför de häftade, måtte dem efterskänkas.
Sedan Eders Kongl. Maj:t genom nådig resolution den 11 juni 1887 i an¬
ledning deraf förklarat att, då frågan om och till hvilket belopp, kronan hos
dem egde fordringsrätt, vore beroende på rättegång, någon pröfning af ansök¬
ningen för det dåvarande icke kunde eg a rum, samt Land under tiden blifvit
försatt i konkurs, hafva nu Wiklund, Lundgren och Tesch i en till Eders
Kongl. Maj:t den 11 maj 1888 ingifven skrifvelse förnyat sin berörda fram¬
ställning. De åberopa såsom stöd derför, att innan anbuden till ifrågavarande
entreprenad afgåfvos respektive spekulanter, i följd af chefens för fortifikatio¬
nen särskilda bestämmelser, lemnats tillfälle att i och för jemförelse med
egna beräkningar erhålla uppgifter å de hufvudmassor, som fortifikationen
på grund af verkstälda afvägningar och borrningar ansett böra komma att
vid grundläggningsarbetena bortsprängas och undanschaktas; att dessa beräk¬
ningar visat sig felaktiga, så att enligt en af arbetsföreståndaren byggmästa¬
ren Sällström uppgjord, handlingar^ bilagd tablå intill den 28 augusti 1886,
då arbetena afbrötos, jord- och bergmassor undanschaktats och annat grund-
jBih. till Riksd. Prof. 1889. 1 Sami. 1 Afä. 13 Raft. 2
10
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.
läggningsarbete utförts till det omfång utöfver hvad fortifikationen beräknat,
att kostnaden derför uppgått till sammanlagdt 63,950 kronor 29 öre; att
felaktigheten visserligen icke kunde läggas fortifikationen till last, utan helt
och hållet inaste tillskrifvas beskaffenheten af sjelfva grunden, som bestode
af berg och klippblock med mellanrum af lera, hvilken på många ställen
vore så sammanpackad, att den vid borrning lemnade ett motstånd, som
gjorde antagligt, att man råkat klippgrund, under det att sådan grund först
fans på betydligt större djup; men att då Möller, som på förhand icke vetat,
om hans anbud skulle antagas eller icke, omöjligen kunnat underkasta sig
den kostnad, som en omsorgsfullare undersökning af grunden genom tätare
borrningar skulle medfört, det vore helt naturligt, att han lagt de af fortifika¬
tionen gjorda beräkningar till grund för sina och tolkat stadgandet i § 11
af kontraktet att kronan icke garanterade rigtigheten af de beräknade mas¬
sorna så, som om detsamma afsåge endast mindre betydande afvikelser från
beräkningarne men icke dessa i sin helhet. Sökandena anhålla alltså, att
Eders Kongl. Maj:t täcktes antingen befria dem från utgifvande af ofvan-
näranda belopp, 63,950 kronor 29 öre, såsom, enligt den förebragta utred¬
ningen, motsvarande de grundläggningsarbeten, hvilka af Möller icke kunnat
beräknas, eller ock berättiga Möllers rättsinnehafvare att för berörda arbeten
åtnjuta godtgörelse såsom för öfverarbete enligt de i § 12 af kontraktet
lemnade bestämmelser.
Öfver den underdåniga ansökningen har arméförvaltningen å forti-
fikationsdepartementet befalts att efter chefens för fortifikationen hörande
till Eders Kongl. Maj:t inkomma med utlåtande. Yid det afgifna yttrandet
är jemväl fogadt ett af kontrollanten vid byggnadsarbetena, kaptenen vid
fortifikationen m. m. P. J. Högfeldt afgifvet utlåtande i ämnet. Enligt det¬
samma hade, på sätt sökandena uppgifva, Möller, i likhet med öfriga speku¬
lanter, i följd af chefens för fortifikationen särskilda order, lemnats till¬
fälle att af Högfeldt erhålla uppgift å de hufvudmassor, som på grund
af verkstälda afvägningar och borrningar blifvit för grundläggningen inom
fortifikationen beräknade. Möller hade emellertid oaktadt erhållna varningar
stödt sitt bud hufvudsakligen på egna beräkningar, som, efter hvad det
sedermera visat sig, i mycket understigit dem, som gjorts af fortifikationen.
Det kunde dock icke bestridas, att äfven fortifikationens beräkningar visat
sig otillförlitliga, och hade Högfeldt, sedan arbetena afstannat, uträknat de
arbetsmassor, som blifvit för de särskilda arbetena af fortifikationen beräknade,
och dem som entreprenören visat sig hafva utfört. Enligt den tablå, Hög¬
feldt deröfver uppgjort, skulle, om man utginge från de detaljpriser, Möller
för arbetet beräknat, entreprenörens förlust i följd af borrkartornas ofullständig¬
het uppgått till 25,703 kronor 50 öre. Att Sällströms beräkning af för¬
lusten uppginge till den af sökandena angifna siffra, berodde derpå att han
11
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.
dels inräknat arbeten, som icke stode i något beroende af de felaktiga borr¬
kartorna, dels uppgifvit såsom bortförda något större massor, än dem Hög-
feldt lagt till grund för sin utredning, dels slutligen ock vid förlustens be¬
stämmande beräknat de priser för bergsprängning och jordschaktning, som
af Möller och hans rättsinnehafvare verkligen betalts och icke dem, som af
den förstnämnde vid afgifvandet af hans anbud beräknats. Skilnaden emellan
de hufvudmassor, Högfeldt och Sällström lagt till grund för sina beräkningar,
vore emellertid icke stor, hvilket bäst framginge deraf, att om man till grund
för bestämmandet af sökandenas förlust i förevarande hänseende lade de
massor, som af Högfeldt beräknats, och de priser, som, enligt hvad Säll¬
ström uppgifvit, i sjelfva verket af Möller och hans rättsinnehafvare vid
grundläggningsarbetet erlagts, densamma skulle uppgå till 46,164 kronor
28 Öre, eller ungefär 5,000 kronor mindre än som blefve fallet, för den
händelse Sällströms massberäkningar antogos vara rigtiga; och ansåge Hög¬
feldt, som vore öfvertygad, att hans beräkningar egde större tillförlitlighet,
att någon ersättning utöfver sistnämnda af honom angifna summa i intet fall
kunde ifrågakomma. Återstoden af förlusten måste helt och hållet tillskrif-
vas Möllers låga priser och i (ifrigt felaktiga beräkningar.
Chefen för fortifikationen instämmer till alla delar med kaptenen Hög¬
feldt, och äfven arméförvaltningen, som sedan förut i ett öfver Wiklunds
och hans medborgensmäns första underdåniga ansökan infordradt yttrande
afstyrkt bifall till densamma, förmäler sig fortfarande vidhålla sin åsigt, att
hvarken aftalets natur eller beskaffenheten af de i fortifikationen för entre¬
prenadens utlysande lemnade uppgifter gifva sökandena något stöd för for¬
dran på ersättning för deras ifrågavarande förlust. Den anser vidare sanno¬
likt, att derest Möller fäst sig vid den gensaga, som, innan beslutet om
entreprenaden faststäldes, å fortifikationens sida gjordes mot hans lågt be¬
räknade massor, förlusten blifvit icke obetydligt mindre och kanske kunnat
hållas inom ett belopp, som entreprenören, om han lefvat, förmått bära, äfven
om en sådan förlust icke kunnat helt och hållet undvikas vid de af honom
beräknade detaljpris. I sistnämnda afseende fäster arméförvaltningen Eders
Kongl. Maj:ts uppmärksamhet derpå, att, enligt hvad en handlingarne bi¬
fogad tablå gifver vid handen, skilnaden emellan Möllers anbud och det
närmast liggande anbudet utgjorde för allt sprängnings- och schaktnings-
arbete jemte 1886 års byggnadsarbete ensamt närmare 96,000 kronor och
för nu nämnda arbete jemte 1887 års arbeten, hvilka senare på samma
gång vilkorligen utbjödos, icke mindre än 223,655 kronor. I hvarje fall
anser arméförvaltningen att om Eders Kongl. Maj:t i den omständigheten, att
förlusten efter Möllers död och hans bos iråkade obestånd träffar borgens¬
männen, som sjelfva saknat tekniska insigter i byggnaders uppförande, finner
anledning att bereda dem någon eftergift, densamma ej må utsträckas ut-
12
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.
öfver ofvan angifna belopp, 46,164 kronor 26 öre och icke under någon
förutsättning komma dem till godo under den af dem alternativt föreslagna
formen af öfverbetalning enligt entreprenadkontraktets 12 paragraf.
På sätt samtliga i detta ärende hörda myndigheter yttrat, torde det
icke kunna bestridas, att sökandenas förevarande anhållan saknar hvarje
rättslig grund. Bestämmelsen i kontraktets 11 §, att kronan icke garan¬
terar de beräknade massornas storlek, är tydlig och klar; och redan den
första domstolsinstansen, vid hvars utslag sökandena låtit bero, har också
faststält deras betalningsskyldighet.
Icke desto mindre synas mig dock omständigheterna i föreliggande
fråga vara sådana, att starka billighetsskäl tala för ett delvist bifall till
sökandenas anhållan. Jag fäster mig dervid mindre vid den af armé¬
förvaltningen framhållna omständigheten, att sökandena sjelfva saknat insigt i
byggnadsfrågor och af sådan anledning mera än hufvudkontrahenten Möller
skulle vara förtjenta af undseende. Uppenbarligen måste de nemligen vid
ingåendet af sin borgen hafva tagit hänsyn jemväl till Möllers förmåga att
bedöma byggnadsarbeten. Det förhållande, att Möllers bud betydligt under¬
steg öfriga på samma arbeten gjorda anbud, synes mig ej heller vara af
den betydelse, att sökandenas anhållan om eftergift på grund deraf blifver
mera förtjent af beaktande. Meningen med en entreprenadauktion är just
att genom uppmaning till täflan emellan olika spekulanter söka få ett ifråga¬
satt arbete på billigaste sätt för kronan utfördt, och då, enligt gällande be¬
stämmelser, den spekulant, som afgifvit det lägsta anbudet, är berättigad att
få detsamma antaget, äfven om den auktionsförrättande myndigheten med
säkerhet kan förutse, att det måste blifva förlustbringande för honom, lärer
väl också vara klart, att spekulanten måste vara beredd att ensam bära den
förlust, som kan uppkomma. I förevarande fall torde också, på sätt myn¬
digheterna jemväl anmärka, den förlust, hvarpå sökandena grunda sina er¬
sättningsanspråk, väsentligen vara att tillskrifva den omständigheten, att
Möller felräknat sig icke allenast i fråga om arbetsqvantiteterna utan ännu
mera beträffande arbetspriserna.
Hvad som bestämmer mig att om än i inskränkt omfattning under¬
stödja sökandenas anhållan är fast mei’a det förhållande, att kronan i viss
mån kan anses medansvarig till sökandenas förlust och att det vid sådant
förhållande icke synes mig med kronans värdighet öfverensstämmande att
på grund af ett, låt vara än så tydligt, stadgande i kontraktet undandraga
sig allt deltagande i densamma. Såsom sökandena erinra, var det i före¬
13
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.
varande fall med hänsigt till byggnadsgrundens så väl beskaffenhet som om¬
fång för blifvande spekulanter hardt nära omöjligt att genom egna under¬
sökningar förskaffa sig en så detaljerad kännedom om densamma, som för
uppgörande af ett fullt tillförlitligt kostnadsförslag varit erforderlig. De af
fortifikationen uppgjorda beräkningar, som grundade sig på genom borrningar
anstälda undersökningar och om hvilka vederbörande särskildt uppmanades
att taga kännedom, måste under dylika omständigheter få en stor betydelse,
och det kan svårligen förtänkas en entreprenör, om han tilläde dem ena¬
handa vigt som en fullständigt officiel handling.
Det är emellertid af alla parter medgifvet, att dessa beräkningar på
grund af omständigheter, som svårligen kunnat förutses, icke varit fullt rig-
tiga, och att en del af den förlust, sökandena lidit, är en direkt följd af den
omordade felaktigheten. Billigheten af att kronan icke helt och hållet af-
visar sökandenas ersättningsanspråk synes mig vid sådant förhållande klar.
I fråga om ersättningens belopp anser jag mig deremot icke kunna
öfverskrida den siffra, 25,703 kronor 50 öre, som utvisar sökandenas förlust,
om man till grund för beräkningen lägger de af kaptenen Högfeldt upp-
gifna massor och Möllers detaljpriser. Enligt hvad i fortifikationen för mig
uppgifvits, har vid sammanträde emellan Sällström och Högfeldt någon ut¬
redning icke kunnat vinnas om de förhållanden, hvarpå sökandena stödja
sina anspråk på ett belopp af 12,511 kronor 59 öre, som i Sällströms ofvan-
nämnda tablå upptagas såsom utgifna för pallsprängning och »öfrig djup-
schaktning». Om från det af sökandena fordrade belopp, 63,950 kronor 29
öre, dragas omförmälda 12,511 kronor 59 öre, återstå 51,438 kronor 70 öre,
som, enligt Sällströms beräkningar, skulle angifva den sökandena genom de
felaktiga borrkartorna förorsakade förlust. Skilnaden emellan denna siffra
och beloppet 46,164 kronor 28 öre, som utvisar samma förlust, om man
utgår från kaptenen Högfeldts massberäkningar och de af Sällström upp-
gifna priser, är såsom redan af Högfeldt påpekats icke stor, och uppenbar¬
ligen måste, i fråga om tillförlitligheten af de af kaptenen Högfeldt och Säll¬
ström gjorda massberäkningar, företräde höra lemnas åt de förra, som enligt
hvad handlingarne utvisa stödja sig på mätning af den urschaktade grunden.
Det synes mig alltså tydligt, att Högfeldts massberäkningar böra tagas till
utgångspunkt vid bestämmande af förlusten, och då vidare den omständig¬
heten, att Möller och hans rättsinnehafvare i verkligheten måst betala högre
priser för sprängningen och det öfriga grundläggningsarbetet än af Möller
beräknats, i ingen mån kan anses bero på felaktigheten i borrkartorna, lära
ej heller andra priser böra beräknas än de af Möller sjelf antagna och
hvilka jemlikt kontraktets 12 § skulle vara bestämmande vid fråga om er¬
sättning för öfverarbete. Af det sökandena till utgifvande ådömda och, en¬
ligt hvad arraéförvaltningen anmält, redan derstädes i säkerhetshandlingar
14
Kongl. Maj.is Nåd. Proposition No 20.
deponerade belopp synes mig alltså böra efterskänkas förstnämnda summa,
25,703 kronor 50 öre, och lärer vara tydligt att densamma, som i sjelfva
verket representerar en ökad kostnad för gardeskasernetablissementens upp¬
förande, bör utgå af samma medel som öfriga kostnader derför, eller köpe¬
skillingen för de försålda tomterna.
Under förutsättning att samtliga de förslag, för hvilka jag sålunda
redogjort, af Eders Kongl. Maj:t bifallas, skulle alltså såsom slutligt anslag
för de nya gardeskasernernas fullbordande böra af Riksdagen äskas samman-
lagdt 575,703 kronor 50 öre; och då de belopp, Riksdagen förut anvisat
till nämnda byggnadsföretag, uppgå till 2,615,000 kronor, blifver totalkost¬
naden 3,190,703 kronor 50 öre. Vid framläggande af förslaget till de nya
kasernerna beräknades samma kostnad till 3,308,500 kronor, eu summa,
som sålunda i det hela komme att understigas med 117,296 kronor 50 öre.
Det måste vidare ihågkommas, att, oaktadt denna i sig ej obetydande be¬
sparing, väsentliga förbättringar uti kasernernas inredning kunnat, enligt
särskilda af Eders Kongl. Maj:t tid efter annan meddelade bestämmelser,
utöfver de ursprungliga förslagen af vederbörande vidtagas; och hafva genom
dessa förbättringar ej mindre kasernernas ändamålsenlighet blifvit befrämjad
än äfven den framtida underhållskostnaden minskad. Så äro i stället för
träbjelkar med vanlig trossning jernbjelkar med betonfyllning inlagda uti
kasernrummen jemte korridorer m. fl. manskapslokaler, källarutrymmet är
betydligt ökadt, dyrbarare värme- och kokapparater än förut afsetts äro
anskaffade, en till största delen ny gymnastikattiralj af utmärkt beskaffenhet
är uppsatt inom etablissementen in. m. Den af Stockholms stad påyrkade
djupare nedsprängning af Banérgatan måste äfven räknas hit liksom anskaffan¬
det af kaserninventarier, för hvilket allt någon kostnad i de ursprungliga
förslagen ej var beräknad.
Hvad försäljningen af de förra gardeskaserntomterna angår, hafva
visserligen, i följd af den omedelbart efter beslutet om deras afyttring inträdda
kris i hufvudstadens byggnadsindustri, jemförelsevis endast få tomter ännu
funnit köpare; försäljningsprisen hafva emellertid icke understigit hvad vid
värderingen af hela området för dessa tomter beräknats, så att all utsigt
förefinnes, att, sedan byggnadsverksamheten med allvar vändt sig till dessa
trakter, den beräknade köpesumman skall kunna erhållas.
Med stöd af hvad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Eders
Kongl. Maj:t täcktes genom nådig proposition, sådan den finnes detta proto¬
koll bilagd, föreslå Riksdagen att medgifva:
15
Kong!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 20.
att å de belopp, som Wiklund och hans medborgensmän, enligt hvad
här ofvan omförmälts, blifvit förpligtade att till kronan utgifva såsom godt-
görelse för den förlust, som för densamma uppkommit till följd deraf, att
de af Möller öfvertagna arbetena icke kunnat på kontraktsenligt sätt full¬
göras, må efterskänkas 25,703 kronor 50 öre;
att af inflytande försäljningsmedel för kronans till fotgardesregementena
upplåtna mark må användas dels till afslutande af de nya kasernetablisse-
menten för nämnda regementen, utöfver de belopp, Riksdagen åren 1885,
1886, 1887 och 1888 för nämnda ändamål, stält till Eders Kong]. Maj:ts
förfogande, 490,000 kronor, dels till nyuppsättning och komplettering af
kaserninventarier för meranämnda regementen 60,000 kronor, dels ock, vid
bifall till här ofvan framstälda förslag om efterskänkande af en del utaf det
Wiklund och hans medborgensmän ådömda ersättningsbelopp, den summa,
25,703 kronor 50 öre, hvilken, såsom följd deraf, utöfver redan för 1886
års byggnadsarbeten beviljade anslagsmedel, till gäldande af kostnaden för
desamma erfordras; samt
att Eders Kongl. Maj:t må, i den mån sådant kan blifva erforderligt,
af tillgängliga medel förskjuta omförmälda belopp, tillsammans 575,703 kronor
50 öre.
Hvad föredragande departementschefen sålunda yttrat
och hemstält behagade, på tillstyrkan af statsrådets öfrige
ledamöter, Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla.
Ex protocollo
Emil Hallgren.