20
Riksdagens Skrifvelse N:o 83.
N:o 83.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 12 maj 1888.
— — — — Andra Kammaren den 12 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående utarbetande och fram¬
läggande af förslag till ordnande af dofstummeundervis¬
ningen i riket.
(Första Kammarens tillfälliga utskotts n:o 3 utlåtande n:o 16.)
(Andra Kammarens tillfälliga utskotts n:o 1 utlåtande n:o 7.)
Till Konungen.
Uti skrifvelse den 14 maj 1876 anhöll Riksdagen, att Eders Kongl.
Maj:t måtte låta uppgöra förslag till fullständigt ordnande af döfstumme-
undervisningen i riket, så att icke blott lagstadgad undervisning kunde
beredas alla i undervisningsåldern varande döfstumma barn inom landet,
utan ock ändamålsenliga åtgärder vidtagas för åstadkommande af en för
ändamålet fullt nöjaktig lärarebildning. Sedan i anledning af berörda
skrifvelse Eders Kongl. Maj:t den 30 december samma år uppdragit åt
en komité att verkställa utredning och afgifva förslag angående denna
angelägenhet, afgaf komitén den 15 augusti 1878 underdånigt betän¬
kande och förslag till döfstummeundervisningens ordnande, öfver hvilket
förslag Eders Kongl. Maj:t samma år inhemtat landstingens yttranden.
Såsom ett lämpligt första steg till denna undervisnings ordnande hade
Eders Kongl. Maj:t emellertid dessförinnan år 1877 föreslagit Riksdagen
upprättande af trenne provisoriska statsanstalter för undervisning af döf¬
stumma i åldern 15—30 år, hvarefter dylika anstalter jemväl kommit
till stånd i Vadstena, Skara och Bollnäs.
21
Riksdagens Skrifvelse N:o 83.
Enligt nämnda komités förslag, hvilket blef af flertalet landsting
gilladt i dess hufvudgrunder och hvaremot anmärkningar framstäldes
förnämligast i afseende å den föreslagna indelningen af landet i distrikter
för undervisningens ordnande, skulle de bidrag, staten borde lemna för
ifrågavarande ändamål, oberäknadt inspektionskostnaden, som ansåges
obetydlig, uppgå under den erforderliga öfvergångstiden till 181,283
kronor 33 öre och sedermera till 188,033 kronor 33 öre.
För närvarande lemnar Riksdagen, oberäknadt det anslag af 60,000
kronor, som utgår till döfstummeinstitutet vid Manilla, samt samman-
lagdt 49,200 kronor till de tre anstalterna för öfverårige döfstumma,
derjemte ett årligt anslag af 50,000 kronor till understöd och upp¬
muntran åt mindre uppfostringsanstalter för medellösa döfstumma, i
hvilket sistnämnda anslag ingår ett belopp af 2,000 kronor till barn, som
äro på samma gång döfstumma och blinda. Att utan allt för stor ytter¬
ligare uppoffring från statens sida en ordnad undervisning för alla döf¬
stumma kan åstadkommas, torde sålunda framgå vid en jemförande blick
på å ena sidan det från staten nu utgående belopp för detta ändamål
samt å andra ofvan omförmälda, af komitén härutinnan gjorda beräk¬
ningar.
Om ock det erkännande bör gifvas, att åtskilligt redan blifvit ut-
rättadt för döfstummeundervisningen, återstår dock ännu mycket ogjordt.
De redan befintliga anstalterna, utgörande, oberäknadt förenämnda af
staten upprättade tre provisoriska anstalter för öfverårige döfstumma,
ett antal af fjorton, behöfva i allmänhet omorganiseras och inpassas i en
bestämd plan för det hela, så vida undervisningen i dem skall kunna så
höjas, att hon blir i full mening välsignelsebringande. Det antal lär¬
jungar, som för närvarande undervisas i de 14 nämnda anstalterna, ut¬
gör omkring 600. Antalet döfstumma i hela riket år 1877 utgjorde
enligt uppgift i komiténs betänkande 4,639 eller 10,5 på hvarje 10,000
af befolkningen. Statistiska centralbyrån beräknar hela antalet döfstumma
år 1880 till 4,834, hvilket antal lärer år 1885 höjt sig till 4,954. Nämnda
komité har beräknat antalet bildbara döfstumma barn i läroåldern för
år 1877 till 862. Då hela antalet döfstumma under tidsperioden 1877
till 1885 ökats från 4,639 till 4,954, synes med temlig säkerhet kunna
antagas, att samtliga bildbara döfstumma barn i lämplig undervisnings-
ålder utgöra åtminstone 900. Enär af dessa omkring 600 åtnjuta under¬
visning i befintliga läroanstalter, återstår således att bereda tillfälle till
undervisning åt ytterligare omkring 300 döfstumma barn.
Att beredandet af undervisning och uppfostran åt samtliga döf¬
stumma barn i vårt land är en humanitetsfråga af framstående vigt, som
Bih. till Rilesd. Prot. 1888. 10 Sciml. 1 Afd. 1 Band. 12 Haft. 4
22
Riksdagens Skrifvelse N:o 83.
ju förr desto hellre bör vinna sin lösning, lider intet tvifvel. Utom det
att först derigenom den i 1842 års folkskolestadga uttalade grundsats,
att alla i skolåldern varande barn böra till undervisning i skola inställas,
skulle varda förverkligad, torde äfven böra ihågkommas, att det döf-
stumma barnet i vida högre grad än det fullsinnade är i behof af under¬
visning.
Med anledning af hvad sålunda blifvit anfördt, får Riksdagen, hos
hvilken framställning i ämnet skett, hos Eders Kongl. Maj:t anhålla, att
för nästa lagtima riksdag måtte framläggas sådant förslag till ordnande
af döfstummeundervisningen i riket, som Riksdagen år 1876 begärt.
Stockholm den 12 maj 1888.
Med undersåtlig vördnad:
Stockholm, Tvär Hseggströms boktryckeri, 1888.