Lagutskottets Utlåtande N:o 25.
7
N:o 25.
Ant till Biksd. kansli den 27 febr. 1888, kl. 2 e. m.
Lagutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad
lydelse af 15 kap. 11 § kyrkolagen.
I 15 kapitlet 11 § kyrkolagen stadgas: »De, som intet kunna
råda sig eller de sina, skola i tid låta deras själasörjare förnimma,
när de eller deras anhörige vilja trolofvas, att han må varna dem för
de hinder, som dem till skada af skyld- eller svågerskap kunna i vägen
ligga; och skall ingen trolofvas, som icke kan Lutheri Catechismum
och häfver begått Herrans nattvard.»
Då förbudet mot trolofning för den, som icke begått Herrans
nattvard, bland annat gjorde det omöjligt för personer, hvilka, ehuru
de ej utgått ur svenska kyrkan, icke inom densamma begått nattvarden,
att ingå ett laggiltigt äktenskap, och antalet sådana personer på senare
tiden betydligt ökats, utfärdades, på förslag af Riksdagen, den 15 ok¬
tober 1880 en så lydande förordning: »Vill någon, som ej blifvit döpt
eller som icke inom svenska kyrkan begått Herrans nattvard men icke
heller tillhör främmande trossamfund, ingå äktenskap, må det afslutas
inför borgerlig myndighet i den ordning och med tillämpning af de
föreskrifter, som, angående borgerligt äktenskap af främmande tros¬
bekännare och hvad i sammanhang dermed så väl i afseende å lysning
som för öfrig! bör iakttagas, äro stadgade i förordningen den 31 ok¬
tober 1873.»
8
Lagutskottets Utlåtande N:o 25.
Nu har i en inom Andra Kammaren afgifven och af kammaren
•till lagutskottet hänvisad motion, n:o 141, herr J. E. Wiksten, med hvil¬
ken herrar N. Boström och N. Wallmark instämt, anfört, att personer
funnes, hvilka blifvit konfirmerade och sålunda vore oförhindrade att
begå nattvarden, men af samvetsbetänkligheter funnit sig böra afstå
derifrån. Om sådana personer sedermera önskade ingå äktenskap, så
vore de nödsakade att begagna sig af den i 1880 års förordning före-
skrifna form. Men detta kändes smärtsamt för dem, hvilka hyste
tillgifvenhet för kyrkan och önskade att få sin äktenskapsförbindelse
beseglad genom kyrklig vigsel. Till undanrödjande af denna olägenhet
föreslår motionären, att Riksdagen för sin del måtte besluta sådan för¬
ändring i 11 § 15 kap. gällande kyrkolag, att orden »häfver begått»
utbytas mot orden »är berättigad att begå'».
Det af motionären påpekade förhållande synes visserligen vara
behjertansvärdt; men då denna Riksdag nyligen i skrifvelse till Kongl.
Maj:t anhållit om en omarbetning af hela kyrkolagen, och den nu ifråga¬
satta lagändringen med afseende å den — låt vara för en eller annan
mindre tilltalande, utväg, som genom 1880 års förordning anvisats per¬
soner, hvilka icke begått nattvarden, att kunna ingå lagligt äktenskap, —
icke kan anses vara af ett så känbart behof påkallad, att åtgärder
för densammas vinnande borde vidtagas annorlunda än i sammanhang
med revisionen af kyrkolagen i dess helhet, får utskottet hemställa,
att motionen icke må af Riksdagen bifallas.
Stockholm den 27 februari 1888.
På lagutskottets vägnar:
O. A. SJÖGRÖN A.
Herr A. Göransson i Åsen har begärt få här antecknadt att han,
på grund af ledighet från riksdagsgöromålen, icke deltagit i ärendets
slutliga behandling inom utskottet.
Stockholm. K. L. Beckman, 1888*