Motioner i Andra Kammaren, N:o 171.
1
M:o 171.
Af herr P. Andersson i Högkil, om ändringar i och tillägg till
resereglementet den 11 februari 1881.
Frågan om ändring i resereglementet af den 11 februari 1881 blef
vid sistlidet ars riksdag behandlad af Andra Kammarens fjerde tillfälliga
utskott.. Hänvisande i detta fall till Riksdagens protokoll, tillåter jag mig
blott erinra, att utskottet i afgifvet utlåtande (i samlingen n:o 6) lemnar
en utredning af fragan; förklarar, att sinom utskottet lifliga sympatier
gjort sig gällande dels för en fortgående inskränkning af antalet klasser
i resereglementet och dels för minskning af statens "utgifter för ifråga¬
varande ändamål»; redogör för det slut, hvartill utskottet beträffande före¬
slagna. nedsättningar kommit, nemligen att resereglementet, efter utskottets
enhälliga åsigt, i 6 särskilda fall borde ändras och nedsättas, men finner
nedsättningarna obetydliga, hvadan utskottet stannat vid den mening, att
någon framställning hos Konungen icke borde ske i den föreliggande
frågan.
Uti motiveringen yttrar utskottet bland annat: »icke heller kan ut¬
skottet finna, att i allmänhet samma reglemente må anses vara ett uttryck
för något system af betänkligt slöseri med statens medel». Mot denna
sats, som till stor del vederlägges af utskottets egna utlåtande, vill jag
uppställa en annan: allt slöseri med statens medel, det må ske syste¬
matiskt eller icke, är betänkligt och bör hämmas.
För min del är jag fullkomligt öfvertygad om, att resereglementet
maste ändras; ty jag vet bestämdt att det samma i vissa fall tolkas och
Bih. till Riksd. Prof. 1889. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 26 Haft.
1
2
Motioner i Andra Kammaren, N:o 171.
tillämpas på ett sådant sätt, att ett icke allenast betänkligt, utan ett oer¬
hördt, orimligt slöseri med statens medel dervid eger rum.
Exempel.
Bland räkenskaperna i kammarrätten och arméförvaltningen har jag
funnit reseersättningsräkningar för åren 1887 och 1888, hvaruti upptages
skjuts oefter 2 hästar från Dalskog till Ed, från Bäckefors till Dalskog,
från Årbol i närheten af Ed till Dalskog o. s. v. Dalskog, Bäckefors
och Ed äro stationer vid Dalslandsbanan; men derigenom att ersättningen
beräknats efter skjuts med 2 hästar har staten i dessa fall fått betala
mångdubbelt — i ett fall nära 5, säger fem, gånger — större belopp än
om ersättningen beräknats efter afgift för plats i första klassens vagn
med snälltåg på jernvägen.
I arméförvaltningen finnes bland Elfsborgs läns räkenskaper för 1888
en reseersättningsräkning, hvaraf framgår, att så kallade ekonomiska be-
sigtningar i juli månad sagda år förrättades inom 5:te och 6:te korpral¬
skapen vid Vedbo kompani af Vestgöta-Dals regemente. Inom Håbols
socken besigtigades 14 knektetorp, Håbols sockens hela vidd utgör 1,2
qvadratmil; men den vägsträcka, som för besigtningen af de 14 knekte-
torpen upptagits i räkningen, uppgår till 23,4 — säger tjugotre hela och
fyra tiondedels — mil. För en del af landsvägen inom Håbols socken
har staten i detta fall fått betala skjutsersättning 15 — säger femton —<
särskilda gånger. Ersättningen är i den åsyftade räkningen upptagen för
2 hästar. Biträdande sergeanten har i sin räkning upptagit summan 23,4
mil, och följaktligen har staten äfven till honom fått betala skjutsersätt¬
ning för samma vägsträcka inom Håbols socken femton särskilda gånger.
Mångfaldiga andra exempel finnas, men de anförda må för denna
gång vara nog. Jag är villig att, om sådant tillätes mig, inför det ut¬
skott, som kommer att behandla motionen, bevisa sanningen af de anförda
exemplen samt anföra och styrka andra.
Kontrollen på reseersättningsräkningarna är i åtskilliga fall, synes det
mig, för slapp. Exempelvis vill jag nämna, att på en sådan räkning för
resa genom tre särskilda kronolänsmansdistrikt har blott en af distriktens
länsmän bestyrkt de uppgifna väglängdernas vigtighet. Noggrannare och
kraftigare kontroll är nödvändig. Jag är villig att inför utskottet när¬
mare utveckla och styrka detta påstående.
Då lifliga sympatier inom utskottet förlidet år gjorde sig gällande
för inskränkning af antalet klasser i resereglementet, skall jag nu föreslå
en sådan inskränkning och nedsättning deruti, soin visserligen icke i allt
Motioner i Andra Kammaren, N:o 171. 3
men dock i det hufvudsakligaste öfverensstämmer med de af utskottet
uttalade åsigter.
På grund af hvad jag nu anfört anser jag det vara Riksdagens pligt
att vidtaga åtgärder för åstadkommande af ändring och tillägg i gällande
resereglemente och hemställer,
att Riksdagen i skrifvelse till Konungen anhåller,
att Konungen täcktes förordna om följande ändring
och tillägg i resereglemente! af den 11 februari 1881:
l:o.
att antalet klasser inskränkes till 4, nemligen:
Första klassen.
Resa med skjuts: lega för 2 hästar.
» på ångfartyg: afgift för hyttplats eller, när hytt
ej förekommer, en salongsplats.
» på jernväg: afgift för plats i första klassens vagn.
Dagtraktamente 10 kronor.
Gällande för de till nuvarande första och andra klass
hörande personer.
Andra klassen.
Resa med skjuts: | , £„ , . ,
o o £ , lika med forsta klassen.
)> pa ångfartyg: j
» på jernväg: afgift för plats i andra klassens vagn
eller, när denna klass ej finnes, första klassens vagn.
Dagtraktamente' 6 kronor.
Gällande för de till nuvarande tredje och fjerde klass
hörande personer.
Tredje klassen.
Lika med och motsvarande nuvarande femte klass.
Fjerde klassen.
Lika med och motsvarande nuvarande sjette klass.
4
Motioner i Andra Kammaren, N:o 171.
2:o.
att åkdonslegan med deri inbegripen ersättning
för beställningspenningar bestämmes för första klass till
80 öre, andra klass 60 öre, tredje och fjerde klass 30
öre, allt per mil;
3:o.
att ersättning för transport af effekter till och
från fartyg eller jernväg bestämmes för första och andra
klass till 1 krona samt för tredje och fjerde klass till
67 öre;
4:o.
att bestämdt stadgande införes derom, att ersätt¬
ningen skall beräknas och utgå efter afgift på jernväg
eller ångfartyg, när sådan lägenhet finnes att tillgå;
5:o.
att bestämdt stadgande införes derom, att ersätt¬
ning för skjuts endast får beräknas för den väg, som
verkligen färdats i och för statens tjenst;
6:o.
att föreskrifter utfärdas derom, att så väl veder¬
börande kronolänsman som äfven- kronofogde bör be¬
styrka de i reseersättningsräkningarna uppgifna väg-
längders och skjutsafgifters vigtighet.
Slutligen anhåller jag, att denna motion måtte remitteras till Andra
Kammarens fjerde tillfälliga utskott.
Stockholm den 6 februari 1889.
P. Andersson.
Högkil.