Motioner i Andra Kammaren, N:o 13S.
17
N: o 138,
Af herr E. Nilson, om skrifvelse till Kongl. Maj:t i fråga om in¬
rättande af industrilotterier.
Vid riksdagen nästlidet år väckte jag motion om skrifvelse till Kongl.
Maj:t med anhållan om utarbetande och framläggande för Riksdagen af för¬
slag till ändring af kongl. förordningen angående förhud mot lotterier m. m.
den 6 augusti 1881. Andra Kammarens första tillfälliga utskott, till hvars
förberedande behandling berörda förslag hänvisades, biträdde hufvudsakligen
de skäl, hvarpå detsamma var grundadt, samt hemstälde, med någon inskränk¬
ning af detsammas innehåll, att Riksdagen ville i skrifvelse till Kongl. Maj:t
anhålla, att, derest bestämmelserna i åberopade kongl. förordning ansåges
utgöra hinder för medgifvande af tillstånd till inrättande af industrilotterier,
Kongl. Maj:t täcktes i förordningen vidtaga sådan ändring, att dylika lotte¬
rier måtte kunna i rikets större städer anordnas.
Under kammarens öfverläggning i ämnet förekommo särskilda förslag
till ändring af eller tillägg till så väl motionen som utskottets hemställan, och
vid slutlig omröstning afslogs denna hemställan, dock med en högst ringa
röstöfvervigt och under förhållanden i öfrig!, som föranleda mig att ä nyo, om
ock uti en i viss mån förändrad form, underställa denna fråga Riksdagens
pröfning.
De skäl, som under nyss antydda öfverläggning anfördes, å ena sidan
af dem, som omfattade omförmälda förslag angående inrättande af lotterier,
och å den andra af dem, som ogillade hvarje förslag i denna syftning, torde
ännu vara i friskt minne hos många af kammarens ledamöter, och ett upp¬
repande af dessa skäl lärer vid sådant förhållande icke vara lämpligt.
Fortfarande är jag af den åsigt, att inrättandet af industrilotterier
inom landet skulle vara till nytta och verksamt befordra utvecklingen af
arbetsskickligheten hos våra handtverkare, hvilkas ställning i allmänhet är
fortfarande ganska tryckt.
Den erfarenhet, man tillförene vunnit i detta afseende, torde bekräfta
rigtigheten af denna åsigt, och det lärer väl svårligen kunna bestridas, att i
täflan med den konkurrens, som införandet af utrikes tillverkade industrialster
Bih. titt Rilcsd. Prof. 1889. 1 Samt. 2 Afd. 2 Band. 21 Käft. 3
18
Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.
medför, särskilda åtgärder måste vidtagas, sä vida man vill förekomma våra
egna handtverkeriers ohjelpliga förfall. Frågan gäller företrädesvis att ut¬
finna sätt och medel för vinnande af afsättning af sådana handtverksproduk-
ter, på hvilkas åstadkommande användts en längre tids arbete och som ådaga¬
lägga en högre grad af arbetsskicklighet. Det ofvan nämnda tillfälliga ut¬
skottet yttrade också uti sitt utlåtande i ämnet, att allmänt erkändes, »att
de förut hos oss befintliga industrilotterierna utöfvat ett gagnande inflytande
på handtverk och slöjder, i det de uppfordrat handtverkare, som annars ej
skolat våga offra tid och penningar på sina arbeten, att frambringa konst¬
närliga alster, för hvilka de visste sig hos lotteriföretagen ega afnämare»,
hvarefter utskottet förklarade sig dela motionärens farhågor för den svenska
handtverksindustriens tillbakagång, särskild! beträffande de produkter, som
fordra större skicklighet och kostnader vid deras förfärdigande, »derest icke
något göres för beredande af rikligare tillfällen till afsättning af sådana
inhemska varor än nu förefinnas.» För sin på i öfrigt anförda skäl uttalade
åsigt om önskvärdheten af att industrilotterier måtte i vårt land å nyo an¬
ordnas, förmälte sig utskottet hafva fått ytterligare stöd i de många från
föreningar och enskilde i olika orter inom landet utgångna, till utskottet
genom riksdagsmän framburna skrifvelse!' i omförmälda syfte, äfvensom af
den i öfrigt inom landet nu mera allmänt uttalade önskan om återinförande
af industrilotterier.
Utom hvad jag nu i korthet andragit till stöd för min förnyade fram¬
ställning i detta ämne, anser jag mig icke böra underlåta att ytterligare
framhålla, att det högst betydliga penningebelopp, som i saknad af lotterier
här i landet årligen utvandra till allehanda lotteriinrättningar i utlandet,
torde i och för sig berättiga till den önskan, att åtminstone någon del af
detsamma kunde komma vår egen industri till godo.
Men lika vigtigt jag håller före, att industrilotterier komma till stånd,
lika angeläget anser jag det vara, att slika företag endast må tillåtas under
sådana vilkor och med sådana inskränkningar, att det med dem afsedda ända¬
mål må kunna ernås. I afseende derå föreställer jag mig, att de reglera en-
tariska föreskrifter, som gälde för handhafvande! af de under slutet af 1860-
talet med Kong!. Maj:ts särskilda tillstånd i vissa städer inrättade lotterier,
skola befinnas vara tillämpliga och tillfyllestgörande.
Till bestämmelser i fråga härom synes i främsta rummet vara: att
lotteriet förvaltas af en af flere ledamöter bestående styrelse, hvilka samtlige,
en för alla och alla för en, skola ansvara för, att lotteriet fullgör sina för¬
bindelser mot allmänheten; att vid inköp af industriföremål för lotteriets
räkning hufvudsakligen fästes afseende å sådana alster, som utmärka sig
genom en för deras frambringande ådagalagd framstående skicklighet och å-
Motioner i Andra Kammaren, N:o 138.
19
livilka en högre grad af arbete är nedlagd; att ett bestämdt, efter lotteriets
större eller mindre omfattning lämpadt och offentligen tillkännagifvet för¬
hållande emellan antalet af lotter och vinster eger rum; att all den vinst,
som efter afdrag af nödiga förvaltningskostnader, af lotteriföretaget uppkom¬
mer, skall användas till något allmännyttigt, likaledes offentligen tillkänna¬
gifvet ändamål; äfvensom att vederbörande myndighet åligger att förordna
en person, som å denna myndighets vägnar har att tillse, att det för lotteriet
utfärdade reglemente noggrant iakttages.
På de grunder, jag nu anfört, tillåter jag mig vördsamt föreslå,
att Riksdagen ville i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla,
att de i § 3 af kongl. förordningen angående förbud mot
. lotterier in. m. den 6 augusti 1881 medgifva undantag
från de i §§ 1 och 2 af samma förordning förekommande
stadgande!! måtte utsträckas jemväl till sådana företag,
som afse bortlottning af svenska industrialster, och att i
följd häraf Konungens befallningshafvande må, efter pröf¬
ning af omständigheterna, ega att på ansökning meddela
tillstånd till inrättande af industrilotterier, under de vilkor
och med de inskränkningar Kongl. Maj:t täcktes be¬
stämma.
Stockholm den 27 januari 1889.
Elis Nilson.
1 denna motion instämma:
G. Th. Svanberg.
Carl Aag. Andersson.