Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 6.
1
N:o 6.
Ank. till Riksd. kansli den 20 mars 1888, kl. 3 e. ra.
Första Kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande n:o 2, i
anledning af räckt motion om tillägg till 15 § i för¬
ordningen angående försäljning af vin, maltdrycker, kokadt
kaffe och andra tillagade, icke spirituösa drycker den 24
oktober 1885.
Uti eu inom Första Kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion,
n:o 18, har herr Öländer föreslagit, att Riksdagen måtte för sin del be¬
sluta ett tillägg i 15 § af kongl. förordningen angående vilkoren för
försäljning af vin, maltdrycker in. m. af den 24 oktober 1885 afföljande
innehåll: »Mom. 4. Hvad här är stadgadt om handlande, galle äfven
om tillverkare af maltdrycker, då han sådana drycker till försäljning
kringför eller låter kringföra.»
Såsom skäl härför bär herr Öländer åberopat, hvad uti en af herr
P. Näsman inom Andra Kammaren vid sistlidet års majriksdag väckt
motion med enahanda syfte som den nu ifrågavarande blifvit till grund
för samma motion anfördt. Utskottet har med anledning häraf tagit del
af herr Näsmans motion och deraf inhemtat, hurusom herr Näsman an¬
fört: att, lagstiftningen under de senaste tjugu åren genom allt strän¬
gare vilkor för försäljningen af vin och maltdrycker sökt att motverka
det skadliga inflytande, som en ohämmad och okontrollerad försäljning
af dessa drycker utöfvade; att dessa inskränkningar grundade sig på
Bill. till Riksd. Prof. 1888. 8 Samt. 2 Åfd. 1 Band. 4 Höft. 1
2
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 6.
den öfverallt ständigt växande erfarenheten derom, att, i samma mån
bränvinslagstiftningen blifvit skärpt och tillgången på spritdrycker för¬
svårats, vin och maltdrycker såsom surrogat för de förra fått en allt
vidsträcktare användning och härvid visat sig medföra nästan enahanda
faror för samhällslugnet som spritvaror; att bland sådana inskränkningar
vore ock den kontroll af kommunalnämnd, som landthandlande blifvit
underkastade och efter hvars införande man borde haft skäl förmoda,
att handeln med ifrågavarande drycker blifvit tillräckligt omgärdad; att
dock ännu återstode ett slags försäljning af maltdrycker, som vore oåt¬
komlig för nu gällande lagstadganden och som, i samma mån band lades
på handeln med dessa drycker i öfrigt, tilltoge i den grad, att den¬
samma hotade att göra de redan åstadkomna inskränkningarna fullkom¬
ligt kraftlösa, nemligen den försäljning, hvilken i mångdubblad skala
utöfvades af ölbryggerierna från deras på alla vägar och stigar fram¬
farande vagnar, som i flera afseende! öfverträffade alla slags krogar;
att dessa rikt försedda ölvagnar, hvilkas innehåll utbjödes åt hvarje
mötande och i hvarje koja vid vägen, uppväckte begäret efter rus¬
drycker samt föranledde slagsmål och oordningar med förolämpningar
och misshandel mot fredliga vandrare; samt att, då motionären likväl
icke ansåge ett absolut förbud böra af lagstiftaren meddelas i berörda
afseende, utan denna angelägenhet kunna liksom landthandlandenaS för¬
säljning af maltdrycker lämpligast ställas under kommunernas kontroll,
motionären framstäf det förslag, motionen innehölle.
Med afseende å den behandling denna motion vid förra riksdagen
erhöll, inhemtas, att, sedan herr Låss Olof Larsson vid samma riksdag
inom Andra Kammaren väckt motion af innehåll, att Riksdagen måtte
i skrifvelse till Kong]. Maj:t anhålla om sådan ändring i nu gällande
lagstiftning angående vin och maltdryckers m. in. försäljning, att den,
som ville åt allmänheten tillhandahålla maltdrycker till salu för af-
hemtning till mindre qvantitet än tio liter, skulle vara skyldig dertill
utverka sig tillstånd i samma ordning, som nu är bestämdt för den,
hvilken ville för afhemtning försälja vin i mindre qvantitet än tio liter,
så hade såväl denna som herr Näsmans motion blifvit hänvisade till
Andra Kammarens tillfälliga utskott n:o 2, hvilket i afgifvet ut¬
låtande, med vitsordande af det framhållna behofvet af en strängare
lagstiftning beträffande rätten att på landet försälja maltdrycker för af¬
hemtning, tillstyrkt bifall till herr Larssons motion, så vidt den afsåge
dylik försäljning å landsbygden, men deremot hemstält, att herr Näsmans
motion icke måtte till någon åtgärd föranleda, detta sistnämnda hufvud¬
sakligen af det skäl, att, om herr Larssons motion vunne Riksdagens
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 6. 3
gillande, det af herr Näsman antydda önskningsmål komrne att uppnås
vida fullständigare än genom det af denne motionär föreslagna tillägg
i 15 § af åberopade förordningen. Dessutom uttalade utskottet såsom
sin mening, att den af bryggare bedrifna försäljning af maltdrycker vore
fullkomligt likartad med och underkastad samma vilkor som annan för¬
säljning af dessa drycker enligt 1885 års förordning, hvadan den af herr
Näsman föreslagna utväg vore, enligt utskottets förmenande, äfven af
sådan orsak öfverflödig.
Vid ärendets handläggning i Andra Kammaren talade visserligen
herr Näsman för sin motion, men gjorde icke något yrkande om gillande
af densamma, utan instämde i utskottets utlåtande, hvarå han yrkade
bifall.
Vid anstäld votering blef emellertid utskottets hemställan afslagen
med 102 röster mot 65.
Af det ofvan anförda framgår sålunda, att herr Näsmans motion
aldrig kom under någon egentlig diskussion och icke utgjorde föremål
för något Riksdagens eller någon dess kammares beslut.
Ö O O
Vidkommande nu herr Öländers föreliggande motion, finner utskot¬
tet, ätt, då handlandenas rättighet till försäljning af maltdrycker blifvit.
genom tid efter annan utkomna lagbestämmelser så inskränkt, att hvarje
missbruk från deras sida, ledande till oordningar och allmänna lugnet
störande uppträden, måste anses vara i väsentlig mån förebygdt, det
skulle vara oegentligt, om lagstiftningen icke vidtoge några åtgärder till
förekommande äfven af de missbruk, som i berörda afseende kunna
föranledas genom den utaf tillverkare af dylika drycker bedrifna för¬
säljning. Härigenom skulle lätt det välgörande inflytande kunna äfven-
tyras, som med de redan tillkomna lagbestämmelserna åsyftas, och de
försäljningsmissbruk, som på ett håll afvärjts, på ett annat håll åter¬
komma i så mycket större skala som konkurrensen med andra försäljare
förminskats. Utskottet anser nemligen i likhet med motionären och,
såsom utskottet har anledning antaga, äfven i likhet med de flesta ju¬
rister, att ölbryggerierna icke äro i fråga om föryttrandet af sina till¬
verkningar bundna af de i 1885 års förordning för handlande och andra
föreskrifna inskränkningar i rättigheten till försäljning för afhemtning af
ifrågavarande drycker. Härtill gifver hvarken nämnda förordning eller
kongl. förordningen angående utvidgad näringsfrihet af den 18 juni
1864 någon anledning. Vid sådant förhållande kan utskottet ej annat
4
Förslå Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåt,ande JSf:o 6.
än instämma med motionären deri, att något lagstadgande är erforder¬
ligt, på det att ej tillverkaren må såsom hittills intaga en framför alla
andra försäljare af maltdrycker gynnad ställning. A andra sidan åter
kan utskottet ej förbise, att maltdrycker, måttligt njutna, äro icke blott
oskadliga, utan äfven stärkande och närande, samt att så väl tillverk¬
ning som försäljning af desamma sålunda är en både loflig och i många
afseenden äfven nyttig näring, i hvars utöfvande lagstiftaren endast i
högsta nödfall och undantagsvis bör hämmande ingripa. Utskottet har
derför, lika med motionären, icke ansett någon allmänt gällande före¬
skrift om viss bestämd inskränkning häri böra omedelbart i lag med¬
delas, så mycket mindre som olika förhållanden i skilda delar af
landet kunna göra en dylik inskränkning på det ena stället lika öfver¬
flödig som på ett annat af behofvet påkallad. Utskottet finner vidare
den ifrågasatta inskränkningen icke i något fall böra utsträckas
till den försäljning till afhemtning, som af tillverkaren idkas på
hans kontor eller på sjelfva tillverkningsstället, vare sig omedelbarligen
eller medelst dit ingående reqvisitioner och deraf föranledda försänd¬
ningar af det reqvirerade till reqvirenterna, utan endast böra afse den
försäljning, som under maltdryckernas kringförande i stad eller på lan¬
det för bryggeriernas räkning bedrifves med samma drycker. Något
annat slag af försäljning torde väl ej kunna till skada för det allmänna
missbrukas.
Beträffande åter sjelfva arten af inskränkningen och sättet för den¬
sammas meddelande, kan utskottet för sin del ej fullt gilla motionärens
förslag. Att inom en kommun, der försäljning af nu ifrågavarande be¬
skaffenhet föranledt oordningar, helt och hållet för alltid eller för viss
tid förbjuda densamma, kan val kanske i allmänhet vara lämpligt och
erforderligt, men det låter dock tänka sig, att förhållandena kunna vara
sådana, att en ringare inskränkning i försäljningsrätten, såsom dess för¬
bjudande på någon viss allmän väg eller större samlingsplats, vid någon
viss lastageplats, fabrik eller annan inrättning, eller å viss eller vissa
tider, skulle kunna vara för ändamålet tillräcklig; och hvad angår sät¬
tet för förbudets meddelande, förefaller det utskottet icke vara fullt
välbetänkt att i första hand åt kommunalstyrelsen öfverlåta en rätt, som,
om man också får antaga, att något missbruk dermed till det ena eller
andra bryggeriets förmån eller skada icke gerna är att från eu dylik
myndighet befara, möjligheten härtill dock står öppen, och derigenom
kan gifva bryggeriegaren anledning betvifla rättvisan af de mot honom
vidtagna åtgärderna. Utskottet har derför tänkt sig, dels att magten
att genom förbud inskränka tillverkarens ifrågavarande försäljningsrätt
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 6. 5
bäst och med största trygghet borde kunna öfverlemnas åt högsta polis¬
myndigheten inom orten, som å ena sidan väl bör hafva samma intresse
för lugnets bevarande och ordningens upprätthållande som kommunal¬
styrelsen och å andra sidan är underkastad embetsmannaansvar för sina
beslut, dels att denna magt icke bör inskränkas blott till att helt och
hållet förbjuda den försäljningsrätt, hvarom nu är fråga, utan äfven
att i den rigtning, här ofvan blifvit antydt, föreskrifva sådana inskränk¬
ningar i densamma, som kunna vara för ändamålet erforderliga. Klart
är äfven, att dylika förbud eller inskränkningar icke böra meddelas,
utan att den, hvars rätt är i fråga, äfvensom vederbörande ortmyndighet
blifvit hörda.
På dessa skäl får utskottet hemställa,
att kammaren behagade för sin del besluta att
uti skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla om sådan än¬
dring i nu gällande lagstiftning angående vin och
maltdrycker m. m. att, der tillverkare af maltdrycker
håller sådana drycker till salu medelst kringförning,
och oordningar deraf föranledas, Konungens befallnings¬
hafvande må ega att, sedan den, hvars rätt är i fråga,
äfvensom i stad magistraten och å landet kommunal¬
nämnden blifvit hörda, för viss tid eller för alltid för¬
bjuda sådan tillverkare all dylik försäljning inom eu
eller flere kommuner eller ock föreskrifva sådana in¬
skränkningar i berörda försäljningsrätt, hvartill omstän¬
digheterna kunna föranleda.
Stockholm den 20 mars 1888.
På utskottets vägnar:
O. M. BJÖRNSTJERNA.
Bih. Ull Kiksd. Brot. 1888. 8 Sami. ‘2 Afd. 1 Band. 4 Haft.
2