Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1S88.
1
KONGL. MAJ:TS
NÅDIGA
PROPOSITION
TILL
Rik^dagen
angående statsverkets tillstånd och behof;
Gifven Stockholms slott den 14 Januari 1888.
Jemlik! grundlagens bud afgifver Kongl. Maj:t härmed nådig proposition
angående statsverkets tillstånd och behof.
Dervid förekommer först frågan om beräkningen för nästa statsreglerings-
period af statsverkets inkomster.
Med åberopande af de beslut, hvarom bi lagda statsrådsprotokoll öfver
finansärenden för den 12 innevarande månad*) leranar närmare upplysning,
samt under förutsättning af bifall till Kongl. Maj:ts särskilda propositioner
till Riksdagen dels af den 31 December 1887 angående skatt å vissa enskilda
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Inkomstberäkningen”.
Bill. till Riletd. Prof. 1888. ha Samt. l:a Afd.
1
2
Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1888.
telefonanläggningar och dels af den 12 innevarande månad angående förhöjning
af bränvinstillverkningsskatten samt i tullsatserna för bränvin och tobak med
mera föreslår Kongl. Maj:t, att statsverkets inkomster för år 1889 upptagas
sålunda:
Ordinarie inkomster:
Grundskatt.................................................................................
|
kronor
|
4,185,000
|
Kyrkotionde..............................................................................
|
))
|
250,000
|
Kavalleriregementenas hästvakansspanmål ........................
|
))
|
300,000
|
Trosspassevolansafgift............................................................
Tillfälliga rotevakansafgifter...............................................
|
))
|
26,000
|
))
|
68,000
|
Soldatvakan safgift ............................................................
|
»
|
110,000
|
Båtsmansvakansafgift .......................................................
|
»
|
260,000
|
Arrendemedel...........................................................................
|
»
|
2,700,000
|
Mantalspenningar...................................................................
|
))
|
665,000
|
Bötesmedel............................................................................
|
))
|
240,000
|
Kontrollstämpelmedel .........................................................
|
))
|
25,000
|
Fyr- och båkmedel ...........................................................
Telegrafmedel...........................................................
|
))
|
1,200,000
|
))
|
1,200,000
|
Jernvägstrafikinedel ...........................................................
|
))
|
6,000,000
|
Skogsmedel ............................................................................
|
))
|
1,600,000
|
Extra uppbörd ......................................................................
|
7>
|
100,000
|
säger 18,929,000: —
Bevillningar:
|
Tullmedel .........................................................................
|
kronor
|
30,000,000:
|
Postmedel ..........................................................................
|
))
|
6,580,000:
|
Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter
|
))
|
450,000:
|
Stämpelmedel......................................................................
|
))
|
3,500,000:
|
Bränvinstillverkningsskatt ..................................................
|
))
|
14,000,000:
|
Hvitbetssockertillverkningsafgift......................................
|
))
|
250,000:
|
Bevillning af fast egendom samt af inkomst..............
|
))
|
3,600,000:
|
säger 58,380,000: —
|
summa
|
kronor
|
77,309,000:
|
Kongl. Magt föreslår vidare enligt ofvannämnda
protokoll öfver finansärenden för den 12 innevarande
månad:
|
Transport kronor 77,309,000: —
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 7, om statsverket 1888.
3
Transport kronor 77,309,000: —
att såsom tillgång vid förevarande statsreglering må
beräknas och användas öfverskott å statsregleringarne
för 1886 och föregående år samt öfverskott från post¬
verket ........ » 3,472,000: —
samt att af Riksbankens vinst för år 1887 må an¬
vändas för statsverkets behof, till utbetalning vid den
tid under år 1889, som af Riksdagen bestämmes,......... » 2,000,000: —
hvarefter det för nästa statsregleringsperiod disponibla
beloppet af statsverkets tillgångar uppgår till............. kronor 82,781,000: —
i sammanhang hvarmed Kongl. Magt, med åberopande af omförmälda
protokoll öfver finansärenden för den 12 innevarande Januari, äskar Riksda¬
gens medgifvande dertill, att till ersättande af den afkortning å statsverkets
inkomst af bränvinstillverkningsskatt för år 1887, som uppkommer genom
uteslutande af redan bokförd fordran från föregående år för ogulden dylik
skatt, må omföras:
från behållningen från år 1886................................ kronor 1,280,297: 99
motsvarande det belopp, hvartill sådana fordringar
under nämnda år tillkommit,
och från statsverkets kassaförlagsfond..................... » 2,664,070: JO
eller det belopp, hvartill de före år 1886 tillkomna
fordringarne af ifrågavarande slag uppgå.
|
tillsammans kronor
|
3,944,368: uo.
|
|
Första hufvudtiteln.
|
|
innefattande anslagen till
|
Kongl. hot- och slottsstaterna.
O
|
|
Nu gällande riksstat
|
upptager såsom årliga och ständiga utgifter:
|
för Kong!, hofstaten........
|
..................................................... kronor
|
1,214,900: —
|
» » slottsstaten......
|
................................................... »
|
123,100: —
|
|
tillsammans kronor
|
1,338,000: —
|
Häruti föreslår Kongl. Magt icke någon ändring.
4
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1888.
Andra hufvud titeln,
innefattande anslagen till justitiedepartementet.
1 afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnas i nu
gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisade 3,814,700 kronor,
vill Kongl. Maj:t i enlighet med det beslut, som innefattas i bilagda stats¬
rådsprotokoll öfver just-itiedepartementsärenden den 12 innevarande månad*),
föreslå, beträffande
Fångvården:
att Riksdagen, med godkännande af de i omförmälda statsrådsprotokoll
angifna aflöningsförmåner för en direktör och eu predikant vid kronohäktet i
Pajala samt vilkoren för aflöningarnes åtnjutande, medgifver:
[1.] att bestämda anslaget till fångars vård och underhåll höjes från
488,800 kronor till 490,800 kronor eller med 2,000 kronor,
[2.] och att deremot förslagsanslaget till fångars vård och underhåll
minskas med motsvarande belopp eller från 1,161,200 kronor till 1,159,200
kronor;
kommande i händelse af bifall härtill slutsumman af de å ordinarie stat-
till fångvården uppförda anslag, 1,784,500 kronor, att förblifva oförändrad.
I fråga om öfriga under andra hufvudtiteln i riksstaten uppförda ordi¬
narie anslag har Kongl. Maj:t icke att föreslå någon förändring, hvadan denna
hufvudt-itels ordinarie anslag enligt Kong]. Maj:ts förslag uppgå till samma
belopp som enligt gällande riksstat, eller ......................... kronor 3,814,700: —
Extra anslag.
Under åberopande af de beslut, som innefattas i ofvannämnda statsråds¬
protokoll, vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att dels bevilja såsom extra
anslag för år 1889:
[3.] till arfvoden åt krigshofrättens ordförande och tre
militäre ledamöter......................................................................... kronor 5,000
[4.] för nya lagberedningen.................................................. » 40,000
Transport kronor 45,000
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Andra hufvudtiteln”.
Kongl. Maj-.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1888.
o
Transport kronor 45,000: —
[5.] till understöd åt förbättringskolonien vid Hall » 15,000: —
[6.] dels ock medgifva, att besparingar å nya lag¬
beredningens anslag vid 1887 års slut till belopp af 9,764
kronor 49 öre må användas till ersättning för förskott, som
Statskontoret utbetalt till två i statsrådsprotokollet angifna
komitéer,
samt å extra stat för år 1889 anvisa, likaledes till er¬
sättning för af Statskontoret förskotterade belopp för ut¬
arbetande af statistisk utredning i afseende å utvidgad
politisk rösträtt, .............................................................................. » 10,000: —
___tillsammans kronor 70,000: —
En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den tinnes i riksstaten för
år 1888 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller
på följande sätt:
|
1888.
|
1889.
|
|
ordinarie anslag
|
3,814,700: —
|
3,814,700: —
|
|
extra »
|
65,000: —
|
70,000: —
|
således ökning kronor 5,000: —
|
summa kronor
|
3,879,700: —
|
3,884,700: —
|
således ökning kronor 5,000: —
|
Tredje hufvudtiteln,
innefattande anslagen till utrikesdepartementet.
I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnas i nu
gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisade 613,800 kronor,
vill Kongl. Maj:t i eldighet med de beslut, som innefattas uti bilagda stats¬
rådsprotokoll öfver utrikesdepartementsärenden den 12 innevarande månad*),
föreslå,
att nedannämnda ordinarie anslag må af Riksdagen anvisas att utgå
emot nu gällande redovisningsskyldighet samt med samma rätt till deras an¬
vändande och under enahanda vilkor som hittills, nemligen:
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Tredje hufvudtiteln”.
6
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o /, om statsverket 1888.
Kabinettskassans utgifter:
[1.] departementschefen, ministern för ut¬
rikes ärendena..................................................... kronor 24,000:
[2.] utrikesdepartementet ......................... » 27,495:
[3.] ministerstaten.................................... » 345,000:
[4.] militärattachéer.................................... » 8,400:
[5.] skrifmaterialier, expenser och extra
utgifter ............................................................... ), 45,955:
450,850: —
Konsulskassans utgifter:
[6.] utrikesdepartementet ........................... kronor
[7. i konsulsstaten ........................................ »
[8.] skrifmaterialier, expenser och extra
utgifter ............................................................. >)
10,000: —
131,685: —
18,315: — 160,000: —
summa kronor 610,850: —
Utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena:
[9.] svenska kyrkan i Paris ............................................. kronor 2,950: —
tillsammans kronor 613,800: —
Extra anslag.
Under åberopande af hvad i statsrådsprotokollet för den 12 innevarande
mål)ad tinnes antecknadt, vill Kongl. Maj:t föreslå Riksdagen att bevilja:
[10.] för fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater» ....... kronor 4,500: —
Vid jemförelse med 1888 års riksstat finnas slutsummorna å anslagen
under denna hufvudtitel vara oförändrade.
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1888.
7
Fjerde hufvudtiteln,
innefattande anslagen till landtförsvarsdepartementet.
I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i
1888 års riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:
kontant........................................................................................ kronor 18,175,100: —
indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:
friheter................................................... » 817,000: —
ersättningar............................................. » 693,400: —
__tillsammans kronor 19,685,500: —
vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas i bilagda stats¬
rådsprotokoll öfver lan dtför s va rsä ren den den 12 innevarande Januari*), föreslå
Riksdagen, beträffande
Indelta arméns befälsaflöniug:
[1.] att, för beredande af arfvoden åt de afdel-
ningsområdesbefälhafvare, som äro anstälde i inskrif-
ningsområden, som benämnas efter indelta infanteriets
olika truppafdelningar och Vermlands fält]ägarecorps,
höja det nu till indelta arméns befälsaflöning utgående
anslaget — kronor 4,177,276 — med ......................... kronor 45,960: —
till 4,223,236 kronor;
Till trossens underhåll:
[2.] att, under vilkor af bifall till Kongl. Maj:ts
förslag om uppförande i riksstaten af ett nytt reserva¬
tionsanslag »till beklädnad och utredning m. m. för
indelta infanteriet, Vermlands fältjägarecorps och Jemt-
lands hästjägarecorps», ur riksstaten utesluta anslaget
till trossens underhåll, 26,520 kronor;
_____ Transport kronor 45,960: —
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Fjerde hufvudtiteln”.
8
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1888.
Transport kronor
Kronprinsens husarregemente:
[3.] att, vid bifall till Kongl. Maj:ts förslag om upp¬
förande i trängens stat af 1,630 kronor för aflönande af en
andre bataljonsläkare, minska anslaget till Kronprinsens
husarregemente med motsvarande belopp, 1,630 kronor,
från sitt nuvarande belopp, 188,615 kronor, till 186,985
kronor;
Svea lifgarde:
[4.] att detta anslag, nu 165,074 kronor, må, för
beredande af arfvoden åt fyra afdelningsområdesbefäl-
hafvare, höjas med................................................................ »
till 166,174 kronor;
Andra lifgardet:
[5] att detta anslag, nu 164,489 kronor, må för
enahanda ändamål höjas med............................................. »
till 165,589 kronor;
Fästningsartilleribataljon å Vaxholm Oscar
Fredriksborg:
[6.] att Riksdagen — med godkännande af de i
statsrådsprotokollet den 12 Januari 1888 omförmälda
grunder för organisation af eu fästningsartilleribataljon
å Vaxholm Oscar Fredriksborg jemte hvad som dervid
föreslagits beträffande personalens aflöning — må till
genomförande af den del af bataljonens organisation,
som enligt samma protokoll skulle ega rum under år
1889, anvisa, utöfver de för Svea artilleriregementes
tre fästningskompanier och ett fästningskompani vid
Göta artilleriregemente jemte befäl samt till arfvoden
åt kommendant och placemajor å Vaxholm Oscar
Fredriksborg nu anslagna medel, jemväl 10,400 kronor
af reservartilleriets anslag samt såsom nytt anslag......... »
Transport kronor
45,960: —
1,100: —
1,100: —
86,400: —
134,560: —
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 7, om statsverket 1888.
9
Transport kronor
att sistnämnda anslagsbelopp, under benämning
»fästningsartilleribataljonen å Vaxholm Oscar Fredriks-
borg», uppföres under fjerde hufvudtiteln såsom reserva¬
tionsanslag näst efter anslaget till fältartilleriet;
samt att de besparingar, som under uppsättnings-
tiden kunna å de för fästningsartilleribataljonen sålunda
afsedda medel beredas, må, i likhet med hvad förut
vid uppsättning af nya trupper varit medgifvet, af
Kong! Maj:t disponeras för bestridande af uppsättnings-
kostnader och öfriga med organisationens genomförande
förenade utgifter;
Trängen:
[7.] att, med gillande af förslaget att å trängens
stat anslå medel till aflönande af en andre bataljons¬
läkare med 1,630 kronor, minska anslaget till trängen, nu
198,000 kronor, med 115,060 kronor till 82,940 kronor;
Yärfvade garnisonstruppernas rekrytering och aflöning:
[8.] att, med öfverförande från nuvarande anslaget
till trängen af ett till............................................................. »
jemkadt belopp, höja ifrågavarande anslag, nu 859,212
kronor, till 893,732 kronor;
Remontering och skoning m. in. för yärfvade kavalle¬
riets, artilleriets och fortifikationstruppernas hästar:
[9.J att med öfverförande från nuvarande anslaget
till trängen af........................................................................ »
höja ifrågavarande anslag, nu 140,592 kronor, till
143,792 kronor, äfvensom att, vid bifall härtill, anslaget
må erhålla benämningen »Remontering och skoning
in. in. för värfvade kavalleriets, artilleriets, fortifika¬
tionstruppernas och trängens hästar»;
Transport kronor
Bih. till Riksd. Prat. 1888. l:a Samt. l:a Afd.
134,560: —
34,520: —
3,200: —
172,280: —
2
10
Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1888.
Transport kronor
Lega för hästar till artilleriets och fortiflkations-
truppernas exercis:
[10.] att med öfverförande från nuvarande anslaget
till trängen af........................................................................... »
höja ifrågavarande anslag, nu 64,000 kronor, till 66,700
kronor, äfvensom att, vid bifall härtill, anslaget må er¬
hålla benämningen: »Lega för hästar till artilleriets,
fortifikationstruppernas och trängens exercis»;
Fouragering af artilleriets, värfvade kavalleriets och
fortiflkationstruppernas hästar:
[11.] att, med öfverförande från nuvarande anslaget
till trängen af ett till .......................................................... »
jemkadt belopp, höja ifrågavarande anslag, nu 600,000
kronor, till 615,000 kronor, äfvensom att, vid bifall
härtill, anslaget må erhålla benämningen: »Fouragering
af artilleriets, värfvade kavalleriets, fortifikationstrupper¬
nas och trängens hästar»;
Mathållning för manskapet vid garnisonsregementena:
[12.] att, med öfverförande från nuvarande anslaget
till trängen af ett till............................................................ »
jemkadt belopp, höja ifrågavarande förslagsanslag, nu
1,101,000 kronor, till 1,132,000 kronor;
Hallands beväring:
[13.] att, med bifall till det i statsrådsprotokollet
omförmälda förslag att under detta anslag uppföra dels
det belopp, 8,680 kronor, som, under beräkning att
från Hallands bataljons egna anslagstillgångar skall utgå
dagaflöning och portionsersättning för 335 dagar, er¬
fordras för att bereda dylik aflöning och ersättning till
Transport kronor
172,280: —
2,700: —
15,000: —
31,000: —
220,980: —
Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1888.
11
Transport kronor 220,980: —
det vid bataljonen anstälda, dertill berättigade befäl,
dels ock de beräknade arfvodena, sainmanlagdt 1,100
kronor, till de afdelningsområdesbefälhafvare, som äro
anstälde vid bataljonens inskrifningsområde, höja detta
anslag, som i nuvarande riksstat är uppfördt till 12,660
kronor, med............................................................................... » 9,780: —
till 22,440 kronor, äfvensom att detta anslag må erhålla
benämningen »Hallands bataljon»;
Vesteruorrlands beväring:
[14.] att detta anslag, nu 81,420 kronor, må för
samma ändamål, som i fråga om anslaget till Hallands
beväring angifvits, höjas med.............................................. » 9,780: —
till 41,200 kronor, äfvensom att anslaget må erhålla
benämningen »Vesteruorrlands bataljon»;
Aflöning till stamtrupp vid Vesteruorrlands bataljon:
[15.] att höja anslaget, nu kronor 26,643: 75, med » —: 25
till 26,644 kronor;
Blekinge bataljon:
[16.] att, till beredande af dagaflöning och portions-
ersättning under den tid, som här ofvan under anslaget
till Hallands beväring angifvits, åt det vid bataljonen
anstälda, dertill berättigade befäl äfvensom arfvoden åt
de till bataljonens inskrifningsområde hörande afdel-
ningsområdesbefälhafvare, näst efter anslaget till aflöning
till stamtrupp vid Vesteruorrlands bataljon låta under
benämning »Blekinge bataljon» uppföra ett nytt anslag å » 9,780: —
Beväringsmanskapets vapeuöfningar:
>
[17.] att höja detta anslag, nu 1,042,500 kronor, med » 78,000: —
till 1,120,500 kronor;
Transport kronor 328,320: 25
12
Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1888.
Transport kronor 328,320: 25
Försvarsverket till lands i allmänhet:
[18.] dels att, till beredande af erforderlig för¬
höjning i de, i och för underhållet af beväringsman¬
skapets beklädnads-, remtygs- och utrednings- samt
trosspersedlar, under detta anslag anvisade medel, be¬
vilja 36,500 kronor,
dels ock att, vid bifall härtill äfvensom till det i
statsrådsprotokollet omförmälda förslag i fråga om för¬
delning af anslaget »till trängen» och sammanföring till
ett anslag af anslagen till »trossens underhåll» och till
»lif- och släpmunderingar vid rotehållsregementena
och Vermlands fältjägarecorps» samt de under anslaget
till »försvarsverket till lands i allmänhet» för underhåll
af kapotter samt remtygs- och utredningspersedlar vid
rotehållsinfanteriet anvisade 55,000 kronor, höja sist¬
nämnda anslag, nu 2,329,500 kronor, med....................... » 5,100: —
till 2,334,600 kronor;
Till lif- och släpmunderingar vid rotehållsregementena
och Yennlands fältjägarecorps:
[19.] att näst efter anslaget till »försvarsverket till
lands i allmänhet» låta, i stället för det nuvarande an¬
slaget »till lif- och släpmunderingar vid rotehållsrege¬
mentena och Vermlands fältjägarecorps», 304,063 kronor,
i riksstaten under benämning anslaget till »beklädnad
och utredning m. in. för indelta infanteriet, Vermlands
fältjägarecorps och Jemtlands hästjägarecorps, reserva¬
tionsanslag», uppföra ett nytt anslag å.............................. » 385,583: —
Anskaffande och underhåll af beklädnads-, bevärings-,
remtygs- samt häst- och sadelmunderiugspersedlar
vid det berustade kavalleriet och det
berustade infanteriet:
[20.] att ur titeln till detta anslag utesluta orden
»och det berustade infanteriet»; _
Transport kronor 719,003: 25
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1888.
13
Transport kronor 719,003: 25
In<ivarteringskostnader:
[21.] att, med öfverförande från anslaget till trän gen
af ett till................................................................................ » 4,500: —
jemkadt belopp, höja förevarande anslag, nu 108,500
kronor, till 113,000 kronor;
Ved och ljus vid fästnings- och garnisonsorter:
[22.] att med öfverförande från anslaget till
trängen af............................................................................... » 1,500: —
höja förevarande anslag, nu 60,000 kronor,, till 61,500
kronor;
Skrifmaterialier ocli expenser, ved in. in. för departe¬
mentets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli:
[23.] att höja detta anslag, som nu är upptaget
till 4,293 kronor 25 öre, med..............................................
till 4,313 kronor.
Beträffande öfriga under fjerde hufvudtiteln upp¬
förda ordinarie anslag föreslår Kongl. Maj:t ingen för¬
ändring. __]_
summa kronor
Härifrån afgå:
genom uteslutande af anslaget till
»trossens underhåll».............. kronor 26,520: —
» minskning i anslaget till
»Kronprinsens husarrege¬
mente» ................................... » 1,630: •—
» minskning i anslaget till
»trängen».............................. » 115,060: —
» uteslutande af anslaget till
»lif- och släpmunderingar
vid rotehållsregementena och
Vermlands fältjägarecorps» » 304,063: — »
hvadan förhöjningen utgör................................................. kronor
Transport kronor
19: 75
725,023: —
447,273: —
277,750: —
277,750: —
14
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1888.
Transport kronor 277,750: —
Lägges härtill summan af hufvudtitelns ordinarie
anslag enligt nu gällande riksstat ....................................... » 19,685,500: —
skulle denna hufvudtitels ordinarie anslag enligt Kongl.
Maj:ts förslag uppgå till ....................................................... kronor 19,963,250: —
Extra anslag.
»
Under åberopande af hvad i statsrådsprotokollet för den 12 innevarande
Januari linnes antecknadt, föreslår Kongl. Maj:t vidare, att Riksdagen må
under denna hufvudtitel på extra stat bevilja:
[24.] till fortsatt anskaffning af fältartillerirnateriel kronor 100,000: —
[25.J till fortsatt anskaffning af positionsartilleri-
materiel .................................................................................. » 46,150: —
[26.] till anskaffande af fä stil i i igsart i 11 er i materiel... » 50,000: —
[27.] till fortsatt anskaffning af nya och ändring
af äldre infanteriammunitionsvagnar med tillhörande
rid- och anspannspersedlar..................................................... » 30,000: —-
[28.] till Karlsborgs fästningsbyggnad .................... » 150,000: —
[29.] till fortsättande af batteribyggnaderna å Rindö » 20,000: —
samt att af det utaf Riksdagen redan beviljade anslag
anvisas för år 1889 till
[30.] barackbyggnader å mötesplatserna ................ » 100,000: —
Derjemte föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen att lika¬
ledes på extra stat bevilja
[31.] till reseunderstöd åt officerare och intendentur-
tjenstemän................................................................................ » 9,000: —
[32.] till fortsättande af generalstabens topografiska
arbeten........................................................................................ » 60,000: —
[33.] till skarpskytteväsendets och skjutskicklig¬
hetens befrämjande..................................................................... » 45,000: —
tillsammans kronor 910,150: —
En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1888 års
riksstat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på
följande sätt:
15
Kong!. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1888.
1888.
ordinarie anslag 19,685,500
extra anslag 1,002,000
|
1889.
— 19,963,250
— 910,150
|
— således ökning...kronor 277,750
— » minskning » 91,850
|
—
|
summa kronor 20,687,500
|
— 20,873,400
|
— således ökning...kronor 185,900
|
—
|
Femte hufvudtiteln,
innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet.
I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu
gällande riksstat till årliga och ständiga utgifter anvisadt:
kontant..................................................................................... kronor 5,957,628: —
indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:
friheter............................••................................................. » 75,905: —
ersättningar....................................................................... » 26,404: —
tillsammans kronor Glip9,987: —
vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda stats¬
rådsprotokoll öfver sjöförsvarsärenden den 12 i denna månad*), föreslå be¬
träffande ’
Aflöning för flottans kårer och stater:
[!•] att det i nu gällande riksstat till aflöning
för flottans kårer och stater anvisade anslag å 1.312,734
kronor må förhöjas med det för år 1889 till förändrad
organisation af sjömanskåren erforderliga belopp....... kronor 67 000- —
eller till 1,379,734 kronor;
[2.] att hvad af anslaget till ersättning för vakanta
rusthållsnummer i Blekinge län och Södra Möre härad
af Kalmar län icke redan på grund af 1872 och 1876
årens riksdagsbeslut bör inräknas bland tillgångarne
Transport kronor 67,000: —
) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Femte hufvudtiteln”.
16
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1888.
Transport kronor
till aflöning för flottans kårer och stater må lika¬
som föregående år för fyllande af behofvet under
denna anslagstitel under år 1889 användas;
[3.] att i öfrig! ett anslag af 50,000 kronor må
å extra stat för år 1889 anvisas, att gemensamt med an¬
slaget till aflöning för flottans kårer och stater redovisas;
Pensionering af‘ reservbefäl:
[4.] att det af senaste Riksdag beviljade anslags-
belopp 6,400 kronor till pensionering af reservbefäl
må i 1889 års riksstat, uppföras med titel »pensione¬
ring af reservbefäl» och med natur af förslagsanslag
högst........................................................................................... B
Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna:
[5.J att till utjemnande af återstående brist på
detta anslag må, i mån sådant blifver erforderligt, få
användas den besparing, som under åren 1888 och
1889 kan beredas på ifrågavarande anslag, äfvensom
att detta medgifvande äfven må få afse år 1887;
Lindring i rustnings- och roteringsbesvären:
[6.] att förslagsanslaget till lindring i rustnings-
och roteringsbesvären för år 1889 nedsättes från 140,000
kronor till 120,000 kronor;
Sjöbeväriugens vapenöfningar:
[7.] att det till sjöbeväriugens vapenöfningar an¬
visade förslagsanslag må i riksstaten för år 1889 upp¬
föras med oförändrad! belopp 72,400 kronor, men un¬
der förändrad titel: »sjöbeväriugens vapenöfningar samt
beklädnad och ersättning derför»;
Sjökrigsskolan:
[8.J att de vid sjökrigsskolan anstälde lektorers
löneförmåner må sålunda förbättras:
67,000
6,400
Transport kronor 73,400
Kongl. Maj:ts nåd. prof. 11:0 1, om statsverket 1888.
17
Transport kronor
a) att aflöningen i första lönegraden bestämmes till
3,600 kronor;
b) att de nu utgående ålderstilläggen i 2:a, 3:e och
4:e lönegraderna förhöjas från 250 kronor till
500 kronor, äfvensom att sådan förhöjning i
ålderstillägg äfven medgifves biträdande lära¬
ren i matematik;
o) att lektorerne vid sjökrigsskolan må åtnjuta
rätt till tjenstårsberäkning i likhet med lekto¬
rerne vid de allmänna läroverken; samt
cl) att lektorerne vid sjökrigsskolan må förklaras
berättigade att från allmänna indragningsstaten
erhålla pension till enahanda belopp och på
enahanda vilkor, som för närvarande äro be¬
stämda för deras vederlikar i motsvarande löne¬
grad vid de allmänna läroverken,
allt med vilkor att den, som vill komma i åt¬
njutande af dessa förbättrade löneförmåner, icke må,
jemte sin lärarebefattning vid sjökrigsskolan, utöfva
lärareverksamhet vid någon privat undervisningsanstalt
för inträde i nämnda skola;
[9.] att för beredande af denna löneförbättring
dels det å ordinarie stat uppförda anslag för sjökrigs¬
skolan må förhöjas med........................................................ »
eller från 3i,040 kronor till 32,900 kronor, dels ock af
kadetternas terminsafgifter må användas, utöfver hvad
deraf redan blifvit till löneförbättring åt lärarne an-
visadt, ytterligare 1,300 kronor; äfvensom
[10.] att förenämnda löneförmåner äfven må få utgå
för år 1888, under vilkor att den af sjökrigsskolans lärare,
som deraf vill komma i åtnjutande, icke må, jemte sin
lärarebefattning vid nämnda skola, utöfva lärareverk¬
samhet vid någon undervisningsanstalt för inträde i sjö¬
krigsskolan, efter det att nu pågående lärokurs i s. k.
förberedande sjökrigsskolan blifvit instundande vår af-
slutad; samt att de för denna löneförbättrings genom¬
förande under år 1888 erforderliga medel må till den
del, kadetternas terminsafgifter dertill icke kunna lemna
tillgång, dock ej till högre belopp än 1,860 kronor,
få utgå af femte hufvudtitelns allmänna besparingar;'
Transport kronor
Bih. till Riksd. Prof. 1888. ha Sami. l:a Afd.
73,400: —
1,860: —
75,260: —
3
18
Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1888.
Transport kronor
Anslagen till clurchmarschkostnader ocli till rese- och
traktamentspenningar:
[11.] att i riksstaten för år 1889 anslaget till
durchmarschkostnader må nedsättas med 4,000 kronor,
eller från 30,000 kronor till 26,000 kronor, samt an¬
slaget till rese- och traktamentspenningar förhöjas med
ett denna nedsättning motsvarande belopp eller från
15,000 kronor till 19,000 kronor;
Lots- och fyrinrättningen med lifräddnings-
anstalterna:
[12.] att Riksdagen för sin del godkänner den vid
ofvan åberopade statsrådsprotokoll fogade stat för Lots-
styrelsen och lotsverket jemte de likaledes der upptagna
vilkor för åtnjutande af de i staten uppförda aflöningar;
[13.] att Riksda gen i fråga om pensionering af
Lotsstyrelsens embets- och tjensteman samt befäl, under¬
befäl och gemenskap vid lotsverket, livilka icke blifvit
på öfvergångs- och indragningsstat förflyttade, må för
sin del besluta:
ct) att embets- eller tjensteman vid Lotsstyrelsen,
hvilken icke är anstäld å fyringeniörkontoret,
äfvensom vaktbetjent, då han uppnått 65 lef-
nads- och 35 tjenstår samt kommit i åtnju¬
tande af de ålderstillägg till lönen, som enligt
stat högst bestås, samt tjensteman å fyringeniör-
kontoret, då han uppnått 60 lefnads- och 30
tjenstår samt kommit i åtnjutande af ett ålders¬
tillägg till lönen, skall vara förpligtad att från
tjensten afgå med pension och fyllnadspension
jemte så stort bidrag från lotsverket, att sam¬
manlagda pensionsförmånerna motsvara, för de
förstnämnde lönens hela belopp och för fyr-
ingeniörkontorets tjensteman den ursprungliga
lönen jemte ett ålderstillägg;
h) att lotskapten och öfverlots af l:a grad vid
uppnådda 60 lefnads- och 30 tjenstår och så
framt han då kommit i åtnjutande af ett ålders¬
tillägg till lönen äfvensom öfverlots af 2:a grad,
Transport kronor
75,26'0
75,260:
Kongl. Maj;ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1888.
19
Transport kronor
lotsa,lderman och fyrmästare vid uppnådda 65
lefnads- och 35 tjenstår skall vara pligtig att
från tjensten afgå med pension och fyllnads¬
pension samt derutöfver ett bidrag från lots-
verket till det belopp, att de sammanlagda
pensionsförmånerna uppgå, för lotskapten till
3,500 kronor, för öfverlots af l:a grad till
1,700 kronor • samt för öfverlots af 2:a grad
och fyrmästare till 1,000 kronor;
c) att det dock må vara Kongl. Maj:t eller Lots-
styrelsen, der det tillkommer denna att afskedet •
utfärda, obetaget att låta med detsamma anstå,
derest och så länge den pensionsberättigade
pröfvas kunna i tjensten gagna det allmänna
och kan finnas villig att i densamma qvarstå;
d) att pensionsförmånerna för gemenskapen vid
lotsverket, sådana de finnas bestämda i nådiga
reglementet den 31 Oktober 1879, må genom
bidrag från lot-sverkets medel höjas till nedan
upptagna belopp:
|
l:a
|
klassen.
|
2:a
|
klassen.
|
3:e
|
klassen.
|
4:e
|
klassen.
|
|
|
~ td
|
|
|
- hd
|
|
|
W
|
|
|
|
|
|
►c
<rt>
|
g. g.
|
in
p
|
'-d
to
|
° p*
ce
|
in
p
|
►d
to
|
g- E
|
in
|
?
|
as:
|
in i
|
|
m
o’
P
|
m cjq
—j
trf m»
% So
|
§
p
|
03
o"
P
|
<3 23
Oq
to ^
|
B
B
p
|
p
ce
O*
P
|
O P
2 at?
Pd »—
to
|
g
B
p
|
P
V)
o’
P
|
< p
£ oq
I—1
|
B i
B 1
p
|
|
|
• p
|
|
|
’ P
|
|
|
' P
|
|
|
|
|
Mästerlots äfvensom upp-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
syningsmän vid lifrädd¬
ningsanstalterna,den sist
nämnde om han kommit
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
till skada i tjensten......
Lots- och fvrvaktare äf-
|
360
|
360
|
720
|
240
|
360
|
600
|
O
OO
|
270
|
450
|
120
|
230
|
350
|
vensom båtstyrare vid
lifräddningsanstalterna,
den sistnämnde om han
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
blifvit skadad i tjensten
Lotslärling och fyrbiträde
|
240
|
CO
é
|
580
|
160
|
340
|
500
|
120
|
230
|
350
|
80
|
220
|
300
|
äfvensom roddare vid
lifräddningsanstalterna,
den sistnämnde om han
blifvit skadad i tjen-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
sten........................
|
150
|
200
|
350
|
100
|
200|300
|
75
|
125
|
200
|
50
|
100
|
150l
|
/
75,260: —
Transport kronor 75,260: —
20
Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1888.
Transport kronor
dock under vilkor att mästerlots, lots eller
lotslärling, hvilken uppnått en lefnadsålder af
60 år, samt fyrvaktare eller fyrbiträde, hvilken
uppnått en lefnadsålder af 65 år, skall, i hän¬
delse han dermed förenar en tjenstålder af 40
år, vara skyldig att med de för honom i 2:a
klassen bestämda pensionsförmåner från tjensten
afgå, Lotsstyrelsen likväl obetaget att, med den .
afskedssökandes medgifvande, låta med afskedet
anstå, derest och så länge han finnes kunna
på ett tillfredsställande sätt i tjensten gagna
det allmänna;
[14.] att för Lotsstyrelsen och lotsverket må l
riksstaten uppföras såsom reservationsanslag, att af
fyr- och båkmedlen direkt utgå, enahanda belopp som
det, hvartill inkomsttiteln »fyr- och båkmedel» för stats-
regleringsperiodcn beräknats uppgå, eller, med ^beräk¬
ning af de i anslaget ingående friheter och ersätt¬
ningar, 1,200,409 kronor, med Kongl. Maj:t fortfarande
förbehållen rätt såväl att för det med anslaget afsedda
ändamål använda det öfverskott, som å inkomsterna
kan uppstå, som ock att i staten vidtaga de jemk-
ningar, hvilka kunna blifva af inträffande omständig¬
heter, såsom nya säkerhetsanstalters inrättande och
dylikt, påkallade;
viljande Kongl. Maj:t, under förutsättning det äfven
Riksdagen finner staten för Lotsstyrelsen och lotsverket
böra för framtiden af Riksdagen pröfvas, framgent till
Riksdagens godkännande årligen framlägga ifrågakom-
mande förändringar vid regleringen af nämnda stat;
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.:
[15.] att det härtill i nuvarande riksstat anvisade
anslag 46,999 kronor må till jemnande af hufvudtitelns
slutsumma förhöjas till 47,002 kronor eller med ......... »
I afseende å öfriga under femte hufvudtiteln i riks¬
staten uppförda anslag har Kongl. Maj:t icke att föreslå
någon förändring. _
75,260
3
Transport kronor
75,263
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1888.
21
Transport kronor 75,263: —
Deri föreslagna tillökningen i ordinarie anslag utgör
således .......................................................................................... kronor 75,263: —
hvarifrån bör afräknas nedsättningen i anslaget till
lindring i rustnings- och roteringsbesvären............... » 20,000: —
då anslagsför höj ningen utgör ............................................... kronor 55,263: -—
Lägges härtill femte hufvudtitelns slutsumma en¬
ligt gällande riksstat .............................................................. » 6,059,937: —
skulle femte hufvudtitelns ordinarie anslag enligt Kongl.
Maj:ts förslag uppgå till ...................................... kronor 6,115,200: —
Extra anslag.
Förutom ofvan begärda extra anslag för genomförande under år 1889 af
löneregleringen för flottan....................................................... kronor 50,000: —
vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att bevilja till:
[16.] fortsättande af pansarbåten »Götas» nybyggnad » 728,000: —
[17.] artillerimateriel ...................................................... » 50,000: —
[18.] anskaffning af sjelfgående minor............... » 45,000: —
[19.] fullbordande af syft- och tändstationer vid
Oscar Fredriksborg och Vaxholm.......................................... » 28,300: —
[20.] minväsendets utveckling m. m........................ » 5,600: —
[21.] ersättning och anskaffningar för försvaret af
Fårösund.............................................................................. » 25,100: —
summa kronor 932,000: —
En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den. finnes i 1888 års riks¬
stat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på
följande sätt:
1888. 1889.
ordinarie
|
anslag 6,059,937: —
|
- 6,115,200: —
|
således ökning kronor
|
55,263: —
|
extra
|
» 912,563: -
|
- 932,000: —
|
» )) ))
|
19,437: —
|
summa
|
kronor 6,972,500: —
|
- 7,047,200: —
|
således ökning kronor
|
74,700: —
|
22
Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1888.
Sjette hufvudtiteln,
innefattande anslagen till civildepartementet.
T afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken linnes i nu
gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:
kontant............................................................................................ kronor 4,653,273: —
indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:
friheter.............................................................................L. » 9,290: —
ersättningar ....................................................................... »_ 10,948: —
tillsammans kronor 4,673,511: —
vill Kong!. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda stats¬
rådsprotokoll öfver civilärenden den 12 innevarande månad*), föreslå be¬
träffande
Kommerskollegium:
A. Kommerskollegium.
[1-3 att Riksdagen må dels, på det att Kongl.
Maj:t må komma i tillfälle att med samma belopp som
för innevarande år tilldela Kommerskollegiets leda¬
möter samt dess i stat uppförde embets- och tjenste¬
man, med undantag af fyra kanslister, tillfällig löne¬
förbättring under år 1889, på extra stat för år 1889
anvisa 7,640 kronor;
dels ock medgifva, att intill slutet af år 1889, i den
män sådant är erforderligt för bestridande af göromålen
inom Kollegiet eller för beredande åt bemälde embets-
och tjensteman af samma aflöningsförinåner, som andra
med dem likstälde tjensteman åtnjuta, af Kongl. Maj:t
må för ändamålet disponeras de aflöningsbelopp, som
äro i Kommerskollegiets stat anvisade ej mindre för
en advokatfiskalstjenst, än äfven för andra ledigblifna
eller ledigblifvande befattningar inom Kollegiet, i af¬
seende å hvilka indragning kan ega rum eller för¬
ändring eljest vidtagas;
') Se bil. till statsverkspropositionen: ”Sjette hufvudtiteln”.
23
Kongl. Majlts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1888.
B. Patentbyrån.
[2.] att Riksdagen må medgifva, att afgifterna för
patent och för registrering af varumärken må användas
till bestridande af* de utgifter, hvilka betingas af til¬
lämpning under år 1889 af förordningen angående patent
och lagen om skydd för varumärken;
Rikets ekonomiska kartverk:
[3.] att Riksdagen må, utöfver det å riksstatens
sjette hufvudtitel för rikets ekonomiska kartverk upp¬
förda ordinarie anslag, 6,000 kronor, under samma
hufvudtitel på extra stat för år 1889 anvisa till fort¬
sättande af de ekonomisk-geografiska kartarbetena i
Norrbottens län 31,000 kronor och för de ekonomiska
kartarbetena i öfriga delar af riket 45,000 kronor, eller
tillsammans 76,000 kronor, äfvensom medgifva, att
möjligen uppstående behållningar å båda anslagen må
användas äfven till bestridande af utgifter för det
topografiska kartverket;
Landsstaterna i länen:
[4.] att det aflöningsbelopp, som kan blifva till¬
gängligt genom indragning af Vika, länsmansdistrikt
inom Kopparbergs län, må användas till aflönande af
en länsman i ett nytt distrikt, bildadt genom delning
af L ima länsmansdistrikt i samma län;
[5.] samt att penningeanslaget under »landsstaterna
i länen» må höjas med det belopp, hvartill fyra in¬
dragna boställens afkastning är i stat beräknad, eller... kronor 2,533: —
kommande, i händelse af bifall härtill, anslaget till
»landsstaterna i länen (deraf 90,000 kronor reservations¬
anslag)» att höjas från 2,641,049 kronor till 2,643,582
kronor;
Transport kronor
2,533: —
24
Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1888.
Transport kronor
2,533
Väg- och Vattenbyggnadsstaten:
[6.] att Riksdagen må, med godkännande af hvad
uti omförmälda statsrådsprotokoll i afseende å Väg- «
och Vattenbyggnadsstyrelsens stat föreslagits, från och
med år 1889 höja anslaget till »väg- och vattenbygg-
nadsstaten (deraf tvenne särskilda reservationsanslag,
till expenser för allmänna arbeten och till vägunder-
sökningar, hvardera å 30,000 kronor)» från 129,200
kronor till 131,200 kronor eller med................................. »
samt att det belopp, som för genomförande redan
under innevarande år af de i statsrådsprotokollet före¬
slagna förändringar i tjenstgöringsförhållandena inom
Väg- och Vatten byggnadsstyrelsen erfordras utöfver för
ändamålet redan tillgängliga medel, må få utgå af det
för innevarande år anvisade anslag för ordnande af
tillsynen öfver statens jern vägsbyggnader;
Gästgifvares friheter:
[7.] att det i kolumnen »indelning och dermed jem¬
förlig anvisning på förslag, ersättningar» under anslaget
till »gästgifvares friheter» uppförda belopp 5,768 kronor
må nedsättas med 129 kronor eller till 5,639 kronor;
kommande i följd häraf anslaget till »gästgifvares
friheter» att minskas från 19,575 kronor till 19,446
kronor;
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna-
näringar:
[8.] att assistenten vid Landtbruksakademiens
agrikulturkemiska afdelning må ega att efter tio års
väl vitsordad tjenstgöring åtnjuta ett ålderstillägg till
belopp af 500 kronor, att utgå af sjette hufvudtitelns
anslag till »ålderstillägg»;
2,000
Transport kronor
4,533
V
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1888.
Transport kronor
4,533:
25
Skiften och afvittringar:
[9.] att Riksdagen må dels för år 1889 bevilja
förhöjning i årsarfvodet med 400 kronor till hvarje
storskifteslandtmätare i Kopparbergs lån, som icke kom¬
mer att åtnjuta arfvode efter taxa, samt i styresman¬
nens för storskiftesverket årsarfvode likaledes med 400
kronor; dels medgifva, att de belopp, hvarmed inkom¬
sterna af tjenstår! under år 1889 för afvittringslandt-
mätare i Vesterbottens och Norrbottens lån samt de stor-
skifteslandtmätare i Kopparbergs län, hvilka åtnjuta
arfvode efter taxa, kunna komma att understiga 2,500
kronor för dem, som tillhöra första lönegraden, och
3,000 kronor för dem, som på grund af ålder i tjensten
åtnjuta arfvodesförhöjning, må desse tjensteman godt-
göras af anslagen till storskiftes- och afvittringsverken;
dels för år 1889 åt föredragandena af afvittringsären-
dena i Vesterbottens och Norrbottens län samt till skrif-
biträde åt dem bevilja eu tillökning af 400 kronor i det
åt hvarje af dem anslagna belopp; dels ock bevilja till¬
fällig förhöjning i styresmannens för afvittringsverket
i Vesterbottens lån årsarfvode för år 1889 med 200
kronor;
[10.] samt att, till bestridande af kostnaderna för
storskiftes- och afvittringsverken under år 1889, för
samma år utöfver ordinarie anslaget, 63,000 kronor,
på extra stat anvisas 90,000 kronor;
Jordförluster genom kanal- och väganläggningar:
[11.] att, med bifall till inlösen af ersättningar på
sätt uti ofvan berörda statsrådsprotokoll blifvit ifråga¬
satt, det å förslagsanslaget till »jordförluster genom
kanal- och väganläggningar» i kolumnen »indelning
och dermed jemförlig anvisning på förslag, ersättningar»
uppförda belopp, 5,180 kronor, minskas med 613 kronor,
eller till 4,567 kronor. _
Bih. till Rihsd. prot. 1888. l:a Sami. t;a Afd.
Transport kronor 4,533:
4
26
Körtel. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1888.
Transport kronor
1 händelse af bifall härtill kommer anslaget till
»jordförluster genom kanal- och väganläggningar» att
minskas med motsvarande summa eller från dess nu¬
varande belopp 9,440 kronor till 8,827 kronor; samt
Skrifmaterialier och expenser, ved in. in.:
[12.] att, för jemnande af hufvudtitelns slutsumma,
detta anslag minskas från 118,426 kronor till 117,873
kronor, eller med 553 kronor.
Vidare föreslår Kongl. Maj:t beträffande
Styrelsen för statens jern vägstrafik:
[13.] att af de medel, som varda anvisade för fort¬
sättande af statens jernvägsbyggnader, ett belopp af
10,000 kronor må årligen från och med år 1889 använ¬
das till bestridande af kostnaderna för handläggning
inom Styrelsen för statens jernvägstrafik af de ärenden,
som röra nämnda jernvägsbyggnader med hvad dertill
hörer; och
att det belopp, som under innevarande år för
nämnda ändamål erfordras, må utgå af det för samma
år anvisade anslag för ordnande af tillsynen öfver sta¬
tens jernvägsbyggnader; samt
[14.] att från den tid, inspektörstjensten hos Sty¬
relsen för statens jernvägstrafik må varda indragen,
öfverdirektörsassistent hos Styrelsen må kunna uppflyt¬
tas till första löneklassen med årligt arfvode af 4,200
kronor.
summa ökning kronor
Om till förestående ökning lägges de ordinarie an¬
slagens nuvarande slutsumma...... kronor 4,673,511: —
efter afdrag af de föreslagna
o o
minskningarne å anslagen
Transport kronor 4,673,511: — kronor
4,533: —
4,533: —
4,533: —
Kongl. Majits nåd. [trop. n:o 1, om statsverket 1888.
27
Transport kronor 4,673,511: — kronor 4,533: —
till gästgifvares friheter,
jordförluster genom kanal-
och vägan! äggningar samt
skrifmaterialier och expen¬
ser, ved m. in., tillsam¬
mans....................................... »_ 1,295: —
således ......................................................................................... » 4,672,216: —
komma sjette hufvudtitelns ordinarie anslag att uppgå, till kronor 4,676,749: —
Extra anslag.
Förutom ofvan begärda extra anslag, nemligen:
under punkten 1, till tillfällig löneförbätt¬
ring för Kommerskollegium ........................ kronor 7,640: —
under punkten 3, till fortsatt bearbetande
af rikets ekonomiska kartverk..................... » 76,000: —
under punkten 10, till fullföljande af stor¬
skiftes- och afvittringsarbetena...................» 90,000: —
vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att
bevilja till:
[15.] handhafvande af kontroll å försäkringsan-
stalterna .......................................................... » 4,500: —
[16.] bestridande af kostnaderna för kartritning
vid grufkartekontoret.................................... !| 2,500: —
[17.] fortsatt utgifvande af »polisunderrättelser» » 15,000: —
[18.] anslag till uppehållande af en häradsskrif-
varetjenst inom Jemtlands län..................... » 2,500: —
[19.] aflöning m. m. åt särskild polisstyrka på
landet.......................................................... » 50,000: —
[20.] arfvode åt en extra byråingeniör hos Väg-
och Vattenbyggnadsstyrelsen ..................... » 3,000: —
[21.] anordnande af högre undervisning i mejeri¬
hushållning vid Ultuna och Alnarps landt¬
bruksinstitut..................... » 10,000: —
Transport kronor 261,140: —
28
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1888.
Transport kronor
[22.] bidrag till bestridande af kostnaderna för
allmänna landtbruksmöten........................... »
[23.] prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten
för husdjur, redskap, maskiner m. in....... »
[24.] bidrag till underhåll af sju kemiska sta¬
tioner för jordbrukets och näringarnes
behof .................................................................. »
[25.] understöd åt frökontrollanstalter.................... »
[26.] de geologiska undersökningarne..................... »
[27.] anställande af en andre undervisare i hus¬
slöjd och en elev.............................................
[28.] bidrag till upprätthållande af väfskolan i
Borås och till aflönande af eu andre lä¬
rare vid samma skola.................................... »
[29.] beredande åt alster af svensk industri och
svenska näringar af afsättning i främ¬
mande länder................................................... »
[30.] bergsskolorna i Filipstad och Falun ............ »
[31.] ersättning för åtskilliga utaf Statskontoret
förskottsvis bestridda utgifter..................... »
[32.] bidrag för anläggning af nya samt förbätt¬
ring eller omläggning af backiga eller
eljest mindre goda vägar.............................. »
[33.] understödjande af brobyggnader och mindre
hamnbyggnader samt upprensning af åar
och farleder...................................................... »
[34.] understödjande, medelst anslag utan åter-
betalningsskyldighet, af torrläggning utaf
sådana vattensjuka marker, som, utan att
kunna med fördel odlas, sprida frostskador
öfver omgifvande nejd ................................. »
Vidare anmärkes här:
[35.] att enligt 1886 års Riksdags beslut blifvit för
år 1889 beviljade till understödjande, me¬
delst lån, åt enskilda jernvägsanläggningar
1,000,000 kronor och
[36.] att Kongl. Maj:t den 31 December 1887
beslutat att uti nådig proposition föreslå
Transport kronor
261,140: —
5,000: —
10,000: —
28,000: —
10,000: —
87,500: —
3,500: —
4,800: —
20,000: —
14,000: —
4,311: —
600,000: —
100,000: —
75,000: —
1,223,251: —
29
Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1888.
Transport kronor 1,223,251: —
Riksdagen medgifva, att till odlingslåne-
fonden må under hvarje af åren 1889—
1893 af Iliksgåldskontoret, i mån af be¬
hof, öfverlemnas medel till så stort belopp,
som jemte de till fonden ingående annui-
teter å odlingslån kan erfordras till fyl¬
lande af högst 1,000,000 kronor.
Ytterligare föreslår Kongl. Maj:t Riks¬
dagen att till utgående under år 1889
anvisa
å riksstatens sjette hufvudtitel:
[37.] till utförande af nya byggnader och anlägg¬
ningar vid statens jernvägstrafik............... » 350,000: —
samt vidare:
[38.] till anskaffande af ny rörlig materiel vid sta¬
tens trafikerade jernvägar af det utaf Riks¬
dagen år 1886 beviljade anslag å 1,500,000
ki’onor ett belopp af 500,000 kronor*)
och
[39.] till fortsättning af arbetena å stambanan
norr om Sollefteå 2,500,000 kronor*).________
tillsammans kronor 1,573,251: —
Eu jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1888 års riks¬
stat upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller på
följande sätt:
1888. 1889.
ordinarie anslag: 4,673,511
extra » 1,673,489
|
— 4,676,749
— 1,573,251
|
— således ökning kronor 3,238: —
— » minskning » 100,238: —
|
summa kronor 6,347,000
|
— 6,250,000
|
— således minskningkronor 97,000: —
|
') So vidare härnedan »statsverkspropositionen» pag. 52.
30
Körtel. Maj:ts nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1888.
Sjunde hufvudtiteln,
innefattande anslagen till finansdepartementet.
I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu
gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:
kontant........................................................................................ kronor 14,407,360: —
indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:
friheter och kyrkotionde ................................................ ■» 2,520: —
ersättningar ........................................................................ » 2,720: —
tillsammans kronor 14,412,600: —
vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda stats¬
rådsprotokoll öfver finansärenden för den 12 innevarande månad*), föreslå,
beträffande
Statskontoret:
[l.J att Riksdagen må å Statskontorets stat för eu
tjensteman i andra lönegraden med benämning förste •
revisor uppföra lön 3,000 kronor och tjenstgörings-
penningar 1,500 kronor, med rätt derjemte för tjenstens
innehafvare till ålderstillägg efter vissa år i likhet med
öfrige tjensteman i samma tjenstegrad, och i samman¬
hang härmed förklara, att den nu tillförordnade tjenste-
innehafvaren, om han å befattningen erhåller fullmagt,
eger att i och för ålderstillägg i graden få räkna sig
till godo den tid, han innehaft förordnande att bestrida
befattningen,
samt att sålunda anslaget till Statskontoret höjes
från 96,300 kronor till 100,800 kronor eller med.»...... kronor 4,500: —
Postverket:
[2.] att Riksdagen, med godkännande af de enligt
statsrådsprotokollet' öfver finansärenden för den 12 inne¬
varande Januari tillstyrkta ändringar i postverkets stater,
____ Transport kronor 4,500: —
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Sjunde hufvudtiteln”.
Kongl. Maj: t i nåd. prop. n:o 7, om statsverket 1888.
Transport kronor
må för år 1889 bestämma postverkets anslag, förslagsvis
beräknadt, till 6,415,000 kronor, att utgå direkt af
postmedlen, hvarigenom postverkets utgiftsstater skulle
ökas med....................................................................................... »
Telegrafverket:
[8.] att Riksdagen, med godkännande af de enligt
ofvannämnda statsrådsprotokoll öfver finansärenden till¬
styrkta ändringar i telegrafverkets utgiftsstater, under
Kongl. Maj:t förbehållen rätt att i dessa stater göra
de jemkningar, som kunna finnas af behofvet påkal¬
lade, må bestämma telegrafverkets anslag för år 1889
till 1,260,000 kronor, att såsom reservationsanslag
utgå i första rummet direkt af telegrafmedlen, samt
tillika medgifva, att, derest öfverskott skulle å telegraf¬
inkomsterna uppstå, detta öfverskott må af Kongl. Magt
användas för telegrafverkets tidsenliga utveckling och
förbättring; blifvande härigenom anslagets slutsumma i
riksstaten minskad med 15,000 kronor;
Tullverket:
[4.] att Riksdagen, med godkännande af de enligt
ofvannämnda protokoll öfver finansärenden föreslagna
förändringar i tullverkets stater, må bestämma anslaget
för tullverket till ett mot staternas slutsumma svarande
belopp af 2,453,000 kronor, att såsom förslagsanslag
utgå direkt af tullmedlen; hvarvid uppstår en minsk¬
ning i anslagets nuvarande belopp af 6,000 kronor;
Skogsväsendet:
[5.] att det bestämda anslaget för skogsstaten
höjes med 1,223 kronor till 412,293 kronor, samt
att reservationsanslaget till kronoskogarnes förvalt¬
ning och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet
höjes med 99,177 kronor till 313,307 kronor,
4,500
115,000
Transport kronor 119,500
32
Kongl. Majds nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1888.
Transport kronor
så att anslaget till skogsväsendet erhåller denna
uppställning:
bestämdt anslag:
för skogsstaten............ kronor 412,293: —
» statens skogsskolor » 24,500: — 436,793: —
reservationsanslag:
» skogsinstitutet ...... kronor 21,300: —-
» enskilda skogsun-
dervisningen......... » 8,600: —
» kronoskogarnes
förvaltning ochbe-
främj ande af skogs¬
väsendet i allmän¬
het .......................... » 313,307: — 343,207: —
summa kronor 780,000: —
hvarigenom det nu utgående ordinarie anslaget skulle
ökas med .................................................................................... »
i sammanhang hvarmed Kongl. Magt föreslår Riks¬
dagen att medgifva, det af uppkommande besparingar
å det bestämda anslaget till skogsstaten ett belopp af
1,000 kronor för år räknadt må från och med den 1
Juli 1888, intill dess skogsstaten varder definitivt regle¬
rad, få användas till förhöjning i aflöningen för skogs-
inspektören i Vesterbottens distrikt;
Städers friheter:
[6.] att det under denna rubrik förekommande
anslaget till »indelning och dermed jemförlig anvisning,
på förslag: friheter och kyrkotionde», i innevarande års
riksstat uppfördt med 2,520 kronor, må minskas med
värdet å de af Göteborgs stad förut åtnjutna ränta
och tionde m. m., i jemnadt tal utgörande 2,514 kronor,
samt anslaget till indelningsersättningar med motsva-_
Transport kronor
119,500: —
100,400: —
219,900: —
Kong!. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1888.
33
Transport kronor 219,900: —-
rande belopp förhöjas från 2,720' kronor till 5,2<34
kronor, hvarvid anslågsrubrikens slutsumma blifver oför¬
ändrad; v
Kontroll å tillverkningsafgifter:
[7.] att förslagsanslaget till kontroll å tillverknings-
afgifter må höjas från 430,000 kronor till 450,000 kro¬
nor eller med.......................................................................... » 20,000: —
Kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter:
[8.] att det härtill anvisade förslagsanslag, högst
16,000 kronor, må nedsättas till högst 12,000 kronor,
deraf 7,000 kronor att användas till arfvoden åt dem,
hvilka förordnas att inom Finansdepartementet biträda
med berörda kontroll och med handläggning af ärenden
rörande enskilda banker och kreditanstalter, och 5,000
kronor att användas till arfvoden åt ombud vid sådana
inrättningar, eller med 4,000 kronor.
Beträffande öfriga under sjunde hufvudtiteln upp¬
förda ordinarie anslag föreslår Kongl. Maj:t icke någon
förändring.
Summa kronor 239,900: —
Härifrån afgår ofvan angifna minskning i anslagen:
till telegrafverket ................................kronor 15,000: —
» tullverket ....................................... » 6,000: —
» kontrollen vid enskilda banker
och kreditanstalter..................... » 4,000: — » 25,000: —
hvadan förhöjningen utgör.................................................. kronor 214,900: —
Lägges härtill summan af hufvudtitelns ordinarie
anslag enligt nu gällande riksstat...................................... » 14,412,600: —
skulle denna hufvudtitels ordinarie anslag enligt Kongl.
Maj:ts förslag uppgå till..............................._ kronor 14,627,500: —
5
Bill. till Rihscl. Pi'ot. 1888. 1:n Sami. ha Afd.
34
Kong!. Maj:ts nåd. prop. n:o /, om statsverket 1888.
Extra anslag.
Kongl. Maj:t föreslår vidare, med åberopande af ofvannämnda protokoll
öfver finansärenden den 12 innevarande Januari, att under denna hufvudtitel
må å extra stat beviljas till:
[9.] genomförande af Statskontorets nya organi¬
sation........................................................................................... kronor
[10.] ersättning för särskilda af Statskontoret gjorda
för sköttel’.............................................................................. »
[11.] genomförande af Öfverintendentsembetets nya
organisation................................................................................. »
5,400: —
33,372: —
500: —
[12.J iståndsättande af taket å Kalmar slott och
verkställande i sammanhang dermed af vissa förändrin¬
gar i afseende å slottstornen, återstoden af det beviljade
anslaget, 80,000 kronor, med............................................. »
[13.] anläggande af eu telegrafledning från Ljusdal
i Helsingland till Hedeviken i Herjeådalen ................... »
[14.] aflöning åt domänintendenter och uppehållande
af domängöromålen hos länsstyrelserna............................ »
[15.] resekostnader vid domänförvaltningen, för¬
slagsanslag................................................................................... »
16,000: —
28,500: —
45,000: —
21,978: —
äfvensom att Riksdagen må
[16.] dels medgifva, att de Kongl. teatrarnes verk¬
samhet får fortgå å såväl den stora som den dramati¬
ska teatern under tre spelår, räknadt från den 1 näst¬
kommande Juli, samt för uppehållande af teaterverk¬
samheten under spelåret 1888—-1889, utöfver det å
ordinarie stat uppförda anslag af 60,000 kronor, till
Kongl. Maj:ts förfogande ställa ett kreditiv å.................. »
att användas endast i den man anslaget å ordina¬
rie stat, Kongl. Maj:ts enskilda bidrag till teatrarne
samt teatrarnes öfriga inkomster icke förslå till bestri¬
dande af utgifterna för ifrågavarande verksamhet;
[17.] dels ock, till gäldande af utbetalda kostnader
i och för åtgärder till skyddande af stora teaterns och
dramatiska teaterns hus mot eldfara, å extra stat för
år 1889 anvisa ett belopp af.............................. ......... »
tillsammans kronor
25,000: —
32,750: —
208,500: —
35
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1888.
En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i riksstat,en för
år 1888 upptagen och sådan den af Kongl. Maj:t nu är föreslagen, utfaller
på följande sätt:
18S8. 1889.
ordinarie anslag 14,412,600: — 14,627,500: — således ökning kronor 214,900: —
extra » 306,280:— 208,500:— » minskning» 97,780: —
summa kronor 14,718,880: — 14,836,000: — således ökning kronor 117,120: —
O
Åttonde hufvudtiteln,
innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.
I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnes i nu
gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisadt:
kontant..................................................................................... kronor 10,351,463: -—
indelning och dermed jemförlig anvisning, på förslag:
friheter och kyrkotionde ............................................... » 253,190: —
ersättningar................................................ »___525,341: —
tillsammans kronor 11,129,994: —
vill Kongl. Maj:t i enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagda stats¬
rådsprotokoll öfver ecklesiastikärenden för den 12 innevarande månad*), föreslå
beträffande
Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
[1.] att för aflöning åt eu extra ordinarie pro¬
fessor i oftalmologi vid institutet det på ordinarie stat
för institutet uppförda anslag, 142,450 kronor, må höjas
till 145,950 kronor, eller med ............................................. kronor 3,500: •—
deraf 2,500 kronor såsom lön och 1,000 kronor
såsom tjenstgöringspenningar, med rätt tillika för be-
mälde lärare att efter fem års väl vitsordad tjenst¬
göring erhålla ett ålderstillägg å lönen af 500 kronor,
att utgå af åttonde hufvudtitelns förslagsanslag: ålders-
tiUägg; __
Transport kronor 3,500: -—
) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Åttonde hufviidtitelii”.
36
Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1888.
Transport kronor
Folkundervisningen:
[2.] att, för lärares och lärarinnors vid folkskole-
lärareseminarierna uppflyttning i högre lönegrad enligt
gällande bestämmelser, anslaget till samma seminarier,
hvilket för närvarande utgör 285,925 kronor, må ökas
till 289,825 kronor, eller med............................................ »
De tekniska läroverken:
[3.] att för upprättande i Eskilstuna af en fackskola
för finare smides- och metallindustri, under i statsråds¬
protokollet omförmäldt vilkor, ordinarie anslaget till
de tekniska läroverken må höjas från nuvarande be¬
loppet, 370,400 kronor, till 375,900 kronor, eller med »
Veterinärundervisningen:
[4.] att förhöjning i ordinarie anslaget till veterinär-
institutet i Stockholm må beviljas med............................ »
deraf 1,000 kronor till byggnaders och stängsels
underhåll och 5,000 kronor till diverse utgifter;
kommande härigenom anslaget till nämnda veterinär-
institut, nu 43,100 kronor, att uppgå till 49,100 kronor;
Undervisningsanstalter för döfstunima och blinda:
[5.] att, med godkännande af den i statsrådsproto¬
kollet intagna aflöningsstat å tillhopa 21,350 kronor och
öfriga der angifna aflöningsförmåner för direktor, lärare
och lärarinnor vid institutet för blinda, må, för tillämp¬
ning af samma stat och för bestridande af institutets
utgifter i öfrigt, beviljas förhöjning af institutets nu¬
varande ordinarie anslag, 21,000 kronor, med ............... »
till 51,800 kronor;
samt att de för institutets direktor, lärare och
lärarinnor afsedda ålderstillägg må utgå af åttonde
hufvud titelns förslagsanslag: ålderstillägg;
Transport kronor
3,500: —
3,900: —
5,500: —
6,000: —
30,800: —
49,700: —
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1888.
37
Transport kronor 49,700: —
Skrifmaterialier och expenser, ved in. m.:
[6.] att detta förslagsanslag, nu 22,398 kronor, må
höjas med ................................................................................
|
))
|
415: —
|
till 22,813 kronor.
|
|
|
summa
|
kronor
|
50,115: —
|
Kongl. Maj:t, som i särskild nådig proposition den
31 December 1887 angående veterinärinrättningen i
Skara föreslagit nedsättning med 1,500 kronor i det
till nämnda anstalt utgående ordinarie anslag, har be¬
träffande öfriga under åttonde hufvudtiteln i riksstaten
uppförda ordinarie anslag icke att föreslå någon för¬
ändring.
Om från de sålunda föreslagna tillökningarne af-
drages omförmälda minskning med ..................................
|
))
|
1,500: —
|
skulle förhöjningen utgöra....................................................
|
kronor
|
48,615: —
|
Lågges härtill summan af hufvudtitelns ordinarie
anslag enligt nu gällande riksstat ......................................
|
»
|
11,129,994: —
|
skulle åttonde hufvudtitelns ordinarie anslag enligt
Kong]. Magt® förslag uppgå till........................................
|
kronor
|
11,178,609: —
|
Extra anslag.
För behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga under åttonde hufvudtiteln,
vill Kongl. Maj:t, på sätt omförmälda protokoll öfver ecklesiastikärenden vidare
innehåller, föreslå Riksdagen att på extra stat bevilja, i afseende å
Riksarkivet:
[7.] till fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter
och handlingar, som äro af vigt för fäderneslandets
historia,..................................................................................... kronor 3,000: —
Transport kronor 3,000: —
38
Kong!. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1888.
Transport kronor
[8.] till fortsättande af arbetena å eu tillbyggnad
för riksarkivet.......................................................................... »
Nationalmuseum:
[9.] till vård, underhåll och tillökning af statens
konstindustriella samlingar.................................................... »
Lifrustkammaren:
[10.] för tillsyn, underhåll och vård af samlingarne
in. in.................................................................................... »
Domkapitlens expeditioner:
[11.] för tillfällig löneförbättring åt tjenstemännen
vid dessa expeditioner ..................................................... »
Domkyrkorna i Upsala och Skara:
[12.] till fortsättande af restaureringsarbetena å
Upsala domkyrka....,................................................................. »
till fortsättande af restaureringsarbetena å Skara
domkyrka .................................................................................. »
Universiteten:
[13.] till det språkvetenskapliga seminariet i Upsala ..
» » » » »Lund ...
» » matematiska » »Upsala..
» » » » »Lund ...
[14.] till anställande vid universitetet i Upsala
under sex år af lärare i tyska, franska och engelska
språken, enligt de närmare bestämmelser, som af Kongl.
Maj:t meddelas, 36,000 kronor, deraf att utgå under
år 1889....................................................................................
»
))
))
))
))
Transport kronor
3,000: —
75,000: —
4,000: —
5,800: —
3,716: —
70,000: —
35,000: —
3,000: —
2,950: —
1,500: —
1,000: —
6,000: —
210,966: —
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1888.
39
Transport kronor
[15.] Äfven föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen att
medgifva, att det till förändring af Carolina-rediviva¬
byggnaden i Upsala beviljade anslag å 200,000 kronor
må användas till utförande af de i statsrådsprotokollet
omförmälda arbeten, utan annat vilkor å universitetets
sida än att universitetet af egna eller eljest anskaffade
medel bereder tillgång till bestridande af alla de kost¬
nader, hvilka, utöfver statsbidraget, blifva för dessa
arbetens verkställande behöfliga, äfvensom af berörda
anslag för år 1889 anvisa..................................................... »
Vidare föreslår Kongl. Maj:t, i enlighet med nämnda
protokoll öfver ecklesiastikärenden, Riksdagen att på
extra stat bevilja:
[16.] till särskildt arfvode åt Docenten vid univer¬
sitetet i Lund Sven Söderberg under i statsrådsproto¬
kollet angifna vilkor................................................................ »
[17.] till ny byggnad för botaniska institutionen vid
universitetet i Lund 54,000 kronor, deraf att utgå un¬
der år 1889 ........................... »
[18.] till anskaffande af mikroskop in. in. för zoolo¬
giska institutionen vid universitetet i Lund................... »
[19.] till arfvoden åt extra biträden vid universitets¬
biblioteket i Lund.............................................................. »
samt i afseende å
Karolinska niediko-kirurgiska institutet:
[20.] till arfvode åt eu amanuens vid institutets
gynekologiska klinik................................................................ »
[21.] till en medicinskt-pediatrisk klinik vid Kron¬
prinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn.................. »
till en poliklinik för barnsjukdomar.......................... »
Allmänna läroverken:
[22.] till löneförbättring åt lärarne vid dessa läro¬
verk, efter samma grunder som för innevarande år,..... »
[23.] till resestipendier åt lärare i främmande lef¬
vande språk............................................................................. »
[24.] till arfvoden åt extra lärare ............................. »
Transport kronor
210,966: —
50,000: —
1,500: —
18,000: —
3,000: —
1,500: —
900: —
1,800: —
2,800: —
336,975: —
6,000: —
40,000; —
673,441: —
40
Kong!.' Maj:ts nåd. prop. n:o /, om statsverket 1888.
Transport kronor
Högre lärarinneseminariet:
[25.] till löneförbättring åt lärare och lärarinnor
vid seminariet, efter samma grunder som för inne¬
varande år, ............................................................................... »
Pedagogierna:
[26.] till löneförbättring åt lärare vid de en- och
tvåklassiga pedagogierna, efter samma grunder som för
innevarande år,.................................................................•.... »
Folkundervisningen:
[27.] till löneförbättring åt lärare och lärarinnor
vid folkskolelärareseminarierna samt till arfvoden åt
teckningslärare för extra tjenstgöring och extra arf¬
voden åt musiklärare vid dessa seminarier, efter samma
grunder som för innevarande år, .................................. »
[28. j till understöd åt mindre bemedlade lärjungar
vid sådana folkhögskolor, som åtnjuta bidrag af stats¬
medel, .................................................................................. »
De tekniska läroverken:
[29.] till understöd, på del i statsrådsprotokollet
omförmälda vilkor, åt lägre tekniska yrkesskolor och
till bestridande af kostnader för deras inspektion ......... »
Medicinalstyrelsen med dithörande stater:
[30.] för tillfällig löneförbättring åt provinsialläkare »
[31.] till arfvode för granskning af hospitalens
räkenskaper.............................................................................. »
Transport krono]'
673,441: —
4,000: —
8,750: —
33,300: —
15,000: —
35,000: -
20,000: —
1,200: —
790,691: —
Kongl. Maj:ts nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1888.
41
Transport kronor
[32.] till uppehållande i Stockholm af en poliklinik
för tandsjukdomar................................................................... »
[33.] Beträffande
Veterinärundervisningen
har Kongl. Maj:t i Dess särskilda nådiga proposition
den 31 December 1887 angående veterinärinrättningen
i Skara föreslagit Riksdagen att, till uppehållande af
inrättningens verksamhet under år 1889, anvisa på
extra stat ............................................................................... »
I enlighet med ofvannämnda protokoll öfver ec¬
klesiastikärenden föreslår Kongl. Maj:t vidare Riksdagen
att på extra stat bevilja, i afseende å
Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien:
[34.] till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden
vid ordnandet och vården af de under akademiens
inseende stälda samlingar samt till aflöning åt vakt-
betjening....................................................................................... »
till undersökning och beskrifning af fäderneslan¬
dets fornlemningar in. m.............. »
till utgifvande af planschverk öfver fornsaker och
andra märkvärdiga föremål i statens historiska mu¬
seum in. m................................................................................ »
Naturhistoriska riksmuseum:
[35.] till inköp och insamling af naturalier vid
museets afdelning för arkegoniater och fossila växter,
till arbetsbiträden derstädes och till bestridande af andra
med arbetena vid afdelningen förenade utgifter ............ »
Undervisningsanstalter för döfstuinma och blinda:
[36.] till tryckning af blindskrifter........................... »
till understöd åt blindlärareelever .............. »
Transport kronor
790,691: —
4,000: —
4,950: —
4,000: —
3,200: —
2,000: —
2,000: —
2,500: —
1,200: j—
814,541: —
Bih. till Riksd. prof. 1888. l:a Sami. ha Afd.
42
Kong!,. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1888.
Transport kronor
[37.] till en blindskola i Vexiö................................... >»
[38.] till en handtverksskola i Kristinehamn för
blinda............................................................................................. »
[39.] till uppehållande af undervisningen vid tre
läroanstalter för öfveråriga döfstumma ........................... .»
Serafimerlasarettet i Stockholm:
[40.] för lasarettets om- och tillbyggnad samt dess
förseende med nödig utredning 465,400 kronor, deraf
att utgå under år 1889 ..................................................... »
Hospitalsyården:
[41.] till fortsättande af byggnadsarbetena å asy¬
len vid Lunds hospital................................................ »
[42.] till förvärfvande af byggnadsplats och er¬
forderligt. jordområde för ett hospital å Pitholmen i
närheten af Piteå...................................................................... »
[43.] till understöd åt det i Jerfsö socken inrättade
sjukhem för spetelske, under i statsrådsprotokollet om-
förmäldt vilkor,........................................................................... »
Diverse anslag:
[44.] till svenska fornskriftsällskapet........................... »
[45.] till beredande af religionsvård åt svenske sjö¬
män m. fl. i utländska hamnar............... »
[46.] till nordiska museet............................................. »
[47.] till understöd för fortsatt utgifvande af tid¬
skriften »Nyare bidrag till kännedom om de svenska
landsmålen och svenskt folklif»............................................ »
[48.] till understöd för fortsatt utgifvande af tid¬
skriften »Acta mathematica»................................................... »
[49.] till understöd för fortsatt utgifvande af »Nor¬
disk familjebok» ....................................................................... »
814,541: —
11,000: —
9,400: —
49,200: —
65,400: —
311,000: —
25,000: —
14,000: —
2,000: —
10,000: —
16,000: —
3,150: —
4,000: —
5,000: —
Transport kronor 1,339,691:
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1888.
43
Transport kronor 1,339,691: —
[50.] til] understöd, på de i statsrådsprotokollet
angifna vilkor, åt sådana anstalter eller föreningar, som
anordna föreläsningskurser för arbetsklassen, ................. » 20,000: —
[51.] till fortsättande af precisionsnivellerings-
arbeten i södra och mellersta Sverige samt underhåll
och tillsyn af vattenhöjdmätningsstationer m. m........... »_10,700: —
summa kronor 1,370,391: —
En jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den finnes i 1888 års
riksstat upptagen och sådan den nu blifvit af Kongl. Maj:t för år 1889 före¬
slagen, utfaller sålunda:
1888. 188».
ordinarie anslag 11,129,994:— 11,178,609
extra » 1,506,206:— 1,370,391
|
— således ökning kronor 48,615
— » minskning » 135,815
|
—
|
summa kronor 12,636,200:—12,549,000
|
— således minskning kronor 87,200
|
—
|
Nionde hufvudtiteln,
innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna.
Pensionsstaten:
Nu gällande riksstat upptager för denna stat kontant 1,313,030 kronor;
och har Kongl. Maj:t i den 31 December 1887 beslutad nådig proposition
föreslagit beträffande anslagstitlarne:
Bidrag till folkskolelärares pensionering:
[1.] att, för beredande af pension från folkskolelärarnes pensionsinrätt-
ning för de vid denna pensionsinrättning samt folkskolelärarnes enke- och
pupillkassa äfvensom lärarnes vid elementarläroverken enke- och pupillkassa
44
Kongl. May.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1888.
anstälde tjensteman och vaktmästare, det såsom bidrag
till folkskolelärares pensionering för närvarande utgå¬
ende belopp, 356,500 kronor, må höjas till 357,427
kronor, eller med........................................................... kronor 927: —
Bidrag till pensionering af enkor och barn efter lärare
vid allmänna läroverk, pedagogier., semi¬
narier m. m.:
[2.] att, för beredande af pension åt bemälde
tjenstemäns och vaktmästares enkor och barn, det såsom
bidrag till pensionering af enkor och barn efter lärare
vid allmänna läroverk, pedagogier, seminarier m. in.
för närvarande utgående belopp, 68,471 kronor, må
höjas till 68,816 kronor, eller med.................................... » 345; —
summa kronor 1,272: —
Lägges härtill summan af ordinarie anslag till
pensionsstaten enligt nu gällande riksstat...................... kronor 1,313,030: —
skulle anslaget' till pensionsstaten enligt Kongl.
Maj:ts förslag sluta å ett belopp af................................... kronor 1,314,302: —
Allmänna indragningsstaten:
För allmänna indragningsstaten är i nu gällande
riksstat anvisadt:
kontant.......................................................................................... kronor 1,310,490: —
ersättning för indragen indelning in. in., på förslag..... » 6,400: ■—
tillsammans kronor 1,316,890: —
Beträffande denna stat föreslår Kongl. Makt enligt bilagda statsråds¬
protokoll*);
[3.] att Landshöfdingen i Kalmar län Gustaf Jakob Edelstam må från och
med månaden näst efter den, hvarunder han med pension från civilstatens
pensionsinrättning erhåller afsked från landshöfdingeembetet, under sin åter¬
stående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta fyllnadspension till så
stort belopp, att detta tillsammans med pensionen från nämnda inrättning
utgör 6,000 kronor, eller 3,600 kronor årligen;
’) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Nionde liufvudtiteln”.
45
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1888.
[4.] att Länsmannen i Skånings härads norra distrikt Axel Albert Moberg
må från och med månaden näst efter den, hvarunder han erhåller afsked från
tjensten, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta eu
årlig pension af 900 kronor;
[5.] att Kommissions- och Storskifteslandtmätaren i Kopparbergs län
Knut Leopold Bladm må berättigas att från och med månaden näst efter den,
hvarunder afsked från kommissionslandtmätarebefattningen varder honom med-
deladt, uppföras å allmänna indragningsstaten till åtnjutande afen utaf de för
kommissionslandtmätare bestämda högre pensioner å 1,600 kronor om året;
[6.] att expropriationslandtmätaren vid statens jernvägsbyggnader och
statens jernvägstrafik, Kaptenen i armén Oscar Theodor Lundberg må, med
bibehållande af den fyllnadspension, som han från arméns pensionskassa för
närvarande uppbär, från och med månaden näst efter den, hvarunder han
varder frän sin anställning såsom expropriationslandtmätare vid statens jern-
vägar entledigad, under sin återstående lifstid åtnjuta pension ä allmänna in¬
dragningsstaten till belopp af 1,200 kronor årligen;
[7.] att chefen för Sveriges geologiska undersökning och de vid under¬
sökningen anstälde geologer må, den förre vid 65 lefnadsår och efter 35 års
anställning i statens tjenst samt geologerne vid 60 lefnadsår och efter 30
års verksamhet vid undersökningen, ega att efter erhållet afsked komma i
åtnjutande af pension ä allmänna indragningsstaten, samt att denna pension
må utgå för chefen med 5,000 kronor och för geologerne med aflöningcns
hela belopp, derest denna utgör 3,000 kronor eller derunder, men med 80
procent af aflöningen, om denna öfverstiger 3,000 kronor, dock med iakt¬
tagande att deri, som i årlig aflöning åtnjuter öfver 3,000 kronor, men mindre
än 3,750 kronor, undfår pension till belopp af 3,000 kronor;
[8.] att Kommissionslandtmätaren och Kartografen vid allmänna ekonomiska
kartverket Jonas Patrik Ljungström må från och med månaden näst efter den,
hvarunder han från sina befattningar såsom kartograf och kommissionslandt¬
mätare afgår, under sin återstående lifstid åtnjuta från allmänna indragnings¬
staten pension till så stort belopp, att detta, tillhopa med den pension från
civilstatens pension^nrättning, 600 kronor, hvartill han såsom kommissions-
landtmätare må blifva berättigad, uppgår till 2,000 kronor, eller 1,400 kronor
årligen;
[9.] att en hvar af nedannämnde vid statens jernvägsbyggnader anstälde
tjensteman må från och med månaden näst efter deri, hvarunder han entledi¬
gas från anställning vid nämnda jernvägsbyggnader, åtnjuta från allmänna
indragningsstaten årlig pension under sin återstående lifstid till följande
belopp:
a) Materialförvaltaren Bernhard Fredriksson........................ 2,400 kronor
b) Materialförvaltaren Gustaf Heurlin....................................... 1,800
46
Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o /, om statsverket 1888.
c) Kassören Albert Beckmann............................................... 1,500 kronor
d) Nivellören Otto Hjalmar Leonard Littke........................ 1,500 »
och tj Ombudsmannnen Jolian Olof Emil Gustaf Olai ............... 2,500 »
[10.] att åt Kassören och Bokhållaren i Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen
Karl Söderholm och Vaktmästaren vid samma Styrelse Claes Forsberg må å
allmänna indragningsstaten uppföras årliga pensioner till belopp af 3,000 kro¬
nor för Söderholm och 800 kronor för Forsberg att utgå från och med måna¬
den näst efter den, hvarunder de från sina nu innehafvande befattningar er¬
hålla entledigande, dock att, dei'est Söderholm eller Forsberg framdeles skulle
erhålla anställning å rikets stat, hans pensionsbelopp skall minskas med ett be¬
lopp, motsvarande den nya aflöningen, eller, om denna uppgår till samma
eller högre belopp, upphöra att utgå;
[11.] att Rektorn vid allmänna läroverket i Malmö Carl Ludvig Wåhlin
må från och med den 1 Maj 1889 under sin återstående lifstid å allmänna
indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 4,000 kronor;
[12.] att Adjunkten vid allmänna läroverket i Luleå Anders Johan Hägg-
rnark må från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked honom be¬
viljas, för sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig
pension af 1,875 kronor;
[13.] att Gymnastikläraren vid allmänna läroverket i Halmstad Anders
Ludvig Elfström må från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked
honom beviljas, för sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta
en årlig pension af 1,125 kronor;
[14.] att läraren i musik och sång vid folkskolelärareseminariet i Lund
August Reinhold Nyländer må från och med månaden näst efter den, i hvilken
afsked från nämnda befattning honom beviljas, för sin återstående lifstid å
allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 1,000 kronor;
[15.] att läraren i verkstadsarbete vid tekniska högskolan Carl Johan
Wallentin må från och med månaden näst efter den, hvarunder han från sin
befattning vid tekniska högskolan afgår, för sin återstående lifstid å allmänna
indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 1,000 kronor;
[16.] att Vaktmästaren vid fysiska institutionen vid universitetet i Lund
Carl August Duwahn må från och med månaden näst efter den, i hvilken han
erhåller afsked från sin befattning, å allmänna indragningsstaten uppbära
pension till belopp af 480 kronor årligen;
[17.] att . Rektorn vid Halmstads läroverk Lennart Abergs enka Mathilda
Aberg, född Carlsson, må, så länge hon enka förblifvcr, från allmänna indrag¬
ningsstaten åtnjuta en årlig pension af 300 kronor, att utgå från och med
år 1888;
[18.] att den åt extra Provinsialläkaren A. F. Lindfors’ enka Lovisa
Karolina Lindfors, född Sandelin, och hennes dotter Maria Lovisa å allmänna
Kongl, Maj:ts nåd. prof. n:o 1, om statsverket 1888.
47
indragningsstaten uppförda pension af 400 kronor årligen må, efter det dottern
numera ingått äktenskap, till enkan Lindfors med hela beloppet utbetalas;
[19.] att å allmänna indragningsstaten må för år 1889 anvisas ett anslag
af 10,000 kronor, att enligt de närmare bestämmelser, Kongl. Maj:t kan finna
godt meddela, användas till understöd af högst 250 kronor åt sådane äldre
behöfvande folkskolelärare, hvilka oförvitligen skött sin tjenst, men derifrån
erhållit afsked före år 1867; samt
[20.] att den förhöjning i det vid 1840—1841 års statsreglering antagna
spanmålspris, som bör utgå till sterbhusen efter dem, hvilka före vidtagande
af nämnda statsreglering beredt sina sterbhus rätt till begrafningshjelp, må
efter eu prisskilnad af 1 krona 3 öre för tunnan bestämmas till utgående
från allmänna indragningsstaten.
o O
I sammanhang härmed vill Kongl. Maj:t, erinra derom, att Kong]. Maj:t
härofvan föreslagit under femte hufvudtiteln,
[21.] att lektorerne vid sjökrigsskolan må förklaras berättigade att från
allmänna indragningsstaten erhålla pension till enahanda belopp och på ena¬
handa vilkor, som för närvarande äro bestämda för deras vederlikar i mot¬
svarande lönegrad vid de allmänna läroverken.
[22.] Vidare föreslår Kongl. Magt, att, för vinnande af jemn slutsumma
å de ordinarie anslagen under hufvudtiteln, det kontanta anslaget till allmänna
indragningsstaten må höjas med 808 kronor eller från 1,310,490 kronor till
1,311,298 kronor, då, med inberäkning af den under anslaget ingående er¬
sättning för indragen indelning in. in., 6,400 kronor, anslagets slutsumma
blifver.......:.................................................................................... kronor 1,317,698: —
Lägges härtill anslaget till pensionsstaten.................. » 1,314,302: —
blifver slutsumman af hufvudtitelns ordinarie anslag
enligt Kongl. Maj:ts förslag..................................................... kronor 2,632,000: —
Extra anslag.
1 fråga om extra anslag under denna hufvudtitel föreslår Kongl. Maj:t,
[23.] att å extra stat för år 1889 må anvisas ett kreditiv af 1,325,000
kronor att användas dels till upprätthållande af arméns pensionskassas egen pen¬
sionering med nu faststälda pensionsbelopp, mot skyldighet för pensionskassan
att afstå det för året densamma tillkommande förhöjda vederlag för de till
statsverket indragna rusthållsafgifterna, och dels till fyllnadspensioner i enlig¬
48
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1888. >
het. med de af Riksdagen godkända grunder för sådana pensioners utgående,
äfvensom att hvad af de till pensionering under år 1888 anslagna medel
kan blifva oanvändt må för det kommande årets pensionering användas.
Kn jemförelse mellan denna hufvudtitel, sådan den linnes i riksstaten för
ar 1888 upptagen och sådan den af Kong]. Maj:t. nu är föreslagen, utfaller
på följande sätt:
1888.
ordinarie anslag 2,629,920
extra » 1,125,000
|
1889.
—- 2,632,000
— 1,325,000
|
— således ökning kronor 2,080
— » » » 200,000
|
—
|
summa kronor 3,754,920
|
— 3,957,000
|
— således ökning kronor 202,080
|
—
|
De
alltså:
under de särskilda hufvudtitlarne äskade anslag; för år 1889 uto-öra
I hufvudtiteln:
II
in
IV
v
VI
VII
VIII
IX
Ordinarie:
|
Extra:
|
Summa:
|
|
1,338,000
|
— —_
|
1,338,000
|
—
|
3,814,700
|
— 70,000
|
3,884,700
|
—
|
613,800
|
— 4,500
|
— 618,300
|
—
|
19,963,250
|
— 910,150
|
— 20,873,400
|
—
|
6,115,200
|
— 932,000
|
— 7,047,200
|
—
|
4,676,749
|
— 1,573,251
|
— 6,250,000
|
—
|
14,627,500
|
— 208,500
|
— 14,836,000
|
—
|
11,178,609
|
— 1,370,391
|
— 12,549,000
|
—
|
2,632,000
|
— 1,325,000
|
— 3,957,000
|
—
|
64,959,808
|
— 6,393,792
|
— 71,353,600
|
—
|
De Riksgäldskontorets utgifter, hvilka Kongl. Maj:t, med
åberopande af bilagda protokoll öfver finansärenden för den
12 innevarande Januari*), anser böra i riksstaten uppföras, äro:
riksdags- och revisionskostnadersamtaflöningar
m. in., förslagsvis, ................................. kronor 613,400: —
annuiteter å de fonderade statslånen samt räntor
å öfrig statsskuld........kronor 12,671,720: —
Transport kronor 12,671,720: — 613,400: — 71,353,600: —
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Finansplanen”.
49
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1888.
Transport kronor 12,671,720: -— 613,400: — 71,353,600:
efter afdrag af de till
Ri k sgäld s k o n tor et in¬
gående rånte- och ka-
pitalaf betalningar...... » 2,404,720: —
förslagsvis,....................................- ... kronor 10,267,000: — 10,880,400: —
Kongl. Magt föreslår Riksdagen vidare, under åberopande
af nyss nämnda protokoll, att
afsätta för inlösen af skattefrälseräntor m. in. kronor _____547,000:
Summan af dessa belopp..................................... kronor 82,781,000: —
utvisar totalsiffran af de i riksstaten förekommande utgifter, hvilka således
uppgå till enahanda belopp, hvartill statsverkets disponibla tillgångar för år
1889 här ofvan beräknats; och erhåller riksstaten följande utseende:
Bill. till Riksd. Prof. 1888. l:a Sami. l:a Afd.
50
Kongl. Maj:ts nåd. grop. n:o 1, om statsverket 1888.
Riksstat
Tillgångar och inkomster:
Öfverskott å statsreglering ar ne för 1886 och föregående år samt
öfverskott från postverket .....................................................................
Statsverkets inkomster:
ordinarie inkomster........................................................ 18,929,000
bevillningar ........................................................................ 58,380,000
Af riksbankens behållna vinst för år 1887 ......................
Kronor.
3,472,000
77,309,000
2,000,000
Summa kronor j 82,781,000
Kongl. Maj:ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1888.
51
för år 188 9,
|
Ordinarie anslag.
|
Extra anslag.
|
Summa.
|
Utgifter:
|
Kronor.
|
Kronor.
|
Kronor.
|
att utgå från statskontor et:
|
|
|
|
I hufvudtiteln .........................................
|
1,338,000
|
—
|
1,338,000
|
TI » .....................................
|
3,814,700
|
70,000
|
3,884,700
|
III ■) ..........................................
|
613,800
|
4,500
|
61.8,300
|
IV » ..........................................
|
19,963,250
|
910,150
|
20,873,400
|
V » .........................................
|
6,115,200
|
932,000
|
7,047,200
|
VI ), ..........................................
|
4,676,749
|
1,573,251
|
6,250,000
|
VII » .......................................
|
14,627,500
|
208,500
|
14,836,000
|
VIII »
|
11,178,609
|
1,370,391
|
12,549,000
|
IX » ..........................................
|
2,632,000
|
1,325,000
|
3,957,000
|
Säger
|
64,959,808
|
6,393,792
|
71,353,600
|
att utgå från Riksgäldskontor et:
|
|
|
|
riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m. m.,
|
|
förslagsvis,...................... .....................
|
|
.... 613,400
|
|
annuiteter å de fonderade statslånen samt
|
|
|
räntor å öfrig statsskuld..................
|
....... 12,671,720
|
|
efter afdrag af de till Riksgäldskon-
|
|
|
toret ingående rånte- och kapitalafbe-
|
|
|
talningar .................................................
|
....... 2,404,720
|
|
, förslagsvis, ..............................................
|
|
10,267,000
|
10,880,400
|
Afsättning till inlösen af skattefrälseräntor m. in........
|
........................
|
547,000
|
|
Summa kronor
|
82,781,000
|
52
Kongl. Maj-.ts nåd. prop. n:o 1, om statsverket 1888.
Kong!. Magt föreslår i sammanhang härmed enligt beslut, som innefattas
i bilagda statsrådsprotokoll öfver finansärenden för den 12 innevarande Ja¬
nuari*), att Riksdagen må medgifva, att vid statsregleringen för år 1889 de
i Rikets Ständers skrifvelse den 12 Maj 1841 angifva grunder i afseende å
dispositionen af besparingarne å hufvudtitlarne fortfarande må blifva gällande.
Utgifter utom riksstaten.
Beträffande slutligen här ofvan under sjette hufvudtiteln omförmälda, till
utgående under år 1889 äskade anslag dels till odlingslånefonden, högst
1,000,000 kronor, dels till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens trafi¬
kerade jernvägar, 500,000 kronor, och dels till fortsättning af arbetena å stam¬
banan norr om Sollefteå, 2,500,000 kronor, föreslår Kongl. Maj:t, under åbero¬
pande af nyss nämnda statsrådsprotokoll*), att omförmälda anslagsbelopp, till¬
sammans 4,000,000 kronor, Indika böra bestridas af upplånta medel, må anvisas
att utgå från Riksgäldskontoret.
Samtliga de i denna proposition åberopade eller för öfrigt med statsreg¬
leringen sammanhang egande handlingar skola Riksdagens statsutskott till¬
handahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och
ynnest städse väl bevågen.
OSCAR.
G ost. Ta mm.
*) Se bil. till statsverkspropositionen: ”Finansplanen”.
Stockholm 1888. Kongl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
Bilagor
till
Kong!. Maj:ts
nådiga proposition
om statsverket år 1888.
Inkomstberäkningen.
Utgifterna å I—IX hnfvudtitlarne.
Finansplanen.
Propositionens justering.
Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
Inkomstberäkningen.
Utdrag af 'protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 12 Januari
1888.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Tiiemptander,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve
Ehrensvård,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hammarskjöld,
von Krusenstjerna,
Friherre Tamm,
Friherre Peyron.
Statsrådet Richert anmäldes fortfarande vara af sjukdom hindrad
att tjenstgöra.
Chefen för Finansdepartementet, Statsrådet Friherre Tamm anhöll
att få underställa Kongl. Maj:ts ompröfvande de delar af statsregleringen
vid nu instundande riksdag, som rörde beräkningen af statsverkets
tillgångar för de behof, hvilka vid ifrågavarande statsreglering borde
fyllas, dervid departementschefen, efter att hafva anmält Statskontorets
den 6 December nästlidet år afgifna berättelse om statsverkets tillstånd
och förvaltning, hvilken berättelse finnes detta protokoll bilagd under
Ditt. A, vidare yttrade:
1886 års
stats¬
reglering
in. in.
4 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
Statskontoret, har redan i skrifvelse den 19 Augusti sistlidet år
varit i tillfälle att hos Eders Kong]. Maj:t angifva, huru, enligt den
afslutade hufvudboken för år 1886, statsregleringen för samma år ut¬
fallit. På sätt denna skrifvelse utvisar, hafva inkomsterna samt ordi¬
narie och extra förslagsanslag lenmat ett nettoöfver-
skott af............................................................................ kronor 4,596,993: 9 4
hvartill komme:
behållning å reservationsanslaget: till lättnad
i skjutsningstungan, der den genom entreprenad
bestrides och är särdeles tryckande,....................... ,,
odisponerade behållningar å en del extra
statsanslag, enligt särskilda nådiga bref,............... ,,
dito å dito till följd af anslagens upptagande
i riksstat eu till jemnt krontal................................... ,,
behållning å det till Kongl. teatrarne för
spelåret 1885 —1886 anslagna kreditiv .................. ,,
41,670: 07
69,358: 11
1: u
9,090:
så att öfverskottet på det hela uppginge till kronor 4,717,113:23.
Såsom en ytterligare tillgång kunde äfven
beräknas de belopp, som, enär öfverskottet å 1884
och 1885 årens statsregleringar beräknats med
jemnade tusental, af samma öfverskott ännu voro
odisponerade, nemligen för
år 1884 .................................. kronor 292: 31
år 1885 .............................. „ 785: 46 1,077: 7 7
Summa kronor 4,718,191:
Statskontoret erinrade vidare, att härifrån
borde afdragas
dels omförmälda behållning å reservations¬
anslaget till lättnad i skjutsningstungan, hvilken
behållning tagits i anspråk för 1886 års stats¬
reglering, .....................................kronor 41,670: 0 7
dels ett i det uppgifna
öfverskottet ingående belopp, ut¬
görande behållningar å extra
anslagen till inlösen af indelta
befälets rätt till fardagsår, till
fyllnad i disciplinkompaniets af¬
löning och till fullgörande af ar¬
méns ackordsamorteringsfonds
Transport kronor 41,670: 07 kronor 4,718,191: —
Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
Transport kronor 41,670:07 kronor 4,718,191:
hvilket anvisats
förbindelser,
såsom tillgång för 1887 års stats¬
reglering med ..............................
dels ock det belopp, hvar¬
till den genom nådiga brefvet
den 13 sistlidne Juli medgifna
nedsättning i en del af 1886
års till statsverket ingående
arrenden kunde komma att sig
belöpa. 1 den anmälda under¬
dåniga berättelsen af den 6 sist¬
lidne December har Statskonto¬
ret meddelat en beräkning an¬
gående beloppet af den nämnda
eftergiften. Enligt denna be¬
räkning, till hvilken jag hän¬
visar, skulle nedsättningen i sin
helhet å 1886 års arrendeafgif-
ter, hvilken kom me att afk ortas
i 1887 års rikshufvudbok, kunna
antagas i jemnadt tal uppgå till
v
8,487: 03
250,000: —
300,157: io.
Af 1886 och föregående års öfverskott vore
---- - o
således att disponera omkring.................................... kronor 4,418,033:90.
Då jag den 25 April 1887 vid uppgörande af statsregleringen för
senaste riksdagen yttrade mig angående 1886 års statsreglering, fäste
jag uppmärksamheten derå, att hela öfverskottet för nämnda år icke
kunde tagas i anspråk för en blifvande statsreglering. I nämnda öfver¬
skott inginge nemligen den debiterade tillverkningsskatten för bränvin,
som, qvarliggande å nederlag, icke blifvit till disposition anmäldt och
för hvilket skatten följaktligen icke i verkligheten influtit. Beloppet
af tillverkadt bränvin, som icke åtgått för inhemsk förbrukning, hade
från år 1883, sedan hvilken tid icke någon nämnvärd utförsel egt rum,
betydligt ökats, så att statsverkets fordran för ogulden tillverknings-
skatt vid slutet af år 1886 utgjorde ej mindre än 3,944,368 kronor
9 öre, som inginge bland statsverkets bokförda tillgångar. Att skatten
för allt inom landet tillverkadt bränvin genast efter tillverkningen
debiterades såsom en statsverkets fordran, för hvilken valuta komme
att inflyta endast i den mån, som bränvinet, enligt hvad med största
delen naturligtvis ock inträffat, från nederlag uttoges för disposition
6 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
inom landet, medförde emellertid den olägenhet, att, i händelse en del
bränvin ej blefve förbrukadt, inom landet, utan komme att exporteras,
skatten, hvilken upptagits i räkenskapen såsom en tillgång, affördes
och således aldrig komme att inflyta i statens kassor; och då det vore
att förvänta, att marknad utom landet måste sökas för den ständigt
växande myckenhet bränvin, hvarmed tillverkningen öfverstege förbruk¬
ningen, måste staten hålla sig beredd på ett sådant afdrag i sina be¬
räknade tillgångar. Jag antydde derföre lämpligheten att vid dispo¬
sition af öfverskotten för år 1886 tillse, det afkortning af den genom
flerårig debitering uppkomna tillgången finge fördelas på mer än ett
år och icke ensamt drabba 1887 års bokslut.
I skrifvelse den 21 April 1887 erinrade jag Statskontoret derom,
att det hittills begagnade sättet för bokföring af bränvinstillverknings-
skatten i statens räkenskaper kunde af anledning, jag nyss antydt,
blifva vilseledande vid beräkningen af statens tillgångar, samt fästade
uppmärksamheten på vigten för framtiden af en förändrad anordning af
bokföringen, så att ifrågavarande skatt icke i räkenskaperna förekomme så¬
som en statsinkomst med större belopp, än hvarmed den verkligen inflöte.
Statskontoret, som enligt Kongl. brefvet den 8 Februari och den
5 Juli 1884 undfått bemyndiganden att i afseende å länens räken¬
skaper meddela härutinnan erforderliga föreskrifter, har i dess förut
omförmälda berättelse uttalat, att öfvergåugen bör ske redan i riks-
hufvudboken för år 1887, dervid det ofvanuppgifna beloppet af debite¬
rad tillverkningsskatt för bränvin å nederlag, 3,944,368 kronor 9 öre,
bör afkortas å nämnda års inkomst af bränvinstillverkningsskatten.
I afseende å detta belopp erinrar Statskontoret, att nämnda fordran för
bränvinstillverkningsskatt uppkommit med 2,664,070 kronor 10 öre
redan före år 1886 och således ingått i de under 1888 och föregående
årens riksstater disponerade öfverskott å 1885 och föregående årens stats-
regleringar och med återstoden 1,280,297 kronor 99 öre under år 1886.
Detta sistnämnda belopp ingår således i den ofvan beräknade behållningen
å 1886 och föregående årens statsreglering......... kronor 4,418,033: 9 0
och lärer alltså detta öfverskott ej böra för en
blifvande statsreglering disponeras till större be¬
lopp, än som efter afdrag af den under år 1886
debiterade, men vid årets slut oguldna bränvins-
tillverkningsskatten.................................................. ,, 1,280,297: 99
återstår eller................................................................ kronor 3,137,735: 91.
I Statskontorets berättelse lemnas vidare eu redogörelse för, huru
den beslutade öfverföringen till stätsverket af postverkets öfverskotts-
medel utfallit. Denna redogörelse utvisar, att nämnda öfverskottsmedel,
Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 7
som vid utgången af år 1886 utgjorde 3,320,569 kronor 80 öre, under
år 1887 genom upplupna räntor och vinstå utlottade obligationer ökats
med 113,901 kronor 61 öre till ............................ kronor 3,434,471: 41.
Då härifrån dragés postverkets
kassaförlag............................. kronor 1,000,000: —
samt de i 1887 och 1888
årens stater anvisade belopp „ 2,100,000: — ^ 3,100,000: —
återstår en odisponerad tillgång af ........................ kronor 334,471: 41.
Lägges .härtill det tillgängliga öfverskottet
å 1886 och föregående årens statsregleringar,
3,137,735 kronor 91 öre, dock, enär summan af
nedsättningarne i 1886 års arrenden ännu ej är
slutligen bestämd, jemkadt till ............................... „ 3,137,528: 5 9
uppkommer ett belopp af ......................................... kronor 3,472,000: —
hvilket jag hemställer måtte få under benämning öfverskott å statsregle-
ringarne för 1886 och föregående år samt öfverskott från 'postverket tagas
i beräkning för 1889 års statsreglering.
Beträffande statsregleringen för år 1887 hafva, så vidt hittills
kan vara kändt eller beräknelig^ följande öfverskott och brister uppstått:
Grundskatt, som i 1887 års riksstat är beräknad till 4,097,000
kronor, kan med afseende å de i Statskontorets berättelse omförmälda
förhållanden antagas lemna ett öfverskott af omkring
Mantalspenningar, beräknade till 650,000 kro¬
nor, kunna med ledning af förhållandena under före¬
gående år antagas uppgå till omkring 670,000 kro¬
nor och således lemna ett öfverskott af ................
Skogsmedel, i 1887 års riksstat upptagna med
1,600,000 kronor, hafva lemnat en inkomst af
1,776,571 kronor 3 öre, hvadan öfverskott upp¬
kommit med i jemnt tal ...............................................
Extra uppbörd, beräknad till 90,000 kronor,
kan, med ledning af förhållandena under åren 1885
och 1886 samt med afseende å kända beloppen af
under denna titel år 1887 influtna expropriations-
medel, antagas lemna ett öfverskott af åtminstone
Tullmedel, beräknade till 29,000,000 kronor,
hafva uppgått till 30,704,421 kronor 74 öre. Under
förutsättning att afkortningarne under år 1887
Transport kronor 296,000: —
:ronor 30,000:
20,000:
176,000:
70,000:
1887 års
statsregle¬
ring.
8 inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
Transport kronor
komma att uppgå till lika belopp som under år
1886, skulle öfverskottet i jemnadt tal belöpa sig till „ 1
Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och
rättigheter äro beräknade till 300,000 kronor och
kunna antagas för år 1887 lemna ett öfverskott af „
Stämpelmedef i 1887 års riksstat beräknade
till 3,300,000 kronor, kunna, med ledning af för¬
hållandena med denna inkomst under åren 1884—
1886, antagas hafvao år 1887 influtit med omkring
3.750.000 kronor. Å denna inkomsttitel är alltså
att påräkna ett öfverskott till belopp af .................. „
Hvitbetssockertillverkningsafgiften har influtit
med 346,282 kronor, men i 1887 års riksstat be¬
räknats till endast 200,000 kronor, hvadan uppstått
ett öfverskott af i jemnt tal.......................................... „
Bevillning af fast egendom samt af inkomst är
beräknad för år 1887 till 3,500,000 kronor. Med
ledning af förhållandena under åren 1884—1886
kan å denna inkomsttitel antagas uppstå ett öfver¬
skott af omkring ............................................................. n_______
Säger kronor 2
Arrendemedel, i riksstaten beräknade till
3.150.000 kronor, kunna antagas för år 1887
understiga denna beräkning med åtmin¬
stone ........................................... kronor 50,000: —
Jernvägstrafikmedef för år 1887
beräknade till 6,000,000 kronor, hafva
influtit med endast 5,200,000 kronor
och sålunda understigit beräkningen
med................................................. kronor 800,000: —
Bränvinstillverkningsskatten, som,
i 1887 års riksstat upptagen med
13,000,000 kronor, influtit med om¬
kring 12,638,300 kronor, har under¬
stigit beräknade beloppet med kronor 36L/700:-— kronor 1
I öfrigt å en del inkomsttitlar uppkommande
öfverskott kunna antagas ungefärligen motsvara de
brister, som å andra inkomsttitlar uppstå, och torde
alltså öfverskottet af inkomsten kunna beräknas till kronor 1.
296,000:
,619,000:
15,000:
450,000:
146,000:
230,000:
,756,000:
,211,700:
544,300;
Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 9
Bristerna å för slag sans tåg en, efter afdrag af de på en del anslag
möjligen uppkommande öfverskott, hvilka brister för år 1886 utgjort i
rundt tal 1,800,000 kronör, kunna, med hänsyn till den ökning i vissa
förslagsanslag under åttonde hufvudtiteln med 277,300 kronor, som vid
1886 års riksdag uppfördes att gälla för år 1887, antagas uppgå till
ungefär enahanda belopp som ofvan beräknade öfverskott af inkomster,
och då under de närmast föregående åren rik sbokslutet alltid visat ett
fördelaktigare resultat än den beräkning, som inom Statskontorets riks-
bokslutsbyrå uppgöres, innan landsböcker och de förvaltande verkens
räkenskaper inkommit, så torde det kunna antagas, att för år 1887
inkomster och utgifter ungefär komma att motsvara hvarandra.
Vidkommande beräkningen af statsverkets inkomster för år 1889
och dervid först de ordinarie inkomsterna får jag, med hänvisning till
Statskontorets berättelse, hemställa, att dessa inkomster må upptagas till
de af Statskontoret beräknade belopp. 1 fråga om skogsmecllen är jag
i tillfälle att upplysa, att enligt en från Domänstyrelsen inkommen
uppgift desamma under år 1887 uppgått till 1,776,571 kronor 3 öre,
och gifves härigenom ett ytterligare stöd för, att Statskontoret icke för
högt beräknat dessa medel, då de upptagits till 1,600,000 kronor.
Beträffande telegraf medlen har Telegrafstyrelsen i underdånig
skrifvelse den 11 sistlidne November meddelat, att desamma, hvilka
beräknats för år 1887 till 1,300,000 kronor och för innevarande år till
1,275,000 kronor, under år 1886 uppgått till endast 1,246,527 kronor
69 öre och för år 1887 antagligen föga komme afl öfverstiga 1,200,000
kronor; och då den fortgående minskningen i telegrafverkets inkomster,
hvilken till större delen folie på portouppbörden af den inländska tele-
gramvexlingen, vore en följd icke allenast af tryckta affärsförhållanden
i allmänhet, utan äfven och i synnerhet af de allt mer utsträckta en¬
skilda telefonförbindelserna inom landet, de der ledde till en fortgående
minskning i anlitandet af telegrafinrättningen, har Styrelsen, som an¬
sett utsigt ej förefinnas, att telegramportoinkomsten skulle under den
närmaste framtiden höja sig utöfver hvad den antagligen komme att
utgöra år 1887, likasom Statskontoret föreslagit, att telegrafverkets in¬
komster måtte för år 1889 beräknas till 1,200,000 kronor, i hvilken
hemställan jag instämmer. Jag anser mig dock böra härvid erinra,
att den telegrafverkets ställning undergräfvande täflingen med de en¬
skilda telefoninrättningarne redan af Eders Kong! Maj:t tagits i öfver¬
vägande, då Eders Kougl. Maj:t den 31 sistlidne December beslutat
att i proposition till Riksdagen föreslå en afgift af tio kronor för hvarje
Bill. till Riksd. Prof. 1888. 1 Sami. 1 Afd. 2
Ordinarie
inkomster.
Bevillningar.
10 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
innehafvare af telefonapparat, som står i förbindelse med en central¬
telefonstation och dertill hörande telefonnät.
Bevillningarne äro af Statskontoret beräknade till 55,280,000 kro¬
nor. Om detta belopp äfven med någon förhöjning i beräkningen af
tullmedlen sammanlägges med dels summan af statsverkets ordina¬
rie inkomster, sådana de af mig beräknats, dels tillgängliga öfverskotts-
medel och dels det belopp, som till större andel af årsvinsten än van¬
ligt torde kunna från Riksbanken påräknas, uppkommer ett belopp,
som med omkring 2,500,000 kronor understiger den summa, under
hvilken jag med ledning af den riksstat, som blifvit af senaste Riksdag
faststäld att gälla för innevarande år, och efter samråd med öfriga
departementschefer funnit statsverkets utgifter icke kunna nedbringas.
Eir ökad skatteinkomst af 2,500,000 kronor visar sig således erfor¬
derlig.
Sedan Departementschefen lemnat en redogörelse för beräkningen
af bevillningarne, för beloppet, af Riksbankens vinst för sistlidet år
samt för den beräknade summan af anslagsbehofven under de olika
hufvudtitlarne, yttrade han vidare:
Att till dagens protokoll lemna en närmare redogörelse för be-
hofvet af den ifrågavarande skatteförhöjningen synes mig icke erfor¬
derligt. Statsverkspropositionen, sådan den till Riksdagen aflåtes,
kommer ju att innefatta den fullständigaste utredning af anslagsbehofven
och de tillgångar, som finnas för deras fyllande, och således i sin hel¬
het utgöra det fullständigaste beviset för nödvändigheten af stats¬
inkomsternas höjande med det uppgifna beloppet.
För fyllande i vårt land af ett ökadt behof af statsinkomster
synas mig skatt å malt eller maltdrycker samt en höjd beskattning å
bränvin och tobak företrädesvis lämpliga. Att dessa varor, hvilka
med egenskapen af njutningsmedel förena en vidsträckt förbrukning,
framför öfriga konsumtionsartiklar äro egnade att härtill komma i fråga,
lärer icke behöfva vidare utvecklas, men enär kontrollen öfver malt¬
skattens utgörande fordrar införande af eu alldeles ny och ganska vid-
lyftig anordning samt anställande af en stor personal, synes mig, i
betraktande jemväl af det förhållande att ölet mera än bränvin och
tobak utgör ett näringsmedel, att de senare i första hand böra tillitas,
när såsom nu skatteökningen kan hållas inom ganska måttliga gränser.
Beträffande först beskattningen å bränvin har Statskontoret an¬
tagit, att, sedan afdrag skett för det bränvin, hvilket efter verkstäld
denaturering användes för tekniskt eller vetenskapligt behof och så¬
ledes icke medför någon statsinkomst, förbrukningen af bränvin inom
landet kunde under nuvarande tryckta ekonomiska förhållanden anses
Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 11
utgöra omkring 31,400,000 liter om året, motsvarande en tillverknings-
skatt af omkring 12,500,000 kronor. Tillverkningen under år 1887
har utgjort 34,438,867,5 liter, och ehuru de sex senaste årens till¬
verkning efter afdrag af omkring elfva millioner liter å nederlag skulle
berättiga till antagandet af en årlig förbrukning till belopp af närmare
34 millioner liter, anser jag dock försigtigheten kräfva att under nu¬
varande förhållanden ej beräkna en högre förbrukning än den minsta
antagliga. Jag har derföre intet att invända mot Statskontorets be¬
räkning. En förhöjning af tillverkningsskatten från 40 till 45 öre eller
med 5 öre för litern skulle således inbringa en ökad statsinkomst af
omkring 1,570,000 kronor.
I sammanhang med den afskrifning af grundskatter och indel¬
ningsverk, hvartill förslag af Eders Kongl. Maj:t framlades för 1883
års riksdag, stäldes i utsigt en förhöjning af bränvinstillverknings-
skatten med 10 öre litern eller till 50 öre litern, och äskades då en
förhöjning af 2 öre för år 1884, under hvilket år tio procent af grund¬
skatt m. m. skulle eftergifvas. Utan någon förhöjd beskattning hafva
sedan dess trettio procent af grundskatterna afskrifvits och motsvarande
lättnader medgifvits i rustnings- och roteringsbesvären. Den nu ifråga¬
satta förhöjningen af bränvinstillverkningsskattén håller sig således
inom ett lägre belopp, än som, enligt hvad år 1883 föreslogs, skulle
motsvara hittills medgifna lättnader i grundskatter och indelningsverk.
En förhöjning af tillverkningsskatten å bränvin medför såsom
en nödvändig följd en förhöjning af tullsatserna å bränvin, sprit och
likörer. Att tullsatsen å “bränvin och sprit, på fat större eller mindre:
af vindrufvor, då varan är i Frankrike tillverkad och derifrån sjöledes
direkte införes41, endast kan höjas med enahanda belopp som tillverk-
ningsafgiften eller 5 öre litern, följer af den med Frankrike gällande
handelstraktat. Beträffande annan sprit å fat kunde det visserligen
ifrågasättas, huruvida förhöjningen borde stanna vid 5 öre eller för
bibehållande af det förhållande af 40 till 60, som för närvarande finnes
mellan tillverkningsskatten och tullen, sättas till 7,5 öre; men då den
nuvarande skilnaden eller 20 öre torde utgöra ungefär dubbla beloppet
af råvarans värde och således innefatta ett fullt tillräckligt skydd
för den inhemska tillverkningen, synes mig förhöjningen kunna stanna
vid 5 öre litern, i hvilket fall en jemnare siffra erhålles. Enligt
hittills iakttaget förhållande och med beaktande af nämnda traktats före¬
skrifter bör förhöjningen utgöra för “bränvin och sprit, på andra kärl44,
då varan behandlas såsom ren alkohol, 10 öre och för likörer likaledes 10
öre litern. Summan af dessa förhöjningar torde med ledning af införseln
under åren 1882—1886 kunna beräknas uppgå till nära 125,000 kronor.
12
Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
I fråga om clet belopp, hvartill tullsatserna å tobak må kunna
höjas, torde, såsom vid föregående tillfällen skett, synnerligt afseende
böra fästas dervid, att icke genom tullsatsernas bestämmande till högre
belopp än motsvarande tullsatser i Norge frestelse till smuggling
öfver gränsen må framkallas.
Enligt gällande svenska tulltaxa äro tullsatserna å tobak, som
faststäldes 1880, följande:
tobak:
oarbetad, blad och stjelk ........
arbetad:
cigarrer och cigaretter ..............
andra slag ...................................
1 kilogram kronor' 1: —
11
??
n
11
3: —
1: 2o.
Norska tulltaxan åter upptager följande tullsatser:
blad, äfven såsade, samt stjelk ........... 1 kilogram kronor 1: 2 5
snus ............................................................ 1 „ „ 1: 5 0
cigarrer och cigaretter............................ 1 „ „ 2: 7 5
rök-, skrå- och annan ofabricerad........ 1 ,, „ 1: 5 0.
Om de norska tullsatserUa betraktas såsom den gräns, utöfver
hvilken eu tullförhöjning ej må i väsentlig män sträcka sig, finner
man, att eu förhöjning med 25 procent ä de svenska tullsatserna för
oarbetad tobak samt för andra slag af arbetad tobak än cigarrer och
cigaretter kan ega rum. Eu sådan förhöjning skulle uppbringa dem
till samma belopp, som för enahanda slag af tobak äro bestämda i
norska tulltaxan, och till samma belopp, hvartill de af Eders Ivongl.
Majrfc vid 1880 års riksdag föreslogos, ehuru den då äskade förhöjnin¬
gen ej i allo antogs af Riksdagen.
Jag tvekar således icke att tillstyrka vidtagandet af denna för¬
höjning. Införseln under åren 1882—1886 har i medeltal utgjort:
al tobak, oarbetad, blad och stjelk ................... 3,415,278 kilogram
af tobak, arbetad, andra slag än cigarrer och
cigaretter.............................................................. 37,278 „
Donna förhöjning kan således antagas inbringa omkring 865,000
kronor.
Då Eders Ivongl. Maj:t vid 1880 års riksdag äskade förhöjning
a! tullen' å tobak, föreslog Eders Ivongl. Maj:t, att tullen å cigarrer och
cigaretter måtte bestämmas till 3 kronor 50 öre för kilogram. Riks¬
dagen biföll emellertid icke de då ifrågasatta förhöjningarne i vidare
mån, än nu gällande tulltaxa utvisar; men jag torde få erinra om, att
bevillningsutskottet i fråga om tullen å cigarrer och cigaretter sär-
Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 13
skildt anförde, att dåvarande tullsatsen redan vore så hög, att den
införsel af tobak, som under denna form egde rum, måste i förhållande
till förbrukningen betraktas såsom ytterst obetydlig, samt att det vid
sådant förhållande syntes utskottet i hög grad tvifvelaktigt, huruvida
en särskild förhöjning af tull å cigarrer och cigaretter vore i stats¬
kassans eget intresse önskvärd, likasom en sådan förhöjning ingalunda
kunde rättfärdigas ur synpunkten af skydd för den inhemska cigarr¬
tillverkningen.
I senaste tullkomiténs år 1882 afgifna betänkande anföres, att
med ledning af de uppgifter, som af fabrikanter meddelats, kunde an¬
tagas, att vid tillverkning af cigarrer afginge af den dertill använda
råtobaken omkring 45 procent, dock äfven detta affall användbart till
andra fabrikat, samt att för den inhemska tillverkningen kunde 20
procent å tillverkningskostnaden, 3 kronor 50 öre för kilogram, utgöra
ett tillräckligt skydd. I enlighet härmed skulle den nu föreslagna
tullen å oarbetad tobak föranleda, att tullen å cigarrer och cigaretter
bestämdes till 2 kronor 95 öre för kilogram.
Enär införseln af cigarrer under åren 1882—1886 i årligt medeltal
endast utgjort omkring 67,000 kilogram, synes någon förändring i det
af 1880 års bevillningsutskott uppgifna förhållandet ej hafva inträdt;
och som jag funnit utskottets skäl i öfrigt grundade samt hyser den
fruktan, att en betydligare förhöjning af tullen å cigarrer och ciga¬
retter utöfver hvad norska tulltaxan upptager skulle utefter den långa
landgränsen mot Norge framkalla en oloflig införsel af varan, anser jag
en förhöjning af denna tulltaxerubrik icke böra ifrågasättas, helst de
förut föreslagna skatteförhöjningarne kunna ^antagas inbringa det be-
höfliga beloppet, 2,500,000 kronor.
Det kan icke undgå uppmärksamheten, afl den inhemska tobaks¬
odlingen, hvilken redan nu genom tullen å importerad tobak åtnjuter
ett icke obetydligt premium, komine att genom de höjda tullsatserna
beredas ytterligare ökade fördelar. Enligt de af skattereglerings-
komitén samlade uppgifterna idkades år 1880 inom Sverige tobaks¬
odling å en areal af 791,08 tunnland, hufvudsakligen å Stockholms
stads område samt inom Kristianstads och Malmöhus län äfvensom i
ringa mån inom Stockholms och Kalmar län. Den årliga tillverknin¬
gen uppgafs utgöra 15,711,7—19,111,7 centner. Äfven om, såsom
antagligt är, den inhemska tobaksodlingen skulle efter år 1880 hafva
något tilltagit, torde denna odling, hvilken, på sätt skattereglerings-
komitén erinrat, är inskränkt till några få orter med vissa för odlingen
gynsamma, endast undantagsvis förekommande lokala förhållanden
och äfven på dessa orter hufvudsakligen idkas som binäring, åtmin¬
Tnlhnedlen.
Hränvins-
tilherlcnings-
skatt.
14 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
stone ännu icke ega den betydelse och den omfattning, att en särskild,
tullen å utländsk tobak motsvarande accis å samma odling bör ifråga¬
komma till införande. Jag anser mig derföre icke nu böra i detta af¬
seende framställa något förslag.
Med åberopande af hvad jag nu anfört hemställer jag, att Eders
Kongl. Maj:t måtte i särskild nådig proposition föreslå Riksdagen att höja
dels bränvinstillverkningsskatten från 40 öre till 45 öre eller
med 5 öre litern;
dels nedannämnda inlorselsafgifter, nemligen å
bränvin och sprit
på fat, då varan är i Frankrike tillverkad af vindrufvor och der¬
ifrån sjöledes direkt införes, från 45 till 50 öre eller med 5 öre litern;
på fat, i öfriga i tulltaxan upptagna fall, från 60 till 65 öre eller
med 5 öre litern;
på andra kärl från 90 öre till 1 krona eller med 10 öre litern;
likörer från 1 krona 20 öre till 1 krona 30 öre eller med 10
öre litern;
tobak,
oarbetad, blad och stjelk från 1 krona till 1 krona 25 öre eller
med 25 öre för kilogram och
arbetad, andra slag än cigarrer och cigaretter från 1 krona 20 öre
till 1 krona 50 öre eller med 30 öre för kilogram.
I sammanhang med berörda särskilda proposition torde det till¬
komma mig att anmäla de frågor om förändrade bestämmelser i af¬
seende å restitution, om tiden för tillämpning af de förhöjda afgifterna
m. m., hvilka föranledas af förhöjningarna, men hvilka icke stå i när¬
mare sammanhang med statsregleringen för år 1889.
Enligt Statskontorets berättelse hafva tullmedlen i medeltal för
åren 1884—1886 ingått med 33,036,264 kronor. För år 1887 hafva
de enligt meddelande från Generaltullstyrelsen utgjort 30,704,421
kronor 74 öre. Äfven under antagande af en fortfarande minskning
i dessa inkomster synes mig inkomsten af redan gällande tullsatser
kunna sättas något högre, än Statskontoret föreslagit, eller till 29,000,000
kronor; och böra tullmedlen, under förutsättning af bifall till de här-
ofvan föreslagna förhöjningarne, beräknas till 30,000,000 kronor.
I öfverensstämmelse med de beräkningar, jag härofvan meddelat,
hemställer jag, att bränvinstillverkningsskatten må upptagas till ett
jemkadt belopp af 14,000,000 kronor.
Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 15
Generalpoststyrelsen bar, med ledning af postuppbörden under de
tre senaste åren och under antagande att samma stegring, som under
dessa år iakttagits, fortfarande skall ega rum, ansett postmedlen böra
för år 1889 beräknas till 6,580,000 kronor.
Jag har redan förut haft anledning erinra derom, att Eders Kongl.
Maj:t den 31 sistlidne December beslutat att till Riksdagen aflåta en
nådig proposition om skatt å enskilda telefonapparater, som stå i för¬
bindelse med centraltelefonstation och dertill hörande telefonnät. Den
inkomst, som derigenom skulle beredas statsverket såsom ersättning för
den förlust, hvilken de enskilda telefonanläggningarne tillskynda statens
telegrafverk, har af Telegrafstyrelsen uppskattats till omkring 100,000
kronor. Då Eders Kongl. Maj:t ansett ifrågavarande skatt böra upp¬
tagas bland bevillning safgifter för särskilda förmåner och rättigheter, böra
i följd häraf inkomsterna under nämnda titel, hvilka Statskontoret be¬
räknat till 350,000 kronor, upptagas till ett belopp af 450,000 kronor.
Då jag icke har något att anmärka mot Statskontorets beräkning
af stämpelmedel, hvitbetssockertillverkningsafgift samt bevillning af fast
egendom och af inkomst, hemställer jag, att dessa inkomsttitlar måtte
upptagas till de af Statskontoret föreslagna belopp. Till fullständi¬
gande af utredningen anser jag mig dock böra nämna, att hvitbets-
sockertillverkningsafgiften under år 1887 uppgått till 346,282 kronor
48 öre.
Summan af bevillningarne skulle således utgöra 58,380,000 kronor.
Ehuru jag hemställer, att statsverkets inkomster för år 1889 må
med de belopp, jag här föreslagit, få i statsverkspropositionen upptagas
i den ordningsföljd, som hittills varit iakttagen, och likaledes med den
vanliga fördelningen i ordinarie inkomster och bevillningar, torde det
tillåtas mig att, likasom vid föregående tillfällen, låta bär inflyta
eu gruppering af dessa inkomster, som bättre än den sedvanliga
uppställningen lemnar eu öfversigt af dessa inkomsters olika natur
ur finansiel synpunkt och närmare sammanför inkomster af närbe¬
slägtad art.
Denna öfversigt angifver såsom
Postmedel.
lievillnings-
afgifter för
särskilda för¬
måner och
rättigheter.
Öfriga bevill-
ningar.
Inkomsternas
uppställning.
16
Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
Statsverkets inkomster:
A. Inkomster, som ej utgöra skatter:
arrendernedel.......................
skogsmedel ..........................
jernvägstrafikmedel...........
postmedel ...............................
telegrafmedel.........................
bötesmedel ...........................
extra uppbörd .....................
B. Skatter:
a) allmänna:
tullmedel.............. kronor
bränvinstillverk-
ningsskatt ......
hvitbetssockertill-
verkningsafgift
stämpelmedel ......
mantalspenningar
bevillning af fast
egendom samt
af inkomst .....
b) af viss fastighet:
grundskatt ........
kyrkotionde.........
kavalleriregemen¬
tenas hästva-
kansspanmål ...
trosspassevolans-
afgift .............
tillfälliga roteva-
kansafgifter......
soldatvakansafgift
båtsmansvakans-
. afgift
kronor
|
2,700,000
|
—
|
11
|
1,600,000
|
|
11
|
6,000,000
|
|
11
|
6,580,000
|
|
11
|
1,200,000
|
—
|
11
|
240,000
|
-—
|
11__
|
100,000
|
-
|
30.000. 000: —
14.000. 000: —
250,000: —
3,500,000:
665,000:
3,600,000: — 52,015,000:-
4,185,000: —
250,000: —
300,000: -
26,000: —
68,000: —
110,000: —
260,000: — 5,199,000:
Transport 57-,214,000:
18,420,000: —
18,420,000: —
Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet. 17
Transport 57,214,000:— 18,420,000: —
1,200,000: —
25,000: —
450,000:— 1,675,000;— 58,889,000: —
Summa kronor 77,309,000: —
Med undantag för år 1885, hvars hela bankovinst bibehölls för
Riksbankens egen räkning, har under en längre följd af år den på
Riksbankens rörelse uppkomna vinst disponerats sålunda, att hälften
deraf i jemnadt tal tagits i anspråk för statsverkets utgifter, medan
återstoden stälts till bankens eget förfogande. Då banken för ett år,
när betydliga öfverskott från ett föregående år funnits att tillgå för
statsregleringen, fått behålla hela vinsten af dess rörelse, synes det
följ driftigt, att ett annat år, när mindre rikliga öfverskott äro för handen,
en större andel af vinsten anvisas till fyllande af statsverkets behof,
och jag anser, att ett sådant fall nu föreligger, då i anseende till in¬
träffad minskning i öfverskott för år 1886 och samtidigt påkallad af¬
kortning till följd af förändrad bokföring af bränvinstillverkningsskatten
statsregleringen för år 1889 erbjuder mindre gynsamma förutsättnin¬
gar än under närmast föregående år.
Riksbankens behof af ökadt eget kapital torde genom de under
senare åren skedda ganska betydliga afsättningarne vara så tillgodo-
sedt, att ett ytterligare förstärkande af dess fonder icke i samma mån
som förut gör sig gällande, och banken torde derför utan afsaknad kunna
till statsverkets utgifter afstå den större andel af dess vinst, som för
detta ändamål är behöflig.
Jag hemställer derföre, att af Riksbankens vinst för år 1887, hvil¬
ken enligt en från bankofullmägtige meddelad uppgift belöpte sig till
något öfver 2,700,000 kronor, må för statsverkets behof, till utbetal¬
ning vid den tidpunkt under år 1889, som Riksdagen bestämmer, an¬
visas tre fjerdedelar med ett afrundadt belopp af 2,000,000 kronor.
Om, under förutsättning af bifall till hvad jag nu föreslagit, till
slutsumman af statsverkets ofvanberäknade in¬
komster ...................................................................... kronor 77,309,000: —
Transport kronor 77,309,000: —
Bill. till Riksd. Prot. 1S8S. 1 Sami. 1 Afd. 3
c) särskilda afgifter:
fyr- och båkmedel
kontrollstäm pel-
medel ...............
bevillningsafgifter
för särskilda för¬
måner och rättig¬
heter ....................
Riksbankens
vinstmedel.
18 Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
Transport kronor 77,309,000: —
lägges
det af mig såsom öfverskott å statsre-
gleringarne för 1880 och föregående år samt
öfverskott från postverket beräknade belopp ... „ 3,472,000: —
samt förenämnda belopp af Riksbankens
vinstmedel för år 1877 ........................................... „ 2,000,000: —•
så erbåljes för statsregleringen år 1889 en till¬
gång af ........................................................................... kronor 82,781,000: —
Angående Såsom lag härofvan0) meddelat, ämnar Statskontoret i 1887 års
fordringar rikshufvudbok å nämnda års inkomst af bränvinstillverkningsskatt af-
for oguiden korta det belopp, hvartill statsverkets före år 1887 uppkomna fordran
tillverknings- för ogulden tillverkningsskatt uppgår, eller 3,944,368 kronor 9 öre. Då
skutt. enligt den redogörelse, jag lemnat för det sannolika resultatet af samma
års statsreglering, inkomster och utgifter torde komma att ungefärligen
uppväga hvarandra, skulle den nämnda afkortningen, om den utan
vidare verkstäldes i 1887 års räkenskaper, således komma att deruti
tillskapa eu brist till ungefär motsvarande belopp, ehuru afkortningen
föranledts af förhållanden, som röra eu föregående tid. Till förekom¬
mande af ett sådant vilseledande bokslut synes någon särskild åtgärd
böra vidtagas.
Hvad angår den del af omförmälda fordran, hvilken uppkommit
under år 1886, har jag redan vid beräkningen af nämnda års öfver¬
skott frånräkna! beloppet deraf med 1,280,297 kronor 99 öre, som såle¬
des är att påräkna för det nu ifrågavarande ändamålet. Beträffande
det återstående beloppet, 2,664,070 kronor 10 öre, har Statskontoret
anmärkt, att detsamma, som uppkommit före år 1886, ingått i de en¬
ligt 1888 och föregående årens riksstater disponerade öfverskott å 1885
och föregående årens statsregleringar. Å riksstaterna för åren 1884
—1888 äro emellertid till förstärkande af statsverkets kassaförlagsfond
anvisade 3,165,264 kronor, i hvilket belopp förenämnda 2,664,070 kro¬
nor 10 öre skäligen må anses hafva ingått. Till betäckande af den
brist i 1887 års inkomst af bränvinstillverkningsskatt, som genom af-
kortning derå af sistnämnda summa föranledes, synes följaktligen ett
motsvarande belopp böra omföras från kassaförlagsfonden. Denna fonds
ändamål är bland annat att lemna Statskontoret tillfälle till bestridande
under löpande året af utgifter, för hvilka beräknats inkomster, hvilka ej
under året inflyta. En omföring af detta belopp, hvilket endast på *)
*) Se pag. C.
19
Inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet.
papperet blifvit tillgodofördt fonden, men i verkligheten icke influtit och
således alldeles icke kunnat öka fondens förmåga att motsvara denna
sin bestämmelse, kommer således icke att i minsta mån vålla någon
rubbning i statsverkets kassaställning. Förhållandet blifver i sjelfva
verket detsamma som för närvarande, endast med den skilnad att räken¬
skapen, från att vara i viss mån vilseledande, kommer att lemna ett
rigtigare uttryck för statsverkets ställning, och för blifvande stats-
regleringar må det blifva eu omsorg att åter genom afsättningar till
kassaförlagsfonden, i den mån tillgångarne det medgifva, uppbringa
fonden till erforderligt belopp.
Jag hemställer derföre, att Eders Kongl. Maj:t måtte i den nådiga
propositionen till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof
föreslå Riksdagen att medgifva,
att • till ersättande af den afkortning å statsveifkets inkomst af
bränvinstillverkningsskatt för år 1887, som uppkommer genom uteslu¬
tande af redan bokförd fordran från föregående år för ogulden dylik
skatt, må omföras:
från behållningen från år 1886 ..................... kronor 1,280,297: 9 9
motsvarande det belopp, hvartill sådana fordringar
under nämnda år tillkommit,
och från statsverkets kassaförlagsfond......... ,, 2,664,070: in
eller det belopp, hvartill de före år 1886 tillkomna
fordringarna af ifrågavarande slag uppgå.
Tillsammans kronor 3,944,868: 09.
De af föredragande departementschefen sålunda
i afseende å beräkningen af statsverkets ofvan omför-
mälda tillgångar och dermed sammanhängande ämnen
gjorda hemställanden och förslag, i Indika Statsrådets
iifrige ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konun¬
gen gilla och bifalla.
Ex protocollo:
Fredrik Zcthelius.
Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.
1
Bil. Litt. A.
Till Konungen.
Jemlikt gällande instruktion åligger det Statskontoret att årligen
före den 15 December till Eders Kongl. Maj:t afgifva berättelse om
statsverkets inkomster under det sistförfluten året jemte förslag till
deras beräknande vid nästföljande statsreglering med hvad mera, som'
kan tjena till upplysning vid uppgörande af den nådiga propositionen
till Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof; och får Stats-
Bih. till Riksd. Prot. 1888. I Sami. 1 Afd. 1
2 Inkomstberäkningen : Statskontorets skrifvelse.
kontoret berörda nådiga föreskrift för innevarande år härmed i under¬
dånighet fullgöra.
Riksdagens under detta år församlade revisorer hafva verkstält
granskning af 1886 års rikshufvudbok jemte öfriga räkenskaper öfver
statsverkets och andra allmänna medels förvaltning under samma år;
och Statskontoret får i underdånighet hänvisa till innehållet i den be¬
rättelse angående statsverkets tillstånd under nämnda år, hvilken före
revisionsförrättningens början blifvit af detta embetsverk afgifven och
sedermera till revisorerne öfverlemnad. Jemlikt föreskrift i 39 § af
Riksdagsordningen skola räkenskaper och öfriga statsverket rörande
handlingar för Riksdagens statsutskott hållas tillgängliga för verk¬
ställande af den granskning, som vid fullgörande af bemälda utskotts
åliggande att utreda och uppgifva statsverkets tillstånd och behof må
vara erforderlig.
Beträffande undsättningsfonden afgifver Statskontoret särskild
underdånig berättelse, och redovisas för öfrigt förhållandet med denna
fond genom räkenskaper och handlingar, som äfvenledes skola hållas
statsutskottet tillhanda.
Hvad angår statsverkets inkomster för år 1889, har Statskontoret
ansett desamma böra beräknas på sätt bilagda tabell litt. a) utvisar
och, enligt hvad tabellen litt. b) ådagalägger, för denna beräkning i
allmänhet lagt till grund medeltalen af de senaste tre årens inkomst¬
belopp, hvilka åter äro hemtade från de för samma år afslutade riks-
hufvudböckerna. Vid upprättandet af förslaget till inkomstberäkningen
har för öfrigt afseende blifvit fästadt dels derpå, huruvida inkomsterna
varit i jernört stigande eller fallande, dels på de vid vissa titlar före¬
kommande särskilda förhållanden, för hvilka Statskontoret får här ne¬
dan i underdånighet närmare redogöra.
Ordinarie inkomster.
Grundskatten har, efter den år 1885 beslutade nedsättning, i såväl
1886 som 1887 årens riksstater upptagits med 4,097,000 kronor. Med
afseende å den tillökning, som till följd af den utaf sistlidne Riksdag
beslutade upplösning-, räknadt från den 1 Januari 1888, af det nu be¬
stående rättsförhållandet mellan kronan och Sala bergslag samt indrag¬
ning till kronan af den under benämning grufvedrängshjelp från Sal¬
bergs län till bergslaget utgående afgift, komme att uppstå i denna
inkomsttitel, blef densamma i 1888 års riksstat upptagen med ett till
4,100,000 kronor afrundadt belopp.
Enligt räkenskaperna för år 1886 utgjorde den debiterade grund-
Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 3
skatten 4,066,380 kronor 35 öre. Vid härstädes verkstäld undersök¬
ning har befunnits, dels att inom åtskilliga län en felaktig tillämpning
af nådiga kungörelsen den 5 Juni 1885 angående nedsättning i de på
viss jord hyllande grundskatter egt rum på det sätt, att grundskatt,
som är till rusthåll anordnad och således frinjutes för fullgörande af
ett besvär, uteslutits från räkenskaperna, samt dels att inom ett län vid
grundskattens debitering på annat sätt orätt förfarits. Efter rättelse i
berörda hänseenden och med iakttagande af förhållandet med restan-
tierna vid 1886 års början och slut samt afkortningar visar sig, att
grundskatten för år 1886 utgjort 4,124,615 kronor 22 öre.
I öfverensstämmelse med Riksdagens derom fattade beslut stad¬
gade Eders Kongl. Maj:t genom förordning den 11 September 1885,
bland annat, att skattefrälseräntor och kronotionde, som innehades under
enskild eganderätt, samt arbets- och hofveriskyldighet till skattesåld
kronoegendom skulle, derest anbud derom af vederbörande egare fram-
stäldes inom ett år från kungörelsens utfärdande, för statsverkets räk¬
ning på vissa vilkor inlösas samt att inlösta räntor och kronotionde
skulle med iakttagande af de beräkningsgrunder, som gälde för utgö¬
rande af kronaus räntor och tionde näst före utfärdandet af Kongl.
kungörelsen den 11 Maj 1855 angående de i ordinarie räntan ingående
persedlars omsättning och förenkling, omsättas enligt föreskrifterna i
nämnda kungörelse och förordningen den 23 Juli 1869 samt till stats-
verket utgöras för tiden från räntornas och kronotiondens indragning,
hvarvid för desamma skulle gälla enahanda bestämmelser som för annan
till staten utgående grundskatt; varande vidare uti nådiga kungörelsen
den 13 sistlidne Juli stadgadt, att den genom förstberörda förordning
den 11 September 1885 bestämda inlösen af skattefrälseräntor och af
kronotionde, som innehafves under enskild eganderätt, skulle fortfarande
ega rum, derest vederbörande egare, som ville begagna sig af denna
inlösen, derom gjorde anmälan inom utgången af år 1888.
Enligt hvad Statskontoret inhemta! har under tiden till och med
deri 28 sistlidne November granskning egt rum af till Kammarkollegium
i berörda hänseende inkomna anbud, hvilkas slutsumma dervid exakt
uträknats till 2,346,418 kronor, och utgjorde ungefärliga lösesumman
för skattefrälseräntor och för hofveriskyldighet, om hvars inlösen an¬
bud vid nämnda tidpunkt blifvit gjorda, men då ej ännu granskats,
537,814 kronor 75 öre. På grund häraf och då det torde kunna emot¬
ses, att ytterligare anbud om inlösen af skattefrälseräntor inom utgån¬
gen af nästkommande år ingifvas och hinna undergå granskning, synes
antagligt, att vid nämnda tidpunkt dylika räntor skola vara inlösta för
åtminstone 3,000,000 kronor. Beträffande det belopp, hvartill stats-
4 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.
verkets behållna inkomst af inlösta skattefrälseräntor m. m. kan, efter
föreskrifven omsättning samt minskning med 30e|o, uppgå, liar Stats¬
kontoret med ledning af erhållna uppgifter om resultatet af eu del dy¬
lika räntors omsättning funnit densamma kunna antagas blifva omkring
2°j0 å inlösningssumman och således för år 1889 uppgå till åtminstone
60,000 kronor.
I anledning af hvad sålunda förekommit får Statskontoret, jemte
meddelande att i 1886 års inkomst af grundskatt äfven ingå inlösta
frälseräntor, dock med jemförelsevis ringa belopp, underdånigst hem¬
ställa, att inkomsttiteln grundskatt måtte i riksstaten för år 1889 upp¬
tagas med ett inkomsten för år 1886, ökadt med nyssnämnda 60,000
kronor, motsvarande belopp eller i jemnadt tal 4,185,000 kronor.
Kyrkotionden, i 1887 och 1888 årens riksstater beräknad till 250,000
kronor, har utgjort:
år 1884 ...................................................................... kronor 251,393: —
n 1885 .................................................................... „ 244,437: —
n 1886 ....................................................................... „ 241,764: —
eller i medeltal för dessa tre åren .............................. „ 245,865: —
Undantagandes den mindre del deraf, som debiteras i Blekinge
samt Göteborgs och Bohus län och derstädes löses efter bestämda lägre
pris, utgår denna tionde efter markegång. Då medeltalet af inkomsten
endast med ett jemförelsevis ringa belopp understigit den beräknade
summan, samt denna afgift, som till hufvudsakligaste delen tillfaller
landskyrkorna, är för statsregleringen af obetydlig vigt, hemställer Stats¬
kontoret, att kyrkotionden måtte med oförändradt belopp i riksstaten
för år 1889 uppföras.
Kavalleriregementenas hästvakansspanmål. Denna inkomst, som på
grund af nådiga beslut den 17 December 1873 och den 30 Januari
1874 årligen, intilldess annorlunda kan varda förordnadt, af rusthållen
vid det afsutna kavalleriet erlägges med .139,658 kubikfot 4 kannor
spanmål, hälften råg och hälften korn, och hvilken i riksstaten för
innevarande år beräknats till 320,000 kronor, är i 1888 års riksstat
upptagen med ett till 300,000 kronor nedsatt belopp.
Inkomsten har utgjort:
för år 1884 ........................................................... kronor 321,651: •—
» » 1885............... „ 307,174: -
,, „ 1886 .............................................................. „ 296,568: —
och således under dessa tre år varit i fallande. Då emellertid sistlidet
års inkomst endast obetydligt understigit den för år 1888antagna beräk¬
ningen, torde någon förändring i samma beräkning nu ej böra vidtagas.
Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 5
Tvosspassevolcmsafgiften har för år 1886, liksom för hvart och ett
af åren 1884 och 1885, något öfverskjutit det belopp, som blifvit för
år 1888 beräknadt, eller 26,000 kronor; men då öfverskottet varit ringa,
torde någon förändring i den sist gjorda beräkningen icke böra ifråga¬
komma,
Tillfälliga rotevakansaf'gifter. I denna inkomsttitel, uti riksstaterna
från och med år 1886 upptagen med 63,000 kronor, innefattas, utom
utgifter af rusthåll och rotar för uraktlåten rekrytering, jemväl de vid
början af år 1878 till statsverket tills vidare indragna afgifterna af åt¬
skilliga till underofficerares aflöning förut anslagna vakanta rusthåll
och rotar. Enligt räkenskaperna för sistnämnda år har ifrågavarande
inkomst belöpt sig till 71,590 kronor 24 öre och således öfverstigit den
antagna beräkningen med mera än 8,000 kronor. Någon förhöjning i
beräkningen synes alltså kunna ega rum. Med afseende derå, att den
utaf afgiften för uraktlåten rekrytering bestående delen af inkomsten
är vexlande, torde förhöjningen dock ej böra ske med högre belopp
än 5,000 kronor; lärande inkomsttiteln i riksstaten för år 1889 få upp¬
tagas med 68,000 kronor.
Soldatvakansafgift. Denna inkomsttitel innefattar dels utgifter af
den nya ordinarie soldatroteringen, som intill år 1886 redovisats under
titeln »vakansafgifter af nyroterad jord», dels de före nämnda år under
särskild titel i riksstaten upptagna »vakansafgifter af bergslag» samt
dels de afgifter af trenne rotar i Särna, Idre och Idede byar i Koppar¬
bergs län, hvilka med år 1886 indragits till statsverket, och är, med
tillämpning af de värden 4 rotering, som i och för beräknande af den
vid 1885 års riksdag medgifna lindring i detta besvär blifvit bestämda,
samt med ledning af 1882 års räkenskaper i fråga om rotarnes antal,
i riksstaten för nästkommande år, likasom i innevarande och sistlidet
års riksstater, upptagen till 106,000 kronor. Eu jemförelse emellan
1882 och 1886 års räkenskaper utvisar, att antalet af sådana rotar,
som tillkommit i följd af ny rotering, ökats med omkring 46 stycken.
Statskontoret hemställer i anledning deraf, att denna inkomst, som för
år 1886 något öfverstigit 110,000 kronor, måtte i riksstaten för år 1889
upptagas med nyssnämnda belopp.
Båtsmansvakansafgift. Innefattande afgifter af städernas båts¬
manshåll, af sex håtsmansrotar på Visingsö och nio rotar i Södra Möre
härad af Kalmar län, af nya båtsmansindelningen i Blekinge, af den
nya ordinarie båtsmansroteringen, af utsockne frälsehemman i Halland
samt af de på tioårig vakans satta rusthållen i Blekinge och Södra
Möre härad, är denna inkomsttitel i riksstaterna för sistlidet och inne¬
varande år beräknad till 183,000 kronor.
6 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.
Vid sistlidne riksdag beslutades, att det nu varande båtsmans-
hållet skulle sättas på vakans samt de derigenom inflytande vakans-
afgifter, beräknade efter de i lagen om lindring i rustnings- och rote-
ringsbesvären den 5 Juni 1885 bestämda värden, ingå bland statsver¬
kets inkomster; dock finge vakanssättningen under öfvergångstiden
till den i sammanhang dermed beslutade organisationen af en sjömans-
korps icke eg a rum med mera än eu åttondedel af nuvarande effektiva
rotar årligen. Den tillökning i båtsmansvakansafgiften för år 1888,
som med anledning häraf vore att påräkna, antogs komma att uppgå
till 45,000 kronor, och blef sålunda denna statsinkomst i nämnda års
riksstat uppförd med ett från 183,000 kronor till 228,000 kronor för-
höjdt belopp.
Den för år 1886 afslutade rikshufvudboken utvisar, att ifrågava¬
rande inkomst för nämnda år belöpt sig till 203,270 kronor 75 öre;
men Statskontoret får härvid underdånigst meddela, att i denna summa
äfven ingå tillhopa 32,035 kronor 65 öre, utgörande 1885 års utgifter
af städernas båtsmanshåll, utom Stockholms stad, af ofvannämnda 6
båtsmansrotar på Visingsö och 9 rotar i Södra Möre härad, hvilka af-
gifter, vid öfvergången till den med år 1885 vidtagna förändring i räken-
skapssättet, ej ingått i nämnda års räkenskaper. Om dessa afgifter
fråndragas inkomsten enligt rikshufvudboken, återstå 171,235 kronor
10 öre, hvilket belopp understiger det beräknade med 11,764 kronor
90' öre. Detta förhållande är hufvudsakligast föranledt deraf, att vid
pröfningen af det år 1885 af Eders Kong], Maj:t framlagda förslag till
omförmälda lag angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären
Riksdagen nedsatte de föreslagna värdena å besväret vid berustade
och roterade båtsmaushållen med 10 kronor, utan att vidtaga motsva¬
rande nedsättning i den föreslagna beräkningen af ifrågavarande in¬
komsttitel.
Efter den ändring i nu antagna beräkning, som af nyss omför-
mälda förhållande påkallas, och med tillägg af det belopp, hvarmed
båtsmansvakansafgiften kan påräknas att för år 1889 ytterligare ökas till
följd af båtsmanshållets sättande på vakans, denna tillökning beräknad
på enahanda sätt som för år 1888, eller till 45,000 kronor, torde in¬
komsttiteln »båtsmansvakansafgift» i riksstaten för år 1889 upptagas
med ett till 260,000 kronor jemnadt belopp.
Arrendemedel hafva utgjort:
för år 1884
1885
ii ii
kronor 3,036,486
„ 3,297,514
Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 7
Från och med år 1885 äro de till landshöfdingelöneregleriugs-
fonden förut ingående arrenden och afgäldsbelopp upptagna bland stats¬
verkets inkomster af arrendemedel, hvilka, med inberäkning af nämnda
fonds arrenden och afgälder, skulle för år 1884 hafva uppgått till
3,178,976 kronor.
Till följd af den med år 1885 vidtagna förändring i tiden för
räkenskapernas afsilande kunde ej i det årets rikshufvudbok redo¬
visas för andra afkortningar å statsverkets inkomster än dem, som egt
rum under tiden mellan uppbördsårets början den 1 Maj och kalender¬
årets slut den 31 December, då räkenskaperna afslutades. Om det
först genom de under följande året afgifna summariska räkningarne
bekantgjorda förhållandet med afkortningarne å 1885 års debiterade
uppbörd och å densamma uppkomna restantier ingå i beräkningen,
visar sig, att 1885 års arrenden influtit med 2,994,772 kronor, eller,
med tillägg af inom Skaraborgs län efter tiden för summariska räknin-
garnes afgifvande influtne, 3,104,909 kronor.
Beträffande restantierna å arrendemedlen får Statskontoret med¬
dela, att desamma utgjorde:
Vid slutet af Den 31
uppbördsåret Decem-
den 30 April. ber.
år 1884 ........................................... kronor 235,280: —
„ 1885 .......................................... „ 338,274:— 269,431: —
„ 1886 ......................................... „ 555,852:— 356,865: —
Enligt särskilda Kongl. bref den 22 Januari innevarande år har
medgifvits, att kronans arrendatorer skulle ega att under vissa vilkor
åtnjuta anstånd med erläggande af arrendet för det löpande året så¬
lunda, att, såvida ena hälften deraf betalades senast före den 14 der-
påföljde Mars, med betalningen af andra hälften finge anstå sist till
den 1 sistlidne Oktober. Vid uppbördsårets utgång den 30 nästlidne
April utgjorde då oguldna arrendemedel 1,288,954 kronor.
I öfverensstämmelse med sistlidne Riksdags beslut har Eders
Kongl. Maj:t uti nådigt bref den 13 Juli innevarande år förordnat,
bland annat, att arrendatorerne af kronans utarrenderade egendomar
skulle, med vissa undantag, å arrendeafgiften för sistförflutna arrendeår
åtnjuta eftergift med 10 procent, att afdragas å den del af arrende¬
beloppet, som då vore obetald, eller, der arrendeafgiften blifvit till fullo
gulden, uppbäras kontant, att afkortas å 1886 års arrendemedel. En¬
ligt från samtliga länsstyrelserna inkomna uppgifter har den sålunda
beviljade eftergiften uppgått till 243,995 kronor 29 öre.
8 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.
Sedermera har Eders Kong!. Maj:t under den 11 nästlidne Novem¬
ber funnit godt förklara, att den, hvilken arrenderat kronoegendom
under sådana förhållanden, att han enligt ny ssberörda nådiga bref varit
berättigad till nedsättning i arrendeafgift, derest han fortfarande inne¬
haft egendomen, men i anseende till kontraktets förverkande blifvit
skild från arrendet, skulle ega att å den honom och hans löftesmän
till betalning åliggande skilnaden mellan det utfästa och nuvarande
arrendet njuta afdrag med tio procent, beräknade å det utaf honom
utfästa arrendet, derest nye arrendatorn ej är berättigad till nedsätt¬
ning, men å den nämnda skilnaden, om nye arrendatorn eger njuta
afdrag å sitt arrende. Efter hvad verkstäld undersökning gifver vid
handen kunna s. k. skilnadsarrenden för år 1886 antagas hafva upp¬
gått ungefärligen till så stort belopp, att det deri medgifna afdrag
kommer att belöpa sig till omkring 7 å 8,000 kronor; och skulle så¬
ledes eftergiften i sin helhet å 1886 års arrendeafgifter komma att ut¬
göra i jemnadt tal 250,000 kronor.
Vidare är genom nådig kungörelse den 13 Juli innevarande år,
i enlighet med Riksdagens beslut, förklaradt, att vissa nuvarande ar¬
rendator af kronans under förvaltning af Domänstyrelsen stälda egen¬
domar skola ega att, der de så önska, uppsäga sina arrenden till upp¬
hörande den 14 Mars 1889. Enligt från Domänstyrelsen meddelad
uppgift hafva till följd häraf intill denna dag ej mindre än 593 krono-
arrendatorer hös Styrelsen uppsagt sina arrenden.
De debiterade arrendemedlen för år 1886
uppgingo till.................................................................. kronor 3,190,205: —
Efter afdrag dels af deri ingående s. k. skilnadsarrenden,
hvaraf endast en ringa del kan antagas komma att in¬
flyta, omkring......................................... kronor 90,000: —
och dels den på grund af Kongl.
brefvet den 13 sistlidne Juli uträk¬
nade eftergift med 10 procent, i jem¬
nadt tal uppgående till....................... „ 244,000: — 334,000:_
återstå af debiterade................................................... kronor 2,856,205: —
eller 56,205 kronor utöfver det i riksstaten för år 1888 beräknade be¬
loppet, dervid dock ej afräknats något för den ytterligare minskning i
inkomsten, som kan blifva en följd af under året inträffade obestånd
och deraf orsakad oförmåga att erlägga påförda arrenden.
Då inkomsten för år 1886 således kommer att föga öfverskrida den
för år 1888 beräknade, eller 2,800,000 kronor, samt med säkerhet tor¬
de kunna antagas, att vid förnyad utarrendering af det stora antal egen-
Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.
9
domar, för hvilka uppsägning af arrenden egt rum, lägre afgifter än
de nu bestämda, äfven efter den deri medgifna nedsättning, komma att
betingas, anser Statskontoret arrendemedlen för år 1889 ej böra be¬
räknas till högre belopp än 2,700,000 kronor.
Mantalspenningarne äro i riksstaterna för innevarande och näst¬
kommande år beräknade till 650,000 kronor. Inkomsten har utgjort:
för år 1884 .............................................................. kronor 657,752
„ „ 1885 .............................................................. „ 736,832
„ „ 1886 ....... „ 667,269
Under åberopande, beträffande 1885 års inkomst, af hvad här ofvan
anförts angående arrendemedlen för samma år, får StatskontOTet med¬
dela, att mantalspenningarne för nämnda år, efter afdrag af afkortnin-
gar och restantier, utgjort 660,858 kronor. Då emellertid denna stats¬
inkomst, som år 1883 belöpt sig till 647,980 kronor, under de trenne
senaste åren öfverskjutit. den antagna beräkningen, år 1886 med mera
än 17,000 kronor, hemställer Statskontoret, att mantalspenningarne måtte
i riksstaten för år 1889 uppföras med 665,000 kronor.
Bötesmedel. Denna inkomsttitel är i innevarande års riksstat be¬
räknad till 270,000 kronor och i riksstaten för år 1888 uppförd med
240,000 kronor. Enligt räkenskaperna hafva bötesmedlen utgjort:
för år 1884 ............................................................. kronor 257,753
„ „ 1885 .............................................................. „ 232,344
„ „ 1886 ........................................................... „ . 297,276
eller i medeltal för dessa tre åren ............................ ,, 262,458
I 1886 års uppbörd ingå 48,495 kronor 59 öre, utgörande kronans
andel i böter samt ersättning för bränvinstillverkningsskatt in. m., som
genom Allbo häradsrätts utslag den 8 Januari 1886 ådömts en person
för undansnillande af bränvin från skatt. Om uppbörden minskas med
denna summa, återstå 248,780 kronor och i medeltal för nämnda tre år
246,292 kronor. Med afseende å denna inkomsttitels temligen ovissa
beskaffenhet finner Statskontoret sig sakna anledning • att föreslå någon
förändrad beräkning af densamma, utan hemställer, att bötesmedlen äf¬
ven i riksstaten för år 1889 måtte uppföras med 240,000 kronor.
Kontrollstämpelmedel, vid innevarande års riksdag för år 1888 be¬
räknade till 25,000 kronor, eller samma belopp, hvarmed desamma i
sistlidet och innevarande års riksstater äro uppförda, hafva för år 1886
uppgått till endast 21,649 kronor; men då medeltalet af inkomsten för
åren 1884—1886 utgör 25,642 kronor, lärer någon ändring i beräknin¬
gen af denna inkomst för det närvarande icke böra ifrågakomma.
Fyr- och bäkrnedel, för år 1888 beräknade till 1,200,000 kronor,
hafva uppgått:
Bill. till Riksd. Prof. 1888. 1 Sami. 1 Afd.
2
10
Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.
för år 1884 till ................................................. kronor 1,298,444: —
„ „ 1885 „ „ 1,350,504: —
„ „ 1886 „ „ 1,307,263: -
Under innevarande år intill den 1 dennes har denna inkomst, ef¬
ter hvad Statskontoret inhemta!, utgjort 1,275,471 kronor 68 öre och
skulle, i händelse samma uppbörd komme att för December månad de¬
biteras som under motsvarande tid af det nästförflutna året, för inne¬
varande ar uppgå till 1,323,510 kronor.
Uppbörden för innevarande år visar väl vid jemförelse med sist¬
lidet års*uppbörd, att ökning i inkomsten inträdt; men då samma upp¬
börd understigit den för år 1885, anser Statskontoret, att någon för¬
ändring i den nu antagna beräkningen icke bör ske, utan hemställer,
att ifrågavarande inkomsttitel målte äfven i riksstaten för år'1889 upp¬
tagas med 1,200,000 kronor.
Telegraf medel, hvilka i riksstaten för år 1888 beräknats till 1,275,000
kronor, äro, enligt hvad Statskontoret inhemtat, af Telegrafstyrelsen för
år 1889 kalkylerade till endast 1,200,000 kronor; och har denna summa
blifvit i bilagda tabell uppförd.
Jernvägstrafikrnedel Jemlik! en från Styrelsen för statens jernvägs-
trafik erhållen uppgift kan nettobehållningen å trafikmecllen för år 1 889
antagas till 6,000,000 kronor, hvadan denna summa vid nästa statsreg¬
lering torde böra beräknas.
Skog smedlen, som upptogos i riksstaten för år 1884 till 1,200,000
krono!*, för år 1885 till 1,400,000 kronor samt för sistlidet och inne¬
varande år till 1,600,000 kronor, äro äfven för år 1888 beräknade till
sistnämnda summa. ^
Inkomsten har utgjort:
för år 1884 ....................................................... kronor 2,077,813: —
„ „ 1885 „ 1,733,711: —
„ „ 1886 „ 1,652,220: —
Enligt från Domänstyrelsen erhållen uppgift hafva statsverkets
skogsmedel, som under 1886 års trenne första qvartal inflöto med
1,345,332 kronor 78 öre, under motsvarande tid af innevarande år upp¬
gått till 1,373,291 kronor 67 öre. En tillökning i inkomsten har så¬
ledes under detta år egt rum, men då denna tillökning ej är af någon
betydenhet och 1886 års uppbörd endast med ett jemförelsevis ringa
belopp öfverstigit den antagna beräkningen, hemställer Statskontoret,
att skogsmedlen, hvilka för öfrig! bero af förhållanden, som icke på
förhand med
säkerhet kunna förutses, måtte med oförändradt
belopp, 1,600,000 kronor, uppföras i riksstaten för år 1889.
Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 11
Extra uppbörd. Omfattande flera mer eller mindre tillfälliga in¬
komster, är denna inkomsttitel uti riksstaten för år 1888 upptagen med
91,000 kronor. Inkomsten har enligt räkenskaperna utgjort:
för år 1884 .............................................................. kronor 147,814: —
„ „ 1885 ............................................................. v 249,038: -
Efter afdrag från dessa belopp dels af 01,333 kronor 0 öre, som
influtit till följd af 1883 års Riksdags beslut om indragning till statsver¬
ket af vid läroverken i Eskilstuna, Sölvesborg och Askersund befintliga
fonder, samt dels af behållningen, 131,470 kronor 73 öre, vid 1884 års
slut å den från och med år 1885' till statsverket indragna landshöfdinge-
löneregleringsfonden utgör inkomsten:
för år 1884 .................................................
„ „ 1885 ....................................;.......
och då densamma för år 1886 belöpt sig till
blifver medeltalet för dessa tre åren ..............
Då inkomsten för hvart och ett af de båda sistförflutna åren öf-
verstigit den senast antagna beräkningen, anser Statskontoret någon
förhöjning i denna kunna ega rum, dock, med afseende derå att in¬
komsten till en betydlig del är af tillfällig beskaffenhet, ej med högre
belopp än 9,000 kronor, och hemställer Statskontoret derför, att in¬
komsttiteln »extra uppbörd» måtte för år 1889 uppföras med 100,000
kronor.
kronor 91,836: —
„ 112,212: —
„ 140,608: —
„ 114,885: —
Bevillningar.
Tullmedlen hafva enligt räkenskaperna utgjort:
för år 1884 ......................................................... kronor 33,837,744: —
„ „ 1885 ...................................................... „ 33,123,190: -
„ „ 1886 .................................................... „ 32,147,858: -
eller i medeltal för dessa tre åren ........................ ,, 33,036,264: —
För Januari—November månader 1886 utgjorde den debiterade
tulluppbörden 30,347,680 kronor och har, enligt meddelande från Ge¬
neraltullstyrelsen, från innevarande års början intill den 1 December
uppgått till ................................................................ kronor 28,943,307: 2 3
och skulle, under antagande att enahanda
uppbörd komme att för December månad
debiteras som under samma månad af det
näst förflutna året, eller ............................. ,, 1,885,850: 61
tulluppbörden för innevarande år sålunda
utgöra ............................................................... kronor 30,829,157: 84.
12
Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.
Den minskning i tulluppbörden, som inträdt redan under år 1885
och egt rum äfven under år 1886, har således fortgått under inneva¬
rande år och belöper sig i förhållande till förra årets uppbörd, så vidt
nu är kändt, till något mera än 1,300,000 kronor. I anledning häraf
anser Statskontoret denna inkomsttitel böra upptagas i riksstaten för
år 1889 med något lägre belopp än det i 1888 års riksstat beräknade,
eller 29,000,000 kronor; lärande tullmedlen i riksstaten för år 1889 be¬
räknas till 28,500,000 kronor.
Fostmedlen äro, på sätt Statskontoret inhemtat, för år 1889 af Ge¬
neralpoststyrelsen beräknade till 6,580,000 kronor, hvadan denna summa
blifvit å bilagda tabell uppförd.
Bevillning saf gifter för särskilda förmåner och rättigheter, i rikssta¬
ten för år 1888 uppförda med 300,000 kronor, hafva, med afdrag af
numera upphörda afgiftcrna för gåfva, testamente, fideikommiss, arf och
fynd, utgjort:
för år 1884 .......................................................... kronor 324,580: —
„ „ 1885 ........................................................... „ 328,945: —
„ „ 1886 .............................................. „ 314,171: —
eller i medeltal för de tre åren .................... ,, 322,565: —
Minskningen i inkomst under år 1886 är hufvudsakligen föranledd
af bevillningsafgifterna af bankbolag med sedelutgifningsrätt samt af
utländske handlande och handelsexpediter, hvilka afgifter belöpt sig
Af bank- Af utländske
bolag. handlande m. fl.
under år 1884 till ......................... kronor 118,792: — 126,829: —
„ „ 1885 „ ........................... „ 119,972: — 129,240: —
„ „ 1886 „ ......................... „ 115,508: — 119,280: —
Enligt sistlidne Riksdags beslut är bevillningsafgiften af bank¬
bolag med sedelutgifningsrätt förhöjd från tvä till tre kronor för hvarje
tusen kronor af det högsta belopp af bankens sedlar, som på en gång
under nästföregående året varit utlemnade i rörelsen.
Under förutsättning att de enskilda bankernas sedelutgifning år
1888 icke i någon väsentlig mån komme att understiga den för år
1885, hvarefter afgiften för år 1886 beräknats, skulle tillämpningen af
Riksdagens beslut föranleda en ökad inkomst under år 1889 af omkring
57,000 kronor. Af denna anledning synes, äfven om någon ytterligare
minskning i bevillningsafgifterna af utländske handlande skulle inträffa,
eu förhöjning i den nu antagna beräkningen böra ega rum; och får
Statskontoret, jemte erinran att, såsom förestående redogörelse utvisar,
inkomsttiteln i sin helhet under hvart och ett af de tre sistförflutna
Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.
13
kronor 3,482,309: —
åren öfverstigit beräkningen, år 1886 med mera än 13,000 kronor, i
detta hänseende hemställa, att ifrågavarande bevillningsafgifter måtte i
riksstaten för år 1889 upptagas med 350,000 kronor.
Stämpelmedel, uti innevarande års riksstat uppförda med 3,300,000
kronor, äro i riksstaten för år 1888 beräknade till 3,400,000 kronor
och hafva enligt räkenskaperna utgjort:
för år 1884 .........................................................
„ „ 1885, från och med hvilket år en för¬
höjning af stämpelafgiften å bo¬
uppteckningar med flera en¬
skilda handlingar egde rum i
sammanhang med afskaffandet
af de särskilda bevillningsaf-
gifterna för gåfva, testamente,
fideikommiss och arf,..................
„ „ 1886
Tillökningen
,, 3,625,956: —
„ 3,814,859: —
i denna statsinkomst torde till eu väsentlig del
hafva uppkommit genom stämpelafgift vid beviljade lagfarter å fast
egendom, hvaraf försäljningar i stort antal under senaste åren egt rum.
Om än vid förändrade förhållanden en något minskad inkomst kan
vara att emotse, anser dock Statskontoret, då stämpelmedlen (stämpel-
medel och stämpelafgift för spelkort) sedan år 1882 varit i stigande och
redan år 1884, tillsammans med den från och med påföljande år mot
stämpel utbytta testamentsbevillningen, som det året belöpte sig till
25,562 kronor 10 öre, öfverstigit 3,500,000 kronor, denna inkomsttitel
böra med ett till 3,500,000 kronor ökadt belopp i riksstaten för år
1889 uppföras.
Bränvinstillverkningsshatt. Enligt räkenskaperna har bränvinstill-
verkningen i riket utgjort i jemnt tal:
år 1882 .............................. kannor 13,168,000 eller liter 34,460,656
„ 1883 ........................................................................... „ 33,081,939
„ 1884 ......................................................................... „ 35,310,799
„ 1885 .....................................................................„ 38,400,683
„ 1886 ............................................................................ „ 38,171,077
utgörande medeltalet för femårsperioden ........................ „ 35,885,030.
Enligt erhållen uppgift från Finansdepartementets kontroll- och
justeringsbyrå har innevarande års tillverkning intill den 1 i denna
månad uppgått till ........................................................... liter 29,225,339,3
Transport liter 29,225,339,3
14
Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.
Transport liter 29,225,339,3
och om härtill lägges tillverkningen under December
månad nästlidet år ..................................................... ,, 6,680,805
skulle, under förutsättning att sistnämnda litertal
komme att motsvara tillverkningen för samma
månad innevarande år, detta års tillverkning
blifva ........................................................................ liter 35,906,144,3.
Den till statsverket kontant influtna tillverkningsskatten för till
förbrukning från brännerier eller allmänt nederlag utlemnadt bränvin
utgjorde:
år 1883 .............................................................. kronor 11,626,756: —
„ 1884 ................................................................ „ 13,907,435: —
„ 1885 ............................................................ „ 14,900,546: —
,, 1886 (deraf 12,527,170 kronor intill den
1 December 1886)......................... ,, 14,035,002: —
Enligt från ofvannämnda byrå meddelad upplysning har tillverk-
ningsskatt blifvit under innevarande år intill den 1 dennes erlagd för
20,052,263,3 liter från brännerierna och 8,724,304,6 liter från allmänna
brännerinederlagen, utgörande den härför be¬
löpande skatten ............................................... kronor 11,510,627: 16
Under förutsättning att lika myckenhet bränvin
blifver under innevarande månad beskattad
som under samma månad sistlidet år, då skatt
erlades för 3,769,581,1 liter med .................. „ 1,507,832: 4 4
skulle inkomsten af bränvinstillverkningsskatt
under detta år komma att utgöra ............... kronor 13,018,459: 6 0
eller något mera än det uti innevarande och nästkommande års riks-
stater beräknade beloppet, 13,000,000 kronor, men något öfver en
million mindre än som under år 1886 influtit.
A nederlag qvarliggande, obeskattadt bränvin uppgick, enligt upp¬
gift från kontroll- och justeringsbyrån, vid utgången af November må¬
nad sistlidet år till 6,226,407,2 liter och vid samma tid innevarande år
till 9,247,133 liter.
Minskningen i inkomsten under innevarande är torde vara för¬
anledd såväl af den inom landet pågående rörelsen i och för minskad
bränvinsförbrukning som i de nu rådande tryckta ekonomiska för¬
hållandena. En ytterligare minskning är äfven att emotse genom
tillämpning af den i Kongl. förordningen den 13 Juli innevarande år
medgifna restitution för bränvin, som göres till förtäring obrukbart för
att användas för tekniskt eller vetenskapligt ändamål, och hvilken
Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.
15
restitution, enligt hvad det vid den nådiga propositionen till Riksdagen
den 13 sistlidne Maj med förslag till nyssnämnda förordning bifogade
utdrag af samma dags protokoll öfver finansärenden gifver vid handen,
kan beräknas att uppgå till mera än 272,000 kronor. Med afseende å
sålunda omförmälda förhållanden anser Statskontoret bränvinstillverk-
ningsskatten icke böra i riksstaten för år 1889 uppföras till högre
belopp än 12,500,000 kronor.
HvitbetssockertiUverkningsafgiften, i innevarande och nästkommande
års riksstater beräknad till 200,000 kronor, har utgjort:
för år 1884 ......................................................... kronor 258,005: —
„ 1885 ............................................................ „ 384,263: —
„ „ 1886 .............. „ 323,020: —
eller i medeltal för dessa åren ................................... „ 321,763: —-
Enligt uppgift från nyssnämnda byrå har denna afgift under inne¬
varande år intill den 1 dennes inbragt..................... kronor 252,335: 3 6
och under antagande att inkomsten för Decem¬
ber månad detta år kommer att uppgå till ena¬
handa belopp som för nämnda månad sistlidet
år, eller..................................................................... ,, 84,369: 7 0
skulle uppbörden för innevarande år belöpa sig till kronor 336,705: oo
och' således något öfverstiga föregående årets uppbörd. Då inkomsten
dessutom under alla åren 1884—1887 öfverstiga det belopp, hvartill
densamma för närvarande beräknats, torde en tillökning i den antagna
beräkningen böra ske. Med afseende emellertid derå att inkomsten
för år 1884 utgjort endast 258,005 kronor samt ovisst är, huruvida upp¬
börden för innevarande månad kommer att uppgå till det här ofvan,
med ledning af förhållandet under sistlidet år, antagna beloppet, anser
Statskontoret, att hvitbetssockertillverkningsafgiften icke bör med mera
än 250,000 kronor upptagas i riksstaten för år 1889.
Bevillning af fast egendom samt af inkomst.
Denna skatt jemte ofvannämnda bevillningsafgifter för särskilda
förmåner och rättigheter motsvarar den i riksstaten för tiden till och
med år 1884 förekommande inkomsttiteln »allmänna bevillningen» och
är i 1888 års riksstat upptagen till 3,500,000 kronor.
Efter afdrag för år 1884 af den från och med nämnda år med
stämpelmedlen sammanförda kortstämplingsafgiften samt af de delvis
upphörda och till återstående delen under särskild rubrik i riksstaten
16 Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.
från och med år 1885 upptagna bevillningsafgifterna för särskilda för¬
måner och rättigheter har denna inkomst enligt rikshufvudböckerna
utgjort:
för år 1884 ........................................................... kronor 3,747,028: —
» » 1885 ......................................................... » 3,836,142: —
» » 1886 ........................................................... » 3,741,670: —
Hänvisande till hvad Statskontoret under rubriken »arrendemedel»
anfört angående redovisningen för år 1885, får Statskontoret upplysa,
att ifrågavarande bevillning för nämnda år influtit med 3,751,552 kronor
65 öre.
Uti skrifvelse den 28 sistlidne November har Statsrådet och Chefen
för Finansdepartementet till Statskontoret öfverlemnat från Ofverståt-
hållareembetet och Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande inkomna
uppgifter å do sammanlagda belopp, hvartill innevarande års taxerings¬
myndigheter i Stockholm och samtliga rikets län uppskattat dels jord¬
bruksfastighet och dels annan fastighet, derför bevillning skall erläggas.
Af dessa uppgifter inhemtas, att taxeringsvärdena för jordbruksfastighet
i förhållande till föregående årets minskats med 82,658,167 kronor,
men att värdena för annan fastighet deremot ökats med 47,369,171
kronor. Då bevillningen utgår för jordbruksfastighet med tre öre och
för all annan fastighet med fem öre för hvarje fulla ett hundra kronor
af uppskattningsvärdet, föranleda dessa förändringar en minskning i
inkomsten till belopp af endast omkring 1,100 kronor.
Beträffande sammanlagda beloppet af den utaf taxeringsmyndig¬
heterna för innevarande år bestämda inkomstbevillning saknar Stats¬
kontoret ännu kännedom.
Ifrågavarande bevillningsafgifter, som redan under åren 1882 och
1883 varit i stigande, hafva, oaktadt den uti gällande bevillningsstadga
från och med år 1884 vidtagna förhöjningen dels af existensminimum
dels ock af det bevillningsfria afdraget för inkomst, understigande 1,200
kronor, äfven under de följande tvenne åren ökats samt, i förhållande
till den för år 1888 antagna beräkningen, lemnat öfverskott i jemnade
tal, år 1884 med 247,000 kronor och år 1885 med 251,000 kronor.
Under år 1886 har visserligen någon minskning inträdt, men då skatten
äfven för det året uppgått till ej obetydligt belopp, eller mera än
241,000 kronor, utöfver nämnda beräkning och, efter hvad ofvan berördt
är, någon afsevärd förändring i fastighetsbevillningen icke föranledes
af den under detta år verkställa uppskattningen, anser Statskontoret
bevillningen af fast egendom samt af inkomst kunna uti riksstaten för
år 1889 uppföras med ett till 3,600,000 kronor förhöjdt belopp.
Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 17
Beträffande resultatet af 1886 års statsreglering äf af Statskontoret
i underdånig skrifvelse den 19 sistlidne Augusti anmäldt, att statsverkets
inkomster samt ordinarie och extra förslagsanslag lemna! ett netto-
öfverskott af ................................................................ kronor 4,596,993: 94
hvartill komme:
behållning å reservationsanslaget: till lättnad i
skjutsningstungan, der den genom entre¬
prenad bestrides och är särdeles tryckande,... „ 41,670: 07
odisponerade behållningar å en del extra stats¬
anslag, enligt särskilda Kongl. bref,............ ,, 69,358: ii
dito å dito till följd af anslagens upptagande i
riksstaten till jemnt krontal ........................... ,, 1: n
behållning å det till Kongl. Teatrarne för spelåret
1885—1886 anslagna kreditiv ........................ _ _9,090: —
så att öfverskottet på det hela uppginge till..... kronor 4,717,113: 23.
1 samma underdåniga skrifvelse blef af Statskontoret vidare för-
mäldt, dels att ofvannämnda behållning å reservationsanslaget till lätt¬
nad i skjutsningstungan, der den genom entreprenad bestrides och är
särdeles tryckande, vore i 1886 års riksstat beräknad såsom tillgång
för samma års statsreglering; dels att i det uppgifna öfverskottet inne¬
fattades tillhopa 8,487 kronor 3 öre, utgörande vid 1886 års utgång
hos Statskontoret innestående behållningar å extra anslagen till inlösen
af indelta armébefälets rätt till fardagsår, till fyllnad i disciplinkompaniets
aflöning och till fullgörande af arméns ackordsamorteringsfonds för¬
bindelser, livilka behållningar blifvit, enligt den för innevarande år
upprättade riksstaten, anvisade såsom tillgång för samma års stats¬
reglering; dels att, till följd deraf att öfverskotten å 1884 och 1885
årens statsregleringar i riksstaterna för innevarande och nästkommande
år beräknats med jemnade tusental, af samma öfverskott ännu voro
odisponerade tillhopa 1,077 kronor 77 öre, samt dels att det för eu
blifvande statsreglering disponibla öfverskott å 1886 och föregående
årens statsregleringar således skulle utgöra 4,668,033 kronor 90 öre,
derifrån dock borde afgå det belopp, hvartill den enligt Kongl. bref-
vet. den 13 sistlidne Juli medgifna nedsättning med tio procent i
en del af 1886 års till statsverket ingående arrenden kunde, efter
hos Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande verkstäld utredning, komma
att sig belöpa.
På sätt ofvan är omförmäldt har nyssberörda nedsättning i 1886
års arrenden uppgått till 243,995 kronor 29 öre och skulle, tillsammans
Bill. till Iliksä. Prot. 1888. 1 Samt. 1 Afd. 3
18
Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.
med den enligt Kong!, brefvet den 11 sistlidne November föreskrifna
eftergift i de s. k. skilnadsarrendena, kunna antagas i jemnadt tal uppgå
till 250,000 kronor. Det berörda nedsättning motsvarande belopp kom¬
mer att afkortas å arrendemedlen i 1887 års rikshufvudbok, och är af
sådan grund utaf det till fonden för reserverade medel i 1886 års rikshuf¬
vudbok omförda öfverskott att disponera endast 4,418,033 kronor 90 öre.
Uti skrifvelse den 21 sistlidne April har Statsrådet och Chefen
för Finansdepartementet, jemte förmälan att, enligt hvad hos Statsrådet
anmälts, behållningarne af bränvin å nederlag inom landet under senare
åren ökats på ett sätt, som vittnade derom, att den inhemska bränvins-
tillverkningen drefves i större omfång, än som motsvarades af den
inhemska förbrukningen, samt att, då statsverkets inkomst af bränvins¬
skatten uteslutande berodde på förbrukningen inom landet, men icke
af de belopp, som tillverkades, det synts Statsrådet, att det hittills
begagnade sättet för bokföring af bränvinstillverkningsafgiften i statens
räkenskaper kunde blifva vilseledande vid beräkning af statens tillgångar,
fästat Statskontorets uppmärksamhet på vigten för framtiden af en
förändrad anordning af bokföringen, så att ifrågavarande skatt icke i
räkenskaperna må förekomma såsom en statsinkomst med större belopp,
än hvarmed den verkligen inflöte.
Enligt det hittills följda bokföringssättet har bland statsverkets
tillgångar upptagits all den för tillverkadt bränvin debiterade skatten.
Statsverkets fordran för skatt å bränvin, som vid 1886 års slut var
qvarliggande å nederlag, utgjorde 3,944,368 kronor 9 öre. Vid öfver¬
gång till en sådan förändrad bokföring, som i Statsrådets berörda skrif¬
velse åsyftats och hvilken öfvergång bör ske redan i den blifvande
rikshufvudboken för år 1887, måste hela detta belopp afkortas å den
tillverkningsskatt, som för innevarande år debiteras.
Vidkommande det inflytande i öfrigt, det hittills följda bokförings.-
sättet utöfvar på statsregleringen, får Statskontoret underdånigst an¬
föra, att ofvannämnda fordran för bränvinsskatt icke till sitt hela be¬
lopp uppkommit under år 1886, utan att fordringarne i berörda hän¬
seende redan vid nämnda års början uppgingo till 2,664,070 kronor
10 öre, samt att detta belopp ingått i de enligt 1888 och föregående
årens riksstater disponerade öfverskott å 1885 och föregående årens
statsregleringar. Återstoden af statsverkets fordran för ogulden bränvins¬
skatt vid 1886 års slut, eller det belopp, hvarmed den under nämnda
år debiterade tillverkningsskatten öfverstigit den influtna, ingår med
1,280,297 kronor 99 öre i ofvan omförmälda, å fonden för reserverade
medel upptagna öfverskottsmedel, och lärer
Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse. 19
alltså af detta öfverskott ..........................................
för en blifvande statsreglering ej böra dispo¬
neras större belopp än som, efter afdrag af
den under år 1886 debiterade, men vid årets
slut oguldna bränvinstillverkningsskatten............
återstår eller.................................................................
kronor 4,418,033: 9 0
_ 1,280,297: 99
kronor 3,137,735: 91.
Enligt den för år 1886 afslutade rikshufvudboken utgjorde be¬
hållningen af de för postverket reserverade medel, inberäknadt de af
Generalpoststyrelsen hitlevererade öfverskottsmedel för år 1886, men
efter afdrag af de för postverket i samma års stat anvisade 224,500
kronor, vid årets slut 3,320,569 kronor 80 öre. Jemlikt Kongl. bref-
vet den 4 Juni 1886 hafva dessa medel, efter afräkning af 1,000,000
kronor till kassaförlag för postverket, under innevarande år öfverlem-
nats till statsverket; och har under detta år genom upplupna räntor
och kapitalvinst vid försäljning af för reservationsfondens räkning förut
inköpta obligationer uppkommit en ytterligare tillgång af tillhopa
113,901 kronor 61 öre. Om reservationen vid
1886 års slut.............................................................. kronor 3,320,569: so
ökas med nyssberörda belopp.................................... v_________113,901: 61
till kronor 3,434,471: 41
men minskas
dels med ofvannämnda kassaförlag kronor 1,000,000: —
och dels med de i 1887 och 1888
årens rikstater anvisade till¬
hopa.......................................... „ 2,100,000: — 3,100,000: —
återstår en odisponerad tillgång af ........................... kronor 334,471: 41.
Stockholm den 6 December 1887.
TTnderdånigst:
ADB. ANDERSON.
AUG. 11ÄGGBLADH. L. W. RIBEN. PER SAMZEL1US.
Föredragande.
C. Kinberg.
20
Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.
Bil. Litt. a-
Statsverkets inkomster.
|
Kronor.
|
|
Ordinarie inkomster:
|
|
|
Grundskatt..........................................................................
|
4,185,000
|
____
|
Kyrkotionde ...........................................................................
|
250,000
|
—
|
Kavalleriregementenas hästvakansspanmål .....................
|
300,000
|
—
|
Trosspassevolansafgift...........................................................
|
26,000
|
—
|
Tillfälliga rotevakansafgifter ..............................................
|
68,000
|
—
|
Soldatvakansafgift .................................................................
|
110,000
|
—
|
Båtsmansvakansafgift ............................................................
|
260,000
|
—
|
Arrendemedel .......................................................................
|
2,700,000
|
—
|
Mantalspenningar...................................................................
|
665,000
|
—
|
Bötesmedel................................................................................
|
240,000
|
—
|
Kontrollstämpelmedel .........................................................
|
25,000
|
—
|
Fyr- och båkmedel................................................................
|
1,200,000
|
—
|
Telegrafmedel ..........................................................................
|
1,200,000
|
—
|
dorn vägst rålik mode! .............................................................
|
6,000,000
|
—
|
Skogsmedel ...........................................................................
|
1,600,000
|
—
|
Extra uppbörd........................................................................
|
100,000
|
—
|
Säger
|
18,929,000
|
|
Bevillningar;
|
|
|
Tullmedel ................................................................................
|
28,500,000
|
—
|
Postmedel ...............................................................................
|
6,580,000
|
—
|
Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättig¬
heter.................................................................................
|
350,000
|
|
Stämpelmedel ...........................................................................
|
3,500,000
|
—
|
Bränvinstillverkningsskatt ...................................................
|
12,500,000
|
—
|
Hvitbetssockertillverkningsafgift ......................................
|
250,000
|
—
|
Bevillning af fast egendom samt af inkomst ...............
|
3,600,000
|
—
|
Säger
|
55,280,000
|
_
|
Summa
|
74,209,000
|
_
|
Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse,
21
4
Statsverkets inkomster
åren 1884
Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.
Statsverkets
Ordinarie inkomster:
|
Beräknad i
riksstaten för
år 1888.
|
Ränta...........................................................................................................
|
_ _
|
Tionde ........................................................................................................
|
_ _
|
Grundskatt ...............................................................................................
|
4,100,000
|
Kyrkotionde................................................................................................
|
250,000
|
Kavalleriregementenas hästvakansspanmål.....................................
|
300,000
|
Trosspassevolansafgift ..........................................................................
Tillfälliga rotevakansafgifter................................................................
|
26,000
|
63,000
|
Vakansafgifter af nyroterad jord........................................................
|
— —
|
Rotevakansafgifter af utsockne frälsehemman i Halland..........
|
— _
|
Vakansafgifter af bergslag ................................................................
|
— —
|
Soldatvakansafgift....................................................................................
|
106,000
|
Båtsmansvakansafgift.........................................................................
|
228,000
|
Båtsmansbeklädnadsmedel ...................................................................
|
- *-
|
Arrendemedel.............................................................................................
|
2.800,000
|
Bergverkstionde ......................................................................................
|
- -
|
Mantalspenningar ....................................................................................
|
650,000
|
Bötesmedel ................................................................................................
|
240,000
|
Kontrollstämpelmedel..............................................................................
|
25,000 I
|
Fyr- och båkmedel ...............................................................................
Telegrafmedel.............................................................................................
|
1,200,000
|
1,275,000
|
. J er n vägs träl i k mec lel.................................................................................
|
6,000,000
|
Skogsmedel ................................................................................................
|
1,600,000
|
Extra uppbörd .........................................................................................
|
91,000
|
Säger
|
18,954,000
|
Bevillningar:
|
|
Tullmedel ...................................................................................................
|
29,000,000
|
Postmedel ...................................................................................................
|
6,300,000
|
Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter.........
|
300,000
|
Stämpelmedel.............................................................................................
|
3,400,000
|
Bränvinstillverkningsskatt.....................................................................
|
13,000,000
|
Hvitbetssockertillverkningsafgift.........................................................
|
200,000
|
Bevillning af fast egendom samt af inkomst.................................
|
3,500,000
|
Allmän bevillning ..................................................................................
|
— —
|
Säger
|
55,700,000
|
Summa
|
74,654,000
|
Inkomstberäkningen: Statskontorets skrifvelse.
inkomster.
Bil. Litt. b.
Enligt r äk ens kap erna
|
Statskontorets
|
för år 1884.
|
för år 1885.
|
för år 1886.
|
Medium.
|
för år 1889.
|
4,312,149
|
4,358,635
|
_ _
|
_ _
|
_ _
|
1,640,291
|
1,638,232
|
- -
|
— —
|
- -
|
- -
|
---
|
4,064,979
|
— —
|
4,185,000
|
- -
|
- -
|
241,764
|
— —
|
250,000
|
321,651
|
307,174
|
296,568
|
308,464
|
300,000
|
26,470
|
26,483
|
26,483
|
26,479
|
26,000
|
80,277
|
72.554
|
71,590
|
74,807
|
68,000
|
134,911
|
132,522
|
— —
|
— —
|
—. —
|
18,695
|
18,512
|
— —
|
- -
|
- -
|
21,488
|
21,192
|
— —
|
- -
|
- -
|
- -
|
- -
|
110,610
|
- -
|
110,000
|
58,978
|
51,138
|
203,271
|
104,462
|
260,000
|
73,306
|
48,666
|
- -
|
- -
|
-t- -
|
3,036,486
|
3,297,514
|
3,076,685
|
3,136,895
|
2,700,000
|
16,792
|
14,622
|
14,238
|
15,217
|
- -
|
657,752
|
736,832
|
667,269
|
687,284
|
665,000
|
257,753
|
232,344
|
297,276
|
262,458
|
240,000
|
27,410
|
27,868
|
21,649
|
25,642
|
25,000
|
1,298,444
|
1,350,504
|
1,307,263
|
1,318,737
|
1,200,000
|
1,329,927
|
1,325,127
|
1,246,528
|
1,300,527
|
1,200,000
|
7,000,000
|
7,000,000
|
5,700,000
|
6,566,667
|
6,000,000
|
2,077,813
|
1,733,711
|
1,652,220
|
1,821,248
|
1,600,000
|
147,814
|
249,038
|
140,608
|
179,153
|
100,000
|
22,538,407
|
22,642,668
|
19,139,001
|
—
|
18,929,000
|
33,837,744
|
33,123,190
|
32,147,858
|
33,036,264
|
28,500,000
|
6,095,575
|
6,019,858
|
6,097,913
|
6,071,115
|
6,580,000
|
- -
|
334,649
|
317,313
|
— —
|
350,000
|
3,482,309
|
3,625,956
|
3,814,859
|
3,641,041
|
3,500,000
|
14,141,292
|
15,395,069
|
15,315,300
|
14,950,554
|
12,500,000
|
258,005
|
384,263
|
323,020
|
321,763
|
250,000
|
_ -
|
3,836,142
|
3,741,670
|
— —
|
3,600,000
|
4,097,170
|
— —
|
— —
|
—• —
|
—
|
61,912,095
|
62,719,127
|
61,757,933
|
_
|
55,280,000
|
84,450,502
|
85,361,795
|
80,896,934
|
— —
|
74,209,000
|
Utgifterna.
Första hufvudtiteln.
Utdrag af 'protokollet öfver finansärenden, hållet inf or Hans Maj:t
Konungen i Statsrådet ä Stockholms slott den 12 Januari
1888.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve
Eiirensvård,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hammarskjöld,
von Krusenstjerna,
Friherre Tamm,
Friherre Peyron.
Chefen för Finansdepartementet Statsrådet Friherre Tamm an¬
förde vidare:
Beträffande regleringen af första hufvudtiteln hemställer jag, att
i propositionen angående statsverkets tillstånd och behof må för denna
hufvudtitel beräknas enahanda belopp, som nu finnes å ordinarie stat
dertill anvisadt, eller 1,338,000 kronor.
Bih. till RiJcsd. Prof. 1S88. 1 Sami. 1 Afd.
2
Första hufvudtitelii.
Hvad departementschefen sålunda föreslagit täck¬
tes, enligt det öfriga Statsrådets tillstyrkande, Hans
Maj:t Konungen i nåder gilla.
Ex protocollo:
Fredrik Zethelius. '
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1888.
Andra hufvudtiteln.
Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms
slott Torsdagen den 12 Januari 1888,
i närvaro af:
Hans Excellens Herr Statsministern Tiiemptander,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve
Ehrensvård,
Statsråden: Loven,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hammarskjöld,
von Krusenstjerna,
Friherre Tamm,
Friherre Peyron.
Departementschefen Statsrådet von Steyern föredrog de frågor,
som rörde regleringen af andra hufvudtitelns stat, och yttrade dervid
beträffande:
Ordinarie anslag.
Fångvården.
Sedan Riksdagen, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts proposition
af den 21 Mars 1884, på extra stat för år 1885 beviljat medel för upp¬
förande af ett kronohäkte i Pajala, har detta fängelse under år 1887
blifvit färdigbygdt och till begagnande upplåtet, hvarefter provisorisk
Bih. till Bi/csd. Prof. 1888. 1 Sami. 1 Afd.
2
i
Andra hufvudtiteln.
stat för detsamma af Eders Kong!. Majit faststälts å förslagsanslaget
till fångars vård och underhåll. I denna stat äro arfvoden till direk¬
tören och predikanten uppförda med 1,600 kronor till den förre och
400 kronor till den senare.
Under åberopande hurusom aflöningarne för motsvarande befatt¬
ningar vid rikets öfriga fängelser vore faststälda af Riksdagen och upp¬
tagna å det i riksstaten uppförda bestämda anslaget till fångars vård
och underhåll, har Fångvårdsstyrelsen hemstält om aflåtande af fram¬
ställning till Riksdagen att jemväl aflöningarne till nämnde tjenstemän
vid kronohäktet i Pajala måtte å det bestämda anslaget uppföras; och
har Styrelsen föreslagit att lönevilkoren måtte bestämmas sålunda:
för direktören: lön.................................................................. kronor 1,300: —
arfvode ........................................................ „ 300: —
jemte ålderstillägg 200 kronor efter 5 och ytterligare
100 kronor efter 10 års tjenstgöring samt
för predikanten: arfvode ....................................................... kronor 400: —
samtliga aflöningsförmånerna att utgå under de- vilkor och förbehåll,
som äro föreskrifna för tillämpning af den utaf 1876 års Riksdag fast¬
stälda aflöningsstat för en del vid fångvårdsanstalterna anstälde tjen¬
stemän.
Direktören vid kronohäktet i Haparanda, med hvilket ifrågava¬
rande fängelse är närmast jemförlig^ åtnjuter enahanda löneförmåner,
som de för direktören i Pajala nu föreslagna, och det arfvode, som åt
predikanten ifrågasatts, understiger hvad i allmänhet för motsvarande
befattningar vid andra kronohäkten är anslaget. Då emellertid Fång¬
vårdsstyrelsen ansett lämplig predikant kunna erhållas för det af Sty¬
relsen föreslagna arfvodet, torde för närvarande skäl ej förefinnas att af¬
vika från detta förslag.
De belopp, som enligt Styrelsens förslag skulle å det bestämda
anslaget uppföras, utgöra tillhopa 2,000 kronor, hvadan samma anslag
bör med motsvarande belopp höjas. Men då förslagsanslaget till fån¬
gars vård och underhåll, som under de senare åren lemnat öfverskott,
utan olägenhet kan med enahanda belopp sänkas, och någon tillökning
i förslagsanslaget till ålderstillägg för en del vid Fångvårdsstyrelsen
och fångvården anstälde embets- och tjenstemän icke torde erfordras i
följd af rättigheten för direktören till ålderstillägg, skulle, om Fång¬
vårdsstyrelsens förslag godkännes, deraf icke föranledas någon ändring
i anslagstitelns slutsumma.
Instämmande i hvad Styrelsen hemstält tillstyrker jag på grund
af hvad nu anförts, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att, med godkännande af ofvan angifna aflöningsförmåner för eu
Andra hufvudtiteln.
3
direktör och en predikant vid kronohäktet i Pajala samt vilkoren för
aflöningarnes åtnjutande, medgifva
att bestämda anslaget till fångars vård och underhåll höjes med
2,000 kronor eller från 488,800 kronor till 490,800 kronor,
och att deremot förslagsanslaget till fångars vård och underhåll
minskas med motsvarande belopp eller från 1,161,200 kronor till
1,159,200 kronor;
kommande i händelse af Riksdagens bifall härtill slutsumman af
de å ordinarie stat till fångvården uppförda anslag, 1,784,500 kronor,
att förblifva oförändrad.
[1-]
Höjning af
bestämda an-
slaget till fån¬
gars vård och
underhåll.
[2.]
Minskning
af förslags¬
anslaget till
fångars vård
ochunderhåll.
Beträffande öfriga ordinarie anslag har jag icke att föreslå någon
förändring.
Extra anslag.
I öfverensstämmelse med hvad under föregående år blifvit an- [3.]
visadt, hemställer jag, att på extra stat för år 1889 måtte äskas 5,000
kronor till arfvoden åt Krigshofrättens ordförande och tre militäre le¬
damöter.
Likaledes hemställer jag, att till bestridande af kostnaderna för [4.]
Nya Lagberedningen under år 1889 må begäras samma belopp som
för innevarande år finnes i sådant afseende anvisadt eller 40,000 kronor.
Beredningen bär angående sin verksamhet under år 1887 afgifvit
en redogörelse, som, för att komma till Riksdagens kännedom, torde
få detta protokoll biläggas.
Hos Eders Kongl. Maj:t har styrelsen för Föreningen till minne ^ [5-]
af Konung Oscar I och Drottning Josefina enligt Föreningens upp- lolonim^id
drag anhållit, att till fortsatt förräntande och afbetalning å den skuld, Hall.
Föreningen måst ikläda sig för erforderliga anordningar vid sin å egen¬
domen Hall inrättade uppfostringsanstalt för ungdom, som hemfallit åt
brott eller gröfre vanart, Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen
utverka ett anslag för år 1889 till enahanda belopp som för hvardera
af åren 1884—1888 blifvit Föreningen såsom understöd beviljadt eller
15,000 kronor.
Till upplysning så väl om användandet af de för år 1887 till ifråga¬
varande ändamål anvisade statsmedel som angående Föreningens verk¬
samhet samt dess och kolonien Halls ekonomiska ställning, har sty-
4
Andra hufvudtiteln.
relsen åberopat af Föreningens revisorer och styrelsen afgifna berät¬
telser angående förvaltningen under senaste räkenskapsåret från och
med den 1 Juli 1886 till den 1 Juli 1887. Dessa berättelser utvisa
att Föreningens skulder, som vid räkenskapsårets början utgjorde
96,603 kronor 84 öre, under året minskats med 10,824 kronor 84 öre
eller till 85,779 kronor, äfvensom att af det för år 1887 af Riksdagen
anvisade anslag, 15,000 kronor, ett belopp af 10,344 kronor 14 öre
blifvit användt till kapitalafbetalning och återstoden 4,655 kronor 86
öre till räntebetalningar.
Likasom för nästföregående tre räkenskapsår har jemväl för det
senast förflutna en af Eders Kongl. Maj:t utsedd revisor deltagit i
granskningen af koloniens räkenskaper och förvaltning.
Elevernas antal utgjorde den 30 Juni 1887 150, hvaraf 58 från
Stockholms stad och 92 från 20 särskilda län. Årskostnaden för hvarje
elev har fortfarande likasom under de nästföregående åren minskats.
Den uppgick 1876—1877 till 452 kronor 95 öre, men har sedermera
småningom nedgått och utgjorde under senaste året allenast 305 kro¬
nor 40 öre.
Såväl Fångvårdsstyrelsen som Eders Kongl. Maj:ts Befallnings¬
hafvande i Stockholms län hafva vitsordat att Föreningen fortfarande
är förtjent af understöd. På grund häraf och för att koloniens verk¬
samhet må kunna fortgå enligt hittills följda grunder hemställer jag
att Eders Kongl. Maj:t, täcktes föreslå Riksdagen att jemväl för år 1889
anvisa ett belopp af 15,000 kronor till understöd åt förbättringskolonien
vid Hall.
C®•] För ändamål rörande andra hufvudtiteln har Statskontoret, enligt
fö™förskott. eu vid dess berättelse om statsverkets tillstånd och behof fogad för¬
teckning, utanordnat följande belopp, att hos Riksdagen till ersättande
anmälas, nemligen
till komitén för revision af gällande sjölag en¬
ligt nådiga brefven den 19 December 1884 och den
14 bebruari 1887, tillhopa................................................... kronor 8,928:77.
för utarbetande af statistisk utredning i afseende
å utvidgad politisk rösträtt enligt nådiga brefvet den
8 Oktober 1886^..................................................................... „ 10,000: —
samt till komitén för utarbetande af förslag till lagar
angående solidariska bolag och aktiebolag samt .med
dem jemförliga föreningar för ekonomisk verksamhet
enligt nådiga brefvet den 30 December 1885 ............ „ 7,427: 05.
Summa kronor 26,355: 8 2.
Andra hufvndtiteln.
5
Enligt livad från Statskontoret inhemtade upplysningar gifva
vid handen farinös vid nästlidna års slut å anslaget till Nya Lagbe¬
redningen odisponerade tillgångar till belopp åt 9,764 kronor 49 öre.
Dessa tillgångar, hvilka nu mera, sedan omkostnaderna lör Förstärkta
Lagberedningen blifvit bestridda, antagligen icke behöfva tagas i an¬
språk för Lagberedningen, torde lämpligen kunna användas, i den mån
de dertill förslå, till betäckande af förskottsutgifterna för ofvannämnda
i lagstiftningsändamål tillsatta komitier. Då återstoden af samma ut¬
gifter kan bestridas af besparingar å andra hufvudtitelns ordinarie an¬
slag, erfordras ytterligare allenast ett belopp af 10,000 kronor lör godt¬
görande af hvad Statskontoret förskjutit till omkostnader för ofvan-
berörda af Riksdagen begärda statistiska utredning.
Jag hemställer derför att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riks¬
dagen att, för ersättande af förenämnda förskott,
dels medgifva att besparingar å Nya Lagberedningens anslag vid
1887 års slut må användas till belopp af 9,764 kronor 49 öre, och
dels å extra stat för år 1889 anvisa 10,000 kronor.
I sammanhang härmed får jag meddela, att komitén för revision
af gällande sjölag afslutat sina arbeten, och att de af komitén aflem-
nade förslag till sjölag och till lag angående nya sjölagens införande
och hvad i afseende derå skall iakttagas blifvit, sedan Kommerskolle¬
gium deröfver afgifvit yttrande, remitterade till utlåtande af Högsta
Domstolen.
Hvad föredragande Departementschefen sålunda
hemstält och deruti Statsrådets öfrige ledamöter in¬
stämde behagade Hans Maj:t Konungen i nåder bi¬
falla; och skulle utdrag af detta protokoll till Finans¬
departementet expedieras för behörigt iakttagande vid
uppsättandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition an¬
gående statsverkets tillstånd och behof.
Ex protocollo
C. P. Hagbergh.
6
Andra hufvudtiteln.
Till Konungen.
I öfverensstämmelse med föreskriften i den för Nya Lagbered¬
ningen faststälda instruktion får Beredningen härmed i underdånighet
afgifva redogörelse för sina arbeten under innevarande år.
Sedan Nya Lagberedningens ordförande och ledamöter under
Januari månad deltagit i Förstärkta Lagberedningens arbeten, lemna-
des åt Nya Lagberedningen i uppdrag att utarbeta förslag till För¬
stärkta Lagberedningens betänkande angående hufvudgrunderna för eu
ny rättegångsordning, och afslutades detta arbete vid midten af Maj
månad.
Under fortgången af detta arbete har vid medlet af Mars månad
till fortsatt behandling inom Beredningen återupptagits den i sistlidet
års arbetsredogörelse omförmälda fråga om eu revision af strafflagens
straffbestämmelser, i hvilken frågas behandling deltagit, jemte under¬
tecknade Annerstedt och Wold, Landshöfdingen L. W. S. Lothigius och
e. o. Professoren J. Hagströmer i enlighet med dem gifna nådiga för¬
ordnanden.
Efter det vid gemensamma sammanträden intill den 15 Juli det
förberedande förslag till ändringar i strafflagen, hvarom i sistlidet års
arbetsredogörelse förmäles, blifvit af Beredningen omarbetadt, har un¬
der höstsammanträdena Beredningen vid gemensamma öfverläggningar
genomgått och slutligen granskat det sålunda i ämnet uppgjorda för¬
slag; och har Beredningen den 30 innevarande December till Eders
Kongl. Maj:t afgifvit följande lagförslag med dertill hörande motiv,
nemligen:
l:o) Lag angående ändring i vissa delar af strafflagen;
2:o) Lag angående ändring i vissa delar af strafflagen för krigs-
magten den 7 Oktober 1881; samt
3:o) Förordning angående tillägg till gällande stadganden i afse¬
ende å frejdbetyg, som af presterskapet meddelas.
Andra hufvadtiteln.
7
Undertecknad Afzelius, hvilken icke tagit del i den före hans
inträde påbörjade behandlingen af frågan om revision af strafflagen
har under tiden verkstält förberedande arbeten för fullgörande af er¬
hållet uppdrag att i Högsta Domstolen föredraga ett af särskilda komi-
terade utarbetadt förslag till ny sjölag.
Sedan Eders Kongl. Maj:t i nådigt bref den 28 sistlidne Oktober
dels uppdragit åt Nya Lagberedningen att efter det revisionen af straff¬
lagens straffbestämmelser blifvit afslutad utarbeta förslag till lag an¬
gående bevisning inför Rätta, dels ock förordnat undertecknad Horney
att från den 15 November deltaga i utarbetandet af nämnda lagförslag;
så har derefter vid gemensamma öfverläggningar behandlats frågan
om de grunder, hvilka vid uppgörande af förslag i ämnet skulle följas;
och hafva för öfrigt undertecknade Afzelius och Horney varit syssel¬
satte med särskilda förberedande arbeten i och för nämnda förslag.
Presidenten K. J. Berg har jemlikt Eders Kongl. Maj:ts den 26
Februari 1883 honom gifna förordnande fortfarande tagit del i Bered¬
ningens arbeten.
Undertecknad Carlson, som under våren varit af andra embets-
göromål förhindrad deltaga i Beredningens arbeten, har under höst¬
sammanträdena deltagit såväl i öfverläggningarne angående revisionen
af strafflagen som den slutliga granskningen af de i ämnet uppgjorda
förslag.
Enligt det genom nådiga brefvet den 15 November 1884 lemnade
medgifvande har Beredningen jemväl under innevarande år vid sist¬
nämnda frågas behandling varit biträdd af Stadsnotarien H. Billing.
Underdånigst
L. ANNERSTEDT.
K. G. CARLSON. JOHAN WOLD. IVAR AFZELIUS.
J. G. HORNEY.
Stockholm den 31 December 1887.
Tredje hufvudtiteln.
Protokoll öfver utrikesdepartementsärende, hållet inför Hans Maj:t
' Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 12 januari
1888.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Ehrensvärd,
Statsråden Loven,
VON SXEYERN,
Friherre von Otter,
Hammarskjöld,
von Krusenstjerna,
Friherre Tamm.
Friherre Peyron.
Statsrådet Richert anmäldes vara af sjukdom hindrad att närvara.
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog regleringen
af utgifterna under riksstatens tredje liufvudtitel för år 1889 och yttrade:
Med afseende å kabinettskassans utgifter är behofvet, jemlikt Eders
Kongl. Maj:ts beslut den 7 innevarande månad, beräknadt till 638,700 kronor
för de förenade rikena tillsammans, hvaraf lä/17 höra, enligt vedertagen
proportion, bestridas af svenska statsmedel med 450,850 kronor, eller
samma belopp som af senaste Riksdag beviljades.
Af de härunder ingående anslag är löneanslaget till departementschefen,
ministern för utrikes ärendena, uppfördt med samma belopp som i nu gällande
riksstat, eller 24,000 kronor.
Samma förhållande eger rum med anslaget till utrikesdepartementet, som
alltså upptagits till 27,495 kronor.
Bill. till Riksd. Prot. 1888. 1 Sami. 1 Afd.
Kabinetts-
kassan.
[l.J
[2.]
l
2 Tredje hufvudtiteln.
Under anslagen till ministerstaten, militärattachéer samt skrifmaterialier,
expenser och extra 'utgifter förekommer ingen ändring.
Hvad beträffar sistnämnda rubrik har Riksdagen, i sin underdåniga
skrifvelse angående regleringen af utgifterna under riksstatens tredje hufvud-
titel den 1 juli 1887, förmält sig anse önskvärd!, att det derunder förekom¬
mande anslagsbeloppet »hemliga utgifter» i sin helhet eller till så stor del
deraf som möjligt öfverfördes till annan underrubrik, hvars medel till sitt
användande redovisas.
Med anledning häraf får jag erinra, hurusom Rikets Ständer i skrif¬
velse den 17 september 1863 förklarat sig bifalla Kongl. Maj:ts förslag
att af de under utrikesdepartementets förvaltning stälda medel årligen
till hemliga utgifter, emot redovisning endast inför Kongl. Maj:t, måtte få
användas en summa af högst 34,000 riksdaler, hvaraf, enligt den antagna
proportionen, 24,000 riksdaler skulle utgöra Sveriges bidrag. Denna rnaximi-
siffra har aldrig sedan af Riksdagen blifvit inskränkt, men icke desto mindre
hafva de »hemliga utgifterna» efter hand begränsats till det minsta möjliga
och hafva sedan en följd af år i budgetförslagen beräknats till endast
14,000 kronor. Under denna siffra, hvilken stundom med ett eller annat
hundratal måst öfverskridas, men som andra år ej behof! fullt användas,
anser jag denna titel icke kunna nedbringas. Att alldeles undvara sådana
medel är lika litet möjligt hos oss som i andra länder, der i allmänhet
långt större belopp dertill användas, och då det lyckats under senare åren
så betydligt inskränka de ifrågavarande utgifterna som nyss antydts, kan
jag icke hemställa någon ändring i de nu beräknade beloppen till »hemliga
utgifter».
Hvad konsulskassan angår, upptaga beräkningarne ett likaledes oför-
ändradt anslagsbehof af 280,000 kronor för Sverige och Norge tillsammans,
deraf Sverige skulle, såsom hittills, bestrida 4/7 med 160,000 kronor.
De särskilda rubrikerna utgöras af:
utrikesdepartementet uppfördt med oförändradt belopp' af 10,000 kronor;
konsidsstaten, för hvilken upptages 131,685 kronor eller 4/7 af det belopp
(230,450 kronor), som återstår sedan från den beräknade totalutgiften för
båda rikena, 465,950 kronor, blifvit dragen den beräknade inkomsten af
konsulatafgifter utaf svenska och norska fartyg äfvensom af expeditions-
afgifter, 235,500 kronor; samt
skrifmaterialier, expenser och extra utgifter, uppförda till 18,315 kronor.
Under utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena, uppföres under¬
stöd åt svenska kyrkan i Paris med oförändradt belopp af 2,950 kronor.
Tredje hufvudtiteln. 3
Å tredje hufvudtiteln finnes uppfördt endast ett extra anslag, nemligen
för utgifvande af »Sveriges Traktater».
Utgifvarens senaste redogörelse innehåller följande om arbetets fort¬
skridande under nästlidna år:
»Under årets lopp har från trycket utkommit fjerde delens 2:dra häfte,
omfattande åren 1534—1560. Af det följande häftet, hvilket, för att delen
dermed må kunna afslutas, blifver till omfånget omkring fem ark större
än det föregående, är]j hela textan tryckt eller i tryckeriet uppsatt,
med undantag endast hvad beträffar tvänne från statsarkivet i Wien i
afskrift begärda handlingar, hvilka likväl inom en eller två veckor kunna
väntas. Det återstående af delen, innehållsförteckningarne, bör kunna
vara från tryckeriet färdigt i början af nästa månad, så att det ifråga¬
varande, den fjerde delen afsilande häftet då kan publiceras. Detta häfte
omfattar åren 1561—1571, samt innehåller dessutom i ett bihang införda
akter från 1521—1567, hvilka jag ansett icke böra ingå i den egentliga
serien men, såsom tillhörande arbetet på grund af dess plan, likväl icke
böra deruti saknas. Oberoende af hvad som kunnat från trycket utgifvas,
har under hela året arbetet med materialets ökande och kritiska behandling
gått sin oafbrutna gång. Det bör nämligen vid bedömandet af verkets
framåtskridande icke lemnas ur sigte, att den definitiva afslutningen och
tryckningen hittills omöjligen kunnat hålla jemna steg med bearbetningen
af det här hemma befintliga materialet. Det har af mig redan förr fram¬
hållits, att den genom 1697 års slottsbrand arkivet öfvergångna förstörelsen
har i den diplomatiska aktsamlingen vållat lakuner, hvilka endast genom
forskningar i utländska arkiv kunna mer eller mindre fullständigt fyllas.
De i traktatverket införda uppgifterna öfver källorlia för de två första
delarnes aktstycken visa huru högst betydliga de utländska bidragen varit.
Efter konung Gustaf I:s tid blir tillgången på inhemskt material visserligen
större; handlingarne finnas nu till icke obetydlig del i vårt eget riksarkiv,^
men lakuner upptäckas dock litet emellan, och detta förhållande kan af
ofvan uppgifna anledning antagas komma att fortfara till inemot det 17:de
århundradets slut.
Förutom med afslutningen af det från trycket utgifna har jag under
året kompletterat och redigerat aktsamlingen icke blott för den närmast
följande tiden, utan äfven för en del af det 17:de århundradet, för hvilket
ändamål äfven en resa till arkiven i Petersburg, Reval, Königsberg, Lubeck
och Köpenhamn varit nödvändig och af mig under förliden höst blifvit
verkstäld. I öfverensstämmelse med den redan i förra årets redogörelse
framstälda arbetsplanen är ämnadt, att materialet för det återstående af det
17:de århundradet skall i år samlas, så att äfven de lakuner, hvilka
dervid upptäckas i härvarande arkiv, blifva genom det felandes uppsökande
4 Tredje hufviidtitelii.
i utlandet fylda, och traktatverket sålunda, hvad materialsamlingen för
nämnda århundrade beträffar, vid 1888 års slut föreligga komplett.»
På grund af hvad jag nu i olika punkter anfört och föreslagit, får jag i
underdånighet hemställa,
att Eders Kongl. Maj:t måtte af Riksdagen för år 1889 äska de anslag
under tredje hufvudtiteln, som finnas intagna i kolumnen b af den i likhet
med hvad föregående år egt rum utarbetade tablå, som torde böra fogas
vid denna dags protokoll såsom bilaga A;
att de ordinarie anslagen måtte föreslås att utgå mot nu gällande redo¬
visningsskyldighet samt med samma rätt till deras användande och under
enahanda vilkor som hittills;
och att utdrag af protokollen vid föredragning i sammansatt statsråd
den 16 nästlidne december och 7 januari rörande den för de förenade
rikena gemensamma utrikesbudgeten måtte såsom bilagor B. och C. åtfölja
protokollet öfver denna föredragning.
Jemlikt öfrige statsrådsledamöters tillstyrkande
behagade Hans Maj:t Konungen, med gillande af det
föredragna förslaget till riksstatens tredje hufvudtitel för
år 1889 samt af hvad Herr Ministern för utrikes ärendena
i öfrigt hemställt och föreslagit, befalla, att afskrift af
detta protokoll skulle till finansdepartementet öfverlemnas
för. att tjena till ledning vid författandet af Kongl. Maj:ts
nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets
tillstånd och behof.
in fidem
Hj. Tauvon.
.
vit >. i'
6 Tredje hufvudtiteln.
Bil. A.
Ordinarie anslag.
Kabinettskassans utgifter.
1 Departementschefen, Ministern för utrikes
ärendena.................................................
2 Utrikesdepartementet..................................
3 Ministerstaten..............................................
4 Militärattachéer...........................................
5 Skrifmaterialier, expenser och extra ut¬
gifter........................................................
|
Riksstaten
1888.
|
Förslag till
Riksstat
1889.
|
Norges andel
i utrikes-
budgeten
1889.
|
Sveriges och
Norges ge¬
mensamma
utrikesbud-
get 1889.
|
a
kronor.
24,000
27,495
345,000
8,400
45,955
|
b
kronor.
24,000
27,495
345,000
8,400
45,955
|
C
kronor.
11,455
143,750
3,600
29,045
|
d (b + c)
kronor.
*
24.000
38,950
488,750
12.000
75,000
|
Säger
|
450,850
|
450,850
|
187,850
|
638,700
|
Konsulkassans utgifter.
|
|
|
|
|
c Utrikesdepartementet..................................
|
10,000
|
10,000
|
7,500
|
17,500
|
7 Konsulsstaten.............................................
|
132,830
|
131,085
|
98,765
|
230,450
|
8 Skrifmaterialier, expenser och extra ut-
|
|
|
|
|
gifter.......................................................
|
17,170
|
18,315
|
13,735
|
32,050
|
Säger
|
160,000
|
160,000
|
120,000
|
280,000
|
Summa
|
610,850
|
610,850
|
307,850
|
918,700
|
Utgifter som bestridas af svenska statsverket
|
|
|
|
|
allena.
|
|
|
|
|
» Svenska kyrkan i Paris..............................
|
2,950
|
2,950
|
|
|
Säger
|
2,950
|
2,950
|
|
|
Summa
|
613,800
|
613,800
|
|
|
Extra anslag.
|
|
|
|
|
i För fortsatt utgifvande af »Sveriges
|
|
|
|
|
Traktater»..............................................(
|
4,500
|
4,500
|
|
|
Säger
|
4,500
|
4,500
|
|
|
Summa
|
618,300
|
618,300
|
|
|
Tredje hufvudtiteln.
7
Aninärkninga r.
(Till kabinettskassans utgifter bidrager Sverige med 12/n och Norge med °/17. Anslagen till minister-
j staten och militärattachéer äfvensom till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter må användas
utan hinder af deras fördelning & särskilda utgiftstitlar eller inskränkning till något visst år.
(Sverige bestrider allena löneanslaget till departementschefen, men för vinnande af ofvan angifna
J proportion mellan slutsumman för Sveriges andel och slutsumman för Norges andel i kabi¬
nettskassans utgifter är Norges bidrag till anslagsrubriken 5 beräknadt högre än proportionen.
Till en del af konsulskassans utgifter påräknas de vid de lönade konsulaten inflytande konsulat-
afgifterna utaf svenska och norska fartyg samt expeditionsafgifter (ang. beräkningen af dessa,
se sid. 9—10 här nedan). Resten af utgifterna bestrides af statsanslag, till hvilka Sverige
bidrager med 4/7 och Norge med 3/7. Anslagen under konsulskassan må fritt användas,
l ' allenast med den inskränkning lönestaten för utrikesdepartementet betingar.
(Hela utgiften för konsulsstaten 1889 utgör 465,950 kr. (se sid. 15 rad 12 uppifrån), men då
inkomsten af konsulat- och expeditionsafgifterna 1889 beräknas till 235,500, utföres här
r i kolumnen d endast skilnaden 230,450 kr. Minskningen för 1889 beror derpå, att ett
belopp af 2,000 kronor öfverförts till anslagsrubriken 8, skrifmaterialier, expenser och extra
utgifter. 4/7 af nämnda belopp är i rundt tal 1,145 kr., hvarmed således Sveriges bidrag
minskats på anslagsrubriken 7 och ökats på anslagsrubriken 8.
8 Se anmärkningen under 7.
8
Tredje lmfvudtiteln.
Bil. B.
Utdrar) af protokollet öfver utrikesdepartementsärenden, hållet inför
Hane Maj:t Konungen i sammansatt statsråd å Stockholms
slott den 16 december 1887.
N ärvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Ehrensvärd,
Hans Excellens Norske Herr Statministern Richter,
Statsråden Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hammarskj öld,
Richert,
von Krusenstjerna,
Friherre Tamm,
Friherre Peyron,
Astrup
Statsrådet Sörenssen anmäldes vara af sjukdom förhindrad att deltaga i dagens konselj.
3:o.
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog ett af honom upp-
■ gjordt förslag till de förenade rikenas utrikesbudget för år 1889 och anförde dervid:
Beräkningen öfver kabinettskassans utgifter upptager samma slutsumma som för
åren 1886—1888 eller kr. 638,700, af hvilken, enligt den vedertagna proportionen 12 till 5,
lalla på Sveriges andel kr. 450,850 och på Norges kr. 187,850.
Utgiftsförslaget för ka b i n ett sk a e sa n omfattar enligt beräkningen:
ministern för utrikes ärendena........................... kr. 24,000: —
utrikesdepartementet............ » 38,950: —
ministerstaten................... » 488,750: —
militärattachéer............................................. » 12,000: —
skrifmaterialier, expenser och extra utgifter........ » 75,000: —
eller tillsammans kr. 638,700
f
Tredje hufvudtitelu.
9
I afseende å utrikesbudgeten för år 1888 hade Eders Kongl. Majit föreslagit, att,
i anledning deraf, att af de från ministerstaten utgående pensionsbelopp tillsammans
kr. 7,600 blifvit lediga, detta belopp måtte öfverföras från nämnda stat till »skrif¬
materialier, expenser och extra utgifter», så att anslaget till ministerstaten finge beräknas
med kr. 481,150 och anslaget till »skrifmaterialier, expenser och extra utgifter» med
kr. 82,600.
Riksdagen har emellertid i skrifvelse den 1 sistlidne juli förklarat, att besparingen å
kabinettskassans pensionsstat synts Riksdagen vara af endast tillfällig natur och således
ej påkalla den af Eders Kong]. Maj:t föreslagna öfverföringen af beloppet till rubriken
»skrifmaterialier, expenser och extra utgifter». Storthinget åter har lemnat utan an¬
märkning hvad i berörda hänseende blifvit af Eders Kongl. Magt föreslaget, men, då
kabinettskassans slutsumma förblifvit oförändrad, torde, med den dispositionsrätt Eders
Kongl. Magt, eger öfver de särskilda anslagen till kassans ifrågavarande tvenne afdel-
nino-ar, några olägenheter icke komma att vållas af de olika beslut, hvari de särskilda
representationerna stannat i fråga om beräkningen af fördelningen af nämnda slutsumma
mellan de särskilda afdelningarna.
De från kabinettskassan utgående pensioner hafva ökats med kr. 2,000 årligen genom
tilldelande, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 9 innevarande månad, af
pension åt Eders Kongl. Maj:ts f. d. Ministre Plénipotentiaire i Konstantinopel S. Ehren-
hoff till ett belopp af kr. 4,000, deraf ena hälften bestrides af kabinettskassan och den
andra hälften utgår af konsulskassan.
KonsulsTcassans inkomst af konsulatafgift^ bär för 1888 beräknats till kr. 223,000
enligt följande uppställning:
distrikt______________________ kr.
Afgifter från Antwerpens
» » Archangels
». » Barcelonas
» » Bilbaos
» » Genuas
» » Havres
» » Helsingfors’
» » Köpenhamns
» » Leiths
» » Lissabons
» » Londons
» » Lybecks
» » Rigas
» » Rio de Janeiros
10.500
2,500
8,000
2.500
1.500
20,000
5.500
15,000
17.500
6.500
114,000
7.000
6.000
6,500
Summa kr. 223,000: —.
Enligt de från vederbörande konsulat inkomna uppgifter mota ds en minskning för
1889 för hvartdera af Archangels och Leiths distrikt af kr. 1,000 samt för Helsingfors
af kr. 500, men då för Rio de Janeiro kan påräknas en ökning af kr. 2,000 samt för
Bill. till Rihsd. Prof. 1888. 1 Sami. 1 Afd. 2
10
Tredje hufvudtiteln.
hvardera af Antwerpens och Köpenhamns distrikt af kr. 1,000, blir slutsumman jemlikt
följande beräkning kr. 224,500 eller kr. 1,500 mera än som för år 1888 beräknades.
Konsulatafgifterna beräknas sålunda för 1889 till följande belopp:
Från Antwerpens distrikt ................. kr. 11,500
» Archangels » » 1,500
» Barcelonas » » 8,000
» Bilbaos » » 2,50C
» Genuas » » 1,50C
» Havres » » 20,000
» Helsingfors’ » » 5,000
» Köpenhamns » » 16,000
» Leiths » » 16,500
» Lissabons » » 6,500
» Londons » » 114,000
» Lybecks » » 7,000
» K,igas » » 6,000
» Bio de Janeiros » » 8,500
Summa kr. 224,500: —,
hvaraf med ledning åt 1886 års siffror i runda tal kr. 79,500 eller 35,5 procent antagas
belöpa på svenska och kr. 145,000 eller 64,5 procent på norska fartyg.
Konsulskassans inkomster af expeditionsafgifter, som för 1888 beräknades till kr. 12,500,
antagas emellertid af vederbörande konsuler för år 1889 icke kunna uppskattas till
högre belopp än 11,000 kr. Med huru stor del häraf Sverige och Norge hvart för sig
kunna komma att bidraga, kan för närvarande icke beräknas, enär den under loppet af
året utfärdade allmänna instruktion för konsulernes embetsutöfning, hvilken instruktion
innehåller bestämmelser rörande konsulernes skyldighet att lemna uppgifter angående
expeditionsafgifternas fördelning på svenska och norska ärenden, icke förr än under
sistlidne augusti månad kommit konsulerne tillhanda. Det torde derföre för denna
gång få anses lämpligast att liksom för år 1888 beräkna dessa afgifter såsom belöpande
sig med hälften på Sverige och hälften på Norge.
Om till den beräknade inkomsten af konsulatafgifter......................... kr. 224,500
samt. af expeditionsafgifter................................................................... » 11,000
lägges statsbidrag till samma belopp, hvarmed dessa under en följd af år
utgått och jemväl för 1888 blifvit beviljade, nemligen kr. 160,000 från Sverige
och kr. 120,000 från Norge eller tillsammans......................................... » 280,000
skulle konsulskassans inkomster komma att utgöra i det hela................... » 515,500
eller samma belopp som för år 1888 beräknades.
Beträffande härefter konsulskassans utgifter, bland Indika bidraget till utrikes¬
departementet upptages med oförändradt belopp kr. 17,500, inträder en ökning i rubriken
löner och arfvoden i följd deraf att vice-konsuln i Newcastle on Tyne vid ingången af.
Tredje lmfvudtitelii.
11
1889 på grund af nådiga beslutet den 3 december 1882 blifver berättigad till ett andra
ålderstillägg af kr. 500.
I afseende på anslagen till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet ifrågakom-
mer icke någon förändring.
I anslagen till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet uppstår en minskning
genom indragning, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts beslut den 4 sistlidne februari, af det
hittills med kr. 1,000 utgående årliga anslaget till konsulatet i Smyrna.
Under rubriken pensioner har kunnat afföras ett belopp af kr. 3,500, motsva¬
rande den pension, som uppburits af numera aflidne f. d. konsuln O. L. Berg. Dere¬
mot har ett belopp af kr. 2,000 tillkommit för den pension, hvilken, enligt hvad
jag redan omförmält, tilldelats Eders Kongl. Maj:ts f. d. Ministre Plénipotentiaire i Kdn-
stantinopel Ehrenhoff och hvaraf hälften utgår af konsulskassan. I denna rubrik upp¬
står således en minskning af kr. 1,500.
För skrifmaterialier, expenser och extra utgifter beräknas för 1888 ett.belopp af
kr. 30,050. Till denna titel och särskild! till rubriken »diverse utgifter» torde desto
heldre böra öfverföras öfverskotten från de andra titlarne, kr. 2,000, som det ligger i
sakens natur att, i samma mån som vi, allt efter det tillgångarne medgifva, utvidga vårt
konsulsväsen, ifrågavarande utgifter måste ökas. Slutsumman för konsulskassans utgifter
blir densamma som för 1888 är upptagen eller kr. 515,500.
Konsulskassans utgifter år 1889 skulle alltså omfatta:
utrikesdepartementet.................................................................. 17,500
konsulsstaten
a) löner och arfvoden ......................................................... 332,400
b) anslag till kontorskostnader mot redovisning ..................... 55,000
c) anslag till kontorskostnader utan redovisning______________________ 66,500
d) pensioner ...................................................................... 12,050 465,950
skrifmaterialier, expenser och extra utgifter.._____________________________________________ 32,050
Summa utgifter kr. 515,500
Denna summa motsvaras af den ofvan gjorda inkomstberäkningen.
En sammanställning af beräkningarne för 1888 och 1889 skulle hafva följande utseende:
Inkomster:
statsverkets bidrag
konsulatafgifter.....
expeditionsafgifter.
Utgifter:
1888
................... 280,000
|
1889
280,000
|
ökning
|
minskning
|
................... 223,000
|
224,500
|
1,500
|
—
|
__________________ 12,500
|
. 11,000
|
|
1,500
|
Summa kr. 515,500
|
515,500
|
1,500
|
1,500
|
1888
................... 17,500
|
1889
17,500
|
ökning
|
minskning
|
1. utrikesdepartementet
Transport kr. 17,500
17,500
12
Tredje hufvudtiteln.
|
|
1888
|
1889
|
ökning
|
minskning
|
|
Transport kr.
|
17,500
|
17,500
|
—
|
—
|
konsulsstaten
|
|
|
|
|
|
a) löner och arfvoden .
|
331,900
|
332,400
|
500
|
|
b) anslag till
|
kontorskostnader mot redo-
|
|
|
|
visning_____
|
|
55,000
|
55,000
|
|
|
c) anslag till
|
kontorskostnader utan redo-
|
|
|
visning_____
|
|
67,500
|
66,500
|
—
|
1,000
|
d) pensioner..
|
|
13,550
|
12,050
|
—
|
1,500
|
skrifmaterialer,
|
expenser och extra utgifter
|
30,050
|
32,050
|
2,000
|
|
|
Summa kr.
|
515,500
|
515,500
|
2,500
|
2,500
|
De summor, som för tillfälliga och oförutsedda utgifter samt
|
till betäckande af
|
möjligen bristande inkomster skulle behöfva begäras af Storthinget, anser jag böra i likhet
med föregående år beräknas till kr 12,000 för kabinettskassan och kr. 24,000 för
konsulskassan. hör Sveriges del lärer Eders Kong]. Maj:t vilja af Riksdagen begära
samma dispositionsrätt öfver uppkommande besparingar, som hittills varit medgifven.
Jag hemställer i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t behagade öfver de af mig
uppgjorda förslag och beräkningar infordra Kongl. Norska Regeringens betänkande.
Till denna af det sammansatta statsrådets öfrige ledamöter tillstyrkta hemställan
behagade Hans Maj: t konungen i nåder lemna bifall. •
ex protocollo
Ifj. Tauvon.
Tredje hufvudtiteln.
13
Bil. C.
Protokoll öfver utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i sammansatt statsråd å Stockholms slott den 7
Januari 1888.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Themptandek,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve EhrensväKD,
Hans Excellens Norske Herr Statsministern Richter,
Statsråden Lovén,
Vön Steyern,
Friherre von Otter,
Hammarskjöld,
von Krusenstjerna,
Friherre Tamm,
Friherre Peyron,
SÖRENSSEN,
Astrup.
t
Statsrådet Richert anmäldes vara af sjukdom hindrad att närvara.
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena föredrog i underdånighet för¬
slaget till de förenade rikenas gemensamma utrikesbudget för 1889 samt Kongl. Norska
Regeringens den 29 nästlidne december deröfver afgifna underdåniga betänkande.
Herr Ministern anförde:
Som Kongl. Norska Regeringen icke haft någon erinran att göra mot de gjorda
beräkningarna, får jag i underdånighet föreslå, att Eders Kongl. Maj:t måtte med
gillandé af desamma, hvilka böra denna dags protokoll biläggas, besluta att af Riks¬
dagen och Storthinget begära de för utgifternas bestridande nödiga anslag, att utgå
efter den för de förenade rikenas bidrag till sådana utgifter hittills tillämpade proportion
såväl för kabinettskassan som för konsulskassan.
14 Tredje hufvudtiteln.
Med hänsyn såväl till de för Sverige och Norge olika statsregleringsperioderna som
till den olika dispositionsrätt öfver besparingar å ifrågavarande anslag, hvilken i de båda
rikena under senare år varit bestämd, får jag slutligen föreslå,
att af Riksdagen måtte för år 1889 begäras 450,850 kronor till kabinettskassan och
160.000 kronor till konsulskassan att utgå emot nu gällande redovisningsskyldighet samt
med samma rätt till anslagens användande och under enahanda vilkor som hittills,
och att af Storthinget måtte för budgetterminen 1 juli 1888—30 juni 1889 äskas
187,850 kronor till kabinettskassan och 120,000 kronor till konsulskassan förutom hvad
i konsulatafgifter af norska fartyg samt expeditionsafgifter kan komma att under samma
period inflyta, äfvensom derutöfver ett anslag för tillfälliga eller oförutsedda utgifter af
36.000 kronor, hvaraf 12,000 kronor för kabinettskassan och 24,000 kronor för konsuls¬
kassan.
Uti hvad Herr Ministern för utrikes ärendena sålunda hemställt och föreslagit, för¬
enade sig det sammansatta statsrådets öfriga ledamöter,
och behagade Hans Maj It Konungen detsamma i nåder gilla
och bifalla.
im liden)
Hj. Tauvon.
Tredje liufvudtiteln.
15
Sveriges och Norges gemensammma utrikesbudget
|
för år 1889.
|
|
Sverige.
|
Norge.
|
Tillsammans.
|
I. Kdbinettskassan:
|
Kronor.
|
Kronor.
|
Kronor.
|
1. Ministern för utrikes ärenden.....................
|
24,000
|
|
24,000
|
2. Utrikesdepartementet______________________________
|
27,495
|
11,455
|
38,950
|
3. Ministerstaten_____________________________________ ..
|
345,000
|
143,750
|
488,750
|
4. Militärattachéer.................................
|
8,400
|
3,600
|
12,000
|
5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter...
|
45,955
|
29,045
|
75,000
|
Summa kronor
|
450,850
|
187,850
|
638,700
|
II. Konsulskassan:
|
|
|
|
6. Utrikesdepartementet-..............................
|
10,000
|
7,500
|
17,500
|
7. Konsulsstaten_____________________________ 465,950
|
|
|
|
afgår hvad som häraf beräknas kunna
|
|
|
|
bestridas af inflytande konsulat- och
|
|
|
|
expeditionsafgifter..................!'...... 235,500
|
131,685
|
98,765
|
230,450
|
8. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter...
|
18,315
|
13,735
|
32,050
|
Summa kronor
|
160,000
|
120,000
|
280,000
|
•
Beräkning öfver kabinettskassans utgifter för år 1889.
|
|
Kronor.
1. Ministern för utrikes ärendena........................................... 24,000
2. Utrikesdepartementet........................................................ 58,950
3. Ministerstaten.
a. Traktamenten:
Beskickningen i Berlin:
Envoyé Extraordinarie och Ministre
Plénipotentiaire........................... 48,000
Legationssekreterare........................ 6,000 54,000
Transport 54,000
62,950
16
Tredje hufvudtiteln.
Transport 54,000
Beskickningen i BrUssel och Haag:
Ministre Plénipotentiaire............................. 20,000
Beskickningen i Konstantinopel:
Ministre Plénipotentiaire__________________ 10,000
ÄpbÄr} Drog,nan........................................_ 4,000 14,000
Beskickningen i Köpenhamn:
Envoyé Extraordinaire ocli Ministre
Plénipotentiaire..............._.......... 36,000
Legationssekreterare.................. 5,000 4^000
Beskickningen i London:
Envoyé Extraordinaire och Ministre
Plénipotentiaire_________._________________ 60,000
Legationssekreterare __..... 8,000 68,000
Beskickningen i Madrid:
Ministre Plénipotentiaire............................. 22,000
Beskickningen i Lans:
Envoyé Extraordinaire och Ministre
Plénipotentiaire____________ 60,000
Legationssekreterare_______________________ 8,000 68,000
Beskickningen i S:t Beter sining:
Envoyé Extraordinaire och Ministre
Plénipotentiaire............. 60,000
Legationssekreterare_______________________ 8,000 68,000
Beskickningen i Bom:
Envoyé Extraordinaire och Ministre Plénipo¬
tentiaire ............................................... 29,000
Beskickningen i Washington:
E^oyé Extraordinaire och Ministre
Plénipotentiaire___________________________ 16,000
Legationssekreterare ......... 6,000 22,000
62,950
/
Transport 406,000
62,950
Tredje hufvudtiteln.
Transport 406,000
Beskickningen i Wien:
Envoyé Extraordinär och Ministre Plé-
nipotentiaire.................................. 40,000
Legationssekreterare-------------------------- 6,000
b. Expektanslön........................—.........
c. Pensioner.....................................
4. Militärattachéer:
1 Militärattaché_________________________—........
1 d:o -----------------------------........
5. Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter:
a. Skrifmaterialier och expenser--------------
b. Ekiperingspenningar__________________________
c. Hemliga utgifter_______________________________
d. Öfrig» extra utgifter.--------------.----------
46,000 452,000
........ 4,800
......... 31,950
_________ 6,000
6,000
......... 24,500
......... 10,000
_________ 14,000
......... 26,500
Summa kronor
17
62,950
488,750
12,000
75,000
638,700
Beräkning öfver konsulskassans inkomster och utgifter för år 1889.
Inkomster:
Svenska statsverkets bidrag...............................................—
Norska statsverkets bidrag................................-......—.....—
Konsulatafgifter, förslagsvis:
inom Antwerpens konsulsdistrikt_____________________ 11,500
» Archangels » --------------------- 1,500
» Barcelonas » 8,000
» Bilbaos » 2,500
» Genuas » 1,500
» Havres » 20,000
» Helsingfors’ » —................. 5,000
» Köpenhamns » 16,000
» Leiths » -------------.......- 16,500
» Lissabons » 6,500
» Londons » 114,000
» Lybecks » --------------------- 7,000
» Bigas » 6,000
» Rio de Janeiros » 8,500 224,500
Expeditionsafgifter, förslagsvis------------------------------ 11,000
Summa kronor
Kronor.
160,000
120,000
235.500
515.500
Bih. till Riksd. Prof. 188S. 1 Samt. I Afd.
O
18
Tredje hufvudtiteln.
. Utgifter:
6. Utrikesdepartementet.................
7. Konsul sstaten:
Uppbär konsulatafgifter.
Jemför ministerstaten.
D:o D:o.
Uppbär konsulatafgifter
åtnjuter fri bostad.
Uppbär konsulatafgifter.
a. Löner och arfvoden:
Antwerpen, Generalkonsuln, lön _________ 13,000
Archangel, » » 12,000
Barcelona, » » 12,000
Bilbao, Konsuln, » 9,000
Genua, Generalkonsuln, » 10,000
Hamburg, » » 8,000
Håvre » » 14,500
Vicekonsuln, » 4,500 19 qqq
Bordeaux, » » 6,000
2:ne ålderstillägg 1,000 7,000
Helsingfors, Generalkonsuln, lön _________ 15,000
Konstantinopel, Ministre Plénip. » 10,000
Drogman, » 2,000
sam,j Konsulatsekreteraren, » 6,000 18,000
Köpenhamn, Generalkonsuln, » 15,000
Vicekonsuln, » 4,500
ålderstillägg 500 20,000
Helsingör, Vicekonsuln, » 3,900
2:ne ålderstillägg 1,000 4 900
Leith, Konsuln lön 16,000
Lissabon, Generalkonsuln, » 15,000
London » » 24,000
Vicekonsuln, » 10,000
Kanslisten, » 6,000
En kontorist,' » 5,000
» 4,000 49,000
Cardiff, Vicekonsuln, » 8,000
Liverpool, » » 9,000
ålderstillägg 500 9,500
Newcastle, Vicekonsuln, » 9,000
2:ne ålderstillägg 1,000 10,000
West Hartlepool, Kontoristen, lön _________ 5,000
Lybeck, Generalkonsuln, » 12,000
Transport 272,400
17,500
17,500
Tredje hufvudtiteln. 19
Transport 272,400 17,500
Newyork, Vicekonsuln, lön _________ 6,000
Riga, Konsuln, » 9,000
Rio de Janeiro, Generalkonsuln, » 17,000
för} Shanghai, Vicekonsuln, » 12,000
KÄrgi'ter;iem'l Washington, Generalkonsuln, » 16,000 352,400
b. Anslag till kontorskostnader mot redovisningsskyldighet:
Antwerpen__________________ 4,500
Archangel________________________ 2,000
Barcelona_____________________________________________ 2,000
Bilbao_______________ 2,000
Genua______________________________________ 2,000
Havre_________ 4,000
Helsingfors______ _______ 4,000
Köpenhamn_________________________________ 4,500
Leith ____________________________________________ 6,000
Lissabon_________________________ 4,000
London_____________________________ 11,000
Lybeck__________________ 2,000
Riga_____________ 3,000
Shanghai________________ 4,000
55,000
c. Anslag till kontorskostnader utan redovisningsskyldighet:
Alexandrin_______________________ 3,500
Alger_________________ 3,000
Bordeaux..._______________________________ 2,000
Buenos Ayres__________ 4,000
Cardiff._______________ 4,000
Dardanellerna__________ 500
Gibraltar_________________ 2,000
Hamburg.......... 2,000
Havana__________________________________________ 3,000
Japan____________ 4,000
Kiel_____________________ 1,500
Liverpool___________ 5,000
Marseille_____________ 1,500
Melbourne............ 6,000
Montevideo........................... 2,000
Neapel________________ 3,000
Transport 47,000 387,400 17,500
20
Tredje hufvudtiteln.
Transport
|
47,000
|
387,400
|
17,500
|
Newcastle________________________________________________________
|
4,000
|
|
|
Newyork...........................................................
|
6,000
|
|
|
Pirseus.............................................................
|
1,000
|
|
|
Rio de Janeiro.____________________________________________—
|
4,000
|
|
|
Rom................................................................
|
3,000
|
|
|
Tanger ____________________________________________________________
|
1,500
|
66,500
|
|
d. Pensioner:___________________________________________________
|
|
12,050
|
465,950
|
Skrifmaterialier, expenser ock extra utgifter:
a. Skrifmaterialier och expenser___________________________
|
|
6,500
|
|
b. Ivonsulernes embetsutgifter_____________________________
|
|
15,500
|
|
c. Diverse utgifter.............................................
|
|
10,050
|
32,050
|
|
Summa
|
Kronor
|
515,500
|
Stockholm 1888. Kongl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
Fjerde hufvudtiteln.
Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i Statsrådet å Stockholms
slott den 12 Januari 1888.
Närvarande:
Hans excellens, herr statsministern Themptander,
Hans excellens, herr ministern för utrikes ärendena, grefve Ehrensvård,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
friherre von Otter,
Hammarskjöld,
von Krusenstjerna,
friherre Tamm, och
friherre Peyron.
Departementschefen, statsrådet friherre Peyron anhöll i under¬
dånighet att få underställa Kongl. Maj:ts nådiga pröfning frågan om
reglerandet af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel för år
1889 och att i sammanhang dermed få föredraga följande till Kong!.
Magt inkomna framställningar i de delar, som icke förut blifvit inför
Kongl. Maj:t anmälda:
generalfälttygmästarens och chefens för artilleriet underdåniga skrif¬
velse den 15 november 1887 angående arméförvaltningens artilleri¬
departements behof af statsanslag under år 1889;
generalfälttygmästarens och chefens för artilleriet underdåniga skrif¬
velse den 23 november 1887 angående uppsättning af en fästnings-
artilleribataljon å Vaxholm Oskar Fredriksborg;
Bih. Ull Riksd. Prat. 1888. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft.
1
2
Fjerde lmfvudtiteln.
arméförvaltningens å fortifikationsdepartementet underdåniga skrif¬
velse den 15 november 1887 angående nämnda departements medels-
behof under år 1889 jemte chefens för fortifikationen dervid fogade
underdåniga framställning af samma dag angående extra ordinarie anslag
till fortifikationsbehof för år 1889;
arméförvaltningens å intendentsdepartementet underdåniga skrifvelse
den 31 december 1886 angående ett af särskilda komiterade utarbetadt
förslag till beklädnadsreglemente för indelta armén, Vermlands fältjägare-
corps och beväringen m. m.;
samma departements underdåniga skrifvelse den 11 november 1887
angående departementets behof af statsmedel för år 1889;
arméförvaltningens å civila departementet underdåniga skrifvelse
den 9 december 1887 angående behofven under år 1889 å de under
departementets förvaltning stälda anslag;
arméförvaltningens å fortifikations-, intendents- och civila departe¬
menten underdåniga skrifvelse den 3 november 1887 angående upp¬
tagandet och redovisandet af anslaget till trängen under vederbörliga
statsanslag från och med år 1889;
chefens för generalstabens topografiska afdelning underdåniga
skrifvelse den 17 november 1887 angående behofvet af medel för de
topografiska arbetena under år 1889; samt
sjukvårdskomiténs underdåniga framställning den 15 november
1887 angående en andre bataljonsläkares vid Kronprinsens husar¬
regemente tjenstgöring vid trängbataljonen.
Föredraganden anförde härefter beträffande de
Ordinarie anslagen:
Indelta arméns befälsaflöning.
[1]
Förtöjning af I sin ofvan nämnda underdåniga skrifvelse den 9 december 1887
detta anslag. erinrar arméförvaltningen å civila departementet, hurusom det af Riks¬
dagen för år 1888 uppförda extra anslag 77,500 kronor »för tillämpning
af nya värnpligtslagens föreskrifter i fråga om de värnpligtiges in¬
skrifning och redovisning m. m.» enligt derom lemnade föreskrifter skall
användas för beredande, enligt gällande stater, af dagaflöning och por-
tionsersättning åt det i ständig tjenstgöring varande befälet och under-
3
Fjerde hufvndtiteln.
befälet vid Hallands, Vesternorrlands och Blekinge bataljoner samt till
aflöning åt afdelningsområdesbefälhafvarne å fastlandet och sålunda
är afsedt för utgifter, hvilka, såsom årliga och ständiga, böra enligt
sin natur ses till godo genom ordinarie anslag. Nu i fråga varande
extra anslagsmedel borde derför till ordinarie anslagsstaten öfverföras,
dervid det folie af sig sjelf, att de delar deraf, som afsåge beredande
af dagaflöning och portionsersättning åt de nämnda bataljonernas per¬
sonal borde öfverflyttas till de ordinarie anslag, hvarifrån denna per¬
sonal i öfrigt aflönades, således, hvad anginge de båda förstnämnda
bataljonerna, till »Hallands beväring» och »Vesternorrlands beväring»,
samt, beträffande Blekinge bataljon, provisoriskt till »Marinregementet»,
intill dess eget anslag blefve, efter fullbordad organisation, för sist¬
nämnda bataljon uppförd t.
Hvad åter angår den för afdelningsområdesbefälhafvarne afsedda åter¬
stoden af anslaget, kunde visserligen, fortsätter arméförvaltningen, i fråga
sättas, att beloppet blefve såsom ett särskildt nytt ordinarie anslag i
riksstaten uppfördt. Men utom det föga önskvärda i ökandet af huf-
vudtitelns många anslagsrubriker med en ny, talade också praktiska skäl
för medlens fördelande på vissa redan förut befintliga anslag. Värn-
pligtslagens inskrifningsområden voro fästade vid och benämndes efter
indelta infanteritrupperna och beväringsbataljonerna utom ett inskrif-
ningsområde, som vore tilldeladt de båda fotgardesregementena gemen¬
samt. Det läge derför i sakens natur att det varit förvaltningsmyn¬
digheterna. vid sagda truppförband, hvilka fått göromålen med utbetal¬
ningen af afdelningsområdesbefälhafvarnes arfvoden sig anförtrodda;
och då vore också för arméförvaltningen å civila departementet af
praktisk vigt, att, om möjligt, de derför erforderliga förskottsmedlen
utginge från de anslag, som redan förut lemnade hufvudmassan af de
förskottsmedel, hvilka från departementet höllos trupperna till hända.
Enligt arméförvaltningens åsigt borde alltså i fråga varande 77,500
kronor fördelas på följande sätt:
Å hvart af anslagen för »Hallands beväring», »Vesternorrlands be¬
väring» och »Marinregementet» (för Blekinge bataljon) skulle, enär i de
af Pdksdagen uppå Eders Kongl. Maj:ts förslag faststälda normalsta¬
terna för omförmälda truppafdolningar blifvit stadgadt, att dagaflöning
och portion under vapenöfningarna skola vid dem utgå från anslaget
till beväringsmanskapets vapenöfningar, uppföras för
1 regementsofficer, dagaflön.i (förslagsvis) 305 dagar å 4 kr. kr. 1,220: —
1 regementsqv.-mästare d:o d:o å 3 » » 915: —-
4
Fjerde hufvudtiteln.
1 kapten, dagaflöning i (förslagsvis) 305 dagar å 3 kr. kr.
3 kaptener d:o d:o k 3 d »
1 underofficer d:o 305 dagar å 1 kr. kr. 305: —
portionsersättning d:o å50öre» 152:50 »
3 d:o dagaflöning och portionsersättning..................... »
1 d:o dagaflöning i 305 dagar å 40 öre..... kr. 122: —
portionsersättning i d:o å 50 öre...... » 152: 50 »
2 afdelningsområdesbefälhafvare arfvode å 250 kr............. »
2 d:o d:o å 300 » ............ »
915: —
2,745: —
457: 50.
1,372: 50.
274: 50-
500: —
600: —
eller i jemnadt tal 9,000 kronor.
Summa kr. 8,999
50.
2
2
d:o
arfvode
|
å 250
|
kr..........
|
kr.
|
500: —
|
d:o
|
å 300
|
D .........
|
3)
|
600: —
|
|
|
Summa
|
kr.
|
1,100: —,
|
hvaremot hvad sedan af det ursprungliga anslagsbeloppet återstode
borde tilldelas anslaget för indelta arméns befälsaflöning.
Då från nu varande anslagssumman............................. kr. 77,500: —
dragas
för 3 beväringsbataljoner åkr. 9,000: — kr. 27,000: —
3> 2 gardesregementen å » 1,100:— » 2,200:— » 29,200:_
utvisade återstoden....................................................................... kr. 48,300: —
det belopp, som efter arméförvaltningens åsigt borde för bestridande
af arfvoden åt afdelningsområdesbefälhafvare komma anslaget till in¬
delta arméns befälsaflöning till godo.
Mot arméförvaltningens yrkande att ifrågavarande 77,500 kronor
måtte uppföras på ordinarie stat, har jag intet att erinra. Åtgärden
synes mig tvärtom med nödvändighet påkallas af den omständigheten,
att medlen, såsom arméförvaltningen erinrar, äro afsedda för utgifter,
hvilka till sin natur äro ständiga och årliga. Förslaget att under
vederbörande truppafdelningarnas anslag uppföra de aflöningsbelopp,
som skola utgå till afdelningsområdesbefälhafvarne, anser jag likaledes
väl grundad! Det är visserligen sannt, att, med den organisation som
gifvits åt inskrifningsväsendet, afdelningsområdesbefälhafvarne icke
Fjerde hufvudtlteln. 5
kunna anses i sträng mening höra till det truppförband, å hvars stat
aflöningen kommer att uppföras; men då utbetalningen af densamma,
på sätt arméförvaltningen upplyser, af praktiska skäl måste anförtros
åt vederbörande truppförbands förvaltningsmyndigheter, torde från nyss¬
nämnda omständighet något skäl mot förslaget så mycket mindre kunna
hemtas, som afdelningsområdesbefälhafvarne i regeln jemväl komma
att stå i lydnadsförhållande till befälet vid det truppförband, genom
hvars förvaltningsmyndigheter den dem tillkommande aflöning skall
dem tillhandahållas.
Hvad åter angår förslaget, att det belopp, som erfordras till be¬
redande af dagaflöning och portionsersättning åt befälet vid Blekinge
bataljon, skulle uppföras å anslaget till marinregementet, kan jag icke
instämma med arméförvaltningen. Som Eders Kongl. Maj:t täcktes
erinra sig, är nyssnämnda anslag afsedt att indragas, sedan den vid
1886 års riksdag beslutade förändring i beväringstruppernas samman¬
sättning blifvit genomförd, och anslaget står till Eders Kongl. Maj:ts
förfogande att, i den mån medel derå varda tillgängliga, användas ej
mindre till Blekinge bataljons utan äfven till Hallands och Vesternorr-
lands bataljoners nya organisation. Att under sådana förhållanden
under marinregementets anslag uppföra ett nytt, endast för förstnämnda
bataljon afsedt belopp synes mig icke alldeles lämpligt. Det erforder¬
liga beloppet torde fastmera böra uppföras såsom särskildt anslag
under rubrik »Blekinge bataljon», till hvilket de öfriga medel, som efter
organisationens genomförande skola till bataljonen utgå, sedermera
torde böra öfverflytias.
Icke heller i fråga om den tid, för hvilken dagaflöning och por¬
tionsersättning skall beräknas att från nu förevarande anslag utgå till
beväringsbataljonernas befäl, kan jag dela arméförvaltningens mening.
I staten för Gotlands infanteriregemente, med hvilken de antagna sta¬
terna för beväringsbataljonerna i öfrigt öfverensstämma, beräknas den
från regementets egna medel utgående dagaflöningen och portions-
ersättningen för 335 dagar, eller för 30 dagar mera än arméförvaltnin¬
gen nu föreslagit. Det synes mig derför lämpligt att, äfven i fråga
om beväringsbataljonernas stater, enahanda beräkningsgrund iakttages,
helst vapenöfningarne, under hvilka dagaflöningen och portionsersätt-
ningen skall bestridas från anslaget till beväringsmanskapets vapen-
öfniugar, vid samtliga beväringstrupperna torde komma att fortgå lika
lång tid.
För hvar och en af de tre beväringsbataljonerna lärer alltså, ut-
Fjerde hufvudtiteln.
öfver hvad arméförvaltningen antagit, böra beräknas dagaflöning och
portionsersättning för ytterligare 30 dagar, utgörande:
för
»
»
»
»
3)
»
regementsofficer........................
regementsqvartermästare ......
kapten .........................................
» ..........................................
underofficer, dagaflöning och
portionsersättning...............
underofficerare ........................
d:o dagaflöning
och portionsersättning .....
å 1:
å 1:
å 0:
eller, då dertill läggas af arméförvaltningen beräknade
|
kr.
|
120: —
|
|
|
90: —
|
: —
|
»
|
90: —
|
: — ............
|
»
|
270: —
|
: 50 ............
|
7)
|
45: —
|
: 50 ............
|
77
|
135: —
|
: 90 ............
|
))
|
27: —
|
Summa kr.
|
777: —
|
beräknade
|
))
|
8,999: 50,
|
|
kr.
|
9,776: 50,
|
|
»
|
9,780: —
|
|
))
|
77,500: —
|
29,340: —
|
|
|
2,200: —
|
))
|
31,540: —
|
|
kr.
|
45,960: —
|
som torde kunna jemnas till.........................
Då från anslagssumman ........................
dragés för 3 beväringsbataljoner å 9,780:
» 2 gardesregementen å 1,100:
skulle alltså skilnaden ....................................
utgöra det belopp, hvarmed anslaget till indelta arméns befälsaflöning
skulle höjas och hvilket, äfven med den minskning jag ifrågasatt, lem-
nar tillgång till beredande af någon ökning i de nu till afdelningsom-
rådesbefälhafvarne utgående arfvodena.
Med stöd af hvad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Eders
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att för beredande af arfvoden åt de afdelnings-
områdesbefälhafvare, som äro anstälda i inskrifnings-
områden, som benämnas efter indelta infanteriets
olika truppafdelningar och Vermlands fältjägarecorps,
höja det nu till indelta arméns befälsaflöning ut¬
gående anslaget................................... kr. 4,177,276: —
med .................................................. » 45,960: —
till ......................................
kr. 4,223,236
Fjerde lmfrudtiteln.
7
Ti!! trossens underhåll.
Redan uti sin underdåniga skrifvelse den 10 november 1885 an¬
gående 1887 års medelsbehof ansåg sig arméförvaltningen å inten-
dentsdepaidementet böra framhålla olämpligheten deraf, att kostnaderna
för underhållet af den indelta stamtruppens munderings- och tross-
persedlar bestridas från flera olika statsanslag, hvilka hvart för sig
måste i arméförvaltningens hufvudbok särskildt redovisas. Arméför¬
valtningen erinrade dervid, att detta vållade en onödig och tidsödande
omgång med hithörande ärendens behandling och genom utgifternas
spridda förekomst i räkenskaperne väsendtligen försvårade den öfver-
skådlighet och reda, som vore af nöden för ett behörigt bedömande al
denna omfattande och vigtiga detaljs verkliga ekonomiska resultat. I
och för afhjelpandet af dessa missförhållanden hemstälde arméförvalt¬
ningen om sammanslåendet af de för sagda materiel s underhåll anvi¬
sade tillgångar till ett enda statsanslag. i
Framställningen, hvilken då afsåg anslagen »till trossens under¬
håll» och till »lif-och släpmunderingar vid rotehållsregementena och Verm-
lands fältjägare-corps» samt intendentsdepartementets andel i anslaget
till »anskaffande och underhåll af beklädnads-, remtygs- samt häst- och
sadelmunderings-persedlar vid det berustade kavalleriet och det beru¬
stade infanteriet», äfvensom det under reservationsanslaget för »försvars¬
verket till lands i allmänhet» lör underhåll af kapotter samt remtygs-
och utredningspersedlar vid rotehållsinfanteriet utgående belopp 55,000
kronor, vann ej Eders Kongl. Maj:ts bifall, och behagade Eders Kongl.
Maj:t, då framställningen i arméförvaltningens redogörelse för 1888
års medelsbehof sedermera förnyades, genom nådigt beslut den 31 de¬
cember 1886 förklara densamma jemväl för det dåvarande ej till någon
Eders Kongl. Maj:ts åtgärd föranleda.
Sedan emellertid nytt beklädnadsreglemente under den 23 sep¬
tember 1887 utfärdats och dymedelst sistnämnda fråga, hvars afgö¬
rande Eders Kongl. Maj:t torde ansett böra föregå den föreslagna
sammanförningen af anslagen, vunnit sin slutliga lösning, har jag trott
mig så mycket snarare böra återupptaga ofvan nämnda förslag, som
arméförvaltningen ej mindre i sin underdåniga skrifvelse den 31 de--
cember 1886 angående det af särskilda komiterade utarbetade förslag
till beklädnadsreglemente än äfven i sin redogörelse för 1889 års me¬
delsbehof å nyo fäster uppmärksamheten å lämpligheten af den före¬
slagna åtgärden.
[2.]
Afföring ur
riksataten af
detta anslag.
8
Fjerde liufvudtiteln.
Arméförvaltningens framställning afser emellertid nu icke anslaget
»till anskaffande och underhåll af beklädnads- m. fl. persedlar vid det
berustade kavalleriet och det berustade infanteriet», hvilket anslag af
skäl, som eg a samband med den å bane bragta frågan om kavalleriets
omorganisation och som, derest förslag derom möjligen skulle komma
att af Eders Kongl. Maj:t göras till föremål för nådig proposition till
Riksdagen, lämpligen torde böra i sammanhang med redogörelsen der¬
för omständligare utvecklas, anses böra uteslutande för kavalleriet di¬
sponeras. Deremot har för den ifrågasatta sammanslagningen af de
öfriga anslagen ett nytt skäl tillkommit, som enligt arméförvaltningens
åsigt gör denna åtgärd ännu önskligare. Enligt de beräkningar, som
med det faststälda beklädnadsreglementets bestämmelser till utgångs¬
punkt inom arméförvaltningen verkstälts rörande frågan, i hvad mån
ofvan nämnda anslag äro tillräckliga för de med dem afsedda ändamål,
har nemligen befunnits, att å det anslag, 55,000 kronor, som under
anslaget för försvarsverket till lands i allmänhet finnes uppfördt för
anskaffning och underhåll af kappor, remtygs-, utrednings- och tältlags-
trosspersedlar vid rotehållsregementena och Vermlands fältjägarecorps,
brist kommer att uppstå, under det att ej mindre å anslaget »till lif-
och släpmunderingar» vid nämnda trupper än äfven, under förutsättning
att en del utgifter för trossen fortfarande såsom hitintills anvisas å
trosspassevolansfonden, å anslaget till »trossens underhåll» besparingar
äro att emotse, som sammanlagda motsvara nämnda brist; och då an¬
slaget »till trossens underhåll», derifrån, enligt gällande bestämmelser,
skola bestridas kostnaderna för trossens underhåll vid indelta infante¬
riet, kavalleriet och Vermlands fältjägarecorps äfvensom utrednings¬
persedlar för rusthållsinfanteriet samt tältlags- och fortskaffningstross
för rusthållstrupperna, är af reservationsanslags natur, kan i hvarje fall
öfverskottet å detta anslag ej under nuvarande förhållanden tagas i
anspråk för täckande af omförmälda brist. Genom sammanförandet af
de olika anslagen blefve åter ett dylikt utjemnande af dem möjligt och
ifrågavarande åtgärd skulle alltså leda derhän, att någon förhöjning i
anslaget till rotehållsregementenas kappor m. m. icke behöfde äskas.
Arméförvaltningen hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes
föreslå Riksdagen att till ett statsanslag sammanslå ifrågavarande tre
anslag, nemligen:
anslaget till lif- och släpmunderingsmunderingar vid rotehållsregemen¬
tena och Vermlands fältjägarecorps........................... kr. 304,063
Transport kr. 304,063
Fjerde hufvudtiteln.
9
Transport kr. 304,063
de under titeln »indelta arméns utredning)) å
intendents-departementets andel i anslaget för för¬
svarsverket till lands i allmänhet uppförda........... » 55,000
samt
anslaget till trossens underhåll................................................... » 26,520
för att med sammanlagdt ........................................................... kr. 385,583
i riksstaten hädanefter upptagas under benämning: »anslaget till be¬
klädnad och utredning m. m. för indelta infanteriet, Vermlands fält-
jägarecorps och Jemtlands hästjägarecorps, reservationsanslag»; och
skulle, vid bifall till förslaget, från det nya anslaget gäldas jemväl
kostnaderna för tältlags- och fortskaffningstrossen såväl vid nämnda
trupper som vid rusthållskavalleriet.
Som jag ofvan antydt, anser jag arméförvaltningens förslag väl
grundadt. Särskildt torde det vara egnadt att lätta öfversigten af rä¬
kenskaperna och att möjliggöra en noggran beräkning af utgifterna å
anslaget, fördelar, som ej mindre för den erforderliga kontrollen än
äfven för behandlingen af de ofta återkommande frågorna om kost¬
naden för arméns utredning äro af yttersta vigt. Mot arméförvaltnin¬
gens förslag till benämning å det nya anslaget skulle visserligen kunna
erinras, att titeln ej angifver, det jemväl underhållet af rusthållskaval-
leriets tältlags- och fortskaffningstross skall derifrån bekostas, men då
densamma för att uttrycka detta komme att blifva väl lång, har jag
ansett mig kunna låta bero vid hvad arméförvaltningen derutinnan före¬
slagit. Skulle emellertid det förut omnämnda förslaget till kavalleriets
omorganisation komma att för Riksdagen framläggas, lärer dock, vid
det förhållandet att i sådant fall Jemtlands hästjägarecorps’ andel i an¬
slaget torde komma att derifrån utbrytas, benämningen å anslaget böra
derefter lämpas.
I frågans nu varande skick hemställer jag om bifall till arméför¬
valtningens förslag och får, då det njm anslaget torde böra uppföras
å den plats i riksstaten, som innehafves af anslaget »till lif- och släp¬
munderingar vid rotehållsregementena och Vermlands fältjägarecorps»,
med anledning deraf nu tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t täcktes före¬
slå Riksdagen,
att, under vilkor af bifall till förslaget om upp¬
förande i riksstaten af ett nytt reservationsanslag till
beklädnad och utredning m. in. för indelta infanteriet,
Vermlands fältjägarecorps och Jemtlands hästjägare-
Bih. till Riksd. Prat. 1888. 1 Sami. 1 A/d. 1 Käft. 2
10
[3.]
Nedsättning i
anslaget till
kronprinsens
husar¬
regemente.
Fjerde hufvudtiteln.
corps, besluta att anslaget till trossens underhåll
skall ur riksstaten utgå.
Kronprinsens husarregemente.
Uti ofvan nämnda underdåniga framställning har den komité, åt
hvilken Eders Kongl. Majrt den 13 oktober 1886 uppdragit att utarbeta
nytt reglemente för sjukvården i fält, förmält sig jemväl hafva tagit
under öfvervägande frågan om erforderlig förstärkning af fältläkare-
corpsen, på det att armén icke må vara nödsakad rycka i fält med ett
otillräckligt antal läkare. Komitén vore i sådant syfte betänkt på att,
bland annat, föreslå uppförandet å hvarje trängbataljons stat af en
andre bataljonsläkarebefattning. Särskilt så länge endast en träng-
bataljon funnes, vore antalet af de dervid anstälde läkare, nemligen en
regementsläkare och en förste bataljonsläkare, väl litet. Upprätthållan¬
det af bataljonens egen sjukvård och i ännu högre grad undervisningen
af den mängd sjukvårdsstamsoldater och värnpligtige, hvilka utbildades
vid bataljonens skolor, af hvilka ofta tre fortginge samtidigt, kräfde
mycket arbete och dertill komme också, att tjenstgöringen vid träng¬
bataljonen mera än annorstädes vore egnad att befordra läkarens egen
utbildning för kriget. Det vore derföre synnerligen önskligt, om ökning
i antalet af vid trängbataljonen anstälde läkare kunde ske; och som
kronprinsens husarregemente, å hvilkets stat medel för aflöning af 4
läkare vore uppförda, numera, sedan regementet blifvit förlagdt i endast
två garnisonsorter, icke mera än öfriga regementen af samma storlek
vore i behof af så stort antal läkare, hemställer komitén, att vid åter¬
besättande af en vid nämnda regemente ledig andre bataljonsläkare¬
befattning må stadgas såsom vilkor, att blifvande innehafvare skall
vara nskyldig tills vidare tjenstgöra vid trängbataljonen.
Öfver förslaget hafva tillförordnade generalbefälhafvaren i lista
militärdistriktet, chefen för kronprinsens husarregemente, generalbefäl-
hafvaren i 4:de militärdistriktet och chefen för trängbataljonen blifvit
hörda; och hafva båda generalbefälhafvarne samt chefen för trängbatal¬
jonen tillstyrkt detsamma, hvaremot chefen för Kronprinsens husar¬
regemente afstyrkt det förnämligast på den grund, att svårighet skulle
möta att med endast tre läkare tillgodose sjukvården af det manskap,
som under regementets årliga på Bonarps hed försiggående repetitions-
öfningar qvarstannar i regementets båda garnisonsorter.
Fjerde hufvudtiteln. 11
De af komitén anförda skäl för dess framställning finner jag syn¬
nerligen beaktansvärda och har så mycket mindre något att erinra
deremot, att antalet läkare vid kronprinsens husarregemente minskas,
som den af chefen för regementet hufvudsakligen befarade olägenhet
af minskningen med lätthet torde kunna förebyggas genom att för
sjukvården af det fåtaliga manskap, som under repetitionsöfningarne
qvarblifver i garnisonsorterna, anlita enskild läkare; men då det torde
vara lämpligare, att de i kronprinsens husarregementes stat till en
andre bataljonsläkare uppförda aflöningsbelopp till trängens stat öfver-
flyttas, än att en vid förstnämnda regemente genom fullmagt anstäld
tjensteman skulle åläggas göra tjenst vid trängbataljonen, torde pro¬
position i berörda syfte böra till Riksdagen aflåtas; och hemställer jag
alltså nu, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen,
att, vid bifall till förslaget om uppförande i trän¬
gens stat af det för aflönande af en andre bataljons¬
läkare vid värfvad trupp erforderliga belopp 1,630 kr.
minska anslaget till kronprinsens husarregemente
med motsvarande summa 1,630 kr. från dertill i
riksstaten nu uppförde 188,615 kr., till 186,985 kronor.
Svea lifgarde.
Under åberopande af hvad jag här ofvan under anslaget till in¬
delta arméns befälsaflöning anfört, hemställer jag att Eders Kongl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att anslaget till svea lifgarde, nu kr. 165,074: —
må, för beredande af arfvoden åt 4
afdelningsområdesbefälhafvare, med .. » 1,100: —
höjas till...................................................... kr. 166,174: —
Andra lifgardet.
Likaledes hemställer jag,
att anslaget till andra lifgardet, nu kr. 164,489: —
må för nyssnämnda ändamål med........ » 1,100: —
höjas till.......................................................kr. 165,589: —
[4-]
Tillökning i
anRlaget till
svea lifgarde,
[5.]
Tillökning i
anslaget till
andra
lifgardet.
12
Fjerde Imfvudtiteln.
[6.]
Angående
organisation
af en fäst-
ni ngsartilleri-
bataljon å
Vaxholm
Oskar
Fredriksborg.
Fästningsartilleri.
Oaktadt den framställning om organisation af en fästningsartilleri-
bataljon å Vaxholm Oskar Fredriksborg, hvilken Eders Kongl. Maj:t
sistlidet år likasom hvart och ett af de trenne sistförflutna åren,
täckts göra till Riksdagen, icke vann dess bifall, bär generalfälttyg-
mästaren och chefen för artilleriet i sin ofvan nämnda underdåniga
skrifvelse den 23 sistlidne november förmält sig anse frågan derom
vara af en sådan betydelse, att han trott sig böra å nyo derå fästa
Eders Kongl. Majrts uppmärksamhet. Han erinrar nu särskildt, att
kännedomen om den å ofvan nämnda fästningar befintliga materielen,
hvilken i olikhet med fältartilleriets så kallade enhetsmateriel består af
en mängd olika kanoncerter med dertill hörande olika utredning af
mångahanda slag, och kunskapen om denna materiels rätta användande
vid skjutning för sitt inhemtande kräfva ett mödosamt arbete, som
den fåtaliga personalen vid fästningsartilleriet ej kan vid sidan af sin
dagliga tjenstgöring på erforderligt sätt fullgöra och hvilket för det
från fältartilleriet dit tillfälligt beordrade befälet är ytterst svårt att
med någon verklig kännedom om förhållandena på stället kunna utföra.
Särskildt det yngre öfverbefälet, som årligen ombyttes, hunne ej för¬
värfva den kännedom om ammunitionseffekternas beskaffenhet och'deras
tillverkning, som officerare vid fästningsartilleriet, hvilka, särdeles vid
fästningarnas försättande i försvarstillstånd, ofta måste komma att
tjenstgöra såsom laboratorie- eller ammunitionsförråds-officerare, nöd¬
vändigt borde inhemta. Skjutregler för sjelfva pjeserna och föreskrifter
för deras handhafvande kunde dessutom först efter särskilda, mer eller
mindre omfattande skjutförsök uppgöras, och då dertill erfordrades en
större tillgång på befäl och menige än den nu å ifrågavarande fäst¬
ningar befintliga, så hade ock dessa för fästningarnas rätta försvarande
oeftergifliga förarbeten endast långsamt kunnat fortskrida.
Generalfälttygmästaren fäster vidare uppmärksamheten vid en
annan omständighet, som påkallar den tillökning af artilleriets personal
å Vaxholm Oskar Fredriksborg, som i och med organiserandet af fäst-
ningsartilleribataljonen derstädes skulle ernås, nemligen den utsträckta
öfning, som jemväl den fästningsartilleriet tilldelade beväring skall
erhålla på grund af värnpligtslagen den 5 juni 1885. Denna beväring
kan icke öfvas endast af det på fästningarne befintliga befälet, utan
årligen måste för detta ändamål under en kortare tid ditkommenderas
befäl från fältartilleriet, hvilket i och för sig vore en stor olägenhet
13
F,j er de ImfVu d titeln.
och särskild! vållade stor svårighet, då beväringen någon del af öfnings-
tiden skall samöfvas med den fåtaliga stamstyrkan å fästningarna.
På grund af dessa och de förut rörande samma fråga åberopade
skäl hemställer alltså generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes jemväl för instundande Riksdag fram¬
lägga det till sistlidet års riksdagar framstälda förslag angående orga¬
nisation af en fästningsartilleribataljon å Vaxholm Oskar Fredriksborg.
De skäl, som vid de flera tillfällen, denna fråga varit under om¬
pröfning, så väl inför Eders Kongl. Maj:t som vid Riksdagen af min
närmaste företrädare i embetet framhållits för nödvändigheten deraf,
att fästningsartilleriets behof af särskilt för detsamma utbildad per¬
sonal bättre än för det närvarande är fallet tillgodoses, hafva för mig
samma giltighet. Jag tvekar alltså icke att äfven under nuvarande
förhållanden lika med generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet
tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att jemväl vid nu instundande riksdag
förnya det flera gånger derom väckta förslaget och jag beder derföre,
då ett återupprepande af de förut omständligt utvecklade skälen för
förslagets framställande icke torde erfordras, att nu endast i korthet
få redogöra för detaljerna af den tilltänkta organisationen och kostna¬
den för densammas genomförande.
Med öfverförande till fästningsartilleriet af svea artilleriregementes
tre fästningskompanier och 1 af fästningskompanierna vid göta artilleri¬
regemente skulle bildas en fästningsartilleribataljon, bestående af 4
kompanier och förlagd å Vaxholm Oskar Fredriksborg.
Manskapsstyrkan borde upprätthållas hufvudsakligen enligt de grun¬
der för anskaffningen, som i nådiga propositionen till 1883 års Riks¬
dag angåfvos beträffande härens stamtrupp, samt aflöningsförmånerna
för manskapet utgå sålunda: lega, högst 80 kronor sammanlagdt för
de begge första åren och högst 80 kronor för hvarje följande år, samt
månadslön 10 kronor för hvarje i tjenstgöring tillbragt månad; beställ-
ningsmän skulle erhålla i arfvoden per månad, l:ste konstaplar 15 kro¬
nor, 2:dre konstaplar 10 kronor, trumpetare 3 kronor och kompani-
handtverkare 10 kronor, allt under tjenstgöring, hvaremot arfvodena
eljest skulle utgå med hälften af nämnda belopp; kommendering stillägg för
tjenstgöring i högre grad skulle utgå enligt nu gällande bestämmelser,
men icke ålders- och examenstillägg, likasom ej särskilda medel till
arfvoden åt värfvare beräknas.
14
Fjerde hufvud titeln.
Sedan stammanskapet utbildats först i en rekrytskola om ett år
och derefter i konstapelsskola, skulle den del af manskapet, med hvil¬
ken aftal gjordes om fortsatt tjenst, i allmänhet inkallas endast till
30 dagars repetitionsöfningar årligen.
Aflöningsförmånerna för befälet beräknades efter de vanliga grun¬
derna, d. v. s. fast lön samt dagaflöning för tjenstgöringsdagarne.
Då likväl icke allt befäl och underbefäl beräknades vara i tjenst¬
göring hela året, utan en del endast under rekryt- och konstapels-
skolorna eller ock blott under de årliga repetitionsöfningarna, samt
dagaflöning komrne att utgå allenast för tjenstgöringsdagar, skulle till
följd häraf vid detta artilleri dagaflöningen och, hvad beträffar under¬
befälet, äfven portionsersättningen statsverket besparas för den tid
af året, hvarunder vederbörandes tjenstgöring icke behöfde tagas i
anspråk.
Vid bataljonen skulle, enligt organisationsplanen, finnas:
1 öfverstelöjtnant och corpschef, tillika kommendant å Vaxholm
Oskar Fredriksborg,
1 major,
4 kaptener af 1. klassen,
4 kaptener af 2. »
8 löjtnanter af 1. »
5 underlöjtnanter,
8 styckjunkare,
16 sergeanter af 1. klassen,
1 stabstrumpetare,
16 förste konstaplar,
24 andre konstaplar,
4 trumpetare,
4 kompanihandtverkare och
352 artillerister
samt följande civilpersonal, nämligen:
1 förste bataljonsläkare,
1 regementsintendent,
1 förrådsförvaltare,
1 tygskrifvare,
2 handtverkmästare och
2 rustkammarsmeder,
hvaremot ecklesiastikvården och auditörsgöromålen skulle upprätthållas
af lämpliga personer mot arfvoden.
Fjerde Iiufvudtiteln. • 15
På hvarje kompani borde 2 nummer kunna besättas med volon-
tärer.
Samtliga de för aflöningar, beklädnad och underhåll af personalen
vid fästningsartilleribataljonen å Vaxholm Oskar Fredriksborg erforder¬
liga årliga kostnader beräknades till en sammanlagd summa af 265,954
kronor 85 öre, på sätt närmare utvisas af den härefter fogade bilagan
Lit. A.
Sammanlagda kostnaderna för svea artilleriregementes tre fästnings-
kompanier och ett af fästningskompanierna vid göta artilleriregemente,
bvilka, på sätt jag ofvan nämnt, skulle ingå i fästningsartilleribataljo¬
nen, utgöra för närvarande 150,218 kronor 23 öre; och när detta be¬
lopp jemte 2,200 kronor, motsvarande nu utgående, men sedermera
obeböfliga arfvoden till kommendanten samt placemajoren å Vaxholm
Oskar Fredriksborg, afräknas från hela den anförda kostnadssumman
af 265,954 kronor 85 öre, visar sig, att förhöjningen i nu utgående
belopp komme att utgöra 113,536 kronor 62 öre.
Såsom bidrag till kostnaden för fästningsartilleriet torde emellertid,
såsom min företrädare i embetet vid föredragning inför Eders Kongl. Maj:t
den 11 Januari 1886 af frågan om regleringen af utgifterna under fjerde
hufvudtiteln för innevarande år påpekade, jemväl böra beräknas J af
de till reservartilleriet anvisade medel med i rundt tal 10,400 kronor.
Efter afdrag af nämnda 10,400 kronor skulle tillökningen i stats¬
verkets kostnad efter organisationens fullständiga genomförande komma
att för fästningsartilleribataljonen å Vaxholm utgöra endast 103,136
kronor 62 öre.
Då i här ofvan angifna summa af 150,218 kronor 23 öre, hvartill
nuvarande kostnaderna för de 4 kompanierna af svea och göta artilleri¬
regementen beräknats, är inbegripet det af Eders Kongl. Maj:t genom
nådiga brefvet den 17 mars 1882 på grund af minskning i permitte¬
ring vid trupperna å Vaxholm och Oskar Fredriksborg medgifna årliga
kostnadstillägg af approximativt 14,164 kronor 27 öre, för hvilket sär¬
skilda medel icke blifvit i riksstaten anvisade, komme vid kompanier¬
nas öfverförande till fästningsartilleribataljonen minskningen i de för
svea och göta artilleriregementen uppförda anslag att uppgå till endast
136,053 kronor 96 öre.
Då bataljonens uppsättning först efter band kan verkställas, in¬
skränker sig dock mitt förslag för närvarande dertill, att å Vaxholm
Oskar Fredriksborg bildas 1 fästningsartilleribataljon och att början
dertill sker under år 1889 på det sätt, att, jemte det de 4 der nu för-
16
Fjerde hufyudtiteln.
lagda fästningskompanierna öfverflyttas till bataljonen, den nya personal
uppsattes, som i sådant afseende finnes upptagen å bilagan Lit. B.
Med jemnande af första organisationsårets i bilagan specificerade
kostnadssumma, 96,809 kronor 55 öre, skulle således för fästnings-
artilleribataljonen å Vaxholm tillökningen i kostnad för statsverket
blifva ...............................kr. 113,536: 62; hvaraf för år 1889 kr. 96,800: —;
dock att denna kostnad,
genom användande af
förutnämnda andel utaf
reservartilleriets anslag,
minskas med ................. » 10,400:—; 10,400: —
återstår att fylla ............ kr. 103,136: 62; hvaraf för år 1889 kr. 86,400: —.
På det vid bataljonens organisation måtte undvikas de olägenheter
af flera slag, hvilka äro med ett mera provisoriskt tillstånd förbundna,
torde de nya anslagsmedel, som nu för fästningsbataljonen erfordras,
böra uppföras på ordinarie stat, dervid de lämpligast kunna upptagas
såsom ett enda särskildt anslag, för att, då sådant tjenligen kan verk¬
ställas, tillsammans med öfriga för bataljonen påräknade tillgångar
och i sammanhang med en reglering af de redan befintliga ordinarie
anslag, hvarifrån en del skulle tagas i anspråk för bataljonen, fram¬
deles fördelas å de flera anslag i riksstaten, hvarå medlen med afseende
å utgifternas olika beskaffenhet böra slutligen uppdelas.
Jag hemställer alltså, det Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå
Riksdagen,
att, med godkännande af omförmälda grunder
för organisation af en fästningsartilleribataljon å
Vaxholm Oskar Fredriksborg jemte hvad som före¬
slagits beträffande personalens aflöning, till genom¬
förande af den del af bataljonens organisation, som
enligt hvad förut blifvit nämndt skulle ega rum under
år 1889, anvisa, utöfver de för svea artillerirege¬
mentes 3 fästningskompanier och 1 fästningskompani
vid göta artilleriregemente jemte befäl samt till arf-
voden åt kommendant och placemajor å Vaxholm
Oskar Fredriksborg nu anslagna medel, jemväl 10,400
kronor af reservartilleriets anslag, samt såsom nytt
anslag 86,400 kronor;
att sistnämnda anslagsbelopp, under benämning
.»fästningsartilleribataljonen å Vaxholm Oskar Fredriks-
17
Fjerde liufvudtiteln.
borg», uppföres under fjerde liufvudtiteln såsom reser¬
vationsanslag näst efter anslaget till fältartilleriet;
samt att de besparingar, som under uppsättnings-
tiden kunna å de för fästningsartilleribataljonen så¬
lunda afsedda medel beredas, må, i likhet med hvad
förut vid uppsättning af nya trupper varit medgifvet,
af Eders Kong]. Maj:t disponeras för bestridande af
uppsättningskostnader och öfriga med organisationens
genomförande förenade utgifter.
Trängen.
[7-]
Enligt hvad för mig blifvit anmäldt, har uppsättningen af träng- Fördelning åt
bataljonen nu så fortskridit, att densamma vid utgången af innevarande a,'sjaget tiU
år kan förväntas vara afslutad; och som vid sådant förhållande
Riksdagens år 1885 lemnade medgifvande, att de besparingar, som
under uppsättningen kunde å de för trängen afsedda medel beredas,
finge disponeras till bestridande af uppsättningskostnader och öfriga
med organisationens genomförande förenade utgifter, vid nämnda tid¬
punkt kan anses hafva förlorat sin betydelse, lära åtgärder nu böra
vidtagas i syfte, att anslaget till trängen, som hitintills med ett odeladt
belopp af reservationsanslags natur uppförts i riksstaten, från och
med år 1889 må varda uppdeladt å de särskilda anslagstitlar i riks¬
staten, hvarunder anslagsmedlen med afseende å de olika behof, hvarför
de äro afsedda, böra hänföras. Arméförvaltningen å fortifikations-,
intendents- och civila departementen hemställer med anledning deraf
uti sin ofvannämnda underdåniga skrifvelse den 3 sistlidne november,
att i enlighet med de grunder för fördelningen, som innefattas uti den
under den 5 juni 1885 af Eders Kong]. Maj:t faststälda stat för träng-
bataljonen, skulle upptagas under anslaget för:
trängen............................................................................................... kr. 81,309: 60
utgörande de under rubrikerna »lön, dag-
aflöningm. in.», »arfvoden» och »särskilda anslag»
i den af Eders Kongl. Maj:t till 1884 års riks¬
dag framlagda kostnadsberäkning för träng-
bataljonen upptagna utgiftsposter med undantag
endast af portionsersättning åt underofficerarne
Transport kr. 81,309: 60
Bih. till Itiksd. Prof. 1888. 1 Sami. 1 Ajd. 1 Saft. 3
18
Fjerde imf vild titeln.
Transport kr. 81,809: 60
med vederlikar samt anslaget till musikinstru¬
menters anskaffande ock underhåll.
Värfvade garnisonstruppernas rekrytering och aflöning ...... » 34,520: 50
eller det belopp, som i nämnda beräkning
upptages under rubriken »aflöning och arfvoden
m. m. för manskap»;
Remontering och skoning m. m. för värfvade kavalleriets,
artilleriets och fortifikationstruppernas hästar ............... » 3,200: —
eller samma belopp, som under rubriken
»hästar» i meranämnda beräkning upptages för
remontering och skoning af samt medikamenter
till bataljonens 40 stamhästar.
Lega för hästar till artilleriets och fortifikationstruppernas
exercis...................................................................................... »
eller det för legning af hästar, enligt
nämnda beräkning, erforderliga belopp.
Fouragering af artilleriets, värfvade kavalleriets och forti¬
fikationstruppernas hästar.................................................. »
eller det belopp, som, enligt beräkningen, an¬
setts erforderlig för utfodring af bataljonens hä¬
star.
2,700:
15,500:
Mathållning för manskapet vid garnisonsregementena ...... »
utgörande det belopp, som i beräkningen
upptagits dels under rubriken »underhåll» dels
ock såsom portionsersättning åt underbefäl.
Försvarsverket till lands i allmänhet................................... »
eller öfriga i beräkningen upptagna ut¬
giftsposter med undantag af inqvarterings-
kostnader och utgifter för ved och ljus.
Inqvartering skostnader............................................................... »
det till dylika utgifter i beräkningen
upptagna belopp samt
Ved och ljus vid fästnings- och garnisonsorter................. »
eller samma belopp, som för ändamålet
i beräkningen upptagits.
31,205: 84
23,601: 56
4,462: 50
1,500: —
Summa kr. 198,000: —
Emot arméförvaltningens förslag har jag ingen annan erinran att
göra, än att ofvan nämnda belopp torde, på sätt uti de från arméför¬
valtningens särskilda departement inkomna skrivelser rörande stats-
19
Fjerde hufvudtitelu.
regleringen jemväl hemstälts, böra till undvikande af öretal i rikssta-
ten äfvensom för afrundning af de större förslagsanslagens slutsum¬
mor, vid fördelning på de olika anslagstitlarne, der så erfordras, be¬
hörigen jemkas.
Anslaget till trängen, som i arméförvaltningens förslag upptages
till 81,309 kr. 60 öre, torde sålunda böra afrundas till 81,310 kronor;
och som dertill bör läggas det för aflöning af en andre bataljonsläkare
erforderliga belopp 1,630 kronor, om hvars uppförande å trängens stat
jag här ofvan gjort framställning, hemställer jag, att Eders Kongl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
att minska anslaget till tränga
med ..................................................
nu kr.
|
198,000: —
|
..... »
|
115,060: —
|
.... kr.
|
82,940: —
|
Värfvade garnisonstruppernas rekrytering och aflöning.
Detta anslag är i 1888 års riksstat uppfördt till 859,212 kronor.
Läggas härtill 34,520 kronor 50 öre, utgörande det belopp, som från
det nuvarande reservationsanslaget till trängen skulle till ifrågavarande
anslag öfverföras, skulle detsamma alltså komma att utgöra 893,732
kr. 50 öre.
Under åberopande af hvad jag här ofvan yttrat, hemställer jag
emellertid, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
att höja detta anslag, nu.............. kr. 859,212: —
med .............................................................. » 34,520: •—
till ............................................................~ . kr. 893,732: —
Remontering och skoning m. m. för värfvade kavalleriets, artilleriets och
fortifikationstruppernas hästar.
Med hänvisning till mitt här ofvan under anslaget till trängen af-
gifna yttrande hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen,
att höja detta anslag, som i 1888 års riksstat upp¬
tages till 140,592 kronor, med 3,200 kronor till
143,792 kronor;
Och torde, vid bifall härtill, anslaget, från hvilket erforderliga me¬
del för remontering och skoning in. in. af trängens hästar för frarn-
[8.]
Förhöjning af
anslaget.
[9.]
Förhöjning af
anslaget samt
ändring i dess
benämning.
[10.]
Förhöjning af
anslaget samt
ändring i dess
benämning.
[il.]
Förhöjning af
anslaget samt
ändring i dess
benämning.
[12.]
Förhöjning af
anslaget.
20 Fjerde hufvudtiteln.
tiden jemväl skola utgå, böra benämnas »Remontering och skoning
m. m. för värfvade kavalleriets, artilleriets, fortifikationstruppernas och
trängens hästar».
Lega för hästar ti!! artilleriets och fortifikationstruppernas exercis.
I enlighet med hvad jag i mitt meranämnda anförande under an¬
slaget till trängen yttrat, hemställer jag, att. Eders Kong]. Maj:t täck¬
tes föreslå Riksdagen,
att höja detta anslag, som i nuvarande riksstat
upptages till 64,000 kronor, med 2,700 kronor till
66,700 kronor;
och torde anslaget, vid bifall härtill, af nyss angifna skäl böra be¬
nämnas »Lega för hästar till artilleriets, fortifikationstruppernas och
trängens exercis».
Fouragering af artilleriets, värfvade kavalleriets och fortifikations¬
truppernas hästar.
Ifrågavarande anslag är af förslagsanslags natur ; och hemställer jag
vid sådant förhållande, under åberopande af hvad jag förut under anslaget
till trängen anfört, att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
att höja detta anslag, som i nuvarande riksstat
är upptaget till 600,000 kronor, med 15,000 kronor till
615,000 kronor;
och torde, vid bifall härtill, anslaget för framtiden böra benämnas
»Fouragering af värfvade kavalleriets, artilleriets, fortifikationstrupper¬
nas och trängens hästar».
Mathållning för manskapet vid garnisonsregementena.
Den förhöjning af detta anslag, som skulle blifva en följd af an¬
slagets till trängen fördelning på riksstatens olika anslagsposter, utgör
31,205 kronor 84 öre. Med stöd af hvad jag förut flera gånger an¬
fört, hemställer jag emellertid, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen,
att höja detta förslagsanslag, som i nuvarande
stat upptages till 1,101,000 kronor, med 31,000 kronor
till 1,132,000 kronor.
Fjerde Imfrudtiteln.
21
Hallands beväring.
Under detta anslag skulle, i öfverensstämmelse med hvad jag här
ofvan under anslaget till indelta arméns befälafiöning anfört, uppföras
dels det belopp 8,680 kronor, som, under beräkning att från Hallands
bataljons egna anslagstillgångar skall utgå dagaflöning och portions-
ersättning för 335 dagar, erfordras för att bereda dylik aflöning och
ersättning till det vid bataljonen anstälda, dertill berättigade befäl, dels
ock de beräknade arfvodena, sammanlagdt 1,100 kronor, till de af-
delningsområdesbefälhafvare, som äro anstälda vid bataljonens inskrif-
ningsområde.
Jag hemställer alltså, att Eders Kong! Maj:t täcktes föreslå Riks¬
dagen
att höja detta anslag, som i nuvarande riksstat
är uppfördt till ........................ kr. 12,660: —
med ...................................................... » 9,780:
till ............................................................. kr. 22,440:
Och torde anslaget, från hvilket endast aflöning till det vid Hal¬
lands bataljon anstälda befäl utgår, för framtiden, i likhet med öfriga i
riksstaten uppförda lika beskaffade anslag, böra benämnas »Hallands
bataljon».
Veslernorrlands beväring.
Äfven detta anslag bör af samma skäl, som anslaget till Hallands
beväring, ökas med 9,780 kronor.
Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riks¬
dagen,
att höja detta anslag, nu............... kr. 31,420: —
med............................................................... » 9,780: —
till................................................................ .... kr. 41,200: —
Och torde på nyss anförda grund detta anslag för framtiden höra
benämnas »Vesternorrlands bataljon».
[13.]
Tillökning i
anslaget till
Hallands be¬
väring ;
ändring i
anslagets
benämning.
. C14-]
Ökning i an¬
slaget till
Vesternorr¬
lands bevä¬
ring; ändring
i anslagets
benämning.
22
Fjerde hufvudtiteln.
Aflöning till stamtrupp vid Vesternorrlands bataljon.
- [.15:]
<>£■* 1tilaiD' Då detta anslag tills vidare, så länge uppsättningen af stamtruppen
aflöning till ännu ej är afslutad, torde böra vara af reservationsanslags natur, kan
8*vesier^o vid G-j1 såsom af flera skäl eljest vore önskligt, för närvarande sam¬
lande bataljon. manslås med nästföregående. Jag hemställer emellertid, att Eders
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
att, till undvikande af öretal i riksstaten höja
anslaget, nu .............................................. kr. 26,643: 75
med ......................................................... »--25
till ............................................................... kr. 26,644: —
Blekinge bataljon.
[16.]
Uppförande åt Omedelbart efter anslaget till aflöning till stamtrupp vid Vester-
enn B*eking<f n°rrlands bataljon torde under benämningen »Blekinge bataljon» böra
bataljon, i riksstaten uppföras det nya anslag, stort 9,780 kronor, som, på sätt
jag redan anfört, erfordras till beredande af dagaflöning och portions-
ersättning åt det vid bataljonen anstälda befäl äfvensom arfvoden åt
de till bataljonens inskrifningsområde hörande afdelningsområdesbefäl-
hafvare.
Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riks¬
dagen,
att näst efter anslaget till aflöning till stamtrupp
vid Vesternorrlands bataljon låta under benämning
»Blekinge bataljon» uppföra ett nytt anslag å 9,780
kronor.
Beväringsmanskapets vapenöfningar.
.. t.17.]-
^°ansiå'et af Från och med år 1889 skall, jemlikt § 52 i värnpligtslagen den 5
ns ags;. junj 1S85, fastlandsbeväringens öfningstid ökas med två dagar och har
dessutom, i följd af stadgandet i § 53 af samma lag, sådant detta lag¬
rum lyder genom lagen den 5 Mars 1886, den förändring i afseende
å beväringens å Gotland öfningstid redan från och med ingången af
år 1887 inträdt, att första klassen af beväringen derstädes öfvats 30
dagar samt hvardera af 2:dra och 3:dje klasserna 12 dagar.
23
Fjerde hufvudtiteln.
Dessa förändringar påkalla förhöjning i anslaget för beväringsman¬
skapets vapenöfningar.
Uti sitt med anledning deraf afgifna underdåniga utlåtande erinrar
arméförvaltningen å intendentsdepartementet, att, enligt hvad som
ådagalagts uti dess utlåtande den 9 december 1885 angående anslags-
behofven i följd af värnpligtslagens tillämpning år 1887, kostnaden för
aflöning, underhåll och nödig mötesmateriel åt hvarje beväringsman i
det närmaste utgör 1 krona per dag, deri dock dagaflöningen ingår
med allenast 6 öre, samt att, då Riksdagen i sin underdåniga skrif¬
velse den 11 maj 1886 förklarat sig anse sagda aflöning lämpligen
kunna bestämmas till 20 öre och för sådant ändamål jemväl anvisat
erforderlig förhöjning i vapenöfningsanslaget, dagkostnaden alltså bör
beräknas till 1 krona 14 öre, eller för 30,000 man beväring i 2 dagar
68,400 kronor.
Hvad vidare angår den ökade kostnaden i anledning af värnpligts¬
lagens tillämpning på Gotlands innevånare, framhåller arméförvaltnin¬
gen i sitt ofvan nämnda utlåtande, att uti utlåtandet den 9 december
1885, hvilket ligger till grund för Eders Kong], Maj:ts proposition i
ämnet till 1886 års riksdag, kostnadsförhöjningen beräknats under för¬
utsättning af öfningstidens utsträckning till allenast 30 dagar. Då
emellertid, enligt ofvannämnda lag af den 5 mars 1886, blifvit bestämdt,
att 3 årsklasser årligen skola öfvas, deraf eu årsklass i 30 dagar och
de tvenne öfrige i 12 dagar hvardera, beliöfves af denna orsak en
tillökning i vapenöfningsanslaget för sistnämnda två årsklasser, beräk¬
nade till sammanlagdt omkring 700 man, i 12 dagar å 1 krona 14 öre
pr man och dag, eller 9,600 kronor.
I öfverensstämmelse med hvad arméförvaltningen föreslagit hem¬
ställer jag alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att
höja anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar
nu ......................... kronor 1,042,500
med ....................... » 78,000
till ........................... kronor 1,120,500.
Försvarsverket till lands i allmänhet.
På sätt jag under anslaget till trängen anfört, skall, vid bifall
till förslaget om uppdelande af det nuvarande reservationsanslaget till
trängen på de särskilda anslagstitlar i riksstaten, hvarunder anslags¬
medlen, med afseende å de olika behof, hvarför de äro afsedda, böra
[18.]
Ökning i an¬
slaget till
försvarsverket
till lands i
allmänhet.
24
Fjerde liufvudtiteln.
hänföras, nu förevarande anslag ökas med 23,601 kronor 56 öre, der¬
af 5,876 kronor 98 öre på fortifikationsdepartementets och återstoden
på intendentsdepartementets andel i anslaget.
Vidare skulle, derest min framställning om sammanföring till ett
anslag af nuvarande anslagen till »trossens underhåll» och till »lif- och
släpmunderingar vid rotehållsregementena och Vermlands fältjägare-
corps» äfvensom af de 55,000 kronor, som för närvarande äro upptörda
under anslaget till »försvarsverket till lands i allmänhet» för underhåll
af kapotter samt remtygs- och utredningspersedlar vid rotehållsinfante-
riet vinner bifall, från sistnämnda anslag böra afföras omförmälda be¬
lopp 55,000 kronor.
Den summa, hvarmed förevarande anslag, derest båda dessa för¬
slag vinna framgång, torde böra minskas, utgör sålunda skilnaden emel¬
lan 55,000 kronor och 23,601 kronor 56 öre eller 31,398 kr. 44 öre.
Emellertid påkallas af enahanda skäl, som här ofvan under an¬
slaget till beväringsmanskapets vapenöfningar anförts för förhöjning af
detta anslag, eller tillökningen af beväringens öfningstid med två dagar,
jemväl förhöjning af arméförvaltningens intendentsdepartements andel
i anslaget för »försvarsverket till lands i allmänhet» i och för under¬
hållet af beväringsmanskapets beklädnads-, remtygs- och utrednings-
samt trosspersedlar.
Med beräkning af denna förhöjning enligt de grunder, som finnas
angifna uti arméförvaltningens här ofvan åberopade underdåniga utlå¬
tande den 9 december 1885 och lavilka, enligt hvad arméförvaltningen
anmäler, under nuvarande oförändrade varu- och persedelpriser fort¬
farande ega giltighet, skulle för 30,000 man i 2 dagar å 53,37 öre pr
man om dagen, deraf 50 öre för munderingsunderhållet samt 3,37 öre
för trosspersedlars underhåll, erfordras i jemnadt tal ... kr. 32,000:
Häri ill bör dock jemväl läggas behöflig förhöjning-
för de värnpligtige på Gotland, till hvilkas munderings-
underhåll enligt nyss åberopade underdåniga utlåtande
beräknades anslag för endast 30 dagars öfningstid år¬
ligen, hvadan, då, enligt sedermera meddelade bestäm¬
melser, ytterligare tillkomma 12 öfningsdagar årligen
för två årsklasser, följaktligen erfordras anslag för de
senare, beräknade till sammanlagdt omkring 700 man,
för 12 dagar å 53,37 öre pr man om dagen med i jem¬
nadt tal......................................................................................... » 4,500: —
eller tillhopa kr. 36,500: —
Fjerde hufvudtiteln. 25
Den erforderliga slutliga förhöjningen i anslaget blefve alltså kr.
36,500 — 31,398 kr. 44 öre, eller 5,101 kr. 56 öre, som jag anser
kunna jemnas till 5,100 kronor.
Med stöd af det anförda får jag, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med hvad arméförvaltningen härutinnan hemstält, tillstyrka att Eders
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
dels att, till beredande af erforderlig förhöjning
i de i och för underhållet af beväringsmanskapets
beklädnads-, remtygs- och utrednings- samt tross¬
persedlar under anslaget till »försvarsverket till lands
i allmänhet,» anvisade medel, bevilja 36,500 kronor;
dels ock att, vid bifall härtill äfvensom till ofvan-
omförmälda förslag i fråga om fördelning af anslaget
»till trängen» och sammanföring till ett anslag af an¬
slagen till »trossens underhåll» och till »lif- och släp¬
munderingar vid rotehållsregementena och Vermlands
fältjägarecorps» samt de under anslaget till »försvars¬
verket till lands i allmänhet» för underhåll af kapotter
samt remtygs- och utredningspersedlar vid rotehålls-
infanteriet anvisade 55,000 kronor, höja sistnämnda
anslag, nu.............................................. kr. 2,329,500: —
med............................................................ » 5,100: —
till............................................................ kr. 2,334,600: —
Till lif- och släpmunderingar vid roteliålisregementena och Vermlands
fältjägarecorps.
Med stöd af hvad jag förut under anslaget till trossens underhåll
anfört, hemställer jag att Eders Kong], Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
att näst efter anslaget till »försvarsverket till
lands i allmänhet» låta, i stället för det nuvarande
anslaget »till lif- och släpmunderingar vid rotehålls¬
regementena och Vermlands fältjägarecorps», i riks-
staten under benämning anslaget till »beklädnad och
utredning m. m. för indelta infanteriet, Vermlands
fältjägarecorps och Jemtlands hästjägarecorps, reserva¬
tionsanslag», uppföra ett nytt anslag å kronor 385,583.
Bih. till Riksd. Prof. 1888. 1 Sami. 1 Afl. 1 Haft. 4
[19.]
Uppförande i
riksstaten af
annat anslag
dettas ställe.
26
Fjerde hufvudtiteln.
[20.]
Ändring i be¬
nämningen å
detta anslag.
Anskaffande och underhåll af beklädnads-, bevärings-, remtygs- samt häst-
och sadelmimderingspersedlar vid det berustade kavalleriet och det
berustade infanteriet.
På sätt som framgår af min närmaste företrädares anförande till
statsrådsprotokollet för den 12 Januari 1885 rörande regleringen för
år 1886 af utgifterna under riksstatens 4:de hufvudtitel, är det under
detta anslag uppförda belopp 205,000 kronor uteslutande afsedt för
anskaffande och underhåll af beklädnads- remtygs- samt häst- och sadel-
munderingspersedlar vid det berustade kavalleriet. Att »det berustade
infanteriet» förekommer i anslagets titel har sin förklaringsgrund deri,
att, då anslaget år 1884 uppfördes i riksstaten, Riksdagen, som sjelf
tog initiativet i frågan, förutsatte att berustade infanteriets ifrågavarande
persedlar jemväl skulle från anslaget anskaffas och underhållas, dock
mot skyldighet för rusthållarne att årligen för hvarje rusthållsnummer
erlägga 40 kronor, som af Eders Kongl. Maj:t finge för ändamålet
disponeras.
Den föreslagna ersättningen befanns visserligen, efter verkstäld
utredning, vara allt för hög och blef i anledning deraf nedsatt till det
belopp, som nu i sådant afseende är bestämdt; men af det anförda
torde emellertid framgå, att den afgift, rusthållarne vid det berustade
infanteriet till kronan erlägga såsom ersättning för det upphörda ålig¬
gandet att sjelfve anskaffa och underhålla soldatens beklädnads- och
beväringspersedlar, är afsedd att utgöra fullständig godtgörelse för
kronans utgifter i och för öfvertagandet af persedelvården; och som
vid sådant förhållande detta anslags titel är vilseledande och utgör ett
bestämdt hinder för den eljest synnerligen önskvärda och af arméför¬
valtningen å intendentsdepartementet i dess förenämnda underdåniga
skrifvelse förordade åtgärden att under det nya anslaget till beklädnad
och utredning för indelta infanteriet, Vermlands fältjägarecorps och
Jemtlands hästjägarecorps upptaga och redovisa rusthållarnes vid rust-
hållsinfanteriet ifrågavarande afgifter, hemställer jag, att Eders Kongl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
att ur titeln till nu förevarande anslag utesluta
orden »och det berustade infanteriet».
Inqvarteringskostnader.
1 ^ t i • .
Förhöjning i Enligt hvad jag ofvan under anslaget till trängen yttrat, skulle nu
detta anslag, förevarande anslag, vid bifall till det flera gånger omnämnda förslaget
om fördelning af förstnämnda anslag, ökas med 4,462 kronor 50 öre.
27
Fj erde Imf v udtiteln.
För afrundande af detta förslagsanslags slutsumma hemställer jag
emellertid, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
att höja anslaget, nu.................... kr. 108,500: —
med......................................................... » 4,500: —
till................................................................. kr. 113,000: —
Ved och ljus vid fästnings- och gamisonsorter.
Under åberopande af mitt meranämnda anförande under »anslaget .
till trängen», hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riks- detta anslag,
dagen,
att höja detta anslag, som i nuvarande riksstat
är uppfördt till ......................................... kr. 60,000: —
med........................................................... » 1,500: —
till.................................................................... kr. 61,500: —
Beträffande öfriga ordinarie anslag under fjerde hufvudtiteln har ömga ordina-
jag icke att föreslå annan förändring för år 1889, än att förslags- rie anslag'
anslaget
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementets afdelning af
Kongl. Maj.ts kansli,
hvilket nu är upptaget till ......................................... 4,293 kronor 25 öre,
torde böra för jemnande af slutsumman å huf-
vudtitelns anslag ökas med................................. 19 »__75 »_
till......................................................................................... 4,313 »
Fjerde hufvudtitelns ordinarie anslag utgöra nu kr. 19,685,500: —
De af mig ifrågasatta nya och tillökningarne i
förut befintliga ordinarie anslag, efter afdrag af an¬
slag, som anses kunna ur riksstaten afföras, samt af
föreslagna nedsättningar i åtskilliga anslag, uppgå till¬
sammans till 277,750 kronor; och skulle således de
ordinarie anslagen genom tillägg af detta belopp...... »_277,750: —
komma att höjas till........................................................... kr. 19,963,250: —
[23.]
Jemkning af
anslag.
28
Fjerde hufvudtiteln.
Extra anslag.
Departementschefen öfvergick härefter till frågan om de anslag
på extra stat, som erfordrades för år 1889, och anförde departements¬
chefen i denna fråga följande.
Artilleribehof.
Fältartillerimateriel.
[24.]
Anslag till Till ny fältartillerimateriel har hitintills af Riksdagen beviljats
^materiel?" 4,200,000 kronor af det belopp 4,600,000 kronor, som för anskaffning
af sådan materiel beräknats vara erforderlig1.
Den anskaffning af återstående materiel m. m., som erfordras för
att fältartilleriet skall blifva fullständigt ordnadt och som bör eg a rum
under år 1889, utgöres, enligt hvad generalfälttygmästare!! och chefen
för artilleriet i sin förenämnda underdåniga skrifvelse anmäler, af föl¬
jande, för hvilken kostnaden blifvit beräknad till nedanstående belopp,
nemligen:
Rid- och anspannspersedlar för Öl batterier å 30,000
kronor ................................................................................. kr. 165,000: —
Ammunition för 2 batterier å 37,700 kronor.................... » 75,400: —
Artilleribefälhafvarens i högqvarteret stab: ändring af 2:ne
packvagnar till tvåspända och deras förseende med
erforderlig utrustning jemte seldon å 2,800 kronor » 5,600: —
3 st. fördelningsartilleristaber: ändring af 6 packvagnar
till tvåspända samt deras förseende med erforderlig
utrustning jemte seldon å 2,800 kronor .................. )> 16,800: —
7 st. fältar tiller idivisionsstab er: ändring af fordon samt
rid- och anspannspersedlar å 1,800 kronor ............ » 12,600: —
4 st. hela artilleriammunitionskolonner: ändring af vagnar,
rid- och anspannspersedlar med tillbehör å 8,500
kronor......................... » 34,000: —
66 st. packvagnar med tillbehör å 1,000 kronor ............ » 66,000: —
1,500 par hästsky dd are å 10 kronor .................................... » 15,000: —
Till komplettering och anskaffning af diverse utrednings¬
persedlar................................................................................ » 9,600: —-
Summa kr. 400,000: —
Fjerde hutVudtiteln. 29
På sätt generalfälttygmästaren anmärker, är antalet nya packvagnar,
som föreslås till anskaffande, något mindre än det antal dylika vagnar
jemte de för likartadt ändamål afsedda handtverkarevagnarne, som fanns
upptaget uti den tablå rörande anskaffning af ny fältartillerimateriel,
hvilken åtföljde generalfälttygmästarens memorial i ämnet den 15 no¬
vember 1878. Det belopp, som derigenom kunnat inbesparas, är i
stället afsedt att användas till anskaffande af »hästskyddare» samt till
komplettering af diverse andra utredningspersedlar, som under den
förliden sommar företagna marschen med krigsrustade artillerifordon
visat sig ändamålsenliga och väl behöfliga; och skulle, enligt hvad
generalfälttygmästaren upplyser, sedan förestående anskaffning egt rum,
det nya fältartilleriet med dess batterier, staber och artilleriammunitions-
kolonner jemte tillhörande ammunitions- och utredningspersedlar, oak¬
tadt en stor del gamla fordon jemte rid- och anspannspersedlar deri
ingå, befinna sig uti ett fullständigt och ordnadt samt, hvad 8 centi¬
meter kanoner med lavetter och föreställare jemte en del fordon och
ammunition beträffar, tidsenligt skick.
Generalfälttygmästaren hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t
täcktes föreslå Riksdagen att till anskaffning af fältartillerimateriel så¬
som extra anslag för år 1889 anvisa ett belopp af 400,000 kronor.
Mot generalfälttygmästarens förslag uti förevarande afseende har
jag så mycket mindre någon erinran att göra, som det belopp 400,000
kronor, om hvars anvisande han nu gör framställning, utgör sista åter¬
stoden af de medel, som erfordras för att försätta fältartillerimaterielen
i ordnadt skick, och Riksdagen, som sistlidet år af då återstående
800,000 kronor endast beviljade 400,000 kronor, uttryckligt förklarade
att sistnämnda återstod lämpligen borde fördelas i två lika stora delar.
Jag tillstyrker fördenskull, att Eders Kongl. Maj:t
till fortsatt anskaffning af fältartillerimateriel på
extra stat för år 1889 af Riksdagen äskar ett belopp
af 400,000 kronor.
Posätionsartillerimateriel.
I underdånigt memorial af generalfälttygmästaren den 2 november
1876 har kostnaden för anskaffning af positionsartillerimateriel blifvit
beräknad till 696,150 kronor, deraf Riksdagen hittills beviljat 650,000
kronor.
[25.]
Anslag till
positions¬
artilleri¬
materiel.
[26.]
Anslag till
fästnings-
artilleri-
materiel.
30 Fjerde ImfyudtiteJn.
I enlighet med hvad generalfälttygmästaren i ofvan berörda skrif¬
velse den 15 November 1887 begärt, hemställer jag, att Eders Kong],
Maj:t måtte föreslå Riksdagen,
att till fortsatt anskaffning af positionsartillerima-
teriel på extra stat för år 1889 bevilja återstående
beloppet 46,150 kronor.
Fästningsartillerimateriel.
De kostnadsbelopp, hvartill dels erforderlig tillökning af bestyck-
ningen å den år 1878 färdiga delen af Karlsborgs fästning och å Vax¬
holm Oskar Fredriksborg med dess försvarsområde samt dels ny be¬
styckning å Oskars-Värn beräknas uppgå, utgöra enligt generalfälttyg-
mästarens memorial af den 9 november 1885 3,618,000 kronor för
Karlsborg, 2,070,031 kronor för Vaxholm Oskar Fredriksborg och 261,000
kronor för Oskars-Värn, eller tillsammans 5,949,031 kronor. Af detta
belopp har hitintills beviljats 925,000 kronor; och hafva enligt hvad
generalfälttygmästaren upplyser, 87,500 kronor deraf tillgodokommit
Karlsborgs och 50,000 kronor Vaxholm Oskar Fredriksborgs bestyckning.
Generalfälttygmästaren föreslår nu, att till förbättring och tillök¬
ning af bestyckningen å Vaxholm Oskar Fredriksborg må af Riksdagen
äskas 100,000 kronor och till bestyckning å Oskars-Värn 50,000 kro¬
nor och åberopar dervid förutom de skäl, som finnas angifna i hans
memorial af den 10 november 1885 och för hvilka i min företrädares
anförande till statsrådsprotokollet för den 12 januari 1886 rörande
regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel för år
1887 närmare redogöras, jemväl den omständigheten, att, med det
relativt obetydliga årsanslag af 50,000 kronor, hvilket under de senare
åren anvisats till anskaffande af fästningsartillerimateriel, det icke är
möjligt att uppgöra någon plan för anskaffningen af de särskilda fäst-
ningarues bestyckning eller att bilda sig något omdöme om deras deraf
beroende försvars-förmåga i artilleristiskt afseende.
Ehuru de sålunda af generalfälttygmästaren åberopade skäl synas
mig i hög grad behjertansvärda, nödgas jag dock, med hänsyn till
nödvändigheten att vid denna statsreglering så vidt möjligt inskränka
anslagsbehofven, afstyrka att Eders Kongl. Maj:t för nu ifrågavarande
ändamål äskar högre belopp än sistlidet år af Riksdagen derför bevil¬
jades, eller 50,000 kronor, och hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t
täcktes föreslå Riksdagen,
Fjerde hufvudtiteln.
31
att till anskaffande af fästningsartillerimateriel på
extra stat för år 1889 bevilja ett belopp af 50,000
kronor.
Infanteriammunitionsvagnar.
På sätt vid flera föregående tillfällen inför Eders Kongl. Maj:t
blifvit anmäldt, uppgår kostnaden för dels nyanskaffning af ammuni-
tionsvagnar för infanteritrupperna och dels förändring af gamla dylika
med dertill börande rid- och anspannspersedlar för ammunitionskolon-
nernas behof till ett belopp af 239,112 kronor. Häraf har hittills be¬
viljats 90,000 kronor, och föreslår generalfälitygmästaren, som anser
angeläget att ifrågavarande ammunitionskolonner bringas i fullständigt
skick så fort som möjligt, att Eders Kongl. Maj:t täcktes på extra
stat för år 1889 af Riksdagen äska till fortsatt anskaffning af nya och
ändring af äldre infanteriammunitionsvagnar med tillhörande rid- och an¬
spannspersedlar ett belopp af 30,000 kronor.
Härtill får jag tillstyrka nådigt bifall.
Fortifikationsbehof.
Karlsborg.
Uti sin underdåniga skrifvelse den 15 sistlidne november erinrar
chefen för fortifikationen, att han under en följd af år uti de under¬
dåniga memorialen rörande behofvet af riksdagsanslag för landets fasta
försvar framhållit vigten af att bedrifva Karlsborgs fästningsbyggnad
med större kraft än som med det nuvarande årsanslaget vore möj¬
ligt. Såsom skäl dertill har anförts ej endast angelägenheten af
att fästningen snart hunne ett sådant stadium af försvarbarhet, att
den blefve i stånd att, om krig utbröte, fullgöra sin bestämmelse, utan
ock de obestridliga olägenheter, som uppstodo af att sköta ett så be¬
tydande arbete med allt för små årsanslag, hvilket måste föranleda
dertill, att vissa omkostnader blefvo jemförelsevis större, än om arbetet
bedrefves med en kraft, motsvarande dess verkliga storlek och omfång.
På grund af anslagens nuvarande ringa belopp i förening med ar-
[27.]
Anslag till
infanteri¬
ammunitions¬
vagnar.
[28.]
Anslag till
Karlsborgs
fästnings-
byggnad.
32
Fjerde hufyndtiteln.
betenas förändrade natur hade chefen för fortifikationen nödgats hos
fångvårdsstyrelsen begära minskning i den vid Borghamns kalkstens-
brott förlagda styrkan af kronoarbetscorpsen, hvadan hädanefter endast
en mindre del af denna utaf kronan disponerade billiga arbetskraft
komme fästningen till godo. Då vidare kostnadsförslagen tydligen icke
kunde grundas på annat än de förhållanden, som voro rådande vid
tiden för deras uppgörande, och på en klokt beräknad årlig byggnads-
summa, blefve också följden af arbetets utsträckande på en längre
obestämd tid, att beräkningarne förlorade i tillförlitlighet och att be-
hofvet af medel till befästningsarbetenas fullbordande blefve större.
På de af chefen för fortifikationen anförda skäl hade också Eders
Kongl. Maj:t hvart af åren 1883—1887 af Riksdagen till ifrågavarande
fästningsbyggnad äskat ett extra anslag af 200,000 kronor, ehuru be¬
loppet endast af förstnämnda riksdag beviljades oförändradt, men af
alla de öfriga nedsattes till 100,000 kronor; och då de skäl, som
sålunda talade för anslagets till Karlsborgs fästningsbyggnad bestäm¬
mande till ett ej alltför obetydligt belopp, qvarstodo i hela sin kraft,
hemställer chefen för fortifikationen, att Eders Kongl. Maj:t behagade
för Karlsborgs fästningsbyggnad af Riksdagen på extra stat för år
1889 äska ett anslag af 200,000 kronor, deraf till påbörjande af ar¬
betena å Vaberget 50,000 kronor.
Lika med min närmaste företrädare i embetet anser jag krigs-
styrelsen icke kunna nog betona vigten deraf, att Karlsborgs' fästnings¬
byggnad bedrifves med all den kraft, statens tillgångar medgifva, och
det synes mig likaledes uppenbart, att, på sätt flera gånger förut
framhållits, användandet till fästningsbyggnaden af jemförelsevis obe¬
tydliga årsanslag i och för sig innebär en misshushållning, då arbetet
derigenom till ökande af de kostnader för administration och dylikt,
hvilka år efter år hålla sig lika, öfver höfvan förlänges. Den förut
omordade nödvändigheten att så vidt möjligt inskränka anslagsbehofven
för denna statsreglering nödgar mig emellertid att ifrågasätta någon
minskning i det af chefen för fortifikationen föreslagna belopp, och
jag tillstyrker alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att till Karlsborgs fästningsbyggnad anvisa såsom
extra anslag för år 1889 ett belopp af 150,000 kro¬
nor, deraf 50,000 kronor till förberedande arbeten å
Vaberget.
Fjerde hufvudtiteln.
33
Befästningarne i Stockholms skärgård.
Med bifall till chefens för fortifikationen framställning behagade
Eders Kongl. Maj: t förlidet år af Riksdagen äska ett belopp af 60,000
kronor till lika fördelning under åren 1888 och 1889 för utförandet
hufvudsakligen med användande af kronoarbetskarlar af ett kustbatteri
i närheten af Oskar Fredriksborg samt tvänne haubitsbatterier å midten
af Rindön, hvilka batterier jemte ett mindre jordbatteri för minbevak-
ningskanoner vore de enda återstående utaf de försvarsanläggningar,
som utaf 1878 års befästningskomité blifvit föreslagna till utförande
å denna ö.
Sedan emellertid Riksdagen uti skrifvelse den 7 juli 1887 anmält
att, enligt dess åsigt, ifrågavarande försvarsarbeten kunde utan olägen¬
het utföras på tre i stället för på två år och med anledning deraf för
år 1888 beviljat endast 20,000 kr. i stället för de af Eders Kongl.
Maj:t äskade 30,000 kr., hemställer nu chefen för fortifikationen i sin
förenämnda underdåniga skrifvelse, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till
fortsättande af ifrågavarande batteribyggnader å Rindö på extra stat för
år 1889 af Riksdagen begära den sålunda för nämnda år afsedda tredje¬
delen af anslagssumman, eller 20,000 kronor.
Till denna chefens för fortifikationen framställning tillstyrker jag
nådigt bifall.
Intendenturbehof.
Efter derom af Eders Kongl. Maj:t framstäldt förslag beviljade
Riksdagen år 1877 medel för uppförande på arméns mötesplatser af
barackbyggnader med inredning och anvisade då af de 800,000 kronor,
som utöfver behållningarne å allmänna beväringsfonden, hvilken till
ändamålet af Eders Kongl. Maj:t anslogs, voro derför erforderliga,
hälften, eller 400,000 kronor. Sedan 1881 års Riksdag för samma
ändamål anvisat ytterligare 200,000 kronor, upplyser nu arméförvalt¬
ningen å intendentsdepartementet uti sin förenämnda underdåniga skrif¬
velse, att, enär behållningen å allmänna beväringsfonden vid tidpunkten
för dess användande för ändamålet något öfversteg 400,000 kronor,
hvartill densamma i 1877 års statsverksproposition beräknades, hvar¬
förutom ränteinkomster tillflutit fonden, hvilken endast successivt och
Bill. till Riksd. Prat. 1888. 1 Smil. 1 Åfd. 1 Raft. 5
[29.]
Anslag till
befästningar
i Stockholms
skärgård.
[30.]
Anvisning af
medel till
barackbygg¬
nader.
34
Fjerde hufvud titeln.
[31-]
Reseunder-
stöd åt offi¬
cerare och
intendentur-
tjenstemän.
i mån af behof lyftats, omkring 160,000 kronor kunnat utöfver den
beräknade behållningen till barackbyggnader anvisas, men att emellertid
denna tillgång i sin helhet tagits i anspråk dels för beredande af ökadt
barackutrymme i anledning af beväringens tillväxande styrka dels
ock för åtskilliga äldre barackbyggnaders ersättande med nya. Till¬
gångar till uppförande af andra än de redan under byggnad varande
barackerna förefinnas alltså icke; och som för beväringen ytterligare
minst 10 barackbyggnader erfordras nemligen:
vid Blekinge bataljon ....................................................................................... 2
» Lifgardesregementena till fots .............................................................. 4
» Vestmanlands regemente........................................................................... 1
» hvardera af Norrbottens och Vesterbottens fältjägarecorpser en,
eller tillsammans...................................................................................... 2
samt
» Skånska husar- och dragonregementena gemensamt........................ 1
Summa 10
samt dessa byggnader kunna anses betinga en sammanlagd kostnad af
omkring 200,000 kronor, hemställer arméförvaltningen, att Eders Kongl.
Maj:t för afhjelpande af detta behof, hvars betydelse redan af Riks¬
dagen erkänts, täcktes på extra stat för år 1888 äska återstoden af
det utaf Riksdagen för ändamålet beviljade belopp med 200,000 kronor.
Emot arméförvaltningens förslag har jag intet annat att erinra
än att jag, i betraktande af tillgångarne. för statsregleringen, anser
det äskade beloppet lämpligen kunna på två år fördelas och hem¬
ställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att af det till barackbyggnader å mötesplatserna
beviljade belopp såsom extra anslag för år 1889 an¬
visa 100,000 kronor.
Diverse behof.
Reseunderstöd åt officerare och intendenturtjenstemän.
Till bestridande af kostnaden för officerares utsändande till främ¬
mande länder i ändamål att. inhemta upplysningar rörande krigsväsendet
och såsom bidrag till de kostnader, officerare måste vidkännas under
anställning i utländsk krigstjenst eller eljest under resor till främ-
Fjerde hufvudtiteln. 35
mande länder för utbildning i sitt yrke, har under eu lång följd af år
anslagits på extra stat ett belopp af 9,000 kronor. På det tillfälle
jemväl måtte beredas att genom utsändande af tjenstemän vid intenden¬
turen till främmande stater tillgodogöra intendenturen den der vunna
erfarenheten i hvad till en armés hushållning hörer, höjdes anslaget
vid 1883 års riksdag till 12,000 kronor, men har från och med år
1885 utgått med sitt förra belopp.
Jag hemställer
att för år 1889 må till reseunderstöd åt officerare
och intendentur tjenstemän äskas ett extra anslag å ena¬
handa belopp 9,000 kronor, med rättighet för Eders
Kong]. Maj:t att få under ett följande år använda
hvad af anslaget kan under åres besparas.
Generalstabens topografiska arbeten.
Af chefen för civildepartementet har jag inhemtat, att han, i öfver¬
ensstämmelse med förhållandet flera föregående år, har för afsigt fram¬
lägga förslag derom att extra anslagen för de ekonomiska kartverken
anvisas för år 1889 till enahanda belopp som utgå för år 1888, samt
att möjligen uppstående behållningar å dessa anslag må, liksom förut,
äfven under år 1889 användas till bestridande af utgifter för det topo¬
grafiska kartverket; och som, vid bifall dertill, olägenheterna af det
nu till topografiska kartverket utgående otillräckliga årsanslaget något
utjemnas, har jag ansett ifrågavarande anslag kunna bibehållas vid
samma belopp som under innevarande och närmast föregående år; och
får jag derför, i öfverensstämmelse med hvad chefen för generalstabens
topografiska afdelning i sin förenämnda underdåniga skrifvelse jemväl
föreslagit, hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen,
att till fortsättande af de topografiska arbetena be¬
vilja för år 1889 ett extra anslag till samma belopp,
som nu för ändamålet utgår, eller 60,000 kronor.
Skarpskytteväsendets och skjutskicklighetens befrämjande.
Som Eders Kongl. Maj:t täcktes erinra sig, nedsatte Riksdagen
sistlidet år extra anslaget till skarpskytteväsendets och skjutskicklig¬
hetens befrämjande, hvilket under åren 1886 och 1887 utgått med
90,000 kronor, till hälften eller 45,000 kronor. Elmru, på sätt jag vid an¬
mälan den 31 sistlidne december af Riksdagens skrifvelse i ämnet ytt-
[32.]
Anslag till
de topogra¬
fiska arbetena.
[33].
Anslag till
skarpskytte¬
väsendets och
skjutskicklig¬
hetens be¬
främjande.
36
Fjerde liufvudtiteln.
rat, det torde vara uppenbart, att, med denna betydande minskning i
anslagssumman, statens medverkan till skarpskytteväsendets och skjut¬
skicklighetens befrämjande måste erhålla en alldeles förändrad karakter
och i hufvudsak varda inskränkt till att genom utfästandet af pris för
täflingarne vidmagthalla intresset för skjutöfningar, anser jag mig dock
under nuvarande förhållanden ej böra påyrka anslagets höjning, utan
hemställer, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att för ändamålet på extra stat för år 1889 an¬
visa samma belopp, som nu derför utgår, eller 45,000
kronor.
Hvad chefen för landtförsvarsdepartementet så¬
lunda i afseende å regleringen af utgifterna under
riksstatens fjerde hufvudtitel yttrat, tillstyrkt och hem¬
stält täcktes Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkande
af statsrådets öfrige ledamöter, i nåder bifalla och
gilla, med befallning tillika att utdrag af detta proto¬
koll skulle till finansdepartementet öfverlemnas till led¬
ning vid författandet af Kongl. Maj:ts nådiga proposi¬
tion till Riksdagen angående statsverkets tillstånd
och behof.
Ex protocollo
Emil Hallgren.
Fjerde hnfvudtiteln.
37
Bil. Lit. A.
Förslag
öfver den årliga totalkostnaden för 1 fiistningsartilleribataljon
å Vaxholm Oskar Fredriksborg.
|
|
Kronor.
|
Ö.
|
Kronor.
|
Ö.
|
lön ni. m. åt officerare, civilpersonal och underofficerare.
|
|
|
|
|
| 1 öfverstelöjtnant (bataljonschef), tillika kommendant, lön .....
|
|
5,000
|
_
|
|
|
| 1 major, lön .................................................................
|
|
3,500
|
|
|
|
1 kapten af 1. klassen, lön ................. ...........................
|
|
2,800
|
—
|
|
|
3 dito, dito ....................................................................
|
|
8,400
|
—
|
|
|
1 kapten af 2. klassen, lön ..............................................
|
|
1,800
|
—
|
|
|
8 dito, dito ...................................................................
|
|
5,400
|
—
|
|
|
4 arfvoden till kompanichefer å 600 kr............................
|
|
2,400
|
—
|
|
|
1 löjtnant af 1. klassen, lön ...........................................
|
|
1,200
|
—
|
|
|
7 dito, dito..................................................................
|
|
8,400
|
—
|
|
|
1 underlöjtnant, lön......................................................
|
|
600
|
—
|
|
|
4 dito, dito ...................................................................
|
|
2,400
|
—
|
|
|
1 förste bataljonsläkare, lön..............................................
|
|
1,800
|
—
|
|
|
1 regementsintendont, lön............................................... .
|
|
2,800
|
—
|
|
|
1 styckjunkare, lön.......................................................
|
........ 720: —
|
|
|
|
|
beklädnad................................................
|
........ 200: —
|
920
|
—
|
|
|
|
|
G MCI
|
|
|
|
4 arfvoden till förrådsunderofficerare å 300 kr...................
|
|
1,200
|
_
|
|
|
1 sergeant af 1. klassen, lön ..........................................
|
....... 360: —
|
|
|
|
|
lönetillägg..................................
|
...... 12: —
|
|
|
|
|
beklädnad .................................
|
....... 200: —
|
572
|
|
|
|
15 dito, dito ..............................................................
|
|
8,580
|
__
|
|
|
1 stabstrumpetare, lön....................................................
|
....... 360: —
|
|
|
|
|
lönetillägg..........................................
|
....... 12: —
|
|
|
|
|
beklädnad ...........................................
|
....... 200: -
|
572
|
—
|
64,784
|
|
transport
|
i ---
|
|-
|
i 64,784
|
j—
|
38
Fjerde hufvudtiteln.
|
Kronor.
|
ö.
|
Kronor.
|
k
|
transport
|
—
|
—
|
64,784
|
i
|
Dagaflöning.
|
|
|
|
|
Dagaflöning, som till vederbörande utgår enligt särskilda bestämmelser,
|
|
|
|
|
utgör:
|
|
|
|
|
för öfverstelöjtnant och major 4 kr., kapten 3 kr., löjtnant och underlöjtnant
|
|
|
|
|
2 kr., förste bataljonsläkare och regementsintendent 3 kr., styckjunkare
1 kr., sergeant och stabstrumpctare 40 öre, varande dagaflöningen för¬
slagsvis beräknad för öfverstelöjtnanten och majoren under 365 dagar,
för 7 kaptener under 365 och 1 kapten under 30 dagar, för 7 löjtnanter
under 365 och 1 löjtnant under SO dagar, för 5 underlöjtnanter under
365 dagar, för förste bataljonsläkaren och regementsintendenten under
365 dagar, för 8 styckjunkare under 365 dagar, för 10 sergeanter under
365 och 6 sergeanter under SO dagar, samt för stabstrumpetaron under
365 dagar, tillsammans...............................................................
|
|
|
26,283
|
1
|
Portion till underbefäl in. fl.
|
|
|
|
|
Portion ä 62 öre beräknas förslagsvis för åtta styekj unkare under 365 dagar,
|
|
|
|
|
för tio sergeanter under 365 och sex sergeanter under 30 dagar samt
för stabstrumpetaren under 365 dagar, tillsammans ..........................
|
—
|
—
|
4,411
|
30
|
Arfvoden.
|
|
|
|
|
åt 1 informationsofficer...................................................................
|
400
|
—
|
|
|
» tygmästaren å Vaxholms fästning.....................................................
|
300
|
—
|
|
|
för undervisningen i gymnastik ...........................................................
|
200
|
—
|
|
|
» ecklesiastikvården.......................... .......................................
|
300
|
—
|
|
|
till auditörsbiträde..........................................................................
|
750
|
—
|
|
|
åt 1 informationsunderofficer .............................................................
|
100
|
—
|
2,050
|
|
Särskilda anslag.
|
|
|
|
|
medikamentspenningar för 400 man å 2,25 kr. årligen..............................
|
900
|
|
|
|
kommunionspenningar för 450 personer å 5 öre årligen ...........................
|
22
|
50
|
i
|
|
transport |
|
922
|
5o|
|
97,528 |
|
10
|
Fjerde Imfvudtiteln
39
|
Kronor.
|
Ö.
|
Kronor.
|
Ö.
|
transport
|
922
|
50
|
97,528
|
30
|
till bataljonens bibliotek ....................................................................
|
100
|
—
|
|
|
» informationsverkets behof..............................................................
|
100
|
—
|
|
|
» skrifmaterialier för bataljonen ........................................................
|
500
|
—
|
|
|
för anskaffning af undervisningsmateriel, såsom böcker, skrifmaterialier m. m.
|
|
|
|
|
i öfverensstämmelse med hvad genom kongl. brefvet den 8 December 1875
|
|
|
|
|
för artilleriregementena anvisats........................................................
|
150
|
—
|
|
|
till gymnastikapparaters och persedlars anskaffning och underhåll ............
|
200
|
—
|
1,972
|
50
|
Tygstaten.
|
|
|
|
|
1 förrådsförvaltare *), lön...................................................................
|
1,800
|
—
|
|
|
1 tygskrifvare, lön..............................................................................
|
1,000
|
—
|
|
|
1 handtverksmästare, lön ...................................................................
|
700
|
—
|
|
|
1 d:o d:o...................................................................
|
700
|
—
|
|
|
1 rustkammarsmed, lön ......................................................................
|
600
|
—
|
|
|
1 d:o d:o........................................................................
|
600
|
—
|
|
|
{ kommunionspenningar för 6 personer å 5 öre .........................................
|
—
|
30
|
5,400
|
30
|
Servisersättning.
|
|
|
|
|
åt regementsofficerare, kaptener, förste bataljonsläkare och regementsinten-
|
|
|
|
|
dent: 12 personer å 80 kr.................................................................
|
360
|
—
|
|
|
» subaltemofficerare, och förrådsförvaltare: 14 personer å 24 kr...............
|
336
|
—
|
|
|
» underofficerare, stabstrumpetare, tygskrifvare, handtverksmästare och rust-
|
|
|
|
|
kammarsmeder: 80 personer å 12 kr..............................................
|
360
|
—
|
1,056
|
—
|
Aflöning och arfvoden in. in. för manskap.
|
|
|
|
|
aflöning: 400 man i 1 månad å 10 kr. i månaden .................................
|
4,000
|
—
|
|
|
255 » i 11 månader å 10 kr. i månaden..............................
|
28,050
|
—
|
|
|
arfvoden: 16 förste konstaplar i 1 månad å 15 kr. i månaden..................
|
240
|
—
|
|
|
12 » i 11 månader å 15 kr. i månaden...............
|
1,980
|
—
|
|
|
transport
|
| 34,270
|
—
|
105,957
|
10
|
*) Amu. Artilleriets förrådsförvaltare åtnjuta ett ålderstillägg om 300 kr. att såsom arfvode efter 5:te
tjensteåret utgå.
40
Fjerde hufYiidtiteln,
|
Kronor
|
Ö.
|
Kronor.
|
Ö.
|
transport
|
34,270
|
—
|
105,957
|
10
|
arfvoclen: 4 förste konstaplar i 11 månailor å 7,50 kr. i månaden............
|
330
|
—
|
|
|
24 andre konstaplar i 1 månad å 10 kr. i » ............
|
240
|
—
|
|
|
20 » » i 11 månader å 10 kr. i •• ...........
|
2,200
|
—
|
|
|
4 » »i 11 » å 5 kr. i » ............
|
220
|
—
|
|
|
4 trumpetare i 12 månader å 3 kr. i månaden........................
|
144
|
—
|
|
|
4 kompanikandtverkare i 12 månader å 10 kr. i månaden.........
|
480
|
—
|
|
|
lega: 176 man å 40 kr......................................................................
|
7,040
|
—
|
|
|
224 » k 80 .. ....................................................................
|
17,920
|
—
|
62,844
|
—
|
Beklädnad och underhåll in. in.
|
|
|
|
|
beklädnad: 400 man i 30 dagar å 33 öre pr dag .................................
|
3,960
|
—
|
|
|
255 » i 335 .. å 33 » - ................................
|
28,190
|
25
|
|
|
underhåll: 400 man i 30 dagar å 62 öre pr dag .................................
|
.7,440
|
—
|
|
|
255 » i 335 » å 62 » » .................................
|
52,963
|
50
|
|
|
servis och sängkläder: 400 man å 9 kr.................................................
|
3,600
|
—
|
|
|
kasernmventwriers underhåll: 400 man å 2,so kr....................................
|
1,000
|
—
|
97,153
|
75
|
Summa
|
|
265,954
|
85
|
Bil. Lit. B.
Fjerde hufyudtiteln.
41
Förslag och kostnadsberäkning
för organiserandet af fästningsar tiller ibataljonen å Yaxlialm Oskar Fre-
driksborg med afseende å den under t:sta året förekommande uppsättning.
tei
>-*
o5
|
w
CD
|
Brist.
|
|
Erforderligt nytt anslag.
|
cd
|
et-
|
GQ
|
et-
|
|
|
|
|
|
ckT
et¬
sa
|
et-
<£f
|
e
3
3
|
ro
K ^
►i «?.
|
|
Summa.
|
Att utgå
lista året.
|
c+-
P
|
Ö
qq
|
P
|
et- et~
P
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kronor.
|
öre.
|
Kronor.
|
öre.
|
1
|
|
1
|
1
|
|
6,460
4,960
3,895
7,680
|
|
6,460
4,960
3.895
2.895
|
|
1
4
|
|
1
|
1
|
|
|
|
3
|
1
|
1
|
|
|
|
4
|
1
|
3
|
1
|
kaptener af 2. klassen ...................................
|
—
|
—
|
8
|
4
|
4
|
2
|
löjtnanter af 1. klassen ....................................
|
7,050
|
—
|
3,860
|
—
|
5
|
4
|
1
|
1
|
underlöjtnanter...............................................
|
1,330
|
—
|
1,330
|
•—
|
1
|
—
|
1
|
1
|
förste bataljonsläkare......................................
|
2,895
|
—
|
2,895
|
—
|
1
|
—
|
1
|
1
|
regementsintendent..........................................
|
3,895
|
—
|
3,895
|
—
|
8
|
4
|
4
|
2
|
styckjunkare..................................................
|
6,045
|
20
|
3,022
|
60
|
16
|
8
|
8
|
4
|
sergeanter af 1. klassen...................................
|
5,504
|
20
|
3,777
|
20
|
1
|
—
|
1
|
1
|
stabstrumpetare ............................................
|
944
|
30
|
944
|
30
|
4
|
4
|
—
|
—
|
arfvoden till kompanichefer ..............................
|
—
|
—
|
—
|
—
|
4
|
4
|
—
|
—
|
d:o » förrådsunderofficerare ....................
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
|
|
|
särskilda anslag .............................................
|
1,156
4,115
588
|
25
|
990
|
215
|
|
|
|
|
tygstaten ....................................................
|
30
|
4,115
408
|
30
|
|
|
|
|
servisersättning .............................................
|
|
|
|
|
|
|
aflöning och arfvoden m. m. för manskap............
beklädnad och underhåll m. m.:
|
35,674
|
62
|
18,304
|
3_
|
|
|
|
|
för 104 man nyanvärfde, utöfver nuvarande styrka
för hela bataljonen, sedan det efter hittills gäl¬
lande grunder anvärfda manskapet hunnit afgå 4
|
—
|
—
|
37,258
|
—
|
|
|
|
|
24,543
|
75
|
—
|
—
|
|
|
|
|
|
116,736
|
62
|
99,009
|
55
|
|
|
|
|
Härifrån dragas nu utgående arfvoden till kommen-
|
|
|
|
|
|
|
|
danten och placemajoren.............. kronor 2,200
1 De enligt nuvarande stater utgående
|
|
|
2,200
|
—
|
|
|
|
|
arfvoden vid artilleriet öfverstiga
de föreslagna med ..................... » 1,000
|
3,200
|
_
|
|
|
|
|
|
|
Summa erforderligt nytt anslag
|
113,536
|
62| 96,809
|
55
|
2 Medikaments- ock kommunionspenningar för endast resp. 328 och 368 personer.
3 Aflöning: 4 lista konstaplar, 4 2:dre konstaplar, 4 trumpetare och. 92 artillerister i 12
månader å 10 kr. i månaden ......
Arfvoden: 4 l:ste konstaplar å 180 kr. per år...
4 2:dre konstaplar ä 120 » » » ...
4 trumpetare ä 36 » » » ...
Lega: 96 man å 40 kr............................
8 » å 80 » ...........................
kr. 12,480: —
» 720: —
» 480: —
» 144: —
» 3,840: —
» 640: —
Summa kronor 18,304: —
4 Efter organisationens fullständiga genomförande uppgår det erforderliga nya anslaget för beklädnad och un¬
derhåll m. m. till en lägre summa än motsvarande kostnad under lista organisationsåret, hvilket beror
derpå, att under lista året ingen minskning beräknats i omkostnaderna för det enligt nuvarande orga¬
nisation befintliga manskapets beklädnad och underhåll.
Sth. Ull Pilcsd. Prof. 1888. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft.
6
1
Femte hufvudtiteln.
Protokoll Öfver sjöförsvar särenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen uti Statsrådet å Stockholms slott den
12 Januari 1888.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Themptandee,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Eiirensvård,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
Friherre von Otter,
Hammarskjöld,
von Krusenstjerna,
Friherre Tamm och
Friherre Peyron.
Departementschefen, Statsrådet Friherre von Otter, anmälde i
underdånighet frågan om reglering af utgifterna under riksstatens femte
hufvudtitel för år 1889 och föredrog härvid tillika:
Marinförvaltningens särskilda skrivelser den 1 oktober 1887 an¬
gående de ordinarie anslagen samt behofvet af extra anslag för flottan
för år 1889 och den 5 november 1887 angående den ordningsföljd, i
hvilken anslagsbehofven under femte hufvudtiteln för år 1889 borde
upptagas in. m.
Bih. till Rilcsd. Prot. 1888. 1 Samt. 1 Afd.
1
2
Femte hufviultiteln.
Chefens för sjökrigsskolan särskilda skrivelser den 10 och 14
december 1886 samt den 1 november 1887 i fråga om förbättring af
lärarnes vid sjökrigsskolan aflöningsförmåner m. m.
Lotsstyrelsens särskilda skrivelser den 7 januari 1887 angående
pensionsreglering för personalen hos styrelsen och vid lotsverket samt
den 29 november och 6 december samma år med förslag till stater för
styrelsen och lotsverket för år 1889.
Härefter yttrade departementschefen beträffande:
Ordinarie anslag.
Aflöning för flottans kårer och stater.
[1—3] Till aflöning för flottans kårer och stater äro för innevarande år
Aflöning för anvisade
flottans kårer i i i j i •• r»-- o t
och stater. dels det hårrör a ordinarie stat uppförda anslag kr. 1,312,734: —
dels det till ersättning för vakanta rusthållsnummer
i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län
likaledes å ordinarie stat uppförda anslag.................... » 114,000: —
dels ock å extra stat till genomförande af senast
beslutade lönereglering för flottan.................................... » . 50,000:
eller tillhopa kr. 1,476,734: —
Enligt en af marinförvaltningen på grund af gällande stater och
senaste Riksdags beslut uppgjord beräkning af de under förevarande
anslagstitel hänförliga utgifter för år 1889 skulle desse uppgå till
1,560,049: 54, hvari äfven ingår kostnaden för den del af nya sjömans¬
kåren, som under nämnda år skall uppsättas, hvilken kostnad upptagits
till 67,000 kronor.
Med antagande att det ordinarie aflöningsanslaget, i enlighet med
sistlidne års Riksdags beslut, förhöjes med sistnämnda för sjömans¬
kårens organisation under år 1889 erforderliga belopp eller från 1,312,734
till 1,379,734 kronor samt att förenämnda för år 1888 till aflöningen
utgående båda anslag 114,000 kronor och 50,000 kronor äfven för år
1889 finge påräknas, skulle likväl efter marinförvaltningens förenämnda
beräkning en brist af 16,315 kronor 54 öre i de till aflöningen erfor¬
derliga anslagsbelopp förefinnas; men då erfarenheten gifvit vid han-
Femte hufvudtiteln.
3
den, att utgifterna för aflöningen i allmänhet i följd af uppkomna be¬
sparingar icke uppgått till det beräknade beloppet, anser jag aflöningen
för år 1889 kunna med nyssnämnda anslagsbelopp bestridas samt så¬
ledes det extra anslag af 50,000 kronor, Riksdagen hittills för nämnda
ändamål beviljat, blifva tillräckligt äfven för nästkommande år.
I afseende på detta extra anslag har jag trott mig här icke böra
underlåta att erinra att, enligt den vid nästlidne års statsverksproposi-
tion såsom bil. D. fogade jemförelsetablå öfver kostnaden för sjöför¬
svaret enligt det nya organisationsförslaget, samma extra anslag för
år 1889 upptages till ett med 14,000 kronor minskadt belopp eller till
36,000 kronor på det af mig tillika framhållna skäl att i följd af de
besparingar, som genom afgång på nya reservstaten och indragnings-
staten uppkomme, det ordinarie aflöningsanslaget skulle blifva för de
nya lönerna mera tillräckligt och alltså minska behofvet af ifrågavarande
extra anslag. Sådant skulle förhållandet äfven hafva blifvit, emedan
genom afgång på nämnda stater besparingar på tillhopa något mera
än 13,000 kronor under nästlidne år uppkommit; men enär Riksdagen,
med bifall till Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda förslag, medgifvit,
att, till påskyndande af den beslutade tillökningen i flottans officers-
personal, de genom uppkommande ledigheter äfven på nämnda båda
stater disponibla löneförmåner få till aflöning åt det ökade officers-
antalet användas, har följden häraf, på sätt jag i statsrådsprotokollet
den 11 januari 1886 anfört, blifvit Datt den minskning i det för närva¬
rande med 50,000 kronor anvisade extra anslag för genomförande af se¬
naste lönereglering, som eljest, sedan permanenta reservstaten blifvit full¬
talig, skulle ega rum i mån af afgången på nya reserv- och indragnings-
staterna kommer att fördröjas någon tid.» Detta är alltså anledningen
hvarföre den i planen för sjömanskårens organisation, såsom det visat
sig, fullkomligt riktigt beräknade nedsättningen i det för aflöningen be-
höfliga extra anslag icke kan för år 1889 iakttagas.
Med afseende på det nu anförda får jag alltså underdånigst hem¬
ställa det Eders Kongl. Maj:ts täcktes föreslå Riksdagen:]
att det i nu gällande riksstat till aflöning för flottans kårer och
stater anvisade anslag å ................................................. kr. 1,312,734: —
må förhöjas med det för år 1889 till förändrad
organisation af sjömanskåren erforderliga belopp ...... » 67,000: —
eller till kr. 1,379,734: —-
att hvad af anslaget till ersättning för vakanta rusthållsnum-
mer i Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län icke redan
4
Femte hufvudtiteln.
[4]
Pensionering
af reservbefäl.
[5]
Beklädnad åt
sjömans- och
skeppsgosse¬
kårerna.
på grund af 1872 och 1876 årens riksdagsbeslut bör inräknas bland
tillgångarna till aflöning för flottans kårer och stater, måtte likasom
föregående år för fyllande af bebofvet under denna anslagstitel under
år 1889 användas;
att i öfrigt ett anslag af 50,000 kronor måtto å extra stat för
år 1889 anvisas, att gemensamt med anslaget till aflöning för flot¬
tans kårer och stater redovisas.
Pensionering af reservbefäl.
Till utbildande och pensionering af reservbefäl beviljade senaste
Riksdag på Eders Kongl. Maj:ts förslag på ordinarie stat 24,150
kronor, deraf för förstnämnda ändamål 17,750 kronor och för pensio¬
neringen 6,400 kronor samt anvisade utaf desse belopp för år 1888
13,350 kronor till reservbefäls utbildande.
Då uti de för reservbefälets utbildande beräknade 17,750 kronor
ingå 4,400 kronor, kostnad för 2:ne repetitionskurser, hvilka icke hel¬
ler under år 1889 ifrågakomma, erfordras för reservbefälets utbildning
under detta år icke högre belopp än nästföregående år eller 13,350
kronor, hvaremot, då inbetalning för bildande af pensioner åt det un¬
der år 1888 antagna reservbefäl med år 1889 skall ega rum, de här¬
för beviljade 6,400 kronor blifva för sistnämnda år behöfliga; och som,
på sätt jag till statsrådsprotokollet den 31 december 1886 i fråga om
reservbefäl anfört, det för pensioneringen erforderliga anslaget bör gif-
vas natur af förslagsanslag högst, under det att det till utbildningen
af reservbefäl anvisade belopp redan blifvit med aflöningsanslaget sam-
manfördt, böra de nu ifrågavarande 6,400 kronor i riksstaten uppta¬
gas såsom särskild!, anslag under titel: »pensionering af reservbefäl»
och såsom förslagsanslag högst, och hemställer jag på grund häraf
det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:
att det af senaste Riksdag beviljade anslagsbelopp 6,400 kronor
till pensionering åt reservbefäl må i 1889 års riksstat uppföras med
titel »pensionering af reservbefäl» och med natur af förslagsanslag högst.
Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna.
Sedan a detta anslag, hvilket från år 1877 till 1886 haft natur af
förslagsanslag högst, men sistnämnda år erhöll reservationsanslags na-
Femte hufvudtiteln.
5
tur, en brist uppstått, till hvars betäckande Riksdagen tid efter annan
intill 1885 medgifvit, att uppkommande besparingar å anslaget finge
användas, anmälde marinförvaltningen, vid afgifvande af förslag till reg¬
lering af utgifterna under femte hufvudtiteln för år 1887, att vidare
åtgärd för bristens betäckande ej syntes erforderlig; men, efter hvad
marinförvaltningen sedermera i underdånig skrifvelse den 31 maj 1887
anmält, återstod, sedan år 1886 endast 120 kronor 97 öre kunnat för
ändamålet anvisas, vid sistnämnda års slut af berörda brist ännu ett
belopp af 15,856 kronor 4 öre oguldet, med anledning hvaraf marin¬
förvaltningen hemstält, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att, till utjemnande af denna återstående brist, måtte, i mån sådant
blefve erforderligt, få användas den besparing, som under åren 1888
och 1889 kunde beredas på ifrågavarande anslag, äfvensom att detta
medgifvande äfven måtte få afse år 1887; och hemställer jag under¬
dånigst, då det kan anses tvifvelaktigt huruvida besparingar å anslaget,
ehuru detta nu är reservationsanslag, utan Riksdagens medgifvande
böra användas till betäckande af brist, tillkommen före denna förän¬
dring i anslagets natur, att framställning må göras till Riksdagen i
enlighet med detta marinförvaltningens förslag.
Lindring i rustnings- och roteringshesvären.
Sedan Eders Kongl. Maj:t med Riksdagen beslutat vakanssättning [6]
af båtsmanshållet samt i följd deraf det till lindring i rustnings- och Lindnng i,
roteringshesvären under femte hufvudtiteln uppförda förslagsanslag, i rotermgsbe-
mån som vakanssättningen eger ruin, bör nedsättas, emedan lindrin- svaren,
gen för vakanssatta rotar kommer att tillgodonjutas medelst afkortning
på vakansafgifterna och icke genom godtgörelse från statsverket, med
anledning hvaraf ifrågavarande anslag för år 1888 blifvit nedsatt från
162,000 kronor till 140,000 kronor, så lärer, då vid den nya organisa¬
tionen af sjömanskåren beräknats att omkring f:del af då effektiva rust-
och rotehåll årligen blifver vakant, anslaget för år 1889 böra i följd
häraf nedsättas med ytterligare ^:del af det ursprungliga anslagsbeloppet
eller i jemnadt tusental med 20,000 kronor och hemställer jag alltså,
att förslagsanslaget till lindring i rustnings- och roteringsbe-
svären för år 1889 nedsättes från 140,000 kronor till 120,000 kronor.
6
Femte Iiufviidtitelii.
Flottans ny¬
byggnad och
underhåll.
Flottans nybyggnad och underhåll.
Marinförvaltningen har, under åberopande af detta anslags otill¬
räcklighet för dermed afsedda ändamål, återupptagit sitt vid flera före¬
gående tillfällen väckta förslag att de tillförene å extra stat äskade
anslag till fartygs- och en del minmateriel måtte blifva uppförda på
ordinarie stat samt att fördenskull detta anslag måtte höjas från
1,200,000 till 3,200,000 kronor; men tillika, och för den händelse Eders
Kong!. Maj:t icke skulle finna skäl att om sådan förhöjning till Riks¬
dagen göra nådig framställning, såsom alternativ dertill hemstält, att,
oaktadt behofvet af den vid 1886 års riksdag begärda förhöjning af
ordinarie anslaget för detta ändamål till 1,440,300 kronor qvarstår,
Eders Kongl. Maj:t måtte för år 1889 äska anslagets uppförande i riks-
staten till lika belopp som för år 1888.
Såsom stöd för det förstnämnda alternativet anför marinförvalt¬
ningen bland annat:
att af ifrågavarande anslag, som under 15 års perioden 1873—87
utgått med tillhopa 15,822,191 kronor 28 öro, visserligen ett samman-
lagdt belopp af 409,800 kronor eller omkring 21 procent af det hela,
fördeladt på åren 1873, 1874, 1876 och 1877, kunnat afses för nybygg¬
nad; men att under de senaste tio åren, anslaget icke lemnat någon
tillgång dertill utan tvärtom visat sig otillräckligt för ensamt under¬
hållet;
att underhållskostnaden för flottans till största delen äldre mate¬
riel växer med samma materiels ålder och icke kan i någon mån in¬
skränkas så länge flottans nybyggnad är beroende af tillfälliga ovissa
anslag af vexlande belopp; samt
att genom uppförande af de hittills å extra stat utgående ansla¬
gen till fartygs- och min-materiel på ordinarie stat med det af 1880—
82 års sjöförsvarskomité föreslagna belopp af 2,000,000 kronor, till¬
räckliga medel skulle erhållas för fartygsmaterielens uppbringande till
och oafbrutna bibehållande i ett för försvaret kraftigare skick, än som
låter sig göra medelst de ovissa tillgångar, hvilka kunna genom tid
efter annan beviljade anslag beredas, samt att genom fasta Ryggnads-
anslag större planmessighet i byggandet och bättre tillgodogörande
af de beviljade medlen möjliggjordes genom upptagande af större be¬
ställningar och dymedelst betingande af billigare pris å sådana arbe¬
ten, som skola vid enskilda verkstäder utföras.
Femte liufvudtitehi.
7
Till alla delar biträdande marinförvaltningens mening, att genom
det förstnämnda alternativet högst väsentliga fördelar skulle vinnas
för flottan, såväl i ekonomiskt som i praktiskt hänseende, nödgas
jag likväl, då ingen utsigt förefinnes att under befintliga förhål¬
landen erhålla ökadt anslag utöfver hvad för närvarande utgår, helst
eu förhöjning i detta anslag så nyligen egt rum, att inskränka mig
till att, jemlikt marinförvaltningens senare alternativ, hemställa, att
någon förändring i afseende å ifrågavarande anslag icke för närva¬
rande må ega rum.
Sjöbeväringens vapenöfningar.
För sjöbeväringens vapenöfningar anvisade 1886 års Riksdag å
ordinarie stat ett förslagsanslag å 72,400 kronor, beräknadt för aflö¬
ning åt så väl befäl och underbefäl som värnpligtige samt för natura-
underhåll, sjukvård, uppfordring och hemlof samt inkasernering af de
värnpligtige, hvarjemte till anskaffning af beklädnad och sängservis åt
sjöbeväringen ett extra anslag för år 1887 å 71,000 kronor af Riks¬
dagen beviljades. Då den årligen återkommande kostnaden för sjöbe¬
väringens beklädnad likväl ansågs böra uppföras på ordinarie stat och
i anslaget för sjöbeväringens vapenöfningar inbegripas; men marinför¬
valtningen, som erhållit uppdrag att inkomma med uppgift på den till¬
ökning i det ordinarie anslaget, som för beklädnaden under år 1888
kunde anses nödig, under anförande att erfarenhet saknades för att
med någon större grad af tillförlitlighet beräkna den erforderliga ök¬
ningen i anslaget, anhållit om anstånd till ett kommande år med af¬
gifvande af berörda uppgift samt föreslagit, att kostnaden för repara¬
tion och komplettering af de vid flottan värnpligtiges beklädnad för
år 1888 måtte få utgå af förslagsanslaget till sjöbeväringens vapenöf¬
ningar, hvilket i händelse af behof kunde få öfverskridas, så hemstälde
Eders Kongl. Maj:t till nästlidet års Riksdag, att det på ordinarie stat
anvisade förslagsanslag till sjöbeväringens vapenöfningar 72,400 kro¬
nor måtte få användas förutom till de vid dess beviljande afsedda ända¬
mål jemväl till reparation och komplettering af de värnpligtiges be¬
klädnad äfvensom till stadgad ersättning åt de värnpligtige, som, på
sätt medgifvet blifvit genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 3
december 1886, sjelfva ombesörjde sill beklädnad eller någon del deraf,
hvilken hemställan af Riksdagen bifölls.
[7]
Sjöbevärin¬
gens vapen¬
öfningar.
8
Femte hufyudtiteln.
Med erinran att vid beräkning af beloppet af det ordinarie ansla¬
get till sjöbeväringens vapenöfningar det förutsattes, att den styrka,
som komrne att vapenöfvas, skulle uppgå till omkring 1,500 man, men
att enligt vederbörande beväringsbefälhafvares uppgifter till sjöför¬
svarsdepartementets kommandoexpedition till nästlidne års vapenöfnin¬
gar instält sig vid Carlskrona station 206 och vid Stockholms station
96 eller tillhopa endast 302 man, har marinförvaltningen förklarat sig
al den sålunda vunna erfarenheten sakna anledning att för kostnaden
för sjöbeväringens beklädnad nu ifrågasätta ökning i anslaget, hvarför
marinförvaltningen i underdånighet hemställt, att Eders Kongl. Maj:t
måtte hos Riksdagen äska förslagsanslagets beviljande till samma be¬
lopp som förut, dock med enahanda medgifvande som det här ofvan
omförmälda i fråga om anslagets användande.
Ehuruväl det antal af 1,500 man, hvartill värnpligtig^ vid flottan
beräknats med ledning af de i sjöförsvarskomiténs betänkande före¬
kommande uppgifter angående värnpligtigt sjöfolk, tillhörande handels¬
flottan, icke kan göra anspråk på att med någon större grad af nog-
granhet angifva den påräkneliga nummerstyrkan af sjöbeväringen,
hvilken styrka i allt fall kommer att vexla för hvarje år, måste dock
å andra sidan antagas, att anledningen hvarföre ett så väsentligt min¬
dre antal än det beräknade af flottans värnpligtige under år 1887 in¬
stält sig till vapenöfning är att söka deri, att detta var det första året
den nya värnpligtslagen tillämpades och att med hänsyn till de sär¬
skilda bestämmelser, som gälla vid sjömanshus inskrifna värnpligtige,
många varit okunniga om sina förpligtelse!' i fråga om inställelse till
vapenöfning, samt att i följd häraf det är att motse att sjöbeväringens
antal framdeles skall icke så obetydligt ökas. Men äfven om d etta
blifver förhållandet, anser jag lika med marinförvaltningen att nu
ifrågavarande anslag skall för år 1889 blifva tillräckligt äfven för be¬
stridande af de alsedda utgifterna för beklädnaden åt sjöbeväringen
och ersättningen till dem, som sjelfva hålla sig med sådan, samt att
någon förhöjning i detta anslag derföre icke nu bör ifrågakomma. Och
ehuru något särskild! medgifvande af Riksdagen att äfven för år 1889
få för sjöbeväringens beklädnad och ersättning derför använda ansla¬
get, med hänsyn till ordalydelsen i den hemställan, som derom, redan
blifvit gjord och af Riksdagen bifallen, icke synes mig erforderlig,
har jag dock trott lämpligast vara att, till undanrödjande af hvarje
missförstånd härutinnan och till förekommande af förnyade framställ¬
ningar härom år efter annat, gifva åt anslaget en benämning, som be-
Femte hufrudtiteln. 9
stämdt angifver, att detsamma är afsedt äfven till bestridande af kost¬
naden för sjöbeväringens beklädnad.
Jag hemställer fördenskull underdånigst att Eders Kongl. Maj:t
föreslår Riksdagen
att det till sjöbeväringens vapenöfningar anvisade förslagsan¬
slag må i riksstaten för år 1889 uppföras med oförändradt belopp
72,400 kronor men under förändrad titel: »sjöbeväringens vapenöfnin¬
gar samt beklädnad och ersättning derför.»
Sj ökrigsskolan.
Sedan de vid sjökrigsskolan anstälda lektorer i en den 5 novem¬
ber 1880 till skolans dåvarande chef inlemnad skrift anhållit om ut¬
verkande af en reglering och förbättring af deras lönevilkor, i syfte¬
mål att blifva likstälda med motsvarande tjensteman vid statens all¬
männa läroverk, samt bemälde chef i skrifvelse den 27 i nämnda må¬
nad, med förordande af berörda anhållan, till mig öfverlemnat ej min¬
dre förslag till fullständig reglering af såväl lektorernes som den öf-
riga vid skolan anstälda lärarepersonalens löneförmåner, än äfven —
för den händelse att slutlig reglering af lektorernes löner icke skulle
anses böra företagas innan löneförhållandena vid allmänna läroverken
blefve ordnade — ett alternativt förslag till stat, öfverensstämmande
med den för de allmänna läroverken i hufvudstaden då gällande, så
blef detta ärende af mig i underdånighet anmäldt den 5 januari 1881
i sammanhang med frågan om regleringen af utgifterna under femte
hufvudtiteln för år 1882. Jag fann mig dock icke kunna tillstyrka den
af skolans chef föreslagna reglering, som grundats på ett af Eders
Kongl. Maj:t ännu icke pröfvadt komitébetänkande rörande lärare vid
andra undervisningsanstalter, och hvad det alternativa förslaget till
stat beträffade ansåg jag mig icke då böra, under det frågan om reg¬
lering af allmänna läroverkens lärares löneförmåner ännu icke blifvit
pröfvad, förorda detsamma till fastställelse. Deremot syntes det mig
vid berörda förhållande vara lämpligast, att den reglering, som kunde
ifrågakomma, blefve tillfällig, under afvaktan att definitiv reglering
kunde varda faststäld; och då beträffande de medel, som erfordrades
för den ifrågasatta löneförbättringen, jag, lika med chefen för sjökrigs¬
skolan, ansåg en afgift böra åläggas dem, som njöte fördelarne af un¬
dervisningen i denna skola, hemstälde jag, att Eders Kongl. Maj:t
måtte begära Riksdagens medgifvande att, derest tillgången till för-
Bih. till Riksd, Prot. 1888. 1 Sami. 1 Åfd, 2
[8-10.]
Sjökrigs¬
skolan.
10
Femte lmfVudtiteln.
bättrande af eu del af lärarnes vid sjökrigsskolan aflöning blefve ge¬
nom förhöjning af afgifterna för lärjungarne beredd, sådan förbättring
finge tills vidare och intill dess slutlig! reglering af sjökrigsskolans
stat kunde varda af Eders Kongl. Maj:t med Riksdagen faststäld, inom
ett belopp af 8,000 kronor årligen, i fråga varande lärare efter Eders
Kongl. Majrts pröfning tilldelas. I enlighet med denna min hemställan
blef ock nådig proposition till Riksdagen afbiten; och med hufvudsak-
ligt bifall till den nådiga propositionen medgaf Riksdagen, att eu löne¬
förbättring finge, intill dess slutlig reglering af sjökrigsskolans stat
blefve faststäld, inom ett belopp af 6,200 kronor årligen, efter Eders
Kongl. Maj:ts pröfning, tilldelas i fråga varande lärare.
Sedermera hafva lektorerne vid sjökrigsskolan uti skrifvelse till
chefen för samma skola den 9 december 1886 gjort framställning om
hans medverkan till att de måtte blifva likstälda med lektorerne vid
statens allmänna läroverk med afseende på såväl lönevilkor som andra
förmåner, såsom ålderstillägg, tjenstårsberäkning och rätt till pension.
Under åberopande att sökandena i sin ofvanberörda, i statsrådsproto¬
kollet för den 5 januari 1881 refererade skrift af den 5 november
1880 ådagalagt att de lärare, med hvilka sökandena kunde anses vara
mest likstälda såväl med afseende å kompetensvilkor som undervis-
ningsskyldighet, vore lektorerna vid de allmänna läroverken, hafva
sökandena, med förmälan tillika att lektor vid allmänt läroverk i Stock¬
holm vore tillförsäkrad ett årligt hyresbidrag af 600 kronor, uppstält
en jemförelse mellan sökandenas och lektorernes vid de allmänna läro¬
verken löneförmåner, hvaraf framgår, att då aflöningen för en lektor
vid sjökrigsskolan beräknas i första lönegraden eller vid inträdet i
tjensten till 3,000 kronor och ökas med 250 kronor hvart femte år i
tjugu års tid, så åtnjuter en lektor vid allmänt läroverk i Stockholm,
efter den af Riksdagen år 1882 medgifna löneförbättring, i första löne¬
graden en årsinkomst af 3,600 kronor, deraf lön och lönetillägg 3,000
kronor samt hyresmedel 600 kronor, hvarefter löneförmånerna i 2:dra,
3:dje och 4:de lönegraden, d. v. s. efter 5, 10 och 15 års tjenstgöring,
ökas med 500 kronor i hvarje grad och i 5:te lönegraden eller efter
20 år med 250 kronor samt att sålunda aflöningen för en lektor vid
sjökrigsskolan understiger löneförmånerna för hans vederlike vid all¬
mänt läroverk i hufvudstaden med:
600 kronor i l:sta lönegraden
850 » i 2:dra »
1,100 )) i 3:dje x>
1,350 » i 4:de och 5:te d:o;
Femte liufrudtiteln.
11
hvarvid äfven borde bemärkas att löneförmånerna för en lektor vid
allmänt läroverk i hufvudstaden redan efter fem års tjenstgöring uppgå
till 4,100 kronor, ett belopp som en lektor vid sjökrigsskolan enligt
nfl gällande bestämmelser aldrig erhåller. Vidare hafva sökandena
anfört: att lektorerna vid högre lärarinneseminarium, med hvilka sö¬
kandena i afseende å kompetensvilkor och undervisuingsskyldighet vore
fullt jemförliga, erhållit fullständig likställighet med de allmänna läro¬
verkens lektorer beträffande löneförmåner, ålderstillägg, tjenstårs-
beräkning in. m., hvarjemte dem tillförsäkrats årligt hyresbidrag af
600 kronor från läroverkets egen kassa; att en snar förbättring af
sökandenas löneförhållanden vore af så mycken större vigt för dem,
som de samtliga redan öfverskridit medelåldern, i det att deras lefnads-
ålder utgjorde resp. 45, 46, 48, 49, 58 och 78 år och att sålunda flera
af sökandena kunde befara att aldrig komma i åtnjutande af den utaf
Kongl. Maj:t och Riksdagen utlofvade definitiva löneregleringen; samt
att härvid jemväl borde tagas i betraktande att det s. k. ålderstillägget
redan i mer än 20 år varit beviljadt de allmänna läroverkens lärare,
såväl lektorer som adjunkter, till 500 kronor, ett belopp dubbelt så
stort som det sökandena åtnjöte eller 250 kronor. Med förmälan slut¬
ligen att, sedan år 1882 en löneförhöjning medgifvits de allmänna
läroverkens lärare, frågan om motsvarande löneförbättring för sjö¬
krigsskolans lärare icke förevarit, samt att sökandena icke ens inne¬
hade de löneinkomster, som redan för tio år sedan tillkomme lärarne
vid de allmänna läroverken i hufvudstaden, men erkändes vara otill¬
räckliga för lärarnes nödtorftiga bergning samt att full likställighet
med de allmänna läroverkens lärare såväl med afseende på löneinkom¬
ster som andra förmåner tilldelats lärarne vid andra i Stockholm be¬
fintliga läroverk såsom nya elementarskolan och högre lärarinnesemi¬
narium, hvilka läroverk i förhållande till de allmänna intoge en med
sjökrigsskolan likartad ställning, hafva sökandena hemstält, att full
likställighet med de allmänna läroverkens lektorer i afseende å löne¬
inkomster och andra förmåner måtte dem beredas.
Chefen för sjökrigsskolan har i skrifvelse den 10 december 1886,
med öfverlemnande af lektorernes ifrågavarande framställning, anfört,
att, då enligt den faststälda undervisningsplanen för sjökrigsskolan uti
de humanistiska ämnena åt eleverna skall meddelas ett kunskapsmått
fullt motsvarande det, som vid de allmänna läroverken bibringas dess
lärjungar till mogenhetsexamen, så måste, enär samma fordringar stäl-
des på båda läroverkens lärare, dessa lärare vara likstälda i kunskaper
och undervisningsskicklighet och för erhållande af deras befattningar
12
Femte hufvudtiteln.
vara i besittning’ af derför erforderlig kompetens. Deraf syntes oek
böra följa en likställighet i aflöningsförmåner, men emot en sådan lik¬
ställighet hade man såsom hufvudsakligt skäl åberopat läsårets korthet
vid sjökrigsskolan i jemförelse med läsåret vid de allmänna läroverk^.
Ehuruväl det senare läsåret upptoge en undervisningstid af 36 veckor,
medan läsåret vid sjökrigsskolan utgjorde 28 veckor, så vore dock
skilnaden i undervisningstid under läsåret vid båda läroverken föga be¬
tydande dels till följd deraf att vid allmänna läroverken under de första
3 Va veckorna i september 2:ne timmar dagligen borttogos från under¬
visningen och användes till vapenöfningar för lärjungarne i 6:te och
7:de klasserna, hvilka båda 2-åriga klasser jemte den 1-åriga 5:te
klassen motsvarade sjökrigsskolans 6 klasser, dels derigenom att vid
de allmänna läroverken lofdagarne vore flera och en del ferier längre
än vid sjökrigsskolan. I afseende å antalet undervisningstimmar i
veckan under läsåret hade bemälde chef låtit upprätta en jemförelse-
tabell mellan sjökrigsskolan och några andra läroverk i hufvud-
staden, hvaraf framginge att samtlige lektorers undervisningstid i
medeltal utgjorde, vid sjökrigsskolan: 20,4 timmar, vid högre lärarinne¬
seminarium: 16,8, vid nya elementarskolan: 20,o, vid norra latinläro¬
verket: 19,4, vid södra latinläroverket: 20,2 och vid realläroverket: 20,7.
Då sålunda i afseende å kompetens icke någon skilnad och beträffande
undervisningstid icke någon nämnvärd skilnad förefunnes emellan sjö¬
krigsskolans och de allmänna läroverkens lektorer och då det icke
kunde vara förenligt med sjökrigsskolans anseende, att dess lärare,
som hade till uppgift att bilda officerare för kongl. flottan, i flera hän¬
seenden stäldes lägre än lärarne vid de allmänna läroverken, funne
chefen för sjökrigsskolan sig böra på det varmaste förorda lektorernes
ifrågavarande framställning.
Med anledning af dessa framställningar var jag betänkt att i under¬
dånighet föreslå Eders Kongl. Maj:t att till nästlidne års Riksdag aflåta
nådig proposition om förbättring i lärarnes vid sjökrigsskolan löne-
vilkor, men den mellankomma upplösningen af Riksdagen och ange¬
lägenheten att till den sedermera i maj sammanträdande Riksdagens
behandling icke framlägga andra frågor än sådane som icke kunde
tåla något uppskof, vållade att något förslag i berörda hänseende af
mig då icke framstäldes.
Nu hafva de i skolans tjenst qvarstående fem lektorerne hos chefen
för skolan förnyat sin under år 1886 gjorda framställning om förbättrad
aflöning, pensionsrätt och tjenstårsberäkning i öfverensstämmelse med
de förmåner, som vore tillerkända såväl lektorerne vid de allmänna
Femte hufrudtiteln.
13
läroverken som ock lektorerne vid nya elementarskolan och högre
lärarinneseminarium; och har chefen för sjökrigsskolan, med öfver¬
lemnande af ifrågavarande framställning, anfört, att de behjertansvärda
omständigheter, som i den förut gjorda framställningen blifvit, om¬
nämnda, ej undergått någon annan förändring än att de i skolans
tjenst qvarstående fem lektorernes lefnads- och tjenstålder ökats,
hvarför det syntes • vara än mera behöflig! att de, som i många år haft
en ansträngande tjenstgöring med ringa inkomster, måtte med det
snaraste kunna komma i åtnjutande af de förmåner, hvilka sedan längre
tid tillbaka tillkommit de med dem i tjenstgöringsväg likstälda lektorer
vid de allmänna läroverken.
Då jag nu går att underställa detta ärende Eders Kongl. Maj:ts
pröfning, får jag till en början erinra, att det af Riksdagen år 1881
gjorda medgifvande, att ett belopp af 6,200 kronor finge användas till
förbättring af lärarnes vid sjökrigsskolan löner, uttryckligen förklarades
afse att bereda nämnda lärare en tillfällig löneförbättring i afvaktan
på en framtida lönereglering för dem; och det torde vara så mycket
mera anledning att icke vidare uppskjuta den sålunda utlofvade löne¬
regleringen, som de nuvarande lärarnes långa och väl vitsordade tjenste¬
tid synes göra dem väl förtjent^ att med det snaraste — och jag ville
i detta hänseende ifrågasätta redan under innevarande år — komma i åt¬
njutande af den förbättring i ekonomiska vilkor, som en dylik löne¬
reglering skall medföra. Huru välbehöflig en sådan löneförbättring är,
framgår ock derutaf att sjökrigsskolans lärare med afseende på löner¬
nas otillräcklighet varit nödgade att för sin utkomst på den från un¬
dervisningen i sjökrigsskolan lediga tiden egna sig åt annan under¬
visningsverksamhet, och de hafva derföre förenat sig och bildat en
privat läroanstalt, den s. k. förberedande sjökrigsskolan. Om äfven,
efter hvad chefen för sjökrigsskolan vitsordat, denna förberedande
skola i många hänseenden medfört fördelar för eleverna, hvilka der
erhållit en vida grundligare och mera för deras fortkomst inom sjö¬
krigsskolan betryggande underbyggnad än den, som i hithörande ämnen
vid de allmänna läroverken bibringas inom de klasser, efter hviikas
genomgående inträde vid sjökrigsskolan kan sökas, hafva å andra sidan
anmärkningar försports deröfver, att sjökrigsskolans egna lärare, som
skola för inträde examinera sökande elever, äro intresserade vid en
sådan förberedande läroanstalt, äfvensom att den specielt med hänsyn
14
Femte lmfvudtiteln.
till inträde i skolan vid den förberedande anstalten ordnade undervis¬
ningen gjorde det nästan till en nödvändighet för dem, som med något
hopp om framgång ville täfla om inträde vid skolan, att begagna sig
af den förberedande undervisningsanstalten, med ansenliga kostnader för
dem, som icke hade sina hemvist i hufvudstaden. Och fastän så väl
till följd af den noggranna kontroll, som vid inträdesexamen utöfvas
af betygssättande censorer, och deraf att frågorna till examinandi fram¬
ställas skriftligen och genom lottdragning fördelas emellan dem till
besvarande, som jemväl med hänsyn till de nuvarande lärarnes vits¬
ordade samvetsgranhet, hvarje misstanke för partiskhet synes mig full¬
komligt obefogad, kan jag dock icke underlåta att medgifva det oegent¬
liga deri, att lärare examinera egna elever helst då såsom här frågan
icke blott är, om dessa skola anses i kunskaper mogna för det sökta
inträdet utan äfven i hvilken ordning detta kunskapsmått berättigar
dem till åtnjutande af denna förmån, som endast kan komma ett fåtal af
de sökande till del. Och dessutom ligger det i sakens natur, att den
ansträngande dubbla undervisningsskyldighet lärarne sålunda påtagit
sig icke kan blifva utan menlig inverkan på dem sjelfva och sjökrigs¬
skolan. Jag anser derföre att det skulle vara till lärarnes så väl som
sjökrigsskolans verkliga gagn att deras förberedande privata under¬
visningsanstalt kunde upphöra och lärarne sättas i tillfälle att egna sina
lärarekrafter odelade åt sjökrigsskolans tjenst. Men detta kan endast
ske, om lärarne bekomma sådana förbättrade aflöningsvilkor att de
deraf hafva sin anständiga utkomst.
I fråga om storleken af en sålunda förbättrad aflöning torde jag,
med hänvisning till den här ofvan lemnade utredning angående lik¬
ställigheten mellan lektorerne vid sjökrigsskolan och vid de allmänna
läroverken i fråga om kompetensvilkor och undervisningstid och under
åberopande af hvad chefen för sjökrigsskolan i sin skrifvelse den 10
december 1886 härutinnan anfört, icke vidlyftigare behöfva framhålla bil¬
ligheten åt att lektorerne vid nämnda skola blifva jemväl i ekonomiskt
hänseende likstälde med sina vederlikar vid de allmänna läroverken i
hufvudstaden. Eu sådan likställighet synes mig jemväl påkallad ur
synpunkten af sjökrigsskolans eget intresse; ty om denna skola, hvil¬
ken hittills just i följd af sina lärares framstående duglighet med rätta
åtnjutit anseende såsom eu utmärkt läroanstalt, skall för framtiden
kunna åt sig förvärfva och bibehålla lika dugliga lärarekrafter, måste
den kunna erbjuda lärarne lika stora förmåner som de allmänna läro¬
verken, enär i annat fall sjökrigsskolan endast lärer kunna påräkna
sådane lärare, som icke med hopp om framgång kunna täfla om platser
vid de allmänna läroverken.
Femte hufvndtiteln.
15
För att bereda lektorerne vid sjökrigsskolan enahanda förmåner
som deras nyssnämnda vederlikar, d. v. s. en inkomst i l:a lönegraden
af 3,600 kronor erfordras utöfver redan anvisade medel för deras af¬
löning ett belopp af 3,121 kronor 71 öre; och har chefen för skolan
hemstält att nämnda belopp tillika med 48 kronor 29 öre, afsedda
till utjemnande i rundt tal af några andra lärares vid skolan löner,
måtte med 3,170 kronor anvisas utöfver nu utgående medel till lä-
rarnes aflöning. Af ifrågavarande belopp 3,170 kronor kunna 1,300
kronor beräknas utgå från kadetternas terminsafgifter, äfven med be¬
räkning att på sätt Riksdagen bestämt l af kadettantalet erhålla fri
undervisning, hvadan tillökningen i statsanslaget till skolan skulle
komma att utgöra 1,870 kronor eller för jemnande af slutsumman i
nämnda anslag 1,860 kronor och anslaget sålunda förhöjas från 31,040
kronor till 32,900 kronor.
Såsom jag förut antydt, önskade jag, att nu ifrågavarande väl-
behöfliga löneförbättring för sjökrigsskolans lärare kunde komma dem
till del redan under detta år; och då, såsom af det sednaste anförda
synes, för detta ändamål, utöfver kadetternas terminsafgifter, icke er¬
fordras mera än 1,860 kronor, hvilket belopp utan olägenhet synes mig
kunna anvisas från hufvud titelns allmänna besparingar, tvekar jag icke
att föreslå att löneförbättringen redan med detta år må tillämpas.
I afseende på de af chefen för sjökrigsskolan omförmälda 48 kro¬
nor 29 öre, får jag nämna att de skulle användas till utjemnande af
följande lärarearvoden, nemligen:
i
|
navigation m. m.
|
från
|
1,792:
|
—
|
till
|
1,800
|
kr.
|
eller
|
med
|
kr.
|
8:
|
—
|
i
|
vapenlära..................
|
)>
|
1,189:
|
32
|
»
|
1,200
|
»
|
»
|
»
|
»
|
10:
|
68
|
i
|
sjökrigskonst .........
|
»
|
447:
|
33
|
»
|
450
|
)>
|
))
|
»
|
|
2:
|
67
|
i
|
ångmaskinlära........
|
)>
|
397:
|
33
|
|
400
|
»
|
»
|
»
|
»
|
2:
|
67
|
i
|
krigs- och sjölagar
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
m. m.........................
|
»
|
446:
|
—
|
»
|
450
|
»
|
»
|
»
|
»
|
4:
|
—
|
i
|
gymnastik och va-
penföring ...............
|
))
|
797:
|
33
|
»
|
800
|
»
|
»
|
»
|
»
|
2:
|
67
|
i
|
navigation (biträ¬
dande vid skolan
i land) .....................
|
y>
|
446:
|
|
»
|
450
|
j>
|
»
|
»
|
»
|
4:
|
|
i
|
tackling o. skepps-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
manöver ..................
|
»
|
442:
|
—
|
»
|
450
|
»
|
»
|
)>
|
»
|
8:
|
—
|
i
|
kemi ........................
|
»
|
697:
|
33
|
»
|
700
|
))
|
v
|
|
)>
|
2:
|
67
|
i
|
frihandsteckning o.
pr oj ektionsr itning
|
y>
|
347:
|
07
|
5)
|
350
|
»
|
»
|
»
|
»
|
2:
|
93
|
48: 29
16
Femte liufvudtiteln.
hvilka arvoden hittills utgått med förberörda ojemna belopp derföre,
att en proportionerlig fördelning utaf den af Riksdagen till 6,200 kro-
noä begränsade anvisning från kadetternas terminsafgifter till förbätt¬
ring af lärarearvodena icke räckt till de jemnare och ursprungligen
afsedda beloppen.
För vinnande af den likställighet med lektorerne vid de allmänna
läroverken, hvartill jag här ofvan förklarat mig anse lektorerne vid
sjökrigsskolan vara berättigade, erfordras derjemte att desse senare till¬
erkännas enahanda rätt till ålderstillägg, tjenstårsberäkning och pension
som deras vederlikar vid de allmänna läroverken. Hvad ålderstilläggen
beträffar torde jag få bemärka, att läraren i matematik (biträdande),
som för närvarande undervisar i elementar- och analytisk geometri och
som åtnjuter arvode till belopp af mera än 1,000 kronor, till följd deraf
fått i enlighet med bestämmelserna i Riksdagens skrifvelse den 13 maj
1876 åtnjuta ålderstillägg i likhet med lektorerne vid skolan, hvadan
han, som vid förfall för lektor torde, om ock för kortare tid, få ökad
tjenstgöringsskyldighet, äfven synes böra komma i åtnjutande af den
förhöjning i beloppet af ålderstilläggen som tillkommer lektorerne vid
skolan, i fall de likställas med lektorerne vid de allmänna läroverken,
hvaremot denna lärarebefattning, lika litet som öfriga sådana som icke
äro lektorsbefattningar, torde böra medföra rätt till pension. Den
tillökning i beloppet af de till sjökrigsskolans lärare utgående ålders¬
tillägg, som blefve en följd af dessa lärares likställighet i detta af¬
seende med lektorerne vid de allmänna läroverken, skulle för år 1888
uppgå till 4,000 kronor och icke någonsin kunna öfverstiga 4,500 kro¬
nor. Då emellertid anslaget till ålderstillägg är af förslagsanslags
natur torde någon ökning i anslagets slutsiffra icke vara erforderlig.
Att sjökrigsskolans lärare för sin tjenstgöring vid denna skola
böra vara berättigade till lika tjenstårsberäkning som om de tjenst-
gjort vid de allmänna läroverken anser jag böra följa deraf, att deras
undervisningsskyldighet är, såsom ofvan är visadt, jemförlig med lä-
rarnes vid sistnämnda läroverk.
Hvad slutligen frågan om pensionsrätt angår, så kan det icke vara
önskligt eller ens utan betänklig olägenhet för sjökrigsskolan att tvingas
att bibehålla lärare, hvilkas ålder icke längre tillåter dem att med oför¬
svagade krafter egna sig åt tjensten; och sistlidne års Riksdag har
ock godkänt denna uppfattning, då den på Eders Kongl. Maj:ts nådiga
framställning beviljade pension åt lektorn vid sjökrigsskolan F. Lager¬
berg, hvilken, såsom icke pensionsberättigad, måste fortsätta sin lärare¬
verksamhet till nära 79 års ålder. Den ökade utgift, som häraf orsa¬
Femte liufYudtiteln.
17
kas statsverket kan icke blifva af afsevärd betydelse i jemförelse med
förmånen att till lärare vid denna för landet vigtiga läroanstalt kunna
påräkna fullgoda lärarekrafter.
Skulle nu, på det sätt jag sålunda ansett rätt och billigt samt för
sjökrigsskolan fördelaktigt, dess lärares ställning i fråga om löne- och
öfriga förmåner blifva förbättrad, så bör likväl såsom vilkor för åtnju¬
tande af de förbättrade löneförmånerna fordras, att desse lärare icke
splittra sina lärarekrafter mellan sjökrigsskolan och den privata läro¬
anstalten samt att fördenskull deras befattning med denna senare
upphör.
Jag får således i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t
täcktes föreslå Riksdagen
att de vid sjökrigsskolan anstälde lektorers löneförmåner må
sålunda förbättras:
a) att aflöningen i första lönegraden bestämmes till 3,600 kronor;
b) att de nu utgående ålderstilläggen i 2:a, 3:e och 4:e lönegra¬
derna förhöjas från 250 kronor till 500 kronor; äfvensom att sådan
förhöjning i ålderstilläggen äfven medgifves biträdande läraren i ma¬
tematik ;
c) att lektorerne vid sjökrigsskolan må åtnjuta rätt till tjenstårs-
beräkning i likhet med lektorerne vid de allmänna läroverken, samt
d) att lektorerne vid sjökrigsskolan må förklaras berättigade att
från allmänna indragningsstaten erhålla pension till enahanda belopp
och på enahanda vilkor som för närvarande äro bestämda för deras
vederlikar i motsvarande lönegrad vid de allmänna läroverken;
allt med vilkor att den som vill komma i åtnjutande af desse
förbättrade löneförmåner icke må jemte sin lärarebefattning vid sjö¬
krigsskolan utöfva lärareverksamhet vid någon privat undervisnings¬
anstalt för inträde i nämnda skola;
att, för beredande af denna löneförbättring, dels det å ordinarie
stat uppförda anslag för sjökrigsskolan må förhöjas med 1,860 kro¬
nor eller från 31,040 kronor till 32,900 kronor dels ock af kadetternas
terminsafgifter må användas, utöfver hvad deraf redan blifvit till löneför¬
bättring åt lärarne anvisadt, ytterligare 1,300 kronor; äfvensom
att förenämnda löneförmåner äfven måtte få utgå för år 1888 un¬
der vilkor att den af sjökrigsskolans lärare, som deraf vill komma i
åtnjutande, icke må jemte sin lärarebefattning vid nämnda skola utöfva
lärareverksamhet vid någon undervisningsanstalt för inträde i sjökrigs¬
skolan efter det att nu pågående lärokurs i s. k. förberedande sjökrigs-
Bih. till Riksd. Prot. 1888. 1 Sami. 1 Afd. 3
18
Femte hufvudtiteln.
skolan blifvit instundande vår afslutad; samt att de för denna löneför¬
bättrings genomförande under år 1888 erforderliga medel må till den
del kadetternas terminsafgifter dertill icke kunna lemna tillgång, dock
ej till högre belopp än 1,860 kronor, få utgå af femte hufvudtitelns
allmänna besparingar.
[HO
Durchmarsch-
kostnader
m. m.
Anslagen till durchmarschkostnader och till rese- och
traktamentspenningar.
Jemlikt det förslag till genomförande af sjömanskårens förändrade
organisation, som i framställningen till nästlidne års Riksdag om denna
organisation förekommer, skulle från anslaget till durchmarschkostnader
till anslaget till rese- och traktamentspenningar öfverflyttas ett belopp
af 10,000 kronor, deraf år 1889 4,000 kronor; och jag får i enlighet
härmed hemställa, att Eders Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen, att i
riksstaten för år 1889 anslaget till durchmarschkostnader må nedsättas
med 4,000 kronor eller från 30,000 kronor till 26,000 kronor samt
anslaget till rese- och traktamentspenningar förhöjas med ett denna
nedsättning motsvarande belopp eller från 15,000 kronor till 19,000
kronor.
Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna.
[12—14.]
Lots- och fyr- Med anledning af förnyade framställningar från lotsstyrelsen om
inrättningen reg}er]ng af pensioneringen utaf styrelsens och lotsverkets personal och
i främsta rummet för att söka afhjelpa det alltmera trängande behof-
vet af lotsbetjeningens förbättrade pensionering, anhåller jag att nu i
underdånighet få underställa denna fråga Eders Kongl. Maj:ts nådiga
pröfning, hvarvid det först torde tillåtas mig att i korthet få redogöra
för hvad derutinnan förut förekommit.
Sedan ett af Eders Kongl. Maj:t till 1876 års Riksdag framstäldt
förslag till ordnande af flottans pensionsväsende blifvit af Riksdagen i
hufvudsakliga delar bifallet och Eders Kongl. Maj:t under den 3 ok¬
tober och 24 november samma år meddelat fastställelse af grunder
för pensionering af flottans befäl och underbefäl med vederlikar samt
af flottans och lotsverkets gemenskap, föreslog Eders Kongl. Maj:t uti
nådig proposition till 1877 års Riksdag, att de af Eders Kongl. Maj:t
sålunda faststälda grunder för pensionering af flottans befäl och under¬
befäl med vederlikar måtte jemväl få tillämpas vid pensioneringen af,
Femte lmfvudtiteln.
19
bland andra, personalen vid lotsstyrelsen samt befäl och underbefäl vid
lotsverket; men i afseende härå anförde Riksdagen i underdånig skrif¬
velse den 18 maj 1877, att det ej synts Riksdagen lämpligt att ingå
i pröfning af förslag till pensionering, grundande sig på lönestater,
hvilka ej varit föremål för Riksdagens pröfning, såsom förhållandet
vore med lotsstyrelsen och lotsbefälet, vid hvilket förhållande och då
någon särskild anledning icke syntes förefinnas, hvarföre dessa löne¬
stater icke skulle, liksom öfriga, underkastas Riksdagens granskning
och godkännande, Riksdagen icke ansett sig kunna bifalla Eders Kongl.
Mapts nådiga framställning i berörda hänseende.
Sedermera framlade Eders Kongl. Maj:t till 1882 års Riksdag af-
löningsstater för lotsstyrelsen och lotsverket samt föreslog, att Riks¬
dagen — med bifall dertill att de enligt nådiga kungörelsen den 24 no¬
vember 1876 faststälda grunder för pensionering af flottans befäl och
underbefäl med vederlikar finge tillämpas vid pensionering jemväl af
personalen vid lotsstyrelsen samt befälet och underbefälet vid lots¬
verket under iakttagande dervid af tillika föreslagna närmare bestäm¬
melser, äfvensom att ej mindre de fyllnadspensioner, till hvilka i fråga
varande löntagare skulle blifva jemlik! berörda stadganden berättigade,
än ock pensionerna till gemenskapen vid lotsverket skulle för år 1883
och framgent bestridas af lots- och fyrmedlen, — ville för sin del
godkänna de framlagda staterna för lotsstyrelsen och lotsverket jemte
tillika framstälda vilkor för åtnjutande af de i staterna uppförda af-
löningar.
Denna framställning med ett inom statsutskottet gjordt tillägg bi¬
fölls af Första Kammaren, men afslogs af den Andra och föll derefter
vid gemensam omröstning. Bland de skäl, som under diskussionen i
Andra Kammaren anfördes för yrkandet om afslag, vill det synas som
om afgörande vigt fästats dervid, att nödig utredning skulle saknats
för att Riksdagen skulle kunna bedöma, huruvida de föreslagna löne¬
beloppen stode i riktigt förhållande till de med tjensterna förenade
göromålen.
Medelst underdånig skrifvelse den 20 maj 1886 bragte lotsstyrelsen
frågan ånyo under Eders Kongl. Maj:ts pröfning samt anförde dervid:
att styrelsen väl icke under de år, som gått sedan frågan af Eders
Kongl. Maj! förelädes Riksdagen till pröfning och godkännande, saknat
anledningar att åter upptaga densamma, och desse anledningar blefve
med tiden allt flera, men det hade dock dittills gällt ett mindre antal
personer och bland dessa då ännu icke någon, som till följd af frå¬
gans undanskjutande nödgats till men för tjensten vid densamma qvar-
20
Femte hufyudtiteln.
stå utöfver det mått af lefnadsår, som för statens tjenare plägade an¬
ses utgöra gränsen då den effektiva tjensten borde upphöra; att likväl
ett längre _ dröjsmål från styrelsens sida att underställa ärendet Eders
Kongl. Maj:ts pröfning kunde hafva en menlig inverkan i mer än ett
afseende; äfvensom att det enda väsentliga hinder, som enligt styrel¬
sens förmenande före funnes för ett snart afgörande af den maktpålig¬
gande angelägenheten, vore, om frågan skulle behöfva göras beroende
af huruvida statsanslag kunde för ändamålet beredas, men att, vid det
förhållande att lots- och fyrmedlen stode till Eders Kongl. Maj:ts för¬
fogande utan annan inskränkning än att de skola användas för främ¬
jande af det ändamål, för hvilket denna särskilda beskattning blifvit
sjöfarten pålagd, och då det tydligen läge i sjöfartens intresse att
personalen vid lotsverket hölles fullt tjenstbar och att dugliga personer
der fortfarande vunne anställning, hvartill i hög grad bidroge att denna
personal skyddades för nöd och brist, nämnda hinder kunde undan-
rödjas derigenom, att Eders Kongl. Maj:t å lots- och fyrmedlen an¬
visade de belopp, som, utöfver redan bestämda pensionsförmåner från
statsverket och amiralitetskrigsmanskassan, för regleringens genom¬
förande erfordrades, hvartill, efter hvad styrelsen skulle visa, äfven
tillgångar kunde beredas utan förhöjning af fyr- och båkafgiften. Lots-
styrelsen framlade derför förslag angående reglering af pensioneringen
för personalen hos styrelsen och lotsverket äfvensom i sammanhang
dermed till förändrad organisation af lotsstyrelsen; men, sedan styrel¬
sen afgifvit infordrade förslag till de hufvudsakliga ändringar i den
för styrelsen gällande instruktion, som af den ifrågasatta förändrade
organisationen skulle föranledas, samt specifika beräkningar öfver de
kostnader, som komme att drabba lotsverket genom en förbättrad pen¬
sionering särskildt af befäl, särskild! af underbefäl och särskildt af
betjening vid lots och fyrinrättningen, förklarade Eders Kongl. Maj:t,
som icke fann skäl att för det dåvarande bifalla framställningen om
lotsstyrelsens förändrade organisation, förslaget beträffande pensions-
regleringen, i den ordning frågan då blifvit väckt, icke till någon Dess
åtgärd föranleda.
Nu har lotsstyrelsen ånyo uti underdånig skrifvelse den 7 januari
nästlidet år gjort framställning angående reglering utaf pensioneringen
för personalen vid styrelsen och lotsverket och härvid framhållit, huru¬
som eu sådan reglering vore af högsta behof påkallad och icke kunde
utan verkliga olägenheter för lotsverket längre uppskjutas, till bevis
hvarå styrelsen anfört, att då, i följd af de nuvarande ringa pensio¬
nerna, tjenstinnehafvare vid lotsverket icke kunde afgå vid uppnådd
Femte hufvudtiteln.
21
pensionsålder, lotspersonalen vid en lotsplats, Arpö i Blekinge, utgjor¬
des af tre lotsar om 67, 66 och 6H år, hvardera med en tjensteålder
af öfver 40 år, hvilka lotsar omöjligen kunde såsom sig borde uppe¬
hålla lotsningen, att vid en annan lotsplats de två äldste pensions-
messige lotsarne numera hade så försvagad synförmåga att de icke
kunde på försvarligt sätt förrätta lotsning, hvarföre två extra lotsar
mot särskild aflöning måste vid platsen anställas, samt att flere lik¬
nande fall förekomme bland såväl lots- som fyrpersonalen; hvarföre
lotsstyrelsen ansett sig icke längre kunna underlåta att ånyo anmäla
ärendet, dervid styrelsen, i öfverensstämmelse med hvad vid föregående
tillfällen blifvit anfördt, framställt följande förslag.
Såsom förberedande åtgärd borde, jemte förklarande att material¬
förvaltaren och konstruktören och ritaren hos styrelsen skola eg a pen¬
sions- och gratialsrätt i amiralitetskrigsmanskassan, den förre lika med
kassören och den senare lika med fyringeniör, fördelningen af lön och
tjenstgöring spenningar för nedanstående befattningar ega rum sålunda:
Lotsdirektören................
Öfver fy ringeniören .......
Förste fyringeniör .......
Fyringeniör.....................
Konstruktör och ritare
Lotskapten ......................
Öfverlots af l:a grad
Lön
Kronor
|
Tjenstgörings-
penningar
Kronor
|
Summa
Kronor
|
....... 6,200: —
|
2,800: —
|
9,000:
|
....... 3,500: —
|
2,000: —
|
5,500:
|
....... 2,500: —
|
1,500: —
|
4,000:
|
....... 2,500: —
|
1,000: —
|
3,500:
|
....... 2,500: —
|
1,000: —
|
3,500:
|
|
1,500: -kf
|
4,500:
|
....... 3,000: —
|
|
å
|
|
900: —t<g|
|
3,900:
|
|
(1,300: —
|
2,500:
|
....... 1,200: —
|
å 800: —
|
2,000:
|
|
[å 300: —
|
1,500:
|
Utgående från den grundsats att de fylnadsbelopp, som utöfver
pensionen och fylnadspensionen från amiralitetskrigsmanskassan er¬
fordrades för åstadkommande af lämpliga pensioner, skulle utgå af lots-
verkets medel, skulle pensionsförmånerna, enligt hvad förut varit ifråga¬
satt, för innehafvarne af nedan nämnde befattningar vid den tid, då
de borde vara skyldiga att söka afsked från tjensten, uppgå till föl¬
jande summor, motsvarande dels ursprungliga lönen tillika med antingen
ett eller två ålderstillägg, beroende på tjenstens beskaffenhet, dels be¬
träffande öfverlotsar af 2:a grad och fyrmästare, hvad förut för dem
föreslagits: nemligen för
22
Femte hufvudtiteln.
|
Pension
|
Bidrag
|
|
1
|
|
och fylnads-
|
från
|
|
Summa.
|
|
pension.
|
lotsverket.
|
|
Lotsdirektör......................................:.............
|
3,000
|
|
3,200
|
|
6,200 !—
|
Inspektör............................................................
|
2,025
|
—
|
2,475
|
—
|
4,500 -
|
Sekreterare och kamrerare .......................
|
2,333
|
33
|
1,666
|
67
|
4,000 —
|
Registrator, notarie samt revisor och
|
|
|
|
|
1
|
bokhållare....................................................
|
1,628
|
—
|
1,172
|
—
|
2,800 1—|
|
Kassör och bokhållare samt materiaiför-
|
|
|
|
|
|
valtare ..........................
|
1,628
|
_
|
172
|
_
|
1,800 !—
|
Öfverfyringeniör ............................................
|
1,628
|
—
|
2,372
|
—
|
4'000
|
Fyringeniör samt konstruktör och ritare
|
704
|
_
|
2,296
|
—
|
3,000
|
Lotskapten........................................................
|
1,628
|
—
|
1,872
|
—
|
3,500 ! —
|
Öfverlots af l:a grad...................................
|
495
|
—
|
1,205
|
—
|
1,700 i—
|
Öfverlots af 2:a grad samt fj^rmästare ...
|
495
|
—
|
505
|
—
|
1,000 i—
|
Förste vaktmästare ...........................
|
450
|
—
|
350
|
—
|
800 —
|
Vaktmästare......................................
|
450
|
—
|
150
|
—
|
600
|
Och hemställde lotsstyrelsen förty om meddelande af följande
nådiga föreskrifter:
att embete- eller tjensteman vid lotsstyrelsen, hvilken icke är an-
stäld å fyringeniörkontoret, äfvensom vaktbetjent, då han uppnått 65
lefnads- och 35 tjenstår, af hvilka senare minst halfva antalet bör
hafva tillbragts i lotsverkets tjenst, samt kommit i åtnjutande af de
ålderstillägg till lönen, som enligt stat högst bestås, samt tjensteman
å fyringeniörkontoret, då han uppnått 60 lefnads- och 30 tjenstår, af
hvilka senare minst halfva antalet bör hafva tillbragts i lotsverkets
tjenst samt kommit i åtnjutande af ett ålderstillägg till lönen, skall
vara förpligtad att från tjensten afgå med pension och fylnadspension
jemte så stort bidrag från lotsverket, att sammanlagda pensionsförmå¬
nerna motsvara för de förstnämnde lönens hela belopp och för fyr-
ingeniörkontorets tjensteman den ursprungliga lönen jemte ett ålders-
tillägg;
att lotskapten och öfverlots af l:a grad vid uppnådda 60 lefnads-
och 30 tjenstår och så framt lian då 'kommit i åtnjutande af ett ålders¬
tillägg till lönen äfvensom öfverlots af 2:a grad och fyrmästare vid
uppnådda 65 lefnads- och 35 tjenstår skall vara pligtig att från tjensten
afgå med pension och fyllnadspension samt derutöfver ett bidrag från
lotsverket till det belopp, att de sammanlagda pensionsförmånerna upp-
Femte hufvudtiteln.
23
gå för lotskapten till 3,500 kronor, för öfverlots af l:a grad till
1,700 kronor samt för öfverlots af 2:a grad och fyrmästare till 1,000
kronor; samt
att det dock må varda Eders Kongl. Maj:t eller lotsstyrelsen, der
det tillkommer denna att afskedet utfärda, obetaget att låta med det¬
samma anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas
kunna i. tjensten gagna det allmänna och kan finnas villig att i den¬
samma qvarstå.
I sammanhang härmed har lotsstyrelsen, under åberopande af derin¬
vid föregående tillfällen anförda skäl, underdånigst hemstält att, då
någon af nedan nämnda löntagare å lotsstyrelsens eller lotsverkets
stat afginge med pension ur amiralitetskrigsmanskassan jemte fylnads-
pension och han tillbragt minst hälften af den pensionsberättigande
tjenståldern i lotsverkets tjenst, honom måtte tilläggas så stort pensions-
bidrag från lotsverkets medel, att de sammanlagda pensionsförmånerna
komme att uppgå till följande belopp, nemligen:
då den afskedssökande
för
|
lotsdirektör .............................................
|
kr.
|
55—59
4,500
|
år.
— kr.
|
60-64 år.
5,000: —
|
»
|
inspektör..................................................
|
»
|
3,400
|
— »
|
3,800: —
|
»
|
sekreterare och kamererare...............
|
»
|
3,000
|
— »
|
3,250: —
|
»
|
registrator, notarie samt revisor och
bokhållare ......................................
|
»
|
2,100
|
— »
|
2,300: —
|
y>
|
kassör och materialförvaltare............
|
)>
|
1,700
|
— »
|
1,700: —
|
öfverfyringeniör
fyringeniör och konstruktör
förste vaktmästare...................
vaktmästare ...............................
lotskapten ..................................
öfverlots af l:a grad............
öfverlots af 2:a grad samt fyrmästare
3.200
2.200
600
500
2,800
1,200
700
Beträffande gemenskapen vid lotsverket har
650:
550:
— » 800: —
styrelsen förnyat ett
tidigare afgifvet förslag,
att pensionsförmånerna, sådana de finnas bestämda i nådiga regle¬
mentet den 31 oktober 1879, måtte genom bidrag från lotsverkets
medel höjas till nedan uppgifna belopp:
24
Femte Inifvndtiteln.
1 .
|
l:a klassen.
|
2:a klassen.
|
8:e
|
klassen.
|
4:e klassen.
|
|
Pension.
|
Bidrag fri
lotsverket
|
Summa.
|
Pension.
|
Bidrag fri
lotsverk^
|
Summa.
|
Pension.
|
Bidrag fri
lotsverk©!
|
Summa.
|
Pension.
1
|
Bidrag fri
lotsverk©
|
Summa.
|
|
|
■ b
|
|
|
'
|
|
|
|
|
|
• 3
|
|
| Mästerlots äfvensom uppsy¬
ningsman vid lifräddnings-
anstalterna, hvilken kommit
| till skada i tjensten.........
| Lots- och fyrvaktare äfven-
|
360
|
360
|
720
|
240
|
360
|
600
|
180
|
270
|
450
|
120
|
O
CO
05
|
■
350
|
som båtstyrare vid lifrädd-
ningsanstalterna, hvilken
blifvit skadad i tjensten...
|
240
|
340
|
580
|
160
|
340
|
500
|
120
|
230
|
350
|
80
|
220
|
300 !
|
Lotslärling och fyrbiträde
äfvensom roddare vid lif-
räddningsanstalterna, hvil¬
ken blifvit skadad i tjensten
|
150
|
200
|
350
|
100
|
200
|
300
|
75
|
125
|
200
|
50
|
100
|
150
|
dock under vilkor, att minst hälften af den pensionsberättigande
tjensteåldern skall hafva tillbragts i lotsverkets tjenst äfvensom att
mästerlots, lots eller lotslärling, hvilken uppnått en lefnadsålder af 60
år samt fyrvaktare eller fyrbiträde, hvilken uppnått en lefnadsålder af
65 år, skall, i händelse han dermed förenar en tjenstålder af 40 år,
vara skyldig att med de för honom i 2:a klassen bestämda pensions¬
förmåner från tjensten afgå, lotsstyrelsen likväl obetaget att, med den
afskedssökandes medgifvande, låta med afskedet anstå, derest och så
länge han finnes kunna på ett tillfredsställande sätt i tjensten gagna
det allmänna; dock skulle nu föreskrifna pensionsförhöjning icke till¬
falla den på öfvergångs- och indragningsstat förflyttade personal, hvil¬
ken vid afskedstagandet komme i åtnjutande af särskildt föreskrifna
förmåner.
Hvad anginge sättet för utbetalningen af lotsverkets bidrag till
pensioneringen har lotsstyrelsen föreslagit att styrelsen skulle erhålla
nådigt uppdrag att med direktionen öfver amiralitetskrigsmanskassan
träffa aftal om samtliga pensionsförmånernas utbetalande genom nämnda
kassas försorg emot ersättning från lotsstyrelsen på det sätt, som
kunde finnas medföra minsta omgång och besvär.
Beträffande slutligen de för pensionsregleringens genomförande
erforderliga medel har lotsstyrelsen erinrat att, enligt ej mindre de
Femte hufvudtiteln.
25
specifika beräkningar, fivilka åtföljde styrelsens skrifvelse i ämnet till
mig den 12 juli sistlidne år, än ock styrelsens underdåniga framställ¬
ning den 20 förutgångne maj sannolikt från lotsverkets medel skulle
kräfvas ett bidrag för år 1887 af 9,900 kronor, på grund hvaraf och
då uti nämnda års stat funnes till Eders Kong!. Maj:ts disposition af-
satt ett belopp af 10,000 kronor lotsstyrelsen hemstälde att af sist¬
nämnda belopp få utbetala hvad för pensionsregleringens genomförande
år 1887 erfordrades.
Såsom af det anförda synes, afser lotsstyrelsens förslag, att, då
fråga här icke skulle vara att för den ifrågasatta pensionsregleringen
påkalla anvisande af något särskildt anslag, utan endast att inom be¬
loppet af nu stadgade fyr- och båkafgifter för ändamålet taga i anspråk
erforderliga medel af dessa lotsverkets tillgångar, Eders Kongl. Maj:t
skulle, med den dispositionsrätt öfver fyr- och båkmedlen, som Eders
Kongl. Maj:t tillkommer, utan Riksdagens hörande besluta om anvi¬
sandet af de för pensioneringen behöfliga belopp; och om än Eders
Kongl. Magt eger att på detta sätt använda en del af fyr- och båk¬
medlen för ett ändamål, som för lotsverket är af så maktpåliggande
vigt som det att dess personal må kunna hållas i fullt tjenstdugligt
skick, har jag likväl ansett, att då Eders Kongl. Maj:t vid föregående
tillfällen, då frågor om pensionering af lotspersonalen och lotsverkets
embets- och tjenstemän, visserligen under något olika förhållanden,
förevarit, velat göra dessa frågor till föremål jemväl för Riksdagens
behandling, Riksdagen äfven nu bör lemnas tillfälle att deltaga i lös¬
ningen af denna för lotsverket så vigtiga fråga.
I afseende å nödvändigheten att en reglering af pensioneringen
utaf lotsstyrelsens och lotsverkets personal med snaraste eger rum,
får jag underdånigst hänvisa till hvad lotsstyrelsen derom anfört, hvar¬
till jag blott i fråga om angelägenheten af gemenskapens vid lots¬
verket förbättrade pensionering anhåller att få tillägga följande. Denna
del af frågan förekom icke i förslaget till 1882 års Riksdag i följd
deraf att reglering i detta hänseende egt rum 1876; men de pensioner,
som då bestämdes att af statsmedel utgå, äro så obetydliga att någon
förbättring deri genom tillskott af lotsmedlen nu måste beredas, om
den personal, som icke längre är tjenstbar, skall kunna afgå ur tjensten
och dugliga krafter i stället erhållas, hvilket för sjöfarten är af högsta vigt.
De pensioner, som för närvarande tillkomma mästerlots och lots, som
uppnått 60 års ålder med en tjenstetid af 40 år från 20 års ålder ut¬
göra —- då de aldrig kunna komma att tillhöra l:a klassen, så framt
Bih. till Riksd. Prot. 1888. 1 Sami. 1 Afd. 4
26
Femte Imfvudtiteln.
de icke blifvit sårade i krig eller genom skada i tjensten oförmögna till
vidare verksamhet — för den förre 240 kronor och för den senare 160
kronor, och då de uppnått 55 års ålder efter en tjenstetid af 30 år för
den förstnämnde 180 kronor och för den sistnämnde 120 kronor. Att
de på dessa obetydliga belopp icke kunna lifnära sig ligger i öppen dag;
och da man jemför dem med tullverkets betjente af motsvarande grad,
tullvaktmästare och kustvakter, hvilka dock på långt när icke hafva en
så ansträngande, ansvarsfull och med fara för lif och helsa förenad
tjenstgöring, men dock efter fylda 60 år med en tjenstetid af allenast
30 år bekomma i pension, tullvaktmästare 800 kronor och kustvakter
500 kronor, kan väl icke förnekas, att desse lotsverkets betjente äro
i pensionshänseende synnerligen vanlottade och att de af lotsstyrelsen
föreslagna pensioner af 600 kronor för mästerlots och 500 kronor för
kronolots vid 60 års ålder efter 40 tjenstår icke kunna anses för högt
tilltagna. Pensionsbeloppen för lotsstyrelsens tjenstemän och betjente
samt befäl och underbefäl vid lotsverket, sådana de nu blifvit af sty¬
relsen ifrågasatta, äro i allo desamme, som de vid 1882 års Riksdag af
Eders Kongl. Maj:t föreslagna och föranleda icke någon vidare erinran
från min sida än att, enär ännu en de! lotsåldermän från den förut
varande organisationen finnes qvar med tjenstgöringsskyldighet tills
vidare lika med öfverlotsar af 2:a grad men vid stationer, der sådant
underbefäl framdeles icke komrne att finnas, hvarföre de icke kunna
till denna nya tjenstegrad öfverflyttas, desse lotsåldermän böra vid af¬
skedstagande! tilläggas pension lika med öfverlotsar af 2:a grad.
Vid lotsstyrelsens förslag i öfrigt har jag icke något vidare att
anmärka än att jag dels icke finner mig kunna tillstyrka den föreslagna
pensioneringen af lotsstyrelsens personal samt öfver- och underbefälet
vid lotsverket vid tidigare ålder än den för afskedstagande föreskrifna
pensionsåldern, enär någon sådan tidigare pensionering af allmänna me¬
del i allmänhet icke eger rum för andra statens embets- och tjenste¬
män, dels icke anser föreskriften för eu del tjenstemän och betjente,
tillhörande lotsstyrelsen och lotsverket, derom att minst hälften af den
föreskrifna tjenståldern skall hafva tillbragts i lotsverkets tjenst
för att de skola vara pensionsberättigade, vara påkallad eller med
billighet . öfverensstämmande, då eljest i allmänhet all tjenstgöring i
statens tjenst får i detta afseende tillgodoräknas.
Derest Eders Kongl. Maj:t skulle gilla min uppfattning att Riks¬
dagen bör deltaga i behandlingen af frågan om pensionsregleringen
för lotsstyrelsens och lotsverkets personal, lärer med afseende på Riks¬
dagens ofvanberörda beslut år 1877 de lönestater för lotsstyrelsen och
Femte liufuidtiteln.
27
lotsverket, hvarå pensioneringen grundas, jemväl böra nu likasom år
1882 göras till föremål för Riksdagens pröfning. Jag bär derför från
lotsstyrelsen infordrat förslag till stater för år 1889.
Vid öfverlemnande af dessa förslag afgaf lotsstyrelsen samtidigt
förslag till stat för innevarande år samt hemstälde deruti, bland annat,
om en sådan förändring i styrelsens organisation i syfte att verket
skulle blifva likstäldt med de öfrig;! centrala embetsverken, att före¬
dragandena skulle likställas med bvråchefer med den för sådana ernbets-
män bestämda aflöning af 6,400 kronor, hvaremot kamrerare!]ensten
skulle indragas, likasom en fyringeniörstjenst. Sedan lotsverket under
år 1881 undergått ombildning och Eders Kongl. Maj:t så nyligen som
den 22 oktober 1886 ogillat förslaget om en dylik förändring i lots-
styrelsens organisation samt sedermera under den 10 december samma
år funnit godt tillägga de nuvarande föredragandena hos styrelsen,
sekreteraren och kamreraren, med afseende på den dem, i olikhet med
innehafvare af dylika tjenster i andra embetsverk, åliggande föredrag-
ningsskyldighet och deraf ökade göromål en förhöjning i tjenstgörings-
penningarna af 500 kronor för hvardera, ansåg jag den föreslagna
förändringen i organisationen icke böra komma till stånd samt anmo¬
dade fördenskull styrelsen att inkomma med nya statsförslag för åren
1888 och 1889, uppgjorda under förutsättning att de nuvarande för¬
hållandena i fråga om organisation och aflöning förblefve oförändrade
och sedermera har Eders Kongl. Magt under den 16 sistlidne decem¬
ber, vid pröfning af staterna för lotsstyrelsen och lotsverket för år
1888, förklarat sig icke kunna godkänna lotsstyrelsens framställning
om en förändrad organisation.
I öfverensstämmelse med det sålunda af lotsstyrelsen senast af-
gifna förslag, har jag låtit uppgöra det statsförslag, som torde få delta
protokoll biläggas (Bil. A).
I jemförelse med den år 1882 för Riksdagen framlagda stat företer
förevarande statsförslag i fråga om aflöningsstaten ingen annan skilj¬
aktighet än den att dels materialförvaltaren fått sin förut såsom arvode
utgående aflöning af 2,000 kronor, enligt Eders Kongl. Majits nådiga
beslut den 14 december 1883, förändrad till lön 800 kronor och tjenst-
göringspenningar 1,200 kronor, dels en fyringeniörstjenst blifvit indra¬
gen, men en konstruktör och ritare i stället tillkommit med enahanda
aflöning som fyringeniör, men med endast ett ålderstillägg å 500 kro¬
nor efter fem års tjenstgöring; dels ock sekreteraren och kamreraren,
på sätt ofvan blifvit nämndt, såsom ersättning för den dem åliggande
föredragningsskyldighet tillagts en förhöjning i tjenstgöringspenningar
28
Femte Imfvudtiteln.
af 500 kronor hvardera, dels slutligen att de till vikariatsersättning
anvisade 4,500 kronor med hänsyn till de ökade göromålen hos lots-
styrelsen i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts beslut vid fastställande
af innevarande års stat föreslagits till 5,800 kronor.
I öfrigt utvisar förslagsstaten i jemförelse med 1882 års stat att
ålderstilläggsstaten ökats med 3,000 kronor från 18,100 till 21,100
kronor; att aflöningen åt fyrbetjeningen i följd af inrättandet af nya
fyrplatser höjts från 167,915 kronor till 187,100 kronor; att staten för
lotsverkets ångfartyg blifvit minskad från 25,690 kronor till 15,432
kronor 50 öre; att anvisningen för personalen vid lifräddningsanstal-
terna i följd af nya stationers inrättande höjts från 4,452 kronor till
4,728 kronor; att öfvergångs- och indragningsstaten minskats från
92,563 kronor 17 öre till 67,374 kronor 50 öre samt att underhålls- och
omkostnadsstaten ökats från 414,079 kronor 83 öre till 466,000 kronor.
Såsom ofvan blifvit antydt, framstäldes, då frågan om lotsstatens
pensionering och fastställande af lönestat. år 1882 förevar, af flere
bland Andra Kammarens ledamöter anspråk på en fullständigare ut¬
redning för att kunna bedöma huruvida embets- och tjenstemännens
löner voro afpassade efter göromålen.
Visserligen sökte jag, så vidt sådant för tillfället lät sig göra,
visa att tjenstemännen i lotsstyrelsen såväl som lotsverkets öfver- och
underbefäl genom dem åliggande tjenstepligter kunde anses göra lika
mycket skäl som deras vederlikar i andra verk och stater för de löne¬
förmåner, som af Eders Kongl. Maj:t blifvit för dem faststälde hufvud¬
sakligen • efter samma grunder, som dem hvilka vid de af Eders Kongl.
Maj:t och Riksdagen beslutade löneregleringar gjort sig gällande, men
detta synes icke hafva varit tillfyllestgörande. För att såvidt möjligt
nu förekomma anledning till anmärkningar i berörda hänseende har
jag anmodat lotsstyrelsen att i fråga om personalens vid lotsstaten
göromål m. m. låta verkställa en så fullständig utredning som möjligt,
hvilken utredning jemte hvad lotsförordningen, lotsreglementet och
gällande instruktion innehålla i fråga om de särskilda tjenstinnehaf-
varnes åligganden torde få anses erbjuda nöjaktig ledning vid före-
nämnda frågas bedömande; anhållande jag fördenskull att samma ut¬
redning må såsom bilaga få åtfölja detta protokoll (Bil B).
Det gjordes under öfverläggningen i Andra Kammaren jemväl
anmärkningar deröfver att, ehuru lotskaptener och öfverlotsar hade lika
stor lön, tjenstgöringspenningarne dock med afseende på tjenstegöro-
målens olika omfattning bestämts till väsentligt olika belopp inom olika
fördelningar och det ifrågasattes, att en förändring härutinnan skulle
Femte liufvudtiteln.
29
åvägabringas så att en jemnare proportion mellan lön och tjenstgörings-
penningar uppkomme; men just emedan den fasta lönen grundar pen-
sionsrätten och billigheten lärer fordra att. den ene lotskaptenen eller
öfverlotsen bekommer lika pensionsförmån som den andre inom samma
tjenstegrad, enär de hvar för sig hafva samma tjenstgöring och ansvar
om också mängden af göromål på skilda platser kunna vara olika,
anser jag en dylik förändring icke böra ega rum, desto mindre som
den derjemte skulle komma att medföra verklig skada och olägenhet
för lotsverket, då töljden deraf tvifvelsutan blefve, att en med lägre
lön försedd lotskapten eller öfverlots för erhållande af bättre pensions-
rätt skulle söka till lika befattning inom annan fördelning och en sådan
rörlighet bland innehafvare af dessa tjenster, hos hvilka en noggrann
kännedom om såväl farvattnen som personalen inom deras fördelning
är af yttersta vigt, måste anses allt annat än önskvärd.
Då fråga nu är om fastställande af aflöningsstaterna, torde böra
erinras, att enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 22 december
1876 och sedermera tid efter annan meddelade bestämmelser vilkoren
för löneförmånernas åtnjutande äro hufvudsakligen följande:
för lotsstyrelsen:
att embete- och tjensteman skall vara underkastad den vidsträck¬
tare tjenstgöringsskyldighet .eller jemkning i åligganden, som vid en
möjligen inträdande förändrad organisation af styrelsen eller dess sär¬
skilda afdelningar eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, äfvensom
om i en framtid verkets ställning inom statsförvaltningen så förändras,
att detsamma ej längre kan som sjelfständigt embetsverk anses, vara
förpligtad att, med bibehållande af den tjenstegrad och aflöning han
innehar, efter den nya arbetsordningen sköta de med tjensten förenade
göromål;
att med embete eller tjenst i styrelsen icke må förenas annan
tjenst , å rikets, riksdagens eller kommunens stat, ej heller annan tjenste¬
befattning, med mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande
af tjenstgöringen i styrelsen; dock att tjensteman, som vid den nya
löneregleringens inträdande redan innehade tjenst utom styrelsen, finge
densamma bibehålla, så länge den icke vore för tjenstgöringen i styrel¬
sen hinderlig;
att de med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få
uppbäras endast för den tid tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort
eller åtnjutit semester, men skola för den tid han eljest varit från
tjenstgöring befriad utgå till den, som tjensten förrättat;
att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst förrätta, eger upp-
30
Femte liufviidtiteln.
bära hela lönen; men att den, som eljest undfår ledighet för svag
helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan
förpligtas att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå
så mycket af lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller eljest
pröfvas skäligt;
att vid sjukdomsförfall, eller när de terfordras för beredande af se¬
mester, tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han för¬
ordnas till högre befattning inom styrelsen, densamma emot åtnjutande
af tjenstgöringspenningar till det för den högre graden bestämda’belopp
i stället lör egna bestrida, dock ej längre än tre månader under ett år;
att då inspektör utan särskild! nådigt förordnande förvaltar lots-
direktörsembetet, han derför icke åtnjuter särskild ersättning;
att, der. förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande
af samma tjenst anses böra medgifvas, tidpunkten för första förhöj¬
ningen bestämmes att inträda efter fem år, under vilkor att inne-
hafvaren mera än fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen eller,
på. grund af förordnande, annan statens tjenst, dock att härvid icke
ma föras honom till last den tid han åtnjutit semester, och för andra
förhöjningen, om sådan egef rum, efter ytterligare fem år, under
samma vilkor, på det sätt likväl, att den högre aflöningen ej får till¬
trädas förr än vid början af kalenderåret näst efter det den stadgade
tjenståldern blifvit uppnådd; börande löntagaren dervid tillgodoräknas
den tid, som före den nya statens utfärdande förflutit från hans till¬
träde till tjensten;
att semester må åtnjutas af verkets chef samt sekreterare och
kamrerare under en och en half samt af registrator, notarie, revisor
och bokhållare, äfvensom kassör och bokhållare under en månad årligen;
för lotskapten samt underbefäl och betjening vid lots- och fyr¬
inrättningarna:
att der till aflöningen hörer ålderstillägg, tiden för detsammas till¬
trädande beräknas från och med början af kalenderåret näst efter det,
under hvilket löntagaren blifvit till tjenst inom graden förordnad eller
befordrad, under iakttagande likväl, att honom tillgodoräknas den tid
han före den nya lönestatens tillämpning, vare sig på grund af full¬
makt eller förordnande i följd af frågan om lotsverkets omorganisation,
varit i tjenst anstäld, lotskapten såsom lotsfördelningschef och öfver-
lots såsom lotsålderman;
att tjenstgöringspenningar i allmänhet uppbäras endast under den
tid löntagaren sin tjenst förrättar; dock att vederbörande må vid in¬
träffad sjukdom eller beviljande af tjenstledighet kunna, efter prof-
Femte hufvud titeln.
31
ning i hvarje särskild! fall, medgifva att tjenstgöringspenningarne bibe¬
hållas af befäl under högst en och en half månad årligen samt af un¬
derbefäl under högst en månad årligen, under vilkor likväl att kronan
icke tillskyndas någon utgift för tjenstens uppehållande undertiden;
att uppmuntringspenningar uppbäras under den tid löntagaren sin
tjenst förrättar äfvensom under sjukdom, men kunna under tjenstledig¬
het för svag helsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda
uppdrag innehållas till så stor del, som för tjenstens uppehållande er¬
fordras;
att öfverlots af l:a grad är skyldig att utan särskild godtgörelse
förestå lotskaptenens tjenst i det fall att lian, vid förfall för denne,
förrättar tjensten jemte sin egen;
att mästerlots eller lots, som vid förfall för öfverlots förordnas
att dennes tjenst bestrida, samt fyrvaktare eller fyrbiträde, som vid
förfall för fyrmästare förordnas att fyrmästaretjenst förestå, skall un¬
der tiden, jemte bibehållande af egna aflöningsförmåner, åtnjuta tjenst-
göriiigspenningar till det för den högre tjensten bestämda belopp;
hvarjemte Eders Kongl. Maj:t behagat såsom ett för samtlige em-
bets- och tjenstemän samt underbefäl gemensamt vilkor stadga:
att löntagare, som ingår på ny stat, skall vara underkastad de
vilkor med hänsyn till pensioneringen, som vid näst blifvande pensions-
reglering kunna varda bestämda, äfvensom skyldig att vid uppnådd
pensionsålder från tjensten afgå, Eders Kongl. Maj:t eller, hvad lön¬
tagare, som lotsstyrelsen eger tillsätta, angår, styrelsen dock obeta¬
get att, med den pensionsberättigades medgifvande, låta med afskedet
anstå, derest och så länge han pröfvas kunna i tjensten gagna det
allmänna.
De för pensionsregleringen erforderliga medlen skulle, enligt de
utförliga beräkningar lotsstyrelsen låtit verkställa, kunna inom den
nu beräknade inkomsten af fyr- och båkmedlen beredas hufvudsakligast
derigenom att i följd af afgång de medel, som nu äro anvisade för öf-
vergångs- och indragningsstaten, blifva efter hand disponibla och kunna
för pensionering tagas i anspråk; i följd hvaraf icke heller den andel
af fyr- och båkafgiften, som för närvarande är för personalen anslagen,
skulle komma att i följd af pensionsregleringen ökas eller inskränkning
behöfva ske i de belopp, som för andra lotsverkets ändamål användas.
32
Femte lmfvudtiteln.
Med anledning af hvad jag sålunda anfört får jag i underdånighet
hemställa, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:
att Riksdagen för sin del godkänner den vid detta protokoll foga¬
de stat för lotsstyrelsen och lotsverket jemte de likaledes här ofvan
upptagna vilkor för åtnjutande af de i staten uppförda aflöningar;
att Riksdagen i fråga om pensionering af lotsstyrelsens embets-
och tjenstemän samt befäl, underbefäl och gemenskap vid lotsverket,
hvilka icke blifvit på öfvergångs- och indragnings stat förflyttade, ville
för sin del besluta:
a) att embets- eller tjensteman vid lotsstyrelsen, hvilken icke är an-
stäld å fyringeniörkontoret, äfvensom vaktbetjent, då han uppnått 65
lefnads- och 35 tjenstår samt kommit i åtnjutande af de ålderstillägg
till lönen, som enligt stat högst bestås, samt tjensteman å fyringeniör¬
kontoret, då han uppnått 60 lefnads- och 30 tjenstår samt kommit i
åtnjutande af ett ålderstillägg till lönen, skall vara förpligtad att från
tjensten afgå med pension och fyllnadspension jemte sa stort bidrag
från lotsverket, att sammanlagda pensionsförmånerna motsvara för de
förstnämnde lönens hela belopp och för fyringeniörkontorets tjenste¬
män den ursprungliga lönen jemte ett ålderstillägg;
b) att lotskapten och öfverlots af l:a grad vid uppnådda 60 lefnads-
och 30 tjenstår och så framt han då kommit i åtnjutande af ett ålders¬
tillägg till lönen äfvensom öfverlots af 2:a grad, lotsålderman och fyr¬
mästare vid uppnådda 65 lefnads- och 35 tjenstår skall vara pligtig
att från tjensten afgå med pension och fyllnadspension samt derutöf¬
ver ett bidrag från lotsverket till det belopp, att de sammanlagda pen¬
sionsförmånerna uppgå för lotskapten till 3,500 kronor, för öfverlots
af l:a grad till 1,700 kronor samt för öfverlots af 2:a grad, lotsålder¬
man och fyrmästare till 1,000 kronor;
c) att det dock må varda Kongl. Maj:t eller lotsstyrelsen, der det
tillkommer denna att afskedet utfärda, obetaget att lata med detsamma
anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i
tjensten gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma
qvarstå;
d) att pensionsförmånerna för gemenskapen vid lotsverket, sådana
de finnas bestämda i nådiga reglementet den 31 oktober 1879, må ge¬
nom bidrag från lotsverkets medel höjas till nedan upptagna belopp:
Femte huflrudtiteln.
33
|
La klassen.
|
2:a
|
klassen.
|
3:e klassen.
|
4:e klassen.
|
|
Pension.
|
Bidrag fri
lotsverkel
|
Summa.
|
Pension.
|
Bidrag fri
lotsverkel
|
Summa.
|
Pension.
|
Bidrag fri
lotsverkel
|
Summa.
|
Pension.
|
Bidrag fri
lotsverket
|
Summa.
|
|
|
• P
|
|
|
• p
|
|
|
■ p
|
|
|
p
|
|
Mästerlots äfvensom uppsy-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ningsman vid lifräddnings-
anstalterna, den sistnämn¬
de om han kommit till
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
skada i tjensten ............
Lots- och fyrvaktare äfven¬
som båtstyrare vid lifrädd-
ningsanstalterna, den sist¬
nämnde om han blifvit ska-
|
3G0
|
360
|
720
|
240
|
360
|
600
|
180
|
270
|
450
|
120
|
230
|
350
|
dad i tjensten ..............
Lotslärling och fyrbiträde
|
240
|
340
|
580
|
1G0
|
340
|
500
|
120
|
230
|
350
|
80
|
220
|
300
|
äfvensom roddare vid lif-
räddningsanstalterna, den
sistnämnde om han blifvit
skadad i tjensten............
|
150
|
200
|
350
|
100
|
200
|
300
|
75
|
125
|
200
|
50
|
100
|
150
|
dock under vilkor, att mästerlots, lots eller lotslärling, hvilken upp¬
nått en lefnadsålder af 60 år samt fyrvaktare eller fyrbiträde, hvil¬
ken uppnått eu lefnadsålder af 65 år, skall, i händelse han dermed
förenar en tjenstålder af 40 år, vara skyldig att med de för honom
i 2:a klassen bestämda pensionsförmåner från tjensten afgå, lotssty-
relsen likväl obetaget att, med den afskedssökandes medgifvande,
låta med afskedet anstå, derest och så länge han finnes kunna på ett
tillfredsställande sätt i tjensten gagna det allmänna; och
att för lotsstyrelsen och lotsverket måtte i riksstaten uppföras så¬
som reservationsanslag, att af fyr- och båkmedlen direkt utgå, ena¬
handa belopp som det, hvartill inkomsttiteln »fyr- och båkmedel» för
statsregleringsperioden beräknats uppgå, eller, med inberäkning af de
i anslaget ingående friheter och ersättningar, 1,200,409 kronor, med
Kongl. Magt fortfarande förbehållen rätt såväl att för det med an¬
slaget afsedda ändamål använda det öfverskott, som å inkomsterna kan
uppstå, som ock att i staten vidtaga de jemkningar, livilka kunna blifva
af inträffande omständigheter, såsom nya säkerlietsanstalters inrättande
och dylikt, påkallade.
Bill. till liihsd. Prot. 1888. 1 Sami. 1 A/d.
5
34
Femte hufvudtiteln.
[15.]
Skrifmateri¬
alier och ex
penser m. m
Och torde Eders Kongl. Maj:t i sammanhang härmed i nåder
förklara, att Eders Kongl. Maj:t, under förutsättning det äfven Riks¬
dagen finner staten för lotsst.yrelsen och lotsverket böra för framti¬
den af Riksdagen pröfvas, är sinnad att framgent till Riksdagens god¬
kännande årligen framlägga ifrågakommande förändringar vid reglerin¬
gen af nämnda stat.
I afseende på iifriga ordinarie anslag under femte hufvudtiteln
har jag’ ingen annan framställning att göra än att, till jemnande af
hufvudtitelns slutsumma, anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved
in. m. må förhöjas med 3 kronor från 46,999 kronor till 47,002 kronor.
I händelse af nådigt bifall till hvad jag ofvan anfört skulle, såsom
af bilagda förslag till stat för femte hufvudtiteln år 1889 (Bil. C) synes,
den ordinarie staten för år 1889 med inberäknande af de för handelns
behof under femte hufvudtiteln anvisade anslag komma att sluta på
6,115,200 kronor, hvilket belopp, då summan af ordinarie anslagen för
innevarande år utgör 6,059,937 kronor, visar en förhöjning i anslag
af 55,263 kronor.
Då denna förhöjning hufvudsakligast beror på den förhöjning i
anslag, som erfordras för den nya sjömanskårens uppsättande, och denna
ökade kostnad motväges af den ökade inkomst statsverket erhåller af
vakaneafgifterna för båtsmanshållet, hvilken inkomst .för år 1889 be¬
räknats till 45,000 kronor, utgör tillökningen i ordinarie anslag alle¬
nast 10,263 kronor.
Extra anslag.
I sin skrifvelse angående utgifterna under riksstatens femte hufvud-
titel har marinförvaltningen anmält följande behof, för hvilka anslag-
borde för år 1889 å extra stat uppföras, nemligen:
till löneregleringens genomförande................................. kr. 50,000: —
» fortsatt nybyggnad af eu pansarbåt ....................... » 1,468,000: —
» anskaffning af två minbåtar jemte minutredning
och bestyckning.............. » 352,000: —
» artillerimateriel................................................................. » 318,750: —
» minväsendet....................................................................... » 237,300: —
» nytt tyghus vid flottans station i Carlskrona ...... » 109,930: —
» kajbyggnad och strandskoning vid flottans station
i Stockholm............................................................. » 55,000: —-
» anskaffningar och ersättning af kostnader för för¬
svaret af Fårösund................................................ » 52,198: 42
Summa kr. 2,643,178: 42
Femte liufvudtiteln.
35
Då likväl denna anslagssumma på extra stat syntes mig större än
livad 1889 års statsreglering kunde medgifva att å femte liufvudtiteln
uppföra, infordrade jag från marinförvaltningen uppgift, dels å den
ordningsföljd, i hvilken ofvannämnda anslagsbehof borde med afseende
å den större eller mindre vigten af deras skyndsamma tillgodoseende
upptagas, och dels angående det minsta belopp, som utan väsentlig
olägenhet eller ökad kostnad under förenämnda år erfordrades för fort¬
satt byggande af den af Riksdagen beviljade nya pansarbåten, hvilken
erhållit namnet »Göta».
Till svar härå har marinförvaltningen i skrifvelse den 5 sistlidne
november anfört hufvudsakligen följande:
att anslaget å 50,000 kronor till löneregleringens genomförande
borde sättas främst och näst derefter den del af det till anskaffningar
och ersättning för försvaret af Fårösund äskade belopp, som af marin¬
förvaltningen redan utbetalts för expropriation af mark till de derstädes
uppförda batterierna;
att, vidkommande de ifrågasatta extra anslagen för fartygs- och
artillerimateriel samt för minväsendet, marinförvaltningen ansåge dem
hvar inom sin grupp behöfliga i viss angifven ordning; men att vid
jemförelse mellan de särskilda grupperna, om nybyggnaden af pansar¬
båten Göta lindantoges, .anslag inom den ena gruppen icke kunde sättas
efter sådant inom den andra, samt att, ehuru såväl nytt tyghus vid
Carlskrona och kajbyggnaden och strandskoningen vid Stockholms sta¬
tion vore hvar för sig synnerligen behöfliga, dessa behof likväl med
afseende å vigten af deras skyndsamma tillgodoseende i nu angifven
ordning kunde sättas efter samtlige öfriga behof, hvarom här varit fråga.
Med stöd häraf, och då jag i allt väsentligt delar marinförvaltnin¬
gens sålunda uttalade åsigt i förberörda hänseenden, har jag, med an¬
förande hvar på sin plats af de utaf samma embetsverk angående de
särskilda anslagen i öfrigt afgifna yttranden, sökt inom det belopp, som
ansetts kunna för sjöförsvarets behof å extra stat afses, tillgodose de
mest oafvisliga behofven, nemligen;
Fartygsmateriel.
Sedan 1887 års Riksdag till anskaffning af en ny pansarbåt beviljat
2,868,000 kronor och deraf för innevarande år anvisat 700,000 kronor,
har kontrakt med Motala mekaniska verkstads aktiebolag blifvit, afslutadt
angående leverans af fartygskrof och maskineri m. fl. arbeten mot en
ersättning af 1,422,000 kronor, deraf definitivt inom ett belopp af om-
[16.]
Fartygs¬
materiel.
36
Femte hufvudtiteln.
kring 700,000 kronor och vilkorligt för återstoden i den mån nödiga
medel dertill kunna blifva anvisade.
Marinförvaltningen, som ansett det vara synnerligen maktpåliggande
för rikets försvarsväsende, att ifrågavarande arbete, sedan det påbörjats,
måtte kunna oafbrutet fortgå, så att fartyget kunde vara fullt färdigt
senast under loppet af år 1890, har derföre enligt anmälan uppstält
kontraktet med beräkning att sjelfva fartyget jemte maskineri skall
vara färdigt till besigtning och profning inom utgången af år 1889;
och har förvaltningen tillika anfört, att då anbringandet af pansarbe¬
klädnaden borde till undvikande af en betydligt ökad arbetskostnad till
stor del ega rum innan fartyget sättes i sjön och i sin helhet vara
fullbordad innan profresa företages, det derföre vore nödigt att så snart
ske kunde jemväl anskaffa den för fartygets bepansring erforderliga
materiel.
Marinförvaltningen har fördenskull hemstält, att Eders Kongl.
Maj:t täcktes, till liqviderande af de arbeten, som af Motala verkstads
aktiebolag skola verkställas, till inköp af den för bepansringen erforder¬
liga materiel, äfvensom för andra arbeten och anskaffningar, hvilka böra
vara utförda innan profresa med fartyget företages, af Riksdagen äska
för år 1889 ett belopp af kr. 1,468,000 samt för år 1890 ett be¬
lopp af kr. 700,000.
Med anledning af den utaf mig begärda uppgift angående det
minsta belopp, som utan väsentlig olägenhet eller ökad kostnad under
år 1889 erfordrades för pansarbåten Götas fortsatta byggande, har
marinförvaltningen yttrat:
»Fortsättningen af berörda nybyggnadsarbete anser kongl. marin¬
förvaltningen vara så mycket angelägnare än öfriga behof inom nämnda
grupper (fartygsmateriel, artillerimateriel och minväsendet) att ett upp¬
skof med tillgodoseende af dessa behof, huru ofördelaktigt det än vore,
likväl vore att föredraga framför motsvarande nedsättningar af anvis¬
ningen till pansarbåten Götas nybyggnad för år 1889 under det derför
erforderliga belopp».
Beträffande detta belopp, yttrar marinförvaltningen vidare, kan
detsamma icke utan olägenhet sättas lägre än marinförvaltningen uti
sin underdåniga skrifvelse den 1 sistlidne oktober föreslagit eller
1,468,000 kronor. Fn del af de arbeten, för hvilka denna summa be¬
räknats, måste likväl med afseende å vigten af deras utförande under
år. 1889 ställas framför andra. Till denna del hörer bland annat an¬
bringandet af bepansringen å citadellet, hvilket arbete måste ske innan
fartygets sidor ofvan citadellet uppsättas, enär eljest uppstår såväl
Femte hufviidtiteln.
37
svårighet att utföra nämnda arbete med vederbörlig omsorg, som ökad
kostnad för utförandet. Dit hörer vidare det fasta och det rörliga
tornets stommar, hvilkas uppförande jemte det fasta tornets bepansring
måste föregå afslutandet af de med Motala mekaniska verkstads aktie¬
bolag definitivt kontraherade jernarbeten å däcken. Slutligen höra dit
de delar af maskineriet, hvarom endast kunnat vilkorligt aftalas med
bolaget och på hvilkas fullbordande, enär dessförinnan icke kan före¬
tagas profresa med fartyget, beror bedömandet ej blott af det defini¬
tivt bestämda maskinsystemets såväl förmåga att framdrifva fartyget
som hållbarhet, utan äfven af bolagets ansvarighet i dessa hänseenden.
För den händelse 1,468,000 kronor icke skulle för fortsättning af
Götas nybyggnad kunna utgå under år 1889 anser marinförvaltningen
likväl anvisningen icke kunna utan väsentlig olägenhet och kostnad
nedsättas under det belopp, som erfordras för de här ofvan hufvud¬
sakligen angifna arbeten å fartyget, hvilka böra framför andra under
nämnda år utföras, och detta belopp har marinförvaltningen beräknat
till 1,140,000 kronor.
Slutligen har marinförvaltningen anfört, att det vore synnerligen
önskvärdt att så snart som möjligt vinna kännedom om den tid, inom
hvilken hela den ännu icke anvisade delen af nybyggnadsanslaget för
Göta kommer att utgå, såväl för att byggnadsarbetet måtte kunna full¬
följas efter en bestämd plan, som på det att, genom upprättandet ju
förr dess heldre af kontrakt om de vigtigare delarne af fartygsbygg-
naden, måtte kunna dels för denna tillgodogöras nu rådande gynsamma
konjunkturer, dels ock ernås visshet om kostnaden för dessa delar
och derigenom trygghet för att icke vid kontrakts afsilande under
ändrade tilläfventyrs ogynsamma förhållanden, det af Riksdagen bevil¬
jade byggnadsanslaget kommer att visa sig för ändamålet otillräckligt.
Marinförvaltningen har derföre framhållit angelägenheten deraf, att
hvilket belopp än må komma att anvisas för år 1889, nästa Riksdag
måtte i hvarje fall bestämma den tid, då återstående del af byggnads¬
anslaget kommer att utgå.
Ehuru jag måste till alla delar godkänna de af marinförvaltnin¬
gen anförda skäl för vigten deraf att anslaget till pansarbåten Götas
fortsatta nybyggnad icke nedsättes under det af samma embetsverk
beräknade minimibelopp, nödgas jag likväl, alldenstund ensamt detta
belopp öfverstiger hvad som på extra stat lärer för år 1889 kunna för
femte hufvudtiteln afses, samt då flera andra, dels oafvisliga, dels syn¬
nerligen vigtiga behof för sjöförsvaret icke kunna helt och hållet åsido¬
sättas, föreslå en nedsättning till omkring hälften i det begärda erfor¬
derliga anslaget eller från 1,468,000 kronor till 728,000 kronor.
38
Femte hufviultiteln.
[17.]
Artilleri-
materiel.
Visserligen skulle olägenheten af denna nödtvungna nedsättning i
det erforderliga anslaget i betydlig mån minskas om, såsom marinför¬
valtningen hemstält, Riksdagen ville bestämma den tid, då återstående
del af byggnadsanslaget komme att utgå, men då Riksdagen hittills i
allmänhet visat sig icke vilja binda kommande Riksdagar genom förut¬
fattade beslut med afseende å medels anvisande på extra stat, synes
mig en framställning i detta hänseende icke hafva någon utsigt att af
Riksdagen bifallas.
Å andra sidan torde det kunna med visshet antagas det Riksdagen,
sedan den beviljat hela den för pansarbåten Göta beräknade kostnads-
summan 2,868,000 kronor och deraf för 1888 anvisat 700,000 kronor,
äfven framgent i och för fartygets fullbordande kommer att årligen
anvisa minst lika mycket och marinförvaltningen synes mig under
sådan förutsättning kunna nöjaktigt ordna byggnadsarbetena samt
begränsa kostnaden inom det derför beviljade anslag, om äfven såväl
fartygets sjösättning och besigtning som ock dess fullbordande sålunda
skulle komma att fördröjas utöfver den derför ursprungligen afsedda tiden.
På grund af hvad sålunda är anfördt får jag underdånigst hemställa:
att Eders Kongl. Maj:t täcktes af Riksdagen till fortsättande af
pansarbåten Götas nybyggnad för år 1889 äska ett anslag af 728,000
kronor.
Artillerimateriel.
Sedan 1887 års riksdag till artillerimateriel anvisat tillhopa 127,000
kronor, har marinförvaltningen beräknat återstående medelsbehof för
komplettering af artilleri- och utredningsmateriel för flottans fartyg
samt sjöfästningarne till 751,130 kronor, hvilket belopp likväl af nämnda
embetsverk ansetts kunna fördelas på två år och endast 318,750 kronor
böra äskas för år 1889.
Af enahanda skäl som redan blifvit anfördt för nedsättning i det
begärda anslagsbeloppet till- pansarbåten Göta måste likväl äfven nu
ifrågavarande anslag högst betydligt nedsättas, och har jag derföre
för år 1889 endast kunnat föreslå anslag för de mest oundgängliga af
de behof, som under denna titel äro upptagna, nemligen:
3 st. 12 cm. lavettage ............................................................... kr. 10,500: •—
krut af inhemsk tillverkning ................................................... » 22,400: —
300 st. 12 cm. granater........................................................... » 4,500: —
1,000 st. 38 m.m. patroner och massiva projektiler ...... » 8,500: —
500 st. 38 m.m. granater ........................................................ » 4,100: —
Summa kr. 50,000: —
Femte lmfrudtiteln.
39
livilket belopp jag alltså hemställer att Eders Kongl. Maj:t täcktes af
• Riksdagen för år 1888 äska till artillerimateriel.
Minväsendet.
c18-]
Rörliga minförsvaret. Till erhållande al full utredning af sjelf- Rörliga min¬
gående minor för redan befintliga minbåtar har märinförvaltningen foisvaiet'
begärt ett anslag af 90,000 kronor, och huru vigtigt det än är att
detta behof tillgodoses, helst detsamma icke utan tidsutdrägt kan af-
hjelpas, torde likväl under förevarande förhållanden, det begärda an¬
slaget för år 1889 kunna fördelas på två år och således endast halfva
beloppet för nämnda år begäras, hvarigenom, förutom tre sjelfgående
minor för hvarje minbåt, hvartill antalet kan med redan anvisade medel
kompletteras, fem minor i reserv kunna anskaffas; och jag hemställer
alltså
att till anskaffande af sjelfgående minor må för
år 1889 äskas ett extra anslag af 45,000 kronor.
[19.]
Fasta minförsvaret. På Eders Kongl. Maj:ts derom gjorda fram- Fasta minför¬
ställning beviljade, senaste Riksdag för anläggande af syft- och tänd- svaret-
stationer vid Oscar-Fredriksborg och Vaxholm 58,300 kronor på extra
stat, deraf för år 1888 anvisades 30,000 kronor.
För fullbordande af berörda syft- och tändstationer får jag derföre
föreslå
att af Riksdagen för år 1889 må begäras ett an¬
slag af 28,300 kronor.
Till minväsendets utveckling och försöks anställande m. m. i sådant
ändamål får jag derjemte hemställa,
att ett belopp af 5,600 kronor måtte af Riks¬
dagen äskas.
De för minväsendet erforderliga extra anslag skulle alltså för år
1889 uppgå till ett sammanlagdt belopp af 78,900 kronor.
[20.]
Minväsendets
utveckling.
Ersättning och anskaffningar för försvaret af Fårösund.
För fullständigande af de arbeten, som i och för försvaret af
Fårösund redan blifvit utförda, och på det att de för ändamålet ned¬
lagda betydliga kostnader icke må vara delvis förspilda och dervarande
anordningar befinnas otillfredsställande, erfordras ytterligare till:
[21-]
Ersättning
och anskaff¬
ningar för för¬
svaret af
Fårösund.
40
Femte liufvudtiteln.
Expropriationskostnad................................................................. kr. 5,627: 42
Boningshus åt bevakningspersonalen .................................... » 14,500: —■ •
Inventarier för min- och artilleridepartementen ............... » 1,999: —
En transportvagn......................................................................... » 100: —
En mindre båt för bevakning..................................... » 271: —
Fullbordande af bryggan till minförrådshuset................... :» 2,600: —-
Hus för projektiler....................................................................... » 3,500: —
Täckningsmaterialier..................................................................... » 11,633: —
Ammunitionsutredning................................................................ » 11,968: —
Summa kr. 52,198: 42
Ofvanstående expropriationskostnad 5,627 kronor 42 öre är redan
af marinförvaltningen förskotterad och hvad beträffar de här ofvan näst
derefter upptagna fem poster till boningshus åt bevakningspersonalen,
inventarier, en transportvagn, en mindre båt samt framför allt fullbor¬
dande af ofvannämnda brygga, tillhopa utgörande ett belopp af 19,470
kronor, är det af synnerligen stor vigt att dessa behof så snart ske
kan tillgodoses, hvaremot med anskaffning af projektilhus, täcknings¬
materialier och ammunitionsutredning, för hvilka kostnaden uppgår till
27,100 kronor, för närvarande kan anstå, då sådan anskaffning vid be¬
hof utan nämnvärd tidsutdrägt torde kunna ega rum.
På grund häraf hemställer jag
att ett belopp af 25,097 kronor 42 öre eller, till
summans jemnande, 25,100 kronor af Riksdagen äskas
till ersättning och anskaffningar för försvaret af
Fårösund.
Sammanlagda summan af de för år 1889 erforderliga extra anslag
under femte hufvudtiteln skulle alltså, såsom af ofvannämnda förslag
till stat synes, utgöra 932,000 kronor.
Hvad chefen för sjöförsvarsdepartementet sålunda
i afseende å regleringen af utgifterna under rikssta-
tens femte hufvudtitel äfvensom i öfrigt yttrat och
hemställt täcktes Hans Maj:t Konungen, på tillstyr¬
kan af statsrådets öfrige ledamöter i nåder gilla, med
befallning tillika att utdrag af detta protokoll skulle
till finansdepartementet öfverlemnas till ledning vid
författandet af Kongl. Maj:ts nådiga propostion till
Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof.
In fidem
F. Wrangel.
Femte Imfvudtiteln: Ml. A,
Stat
I
för Lotsstyrelsen och lotsverket år 1889.
|
.............
|
“o*
|
|
g. fr
|
|
|
|
o:
3
|
© Ö
3 n
3 O:
er? hs
|
©
3
3
3
er?
|
| O
3* £
pr ©
3_ ^
|
mramg
|
|
A) Aflöningsstat.
|
|
^ 3
• er?
Öl
i
|
3
|
£ °
er? o
W (3*
|
|
|
lotsstyrelsen.
|
Kr.
|
Kr.
|
|
Kr.
|
Kr.
|
|
Lotsdirektören ...................................................
1 Inspektör ........................................................
|
6,200
4,000
|
2,800
2,000
|
|
:
|
9.000
6.000
|
f Efter 5 år kan
lönen höjas med
500 kronor.
|
Föredragande.
|
|
|
|
|
|
|
1 Sekreterare ......................................................
1 Kamrerare..................................................
|
3,000
|
2,000
|
|
—
|
5,000
|
Efter 5 år kan
|
3,000
|
2,000
|
|
—
|
5,000
|
lönen höjas med
500 kronor och
|
|
Kansliet.
|
|
|
|
|
|
• efter 10 år med
ytterligare 500
|
1 Registrator .........,............................................
|
1,800
|
1,200
|
|
—
|
3,000
|
kronor,
|
1 Notarie ............................................................
|
1,800
|
1,200
|
|
—
|
3,000
|
|
1 Ombudsman ......................................................
|
—
|
—
|
|
2,000
|
2,000
|
|
KammarTcontoret.
|
|
|
|
|
|
|
1 Revisor och bokhållare .......................................
|
1,800
|
1,200
|
|
—
|
3,000
|
|
1 d:o d:o .......................................
|
1,800
|
1,200
|
|
—
|
3,000
|
|
1 Kassör och bokhållare .......................................
|
800
|
1,200
|
|
500
|
2,500
|
|
1 Materialförvaltare .............................................
|
800
|
1,200
|
|
—
|
2,000
|
Efter 5 år kan
lönen höjas med
500 kronor och
|
Fyringeniörleontoret.
1 Öfverfyringeniör ..............................................
|
3,500
|
2,000
|
|
—
|
5,500
|
efter 10 år med
ytterligare 500
kronor.
|
1 Förste fyringeniör .............................................
|
2,500
|
1,500
|
|
—
|
4,000
|
|
1 Fyringeniör .....................................................
|
2,500
|
1,000
|
|
—
|
3,500
|
|
1 d:o .....................................................
|
2,500
|
1,000
|
|
—
|
3,500
|
|
1 Konstruktör och ritare .......................................
|
2,500
|
1,000
|
|
—
|
3,500
|
{ Efter. 5 år kan
; lönen höjasmed
( 500 kronor.
|
Vikariatersättning samt arvoden och flitpenningar åt
|
|
|
|
|
|
|
e. o. tjensteman ...............................................
|
—
|
—
|
|
—
|
5,800
|
|
1 Förste vaktmästare.............................................
|
800
|
300
|
|
—
|
1,100
|
( Efter 5 år kan
|
1 Vaktmästare......................................................
|
500
|
300
|
|
—
|
800
|
< lönen höjas med
100 kronor.
|
Summa Kronoi
|
|
—
|
—
|
| 71,200
|
1
|
Anm 1. Om vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge denna förmån qvarstår, lönen
minskas med 150 kronor.
Anm 2. En fyringeniörstjenst hålles tills vidare vakant enligt Kongl. brefvet den 22 Juli 1887.
Bih. till Riksd. Prot. 1888. 1 Sami. 1 Afd.
G
Femte hufvudtiteln: bil. A,
1
|
|
V ©
|
M
CD *
|
Summa.
|
|
|
M
o:
ö
|
— CD
ö e-t-
M.crq
tf o:
Crq 2
g 5*
. crq
CD
|
g 8
g g
M- t-j
3
rrq 3
• crq
CD
|
Summa.
|
Transport
|
—
|
—
|
—
|
—
|
71,200
|
lotsverket.
|
|
|
|
|
|
Befäl.
|
|
|
|
|
|
1 Lotskapten i Stockholm........................
|
3,000
|
1,000
|
500
|
4,500
|
|
2 eko i Göteborg och Malmö .........
|
6,000
|
2,000
|
1,000
|
9,000
|
|
1 eko i Norrköping .....................
4 eko i Kalmar, Visby, Sunelsvall och
|
3,000
|
500
|
400
|
3,900
|
|
Luleå...............................
|
12,000
|
2,000
|
1,600
|
15,600
|
|
Underbefäl.
|
|
|
|
*
|
|
1 Öfverlots af l:a grad. i Stockholm .........
3 d:o d:o i Göteborg, Malmö och
|
1,200
|
1,300
|
—
|
2,500
|
|
Sundsvall.....................
|
3,600
|
3,900
|
—
|
7,500
|
|
1 d:o d:o i Norrköping ...............
|
1,200
|
800
|
—
|
2,000
|
|
1 eko d:o i Kalmar .....................
|
1,200
|
800
|
—
|
2,000
|
|
1 d:o d:o i Visby........................
|
1,200
|
300
|
—
|
1,500
|
|
1 d:o d:o i Luleå........................
|
1,200
|
300
|
—
|
1,500
|
,
|
1 eko af 2:a grad på större lotsplats ......
|
800
|
200
|
—
|
1,000
|
|
Högst 7 öfverlotsar af 2:a grad ...............
|
5,600
|
1,400
|
—
|
7,000
|
J
|
85 Fyrmästare med löner å 800 kronor och tjenstgöringspennin-
|
|
|
å högst 600 kronor................................
|
|
|
|
96,900
|
154,900
|
Åldergtillägg.
|
|
|
|
|
Till Lotsstyrelsens ombets- och tjensteman samt befäl och under-
|
|
|
befäl vid lotsverket, förslagsvis ..............
|
|
|
|
21,100
|
|
Lotsbetjeningen.
|
|
|
|
|
|
Till arvoden åt Lötsförmän å högst 500 kronor samt till upp-
|
|
|
muntringspenningar åt erforderligt antal
|
kronolotsar å högst
|
|
|
540 kr. och till förhöjda uppmuntringspenningar åt mäster-
lotsar å 60 kronor äfvensom till arvoden åt lotslärlingar med
|
|
|
styrsedel å 100 kr., allt för år räknadt......
|
|
|
|
186,300
|
_
|
Transport |
|
207,400
|
226,100
|
Efter 5 år kan
lönen höjas med
500 kronor och
efter 10 år med
ytterligare 500
kronor.
Jemte lotslott.
Femte hufvud titeln: bil. i.
Transport
|
207,400
|
|
226,100
|
|
Fyrbetjeningen.
|
|
|
|
|
Till aflöning åt erforderlig personal äfvensom till proviant åt personalen
|
|
|
|
|
å fyrskeppen m. ..................................................................
|
187,100
|
|
|
|
Undervisningsanstalter.
|
|
|
|
|
Till arvoden åt lärare och lärarinnor vid skolor för lots- och fyrhetje-
|
|
|
|
|
ningens barn .......................................................................
|
4,500
|
—
|
|
|
Lotsverkets ångfartyg »Ring».
|
|
|
|
|
Till aflöning och. portiousersättning åt befälhafvare, underbefäl och
|
(
|
|
|
|
besättning ...........................................................................
|
15,432
|
50
|
|
|
Personalen vid lifråddningsanstalterne.
|
|
|
|
|
Till arvoden åt uppsyningsman, roddare och räddningsmanskap............
|
4,728
|
—
|
419,160
|
50
|
|
|
B) Öfvergångs- och mdragningsstat.
|
|
|
645,260
|
50
|
Till f. d. lotsdistriktcliefen A. G. Nordenskjöld................................
|
3,500
|
—
|
|
|
» lotsfördelningschefen L. J. Cronstrand.......................................
|
896
|
50
|
|
|
» ,, H. A. Natt och Dag.................................
|
896
|
50
|
|
|
„ » E. A. Pihl .............................................
|
896
|
50
|
|
|
|
6,189
|
50
|
|
|
» underbefäl och gemenskap ......................................................
|
61,185
|
-
|
67,374
|
50
|
C) Pension sstat.
|
|
|
Bidrag till pensionering af embets- och tjenstemän samt befäl, under-
|
|
|
|
|
befäl och gemenskap vid lotsverket, förslagsvis...........................
|
13,500
|
—
|
|
|
Pension åt öfverlotsenkan J. Kinnman, enligt 1887 års riksdagsbeslut...
|
300
|
—
|
13,800
|
—
|
D) Underhålls- och omkostnadsstat.
|
|
|
|
|
l:o. Till kända behof.
|
|
|
|
|
a) Konsumtionsartiklar för fyrarne, förslagsvis .................................
b) Reparationer och underhåll af byggnader vid lots- och fyrplatsei
|
80,000
|
|
|
|
samt lifräddningsstationer, fasta sjömärken samt andra anstalter,
hvilka icke särskild! här nedan upptagas, äfvensom komplettering
af inventariepersedlar, förslagsvis.............................................
|
100,000
|
|
|
|
c) Pyrskeppens reparation, rustning, utläggning och intagning, drift-
|
|
|
|
,
|
kostnader m. m., förslagsvis ..................................................
|
50,000
|
—
|
|
1
|
Transpor
|
230,000
|
|-| 726,435
|
|
Femte hufvudtiteln: 1>M. A.
Transport
|
230,000
|
|
726,435
|
|
d) Lotsverkets ångfartygs och tjenstefartygs reparation, rustning, drift-
|
|
|
|
|
kostnader, förslagsvis .......
|
50,000
|
_
|
|
|
e) Underhåll samt komplettering af lots- och fyrplatsernas jemte lif-
|
|
|
|
|
räddningsanstalternas fartyg och båtar, förslagsvis ...............
|
35,000
|
_
|
|
|
Q Flytande sjömärkens anskaffning, underhåll, utsättning och intagning,
|
|
|
|
|
förslagsvis ................................................
|
45,000
|
—
|
|
|
2:o. Till oförutsedda utgifter.
|
|
|
|
|
Afsättes .........
|
7,525
|
—
|
367,525
|
|
3:o. Särskilda omkostnader.
|
|
|
|
Till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för lotsstyrelsen, förslagsvis
|
5,000
|
_
|
|
|
» hyra för lotsstyrelsens embetslokal .......................
|
4,500
|
_
|
|
|
" kontorshyror och expenser inom lotsfördelningarne, förslagsvis ...
|
20,000
|
_
|
|
|
“ grundräntor, jordskyld, ersättning för vedbrand, d:o.......
|
6,500
|
_
|
|
|
» rese- och traktamentskostnader, d:o ...
|
17,000
|
|
|
|
För tillsyn och bemanning å tjenstefartyg samt lotsfartygot vid Malmö,
|
|
|
|
|
förslagsvis ...........................................
|
27,000
|
_
|
|
|
Till extra utgifter, förslagsvis ..............................
|
22,000
|
_
|
|
|
Bidrag till amiralitetskrigsmanskassan........................
|
3,500
|
_
|
|
|
» till underhall af en fyr på Cap Spartel, förslagsvis
|
540
|
—
|
106,040
|
|
E) Indelta räntor.
|
|
|
|
|
Friheter och ersättningar ..............................
|
__
|
|
409
|
|
Summa kronor)
|
—
|
|
1,200,409
|
—
|
Femte Imfvudtiteln: bil. B.
Till Herr Statsrådet och Chefen för Kongl. Sjöförsvars¬
departementet.
Med anledning af Kongl. Lotsstyrelsens den 7 sistlidne Januari
aflåtna underdåniga framställning angående pensionsreglering för Sty¬
relsen och lotsverket har Herr Statsrådet i embetsskrifvelse den 29 i
samma månad, jemte tillkännagifvande att Herr Statsrådet hade för
afsigt att föreslå Kongl. Maj:t att i fråga så väl härom som om lots-
verkets aflöningsstater göra nådig framställning till Riksdagen, upp¬
dragit åt Kongl. Styrelsen att så skyndsamt ske kunde till Herr Stats¬
rådet inkomma dels med fullständig utredning angående mängden och
beskaffenheten af de hvarje tjensteman vid Styrelsen åliggande göro¬
mål samt dessas tillväxt under de senaste fem åren, dels med uppgift,
huruvida Kongl. Styrelsen afsett att utgifter till Amiralitets-Krigsmans-
Kassan skulle erläggas på de tillskott från lotsverket, som till pensio¬
nernas fyllande skulle utgå och i så fall till hvilket belopp i förhål¬
lande till pensionen dessa afgifter borde beräknas, dels med yttrande
från Materialförvaltaren och från Konstruktören och ritaren huruvida
de, i fall sådant blefve föreskrifvet, vore villige att betala retroaktiva
afgifter för åtnjutande af förmånen att erhålla pensions- och gratials-
rätt i Amiralitets-Krigsmans-Kassan, dels ock med upplysning huruvida
de tillskott från lotsverket, som för pensioneringen erfordrades, kunde
lemnas utan att det nuvarande anslaget i följd deraf behöfde förhöjas
och om icke möjligen de genom afgång på indragnings- och öfvergångs-
staten disponibla medel kunde anses derför tillräckliga.
Då mängden af göromål hos Styrelsen i allmänhet och för hvar
och en af dess tjenstemän särskildt i väsentlig grad är beroende af
antalet till Styrelsen inkomna ärenden, har Styrelsen låtit på grund af
flere års dagböcker upprätta sammandrag, utvisande antalet inkomna
ärenden, fördelade under vissa rubriker, som synts tjenligast för att,
så vidt sådant på detta sätt kan ske, tydliggöra ärendenas beskaffenhet.
Inkomna
ärenden.
2
Femte hiifvudtiteln: bil. B.
Med genomförandet af 1881 års omorganisation af lotsbefälet kunna
göromålen anses hafva på ett stadigvarande sätt ökats — de årliga
fluktuationerna äro sedan dess mindre betydliga —, men som ett rätt
bedömande af qvantiteten arbete i förhållande till befintliga arbetskraf¬
ter svårligen kan eg a rum utan jemförelse, har Styrelsen ansett be-
höfligt att vid sidan af de infordrade uppgifterna för åren 1882—1886
meddela dylika för ett par år som föregått regleringen, och då ifråga¬
varande reglering redan till en del, om ock provisoriskt, egde rum
redan med år 1878, så har jemförelsen mellan arbetena hos Styrelsen
nu och förr ansetts icke kunna blifva fullt exakt, med mindre redo¬
görelse lemnades för förhållandena under ett par af åren närmast före
det sistnämnda, till följd hvaraf jemväl uppgifter för åren 1876 och
1877 intagits i nedanstående
Öfversigt af antalet och beskaffenheten af de till Kongl. Lots-
styrelsen inkomna ärenden:
|
1876.
|
1877.
|
1882.
|
1883.
|
...........
1884.
|
1885.
|
1886.
|
A. Kansliärenden.
Personalens befordran, afsked, ledig¬
het, antagning o. d..................
|
166
|
183
|
185
|
252
|
282
|
261
|
258
|
D:o bestraffningar, belöningar........
|
59
|
45
|
45
|
47
|
34
|
54
|
53
|
D:o tjenstgöring, instruktion, under¬
visning ..................................
|
44
|
52
|
80
|
84
|
83
|
63
|
86
|
D:o aflöning, beskattning, pension,
öfvergångs- och indragningsstat..
|
71
|
72
|
98
|
124
|
126
|
123
|
104
|
Lotshemman, tomtköp, naturaför¬
måner åt personalen.................
|
59
|
42
|
64
|
86
|
71
|
75
|
85
|
Eättegångar, undersökningar, lotsars
grundstötningar, skadeersättningar
|
44
|
59
|
80
|
57
|
59
|
61
|
53
|
Strandningar, räddningsförsök.......
|
136
|
136
|
325
|
221
|
210
|
186
|
175
|
Grundpenningar, kaj- och hamn¬
byggnader, hamnområden, under¬
sökning af hamnar,, enskildes
s äkerhetsanstalter.....................
|
12
|
21
|
53
|
74
|
120
|
76
|
70
|
Förslag (personal-), berättelser, rap¬
porter, journaler m. m..............
|
51
|
49
|
221
|
230
|
216
|
223
|
235
|
Nya fyrar m. m. dylikt ...............
|
7
|
2
|
9
|
13
|
14
|
7
|
5
|
Femte lmfvudtiteln: Fil. B,
3
.
|
1876.
|
1877.
|
1882.
|
1883.
|
1884.
|
1885.
|
1886.
|
Materiel, inventariers redovisning,
inköp, underhåll, besigtning, för¬
säljning, konsumtionsartiklar......
|
58
|
59
|
196
|
258
|
256
|
202
|
246
|
D:o Lotsbyggnader, fyrar, fyrskepp,
underhåll, reparation, besigtning
m. m.....................................
|
51
|
63
|
174
|
210
|
224
|
217
|
159
|
Fyrskepps och fartygs rustning, re¬
sor, intagning.........................
|
67
|
65
|
101
|
no
|
70
|
61
|
67
|
Lotsverkets förråd, in- och utleve¬
rering af effekter m. m............
|
23
|
18
|
71
|
94
|
104
|
61
|
55
|
Utprickning, farleders rensning, un¬
dersökning af grund, lotsleder....
|
64
|
50
|
106
|
in
|
90
|
136
|
134
|
Fyrars tändning, släckning m. m.,
mistsignalering'........................
|
16
|
24
|
49
|
85
|
56
|
35
|
58
|
Utländska myndigheter eller per¬
soner, framställningar, kungörelser
|
93
|
59
|
100
|
147
|
171
|
162
|
186
|
Allmänna författningar, tolkning,
tillämpning, instruktioner för un¬
derlydande ..............................
|
13
|
19
|
33
|
6
|
15
|
8
|
21
|
Tekniska utredningar, kostnadsbe¬
räkningar ...............................
|
13
|
8
|
15
|
24
|
33
|
18
|
16
|
Formulär, blanketter....................
|
—
|
1
|
2
|
12
|
1
|
8
|
8
|
Diverse .....................................
|
37
|
39
|
66
|
75
|
68
|
68
|
47
|
Summa
|
1,084
|
1,066
|
2,073
|
2,320
|
2,303
|
2,105
|
2,121 !
!
|
B. Kameralärenden.
Medelsreqvisition, anordning, uppb.
|
496
|
524
|
722
|
775
|
843
|
762
|
701
|
Redogörelser, anmärknings- och af-
skrifningsmål..........................
|
52
|
45
|
95
|
79
|
98
|
85
|
71
|
Skjutslega, markegångssättning.....
|
1
|
1
|
Öl
|
55
|
57
|
56
|
55
|
Inventeringar.............................
|
12
|
12
|
12
|
12
|
12
|
12
|
12
|
Materiels reparation, underhåll eller
anskaffning medelst kontrakt......
|
12
|
13
|
25
|
44
|
43
|
42
|
32
|
Personalens befordran, ledighetm. m.
|
—
|
3
|
3
|
6
|
4
|
4
|
6
|
Diverse.....................................
|
6
|
1
|
17
|
11
|
11
|
20
|
11
|
Summa
|
579
|
599
|
925
|
982
|
1,068
|
981
|
888
|
Summa Summarum
|
1,663
|
1,665
|
2,998
|
3,302
|
3,371
|
3,086
|
3,009
|
4
Femte hufrudtiteln: Ml. B.
Lotsverkets
utveckling.
Vid förestående tabell torde få göras följande anmärkning.
Diariet föres på olika sätt i olika verk. I vissa erhåller hvarje
inkommande ärende sitt särskilda nummer; i somliga bibehålies, äfven
då ärendet blifvit remitteradt en eller flere gånger för erhållande af
utredning, ett och samma diariinummer till dess ärendet blifvit slut-
behandladt; i andra åter införas under samma diariinummer flere ären¬
den, då de äro af likartad beskaffenhet och härröra från samma initiativ,
äfven om de kommit från olika myndigheter och vid olika tillfällen
blifva föremål för pröfning och beslut. Hos Lotsstyrelsen tillämpades
från början det första sättet, men då detsamma befanns hinderligt för
efterforskningar, öfvergick man från 1877 års början till det tredje
sättet, hvilket för Lotsstyrelsens arbeten befunnits vara mest praktiskt.
Då emellertid det andra här ofvan nämnda och ganska allmänt använda
sättet för diariets förande är det enda, enligt hvilket man kan erhålla
en föreställning om verkliga antalet ärenden och följaktligen en jem¬
förelse med förhållandet i andra embetsverk kan ega rum, har Styrelsen
låtit för hvarje grupp af ärenden anteckna verkliga antalet inkomna
sådana, alltid under iakttagande att ett ärende, som eu eller flere gån¬
ger varit föremål för remiss till Fyringeniörkontoret, till lotsbefäl m. fl.,
likväl aldrig upptagits till mera än ett nummer.
Innan Lotsstyrelsen öfvergår till fullgörande af uppdraget att redo¬
göra för mängden och beskaffenheten af de med de särskilda befatt¬
ningarna i Styrelsen förenade åligganden, torde vara ändamålsenligt att
återkalla i minnet några af de hufvudsakliga utvecklingsskeden förvalt¬
ningen af lotsverket hittills undergått. Som inkomsterna af fyr- och
båkmedlen alltid varit till hela sitt belopp anvisade uteslutande för lots¬
verkets vidmakthållande och förbättring och dessa inkomster, på sätt
Kongl. Styrelsen redan vid föregående tillfällen och särskild! i sin
underdåniga skrifvelse den 20 Maj 1886 varit i tillfälle att med siffror
ådagalägga, i jemnbredd med sjöfarten i det hela ständigt varit stadda
i tillväxt, ehuru icke i samma proportion som sjöfarten, enär tid efter
annan lindringar i afgiften funnits kunna medgifvas, har det varit na¬
turligt att den personal, åt hvilken fyr- och båkmedlens förvaltning
varit anförtrodd, måst tid efter annan ökas likasom sättet för förvalt¬
ningen undergå förändringar. Vid betraktandet af styrelseverkets grad-
Femte hufvudtiteln: Ml. B.
5
visa utveckling torde derför blicken böra fästas jemväl å följande siffror,
som betingat densamma.
Inkomsten af fyr- och båkmedel, hvilken, enligt de af Kongl. Ge¬
neraltullstyrelsen meddelade uppgifter, under åren 1825—1858 vexlade
mellan 75,000 och 295,000 kronor samt åren 1859—1864 mellan
428,000 och 569,000 kronor för år, uppgick för åren 1865—1870 i
medeltal till kronor 744,326: 35.
Värdet af lotsverkets säkerhetsanstalter beräknades från 2,073,408
kronor år 1860 hafva år 1870 vuxit till 4,129,496 Kronor.
Lotsverkets förvaltning hade under ifrågavarande tid besörjts af
Förvaltningen af Sjö-Årendena, i hvilket embetsverk Lotsdirektören var
föredragande ledamot; specialfrågor rörande personal och materiel, då
de icke föranledde disposition af medel, handlades af Lotsdirektören
först ensam, sedermera med biträde af fyringeniörer och känsligenste-
män. När Lotsdirektören var förhindrad att embetet utöfva, förord¬
nades i hans ställe någon högre officer af flottan till ledamot i för¬
valtningen, på sätt med öfriga militära ledamotsbefattningar i nämnda
verk varit vanligt. Nu hade emellertid, såsom ofvan anförda siffror
visa, förvaltningen af lotsverket omkring år 1870 nått den betydelse,
att densamma för mycket tog i anspråk Förvaltningens af Sjöärendena
för andra ändamål afsedda arbetskrafter, hvarjemte en ändring af dit¬
tills begagnade former befanns af behofvet påkallad. Genom Kongl.
brefvet den 21 December 1871 skildes alltså från och med nästföljande
året alla lots- och fyrväsendets angelägenheter från Förvaltningen af
Sjö-Årendena och uppdrogos åt det nyinrättade embetsverket Lotssty-
relsen, åt hvilket jemväl öfverlemnades handhafvande! af lifräddnings-
väsendet. Enligt »Reglemente för lots- och fyrinrättningarna jemte
lifräddningsanstalterna å rikets kuster» af nyssnämnde dag blef Lots¬
direktören chef för embetsverket med ensam beslutande rätt. I Sty¬
relsen skulle finnas en sekreterare och en kamererare, hvilka jemte
öfriga åligganden skulle föredraga alla ärenden, sekreteraren utan och
kamereraren med reservationsrätt, hvadan endast den senare med Lots¬
direktören delade ansvaret för de på hans föredragning fattade besluten.
I öfrigt skulle finnas en registrator, en kassör, en revisor, en bok¬
hållare, en ombudsman, en materialförvaltare, en öfverfyringeniör och
fyra fyringeniörer. Vid förfall för Lotsdirektören skulle chefen för
Norra Lotsdistriktet jemte egen tjenst handlägga de till Lotsdirektörens
befattning hörande löpande ärenden, som icke kunde uppskjutas, ut¬
nämningar och befordringar samt medels-anvisningar för nya ändamål
dock undantagna.
Bih. Ull Piksd. Prot. 1888. 1 Sami. 1 Ajd.
Intill 1871.
Reglemente
och stat 1871
7
6
Femte hufvudtiteln: bil. B.
Aren
1871—1880.
Åren
1881—1886.
Under decenniet 1871—1880 uppgingo inkomsterna af fjr- och
båkmedlen till
År 1871: ............ 835,159 kronor. År 1876: 936,263 kronor
» 1872: 943,086 » » 1877: 1,205,199 »
» 1873: 949,590 » » 1878: 1,063,568 »
» 1874: 963,659 » * 1879: 1,096,690 »
» 1875: 832,703 » » 1880: 1,191,473 )>
Medeltalet för dessa år, kronor 1,001,739, visar alltså en tillökning
af 34 proc. öfver medeltalet för de närmast föregående åren.
Värdet af lotsverkets säkerhetsanstalter växte samtidigt på föl¬
jande sätt:
År 1871
» 1872
1873
1874
»
» 1875
4,328,659 kronor.
4,683,648 »
5,085,612 »
5,300,073 )»
5,481,804
5,541,265 kronor
5,866,824
6,058,912
6,164,772
6,192,209
År 1876
>< 1877
» 1878
j> 1879
» 1880:
Tillökningen utgör alltså för 10-års perioden närmare 50 procent.
Den organisation det nya embetsverket erhållit 1871 var i vissa
delar endast provisorisk. I sammanhang med den reorganisation af
lotsverket i dess helhet, hvilken förbereddes under åren 1877—1880
och som verkstäldes genom de under den 15 Februari 1881 utfärdade
nya lotsförfattningarna gafs jemväl åt Lotsstyrelsen en fastare form
genom den sistnämnde dag för embetsverket utfärdade instruktion, en¬
ligt hvilken Lotsdirektören eger enahanda befogenhet, som tillkommer
Generaldirektör i andra förvaltningsverk samt föredragandena, sekrete¬
raren och kamereraren, erhållit enahanda uppdrag och ansvar, som i
nämnda verk tillhöra byråchefer. Personalen blef i öfrigt oförändrad
endast med det undantag att, i stället för de å lotsbefälets stat indragna
distriktchefstjensterna, en inspektörsbefattning uppfördes å Styrelsens
stat äfvensom att från 1882 års början, med anledning af åtskilliga
nytillkomna göromål å kansliet, derstädes anstäldes en notarie.
I den underdåniga skrifvelse, som Styrelsen aflät den 29 Novem¬
ber 1881 och i hvilken föreslogs inrättandet af sistnämnde befattning,
framhöll Styrelsen dels hurusom beloppet af de åt Styrelsens förvalt¬
ning anförtrodda medel under det första årtiondet af Styrelsens till¬
varo i högst anmärkningsvärd grad ökats, dels ock att en väsentlig
tillökning i arbete egt rum från och med år 1878. Med nämnda år
hade nemligen, för att bereda öfvergången till en ny organisation af
Femte hufrudtitcln: bil. B.
7
lotsbefälet, vidtagits den anordning, att dels distriktchefernes antal
minskades från tre till två, — hvilka bibehöllo sin befäls- och bestraff¬
ningsrätt äfvensom befogenhet att i afseende å underly dandes tjenst¬
göring utfärda befallningar, jemväl att lända till framtida efterrättelse,
från underlydande infordra utlåtanden, anbefalla undersökningar om be¬
gångna fel i tjensten samt gå i författning om iståndsättande eller än¬
dring af säkerhetsanstalter då skyndsamhet ansågs af nöden, — och
dels att lotsfördelningscheferne, hvilkas antal provisoriskt bestämdes
till elfva i stället för femton, skulle direkt skriftvexla med och redo¬
visa inför Lotsstyrelsen, hvarigenom å ena sidan det hufvudsakliga af
distriktchefernes göromål Överflyttades på fördelningscheferne och å
andra sidan antalet ärenden hos Styrelsen icke obetydligt tillväxte.
Efter utredning af förhållandena i sistnämnda hänseende åren 1878—
1880 anmärkte Styrelsen, att året 1881 lemnats åsido af det skal, att
den högst betydliga tillökning i arbete, som derunder förekommit, till
största delen ansågs hafva varit beroende af den under året företagna
lotsregleringen och alltså endast af öfvergående natur. Detta, antagan¬
de har visat sig endast i viss mån hafva varit riktigt och ingalunda
till den omfattning Lotsstyrelsen trodde sig kunna antaga, hvilket tor¬
de framgå af följande uppgifter, vid hvilka bör anmärkas, att antalet
utgångna expeditioner för åren 1872—1880 här upptagas högre än i
ofvan åberopade skrifvelse den 29 November 1881 af det skäl, att der
upptogos endast från Kansliet utgångna expeditioner men här jemväl
Kammarkontorets.
|
|
|
|
1882—1886.
|
|
1872—1877
|
1878—1880
|
1881.
|
i medeltal.
|
Ökning i förhåll,
till
|
|
i medeltal.
|
i medeltal.
|
|
|
1872—77
|
1878—80
|
Inkomna ärenden .................
|
1,925
|
2,3(55
|
3,105
|
3,153
|
63,8 %
|
33,3 %
|
Utgångna expeditioner ............
|
940
|
1,327
|
2,322
|
1,580
|
68 %
|
19 %
|
De ifrågavarande åren 1881—1886 visa i öfrigt följande årliga in¬
komster af fyr- och båkmedlen:
År 1881: 1,314,180 kronor. År 1884: 1,298,444 kronor.
» 1882: 1,504,014 » » 1885: 1,350,503 »
» 1883: 1,510,853 » i> 1886: 1,307,263 »
Medeltalet för dessa år, kronor 1,380,900, visar en tillökning i
förhållande till åren 1871—1880 af 37,8 % och i förhållande till de år,
som närmast föregingo Lotsstyrelsens inrättande, af 86,8 %.
Lotsdirektö-
ren.
Inspektören.
8 Femte hufvudtiteln: Ml. B.
Samma års värden af säkerhetsanstalterna hafva varit:
År 1881: 6,273,555 kronor. År 1884: 7,366,919 kronor.
» 1882: 6,568,714 » » 1885: 7,597,239 »
» 1883: 7,037,243 x » 1886: 7,760,139
Tillökningen till och med år 1886 motsvarar alltså i förhållan¬
de till 1880 25,3 % och 1870 nära 90 %.
Då Lotsstyrelsen nu öfvergår till den närmare redogörelsen för
mängden och beskaffenheten af de bestyr, som äro förenade med de
särskilda befattningarna vid Styrelsen, torde, hvad angår Styrelsens
chef, icke vara behöfligt att derom orda vidare än att, jemte det alla
i Styrelsen förekommande frågor skola inför honom föredragas och
medelst hans beslut afgöras, han tillika är chef för hela den vid Sty¬
relsen och lotsverket anställa personalen, uppgående vid senaste års¬
skifte till 1,367 personer.
Såsom ofvan är nämndt blef, i sammanhang med indragning af
förut varande Distriktchefer, å Lotsstyrelsens stat uppförd en Inspek¬
tör, hvilkens åliggande numera är att, efter gjord anmälan hos Sty¬
relsen och af densamma erhållet tillstånd samt i öfrigt då Styrelsen
så förordnar, verkställa inspektionsresor samt derunder utöfva inseende
öfver personalen, dock utan befäls- och bestraffningsrätt, äfvensom att,
derest Lotsdirektören är hindrad att sitt embete i Styrelsen utöfva och
så framt ej annorlunda af Kongl. Maj:t förordnas, i hans ställe inträda
i Styrelsen, hvilken i sådant fall likväl icke får handlägga vissa frå¬
gor och i allmänhet icke till afgörande företaga vigtigare ärenden, så
vida de tåla uppskof. Enligt verkstälda beräkningar hafva Inspektö¬
rens tjensteresor (a) äfvensom den tid han i stället för Lotsdirektören
tjenstgjort, i Styrelsen (b) hittills omfattat följande antal dagar:
År
|
1881
|
a)
............ 51.......
|
b)
.... 53.
|
»
|
1882
|
............ 67.........
|
.... 67.
|
»
|
1883
|
............ 67.........
|
.... 63.
|
)>
|
1884
|
............ 79.........
|
... 98.
|
))
|
1885
|
............ 97.........
|
.... 76.
|
))
|
1886
|
............ 57.........
|
.... 51.
|
Femte hufvudtiteln: bil. B.
9
Af Inspektören till Lotsstyrelsen ingifna rapporter och skrivelser
hafva utgjort, beträffande:
År 1881
|
a) Resor.
............ 13. ..
|
b) Andra ärenden.
......... 17..........
|
Summa.
... 30.
|
» 1882
|
........... 17. ..
|
......... 10..........
|
.. 27.
|
» 1883
|
............ 20. ..
|
......... 10..........
|
.. 30.
|
» 1884
|
............ 23. ..
|
........ 2..........
|
.. 25.
|
» 1885
|
............ 15. ..
|
......... 6..........
|
.. 21.
|
» 1886
|
............ 10. ..
|
......... 7..........
|
.. 17.
|
Sekreterarens åligganden äro af två slag:
a) Såsom föredragande: att bereda och föredraga de ärenden, som
instruktionen bestämmer och hvilkas antal och beskaffenhet framgår af
den här ofvan meddelade tabell; att i de af honom föredragna ären¬
den författa besluten; att iakttaga hvad i allmänna författningar, i Kongl.
bref samt under ärendenas behandling förekommer, hvilket bör föran¬
leda särskilda åtgärder från Styrelsens sida; att uppsätta underdåniga
framställningar och utlåtanden, hvilka i embetsverken i allmänhet upp¬
sättas af vederbörande ledamot; att upprätta sådana årliga specialstater,
som tillhöra denna afdelning; att redigera Styrelsens årliga embetsberät¬
telse; att föra särskilda förteckningar så väl öfver den till öfvergångs-
och indragningsstaten förflyttade personalen som ock öfver lotsarnes
årliga inkomster af lotspenningeförtjenst och aflöning samt uppgöra
derpå grundade beräkningar och förslag; åliggande honom det för leda¬
mot i Styrelse i allmänhet stadgade ansvar för de beslut lian biträda
b) Såsom sekreterare: att uppsätta cirkulär och skrivelser jemte
andra expeditioner, som föranledas af de föredragna kansliärendena;
att ansvara för beslutens behöriga expedierande; att vid förfall för
ombudsmannen biträda vid kassainventeringar (hvilket åliggande endast
sällan behöft fullgöras); samt att tillse det öfrige å Kansliet anstälde
tjenstemän sina skyldigheter behörigen fullgöra. För bedömandet af
dessa göromåls qvantitativa sida torde få nämnas, att antalet af sekre¬
teraren kontrasignerade expeditioner, deruti inbegripna ofvan nämnda
underdåniga skrivelser m. m., uppgått till:
Åren 1872—1877 årligen omkring 780.
» 1878—1880 » 1,043.
År 1881: 1,963.
)) 1882: 1,201.
» 1883: 1,440.
» 1884: 1,301.
» 1885: 1,242.
» 1886: 1,122.
Sekreteraren.
10
Femte hufvudtiteln: bil. B.
Kamererare!!.
Medeltalet för åren 1882—1886, 1,261 st., utvisar en tillökning i
förhållande till åren 1872—1877 af nära 61,6 % och i förhållande till
åren 1878—1880 af 21 %.
Uppsättandet af ifrågavarande expeditioner kan naturligtvis icke
medhinnas af sekreteraren ensam, utan biträdes han dervid af dels
notarien, dels extra ordinarie tjenstemän.
Öfver de talrika skriftliga meddelanden’i tjensten, hvilka lemnas
under hand, äfvensom af tjensten föranledd brefvexling med enskilde
hafva icke anteckningar blifvit förda. Dylika bestyr förekomma emel¬
lertid nästan hvarje dag.
Kamererarens åligganden äro af tre slag.
a) Såsom föredragande: att bereda och föredraga de till hans af¬
delning hörande ärenden, rörande hvilka närmare upplysningar medde¬
lats i ofvan intagna tabell; att i samma ärenden författa besluten samt
uppsätta deraf föranledda underdåniga skrivelser; att lemna denna af-
delnings bidrag till den årliga embetsberättelse]!; att uppgöra det un¬
derdåniga förslag till stat för Styrelsen och lotsverket, som hvarje år
bör för det nästföljande till Kongl. Maj:t ingifvas; att vaka öfver rätta
tillämpningen af vissa specialstater; att upprätta kontrakt om leveran¬
ser samt om underhåll af lotsbåtar; att författa resolutioner i anmärk¬
nings- och afskrifningsmål, hvilka resolutioner i medeltal uppgått till
följande antal:
Åren 1872—1877: 4 akter, 24 anmärkningar.
» 1878—1880: 11 » 60 »
» 1882—1886: 12 » 55- »
att, beträffande förvaltningen af de för lotsverket anvisade medel, iakt¬
taga och beräkna de erforderliga medelsbehofven för utgifters bestri¬
dande, så att medel i rätt tid reqvirera? och finnas tillgängliga; att
följa och aktgifva på förhållanden, som inverka på lotsverkets inkom¬
ster, så att åtgärder, som kunna anses behöfliga, må i behörig ordning
varda föreslagna; att i likhet med sekreteraren, för sin afdelning iakt¬
taga hvad i allmänna författningar, Kongl. bref samt för öfrigt före¬
kommer, som bör föranleda underdåniga anmälanden till Kongl. Maj:t
eller andra särskilda åtgärder; och åligger honom såsom ledamot i Sty¬
relsen det för sådan stadgade ansvar för de beslut han biträdt.
b) Såsom Kamererare: att årligen afgifva dels förslag öfver lots¬
verkets ställning vid utgången af näst föregående år jemte summarisk
uppgift för samma år öfver utgifterna under hvar och en af de i sta¬
ten för lotsverket upptagna titlar, dels berättelse till Statsrevisionen
med dervid fogadt sammandrag af lotsverkets räkenskaper; att upp-
Femte hufmdtiteln: "bil. B.
11
sätta föredragningslistor öfver alla mål, som erfordra medels uppbörd
eller utanordnande, uppgående i medeltal för åren 1878—1880 till 106,
för åren 1882—1886 till 116; att på grund af rullorna genomgå och
kontrollera de af bokhållaren upprättade aflönings- m. fl. uträkningar
samt uppgifter å pensions- och gratialsafgifter, som skola innehållas,
med ansvar för riktigheten af ifrågavarande uträkningar och uppgifter,
omfattande omkring 4,500 poster; att kontrollera uppbörds- och an-
ordningsböcker samt specialer; att genomgå och kontrollera uträknin¬
gar, grundade på markegångssättning; att underskrifva och ansvara
för riktigheten af uppbördsorder, anordningar och assignationer, år¬
ligen 1,100 å 1,200 st.; att föra räkning med Riksbanken; att upp¬
rätta Lotsstyrelsens hufvudbok; att kontrollera Lotskaptenernes redo¬
visningar för förskottsmedel; samt att granska och bestyrka uppgifter
till taxeringskomitéer;
c) såsom Sekreterare: att uppsätta skrifvelser, cirkulär m. fl. ex¬
peditioner, som föranledas af de föredragna kameralärendena och an¬
svara för beslutens behöriga expedierande; uppgående antalet af dessa
expeditioner, med undantag af ofvan nämnda resolutioner i anmärknings-
och afskrifningsmål, till följande antal:
Åren 1872—1877 årligt medeltal 161.
')> 1878—1880 » >» 318.
År 1881: 259.
» 1882: 292.
)» 1883: 324.
» 1884: 316.
» 1885: 318.
)> 1886: 286.
Medeltalet för åren 1882—1886, 307 st., utvisar en tillökning i
förhållandena till åren 1872—1877 af 90,6 proc. men skiljer sig föga
från medeltalet för åren 1878—1880.
I öfrigt förekommer jemväl för Kamereraren icke sällan skrift¬
vexling under hand med lotsbefälet och enskilda personer.
Registratorn har till åliggande: att i dagboken anteckna alla till Registrator!!,
styrelsen inkomna handlingar, hvilkas antal framgår af ofvan intagna
tabell, som dock icke utvisar antalet remisser, de der emellertid alltid
föranleda anteckningar af registrator!!; att för hvarje mål anteckna det
deruti fattade beslutet; samt att föra register dels öfver de i dagboken
antecknade målen, dels öfver alla från styrelsen utgångna expeditioner,
dels ock särskildt öfver ankomna Kongl. bref och embetsskrifvelser
från Statsdepartementen. Då medeltalet af de under de senaste fem
12
Femte hufvudtiteln: bil. B.
Notarien.
Ombuds¬
mannen.
åren till styrelsen inkomna ärenden är 3,153 och hvarje sådant ärende
föranleder tre anteckningar; då årliga antalet anteckningar om remisser
kan skattas till 300 å 400; då medeltalet af utgångna expeditioner för
de senare åren är 1,580 samt antalet registeranteckningar rörande
Kongl. brefsamlingen uppgår till omkring 250 årligen, torde de an¬
teckningar, som af registrator!! böra göras, kunna uppskattas till om¬
kring 11,600 årligen.
I öfrig! har han att vårda styrelsens handlingar och arkiv, redo¬
visa influten expeditionslösen, upprätta styrelsens årliga arbetsredo-
görelse samt tillhandagå allmänheten med upplysningar, som begäras.
Notarien skall föra protokoll, när sådana i Styrelsen förekomma,
hvilket emellertid mycket sällan är förhållandet, biträda sekreteraren
med uppsättande af expeditioner samt föra och komplettera följande
rullor:
l:o) Rulla öfver lotspersonalen, ordnad efter fördelningar och lots-
platser, för närvarande omfattande 755 personer;
2:o) Rulla öfver samma personal, ordnad efter ålder i tj ensten;
3:o) Rulla öfver fyrpersonalen, ordnad efter fördelningar och fyr¬
platser, för närvarande omfattande 356 personer;
4:o) Rulla öfver personalen vid lifräddningsanstalterna, 155 per¬
soner ;
5:o) Straffrulla;
6:o) Prickrulla, innefattande uppgifter rörande omkring 5,000 sjö¬
märken och hvilken rulla medför ganska mycket besvär, särskildt ge¬
nom brefvexling under hand med vederbörande Lotskaptener.
De under 2:o, 4:o, 5:o och 6:o omnämnda rullor hafva tillkommit
tid efter annan efter år 1878, dels till följd af lotsverkets förändrade
organisation, dels, hvad prickrullan beträffar, emedan den i ordningens
intresse visat sig vara af behofvet påkallad; och hafva såsom ofvan är
nämndt, dessa nytillkomna arbeten hufvudsakligen föranledt notarie-
tj enstens inrättande.
Ombudsmannen åligger: att afgifva yttranden i rättsfrågor, som af
styrelsen hänskjutas till hans utlåtande; bevaka lotsverkets rätt och
föra dess talan i mål, som öfverlemnas till hans embetsåtgärd; föra
förteckningar öfver eganderätts- och säkerhetshandlingar; tillse att för¬
nyelse af sådana handlingar ske inom laga tid; deltaga i inventeringar
af kassan samt i öfrigt biträda lotsbefälet vid utförande af rättegångar
m. m. Antalet till ombudsmannen remitterade mål hafva nedan nämnda
år uppgått till följande antal:
Femte hufnidtitein: Fil. B.
13
År 1875: .................. 30. År 1881: 37.
); 1876: 26. » 1882: 61.
» 1877: 38. » 1883: 67.
)» 1878: 61. )> 1884: 49.
» 1879: 33. » 1885: 49.
» 1880: 42. » 1886: 63.
Eganderätts- och säkerhetshandlingar, som af Ombudsmannen
vårdas, hafva afseende å omkring 160 lägenheter, som af lotsverket
disponeras, hvarjemte af honom förvaras 13 st. lotsjordeböcker jemte
tillhörande handlingar, hvilka af honom kompletteras i den mån för¬
ändringar ega rum beträffande lotsjordar in. m.
Af de två revisorerne och bohhållame har den ene till hufvud- Revisorer och
sakligt åliggande att verkställa granskning af inkommande räkningar och Bokhalla,'e-
redogörelser, hvartill kan läggas upprättande af formulär till hvarje¬
handa räkenskaper och redovisningar in. in. Rörande omfånget af det
härmed förenade arbetet kan endast nämnas, att räkenskapsverifikatio-
nerna, hvilka år 1877 utgjorde 5 band, innehållande 8,467 folier, år
1886 uppgingo till 14 band, innehållande vid pass 13,500 folier; att
persedelredogörelser för fyrar och fyrskepp, hvilka år 1877 utgjorde
ett antal af 83 st., år 1886 uppgingo till 209 st.; att årliga medeltalet
af de utaf Revisionen utstälda anmärkningar åren 1882—1886 utgjort
55, samt att granskningen föranleder en rätt betydlig brefvexling un¬
der hand med vederbörande redogörare m. fl. dels för vinnande af
rättelser och upplysningar, och dels för besvarande af gjorda förfråg¬
ningar i afseende å räkenskaperna och deras förande.
Den andre af Revisorerne och bokhållarne besörjer de egentliga
bokhållaregöromålen, hvartill hörer: att föra kassakontrollbok öfver alla
belopp, som från Styrelsens kassa utbetalas eller dit inflyta; att föra
särskild anslagsbok öfver de medel, som af Kongl. Maj:t särskild! an¬
visas af behållna lots- och fyrmedel; att för upprättandet af aflönings-
uträkningarne föra rullor öfver alla dem, som från Styrelsens kassa
erhålla aflöning; att då så erfordras upprätta sammandrag och beräk¬
ningar öfver lotsverkets tillgångar; att upprätta uppgift för Amiralitets-
Krigsmanskassan å de pensions- och gratialafgifter, hvilka innehållas
för Styrelsens och lotsverkets löntagare; att upprätta följande hand¬
lingar :
Bih. till Riksd. Prot. 1888. 1 Sami. 1 A/d.
8
14
Femte liufvudtiteln: bil. B.
Kassören.
Material¬
förvaltaren.
Medeltal för åren
Anordningar å medel, som skola utbetalas,
|
1876—1877.
|
1882—1886.
|
hvilka anordningars antal uppgått till ......................
|
556.
|
742.
|
Uppbördsorder å influtna medel...................................
|
29.
|
63.
|
Aflöningsuträkningar, månadtliga ................................
|
72.
|
60.
|
» qvartalsvis .................................
|
803.
|
944.
|
Uträkningar på grund af markegångstaxor å grund¬
räntor, jordskyld m. m...............................................
|
65.
|
61.
|
Uppgifter till taxeringskomitéer i Stockholm............
|
6.
|
U
|
hvarjemte det åligger honom att i öfrigt biträda vid de å Kam¬
markontoret förekommande göromål.
Medeltal för åren
1877—1878.
1882—1886.
Kassören och bokhållaren, hvilken skall verkställa alla utbetalningar
för Lotsstyrelsen i hufvudstaden, samt föra kassabok, kassajournal,
bankobok och postböcker för kassan, åligger jemväl att för influtna
medel öfversända qvitterade reversal; innehålla pensions- och gratials-
afgifter; deröfver upprätta sammandrag samt öfversända medlen till
Amiralitets-Krigsmanskassan; i kassaboken och kassajournalen införa
alla anordningar och uppbördsorder, hvilkas antal här ofvan uppgifvits;
i kassaboken och bankoboken införa assignationerna,
annotera desamma samt derefter i Riksbanken uttaga
beloppen, uppgående assignationerna till följande
antal.......................................................................................
Verkställa inköp af vexlar ............................................
Expediera värdeförsändelser till myndigheter utan¬
för hufvudstaden............................................................
I Riksbanken insätta inflytande medel........................
Utskrifva reversal å aflöningsmedel, som månads¬
vis öfversändas..............................................................
Upprätta kassaräkning samt ordna och foliera veri¬
fikationerna, hvilka folier uppgått till.....................
under det kassaräkningen omfattat.................... ark
198.
|
264.
|
—
|
239.
|
?
|
310.
|
46.
|
88.
|
—
|
360.
|
8,800.
|
13,122.
|
9.
|
16.
|
Materialförvaltaren, hvars hufvudsakligaste göromål består uti vår¬
den och redovisningen af lotsverkets förråd i Stockholm, dels å galér-
varfvet, dels i särskilda lokaler i staden, har att i förrådet emottaga
och derifrån afsända effekter; verkställa upphandlingar för förrådets
behof, derest icke anskaffningen eger rum på grund af särskildt in¬
fordrade anbud; verkställa förtullningar och deltaga i besigtningar; att
omhändertaga och verkställa inventering å lotskuttrar, som hit för¬
läggas äfvensom härstädes verkställa inventeringar å lotsverkets ång¬
fartyg; utrusta och efter slutade resor verkställa inventering å och af-
Femte hufvudtiteln: bil. B.
15
rasta båtar, som användas under Fyringeniörernas arbeten; anordna
auktion å kasserade effekter; att förvara och komplettera Lotsst.yrelsens
exemplar af alla inventarieförteckningar för fyrar, fyrskepp, lotsplatser,
räddningsstationer, chefsfartyg och lotskuttrar; afgifva årliga redogö¬
relser föj förrådet samt öfver det af Styrelsen upphandlade papper;
redovisa uppburna förskott för upphandlingar, frakt- och transport¬
kostnader; årligen upprätta förteckning öfver möbler m. m. i Styrelsens
embetslokal; hvarjemte honom åligger att biträda vid upprättandet af
en del af de till den årliga embetsberättelsen hörande statistiska ta¬
beller. Förande en del af dessa arbeten torde följande statistiska
uppgifter få lemnas:
|
|
1882
|
1883
|
1884 .
|
1885
|
1886
|
Utlemningar och afsändningar ...................
|
|
120
|
130
|
140
|
150
|
200
|
Utskrifna reversal ..................................
|
... st.
|
150
|
200
|
300
|
700
|
500
|
Besigtningar............................................
|
»
|
20
|
25
|
30
|
30
|
30
|
Inventariiförteckningar .............................
|
... »
|
347
|
383
|
429
|
433
|
446
|
Verifikationer till förrådsredogörelsen...........
|
»
|
76
|
94
|
142
|
590
|
365
|
Folier i förteckningen öfver möbler m. m. ...
|
|
18
|
18
|
18
|
18
|
18
|
En icke obetydlig del af kontorsgöromålen i Fyringeniörkontoret
är af den beskaffenhet, att samtlige Fyringeniörerne måste deruti del¬
taga, enligt Öfverfyringeniörens bestämmande, i det att vid fördelnin¬
gen mellan tjenstemännen af arbetena hänsyn tages icke till arbetenas
beskaffenhet utan till deras mängd. Sådana arbeten äro företrädesvis:
Granskning af fyrjournaler och dagböcker från fyrplatserna, hvilka
äro flere än 200 till antalet;
uppgörande af förslag till upphandling af olja, vekar och lamp¬
glas för samtlige fyrar med ledning af inkomna uppgifter rörande åt¬
gång och behållning;
upprättandet af kostnadsförslag och ritningar för nybyggnad och
underhåll af säkerhetsanstalter och bostäder; och hafva härför upp¬
rättats :
O
År
|
1882:
|
61 kostnadsförslag,
|
20 ritningar,
|
»
|
1888:
|
76
|
»
|
21 »
|
»
|
1884:
|
78
|
»
|
21 »
|
»
|
1885:
|
70
|
»
|
10 »
|
»
|
1886:
|
59
|
|
19 »
|
Fyringeniör¬
kontoret.
16
Femte hufvudtiteln: bil. B.
införandet i liggare af kostnaderna för alla utförda arbeten jemte
dertill hörande ritningar, hvilka senare uppgått till följande antal:
• År 1882: .................................... 78 st.
t> 1883: ................................... 44 *
» 1884: .................................... 62 »
» 1885: .................................... 36 *
» 1886: .................................... 38 »;
inventering årligen af lotsverkets allmänna förråd i Stockholm äf¬
vensom Fyringeniörkontorets särskilda förråd, öfver hvilket sistnämnda
inventarieförteckning upprättas i kontoret;
besigtningar af konsumtionseffekter, som i Stockholm upphandlas
och levereras för fyrarne, så framt icke Materialförvaltaren i särskilda
fall erhåller detta uppdrag;
utarbetande årligen af tablå öfver värdet af lotsverkets säkerhets-
anstalter och byggnader m. m. på grund af de från Lotskaptenerne
och Fyringeniörerne afgifna redogörelser;
upprättande och komplettering af fyrlista;
hvartill slutligen kan läggas korrespondens med fabrikanter och
leverantörer så väl i Sverige som utlandet äfvensom med arbetare m. fl.
Såsom Ofverfyringeniörens särskilda åligganden böra antecknas:
förandet af diarium och register öfver ärenden, som inkomma till
och expeditioner som afgå från kontoret; utgörande antalet sålunda
antecknade mål och -skrivelser:
År 1882: 379 inkomna ärenden, 99 afgångna expeditioner,
)> 1883: 442 » » 164 )> j>
)> 1884: 516 * » 167 » »
» 1885: 395 » >< 136 » »
)> 1886: 373 » » 159 » »
afgifvande af utlåtande i mål, som från Lotsstyrelsen remitteras,
hvilka utlåtanden uppgått till:
|
|
År 1882: ...................
|
................ 72 st.
|
)) 1883: ..................
|
................ 95 ))
|
» 1884: ....................
|
............... 91 »
|
» 1885: ...................
|
................ 81 »
|
» 1886: ....................
|
............... 88 »
|
upprättande årligen af förslag till stat för fördelning af anslaget
till reparation och underhåll af byggnader vid lots- och fyrplatser samt
lifräddningsstationer, fasta sjömärken och andra anstalter äfvensom
komplettering af inventariepersedlar;
Femte hutVudtiteln: bil. B.
17
uppgörande af sammandrag med kostnadsberäkningar för det årliga
förslaget till nybyggnader;
utfärdande af instruktioner och reseorder för fyringeniörerne med
afseende å deras arbeten i landsorten; samt
afgifvande till Lotsstyrelsen af årlig berättelse öfver verkstälda
förändringar med afseende å säkerhetsanstalterna.
Endast undantagsvis anses Öfverfyringeniören kunna eller böra
sysselsättas med utförande af arbeten i landsorten, emedan hans när¬
varo på kontoret funnits af behofvet påkallad såsom rådgifvare åt
Styrelsen i förekommande tekniska frågor och såsom chef för de i
landsorten utevarande ingeniörerne, då de under arbetenas gång måste
vända sig till honom för erhållande af upplysningar, med rapporter
m. m. Deremot förekommer icke sällan, att Öfverfyringeniören be¬
ordras företaga tjensteresor till landsorten för inspektion af fyrplatser,
besigtning å byggnader o. s. v.
Förste Fyringeniören har, förutom sina arbeten såsom fyringeniör,
såsom särskilt åliggande att vid förfall för öfverfyringeniören bestrida
dennes tjenst å fyringeniörkontoret, derest ej vid särskildt tillfälle
annorlunda förordnas.
Beträffande omfattningen af de arbeten, som åligga fyringeniörerne
utanför kontoret, vid arbetsposter i landsorten, torde få meddelas
följande siffror för de två sistförflutna åren, hvilka torde vara lämpliga
särskildt af det skäl att under dessa år, till följd af ordinarie öfver-
fyringeniörens sjukdom, personalen längre tider — under 1886 nästan
hela året — varit reducerad till det antal, som Lotsstyrelsen i sitt
underdåniga förslag till Styrelsens ombildning den 20 Maj 1886 före¬
slagit såsom behöfligt å fyringeniörkontoret och hvarunder Öfverfyr-
ingeniörstjensten uppehållits af Förste Fyringeniören jemte egen tjenst:
|
1885.
|
1886.
|
|
Antal
arbets¬
poster.
|
Redovisade
medel.
Kronor.
|
Dagar
för arbeten
i lands¬
orten.
|
Antal
arbets¬
poster.
|
Redovisade
medel.
Kronor.
|
Dagar
för arbeten
i lands¬
orten.
|
Förste Fyringeniören...............
|
10
|
17,400
|
—
|
73
|
23
|
29,260
|
—
|
87
|
En Fyringeniör.......................
|
15
|
34,035
|
—
|
153
|
17
|
69,240
|
—
|
175
|
] En Fyringeniör ................... ..
|
6
|
57,505
|
—
|
206
|
4
|
39,033
|
—
|
156
|
18
Femte hufvudtiteln: bil. B.
I likhet med Öfverfyringeniören måste Fyringeniör stundom före¬
taga tillfälliga resor för besigtningar, inspektion vid fyrplatser m. m.
Jemte det konstruktören och ritaren deltager i vissa af ofvan upp¬
gifva arbeten å Fyringeniörkontoret, enligt öfverfyringeniörens be¬
stämmande, såsom inventeringar, besigtningar, uppgörande af ritningar
och dylikt, har han särskild! varit sysselsatt med kopiering af sjökort
i stor skala och kartor till ledning vid bedömandet af lämpligaste
platsen för och anordnandet af nya fyrar samt upprättande af fyrkartor
och strandningskartor.
Vikariats- Till bestridande af ersättning till vikarier under semester, till
flitSpennhfgaäi amanuenser och flitpenningar åt extra biträden finnes i stat anvisadt
m. m. ett belopp af 4,600 kronor. Semester åtnjutes af Lotsdirektören samt
tjenstemännen å Kansliet och Kammarkontoret i likhet med vederlikar
i andra centrala verk, hvaremot Inspektören och Fyringeniörkontorets
tjenstemän icke åtnjuta denna förmån men i stället kunna af Styrelsen
erhålla tjenstledighet utan afstående af några löneförmåner, så framt
ingen kostnad för tjenstens uppehållande under tiden derigenom för¬
orsakas. Ersättning för semestervikariat utgår för närvarande med
1,100 kronor årligen, hvadan till arvoden åt amanuenser och flitpen¬
ningar åt extra biträden återstår 3,500 kronor, hvilket belopp torde
blifva väl knappt derest, efter det lotsbefälet med detta år ålagts att
afgifva månadtliga redogörelser, det skulle befinnas nödvändigt att
anställa ytterligare en amanuens å Kammarkontoret. Kostnaden för
renskrifning utbetalas enligt äldre föreskrifter från anslaget till extra
utgifter, och utgår efter räkning.
Lotskaptener Enär Herr Statsrådet har för afsigt att föreslå Kongl. Maj:t att i
lotsar^af°i'a ^raSa Qm sa val pensionsregleringen som lotsverkets aflöningsstater
grad. gorå nådig framställning till Riksdagen, torde det åt Lotsstyrelsen
lemnade uppdraget att inkomma med utredning angående mängden
och beskaffenheten af de hvarje tjensteman hos Styrelsen åliggande
göromål få anses omfatta jemväl befälet och underbefälet vid lotsverket,
Femte liufvudtiteln: "bil. 15.
19
åtminstone i den utsträckning' staterna för denna personal ansågos
böra föreläggas den år 1882 samlade Riksdagens pröfning. I be¬
traktande häraf har Lotsstyrelsen från lotsbefälet infordrat uppgifter i
borörda afseenden rörande lotskaptenerne och öfverlotsarne af l:a
grad, hvilka senare, en för hvarje fördelning, dels utöfva förmanskapet
för den lotsplats, som finnes å stationsorten, dels biträda lotskaptenerne
i alla deras arbeten å expeditionen, dels uppehålla lotskaptenernes
tjenstebefattningar vid inträffande förfall. Som ifrågavarande redo¬
görelser, ehuru utarbetade efter olika grunder, innehålla synnerligen
värdefulla upplysningar rörande nämnde tjenstemäns åligganden, får
Lotsstyrelsen härhos öfverlemna desamma*), dervid endast bifogande
följande utdrag, i jemnade tal, beträffande vissa af desse tjenstemäns
årligen återkommande göromål, som äro egnade att betecknas genom
siffror.
|
|
Lotskaptenen.
|
|
Öfverlotsen af l:a grad.
|
Diarii-
förda
ärenden.
|
Expedi¬
tioner.
|
Redo¬
visade
medel.
|
Granskade
lotsdag-
böcker och
fyr jour¬
naler.
|
Under¬
lydande
personal
(fast).
|
Lots-
penninge-
uppbörd.
|
Lotssedlar
vid plat¬
sen, bog-
seringar.
|
Granskade
lotsdag-
böcker och
fyrjour¬
naler.
|
Luleå ..............
|
9
|
700
|
20,000
|
21
|
90
|
7,300
|
300
|
15
|
Sundsvall .........
|
550
|
900
|
35,000
|
20?
|
151
|
22,000
|
1,800
|
20?
|
Stockholm........
|
800
|
800
|
85,000
|
28
|
201
|
100,000
|
1,100
|
62
|
Norrköping.......
|
900
|
800
|
25,000
|
20?
|
103
|
7,000
|
280
|
27?
|
Kalmar ............
|
870
|
1,050
|
36,000
|
18
|
133
|
10,300
|
1,300
|
33
|
Malmö .............
|
1,135?
|
1,172?
|
75,000
|
34?
|
185
|
18,000
|
1,000
|
21?
|
Göteborg ..........
|
?
|
650
|
55,000
|
32
|
233
|
22,000
|
1,120
|
49
|
Gotland............
|
800
|
700
|
15,000
|
16?
|
86
|
1,700
|
250
|
16?
|
Vid sex bland lotskaptensexpeditionerne äro anstälda särskilda
skrifbiträden med aflöning från expensmedelsanslaget. Med erinran
att samtlige lotskaptener och öfverlotsar af l:a grad hafva rätt till två
ålderstillägg å 500 kronor, efter 5 och 10 års tjenstgöring, må här
meddelas följande öfversigt öfver aflöningarna å de särskilda lots-
kaptensexpeditionerna:
*) Åberopade bilaga förvaras i K. Sjöförsvarsdepartementet.
20 Femte hufvudtiteln: bil. B.
|
Lots-
kapten.
Kronor.
|
Öfverlots
af l:agrad.
Kronor.
|
Skrif-
biträde.
Kronor.
|
Summa.
|
Luleå...................................................................
|
3,900
|
1,500
|
___
|
5,400
|
Sundsvall...............................................................
|
3,900
|
2,500
|
800
|
7,200
|
Stockholm...............................................................
|
4,500
|
2,500
|
1,000
|
8,000
|
Norrköping..............................................................
|
3,900
|
2,000
|
600
|
6,500
|
Kalmar...................................................................
|
3,900
|
2,000
|
800
|
6,700
|
Malmö................................................. ................
|
4,500
|
2,500
|
700
|
7,700
|
Göteborg............................................................
|
4,500
|
2,500
|
1,000
|
8,000
|
Gotland...................................................................
|
3,900
|
1,500
|
—
|
5,400
|
Öfverlotsar Vid åtta af de större lotsplatserna föres befälet af Öfverlotsar af
af 2:dra grad. 2:dra grad, Indika förutom aflöning af lotsverkets medel, 1,000 kronor
(fördelad i 800 kronor lön och 200 kronor tjenstgöringspenningar),
åtnjuta andel i lotspenningeförtjensten lika med platsens lotsar. De
deltaga icke i lotsningen men anlitas deremot icke sällan af lotsbefälet
för utförande af åtskilliga uppdrag, för Indika de på grund af sin
ställning anses lämpliga. I mån af afgång torde en eller annan af de
nuvarande öfverlotsbefattningarna komma att indragas samt andra in¬
rättas på vissa platser, der de till följd af förändrade förhållanden
synas bättre behöfvas. För närvarande äro de åtta Öfverlotsarne af
2:dra grad anstälde på följande platser och åtnjuta nedan angifna
årliga inkomster i runda tal:
|
Under¬
lydande
|
Antal lots-
ningar och
bogse-
ringar.
|
Lots-
penninge-
|
|
[ n k o in s t
Kronor.
|
|
personal.
|
uppbörd.
|
|
|
|
|
|
Kronor.
|
Aflöning.
|
Lotslott.
|
Summa.
|
Lilljungfrun................................
|
14
|
1,500
|
28,000
|
1,000
|
2,300
|
3,300
|
G eib'............................................
|
18
|
1,400
|
32,000
|
1,000
|
2,250
|
3,250
|
Öregrund........,..............................
|
5
|
120
|
2,600
|
1,000
|
500
|
1,500
|
Sandhamn....................................
|
15
|
1,000
|
36,000
|
1,000
|
2,350
|
3,350
|
Långören.....................................
|
16
|
170
|
1,600
|
1,000
|
100
|
1,100
|
Öresunds Södra.............................
|
20
|
800
|
25,000
|
1,000
|
1,150
|
2,150
|
Öresunds Norra..............................
|
14
|
500
|
18,000
|
1,000
|
1,140
|
2,140 !
|
Brännö.........................................
|
15
|
800
|
21,000
|
1,000
|
1,200
|
2,200 j
|
Femte hufvudtiteln: bil. B.
21
Befälet vid öfriga lotsplatser (utom ett mindre antal, hvarest ännu LotsfBrmSn.
finnas lotsåldermän med lön å äldre stat) uppehälles af lotsförmän,
hvilka dertill förordnas endast tills vidare bland lotspersonalen samt
under tjenstgöringstiden åtnjuta arvoden till beloppet lämpade efter
förmansbestyrens omfattning, högst 500 kronor (vid eu plats), lägst t
25 kronor (vid 29 platser).
Vid alla vigtigare fyrplatser föres befälet samt bestrides journal- lärmästare,
föringen och redovisningen af fyrmästare. Vid de fasta fyrplatserna
är fyrmästarngs antal för närvarande 72, hvartill under innevarande
år kommer ytterligare en, å Stora Karlson. I allmänhet utgöra för¬
månerna af tjensten för en hvar af desse dels kontant 800 kronor lön
och 300 kronor tjenstgöringspenningar (endast för fyra äro tjenst-
göringspenningarne med hänsyn till särskilda förhållanden bestämda
till resp. 600, 150 och 100 kronor), dels fri bostad, ljus och vedbrand,
planteringsland, der sådant kunnat astadkommas, jemte den lätt till
fiske, som är lots- och fyrbetjente i allmänhet tillförsäkrad.
Å fyrskeppen åtnjuta fyrmästarne, för närvarande 12 till antalet
(deruti inberäknad en reservfyrmästare), dels kontant lön 800 kronor
och tjenstgöringspenningar 600 kronor, dels naturaportion in. fl. för¬
måner under vistelsen ombord.
79
|
Kronolotsar
|
å
|
540
|
kr.
|
uppm untringsp eu ningar,
|
76
|
»
|
å
|
480
|
»
|
|
29
|
»
|
å
|
420
|
»
|
|
26
|
»
|
å
|
360
|
»
|
)>
|
33
|
»
|
å
|
300
|
»
|
|
67
|
»
|
å
|
240
|
))
|
|
45
|
»
|
å
|
180
|
»
|
»
|
85
|
»
|
å
|
120
|
|
y>
|
26
|
»
|
å
|
60
|
»
|
»
|
126
|
»
|
utan
|
»
|
» samt
|
67
|
lotslärlingar
|
å
|
100
|
kronor arvode.
|
Lotsbe-
tjeningen.
grunder
Sedan kronolots enligt faststälda 0
mästerlots, ökas för honom uppmuntringspenningarne med 60 kronor
årligen, och upptager staten för sådant ändamål 18,000 kronor för
300 mästerlotsar. Lotsarnes öfriga förmåner äro andel i lotspenninge-
förtjensten, hvar på sin lotsplats, dels, då de lotsa för lotshemman,
de särskilda naturaförmåner, som genom kontrakt för hvarje sådant
hemman äro bestämda, dels på vissa ställen fri bostad, planteringsland,
rätt till bete och fiske m. in., vexlande efter olika förhållanden. Lots-
liih. till Biksd. Prot. 1888. 1 Sami. 1 Åfd.
Fyrbe-
tjeningen.
Lifräddnings-
anstalterna.
22 Femte liufvudtiteln: bil. B.
lotten är, . såsom af Lotsstyrelsens årliga embetsberättelser framgår,
mycket olika på olika ställen och vexlande år efter år, från 3 000
kronor och deröfver på ett eller par ställen, till en obetydlighet vid
otsplatser på Gotland och Oland samt i Bohuslän, hvarest följaktligen
den kontanta aflöningen från lotsverket måste ersätta lotslottens otill¬
räcklighet. Ungefärliga medeltalet för hela riket torde, enär lots-
lotternas antal under de senare åren vexlat mellan 620 och 640 samt
summan af mflutne lotspenningar mellan 609,000 och 675,000 kronor
kunna skattas till omkring 1,000 kronor. Då den kontanta aflöningen
för närvarande i medeltal belöper sig till omkring 300 kronor, skulle
alltså, inkomsten af lön och lotslott för en lots kunna upptagas till
omkring 1,300 kronor, hvartill komme åtskilliga naturaförmåner, hvilka
dock endast med svårighet torde kunna uppskattas i penningar men
vä i allmänhet, der icke fri bostad bestås, icke kunna antagas uppgå
till något större värde.
Betjening^ vid fyrstaten utgöres af fyrvaktare och fyrbiträden
Desse åtnjuta i kontant aflöning:
Vid de fasta fyrarne:
75 fyrvaktare 600 kr. lön, 200 kr. uppmuntringspenningar — 800 kr.
4 » 600 » » 150 )j » _ 75Q B
4 »' resp. 600, 500 och 400 kronor fast lön utan uppmuntrings-
^ penningar, hvaremot de åtnjuta andra fördelar.
43 fyrbiträden 500 kr. lön, 150 kr. uppmuntringspenningar = 650 kr.
äfvensom sam^ige fri bostad, ljus och vedbrand med flere natura¬
förmåner i likhet med fyrmästare.
A fyrskeppen:
19 fyrvaktare 700 kr. lön, 200 kr. uppmuntringspenningar = 900 kr
18 fyrbiträden 600 » » 150 » » ^ 75q ,, '
jemte portion, och öfriga naturaförmåner i likhet med fyrmästare.
Vid åtskilliga mindre ledfyrar. äro fyrvaktare anstälde medelst
kontrakt eller förordnanden tills vidare emot arvoden af i allmänhet
ringa belopp. *
Hvad angår den vid lifräddningsstationerna anstälda personal,
hvilken i allmänhet är antagen endast tills vidare och hvars hufvud-
sakliga inkomst af lotsverket utgår i form af traktamenten vid öfnings»
försök och räddningsföretag, torde här endast behöfva nämnas, att
Femte hufvud titeln: bil. B.
23
denna personal enligt nu gällande bestämmelser åtnjuter rätt till pension
endast i det fall att vederbörande ådragit sig kroppsskada under
tj en stilöfning samt att ännu ingen af ifrågavarande personal af sådan
anledning erhållit pension — — — — — — — — _ _ _ _ _
Stockholm den 12 Mars 1887.
H. R. ANKARCRONA.
A. W. Feychting.
Anton Granlund.
Femte hufVndtiteln: Ml. C
Stat
för Femte liufvudtiteln år 1889.
1
|
|
Indelning och dermed
|
|
|
1
|
Anvisning
|
jemförlig
|
anvisning
|
Summa.
|
Summa
|
|
i kontant.
|
pa jorsiay.
|
|
summarum.
|
Sjöförsvarsdepartementet.
|
|
Friheter.
|
Ersättningar
|
|
|
|
|
Kronor, ö.
|
Kronor, ö.
|
Kronor, ö.
|
Kronor. 1 ö.
|
Departementet och öfverstyrelse!!.
|
|
|
|
|
|
Departementschefen ....................................
|
17,000 -
|
—
|
— —
|
17,000 -
|
|
Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli
samt kommandoexpeditionen ......................j
|
26,800 -
|
- —
|
— -
|
26,800 -
|
|
|
38,600 -
|
- —
|
— -
|
38,600
|
82,400 -
|
Sgr
|
82,400 -
|
--—
|
- -
|
82,400 -
|
|
Flottans personal.
|
1
|
|
|
|
|
Aflöning för flottans kårer och stater:
|
|
|
|
|
|
nuvarande anslag .............. 1,312,734:
|
|
|
|
|
|
Tillkommer:
|
|
|
|
|
|
till fortsättning af sjömans-
|
|
|
|
|
|
kårens uppsättande ........ 67,000: —
|
1,379,734 -
|
— -
|
— -
|
- 1,379,734 -
|
|
llderstillägg, förslagsanslag .......................
|
32,000 -
|
— -
|
- -
|
32,000 -
|
|
Pensionering af reservbefäl, förslagsanslag, högst
|
6,400 -
|
- - -
|
_ —
|
6,400 -
|
|
Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna,
|
|
|
|
|
|
reservationsanslag....................................
|
287,500 -
|
— -
|
- -
|
- 287,500 -
|
-
|
Naturaunderhåll, förslagsanslag.....................
|
452,450 -
|
—_ -
|
- -
|
- 452,450 -
|
|
B åtsm ansindelningen...................................
|
.
|
- 75,500 -
|
- 26,400 -
|
- 101,900 -
|
|
Ersättning för vakanta rusthållsnummer i Ble-
|
|
|
|
|
|
länge län och Södra Möre härad af Kalmar
|
|
|
|
|
|
län.........................................................
|
114,000
|
—
|
- -
|
- 114,000
|
|
1 Lindring i rustnings- och roteringsbesvären, för-
|
|
|
|
|
1
|
|
120,000
|
---1-
|
---
|
- 120,000
|
|
Sgr
|
i 2,392,084
|
-| 75,500
|
- 26,400
|
- 2,493,984
|
- 2,493,984 -
|
Flottans materiel.
|
|
1 1
|
1
|
|
|
Flottans nybyggnad och underhåll, reservations-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
i 1
|
-| 1,200,000
|
- 1,200,000 -
|
Transport
|
11,200,000 |
|
—1 -
|
-| ---i
|
— | -
|
- 3,776,384 -
|
Femte liufuidtiteln: bil. C,
[ -------—-—-
|
|
|
Indelning och dermed
|
|
|
|
|
Anvisning
|
jemförlig
|
anvisning
|
|
|
|
|
|
i kontant.
|
pa förslag.
|
|
Summa
|
|
summarum.
|
|
|
|
Friheter.
|
Ersättningar
|
|
|
|
|
Kronor.
|
Ö.
|
Kronor.
|
Ö
|
Kronor.
|
Ö
|
Kronor.
|
Ö.
|
Kronor.
|
Ö.
|
Transport
I
|
|
|
—
|
|
—-
|
|
—
|
|
3,776,384
|
—
|
Diverse anslag.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Flottans öfningar ....................................
|
670,000
|
|
.—
|
|
_____
|
|
670,000
|
|
|
|
Sjöbeväringens vapenöfningar, förslagsanslag ...
|
72,400
|
—
|
—
|
|
—
|
|
72,400
|
|
|
|
Undervisningsverken:
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sjökrigsskolan.......................... 32,900: —
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skeppsgosseskolan ...... 8 780-__
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
41,680
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
41,680
|
—
|
|
|
Sjökarteverket, reservationsanslag..................
|
60,000
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
60,000
|
_
|
|
|
Stipendier åt sjöofficerare under anställning i
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
utländsk tjenst eller kommendering utrikes...
|
15,000
|
—
|
—
|
—
|
__
|
_
|
15,000
|
|
|
|
Durehmarschkostnader, reservationsanslag
|
26,000
|
—
|
—
|
—
|
_
|
_
|
26,000
|
|
|
|
! Sjukvård ..............................................
|
39,000
|
—
|
—
|
—
|
__
|
_
|
39,000
|
|
|
|
1 Diverse behof............................................
|
19,175
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
19,175
|
__
|
|
|
j Bese- och traktamentspenningar, förslagsanslag
|
19,000
|
—
|
—
|
—
|
—-—
|
_
|
19,000
|
|
|
|
\ Skrifmaterialier och expenser, ved m. kl, för-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
slagsanslag............................................
|
47,002
|
—
|
—
|
—
|
__
|
_
|
47,002
|
|
|
|
! Extra utgifter.........................
............
|
12,500
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
12,500
|
—
|
|
|
Sgr
|
1,021,757
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1,021,757
|
_
|
1,021,757
|
_
|
Summa för sjöförsvaret
|
4,696,241
|
—
|
75,500
|
—
|
26,400
|
—
|
___
|
_
|
4,798,141
|
_
|
Handeln.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstal-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
terna, reservationsanslag...........................1
|
1,200,000
|
|
405
|
|
4
|
|
1,200,409
|
|
|
|
Undervisningsanstalter för sjöfart ..................
|
94,650
|
|
—
|
—
|
-_
|
|
94,650
|
|
|
|
Nautisk-meteorologiska byrån ........................
|
9,000
|
|
—
|
|
—
|
|
9,000
|
|
|
|
Alderstillägg för personalen vid undervisnings-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
anstalterna för sjöfart och föreståndaren vid
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
nautisk-meteorologiska byrån, förslagsanslag..
|
13,000
|
|
—
|
|
—
|
|
13,000
|
|
|
|
Summa för handeln
|
1,316,650
|
|
405
|
|
4
|
|
1,317,059 -
|
|
1,317,059
|
|
Summa för Femte hufvudtiteln j
|
6,012,891 -
|
- ' 75,905 |-
|
-I
|
26,404
|
_|__|_
|
|
6,115,200 -
|
|
Femte hufvndtiteln: bil. C.
■■ ....——
Extra ordinarie anslag.
|
Kronor.
|
ö.
|
Till genomförande under år 1889 af löneregleringen för flottan.................................
|
50,000
|
|
» fortsättning af pansarbåten Göta ..................................................................
|
728,000
|
—
|
» artillerimateriel ................................................................................
|
50,000
|
—
|
» minväsendet.................................................................................
|
78,900
|
—
|
» ersättning och anskaffningar för försvaret af Fårösund ...................................
|
25,100
|
—
|
Summa
|
932,000
|
—
|
Sjette hufvudtiteln.
Protokoll öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i Statsrådet å Stockholms slott den 12
Januari 1888.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Themptander,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvård,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
friherre von Otter,
Hammarskjöld,
von Krusenstjerna,
friherre Tamm och
friherre Peyron.
1:°)
Departementschefen Statsrådet von Krusenstjerna anhöll att få
underställa Kongl. Maj:ts nådiga pröfning frågan om reglerandet af
utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel för år 1889 samt yttra¬
de dervid:
»Vid de förslag, som det åligger mig att inför Eders Kongl. Maj:t
framlägga rörande regleringen af utgifterna för år 1889 under riks¬
statens sjette hufvudtitel, har jag ansett mig böra utgå från ännu
bestående förhållanden, ehuru, såsom Eders Kongl. Maj:t täcktes erinra
sig, till slutlig behandling af näst sammanträdande Riksdag hvilar ett
Bih. till Riksd. Prat. 1888. 1 Sami. 1 Afd. 1 Raft. 1
[10
Tillfällig löne¬
förbättring
för kommers¬
kollegium.
Rätt att dis¬
ponera lediga
löner vid
kollegium.
2 Sjette hafva dtiteln.
vid 1885 års riksmöte antaget förslag om ändrad lydelse af 6 § rege¬
ringsformen, enligt hvithet utöfver nuvarande sju departement, ytter¬
ligare ett sådant skulle tillkomma, nemligen la?idtbruJcs-, industri- och
handelsdepartementet, och af hvars antagande skulle följa, att kommers¬
kollegium komme att indragas. Derest nämnda förslag blifver lag,
komma deraf att föranledas åtskilliga förändringar i den statsreglering
jag nu ämnar föreslå, i det att vissa anslagstitlar måste öfverföras till
en ny hufvudtitel, upptagande anslagen till det nya departementet och
derunder lydande förvaltningsgrenar, och andra anslagstitlar komma
att helt och hållet ur riksst-aten utgå eller till beloppen förändras.
Till följd deraf att grundlagsändring omedelbart träder i kraft och att
det således vore af vigt, att förslag om det nya departementets orga¬
nisation i god tid uppgjordes, behagade Eders Kongl. Maj:t den 11
sistlidne November uppdraga åt mig att i sådant hänseende afgifva
yttrande, och har med anledning deraf dylikt förslag blifvit af mig upp-
gjordt. Det torde emellertid tillåtas mig att först föredraga frågan om
regleringen af utgifterna med hänsyn till ofvan angifna utgångspunkt,
hvarefter jag utbeder mig få lemna redogörelse för förslaget)).
Departementschefen anförde härefter beträffande de särskilda an-
slagstitlarne:
Kommerskollegium.
A) Kommerskollegium.
Under flera föregående år har Riksdagen, uppå framställning af
Eders Kongl. Maj:t, dels på det att Eders Kongl. Maj:t måtte komma
i tillfälle att tilldela kommerskollegiets ledamöter samt dess i stat upp¬
förde embets- och tjenstemän, med undantag af fyra kanslister, tillfällig
löneförhöjning med tjugu procent af de i stat faststälda lönerna, på
extra stat anvisat derför nödiga medel, dels ock medgifvit att aflönings-
belopp, som vore i kollegiets stat anvisade ej mindre för en advokat-
fiskalstjenst än äfven för andra ledigblifna eller ledigblifvande befatt¬
ningar inom kollegiet, i afseende å hvilka indragning kunde ega rum
eller förändring eljest vidtagas, fmge af Eders Kongl. Maj:t disponeras
i den mån sådant vore erforderligt för bestridande af göromålen inom
kollegiet eller för beredande åt bemälde embets- och tjenstemän af
samma aflöningsförmåner, som andra med dem likstälde tjenstemän
åtnjöte.
3
Sjette liufvudtiteln.
Det sålunda af Riksdagen för tillfällig löneförbättring anvisade
anslag utgör för innevarande år 7,640 kronor, och de aflöningsbelopp,
som enligt Riksdagens medgifvande äro för samma år disponibla för
att i afseende å avlöningsförhållanden likställa kollegiets embets- och
tjensteman med deras vederlikar inom andra embetsverk, bestå af be¬
hållningen af aflöningen vid en advokatfiskalstjenst 1,400 kronor, eu
kommersrådslön 4,500 kronor samt lönen vid en kanslisttjenst, hvars
innehafvare vid 1887 års slut undfått afsked, 700 kronor, eller tillsam¬
mans 6,600 kronor. Dessa medel — 7,640 kronor och 6,600 kronor
eller tillhopa 14,240 kronor — äro emellertid icke tillräckliga för att
bereda kollegiets embets- och tjensteman samma aflöningsförmåner,
som andra med dem likstälde tjenstemän åtnjuta, ty dertill skulle er¬
fordras ytterligare 860 kronor.
De skäl, hvilka föranledt Riksdagen att tillförene och jemväl för
innevarande år anvisa medel för tillfällig löneförbättring åt kollegiets
embets- och tjenstemän samt lemna ofvan omförmälda medgifvande i
afseende å dispositionen af lediga aflöningsbelopp, qvarstå sålunda äf¬
ven för nästkommande år i oförminskad giltighet. Jag hemställer der¬
före, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att
dels, på det att Eders Kongl. Maj:t må komma i tillfälle att med
samma belopp som för innevarande år tilldela kommerskollegiets leda¬
möter samt dess i stat uppförde embets- och tjenstemän, med undan¬
tag af fyra kanslister, tillfällig löneförbättring under år 1889, på extra
stat för år 1889 anvisa 7,640 kronor,
dels ock medgifva att intill slutet af år 1889, i den mån sådant är
erforderligt för bestridande af göromålen inom kollegiet eller för be¬
redande åt bemälde embets- och tjenstemän af samma aflöningsför¬
måner, som andra med dem likstälde tjenstemän åtnjuta, af Eders
Kongl. Maj:t må för ändamålet disponeras de aflöningsbelopp, som äro
i kommerskollegiets stat anvisade ej mindre för en advokatfiskalstjenst
än äfven för andra ledigblifna eller ledigblifvande befattningar inom
kollegiet, i afseende å hvilka indragning kan ega rum eller förändring
eljest vidtagas.
B) Patentbyrån.
Beträffande patentbj^råns ekonomiska förhållanden under år 1887
har dess tillförordnade byråchef uti afgifven promemoria meddelat,
att byråns inkomster under sistnämnda år utgjort
[2.]
Angående
disposition
af patent- och
varumärkes-
afgifter.
4
Sjette hufvud titeln.
afgifter för 661 (deraf 3 obetalda) patentansökningar kronor 32,900: —
årsafgifter för patent ......................................................... » 18,845: —
afgifter för 203 (deraf 1 obetald) registreringsansökningar » 8,080: —
för försålda publikationer.................................................. » 1,413: 50
summa kronor 61,238: 50,
samt att byråns utgifter, bvilka dock, då räkenskaperna ännu icke
afslutats, ej kunde med full noggranhet uppgifvas, under samma år upp¬
gått till 59,502 kronor 8 öre, af hvilket belopp de vigt.igaste posterna
utgjordes af aflöningar och arfvoden 28,902 kronor 50 öre, byråns
publikationer 18,092 kronor 66 öre, återstälda patent- och registrerings-
afgifter 3,710 kronor, utgifter för byråns bibliotek 2,720 kronor 44
öre, renskrifning 2,625 kronor samt bidrag till upprätthållande af patent¬
unionens internationela byrå i Bern 1,660 kronor 40 öre.
För år 1886 belöpte sig patentbyråns inkomster till 52,853 kronor
93 öre och dess utgifter till 66,727 kronor 33 öre. Under år 1887
hafva således inkomsterna stigit och utgifterna minskats mot hvad
förhållandet var under föregående året.
Ökningen i inkomsterna har hufvudsakligen berott på de successivt
stigande årsafgifter, hvilka enligt gällande patentförordning skola er-
higgas för beviljade patent och hvilka, såsom ofvan nämnts, uppgått
till 18,845 kronor under år 1887 emot 10,705 kronor år 1886.
Uti den omnämnda promemorian har tillförordnade byråchefen
vidare anfört att, derest, såsom antagligt syntes vara, patentansök¬
ningarnas antal fortfarande komme att ökas, det blefve af nöden att
ytterligare förstärka byråns tekniska arbetskrafter, på det att den
granskning af uppfinningars nyhet, som i byrån borde verkställas,
måtte kunna i nämnvärd mån motsvara sitt ändamål. För att denna
granskning skulle blifva fullt verksam, erfordrades ock att, i öfverens¬
stämmelse med hvad i alla utländska patentverk egde rum, byrån för-
såges med en i möjligaste mån fullständig samling af teknisk literatur.
Att ett dylikt bibliotek äfven för allmänheten vore af behofvet på-
kalladt, framginge deraf, att byråns nuvarande boksamling, som hufvud¬
sakligen utgjordes af utländska patentskrifter och mera betydande
tekniska tidskrifter, under år 1887 anlitats af närmare 1,400 personer.
Slutligen har tillförordnade byråchefen uttalat den åsigt att, då
byråns inkomster i följd af de föreskrifna årsafgifterna för beviljade
patent ännu under flera år torde komma att successivt ökas, det ock
kunde med full visshet antagas, att patentverket fortfarande skulle
kunna ega bestånd och efter behofvet utvecklas, utan att statsverket
för detta ändamål betungades med några kostnader.
5
Sjette hufVudtiteln.
I likhet med hvad för innevarande år är bestämdt, tillstyrker jag
i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att
medgifva,
att afgifterna för patent och för registrering af varumärken må
användas till bestridande af de utgifter, hvilka betingas af tillämpning
under år 1889 af förordningen angående patent och lagen om skydd
för varumärken.
Rikets ekonomiska kartverk.
I underdånig skrifvelse den 21 November 1887 har afdelnings-
chefen vid generalstabens topografiska afdelning, i sammanhang med
afgifvande af förslag till inkomst- och utgiftsstater för de ekonomiska
kartverken för innevarande år, tillika gjort framställning om de anslag,
som för kartarbetenas bedrifvande under år 1889 syntes erfordras.
Enligt afdelningschefens förslag till stater för innevarande år,
hvilka blifvit af Eders Kongl. Magt faststälda den 2 December 1887,
skulle kostnaderna under år 1888 belöpa sig:
för det allmänna ekonomiska kartverket, som har att kartlägga
södra och mellersta delarne af riket, till 67,700 kronor, och
för Norrbottens läns ekonomiska kartverk till 24,200 kronor.
De tillgångar, som för dessa utgifter kunna påräknas, äro
för mellersta och södra delarne af riket:
beräknad behållning från år 1887 1,000 kronor, anslag på ordinarie
stat 6,000 kronor, anslag på extra stat 45,000 kronor, under anslaget
till landtmäteri staten besparade 24 andre-landtmätarelöner 21,600 kro¬
nor samt förslagsvis beräknad inkomst för under år 1887 försålda
kartor och beskrifningar 100 kronor, eller tillhopa 73,700 kronor; och
för Norrbottens län:
motsedd behållning från år 1887 200 kronor, anslag på extra stat
31,000 kronor och förslagsvis beräknad inkomst genom försäljning
under år 1887 af kartor och beskrifningar 200 kronor, eller tillhopa
31,400 kronor.
Enligt Riksdagens medgifvande och Eders Kongl. Maj:ts beslut af
sistberörde dag kommer det till 13,200 kronor beräknade öfverskottet
å tillgångarna att användas till bestridande af utgifter för det topo¬
grafiska kartverket.
I fråga om storleken af de anslag, hvilka för fortsättning af de
ekonomisk-geografiska kartarbetena i Norrbottens län samt de ekono¬
mi
Anslag till
rikets eko¬
nomiska kart¬
verk.
6
Sjette hufvudtlteln.
miska kartarbetena i öfriga delar af riket för år 1889 erfordras
och böra hos Riksdagen äskas, har afdelningschefen i ofvanberörda
skrifvelse fasthållit vid den under de senare åren tillämpade grundsats,
att någon förhöjning i samfälda beloppet af de till dessa kartarbeten
samt till generalstabens topografiska arbeten nu utgående anslag icke
bör ifrågasättas, dervid afdelningschefen dock fäst uppmärksamheten
derpå, att det under de senare åren varit nödigt att för bestridande
af kostnaden för en del för alla de allmänna kartverken gemensamma
och grundläggande arbeten, hvilka det ålåge topografiska afdelningen
enligt nådiga brefvet den 1 November 1872 att med sitt arbetsanslag
utföra och åt hvilka måste gifvas ett flerårigt försprång, anlita öfver¬
skott, som kunnat beredas å de till ekonomiska kartverken anvisade
anslag. Utan en dylik anordning skulle topografiska afdelningens egna
fältarbeten — hvilka, förutom andra dermed afsedda ändamål, äfven
skola bilda underlag för Sveriges geologiska undersökning — hafva i
betänklig grad förminskats. Såvida topografiska afdelningen skulle
kunna af sitt arbetsanslag bestrida kostnaderna för de för de ekono¬
miska kartverken grundläggande arbetena, vore en förhöjning af detta
anslag nödig. Men eu dylik förhöjning kunde undvikas under den
förutsättning, att nuvarande anslaget till de ekonomiska kartverken
äfven för år 1889 anvisades och att en sådan anordning af dessa
kartarbeten vidt oges, att ett öfverskott kunde beredas till fyllande af
bristen i det topografiska anslaget, och dymedelst det missförhållande
mellan de särskilda anslagsbeloppen utjemnas, som med hänsyn till
kartverkens samverkan och jemnsidiga fortgång för närvarande egde
rum. En sådan anordning kan ock, enligt hvad afdelningschefen
meddelat, imder år 1889 utan väsentlig olägenhet åstadkommas.
Vidkommande det allmänna ekonomiska kartverket, hafva nem¬
ligen dess arbeten inom Vermlands län nu så fortskridit, att kartlägg¬
ningen af detta vidsträckta län anses kunna afslutas under år 1889;
och då topografiska afdelningen, förutom de inom nyssnämnda län påbör¬
jade fältmätningsarbeten, under de senare åren på underlag af en af
afdelningen sjelf upprättad stomkarta derjemte utfört dylika arbeten
inom Gefleborgs län samt under år 1888 skall kartlägga Gotlands län,
har derigenom ekonomiska kartverket — hvad beträffar dess uppgift
att lemna stomkartor för den topografiska kartläggningen — vunnit
ett icke obetydligt försprång, hvarföre det icke är oundgängligen
nödvändigt att under år 1889 uttaga hela den arbetsqvantitet å fältet,
som genom fullt användande af anslagsbeloppet skulle kunna vinnas.
Hvad vidare angår kartarbetena inom Norrbottens län, har afdel-
7
Sjette hufvudtiteln.
ningschefen meddelat, att dessa, sedan planmätningarna nu blifvit af¬
skräde, utgöras hufvudsakligen af terrängmätningar samt utgifning i
tryck af kartor och beskrifningar. Ehuru särskild! kartutgifningen
borde bedrifvas med all den skyndsamhet, som tillgång på derför
lämplig personal medgåfve, har afdelningschefen dock ansett arbetena
under år 1889 kunna ordnas så, att ett öfverskott för ofvan angifna
ändamål kunde beredas.
Dervid har afdelningschefen likväl ansett det icke böra lemnas
obemärkt, att detta öfverskott möjligen behöfde tagas i anspråk äfven
för ett annat ändamål. I sådant afseende erinrar afdelningschefen,
hurusom komiterade för uppgörande af förslag till förordning angå¬
ende de svenske lapparne och de bofaste i Sverige år 1883 gjort
framställning, att Vesterbottens läns fjelland snarligen måtte varda
kartlagdt. 1 det underdåniga utlåtande, afdelningschefen med anled¬
ning deraf afgaf den 27 September samma år, framhöll afdelnings¬
chefen de fördelar, som skulle vinnas derigenom att, i den mån kart¬
läggningen af Norrbottens län fullbordades, den derigenom successivt
ledigblifvande personalen, hvilken redan vore förtrogen icke allenast
med de särskilda arbetsmetoder, som vid kartläggning af fjellandet
tillämpades, utan äfven med de egendomliga förhållanden, hvarmed
vistelsen i sådana öde trakter vore förknippad, finge .i det angrän¬
sande länet användas. Ehuru något förslag i afseende på tid, sätt
och anskaffande af medel för en sådan anordning icke då kunde fram¬
ställas, anbefalde Eders Kongl. Maj:t likväl, att de för ifrågavarande
kartläggning nödiga triangelmätningar skulle genom topografiska afdel-
ningen utföras; och, enligt hvad afdelningschefen uti nu ifrågavarande
underdåniga skrifvelse anmält, hafva dessa triangelmätningar, hvilka på¬
börjades år 1885, så fortskridit, att ur denna synpunkt något hinder
icke möter för sjelfva kartläggningens påbörjande. För den händelse
Eders Kongl. Maj:t nu skulle finna lämpligt förordna, att general¬
stabens topografiska afdelning, med användande af den personal, som
härför finnes lämplig, redan under år 1889 skall påbörja nämnda kart¬
läggning, har afdelningschefen vidare anmält att, för såvidt icke sär¬
skilt anslag för detta ändamål äskas, några andra medel derför icke
finnas tillgängliga än den behållning, som möjligen kan beredas å
anslaget till kartarbetena i Norrbottens län.
Af hvad sålunda blifvit anfördt och af hvad gjorda utredningar
gifvit vid handen rörande den tid, som erfordras för de allmänna kart¬
verkens fullbordan, har afdelningschefen funnit framgå nödvändigheten
af, att de nuvarande anslagen fortfarande utgå med oförmiuskadt belopp,
8
Sjette hufVudtiteln.
dervid afdelningschefen slutligen erinrat, att af det förhållandet, att
besparingar kunnat beredas å de ekonomiska kartverkens anslag, inga¬
lunda finge dragas den slutsats, att dessa anslag icke vore till sin
nuvarande storlek erforderliga, utan hade detta förhållande sin grund
i nödvändigheten att förverkliga en till besparing ledande samverkan
mellan de olika kartverken och sålunda i möjligaste grad befrämja
alla kartverkens jemnsidiga och skyndsamma fortgång, likasom den
omständighet, att sådana besparingar hittills ansetts böra beredas å de
ekonomiska kartverkens anslag för att komma de topografiska arbetena
till godo, icke uteslöte möjligheten af att i en framtid ett motsatt
tillvägagående kunde behöfva anlitas; och har afdelningschefen, som
icke ansett lämpligt att på grund af de för olika år vexlande förhål¬
landena i afseende å storleken af de medel, som för de olika slagen
af kartarbeten erfordrades, föreslå en minskning i det ena anslaget
och en motsvarande ökning i det andra, följaktligen i underdånighet
hemstält, att de till de ekonomisk-geografiska kartarbetena i Norrbot¬
tens län samt till de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket
för innevarande år anvisade anslag äfven måtte för år 1889 till oför¬
ändrad storlek anvisas, samt att den behållning, som härå kunde komma
att uppstå, finge, i mån af behof, användas till bestridande af utgifter
för generalstabens topografiska arbeten.
Till denna hemställan har kommissionen för de allmänna kartarbe¬
tena förordat nådigt bifall.
I det yttrande, jag den 25 April 1887 inför Eders Kongl. Maj:t
afgaf rörande anslagen till de ekonomiska kartverken för innevarande
år, erinrade jag om ett af förste landtmätaren J. E. Nyström afgifvet
förslag till landtmäterikårens organisation, hvilket förslag äfven be¬
rörde det ekonomiska kartverket och derför erforderliga anslag. Detta
förslag är jag dock ännu icke i tillfälle att underställa Eders Kongl.
Maj:ts nådiga pröfning, enär yttranden öfver förslaget ännu icke in¬
kommit från alla de myndigheter, till hvilka detsamma för afgifvande
af utlåtande remitterats.
På grund af hvad afdelningschefen anfört, och då de besparade
andre-landtmätarelönerna fortfarande äro för de ekonomiska kartverken
att påräkna, tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t.
täcktes föreslå Riksdagen
9
Sjette hufvudtiteln.
att, utöfver det å riksstatens sjette hufvudtitel för rikets ekonomi¬
ska kartverk uppförda ordinarie anslag, 6,000 kronor, under samma
hufvudtitel på extra stat för år 1889 anvisa till fortsättande af de
ekonomisk-geografiska kartarbetena i Norrbottens län 31,000 kronor
och för de ekonomiska kartarbetena i öfriga delar af riket 45,000
kronor, eller tillsammans 76,000 kronor, äfvensom medgifva, att möj¬
ligen uppstående behållningar å båda anslagen må användas äfven till
bestridande af utgifter för det topografiska kartverket.
Landsstaterna i länen.
Uti skrifvelse af den 5 September 1885 har Eders Kongl. Majrts
befallningshafvande i Kopparbergs län föreslagit, att två för närvarande
lediga länsmanstjenster inom länet, nemligen i Vika länsmansdistrikt
och i Utaribrodelens länsmansdistrikt af Stora Tuna socken, måtte i anse¬
ende till den jemförelsevis ringa omfattningen af de till nämnda tjen-
ster hörande göromål, den begränsade folkmängden och distriktens
icke synnerligen vidsträckta omfång indragas och derunder lydande
områden förläggas till andra angränsande länsmansdistrikt samt de
härigenom uppkommande disponibla länsmanslöner användas till inrät¬
tande af två nya länsmanstjenster i andra delar af länet, hvilka deraf
vore i större behof än ofvannämnda båda distrikt.
Enligt länsstyrelsens förslag skulle af Vika länsmansdistrikt, som
omfattar Vika och Thorsångs socknar, den förra socknen förläggas till
Sundborns länsmansdistrikt och den senare till Silfbergs och Gustafs
länsmansdistrikt. Utanbrodelens länsmansdistrikt skulle förenas med
Ofvanbrodelens länsmansdistrikt af Stora Tuna socken och tillsammans
med detta bilda ett distrikt.
De båda nya länsmanstjensterna skulle användas för delning af
Lima och Leksands länsmansdistrikt.
Hvad anginge behofvet af delning utaf Lima länsmansdistrikt, om¬
fattande Lima och Transtrands socknar, erinrade länsstyrelsen, att detta
distrikt omfattade ett område af icke mindre än tjugu qvadratmil, deraf
på Lima socken belöpte 11 § qvadratmil och på Transtrands socken
8 J qvadratmil, med en utsträckning från norr till söder af fullt 7 mil
och från öster till vester af omkring 4 mil. Vid detta förhållande och
ehuru hvarken folkmängden i distriktet, utgörande vid 1883 års utgång
inom Lima socken 2,454 personer och inom Transtrands socken 1,692
personer eller tillhopa 4,146 personer, vore synnerligen stor eller
Bill. till Riksd. Prot. 1888. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft. 2
[4]-
Användande
af indragen
länsmanslön
till inrättande
af ny läns-
manstjenst
inom Koppar¬
bergs lan.
10
Sjette hufvudtiteln.
tjenstegöromålens mängd, utgörande i medeltal för åren 1879—1883
omkring 240 ärenden, vore särdeles betydlig, syntes dock en delning
af distriktet vara af verkligt behof påkallad, helst genom anställandet
af en särskild länsman i Lima socken, hvarest lönkrögeriet tagit stor
utsträckning, öfvervakandet af bränvinsförsäljningsförordningens efter¬
lefnad skulle komma att mycket underlättas. Också hade Lima sockne¬
män, jemlikt beslut å kommunalstämma den 13 Juli 1884, anhållit att
socknen måtte komma att utgöra ett särskildt länsmansdistrikt.
Beträffande Leksands länsmansdistrikt, bestående af Leksands och
Siljansnäs socknar, omfattade detta distrikt en areal af 10 f qva-
dratmil, med en folkmängd af omkring 13,400 personer, och utgjorde
de vid länsmanskontoret, handlagda ärenden i medeltal för åren 1879 —
1883 omkring 1,500, hvaraf alltså framginge att, med hänsyn ej min¬
dre till distriktets vidsträckta område än äfven till göromålens antal
och folkmängden, en delning af jemväl ifrågavarande distrikt vore be¬
höflig och önskvärd.
Kammarkollegium och statskontoret, hvilka uti ett den 5 Februari
1887 till civildepartementet inkommet underdånigt utlåtande yttrat sig
i ärendet, hafva icke haft något att erinra emot indragning af läns-
manstjensten i Vika länsmansdistrikt och distriktets fördelande, på sätt
Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande föreslagit, men deremot på
anförda skäl ansett sig åtminstone för närvarande sakna giltig anled¬
ning att tillstyrka indragning af länsmanstjensten i Utanbrodelens di¬
strikt och detta distrikts förenande med Ofvanbrodelen till ett läns¬
mansdistrikt, helst inom länet funnes andra länsmansdistrikt, som med
större skäl syntes kunna och böra sammanläggas.
Angående den af Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande ifråga¬
satta delning af Lima och Leksands länsmansdistrikt hafva embets-
verken anfört, att Lima distrikt visserligen till ytvidden voi-e större än
Leksands distrikt, hvadan en delning af förstnämnda distrikt syntes,
med hänsyn särskildt till polisuppsigtens behöriga upprätthållande, icke
vara opåkallad; men då Leksands länsmansdistrikt både i fråga om
folkmängd och antalet af de mål, som af länsmannen handlades, vore
betydligt större än Lima länsmansdistrikt, syntes embetsverken öfver-
A^ägande skäl tala för, att af dessa båda distrikt Leksands distrikt borde
i första rummet delas och att med delningen af Lima distrikt finge
anstå, till dess genom vederbörande tjensteinnehafvares afgång i något
af de mindre länsmansdistrikten inom länet och dettas förening med
annat distrikt en länsmanslön blefve för ändamålet disponibel.
Lika med kammarkollegium och statskontoret anser jag mig icke
11
Sjette hnfvudtiteln.
för närvarande böra tillstyrka indragning af det länsmansdistrikt, som
omfattar Utanbrodelen af Stora Tima socken.
Deremot synas mig giltiga skäl hafva blifvit anförda för indrag¬
ning af Vika länsmansdistrikt och detta distrikts fördelning, på sätt
Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande föreslagit.
Hvad angår frågan om användningen af den genom en dylik in¬
dragning disponibla länsmanslönen, så synes mig genom hvad i ären¬
det förekommit vara till fullo ådagalagdt behofvet utaf delning af så¬
väl Leksands som Lima länsmansdistrikt. Men då för närvarande
endast ettdera distriktet kan ifrågakomma att delas, anser jag för min
del, i olikhet mot kammarkollegium och statskontoret, att Lima distrikt
härvidlag bör ega företräde. Jag grundar denna åsigt på distriktets
betydande areal och utsträckning samt på svårigheten för en enda
länsman att inom ett så betydligt område utöfva en något så när nöj¬
aktig polisbevakning.
Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riks¬
dagen,
att det aflöningsbelopp, som kan blifva tillgängligt genom in¬
dragning af Vika länsmansdistrikt inom Kopparbergs län, må användas
till aflönande af en länsman i ett nytt distrikt, bildadt genom delning
af Lima länsmansdistrikt i samma län.
Vidare har jag att i underdånighet anmäla att, enligt hvad stats-
kontoret i sin berättelse angående statsverkets tillstånd och behof Höjning å an-
meddelat, följande landsstatsboställen till statsverket indragits, utan att
ersättning till vederbörande tjenstemän ännu blifvit å anslaget till af landsstats-
»landsstaterna i länen» uppförd: bostaiien.
länsmansbostället i Algutsrums härad af Kalmar län, \ mantal
Qvigerölla n:o 5;
länsmansbostället i Möckleby härad af samma län, T% mantal Blä-
singe n:o 8;
kronofogdebostället i Göteborgs fögderi af Göteborgs och Bohus
län, 1 mantal Askim Knapegården; samt
länsmansbostället i Karlstads tingslag af Vermlands län, 1 mantal
Solberg n:o 1.
På grund häraf torde, på sätt statskontoret hemstält, Eders Kongl.
Maj:t behaga föreslå Riksdagen,
att penningeanslaget under »landsstaterna i länen» måtte höjas
med det belopp, hvartill nämnda indragna boställens afkastning är i
stat beräknad, eller 2,533 kronor;
12
Sjette hufyudtiteln.
kommande, i händelse af bifall härtill, anslaget till »landsstaterna
i länen (deraf 90,000 kronor reservationsanslag)» att höjas från 2,641,049
kronor till 2,643,582 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstaten.
[6]. Då Eders Kongl. Maj:t den 28 Oktober sistlidna år i nåder för-
iteten^ör or^!iac^e dåvarande chefen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att
väg- och vara chef för styrelsen för statens jernvägstrafik, väckte jag fråga, att
nadast^rdsen ^synen öfver statens jern vägsbyggnader, hvilken för närvarande ut-
na 88 yre se • öfvas af förstnämnda styrelse, borde öfverflyttas till styrelsen för
statens jernvägstrafik, samt yttrade i afseende härå:
»Sedan styrelsen öfver statens jern vägsbyggnader med 1882 års
slut upphörde, har bestyret med ledningen af statens jernvägsbyggnader
varit uppdraget åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, och har för sådant
ändamål ett extra anslag å 20,000 kronor för år blifvit vid hvarje
riksdag från och med år 1882 uppfördt i riksstaten under anslagstiteln
»väg- och vattenbyggnadsstaten». Denna anordning har emellertid
vant endast provisorisk. Uti den underdåniga skrifvelse af den 21
Maj 1882 angående reglering af utgifterna under riksstatens sjette
hufvudtitel, hvarmed Riksdagen anmälde, att berörda anslag blifvit
beviljadt, erinrar Riksdagen, att förslag flera gånger väckts om öfver¬
flyttande af ledningen af statens jernvägsbyggnader till styrelsen för
statens jernvägstrafik; att af angifna skäl någon sådan öfverflyttning
då visserligen ej kunde komma i fråga, men att skäl ej heller ansetts
förefinnas att definitivt uppdraga bestyret med jernvägsbyggnaderna
åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Trågan om ordnandet af till¬
synen öfver statens jernvägsbyggnader bör nemligen lemnas öppen,
intilldess fullbordandet af banan till Sollefteå kan motses, samt det
visat sig, huruvida och i hvilken omfattning jernvägsbyggande för sta¬
tens räkning derefter kommer att ega rum.’
Sedan Bräcke—Sollefteå banan under sistlidna år blifvit fullbordad
och sedan af öfriga större stambanebyggnader, hvilka under senare
åren bedrifvits, linien Söderhamn—Kilafors redan är färdigbygd och
å linien Hudiksvall—Ljusdal vid nästa års början endast mindre kom-
pletteringsarbeten återstå, komma från och med nästa år och antagligen
under många följande år statens jernvägsbyggnader ej att bedrifvas å
mera än en linie, stambanan norr om Långsele. Skäl synes ej heller
13
Sjette hufvudtiteln.
förefinnas till antagande, att de årliga anslagen till denna stambana
skola blifva så stora, att arbetet bör försiggå på flera arbetsdistrikt.
Den omfattning, hvari jernvägsbyggandet för statens räkning hädan¬
efter kommer att eg a rum, synes således ej blifva så betydlig, att
numera deri kan ligga något hinder att förlägga tillsynen öfver detta
byggande till styrelsen för statens jernvägstrafik».
Ehuru jag obetingadt erkände det synnerligen förtjenstfulla sätt,
hvarpå statens jernvägsbyggnader allt hittills handhafts, uttalade jag
vidare såsom min åsigt, att en dylik öfverflyttning skulle komma att
befordra enhet i ledningen af hela vår jernvägsförvaltning samt med¬
föra åtskilliga förenklingar och tilläfventyrs besparingar i administra¬
tionen.
Härefter behagade Eders Kongl. Maj:t, med bifall till af mig
gjord hemställan, i nåder förklara sig vilja hos näst sammanträdande
Riksdag föreslå, att till styrelsen för statens jernvägstrafik måtte an¬
visas de för handhafvande af tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader
nödiga anslag, äfvensom anbefalla trafikstyrelsen att afgifva förslag,
huru inom styrelsen handläggningen af de ärenden, som rörde ledningen
af dessa jernvägsbyggnader med hvad dertill hörde, borde ordnas.
Det torde nu tillåtas mig att under denna anslagstitel i ett samman¬
hang anmäla alla de frågor, som med den sålunda ifrågasatta öfverflytt-
ningen af jernvägsbyggnadsärendena stå i samband.
Härvid har jag att till en början meddela, att— då det syntes mig
böra utredas, huruvida icke i sammanhang dermed, att trafikstyrelsen
öfvertoge tillsynen af statens jernvägsbyggnader, jemväl tillsynen öfver
de enskilde jernvägarne lämpligen borde öfverflyttas från väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen till trafikstyrelsen, — dessa båda embetsverk
blefvo anmodade att gemensamt afgifva yttrande i denna fråga. Till
svar härå hafva styrelserna anfört, att antalet af de tjenstemän vid statens
jernvägstrafik, hvilka vore så qvalificerade, att de kunde öfvertaga den
tillsyn öfver de enskilde jernvägarne, som för närvarande utöfvades af
de under väg- och vattenbyggnadsstyrelsen lydande distriktcheferna,
icke vore större än jernvägstrafikens eget behof kräfde; att följaktligen,
i händelse trafikstyrelsen jemväl skulle öfvertaga väg- och vattenbyggnads¬
styrelsens befattning med de enskilde jernvägarne, jernvägstrafikens
tjenstemannapersonal måste ökas, derest icke den närmaste tillsynen
öfver dessa jernvägar fortfarande skulle åligga distriktcheferna, hvilket
dock icke vore lämpligt, enär desse tjenstemän sålunda skulle komma
att lyda under två särskilde chefer, och ett dylikt förhållande tvifvels¬
utan skulle inverka störande på hela deras tjenstgöring; samt att en
14
Sjette hufvndtiteln.
dylik förändring sålunda komme att medföra en ökad kostnad för
statsverket; och hafva styrelserna på grund häraf samt med erinran,
att tillsynen öfver de enskilda banornas rörliga materiel redan nu
utöfvas af trafikstyrelsen, såsom sin åsigt uttalat, att den tillsyn
öfver de enskilde jernvägarne, som nu tillhör väg- och vattenbyggnads¬
styrelsen, bör fortfarande vid denna styrelse bibehållas.
På grund af hvad styrelserna sålunda yttrat, anser jag frågan om
öfverflyttning till trafikstyrelsen af hela tillsynen öfver de enskilde
jernvägarne böra för närvarande förfalla.
Jag öfvergår härefter till frågan, huru handläggningen af de
ärenden, som angå ledningen af statens jern vägsbyggnader, bör för
framtiden inom trafik styreis en ordnas.
I detta afseende har trafikstyrelsen uti den underdåniga skrifvelse,
som styrelsen, till åtlydnad af ofvannämnda nådiga befallning, den 16
December sistlidna år aflåtit-, till en början erinrat, att frågan om öfverflytt¬
ning till styrelsen af jernvägsbyggnadsärendena redan tillförene varit
föremål för behandling hos styrelsen, hvilken den 13 Februari 1869 uti
ärendet afgifvit underdånigt utlåtande. Det förslag, styrelsen då fram¬
lade rörande nämnda ärendens behandling hos styrelsen, hade dock på
grund af nådig föreskrift uppgjorts under förutsättning, att till fort¬
sättande af statens jernvägsbyggnader komme att årligen anvisas från
3 till 4 millioner kronor. Ehuru nu någon anvisning icke blifvit
meddelad om jernvägsbyggnadernas blifvande omfattning, ansåge sig
styrelsen likväl, med afseende å hvad Riksdagen uttalat i dess under¬
dåniga skrifvelse den 26 Maj 1886, hvarmed Riksdagen anmälde sitt
beslut rörande jernvägen norr om Sollefteå, böra utgå från det an¬
tagandet, att de årliga anslagen komme att uppgå till endast 2 å 21
millioner kronor, och styrelsen kunde på denna grund föreslå en an¬
ordning, som, ehuru den öfverensstämde med de åsigter, styrelsen år
1869 uttalat, likväl något skilde sig från det då af styrelsen afgifna
förslag.
Men ej allenast denna begränsning af byggnadssumman utan äfven
åtskilliga under årens lopp vid jernvägsbyggnaderna inträffade för¬
ändringar möjliggjorde en förenkling af styrelsens äldre förslag. Så¬
lunda skedde nu vid arbetslinien redovisning och upprättades bokslut
öfver såväl arbetena som materielen, hvarigenom göromålen vid styrelsens
byrå högst väsentligen minskades. Härtill bidroge ock den på grund
af erhållna föreskrifter i viss mån påbörjade tillämpningen af entre¬
prenadsystemet, och slutligen hade styrelsen ansett sig kunna påräkna,
att landstingens åtagande att för banan norr om Sollefteå till jern-
15
Sjette liufvudtiteln.
vägens disposition ställa erforderlig mark skulle nästan fullständigt
befria såväl arbetsbefälet på linien som styrelsen från de många gånger
rätt invecklade och alltid tidsödande expropriationsgöromålen.
I sitt ofvan åberopade år 1869 afgifna utlåtande hade styrelsen
uttalat, att någon direkt ledning af arbetena icke kunde af någon
styrelsens ledamot eller tjensteman utöfvas samtidigt med att han hade
att handlägga ärenden, som folie inom förvaltningen af de trafikerade
jernvägarne. Hvad styrelsen härom yttrat vid* en tidpunkt, då statens
trafikerade jernvägar upptoge en längd af 1,118 kilometer, måste så
mycket mera gälla nu, då den trafikerade banlängden uppginge till ej
mindre än 2,496 kilometer och snart komme att, än ytterligare ökas.
Denna ledning ansåge styrelsen således nu, som förut, böra an¬
förtros åt en från trafikförvaltningsgöromålen fullt fristående ingeniör,
hvilken kunde helt och hållet egna sig åt byggnaden. I afseende å
denne ingeniör hade styrelsen år 1869 föreslagit, att han borde be¬
nämnas öfveringeniör och att till honom skulle öfverlemnas chefskapet
för en särskild temporär afdelning af styrelsen, benämnd byggnads-
afdelningen, med rätt för honom att sjelfständigt besluta i sådana
frågor rörande arbetenas utförande, hvilka af styrelsens chef be¬
stämdes. Men med den begränsning i byggnadsanslagen, som nu lagts
till grund för styrelsens förslag, ansåge styrelsen öfveringeniörens
göromål såsom endast styrelseledamot och föredragande komma att
blifva af allt för ringa omfattning. Byggnadsledarens hufvudsakliga
verksamhet borde derföre nu förläggas till linien och kunde derstädes
förenas med chefskapet för byggnadsdistriktets byrå. Ty under det
att arbetena, så länge årsanslagen hållits vid 4 millioner kronor och
deröfver, varit fördelade på två eller flera distrikt, hvart och ett med
sin särskilda byrå, material- och kassaförvaltning, och under befäl af
en distriktsingeniör, erfordrades, efter det byggnadsanslagen blifvit,
betydligt minskade, icke längre någon delning af arbetslinien i sär¬
skilda komplexer, utan kunde arbetena ledas från endast en byrå af
en chef, hvars funktioner närmast motsvarade de hittills varande di-
striktsingeniörernas, och förutom hvilken någon annan sammanhållande
ledning ej vore af nöden, än den som utöfvades af styrelsens chef.
Distriktsingeniören blefve sålunda den verklige öfveringeniören, som
borde ega att ensam besluta om alla vid byggnaden förekommande
anordningar med undantag af sådana, hvarom enligt för honom ut¬
färdad instruktion styrelsens beslut skulle iuhemtas.
Då öfveringeniörens hufvudsakliga verksamhet skulle förläggas
till arbetslinien, — anför styrelsen vidare — kunde han endast i un-
16
Sjette hufvudtiteln.
dantagsfall inför styrelsen framlägga och föredraga byggnadsärenden,
hvaremot intet hindrade, att de fullständigt bereddes vid liniens byrå.
Enär, såsom ofvan vore nämndt, fullständiga bokslut numera upp¬
gjordes vid distriktets byrå, fordrade byggnadens redovisningshandlingar
ingen annan handläggning hos styrelsen, än att de underkastades
vederbörlig revision. Ej heller borde hos styrelsen andra kamrerare-
och bokhållaregöromål i och för jernvägsbyggnaderna förekomma än
de, som anginge styrelsens kassaförvaltning för byggnaden. Jemväl
ombudsmannagöromålen för byggnaden, hvilka hittills hufvudsakligen
bestått i bevakande af statens rätt vid exproprieringar, men som
komme att betydligt minskas, sedan vederbörande landsting åtagit
sig tillhandahållandet af erforderliga jordområden, skulle äfven så godt
som uteslutande handläggas vid arbetslinien.
De mera permanenta göromål, hvilka, utom ärendenas föredrag¬
ning inför styrelsen, icke kunde vid öfveringeniörens byrå å linien
handläggas, vore sålunda enligt styrelsens tanke: styrelsens kassaför¬
valtning för byggnadens räkning, registrering af till styrelsen ingående
eller derifrån utgående skrivelser i byggnadsärenden, vård af bygg¬
nadens arkiv, samt revision. Bland dessa ärenden kunde kassagöro-
målen, som hufvudsakligast bestode i uttagningar från och insättningar
i penningeförvaltande verk, registreringen samt vården af arkivet be¬
stridas af vederbörande till jernvägstrafikstaten hörande tjenstemän,
och då för arbeten af mera tillfällig art, såsom uppgörande af förslag
och beräkningar för större brokonstruktioner samt rit- och skrifgöro-
mål, förstärkning af arbetskrafter erfordrades, kunde sådan beredas
genom anlitande af extra biträden. Deremot erfordrades för revisions-
göromålen, hvilka utom vanlig revisionsskicklighet kräfde speciel känne¬
dom om materialförvaltningen och redovisningen vid byggnaden, en
särskild revisor.
Hvad anginge byggnadsärendenas föredragning inför styrelsen, så
kunde, under förutsättning att dessa ärendens beredning hufvudsakli¬
gen egde rum å arbetsliniens byrå och att öfvexingeniören erhölle
den vidgade beslutanderätt, som ofvan nämnts, denna föredragning
ske genom vederbörande öfverdirektörer på det sätt, att öfverdirek-
tören för banafdelningen föredroge alla tekniska frågor, för hvilka
öfveringeniören ej särskildt tillkallats, samt öfverdirektören för byrå-
afdelningen öfriga byggnaden rörande ärenden, allt efter chefens när¬
mare bestämmande.
Någon tillökning i tjenstebefattningar utom nämnde revisor er¬
fordrades således icke för att inom trafikstyrelsen behandla byggnads-
17
Sjette lmfvudtitelu.
ärendena, men då såväl styrelsens chef som tjenstemän skulle få sig
ålagda särskilda göromål för byggnadsförvaltningen och ökad ansvarig¬
het, ansåge styrelsen dem böra tillerkännas en särskild ersättning der¬
för, i hvilket afseende styrelsen hemstälde, att för tillsynen öfver och
bestyren med statens jern vägsbyggnader styrelsens chef måtte eg a att
uppbära ett årligt arvode af 2,000 kronor samt nyssnämnde båda öfver-
direktörer och registrator!! hvardera 500 kronor. Lades härtill den
förut omförmälda revisorns aflöning, hvilken styrelsen ansåge böra
bestämmas till 3,000 kronor, samt kostnaden för tillfälliga rit- och
skrifbiträden samt diverse utgifter, hvilka poster tillsammans torde
kunna uppskattas till 3,500 kronor, blefve hela det belopp, som för
styrelsens eftertagande af jernvägsbyggnadernas ledning erfordrades,
10,000 kronor. Denna förvaltningskostnad ansåge dock styrelsen icke
böra bestridas med trafikmedel eller med medel anvisade såsom sär¬
skild! anslag, utan styrelsen hölle före, att densamma borde utgå af
anslaget till statens jern vägsbyggnader och följaktligen såväl upptagas
i de förslag, hvilka årligen afgåfves rörande användningen af dessa
anslag, som ock redovisas i jernvägsbyggnadens räkenskaper.
Då den af trafikstyrelsen föreslagna anordningen både synes ända¬
målsenlig och leder till en betydlig besparing, tvekar jag icke att
förorda dess godkännande.
Jemväl i fråga om de medel, af hvilka kostnaderna för de ifråga¬
varande ärendenas handläggning inom trafikstyrelsen skola utgå, in¬
stämmer jag i styrelsens förslag, hvilket öfverensstämmer med hvad
som gälde under den tid, ledningen af statens jernvägsbyggnader var
anförtrodd åt en särskild för detta ändamål inrättad styrelse.
Då jag härefter öfvergå!- till frågan om de förändringar i väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens organisation, som föranledas deraf, att sty¬
relsens befattning med ledningen af statens jernvägsbyggnader skulle
komma att upphöra, tillåter jag mig att till en början erinra, att vid
styrelsen äro för närvarande anstälde dels på ordinarie stat, förutom
styrelsens chef, en byråchef och föredragande för tekniska ärenden, en
kamrerare och föredragande för administrativa och ekonomiska ären¬
den, två byråingeniörer och en registrator, som tillika är aktuarie, dels
ock på extra stat, så länge styrelsen har sig anförtrodd ledningen af sta¬
tens jernvägsbyggnader, en byråchef och föredragande för tekniska
ärenden angående jernvägar, en kassör, som tillika är bokhållare, samt
en revisor, hvarjemte för granskning af vattenaflednings- och odlings-
planer finnes anstäld en extra byråingeniör, som dock icke i någon mån
Bih. till Rikta. Prot. 1888. 1 Sami. 1 Ajä. 1 Säj t. 3
18
Sjette hufyudtiteln.
beröres af den nu ifrågasatta förändringen. Ehuru förstnämnda tre å
extra stat uppförda tjenster varit afsedda att indragas, när styrelsens
befattning med statens jernvägsbyggnader komme att upphöra, har det
icke befunnits lämpligt eller ens möjligt att så fördela göromålen emellan
styrelsens tjensteman att de å extra stat anstälde uteslutande sysselsattes
med ärenden rörande statens jernvägsbyggnader och de öfrige med de
andra ärenden, som tillhöra styrelsens embetsbefattning, utan vid göro-
målens fördelning har så förfarits, att alla ärenden, som till sin be¬
skaffenhet äro likartade, tilldelats samma tjensteman, ehvad do röra
statens jernvägsbyggnader eller andra arbeten, med hvilka styrelsen
har att taga befattning. Sålunda har den å extra stat uppförde byrå¬
chefen att handlägga alla tekniska ärenden rörande jernvägarne, såväl
statens som de enskilde. Kassören och bokhållaren verkställer alla hos
styrelsen förekommande uppbörds-, redovisnings- och bokföringsgöro-
mål, och revisorn har till åliggande att förrätta alla revisionsgöromålen.
Å andra sidan har den å ordinarie stat anstälde kamreraren att bereda
och föredraga alla administrativa och ekonomiska ärenden, jemväl så¬
dana. som röra statens jernvägsbyggnader.
Derest nu styrelsens befattning med dessa jernvägsbyggnader kom¬
mer att upphöra, måste, i följd af indragningen af de å extra stat
uppförda tjenstebefattningarne, vissa förändringar i de ordinarie tjen-
stemännens åligganden ega rum, på sätt redan i den af Eders Kongl.
Maj:t för styrelsen den 17 November 1882 faststälda instruktion blifvit
förutsatt. Enligt, instruktionens bestämmelser skulle sålunda den å or¬
dinarie stat anstälde byråchefen för tekniska ärenden öfvertaga bered¬
ningen och föredragningen af de tekniska ärendena rörande enskilde
jernvägar samt till kamreraren öfverflyttas alla uppbörds-, redovis¬
nings-, bokförings- och revisionsgöromål. Väg- och vattenbyggnads¬
styrelsen har emellertid, i betraktande af den betydande tillökning i
antalet af de till styrelsens handläggning hörande mål, som sedan år
1882 egt rum, ansett den sålunda förutsatta förändrade organisationen
icke kunna genomföras, utan att. väsentliga olägenheter och hinder i
gör omålens gång deraf komme att uppstå. Styrelsen har derföre uti
underdånig skrifvelse af den 29 November sistlidna år gjort framställ¬
ning om eu nödig ansedd förstärkning i styrelsens arbetskrafter.
Styrelsen erinrar i denna skrifvelse, att beloppet af de af Riks¬
dagen beviljade medel för allmänna arbeten af den beskaffenhet, att
deras utförande kontrolleras af styrelsen, under de år, som förflutit
sedan styrelsens instruktion faststäldes, betydligt ökats. Medan nemli¬
gen dessa medel för år 1882 blott utgjorde 530,000 kronor, hade Riks-
19
Sjette lmfrudtitel n.
dagen för år 1887 för nämnda ändamål anvisat sammanlagdt 1,7Q0,000
kronor. Derjemte hade de medel, som anslagits till bestridande af kost¬
naderna för vägundersökningar samt expenser för allmänna arbeten, ökats
från 40,000 kronor år 1883 till 60,000 kronor år 1887. I jemnbredd
med denna tillökning i anslagsbeloppen hade ock antalet af de mål
och ärenden, som tillhörde styrelsens handläggning, vuxit. Medan må¬
lens antal år 1880 blott utgjort 847, uppginge nemligen antalet år 1886
till 1,255, hvarvid dock icke de ärenden, som afsett statens jern vägs¬
byggnader, tagits i beräkning. Särskild! förtjenade framhållas tillväx¬
ten i antalet af de mål, som rörde de enskilde jernvägarne, och hvilka,
från att år 1880 hafva utgjort allenast 103, år 1886 uppgått till 320.
Vid sådant förhållande ansåge styrelsen omöjligt att åt byråchefen för
tekniska ärenden öfverlemna ärendena rörande de enskilde jernvägarne,
utan borde beredningen och föredragningen af dessa ärenden tills vi¬
dare anförtros åt den ene af de å styrelsens stat uppförde byråinge-
niörerna, hvilken såsom ersättning derför borde beviljas ett arfvode af
1,000 kronor.
Vidare har styrelsen ansett att, då uppbörds-, redovisnings-, bok¬
förings- och revisionsgöromålen, hvilka jemväl sedan år 1882 ökats,
vore, äfven sedan styrelsens befattning med ärendena rörande statens
jernvägsbyggnader upphört, alltför omfattande att kunna af kamrera¬
ren bestridas, dessa göromål borde anförtros åt andra tjenstemän. Hvad
särskild! anginge styrelsens medelsförvaltning, vore det oegentligt att
anförtro denna åt kamreraren, öfver hvilken det icke lämpligen kunde
åt någon annan af styrelsens tjenstemän uppdragas att utöfva kontroll i
detta afseende, och styrelsen har derföre hemstält, att det måtte åläg¬
gas registratorn och aktuarien att under kontroll af kamreraren hand¬
hafva denna förvaltning emot ett arfvode af 600 kronor, som kunde utgå
af anslaget till vikariatsersättning m. in. Icke heller revisionsgöromålen,
hvilka komme att betydligt ökas i följd deraf, att Eders Kongl. Maj:t
den 6 April sistlidna år till styrelsen öfverflyttat bestyret med gransk¬
ningen af räkningar å ersättning för vägundersökningar, borde lämp¬
ligen uppdragas åt kamreraren, då det just tillhörde denne att i sty¬
relsen såsom föredragande handlägga anmärkningar, som uppkomme
vid den revision, som hos styrelsen egde rum. Styrelsen föreslår der¬
före, att medel måtte anvisas till aflöning åt en revisor och bokhållare,
hvilken skulle åligga icke allenast att förrätta de hos styrelsen förekom¬
mande revisions- och bokföringsgöromål, utan ock att biträda vid så¬
dana arbeten, som nu fullgöras af en öfvertalig kanslist, hvilken för när¬
varande uppbär 2,000 kronor från anslaget till vikariatsersättning m. m.;
20 Sjette hufvudtiteln.
och komme sålunda genom samme kanslists befordran till revisor detta
belopp att besparas.
Slutligen bar styrelsen med erinran, att styrelsen komme att gå
miste om det biträde vid handläggning af i styrelsen förekommande
juridiska ärenden, som styrelsen hitintills liaft att påräkna af den för
statens jernvägsbyggnader anstälde ombudsman, framhållit bebofvet
af ett dylikt biträde samt hemstält, att ett anslag af 2,000 kronor
måtte å extra stat anvisas för tillgodoseende af detta behof och för
att tillika erhålla ett behöfligt biträde vid uppsättning af expeditioner.
Lika med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anser äfven jag— i be¬
traktande af den väsentliga tillökning i göromål, som byråchefen för de
tekniska ärendena hos styrelsen redan erhållit i följd deraf, att anslagen
till de allmänna arbetena så betydligt ökats under de senare åren, — att
handläggningen af ärenden rörande de enskilde jernvägarne icke lämp¬
ligen kan uppdragas åt denne embetsman. Jag befarar nemligen, att
en dylik tillökning i byråchefens göromål skulle göra det för honom
omöjligt att åt de vigtiga och grannlaga tekniska frågor, som tillhöra
styrelsens handläggning, egna den omsorgsfulla och noggranna utred¬
ning och granskning, som vederbör. Emot styrelsens hemställan att
åt en af byråingeniörerna skulle uppdragas att bereda och föredraga
nu ifrågavarande ärenden, synes sålunda ' icke vara något att erinra,
likasom deri ersättning, styrelsen för detta bestyr föreslagit, torde
vara skälig.
Hvad styrelsen erinrat emot att åt kamrerare!! uppdraga de hos
styrelsen förekommande revisionsgöromål synes beaktansvärdt. Då
det icke skäligen kan sättas i fråga, att kamreraren skulle såsom föredra¬
gande i styrelsen handlägga mål angående anmärkningar, som af honom
sjelf blifvit under revisionen gjorda, samt föredragningen af dessa ären¬
den icke heller kan anförtros åt någon annan tjensteman i styrelsen,
skulle följden af en dylik anordning blifva, att de anmärkningar, som
uppkomma under den revision, som hos styrelsen eger rum, icke kun¬
de hos styrelsen pröfvas. Jag erkänner således det lämpliga i, att
hos styrelsen anställes en särskild revisor, hvilken jemväl bör, på
sätt styrelsen föreslagit, öfvertaga bokföringsbestyren. Åt denne tjenste¬
man synes mig ock utan olägenhet kunna uppdragas att under kontroll
af kamreraren handhafva kassörsgöromålen, Indika enligt styrelsens för¬
slag skulle anförtros åt registrator!! emot särskildt arfvode. Aflöningen
till denne nye tjensteman, som torde böra benämnas revisor och bokhål¬
lare, anser jag böra blifva densamma, som första gradens tjensteman i
de centrala verken i allmänhet åtnjuta, och sålunda böra bestämmas till
Sjette Imfviultiteln. 21
lön 1,800 kronor och tjenstgöringspenningar 1,200 kronor, börande lönen
efter 5 år kunna höjas med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500
kronor; och torde dessa tillägg till lönen böra utgå af det å sjette
hufvudtiteln uppförda anslag till ålderstillägg, hvithet anslag icke i följd
deraf behöfver höjas. De bestämmelser, som enligt nådiga kungörel¬
sen den 2 Juni 1882 angående vilkoren för åtnjutande af de från och
med 1883 års början faststälda nya löneförmånerna för väg- och vatten-
byggnadsstyrelsen gälla för den tjensteman af första graden, som
redan finnes hos styrelsen anstäld, torde ock böra blifva gällande för
revisorn och bokhållaren.
Hvad angår det af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen begärda an¬
slaget till ett juridiskt biträde, så erinrar jag derom, att redan då för¬
slag till stat för styrelsen år 1882 inför Eders Kongl. Maj:t framlades,
dåvarande chefen för civildepartementet fäste uppmärksamheten å be-
hofvet för styrelsen att ega tillgång till en juridiskt bildad tjenste¬
man. Någon särskild åtgärd för att tillgodose detta hehof ansågs
likväl icke då nödig, enär styrelsen för handläggningen af de juridiska
göromålen vid sjelfva styrelsen hade att påräkna biträde af den om¬
budsman, som måste anställas för utförande af juridiska uppdrag i den
ort, der jernvägsbyggnaderna påginge. Då nu emellertid en dylik om¬
budsman icke vidare skulle komma att vara hos styrelsen anstäld, lära
medel böra beredas för att på annan väg förskaffa styrelsen det biträde
af en juridiskt bildad person, hvaraf behof tvifvelsutan kommer att före¬
finnas. Arfvodet åt den person, hvilken af styrelsen för detta ändamål
antages, torde dock icke böra bestämmas högre än till 1,000 kronor årligen.
För bestridande af de nu föreslagna arfvoden åt eu byråingeniör
och för anskaffande af ett juridiskt biträde, tillsammans 2,000 kronor,
kan tillgång beredas å det å styrelsens stat uppförda anslaget å 10,000
kronor till vikariatsersättning m. m., i följd deraf att den aflöning, som
med nämnda belopp nu från detta anslag utgår till en öfvertalig kanslist,
kommer att besparas genom denne tjenstemans förflyttande till den
nya revisors- och bokhållaretjensten. Någon förhöjning af detta anslag
ifrågakommer sålunda icke. Tvärtom kan en minskning af 1,000 kro¬
nor i anslaget ega rum, enär dels det arfvode af 600 kronor, som för
närvarande från detta anslag utgår till den nuvarande å extra stat an-
stälde kassören, kommer i följd af jernvägsbyggnadsärendenas öfver¬
flyttning till trafikstyrelsen att besparas, dels det för anlitande af extra
biträden för närvarande behöfliga belopp torde i följd af de ifrågasatta
nya anordningarne kunna något nedbringas eller med 400 kronor. Då,
genom ett godkännande af hvad jag i afseende å väg- och vattenmygg-
22
Sjette lmfyndtiteln.
nadsstyrelsen föreslagit, å dess stat skulle tillkomma aflöning till en
revisor och bokhållare 3,000 kronor, men å andra sidan anslaget till
vikariatsersättning skulle minskas med 1,000 kronor, komme följakt¬
ligen slutsumman af styrelsens stat att ökas med allenast 2,000 kronor.
Då från beloppet af det nuvarande anslaget för ordnande af till¬
synen öfver statens jernvägsbyggnader ............................ kronor 20,000
dragés
dels den summa, hvartill kostnaderna för handläggnin¬
gen inom trafikstyrelsen af ärenden, som röra dessa
jernvägsbyggnader, skulle uppgå, eller kronor 10,000
dels det belopp, hvarmed väg- och vatten¬
byggnadsstyrelsens stat skulle ökas, eller » 2,000
tillhopa » 12,000
visar sig, att genom jernvägsbyggnadsärendenas öfver¬
flyttning till trafikstyrelsen en årlig besparing upp¬
står af.................................................................................. kronor 8,000.
På grund af hvad jag sålunda anfört får jag, som under titeln
»styrelsen för statens jernvägstrafik» kommer att göra hemställan om
beredande af medel för ordnande inom styrelsen af tillsynen öfver
statens jernvägsbyggnader, i afseende å väg- och vattenbyggnadssty¬
relsens stat föreslå:
att å nämnda stat uppföres till aflöning åt ytterligare en första
gradens tjensteman (revisor och bokhållare) ett belopp af 3,000 kronor,
hvaraf 1,800 kronor lön och 1,200 kronor tjenstgöringspenningar, kun¬
nande lönen efter fem år höjas med 500 kronor och efter tio år med
ytterligare 500 kronor;
att såsom vilkor för dessa aflöningsförmåners åtnjutande skola
gälla samma bestämmelser, som enligt nådiga kungörelsen den 2 Juni
1882 äro gällande för den nu å styrelsens stat uppförde tjensteman af
första graden; samt
att anslaget till »vikariatsersättning, arfvoden åt extra ordinarie
tjenstemän, rit- och skrifbiträde» minskas med 1,000 kronor, eller från
10,000 kronor till 9,000 kronor.
Den ifrågasatta öfverflyttningen till styrelsen för statens jern¬
vägstrafik af tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader bör genomföras
så snart ske kan eller redan under innevarande år, och de förändrin¬
gar i tjenstgöringsförhållandena inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
hvilka jag, under antagande att denna öfverflyttning kommer till stånd,
ofvan föreslagit, böra samtidigt dermed träda i tillämpning.
23
Sjette hufyudtiteln.
Ja g hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riks¬
dagen
att, med godkännande af hvad sålunda i afseende å väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens stat föreslagits, från och med år 1889 höja
anslaget till »väg- och vattenbyggnadsstaten (deraf tvenne särskilda re¬
servationsanslag, till expenser för allmänna arbeten och till vägunder-
sökningar, hvartdera å 30,000. kronor)» från 129,200 kronor till 131,200
kronor eller med 2,000 kronor; samt
att medgifva, att det belopp, som för genomförande redan under inne¬
varande år af ofvan föreslagna förändringar i tjenstgöringsförhållandena
inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen erfordras utöfver för ändamålet re¬
dan tillgängliga medel, må utgå af det för innevarande år anvisade
anslag för ordnande af tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader.
Då med 1883 års ingång styrelsen öfver statens jernvägsbyggna¬
der upphörde och dess göromål öfvertogos af väg- och vattenbyggnads¬
styrelsen, blefvo från den förra till den senare styrelsen öfverflyttade kas¬
sören och bokhållaren Karl Söderholm samt vaktmästaren Claes Forsberg.
T händelse väg- och vattenbyggnadsstyrelsens befattning med sta¬
tens jernvägsbyggnader kommer att upphöra, skola dessa personers
befattningar indragas. Vid sådant förhållande och då anställning icke
heller kan dem beredas inom styrelsen för statens jernvägstrafik, enär,
på sätt jag redan förut anmärkt, för de kassörsgöromål, som röra
jernvägsbyggnaderna, någon särskild tjensteman icke behöfver anställas
samt icke heller antalet vaktbetjente hos sistnämnda styrelse tarfvar
någon tillökning i anledning af de ifrågavarande ärendenas öfverflytt¬
ning till styrelsen, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uti underdånig
skrifvelse den 19 December sistlidna år, med erinran att Söderholm
och Forsberg, såsom anst.älde på extra stat, icke kunnat förvärfva del¬
aktighet i civilstatens pensionsinrättning, gjort framställning, att Eders
Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen föreslå, att åt bemälda personer
måtte å allmänna indragningsstaten anvisas pensioner till belopp af 3,000
kronor för Söderholm och 800 kronor för Forsberg.
Af de vid denna framställning fogade handlingar inhemtas, att Sö¬
derholm, som är född den 8 Februari 1832 och sålunda uppnått en
ålder af nära 56 år, blifvit den 24 Februari 1854 antagen till extra
ordinarie kammarskrifvare i kammarkollegium, den 2 Januari 1858 för¬
ordnad till bokhållare i dåvarande öfverstyrelsens för statens jernvägs-
byggnader revisionskontor, den 1 Juni 1860 förordnad till bokhållare i
Pension åt
kassören
K. Söderholm
och vakt¬
mästaren
C. Forsberg.
24
Sjette hufvudtiteln.
samma styrelses kammarkontor och. den 4 Mars 1863 förordnad att be¬
strida kamr er ar etj ensten hos styrelsen öfver statens jernvägs byggnader,
hvilken befattning han utöfvat till utgången af år 1882, då han, som
nyss är nämndt, öfverflyttats till sin nuvarande befattning vid väg-
och vattenbyggnadsstyrelsen. Söderholm, hvilken sålunda i mer än
33 år varit anstäld i statens tjenst och i 30 år tjenstgjort vid statens
jern vägsbyggnader, har städse, enligt hvad väg- och vattenbyggnads¬
styrelsen vitsordat, i sin tjenstgöring ådagalagt flit, skicklighet samt
synnerligen utmärkt ordentlighet och redbarhet. Vid sin nuvarande
befattning åtnjuter han en aflöning af 4,500 kronor.
Forsberg är, enligt hvad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen upp¬
lyst, född den 27 Oktober 1831 och således öfver 56 år gammal, samt
ånstäldes den 11 Juli 1860 såsom vaktmästare hos öfverstyrelse!! för
statens jernvägsbyggnader och antogs den 2 Januari 1863 såsom förste
vaktmästare vid styrelsen för nämnda jern vägsbyggnader. Han har,
eldigt hvad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vitsordat, med mycken
villighet, ordning och påpasslighet fullgjort sina skyldigheter. Vid sin
nuvarande befattning åtnjuter han i aflöning 800 kronor jemte 400 kro¬
nor i ersättning för mistad bostadsförmån.
Det synes mig billigt, att Söderholm och Forsberg, hvilka, efter
att under många år hafva träget och redbart arbetat i statens tjenst,
nu måste derifrån entledigas utan något deras förvållande, och hvilka
redan uppnått en ålder, då i följd af aftagande arbetskraft svårighet
måste för dem möta att genom annan sysselsättning förvärfva sig me¬
del till sin utkomst, af statsmedel erhålla ett för' deras uppehälle be-
höfligt understöd; och då jag icke heller har något att erinra emot de
föreslagna pensionsbeloppen, får jag, med erinran att den för Forsberg
ifrågasatta pensionen är lika med den, hvartill förste vaktmästare i de
centrala embetsverken äro berättigade, i underdånighet hemställa, att
Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva
att åt kassören och bokhållaren i väg- och vattenbyggnadsstyrel¬
sen Karl Söderholm och vaktmästaren vid samma styrelse Claes Fors¬
berg må å allmänna indragningsstaten uppföras årliga pensioner till
belopp af 3,000 kronor för Söderholm och 800 kronor för Forsberg,
att utgå från och med månaden näst efter den, hvarunder de från sina
nu innehafvande befattningar erhålla entledigande; dock att, derest Sö-
derholm eller Forsberg framdeles skulle erhålla anställning å rikets stat,
hans pensionsbelopp skall minskas med ett belopp, motsvarande den
nya aflöningen, eller, om denna uppgår till samma eller högre belopp,
upphöra att utgå.
Sjette hufvudtitehi.
25
Grästgifvares friheter.
Sedan senast församlade Riksdag bifallit hvad Eders Kongl. Maj:t
uti den till nämnde Riksdag aflåtna nådiga proposition angående stats¬
verkets tillstånd och behof under anslagstiteln gästgifvares friheter
föreslagit i fråga om utbyten af ersättningar för indragna rånte- och
tiondeanslag, återstodo till behandling under denna anslagstitel de
frågor angående dylika utbyten, som rörde gästgifverierna inom Vester-
norrlands och Jemtlands län samt Grisslehamns gästgifveri i Stock¬
holms län. De frågor, som angå de två förstnämnda länen, äro
fortfarande beroende på från vederbörande infordrade yttranden, Indika
ännu icke inkommit.
Hvad deremot angår ersättningen till Grisslehamns gästgifveri, så
hade jag redan den 9 December sistlidna år tillfälle att, efter gemen¬
sam beredning med chefen för finansdepartementet, inför Eders Kongl.
Maj:t anmäla detta ärende.
Af de dervid föredragna handlingarna i ärendet inhemtades huf¬
vudsakligen:
att det ränteanslag, för hvilket ersättning nu utginge till Grissle¬
hamns gästgifveri, sedan äldre tider tillkommit postförvaltaren derstädes
såsom understöd för gästgifverihållningen;
att genom nådigt bref den 13 Mars 1839 medgifvits, att postför¬
valtaren i Grisslehamn finge »med hänsigt till bibehållande af en ända¬
målsenlig anstalt för resandes herbergerande å denna gränsort, hvartill
rum funnes afsedde uti de år 1755 på postverkets bekostnad uppförde
och alltsedan af samma verk underhållna boställsbyggnaderna» från
och med år 1839 och tills vidare af postmedlen qvartaliter uppbära
200 riksdaler banko, med förbindelse att emot ersättning enligt i van¬
lig ordning upprättad och faststäld taxa tillhandahålla resande rum med
uppassning samt förse dem under deras vistande på stället med god
husmanskost;
att nuvarande postförvaltaren vid Grisslehamn G. A. Klingbom,
hvilken, såsom innehafvare af gästgifveriet derstädes, uppbure ersätt¬
ningen för omförmälda indragna ränteanslag, förklarat sig villig att i
utbyte emot denna ersättning emottaga bestämdt årligt belopp, beräk-
nadt efter medeltalet af de sista tio årens medelmarkegångspris med
tillagd forlön;
att generalpoststyrelsen, i ärendet hörd, icke heller haft något
att emot detta utbyte erinra;
Bih. till Riksd. Prof. 1888. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft,.
[7-]
Nedsättning
af anslaget till
gästgifvares
friheter.
4
26
Sjette hufvudtiteln.
att statskontoret uti infordradt underdånigt utlåtande, med till¬
kännagifvande att ersättningsanslaget. utgjort i medeltal för åren 1873—
1882 126 kronor 92 öre, för åren 1874—1883 128 kronor 29 öre, för
åren 1875—1884 127 kronor 87 öre samt för åren 1876—1885 127
kronor 59 öre, förmält, att ifrågavarande till bibehållande af en ända¬
målsenlig anstalt för resandes herbergerande i Grisslehamn, hvartill
rum vore afsedda uti ofvan omförmälda på postverkets bekostnad upp¬
förda och underhållna boställsbyggnader, sedan äldre tider postförval¬
taren tillkommande ersättningsanslag syntes lämpligen böra från sjette
hufvudtitelns anslag till gästgifvares friheter uteslutas och, i händelse
understödet pröfvades än vidare böra utgå, medel dertill anvisas att
utgå från postmedlen;
att generalpoststyrelsen, från hvilken förnyadt yttrande infordrats
i anledning af hvad statskontoret sålunda ifrågasatt,' anfört att, derest
postförvaltaren fortfarande skulle ansvara för gästgifverihållningen vid
Grisslehamn, skäl icke för närvarande syntes vara för handen att in¬
draga de understöd, postmästaren i sådant hänseende fått åtnjuta, samt
att, ehuru skälig anledning icke syntes förefinnas, att postverket skulle
i vidsträcktare mån, än för närvarande egde rum, bidraga till under¬
hållet af gästgifveriet derstädes, styrelsen likyäl med afseende å det
för postverket jemförelsevis obetydliga belopp, hvarom vore fråga, och
då antagligen inom en närmare framtid en omgestaltning af de nuva¬
rande förhållandena med Grisslehanms gästgifveri måste blifva föremål
för pröfning i författningsenlig ordning, ansåge sig icke böra afstyrka
hvad statskontoret i sistberörda hänseende hemstält; samt
att kammarkollegium, som ansett sig icke ega anledning att yttra
sig i frågorna, huruvida förevarande ersättning borde från gästgifve¬
riet indragas eller om samma ersättning borde utgå af postmedlen
eller af sjette hufvudtitelns anslag till gästgifverifriheter, hemstält om
aflåtande till Riksdagen af nådig proposition om det ifrågasatta utbytet
af ifrågavarande ersättning.
Med anledning af hvad sålunda förekommit, behagade Eders Kongl.
Maj:t dels förklara, att ifrågavarande till postförvaltaren i Grisslehamn
utgående iudelningsersättning skulle med ingången af år 1889 upphöra att
utgå, och att i stället från och med samma tid ett belopp af 129 kronor
skulle årligen af postmedlen anvisas till postförvaltaren Klingbom, så
länge han vid tjensten . qvarstode, dels ock anbefalla generalpoststy¬
relsen att inkomma med utredning, huruvida berörda belopp, äfvensom
det redan nu från postmedlen för gästgifverihållningen vid Grissle-
27
Sjette hufvudtiteln.
hamn utgående anslag å 300 kronor, borde jemväl efter Klingboms af¬
gång till tjenstens blifvande innehafvare anvisas.
Under åberopande af detta Eders Kong!. Maj:ts beslut, och då
häraf föranledes en nedsättning uti det under anslaget »gästgifvares
friheter» i kolumnen »indelning och dermed jemförlig anvisning på
förslag, ersättningar» nu uppförda belopp, hemställer jag att Eders
Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen,
att det i kolumnen »indelning och dermed jemförlig anvisning på
förslag, ersättningar» under anslaget till »gästgifvares friheter» upp¬
förda belopp 5,768 kronor må nedsättas med 129 kronor eller till
5,639 kronor;
kommande i följd häraf anslaget till »gästgifvares friheter» att
minskas från 19,575 kronor till 19,446 kronor. ,
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna-
näringar.
Med anledning af eu af assistenten vid landtbruksakademiens agri- [8.]
kulturkemiska afdelning, filosofie kandidaten Carl Gustaf Eggertz hos
landtbruksakademiens förvaltningskomité gjord anhållan om ett årligt vid landtbruk8-
lönetillskott af ett tusen kronor, har uppå förvaltningskomiténs förslag akademiens
nämnda akademi uti underdånig skrifvelse den 16 September sistlidna |emiska
år gjort framställning, att Eggertz, hvilken under _ tio år nitiskt och afdelning.
på ett synnerligen förtjenst fullt sätt under daglig tjenstgöring biträdt
akademiens agrikulturkemist mot en aflöning af endast 1,500^ kronor,
jemte fri bostad, men utan att åtnjuta sportler eller andra förmåner,
måtte undfå löneförbättring, hvilken akademien dock ansett kunna
begränsas till 500 kronor. Såsom stöd för framställningen har akademien
anfört, bland annat, att utsigterna till befordran för innehafvare!! af
ifrågavarande befattning voro synnerligen dåliga, enär, ^ såsom er¬
farenheten nogsamt visat, till de tjenster, som kunde ifrågakomma
att af honom sökas, nemligen föreståndarebefattningarne vid de med
statsmedel understödda kemiska stationer för jordbrukets och närin-
garnes behof, nästan utan undantag antoges förut vid dessa stationer
anstälde och inom orten kände kemister.
Härjemte har till civildepartementet ingifvits ett af föreståndaren
för ifrågavarande afdelning, professoren L. F. Nilson afgifvet intyg,
28 Sjette hufvudtiteln.
deruti assistenten Eggertz’ utmärkta flit, skicklighet och intresse vits¬
ordas.
På framställning af Eders Kongl. Maj:t blef aflöningen för inne-
hafvaren af ifrågavarande befattning, förut utgående med 1,200 kronor,
af Riksdagen år 1874 ökad med 300 kronor eller till 1,500 kronor,
med hvilket belopp den allt sedan utgått.
Med hänsyn dels till den för befattningen nu bestämda aflöning,
hvilken synes vara väl låg i betraktande af de studier och kunskaper,
som . erfordras för att kunna på fullt tillfredsställande sätt sköta be¬
fattningen, dels ock till de ringa utsigter till befordran, som, enligt
hvad landtbruksakademien meddelat, en innehafvare af denna befatt¬
ning eger, och hvarigenom svårighet tilläfventyrs kan uppstå att med
fullt kompetent och skicklig person besätta tjensten med dess nuva¬
rande aflöningsförmåner, synes mig skäl förefinnas att bevilja innehaf-
varen af ifrågavarande befattning någon löneförbättring, sedan han
under längre tid med goda vitsord tjenstgjort.
Det belopp, som erfordras för beredande af en dylik löneförbätt¬
ring, hvilken således bör tillgodokomma jemväl blifvande innehafvare
af tjensten, torde böra, på sätt för agrikulturkemisten och andra tjenste¬
man vid landtbruksakademien är stadgadt, utgå af sjette hufvudtitelns
förslagsanslag till »ålderstillägg», hvilket icke i följd deraf behöfver
höjas.
På grund häraf tillstyrker jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes före¬
slå Riksdagen medgifva,
att assistenten vid landtbruksakademiens agrikulturkemiska afdel¬
ning må ega att efter tio års väl vitsordad tjenstgöring åtnjuta ett
ålderstillägg till belopp af 500 kronor att utgå af sjette hufvudtitelns
anslag till »ålderstillägg».
Skiften och afvittringar.
De stater för storskiftes- och afvittringsverken i Kopparbergs,
Vesterbottens och Norrbottens län, som af Eders Kongl. Maj:t den 16
December 1887 faststäldes för innevarande år, sluta å ett samman-
lagdt belopp åt 248,900 kronor, hvaraf belöpa på
Kopparbergs län........................................................ kronor 93,000.
Vesterbottens » ......................................................... „ 54 000.
Norrbottens » ....................................................... » 101,300.
29
Sjette hufvudtiteln.
Staterna för år 1887 slutade å 257,600 kronor,
hvaraf för
Kopparbergs län....................................................... kronor 91,900.
Vesterbottens » ......................................................... v 53,400.
Norrbottens » ......................................................... » 112,300.
Staternas slutsumma för innevarande år understiger således slut¬
summan för år 1887 med 8,700 kronor, men öfverstiger de för året
till storskiftes- och afvittringsverken anslagna medel, 186,000 kronor,
med 62,900 kronor, till hvars betäckande dock förefinnes behållning å
anslagen till ifrågavarande arbeten från föregående år.
Beträffande behofvet af anslag för storskiftes- och afvittringsver¬
ken för år 1889 har landtmäteristyrelsen, efter granskning utaf de från
länsstyrelserna i förenämnda län inkomna uppgifter, uti underdånig
skrifvelse den 25 November 1887 anfört och hemstält:
att styrelsen, lika med Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i
Kopparbergs län, enär ej mindre arbetena för storskiftet i Elfdals
socken än äfven mätningarne och graderingarne inom Sårna socken
med Idre kapellag syntes kunna afslutas under innevarande år, ansåge
utgifterna för nämnda län kunna med 35,000 kronor nedbringas under
det för innevarande år beräknade beloppet eller till 58,000 kronor;
att Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Vesterbottens län,
under antagande att åtskilliga afvittringsarbeten komme att återstå till
år 1889 och att Eders Kongl. Magt täcktes bifalla den framställning,
länsstyrelsen ämnade göra derom, att afvittring finge öfvergå jemväl
provisionel skattlagda byar, hemman och lägenheter, belägna ofvan
kulturgränsen, uppskattat behofvet för afvittringen inom detta län till
65,600 kronor eller samma belopp, hvartill länsstyrelsen föreslagit ut-
giftsstaten för innevarande år; men att, då landtmäteristyrelsen ansett
sistnämnda stat kunna minskas till 54,600 kronor, och en af de i staten
för år 1888 upptagne afvittringslandtmätarne komme att afgå före
1889 års ingång, samt afvittring ofvanom kulturgränsen, äfven om den
blefve i nåder bifallen före sistnämnda tid, icke vore särdeles bråd¬
skande och förty kunde utföras med någon del af den vid afvittrings-
verket- inom länet tjenstgörande personal, landtmäteristyrelsen ansåge,
att behofvet för Vesterbottens län för år 1889 utan olägenhet skulle
kunna inskränkas till 50,000 kronor;
samt att, emedan mätningar och taxeringar inom de områden,
hvilka afvittringen inom Norrbottens län nu ansåges böra omfatta,
syntes åtminstone med få och obetydliga undantag kunna afslutas
under innevarande år, landtmäteristyrelsen, lika med Eders Kongl.
Maj:ts befallningshafvande i länet, funne anslaget för Norrbottens län
30
Sjette hufvndtiteln.
kunna med 11,300 kronor nedbringas under beloppet för innevarande
år och följaktligen böra beräknas till allenast 90,000 kronor.
Landtmäteristyrelsen föreslår sålunda, att kostnaderna för stor¬
skiftes- och afvittringsverken för år 1889 må beräknas för
Kopparbergs län........................................................ kronor 58,000.
Vesterbottens » ........................................................ » 50,000.
Norrbottens » ....................................................... » 90,000.
summa kronor 198,000.
Enligt en i statskontorets riksbokslutsbyrå den 26 Oktober 1887
uppgjord, vid landtmäteristyrelsens skrifvelse fogad kalkyl skulle, under
förutsättning att den för år 1887 faststälda statens utgiftsbelopp blefve
till fullo användt och att icke någon utgift derutöfver egde rum, be¬
hållningen å anslagen för skiften och afvittringar vid samma års ut¬
gång uppgå till 147,358 kronor 61 öre; men då, enligt hvad landt¬
mäteristyrelsen i sin skrifvelse anmält, från Eders Kongl. Maj:ts be¬
fallningshafvande meddelats, att åtskilliga utgifter, som tillhört 1886
års arbeten, återstått att betala under år 1887 och blifvit afförda i
räkenskapen för sistnämnda år till ett sammanlagdt belopp af 26,836
kronor 52 öre, samt, på sätt redan blifvit nämndt, af behållningen från
föregående år jemväl ett belopp af 62,900 kronor toges i anspråk för
utgifter under innevarande år, bör berörda behållning minskas med
sistnämnda båda summor, tillhopa 89,736 kronor 52 öre, och således
beräknas till allenast 57,622 kronor 9 öre. Landtmäteristyrelsen an¬
tager emellertid, att kostnaderna för arbetena under 1887, i anseende
till den för dessa arbeten särdeles gynsamma väderleken, i det hela
öfverskridit den i utgiftsstaten uppförda slutsumman, i följd hvaraf och
då någon reserv bör beräknas för oförutsedda utgifter under inne¬
varande och nästkommande år, styrelsen föreslår att af oftanämnda
behållning endast ett belopp af 45,000 kronor må beräknas såsom till¬
gång för bestridande af utgifter under år 1889; och då hela anslags-
behofvet för sistnämnda år är beräknadt till 198,000 kronor samt dét
ordinarie anslaget för skiften och afvittringar utgör 63,000 kronor,
föreslår landtmäteristyrelsen, att derutöfver måtte af Riksdagen äskas
ett extra anslag för år 1889 af 90,000 kronor, eller 33,000 kronor
mindre än som blifvit beviljadt för innevarande år.
Dessutom har landtmäteristyrelsen hemstält, att åt styresmännen
i Kopparbergs och Vesterbottens län, äfvensom åt föredragandena samt
landtmätarne vid storskiftes- och afvittringsverken måtte beredas samma
förbättring i aflöningsförmåner, som för detta och föregående år dem
medgifvits.
31
Sjette liufvudtiteln.
I enlighet med hvad landtmäteristyrelsen föreslagit, tillstyrker jag
i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
dels att, i likhet med hvad för innevarande år egt rum, för år [9.]
1889 bevilja förhöjning i årsarfvodet med 400 kronor till hvarje stor- Höjning i
skifteslandtmätare i Kopparbergs län, som icke kommer att åtnjuta XreMftes-0'
arfvode efter taxa, samt i styresmannens för storskiftesverket årsarfvode landtmätare
likaledes med 400 kronor; att medgifva, att de belopp, hvarmed in¬
komsterna af tjensten under år 1889 för afvittringslandtmätare i Vester-
bottens och Norrbottens län samt de storskifteslandtmätare i Koppar¬
bergs län, hvilka åtnjuta arfvode efter taxa, kunna komma att under¬
stiga 2,500 kronor för dem, som tillhöra första lönegraden, och 3,000
kronor för dem, som på grund af ålder i tjensten åtnjuta arfvodes-
förhöjning, må desse tjenstemän godtgöras af anslagen till storskiftes-
och afvittringsverken; att för år 1889 åt föredragandena af afvitt-
ringsärendena i Vesterbottens och Norrbottens län samt till skrifbiträde
åt dem bevilja en tillökning af 400 kronor i det åt hvarje af dem anslagna
belopp; samt att bevilja tillfällig förhöjning i styresmannens för afvitt-
ringsverket i Vesterbottens län årsarfvode för år 1889 med 200 kronor,
dels ock att, till bestridande af kostnaderna för storskiftes- och [10.]
afvittringsverken under år 1889, för samma år, utöfver ordinarie an- Ansuym
slaget 63,000 kronor, på extra stat anvisa 90,000 kronor. och afvitt¬
ringsverken.
Jordförluster genom kanal- och väganläggningar.
Sedan senast församlade Riksdag, med bifall till Eders Kongl. [11.]
Maj:ts derom gjorda framställning, beslutat att dels med kapitalbelopp, aJ.
en gång för alla, inlösa och dels emot bestämda årliga ersättnings- ersättningar,
belopp utbyta vissa från detta anslag utgående indelningsersättningar,
samt, på sätt i statsrådsprotokollet den 25 April sistlidna år blifvit,
närmare meddeladt, beträffande andra dylika ersättningar någon för¬
ändring i angifna hänseenden befunnits icke kunna för närvarande vid¬
tagas, återstå att Eders Kongl. Mapts nådiga pröfning underställas de
ersättningsfrågor, som röra Södermanlands och Elfsborgs län.
Inom Södermanlands län hafva inneliafvarne af hemmanen Ar-
ninge n:ris 1 och 2, It mantal, Lund n:o 1, | mantal, Värhulta säteri
n:o 1, 2 mantal, och Åltorp n:o 1, 1 mantal, alla i Vestermo socken, tillagts
ersättningar för förlust genom jords upplåtande till Hjelmare kanal-
och slussverk. Dessa ersättningar beräknas, sedan räntorna enligt
förordningen den 23 Juli 1869 indragits till statsverket, efter tioårigt
32
Sjette hufvudtiteln.
mpdelmarkegångspris med tillagd forsellön. Sedan Riksdagen år 1887
beslutat, att en sjettedel af ersättningen till hemmanen Arninge skulle
inlösas med ett kapitalbelopp, motsvarande ersättningens värde, kapi-
taliseradt efter fem för hundrade, föreligga nu af ersättningen till
nämnda hemman endast fem sjettedelar till behandling. För hvart och
ett af åren 1876—1885 hafva de nu ifrågavarande ersättningarnes
värden i medeltal utgjort:
för | af Arninge....................................... kronor 247: 59
y> Lund...................................................... » 34: 75
» Värhulta ............................................. » 251: 24
)> Åltorp............................. » 72: 65
tillsammans kronor 606: 23.
Tillfrågade, huruvida och på hvilka vilkor egarne af dessa hemman
ville ingå på utbyte af ersättningarne mot årliga bestämda belopp,
hafva samme egare medgifvit ett dylikt utbyte mot följande perminem-
belopp, nemligen:
för | af Arninge.................................... kronor 400: —
» Lund...................................................... » 50: —
» Värhulta ............................................. » 350: -—
» Åltorp................................................... » 100: —
Men då dessa belopp i förhållande till ersättningsanslagens verk¬
liga värden synts för höga att till anvisande förordas, har statskonto¬
ret uti afgifvet utlåtande i ärendet hemstält, att frågan om utbyte af
samma ersättningsanslag mot bestämda årliga belopp måtte förfalla.
Deremot har statskontoret föreslagit, att ifrågavarande ersättnings¬
anslag skulle, derest hemmansegarne förklarade sig dertill villige, af
dem afstås mot erhållande en gång för alla af belopp, motsvarande
anslagens efter medeltalet af 1876—1885 årens medelmarkegångspris
för Södermanlands län beräknade värden, kapitaliserade efter fem för
hundrade, eller
egarne af Arninge för afstående af dem tillkom¬
mande § af den nämnda hemman anslagna
ersättningen...............................................................
|
kronor
|
4,951:
|
80
|
egarne af Lund för afstående af den detta hemman
|
|
|
|
anslagna ersättning...................................................
|
»
|
695:
|
—
|
egarne af Värhulta för afstående af den detta
|
|
|
|
hemman anslagna ersättning.................................
|
»
|
5,024:
|
80
|
egarne af Åltorp för afstående af den detta hem-
|
|
|
|
man anslagna ersättning .....................................
|
»
|
1,453:
|
—
|
tillsammans
|
kronor
|
12,124:
|
60.
|
Sjette liufvudtitelii. 33
Detta statskontorets förslag hafva bemälde hemmansegare för¬
klarat sig bifalla, dervid likväl fogande ett yrkande, att väg- och vat¬
tenbyggnadsstyrelsen måtte tillse, att Hjelmare kanal och slussverks-
bolag fullgjorde de förbindelser, som enligt hemmansegarnes förme¬
nande på grund af nådiga brefvet den 13 Augusti 1821 ålåge bolaget
i afseende å vissa utefter Hjelmare kanal befintliga bigrafvar. Men
då, på sätt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, efter styrelsens för
Hjelmare kanal- och slussverksbolag hörande, uti afgifvet utlåtande
anfört, enligt åberopade nådiga bref någon skyldighet icke synes före¬
finnas för nämnda bolag att underhålla bigrafvar till kanalen, utan en¬
dast en rättighet för jordegare invid kanalen att uti bigrafvarne för
kreaturens vattning göra lämpliga inskärningar enligt derför medde¬
lade närmare bestämmelser, hvilken rättighet icke blifvit jordegarne
förmenad, samt ifrågavarande yrkande alltså synes grunda sig på en
missuppfattning af innehållet i berörda nådiga bref, anser jag hvad
hemmansegarne i afseende härå anfört icke böra utgöra hinder för de
ifrågavarande ersättningsanslagens inlösande, helst hemmansegarne
icke i någon mån genom inlösningen betages rättigheten att göra gäl¬
lande det anspråk, som de i ifrågavarande hänseende förmena sig egå.
Inom Elfsborgs län, der jemväl andra indelningsersättmingar före¬
komma, om hvilka nu icke är fråga, utgår till egaren af hemmanet
Ona n:o 1 i Vassända socken ersättning för vattenskada i följd af
Trollhätte kanals anläggning. Denna ersättning beräknas numera efter
årsmarkegång och har under de tio åren 1877—1886 vexla! mellan
7 kronor 15 öre och 5 kronor samt i medeltal för dessa år utgjort 6
kronor 24 öre. Hemmanets egare har förklarat sig villig emottaga
antingen 7 kronor årligen eller, om inlösen en gång för alla ifråga-
kommer, ett belopp, motsvarande nyssnämnda 7 kronor, kapitaliserade
efter fem för hundrade, eller 140 kronor. Detta senare erbjudande
anser statskontoret företrädesvis förtjena afseende, helst statsverket
derigenom skulle för afl framtid befrias från bestyret med årlig utbe¬
talning, samt ersättningens inlösen med det fordrade beloppet med
afseende å nu i allmänhet gällande låga räntefot icke kan anses vara
för statsverket ofördelaktig.
I enlighet med hvad statskontoret föreslagit beträffande här ofvan
omförmälda ersättningar, tillstyrker jag i underdånighet,
att fem sjettedelar af ersättningen till Arninge samt ersättnin¬
garna till Lund, Värhulta och Åltorp, beräknade sammanlagda för år
till 606 kronor 23 öre, måtte inlösas med ett kapitalbelopp af 12,124
kronor 60 öre, och
Bih. till Rihd. Prof. 1888. 1 Sami. 1 A/d. 1 Raft. 5
34
Sjette hufvudtiteln.
att ersättningen till Ona, beräknad för år till 7 kronor, måtte in¬
lösas med ett kapitalbelopp af 140 kronor.
Dessa förändringar böra, om de godkännas, hafva till följd, att
det under anslaget till »jordförluster genom kanal- och väganläggnin-
gar» i kolumnen »indelning och dermed jemförlig anvisning på förslag,
ersättningar», nu uppförda belopp 5,180 kronor minskas med samman¬
lagda beloppet af förenämnda ersättningar för år räknadt eller i jem-
nadt tal med 613 kronor till 4,567 kronor.
De kapitalbelopp å tillsammans 12,264 kronor 60 öre, hvarmed de
ifrågavarande ersättningarne skulle inlösas, lära kunna anvisas till ut¬
betalande från det under nämnda anslagstitel i kolumnen »anvisning i
kontant» uppförda anslag,- utan att någon förhöjning i detta anslag,
som har egenskap af förslagsanslag, derigenom blifver nödvändig.
Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riks¬
dagen
att, med bifall till inlösen af ersättningar, på sätt af mig blifvit
ifrågasatt, det å förslagsanslaget till »jordförluster genom kanal- och
väganläggningar» i kolumnen »indelning och dermed jemförlig anvis¬
ning på förslag, ersättningar», uppförda belopp 5,180 kronor minskas
med 613 kronor eller till 4,567 kronor.
I händelse af bifall härtill kommer anslaget till »jordförluster ge¬
nom kanal- och väganläggningar» att minskas med motsvarande summa
eller från dess nuvarande belopp 9,440 kronor till 8,827 kronor.
Öfriga ordinarie anslag.
Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för inne¬
varande år finnas å sjette hufvudtiteln uppförda, har jag icke att föreslå
någon annan ändring, än att förslagsanslaget till
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.
[12.] för jemnande af hufvudtitelns slutsijmma minskas med 553 kronor eller
skrifmateria- från 118,426 kronor till 117,873 kronor.
lier m. m.
35
Sjette lmfvudtiteln.
Sedan departementschefen sålunda genomgått de i riksstaten för
innevarande år uppförda ordinarie anslagstitlar, i afseende å hvilka
någon förändring borde ifrågasättas, yttrade departementschefen vidare
beträffande
Styrelsen för statens jernvägstrafik.
Under åberopande af hvad jag under anslagstiteln »väg- och
vattenbyggnadsstaten» anfört, hemställer jag, att Eders Kongl. Maja
täcktes föreslå Riksdagen medgifva
dels att af de medel, som varda anvisade för fortsättande af statens
jernvägsbyggnader, ett belopp af 10,000 kronor må årligen från och
med år 1889 användas till bestridande af kostnaderna för handlägg¬
ning inom styrelsen för statens jernvägstrafik af de ärenden, som röra
nämnda jernvägsbyggnader med hvad dertill hörer,
dels ock att det belopp, som under innevarande år för nämnda
ändamål erfordras, må utgå af det för samma år anvisade anslag för
ordnande af tillsynen öfver statens jernvägsbyggnader.
. [13-]
Öfverflyttning
till styrelsen
för statens
jernvägstrafik
af tillsynen
öfver statens
jernvägsbygg¬
nader.
Uppå min framställning behagade Eders Kongl. Maj:t den 9 Sep- _ [14.]
tember sistlidna år, i sammanhang med dåvarande inspektörens vid öfverdirek-
styrelsen för statens jernvägstrafik befordran till annan tjenst, anbe- ternas upp-
falla styrelsen att inkomma med yttrande, huruvida den sålunda ledig- 1
blifna inspektörstjensten fortfarande borde bibehållas. I anledning klass,
häraf har styrelsen uti underdånig skrifvelse af den 12 December sist¬
lidna år, efter en redogörelse för inspektörens åligganden, hvaraf bland
annat framgår, att denne tjensteman skall vid förfall för någon af de i
styrelsen anstälde öfverdirektörer förvalta dennes embete, vidare anfört
att, om inspektörstjensten indroges, hvarför styrelsen ansåge något af¬
görande hinder icke möta, deraf blefve en följd, att öfverdirektörs-
assistenterna skulle få sig ålagdt att i dylikt fall bestrida öfverdirektörs
tjenst. Med afseende 'å de ökade göromål och det ökade ansvar, som
sålunda komme att hvila på desse tjenstemän, syntes det styrelsen
billigt, att deras arfvode bringades till närmare öfverensstämmelse med
kontorschefernas i styrelsen och afdelningsföreståndarnes å distrikten
arfvoden; och har styrelsen derföre hemstält om sådan ändring af det
för statens jernvägstrafik den 23 Oktober 1874, i öfverensstämmelse
36 Sjette hufvudtiteln.
med Riksdagens beslut, faststälda aflöningsreglemente, att öfverdirektörs-
assistenterna, hvilkas arfvode för närvarande är bestämdt till lägst
2,700 kronor (6:e löneklassen) och högst 3,900 kronor (2:a löneklassen),
måtte kunna uppflyttas till l:a löneklassen med arfvode af 4,200 kronor,
i följd hvaraf deras arfvode skulle kunna vexla mellan 2,700 och
4,200 kronor.
Med afseende å den förändring i öfverdirektörsassistenternas ålig¬
ganden, som genom inspektörstjenstens indragning komme att ega rum,
i det att dem skulle tillhöra att vid förfall för styrelsens ledamöter för¬
valta de vigtiga och magtpåliggande öfverdirektörsembetena, anser jag
fullt rättvist, att möjlighet beredes att bevilja dem arfvode till lika
högt belopp, som afdelningsföreståndarne å distrikten samt kontors¬
cheferna i styrelsen kunna åtnjuta, helst de skulle komma att utöfva
förmanskap öfver desse tjenstemän vid de tillfällen, då öfverdirektörs-
ernbete af dem förvaltas.
Med erinran, att öfverdirektörsassistenternas antal från och med
innevarande års början är bestämdt till sex och att, äfven om alla dessa
skulle uppflyttas i den högsta löneklassen, statsverkets utgift i följd
deraf icke komme att uppgå till mer än 1,500 kronor, eller allenast en
fjerdedel af den till 6,000 kronor uppgående inspektörsaflöningén, som
komme att besparas, hemställer jag, söm anser frågan om inspektörs¬
tjenstens indragning ännu icke böra slutligen pröfvas, att Eders
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva,
att från den tid, inspektörstjensten hos styrelsen för statens jern-
vägstrafik må varda indragen, öfverdirektörsassistent hos styrelsen må
kunna uppflyttas till första löneklassen med årligt arfvode af 4,200
kronor.
Vidare anförde departementschefen:
Sjette hufvudtitelns ordinarie anslag uppgå för innevarande år
till ............................................................................................. kronor 4,673,511.
Vid bifall till de af mig framstälda förslag om
höjning i anslagen:
till landsstaterna i länen ............... med kronor 2,533
» väg- och vattenbyggnadsstaten » » 2,000
summa ökning kronor 4,533
transport kronor 4,673,511.
37
Sjette Uufrudtiteln.
transport kronor 4,673,511.
äfvensom om minskning i anslagen
till gästgifvares friheter ................. med kronor 129
» jordförluster genom kanal- och
väganläggningar ..................... » 613
» skrifmaterialier och expenser,
ved m. m................................. » )) 553
summa minskning kronor 1,295
skulle de ordinarie anslagen höjas med ........................ kronor 3,238
eller till...................................................................................... kronor 4,676,749.
Extra anslag.
I fråga om de anslag på extra stat, som kunde erfordras utöfver
de redan omförmälda anslagen 7,640 kronor till tillfällig löneförbätt¬
ring för kommerskollegium, 76,000 kronor till rikets ekonomiska kart¬
verk och 90,000 kronor till fullföljande af storskiftes- och afvittrings-
arbetena, anförde departementschefen beträffande
Civildepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli.
Genom de af Eders Kongl. Maj:t den 22 Oktober 1886 utfärdade
kungörelser dels angående anordnande af tillsyn å inländska försäk-
ringsanstalter och dels angående vilkoren för utländsk försäkrings-
anstalts rätt att här i riket drifva försäkringsrörelse, meddelades be¬
stämmelser för att möjliggöra att från statens sida öfvervaka ifråga¬
varande anstalters verksamhet. Dessa bestämmelser åsyfta förnämli¬
gast att inom civildepartementet samla erforderliga upplysningar rörande
försäkringsväsendets utveckling för att komma i tillfälle bedöma, huru¬
vida de särskilda anstalterna verka efter grunder, som kunna anses för
allmänheten betryggande.
För att bereda tillgång till de härför inom civildepartementet er¬
forderliga arbetskrafter, har Riksdagen såväl för nästlidna som för
innevarande år å extra stat beviljat ett belopp af 4,500 kronor till
anordnande af kontroll å ifrågavarande anstalter.
IM.
Kontroll å
försäkrings-
anstalterna.
[16.]
Angående
anslag för kart¬
ritning vid
grufkarte-
kontoret.
38 Sjette hnfrudtiteln.
Af detta anslag utgår aflöning dels till en inspektör, som af Eders
Kongl. Maj:t förordnats att inom civildepartementet särskildt hand¬
lägga ärenden rörande försäkringsväsendet och hvilken har till hufvud¬
saklig uppgift att bearbeta det material, som i följd af föreskrifterna
i omförmälda nådiga kungörelse blifver att tillgå, och att, der sådant
för något särskildt fall skulle anses behöflig!, hos försäkringsanstalt
på stället undersöka dess räkenskaper och handlingar, dels ock till en
amanuens, som förordnats till inspektörens biträde och hvilken, bland
annat, har till åliggande att ordna och registrera inkommande statistiska
uppgifter och andra handlingar, upprätta och föra liggare öfver för-
säkringsanstalterna med mera dylikt.
Såsom ett resultat af den bearbetning, som de från försäkrings-
anstalterna insända uppgifter skola i departementet undergå, är afsigten
att årligen offentliggöra en statistisk berättelse angående dessa anstalter.
Då det för hvartdera af åren 1887 och 1888 af Riksdagen för
ifrågavarande ändamål beviljade anslag äfven för nästkommande år är
behöflig! till oförminskadt belopp, hemställer jag, att Eders Kongl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att, för handhafvande af kontroll ä för såll r ing sa nstalterna, för år 1889
på extra stat anvisa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af
4,500 kronor.
Kommerskollegium.
Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts framställning anvisade senast
församlade Riksdag på extra stat för innevarande år ett anslag af
2,500 kronor till bestridande af kostnader för kartritning vid kom-
merskollegiets grufkartekontor.
Såsom jag i mitt yttrande till statsrådsprotokollet den 25 sistlidne
April tillät mig erinra, är den kartritning, som numera skall vid gruf-
kartekontoret utföras, betingad af föreskrifterna i de nya bergsförfatt¬
ningarna om grufkartors och kompletteringsarbetens insändande till
bergsöfverstyrelsen och kontorets åliggande att å kartorna inlägga in¬
kommande kompletteringsblad. Behofvet af arbetsbiträden inom kon¬
toret för verkställande af kartritning är således icke tillfälligt utan
alltjemt fortfarande, och kommerskollegiet har ock i underdånig skrif¬
velse af den 4 November sistlidna år anhållit, att Eders Kongl. Maj:t
täcktes vidtaga åtgärd, på det att för ändamålet måtte äfven för år
1889 anvisas enahanda belopp som för innevarande år.
39
Sjette lmfvudtiteln.
Då, i följd af medgifvet anstånd för grufkartornas och. komplette¬
ringarnas insändande, kartritningen vid grufkartekontoret egentligen
först med detta år tagit sin början, har jag ännu icke någon erfarenhet
att åberopa för bedömande, huruvida den för året beviljade anslags¬
summa är för framtiden tillräcklig, eller om den bör höjas eller minskas.
Kommerskollegiet har emellertid uti utlåtande af den 15 November sist¬
lidna år förklarat, att anslagsbehofvet för kontoret syntes för år 1888
icke kunna beräknas lägre än till det belopp, som kollegiet förut an¬
tagit, eller, förutom den af kollegiet disponerade lediga grufingeniörslön
1,500 kronor, ytterligare 2,500 kronor, och att för den efter år 1888
följande tid, med hänsyn till den då efter all sannolikhet snarare ökade
än minskade omfattningen af arbetet, någon minskning i utgifter för
kontoret svårligen vore att påräkna.
Jag hemställer derföre, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen
att för år 1889 på extra stat anvisa ett anslag af 2,500 kronor
till bestridande af kostnader för kartritning vid grufkartekontoret.
Öfverståthållareembetet.
Uti underdånig skrifvelse den 10 December sistlidna år har öfver- [17.]
ståthållareembetet gjort hemställan, att Eders Kongl. Maj:t måtte, för utg^“a®raf
fortsatt utgifvande af tidningen »Polisunderrättelser», af Riksdagen äska rättelser,
för år 1889 samma belopp, som hittills för detta ändamål beviljats, eller
15,000 kronor, så framt icke Eders Kongl. Maj:t skulle finna tiden
vara inne att begära anslagets uppförande på ordinarie stat.
Ehuru behofvet af tidningens fortsatta utgifvande synes stäldt
utom allt tvifvel, anser jag likväl, då de framtida kostnaderna för dess
utgifvande ännu ej torde kunna med full visshet bestämmas, mig icke
nu böra ifrågasätta anslagets uppförande på ordinarie stat, utan hem¬
ställer, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen
att äfven för år 1889, till utgifvande under samma år af Polis-
underrättelser, på extra stat anvisa 15,000 kronor.
Landsstaterna i länen.
Den af Eders Kongl. Maj:t beslutade sammanslagningen af andra [18.]
och tredje fögderierna af Upsala län till ett fögderi har ännu icke Anakg ,tm en
J 1 fogdentjenst
inom Jemt-
lands län.
[19-3
Särskild
polisstyrka på
landet.
[20.]
Arfvode åt
en extra by rä¬
ta geniör.
40 Sjette hufvudtiteln.
kunnat genomföras, livad häradsskrifvaretjensterna beträffar, till följd
deraf att ingen af nämnda tjänster blifvit ledig. Då aflöningsbelopp
sålunda icke finnes att tillgå för att, i enlighet med 1883 års Riksdags
medgifvande, användas till aflöning åt häradsskrifvaren i det, enligt
Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 22 Juni 1883, nyinrättade fögderi
inom Jemtlands län, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl.
Magt täcktes föreslå Riksdagen
att, för uppehållande af en häradsskrifvaretjenst inom Jemtlands län
under år 1889, må för samma år, i likhet med hvad för detta år skett,
på extra stat anvisas ett belopp af 2,500 kronor.
Sedan Riksdagen jemväl för innevarande år beviljat ett anslag å
50,000 kronor att användas till aflöning och underhåll af särskild polis¬
styrka på landet, der sådan kan af förhållandena påkallas, äfvensom
till belöningar för gröfre brotts upptäckande samt förbrytares efter¬
spanande eller gripande, hafva från Eders Kongl. Maj:ts befallnings¬
hafvande i länen inkommit framställningar om delaktighet i detta an¬
slag med belopp, som sammanlagdt öfverstiga den beviljade summan.
Jag tillstyrker derföre, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riks¬
dagen
att jemväl för år 1889 ställa till Eders Kongl. Maj:t,s förfogande
ett extra anslag af 50,000 kronor, att användas till aflöning och under¬
håll af särskild polisstyrka på landet, der sådan kan af förhållandena
påkallas, äfvensom till belöningar för gröfre brotts upptäckande samt
förbrytares efterspanande eller gripande.
Bifalles detta, lärer Eders Kongl. Maj:t, såsom förut skett, vilja
förständiga vederbörande länsstyrelser att, hvad beträffar anslaget till
särskild polisstyrka på landet, bidrag företrädesvis tilldelas kommuner,
Indika sjelfva vilja lemna motsvarande tillskott, eller der landsting eller
enskilde äro villige att för ändamålet bidraga, samt att undantag här¬
ifrån endast må medgifvas i särskilda fall, då behofvet af förstärkt
polisuppsigt finnes oafvisligt och bidrag till bestridande af kostnaderna
derför icke kan erhållas.
Väg- och vattenbyggnadsstaten.
På sätt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uti underdånig skrif¬
velse den 16 November 1887 föreslagit, hemställer jag, att Eders
41
Sjette hufvudtiteln.
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen, i enlighet med hvad för
innevarande och flera föregående år egt rum,
att för år 1889 på extra stat anvisa till Eders Kongl. Maj:ts för¬
fogande 3,000 kronor till bestridande af arfvode åt den för gransk¬
ning af vattenaflednings- och odlingsplaner hos väg- och vatten-
byggnadsstyrelsen anstälde extra byråingeniören.
Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmanna-
näringar.
Då det icke torde vara lämpligt att nu underställa Eders Kongl. [21.]
Makts nådiga pröfning frågan öm den högre landtbruksundervisningens Anslag till
definitiva ordnande, har jag beträffande den högre mejermndervisnin- högre under-
gen i riket endast att i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. visning i
Maj:t, täcktes föreslå Riksdagen hållning.
att, för anordnande af högre undervisning i mejerihushållning vid
Ultuna och Alnarps landtbruksinstitut, jemväl för år 1889 anvisa å extra
stat ett anslag till enahanda belopp, som för innevarande år beviljats,
eller 10,000 kronor.
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landt-
mannanäringar.
Med biträdande af hvad landtbruksakademiens förvaltningskomité
uti underdånig skrifvelse den 16 September 1887 hemstält, tillstyrker
jag, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att å extra
stat för år 1889 anvisa
såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för allmänna landt-
bruksmöten 5,000 kronor, och
till prisbelöningar vid sådana möten för husdjur, redskap och ma¬
skiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster
10,000 kronor.
[22.]
Allmänna
landtbruks-
möten.
[23.]
Prisbelönin¬
gar vid all¬
männa landt-
bruksmöten.
För att användas såsom bidrag till fyra kemiska stationer för jord- [24.]
brukets och näringarnes behof, anvisade 1876 års Riksdag för år 1877
Bih. till Riksd. Prof. 1888. 1 Sami. 1 Afd. 1 käft. 6
ner.
42
Sjette lmfvudtiteln.
ett anslag på extra stat af 12,000 kronor. För hvarje påföljande år
beviljades enahanda belopp, intilldess för beredande af tillgångar till
inrättande af ytterligare dylika stationer anslaget vid 1881 års riksdag
höjdes till 15,000 kronor och vid 1885 års riksdag till 21,000 kronor,
till hvilket belopp anslaget jemväl vid riksdagen år 1886 bestämdes.
Sedan emellertid fråga uppstått, att det understöd, som från detta an¬
slag utgick till en hvar af de kemiska stationerna, borde höjas utöfver dess
förutvarande belopp, 3,000 kronor, beslöt senast församlade Riksdag, uppå
framställning af Eders Kongl. Maj:t, att för innevarande år anvisa för
hvarje af de kemiska stationerna i Kalmar, Halmstad, Skara, Örebro
och Vesterås ett anslag af 4,000 kronor, hvaremot för stationerna i
Jönköping och Hernösand anvisades allenast samma belopp som dittills,
eller 3,000 kronor till hvardera. Hela anslaget bestämdes alltså till
26,000 kronor. Att icke ett förhöjdt anslag beviljades jemväl åt de
två sistnämnda stationerna, berodde derpå att i fråga om dessa statio¬
ner, som först med år 1886 kommit i åtnjutande af statsanslag, då
icke förelåg samma utredning som beträffande de öfriga.
Sedan dess har emellertid, enligt hvad landtbruksakademiens för-
valtningskomité i underdånig skrifvelse den 18 November sistlidna år
anmält, den hittills saknade utredningen angående verksamheten och
det ekonomiska tillståndet vid dessa stationer åstadkommits dels genom
de af stationerna och vederbörande hushållningssällskap afgifna års¬
berättelser för år 1886, dels ock genom den berättelse öfver år 1887
verkstäld inspektion af dessa anstalter, som till förvaltningskomitén af-
gifvits af professoren L. F. Nilson.
Af dessa handlingar inhemtas, enligt hvad förvaltningskomitén
upplyst, att vid de ifrågavarande stationerna under år 1886 till under¬
sökning inlemnats följande antal prof, nemligen:
Jönköping. Hernösand.
Jordarter och jordförbättringsmedel
Gödningsämnen .....................................
Fodermedel ..............................................
Vatten .......................................................
.. 84. 2.
. 33. 2.
. 19. 1.
4. 5.
Närings- och njutningsmedel......
. 85. 45.
. 112. 139.
Prof å arsenik och andra gifter...........
Tekniska och diverse undersökningar
Fröundersökningar ...................................
■ar ... 80. 68.
263. 73.
Summa 680. 335.
43
Sjette liufvudtiteln.
Förvaltningskomitén anför, efter meddelande af dessa sifferupp¬
gifter, vidare:
»Vid en jemförelse med de äldre stationerna visar sig nu att, om
man, såsom rätteligen torde böra ske, bortser från fröundersökningarna,
hvilka tillhöra de med stationerna förenade frökontrollanstalterna, som
numera erhålla särskildt bidrag af statsmedel, antalet till undersökning
inlemnade prof under år 1886 och förra hälften af 1887 vid samtliga
stationer var följande:
|
1886.
|
1887 (förra hälften.)
|
Kalmar...........................
|
.................. 242
|
120
|
Halmstad .....................
|
.................. 998
|
454
|
Skara.............................
|
.................. 508
|
238
|
Örebro ..........................
|
................. 1,602
|
819
|
Vesterås........................
|
................. 2,361
|
515
|
Jönköping.....................
|
................. 417
|
284
|
Hernösand ..................
|
.................. 262
|
151».
|
Häraf anser förvaltningskomitén framgå, att verksamheten vid de nya
stationerna, såvidt den kan bedömas af dessa siffror, visserligen ännu
icke uppnått samma höjd som vid flertalet af de äldre, men likväl för
båda öfverstiger den vid Kalmar station samt för Jönköpings under
förra hälften af år 1887 äfven varit större än vid stationen i Skara.
Beträffande de båda stationernas ekonomiska ställning inhemtas af
professor Nilsons berättelse, att de medel, som under år 1887 voro
disponibla till underhåll af stationen i Jönköping, uppgingo till 5,250
kronor, nemligen:
statsbidrag ..................................................................................... kronor 3,000
anslag af hushållningssällskapet (utom lokal, ved och gas) » 750
» af landstinget.................................................................... » 750
» af Jönköpings stad ......................................................... » 750.
De^sa medel åtgingo till aflöning dels åt föreståndaren, hvilken
jemväl egde uppbära inflytande analysafgifter emot skyldighet att sjelf
bekosta alla förbrukningsartiklar jemte vaktmästarebiträde, dels till
assistenten, hvadan inga tillgångar finnas för underhåll och förkofran
af anstaltens öfriga inventarier.
Stationen i Hernösand hade enligt samma berättelse att påräkna
såsom tillgångar för år 1887:
44
Sjette liufvudtiteln.
[25.]
Frökontroll-
anstalter.
understöd af statsmedel ............
bidrag af landstinget....................
3> » hushållningssällskapet
.................................... kronor
|
3,000
|
—
|
................................... »
|
1,287
|
50
|
.................................... ))
|
1,287
|
50
|
11 ................................ »
|
750
|
eller tillsammans kronor
|
6,325
|
|
hvarjemte hushållningssällskapet förbundit sig att tillskjuta hvad utöf¬
ver den sålunda beräknade inkomsten erfordrades.
Enligt hvad förvaltningskomitén vidare upplyser, upptagas uti den
af Vesternorrlands läns hushållningssällskap den 19 Februari 1887 an¬
tagna staten utgifterna för stationen (och frökontrollanstalten) till
7,250 kronor.
På grund af denna utredning om stationernas i Jönköping och»
Hernösand verksamhet och ekonomiska ställning anser jag mig nu böra
förorda, att statsanslaget för dessa stationer höjes till samma belopp,
som är bestämdt för de öfriga kemiska stationerna. Hela det erforder¬
liga anslagsbeloppet blifver härigenom 28,000 kronor i stället för i
detta års riksstat anvisade 26,000 kronor.
Jag hemställer derföre, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen
att, såsom bidrag till underhåll af sju kemiska stationer för jord¬
brukets och näringarnes behof — inom de orter, der landsting eller hus¬
hållningssällskap, hvart för sig eller i förening, förbundit sig att upp¬
rätta laboratorium och bekosta lokal för detta jemte bostad och hyres-
medel för kemist och assistent samt bekosta aflöningen till desse och
laboratorietjenaren äfvensom årliga utgifterna för laboratoriets under¬
håll samt till inköp af böcker och inventarier för stationens behof —,
på extra stat för år 1889 anvisa ett anslag af 4,000 kronor för hvarje
station eller tillhopa 28,000 kronor.
Vid 1886 och 1887 årens riksdagar anvisades ett extra anslag å
100,00 kronor till understöd åt frökontrollanstalter.
I afseende å anslagets användande för år 1887 anhåller jag att få
återkalla i minnet att, sedan lanatbruksakademiens förvaltningskomité
till Eders Kong]. Maj:t öfverlemnat ansökningar från 18 af rikets hus¬
hållningssällskap om understöd till sammanlagdt belopp af 13,750
kronor, Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 26 Maj 1887 till
åtskilliga hushållningssällskap beviljat bidrag till sammanlagdt anslagets
hela belopp.
6
45
Sjette hnfViultitelii.
För år 1888 hafva ansökningar om erhållande al dylika bidrag
ännu icke till Eders Kongl. Maj:t inkommit. Men antagligt är, att de
belopp, som för detta år komma att af vederbörande begäras, icke
skola understiga den af Riksdagen beviljade anslagssumman.
Vid sådant förhållande torde anslag äfven för år 1889 böra äskas
med samma belopp som för innevarande år; och lära vilkoren böra
blifva oförändrade.
Jag tillstyrker alltså, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå
Riksdagen
att på extra stat för år 1889 till Eders Kongl. Maj:ts förfogande
anvisa ett anslag af 10,000 kronor, för att med högst 1,000 kronor
för hvarje anstalt användas till understöd åt sådana frökontrollanstalter,
som af landsting eller hushållningssällskap, hvart för sig eller i för¬
ening, understödjas med minst samma belopp som statsbidraget, och
hvilka anstalter vilja underkasta sig de vilkor och föreskrifter i afse¬
ende på analysmetoder och öfriga förhållanden, som af Eders Kongl.
Maj:t fastställas.
Uti underdånig skrifvelse den 17 November 1887 har chefen för [26.]
Sveriges geologiska undersökning afgifvit förslagsberäkning öfver se
under år 1889 till fullföljande af de geologiska arbetena erforderliga g3me.
medel.
Denna beräkning upptager utgifterna till 89,500 kronor.
Häraf är beräknadt för:
Aflöning en.
Löner, arfvoden samt ersättning till tillfälliga biträden... kronor 51,950.
Fältarbetena.
Rese- och traktan] entsersättning, verktyg, reparationer
in. in. .................................................................... 19,000
Undersökningar, utförda med bidrag af särskilda
anslag ................................................................... 1,500
» 20,500.
By råafdelning en.
Inventarier, arbetsmateriel in. m........................................... » 2,000.
transport kronor 74,450.
46
Sjette hufvudtiteln.
transport kronor 74,450.
Biblioteket och samlingarne.
Böcker, kartor och samlingar, fraktkostnad m. m.......... » 1,700.
Kart- och boktrycket.
Tryckning af kartor, beskickningar och uppsatser, ritning
af diverse originalkartor m. m.................................... » 12,000.
Värme och diverse utgifter.
Omkostnader ................................................................................ » 1 350.
Summa kronor 89,500.
Till bestridande af utgifterna är att påräkna:
behållning af sålda kartor m. m. omkring ....................... » 500
anslag från Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap » 1,500
eller tillsammans kronor 2,000;
hvadan det belopp, som enligt förslagsberäkningen härutöfver erfordras
för år 1889, utgör 87,500 kronor eller samma belopp, som för inne¬
varande år anvisats.
Ofvan upptagna beräkning är, hvad utgifterna angår, öfverens¬
stämmande med den stat, som för detta år blifvit af Eders Kongl.
Maj:t den 2 December 1887 för undersökningen faststäld, endast med
den skilnad att aflöningen för 1889 är upptagen 300 kronor högre än
i staten för 1888, hvilket, enligt hvad chefen i den underdåniga skrif-
velsen upplyst, beror derpå, att den vid undersökningen anstälde bi¬
trädande geologen från och med 1889 ansetts böra åtnjuta förhöjning
i arfvodet med nämnda belopp, hvaremot nedsättning i utgifterna för
biblioteket och samlingarne egt rum med motsvarande summa.
I anledning af omförmälda arfvodesförhöjning åt biträdande geo¬
logen anser jag mig böra erinra, att genom nådiga brefvet den 16
Juni 1875 blifvit, i enlighet med hvad Riksdagen medgifvit, förordnadt,
att aflöningen till biträdande tjensteman vid undersökningen må be¬
stämmas att utgå med ett belopp från och med 1,000 kronor till och
med 2,400 kronor samt att ifrågavarande tjensteman för närvarande
åtnjuter en aflöning af 1,800 kronor.
I afseende å den i Riksdagens skrifvelse den 7 Maj 1886 om¬
nämnda frågan om förändring i skalan för utgifning af vissa geologi¬
47
Sjette hufvudtiteln.
ska kartor, har jag att anmäla, att kommissionen för de allmänna kart-
arbetena den 2 innevarande Januari inkommit med en underdånig skrif¬
velse från chefen för Sveriges geologiska undersökning, hvilken deruti
lemnar en redogörelse för denna frågas närvarande ståndpunkt samt dels
principielt tillstyrker vissa förändringar i de för de geologiska kartornas
upprättande och utgifning i tryck nu gällande bestämmelser, dels ock
på anförda skäl föreslår, att åt de pågående utredningarnes fortsättande
måtte få egnas ytterligare några månaders tid, särskildt för att i sam¬
manhang med fältarbetena under nästinstundande sommar anställa di¬
rekta försök med en ny rekognosceringsmetod. I det utlåtande, hvar¬
med kartverkskommissionen beledsagar denna skrifvelse, har kommis¬
sionen, som ansett de försök och utredningar, som hittills blifvit
verkstälda, icke vara till fyllest för att derpå grunda ett slutligt om¬
döme, och som sålunda funnit sig icke kunna på frågans nuvarande
ståndpunkt förorda någon förändring i de för geologiska kartverkets
utarbetande och utgifning nu gällande bestämmelser, hemstält, att de
praktiska försöken måtte få fortsättas, på sätt undersökningens chef
föreslagit. Eders Kongl. Maj:t behagade således finna, att denna fråga
ännu icke nått det skede, att någon ändring i de hittills följda förslags-
beräkningarne kan ifrågakomma.
Jag hemställer alltså, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riks¬
dagen
att, för fortsättande under år 1889 af de geologiska undersöknin-
garne och utgifvande af dei'på grundade kartor, afhandlingar och upp¬
satser, bevilja ett extra anslag för samma år till belopp af 87,500
kronor.
Befrämjande i allmänhet af slöjderna.
Jag hemställer i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes,
lika med hvad förut egt rum, af Riksdagen äska på extra stat för
år 1889:
dels till anställande af en andre undervisare i husslöjd och en elev,
hvilken bör åtfölja en af undervisande i husslöjd för att af denne hand¬
ledas och utbildas, så att han må kunna såsom lärare i husslöjd an¬
vändas, 3,500 kronor;
[27.]
En andre un¬
dervisare i
husslöjd och
en elev.
48
[28.]
Yäfskolan i
Borås.
[29.]
Anslag till
främjande af
svenska alsters
afsättning i
utlandet.
Sjette hufvudtiteln.
dels ock såsom bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås —
med vilkor att från Elfsborgs läns landsting eller eljest tillskjutes ett
belopp, motsvarande minst hälften af statsanslaget — 3,800 kronor,
och såsom bidrag till aflönande af en andre lärare vid samma skola
1,000 kronor, under vilkor att enahanda belopp varder för ändamålet
från nämnda läns landsting eller eljest tillskjutet.
Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart.
Hos senast församlade Riksdag väcktes förslag om beviljande af
medel för utsändande och understödjande af handelsagenter i främmande
länder, och Riksdagen, som uttalade den öfvertygelsen att, om man
ock icke genast kunde vänta att få se stora resultat af det så¬
lunda ifrågasatta försöket att bereda större afsättning för våra pro¬
dukter i utlandet, giltiga skäl likväl förelåge, att försöket borde göras,
anvisade med anledning deraf för innevarande år ett extra anslag af
20,000 kronor, att af Eders Kongl. Maj:t användas för att åt alster af
svensk industri och svenska näringar bereda afsättning i främmande
länder.
Då detta Riksdagens beslut den 13 Juli sistlidna år inför Eders
Kongl. Maj:t anmäldes, behagade Eders Kongl. Maj:t anbefalla kom¬
merskollegium att, sedan Sveriges allmänna exportförening lemnats till¬
fälle att yttra sig, efter samråd med landtbruksakademiens förvalt-
ningskomité afgifva underdånigt utlåtande och förslag rörande lämp¬
ligaste sättet att använda omförmälda anslag.
Med anledning häraf och sedan exportföreningen afgifvit yttrande
i ärendet, har uti ett den 4 innevarande Januari till civildepartementet
inkommet utlåtande kommerskollegium, i öfverensstämmelse jemväl med
förvaltningskomiténs uttalade åsigt, hemstält, att af ifrågavarande an¬
slag 5,000 kronor måtte användas till anställande under ett år af en
agent i Tyskland för att derstädes underlätta och befrämja afsättning
af hufvudsakligen produkter af den svenska fiskerinäringen och äfven
möjligen alster af någon annan svensk näring eller industrigren, samt
att återstående beloppet, 15,000 kronor, måtte anslås till bestridande
af kostnaderna för utsändande af en reseagent till Indien, Kina och
Australien för att inhemta och sedermera här i landet sprida kännedom
om de kommersiela förhållandena i nämnda utomeuropeiska länder, så
att visshet kunde vinnas om, hvilka särskilda framstående handelsplat-
49
Sjette hufvudtiteln.
ser derstädes vore tjenlige för afsättning af olika svenska industri¬
alster, samt under Indika förhållanden dylik afsättning kunde för indu-
striidkarne på förmånligaste sätt beredas och verkställas; och borde
sistnämnde agent särskildt få sig ålagdt att besöka den under inne¬
varande års sommar tillämnade verldsutställningen i Melbourne.
Då kommerskollegiets yttrande så sent inkommit, har frågan om
fördelningen af årets anslag ännu icke kunnat underställas Eders
Kong!. Maj:ts pröfning, men jag hoppas, att detta må kunna ske med
det allra första.
Vinnande af en ökad afsättning i utlandet af vårt lands produkter
är ett särdeles eftersträfvansvärdt mål, till hvars uppnående staten icke
bör underlåta att i sin mån medverka, och Eders Kong!. Maj:t har ock
den 13 Juli 1887 behagat godkänna min hemställan att af tillgäng¬
liga statsmedel lemna ett anslag åt den ofvannämnda »Sveriges all¬
männa exportförening», hvilken bildats i syfte att söka befrämja vår
afsättning i främmande länder. . ^
Jag anser således särdeles önskvärd!, att det nu ifrågavarande af
Riksdagen för innevarande år anvisade anslag jemväl beviljas för näst¬
kommande år, och hemställer följaktligen, att Eders Kong!. Maj:t täck¬
tes föreslå Riksdagen
att jemväl för år 1889 på extra stat anvisa ett anslag af 20,000
kronor att af Eders Kongl. Maj:t användas för att åt alster af svensk
industri och svenska näringar bereda afsättning i främmande länder.
Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.
Jag tillstyrker i underdånighet nådig framställning till Riksdagen [30.]
att, i likhet med hvad under nästlidna och flera föregående år varit Bergsskolorna
i on i . i Filipstadoch
iornallanciet, Falun.
under vilkor att bergsskolorna i Filipstad och Falun med dertill hö¬
rande skolor för bergsarbetare komma att jemväl under år 1889 fort¬
sätta sin verksamhet i enahanda omfång och utsträckning som hittills,
hvarom Eders Kongl. Maj:t torde vilja genom inspektion af sakkunnig-
person sig förvissa, å extra stat för samma år anvisa ett belopp af
14,000 kronor, att till brukssocietetens fullmägtige i jernkontoret ut¬
betalas.
Bill. till Riksd. Prot. 1888. 1 Sami. 1 Afd. 1 Raft.
7
50
Sjette hufvudtiteln.
Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.
[31.] Enligt hvad statskontoret anmält, har nämnda embetsverk förskjutit
Ersättning för följande belopp, hvilka böra till ersättande af Riksdagen anmälas,
ai statsKonto- .
ret gjorda I161Xlll^6n I
förskott. den länsmannen i Hardemo härad och Rumla socken af Öre¬
bro län A. L. Flyckt för tiden från den 22 Mars 1886 till samma dag
1887 tillkommande ränta å det belopp, 1,425 kronor, som till statsver¬
ket influtit för ett till Rumla—Yxhults jernväg exproprieradt jordområde
från länsmansbostället p, mantal n:o 4 Rumla kronor 71: 25
för tryckning och häftning af underdånigt utlå¬
tande i anledning af särskilde komiterades betänkande
med förslag till ny fiskeristadga....................................... )) 516: —
för tryckning och häftning af kammarkollegii
utlåtande öfver det af särskilde komiterade afgifna
förslag i fråga om väghållningsbesvärets utgörande
på landet................................................................................. » 307: 50
för fyllande af en brist i de medel, som varit
tillgängliga för bestridande af sistlidna års trycknings¬
kostnader i och för aflönings- och pensionsstatistiken » 3,415: 95
Summa kronor 4,310: 70.
Med anledning häraf hemställer jag, att Eders Rongl. Maj:t, med
tillämpning af grundsatsen om anslags bestämmande till jemnt tal af
kronor, täcktes föreslå Riksdagen att, till betäckande af omförmälda,
af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, anvisa ett extra anslag af
4,311 kronor.
Allmänna arbeten af beskaffenhet, att deras utförande
kontrolleras af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. .
I underdånig skrifvelse af den 16 November 1887 har väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen afgifvit generalförslag rörande beloppen af de
anslag, som styrelsen ausåge böra af Riksdagen äskas för år 1889 till
understödjande af allmänna väg- och vattenbyggnadsarbeten.
Beträffande först anslaget till anläggning af nya samt förbättring
eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar, har sty¬
relsen, med anmälan att ofvan nämnde dag funnes i styrelsens arkiv
51
Sjette hufvudtitcln.
hyllande planer till 87 särskilda vägföretag, hvilkas utförande beräknats
kosta sammanlagdt 3,166,342 kronor, hvaraf såsom statsbidrag begärts
2,046,200 kronor, vitsordat behofvet äfven för år 1889 af anslag för
ifrågavarande ändamål till lika stort belopp, som för innevarande år
blifvit dertill af Riksdagen anvisadt., eller 600,000 kronor; och tillstyr¬
ker jag, att Eders Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att för år 1889
ställa till Eders Kongl. Maj:ts förfogande,
till bidrag för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning
af backiga, eller eljest mindre goda vägar, 600,000 kronor.
Vidkommande härefter anslag till understödjande af brobyggnader
och mindre hamnbyggnader samt upprensning af åar och farleder, för
hvilket ändamål Riksdagen under flera år anvisat ett belopp af 100,000
kronor, har styrelsen hemstält om förhöjande af detta anslag till 150,000
kronor. Men, ehuru hvad styrelsen till stöd härför åberopat icke
torde sakna all betydelse, anser jag likväl fullt giltig anledning till
det nu varande anslagsbeloppets höjande icke vara för handen, och jäg
tillstyrker alltså, att Eders Kongl. Maj: t täcktes af Riksdagen äska, att
till Eders Kong!. Majrts förfogande må för år 1889 anvisas,
[32.]
Anläggning
m. m. af
vägar.
till understödjande af brobyggnader och mindre hamnbyggnader samt
upprensning af åar och farleder, 100,000 kronor.
[33.]
Brobyggnader
och mindre
hamnbygg-
Till understödjande, medelst anslag utan återbetalningsskyldighet, af nader m- m'
arbeten, som afse torrläggning af sådana vattensjuka marker, som, utan
att kunna med fördel odlas, sprida frostskador öfver omgifvande nejd,
har alltsedan år 1884 varit anvisadt ett årligt belopp af 100,000 kro¬
nor; och har styrelsen icke hemstält om någon ändring i afseende å
detta belopp.
Från detta anslag hafva understöd beviljats till ett sammanlagdt
belopp af
år 1884 ................................................... 100,000 kronor;
» 1885 ..................................................... 76,440 »
» 1886 ...................................................... 70,190 »
» 1887 ...................................................... 45,205 » _ .
Anslaget har sålunda under de senare åren icke blifvit till sitt fulla
belopp anlitadt.
Vid sådant förhållande och med särskilt afseende å det jemförelse¬
vis ringa belopp, som under sistlidna år från anslaget anvisats, torde
I
[34.]
Frostminsk-
ningsföretag.
[35.]
Lån till en¬
skilde jern-
vägar.
[36.]
Odlingslåne-
fonden.
52 Sjette hufvudtiteln.
icke vara erforderligt, att för år 1889 beviljas fullt lika stort anslagsbelopp,
som under de närmast föregående åren anvisats; och då de understöds-
belopp, som under åren 1884 — 1887 från ifrågavarande anslag beviljats,
i medeltal för hvarje af dessa år uppgå till icke fullt 73,000 kronor,
tillstyrker jag, att Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att
för år 1889 till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ställa,
till understödjande, medelst anslag utan äterbetalningsskyldighet, af
torrläggning utaf sådana vattensjuka marker, som, utan att kunna med för¬
del odlas, sprida frostskador öfver omgifvande nejd, 75,000 kronor.
Tillika hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t i afseende å vilkoren
för erhållande och tillgodonjutande af ofvan omförmälda statsbidrag
samt angående kontrollen derå, att faststälde planer varda vid arbetenas
utförande följde, måtte föreslå Riksdagen att bibehålla de allmänna vil¬
kor och bestämmelser, hvilka nu äro gällande och finnas intagna i
Riksdagens skrivelser den 27 April 1881 (n:r 69) och den 11 Juni
1883 (n:r 67).
T sammanhang härmed torde jag böra erinra
att, enligt 1886 års Riksdags beslut, blifvit för år 1889 beviljade
till understödjande, medelst lån, af enskilda iernvägsanläggningar
1,000,000 kronor; samt
_ att Eders Kongl. Maj:t den 31 December 1887 beslutat, att uti
nådig proposition föreslå Riksdagen, bland annat, att till odlingslåne-
fonden må under hvarje af åren 1889—1893 ej mindre ingå de till
statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgälds-
kontoret, i mån af behof, öfverlemnas medel till så stort belopp, som
jemte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af
högst 1,000,000 kronor årligen.
Statens järnvägstrafik.
I underdånig skrifvelse den 12 December 1887 har styrelsen för
statens jernvägstrafik gjort framställning om aflåtande till Riksdagen
af proposition angående anslag för år 1889 dels till nya byggnader
53
Sjette hu t'vud ti tel n.
och anläggningar vid statens jernvägar, dels och till anskaffande af
ytterligare rörlig materiel vid de redan trafikerade statsbanelinierna.
För nya byggnader och anläggningar föreslår styrelsen, att Eders
Kongl. Magt måtte äska ett anslag af 350,000 kronor, att användas
till följande arbeten, för hvilka vid hvarje post den beräknade kost¬
naden är angifven, nemligen vid:
Östersund: tillbyggnad af den för reparation af den rullande materielen
afsedda, nu otillräckliga verkstaden................................. 14,500: —
Ange: uppförande af ett dubbelt lokomotivstall.................... 12,500: —-
)) anbringande af en fristående vattenkran med rör¬
ledning och en kolbrygga, erforderliga derföre, att
flera tåg samtidigt äro inne å stationen och hindra
hvarandra vid vatten- och koltagning ............................. 11,000: —-
Stugsund: utvidgning af spårsystemet ................................... 9,000: —
» uppförande af kolbås................................................. 6,500: —
» » af kokesbod........................................... 5,000: —
Söderhamn: utvidgning af sparsystemet................................. 7,000: —
j> uppförande af 2 lokomotivstall.............................. 12,000: —
d )> af en boställsstuga, med uthus och
källare för en banmästare..................................................... 4,000: —
Kinstaby: uppförande af ett för en stationsmästare och en
stationskarl afsedt boställshus med ekonomihus äfven¬
som sprut-, ved- och kokesbod för stationen .............. 8,600: —
Myskje: d:o eko................................................................................ 8,600: —
De till arbetena vid de fyra sistnämnda stationerna
upptagna anslagsbeloppen äro, enligt hvad styrelsen upp¬
lyser, behöfliga derför, att anslaget till byggande af jern-
vägen mellan Kilafors och Stugsund icke räckt till att ut¬
föra de vid dessa stationer erforderliga arbeten.
Bollnäs: utläggning af spår till den nya reparationsverk¬
staden för vagnars införande............................................... 6,500: —
Karlberg: uppförande af ekonomihus för stationsförestån-
daren ......................................................................................... 1,500: —
Amot: utvidgning af spårsystemet ........................................... 5,600: —
Kimstad: d:o d:o, särskildt för underlättande af omlastning
af godsvagnar till och från anslutande smalspåriga
jernvägar....................................................................................... 15,000: •—
transport 127,300: —•
54
Sjette hufVudtiteln.
transport 127,300: —
Tranas: tillbyggnad af det numera otillräckliga gods¬
magasinet ................................................................................ 2,400: —
Hessleholm: d:o d:o ......................................................................... 3,600: —
Lund: utvidgning af spårsystemet ............................................. 25,000: —
Malmö: till påbörjande af stationens utvidgning .................. 150,000: —-
Diverse arbeten, såsom kolbås, vattenstationer, spår¬
utvidgningar, lastkajer och mindre husbyggnader
m. m....................................................................................... 41,700: —
Summa kronor 350,000: —
Vidkommande särskild! den ifrågasatta utvidgningen af Malmö sta¬
tion, har styrelsen för statens jern vägstrafik, som redan i sin un¬
derdåniga framställning den 18 December 1886 rörande beviljande
af medel till utförande af nya anläggningar m. in. vid statsbanorna
under år 1888 anmält behofvet af en betydande utvidgning af nämnda
station, sedermera, efter det inledda underhandlingar i frågan med stads-
fullmägtige i Malmö och styrelsen för Malmö—Billesholms jernvägs-
aktiebolag ledt derhän, att överenskommelser i ämnet kunnat träffas,
uti underdånig skrifvelse den 26 Februari 1887 hemstält om aflåtande af
nådig proposition till Riksdagen om anvisande af de för ändamålet
nödiga medel, hvilken hemställan likväl icke ansågs böra år 1887 för¬
anleda någon framställning till Riksdagen.
I denna skrifvelse, hvars innehåll trafikstyrelsen nu åberopar, har
styrelsen utförligt redogjort för de förhållanden, som enligt styrelsens
tanke nödvändiggöra eu utvidgning och förändrad anordning af sta¬
tionen i Malmö, samt framlagt eu plan dertill. Jag anhåller nu att
till en början .få lemna en framställning af hvad styrelsen i denna
skrifvelse anfört.
Såsom slutpunkt för södra stambanan hade Malmö station allt ifrån
sin anläggning varit af största betydenhet och måst tid efter annan
utvidgas både till utrymme och anläggningar, i den mån det af stats-
och tillstötande enskilda banor bildade jernvägsnätet utsträckts och
trafiken ökats. De hinder mot områdets förökande, som till en början
mött i stationens läge på en smal landremsa mellan hafvet och den
kanal, som på norra sidan omgifver den mera bebygda delen af staden,
hade småningom aflägsnats genom de storartade hamnarbeten, staden
efter hand utfört och ännu fortsatte och medelst hvilka strandlinien
norr om stationens gräns betydligt utflyttats och innanför den nya
linien, förutom bassiner, äfven ansenliga vidder fast mark åstadkommits.
55
Sjette hufvudtiteln.
Med anlitande till stor del af sålunda vunnen terräng hade den stora
utvidgning af stationsområdet skett, som, efter det stadsfullmägtige
förklarat sig villige upplåta den enligt uppgjord plan derför erforder¬
liga ytvidden och Riksdagen beviljat de behöfliga medlen, verkstälts
hufvudsakligen under åren 1873—1875. Härvid hade dels banan utan¬
för stationen ombygts, dels sjelfva bangårdsområdet tillökats och för¬
setts med nya spår af tillsammans 25,000 fots längd. Regleringen af
gränserna för det åt staten upplåtna området hade likväl icke blifvit
slutligen faststäld förr än genom en år 1878 träffad öfverenskommelse.
Genom denna utvidgning hade stationen erhållit sin nuvarande ut¬
sträckning. Den upptoge nu en längd af nära 3,500 fot, räknadt från
den östligaste inloppsvexeln till vestra gränsen, samt en bredd af i
medeltal 350 fot, hvaraf dock mer än hälften vore upptagen af lokomotiv-
stall, verkstäder och dertill hörande inrättningar, så att egentligen
endast en bredd af 160 fot återstode för stationshus, magasin, last¬
kajer och jernvägsspår. Ehuru sålunda väsentligen inskränkt beträf¬
fande trafikförmågan, hade dock stationsområdet under dåvarande för¬
hållanden ansetts böra under en icke så kort tid blifva tillräckligt för
den trafik, som då kunde förväntas. Under den tid af snart tio år,
som sedan dess förflutit, hade emellertid, i afseende såväl å jernvägs-
förbindelserna som sjöfarten, åtskilliga nya förhållanden inträda hvilka
redan lagt i dagen eller i den närmaste framtiden komme att fram¬
kalla behof af ytterligare förändringar och utvidgningar af redan be¬
fintliga samt anordnande af nya inrättningar för tillgodoseende af den
växande rörelsens kraf på ordning, beqvämlighet och billiga omkost¬
nader.
Bland förhållanden af sådan beskaffenhet räknade styrelsen den
starka tillväxten af staden Malmös befolkning och affärsförbindelser,
den deraf framkallade stegringen i persontrafik och godsrörelse, till¬
komsten af vestkustbanan med dess slutlänk, den till största delen af
staden och dess invånare bygda Malmö—Billesholmsbanan, äfvensom
den tilltänkta förbättrade kommunikationen öfver Sundet. Stadens sti¬
gande betydelse för dervarande statsbanestations rörelse ådagalades
bland annat deraf, att antalet resande under åren 1876—1885 ökats
med i medeltal 8,000 personer om året och sistnämnda år ej obetyd¬
ligt öfverstigit 400,000, samt att under samma period godstrafiken
ökats med i medeltal mer än 4,000 ton årligen och de sista åren när¬
mat sig en godsmängd af 200,000 ton. För närvarande ordnades och
expedierades å stationen 26 ordinarie bantåg om dagen för statsbanans
räkning, hvilket med det närvarande utrymmet för tåg- och vagn-
56
Sjette liufvudtiteln.
rörelser vore förenadt med både hinder och fara. Svårigheterna i detta
afseende hade än mera ökats derigenom, att Malmö-Billesholmsbanan
blifvit. å stationen provisoriskt inledd. Då denna åtgärd med afseende
å det rådande knappa utrymmet för statens egna tåg kunde gifva an¬
ledning till anmärkning, ansåge styrelsen sig böra upplysa, att åtgärden
hade medgifvits för att förebygga, att särskildt stationsområde blefve
åt denna bana upplåtet å den enda plats, som härtill kunde komma i
fråga, nemligen området utmed statsbangårdens norra gräns, hvar¬
igenom statsbangården skulle hafva beröfvats möjligheten att i fram¬
tiden utvidgas samt helt och hållet afstängts från den direkta förbin¬
delsen med hamnen.
Denna förbindelse kunde för närvarande ega rum endast på det
sätt, att vagnarne, som transporterade gods till eller från hamnen, för¬
des öfver vändskifva och med hand- eller hästkraft fortskaffades till
lastnings- eller lossningsplatsen, hvilket allt medförde både tidsutdrägt
och ökade kostnader; och de olägenheter, som föranleddes af en så
ofullständig kommunikation, komrne att blifva allt mera känbara, ju
flera hamnbassiner med tillhörande kajer blefve tillgängliga. För
undanrödjande af dessa olägenheter borde anordnas sidospår, hvilka
omedelbart ledde från bangårdens spårsystem till kajerna.
För att underlätta skötseln af en större jernvägsstation — anför
styrelsen vidare —, vore det af stor vigt, att den hufvudsakliga gods¬
rörelsen afskildes från persontrafiken. Å Malmö station hade emeller¬
tid vidtagandet af en sådan anordning, ehuru länge ansedt såsom
önskvärdt, mött hinder uti stationshusets och godsmagasinets läge icke
synnerligen långt ifrån hvarandra vid samma sida om hufvudspåren
samt uti det knappa utrymmet mellan nämnda magasin och verkstads-
anläggningarne. Ett dylikt särskiljande af person- och godstrafiken
vid denna station fordrade alltså en väsentlig förändring af de nu¬
varande anordningarne å stationen.
För afhjelpande af de påpekade bristerna i stationens närvarande
anordning och förverkligande af sist antydda syftemål borde spar¬
systemet efter hand utsträckas på norra sidan till hamnbassinerna och
kajerna samt hela fraktgodsrörelsen förläggas till denna sida af den
nuvarande bangården, hvaremot personrörelsen borde bibehållas å ban¬
gårdens södra del och åt densamma beredas en beqvämare anordning
med ökadt utrymme och skilda afdelningar för ankommande och af¬
gående tåg. Härvid borde afseende jemväl fästas å beredandet af be¬
qvämt och tillräckligt utrymme för besörjandet af Malmö—Billesholms-
banans trafik gemensamt med statsbanans, enär det område, hvilket
57
Sjette hufrudtiteln.
möjligen skulle kunna göras disponibelt för förstnämnda bana och stats¬
banan, ingalunda vore tillräckligt för två fullständigt inrättade bangårdar.
I enlighet med dessa grunder och under förutsättning, att hela
den utvidgade bangården skulle blifva statens egendom och stå under
dess befäl och vård samt skötas af statsbaneförvaltningen, efter det
öfverenskommelse träffats med Billesholmsbanan om den ersättning,
densamma borde till statsbanan erlägga för de tjenstbarheter, den komme
att åtnjuta, hade eu plan blifvit uppgjord till de förändringar och nya
anordningar, som borde för de ofvan angifna syftemålens uppnående
vidtagas, upptagande:
anläggning af ett nytt godsmagasin, jemte expeditionsbyggnad för
ankommande och afgående gods, med tillhörande lastkajer i vestra
delen af det mellan Oskars- och Carlsgatorna belägna området;
utläggning af ett till detta magasin ledande spårsystem, utgående
från en punkt af det i Oskarsgatan redan befintliga spårsystemet;
borttagande af den gamla banhallen vid det nuvarande stations¬
huset och uppförande af ny banhall öfver fyra spår och tre platformer,
anslutande sig så väl till det gamla stationshuset, hvilket borde bibehållas
för den afgående persontrafiken, som till en ny expeditionsbyggnad,
uppförd vid den utvidgade Östra Kajgatan, tvärs för banhallen och in¬
rymmande lokaler för den ankommande persontrafikens behof, post
och telegraf samt i de öfra våningarne tjenstebostäder;
anordning af särskilda spår för persontrafiken i omedelbar fort¬
sättning af statsbanans och Billesholmsbanans spår från Arlöfs station
fram till personstationen, och
förändring af nuvarande godsmagasinet till vagnbod;
hvarjemte planen angåfve, huru spår framdeles skulle ledas från
godstrafikspåren i närheten af vaktstugan n:r 801 till de norra hamn¬
kajerna, i den mån de nu pågående utfyllningarne och hamnamnlägg-
ningarne blefve fullbordade, och en omedelbar förbindelse derigenom
åstadkommas mellan jernvägsrörelsen och sjöfarten.
Den sålunda uppgjorda planen hade trafikstyrelsen öfverlemnat till
stadsfullmägtige i Malmö och dervid, med erinran att förverkligandet
af planen, hvilken jemväl afsåge stadens samt dess industris, handels
och sjöfarts fördelar, i väsentlig mån berodde på det tillmötesgående
i afseende å upplåtelse af det för utvidgningen erforderliga området,
som vore att påräkna från stads- och hamnmyndigheternas sida, hem¬
stält, att kommunen måtte åt staten upplåta vissa angifna för anord¬
ningens genomförande erforderliga jordområden.
Till svar härå hade stadsfullmägtige, hos hvilka jemväl Malmö—
Billesholms jernvägsaktiebolag gjort framställning att få åt sig upp-
Bih. till Riksd. Prof. 1888. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft. 8
58
Sjette liufvudtiteln.
låtet samma område, som styrelsen begärt, ehuru något utvidgadt
österut, meddelat, att de vore villige att åt statens jernvägar under
besittningsrätt, så länge det komme att för jernvägsdrift användas,
upplåta det begärda, å en uppgjord planritning utmärkta området, som
innefattades mellan bangårdens nuvarande norra gräns från vaktstuga!!
n:o 801 längs Oskarsgatans södra sida fram till Östra Kajgatan och en
linie, dragen i Carlsgatans södra gräns samt vidare i rigtningen åt
nämnda vaktstuga, dock med undantag af en sträcka af 20 fots bredd
längs områdets vestra gräns, mot skyldighet för staten att årligen,
från tillträdesdagen räknadt, i arrendeafgift derför erlägga till hamn¬
kassan ett belopp af 6,000 kronor samt under vilkor: att trafikstyrelsen
träffade öfverenskommelse med styrelsen för Malmö—Billesholms jern-
vägsaktiebolag om samtrafik å statsbangården på vilkor, som sist¬
nämnda styrelse funne antagliga; att till staden afstodes, på sätt trafik¬
styrelsen ifrågasatt, en statens jernvägar tillhörig jordremsa vid sta¬
tionens vestra gräns utmed Östra Kajgatan; att de i öfverenskom-
melsen af år 1878 intagna bestämmelserna om förbud för staden att
försälja eller tillåta bebyggandet af visst område norr om bangårdens
norra gräns samt om skyldighet att eventuelt utlägga gata till ett gods¬
magasin öster om det nuvarande upphäfdes, samt att staten såsom bi¬
drag till uppförande af ett nytt våghus, i stället för det å det upp¬
låtna området befintliga, erlade ett belopp af 15,000 kronor med rätt att
förfoga öfver den äldre byggnaden.
Beträffande detta stadsfullmägtiges erbjudande har trafikstyrelsen
anfört, att den obetydliga jordremsa, fullmägtige undantagit från den
begärda upplåtelsen, komme att användas till vidgning af gatan utanför
den tillämnade godsstationen och sålunda blefve till gagn för jernvägens
trafikanter, hvadan besittningsrätten till densamma vore likgiltig; att icke
heller den afgäld, stadsfullmägtige fordrat för den upplåtna marken,
blefve någon börda för staten, enär Malmö—Billesholmsjernvägens
styrelse i den öfverenskommelse, som, under förutsättning att den före¬
slagna utvidgningen vunne Eders Kongl. Maj:ts bifall, slutits rörande
rättighet för sagda jernväg att begagna statens bangård, förbundit sig
öfvertaga betalningen deraf; samt att det såsom vilkor uppstälda bi¬
draget, 15,000 kronor, för ett nytt våghus — ett vilkor, som trafik¬
styrelsen förgäfves sökt få uteslutet eller öfvertaget af Malmö—Billes-
holmsbanan — blefve den enda utgift, som drabbade staten för för-
värfvandet af besittningsrätten till det för utvidgningen behöfliga om¬
rådet eller en areal af omkring 450,000 qvadratfot. Utom denna yt¬
vidd hade stadsfullmägtige, på särskild framställning, förklarat sig vilja
59
Sjette liufrudtiteln.
reservera för framtida utvidgningar af godsstationens spårsystem ett
område utanför den östra delen af det upplåtna samt medgifva, att i
det kontrakt, som komme att upprättas angående öfverlåtelsen, intoges
en förpligtelse för staden att icke sälja eller låta bebygga samma område.
Efter det sålunda visshet vunnits om erhållande af nödigt utrymme
å stationen, hade trafikstyrelsen låtit uppgöra en styrelsens underdåniga
skrifvelse af den 26 Februari 1887 bilagd plan till det nya anordnandet
af stationen. Enligt denna plan skulle nya spår anläggas till en längd
af tillhopa 6,100 meter (20,500 fot). Af de nya husbyggnaderna skulle
stationshuset för ankommande resande få en längd af 195 och en
bredd af 58 fot samt uppföras i tre våningar, den nedersta afsedd för
trafiklokaler och de två öfre till bostäder för sådana bland befälet eller
stationstjenstemännen, hvilka borde bo inom stationen. Den dermed
sammanbygda banhallen med tak hufvudsakligen af glas skulle erhålla
465 fots längd och 115 fots bredd samt öfvertäcka fyra spår och tre
platformer. Det nya godsmagasinet, som vore afsedt att erhålla en
längd af 250 och en bredd af 127 fot, vore beräknadt för tre spår
och två breda platformer, och den med detta magasin sammanhängande
godsexpeditionsbyggnaden, hvilken skulle uppföras i två våningar, komme
att erhålla en bredd af 20 och en längd af 131 fot. Den samman¬
lagda kostnaden för den utvidgade stationens fullständiga ordnande
enligt berörda plan skulle, med inberäkning af bidraget till staden för upp¬
förande af nytt våghus, 15,000 kronor, medföra en utgift af 830,000 kronor.
I sin ofvan omförmälda underdåniga skrifvelse af den 12 December
1887 har styrelsen ytterligare framhållit behofvet af den ifrågasatta
utvidgningen samt tillika betonat nödvändigheten, att utvidgningen göres
nu, emedan, om detta tillfälle försummas och Malmö—Billesholms jern¬
väg kommer att förlägga sin station å det område, som afsetts för
utvidgning af statens bangård, statens jernväg sedermera icke kan
erhålla för utvidgningen erforderlig mark. Styrelsen meddelar i sam¬
manhang härmed, att stadsfullmägtige i Malmö medgifvit anstånd till den
1 Juni innevarande år med uppgörande af kontrakt angående afträdande
af det staden tillhöriga område, som för bangårdsutvidgningen erfordras.
Uti sist omförmälda skrifvelse har styrelsen emellertid ansett vissa
ändringar i den förut uppgjorda planen böra vidtagas. Hos styrelsen
hade nemligen sistlidna år gjorts hemställan, huruvida en ifråga¬
satt jernväg mellan Malmö och Tomelilla kunde få å statsbanans sta¬
tion i Malmö införas; och hade styrelsen till svar härå meddelat att,
enär det enda ställe, der ifrågavarande banas ändspår kunde inledas,
60
Sjette hufvud titeln.
för närvarande upptoges af godsmagasin, hvilka icke kunde förläggas
till annan del af bangården så länge denna vore inskränkt till sitt
nuvarande område, den nya jernvägen visserligen icke nu kunde insläppas
eller dess lokaltrafik öfvertagas å Malmö station, men att styrelsen,
om den ifrågasatta utvidgningen af bangården komme till stånd, icke
skulle motsätta sig den gjorda framställningen, utan, under förutsätt¬
ning af Eders Kong! Maj:ts bifall, medgifva Malmö—-Tomelillabanans
inledande å Malmö station på vissa vilkor, deribland att bolaget skulle
betala dels 40,000 kronor för de förändringar, staten måste vidtaga
för att möjliggöra inledandet, dels ock för skötandet af den enskilda,
banans trafik genom statens personal 18,000 kronor om året under de
första 15 åren samt derefter, i fall banans trafik å Malmö station ökats, ett
efter denna afpassadt högre belopp. Af de förändringar i den förut
uppgjorda planen, som af nämnde jernvägs införande å stationen komme
att föranledas, vore den hufvudsakligaste den, att det nuvarande gods¬
magasinet, som vore afsedt att sedermera användas till vagnbod, måste
förflyttas till annan plats norr om den nya banhallen.
Äfven andra ändringar i samma plan hade styrelsen numera funnit
böra vidtagas. Dessa ändringar bestode hufvudsakligen i förflyttning
af rum för vattencisternerna och för öfverliggande maskinpersonal
från den med lokomotivstallet sammanhängande flygeln och dessa rums
anordnande i det närmaste stallet; borttagande af nämnde flygel för
vinnande af plats för spårs framdragande; anbringande af portar å
baksidan af ett af stallen; samt användande af jernkonstruktion och
plåt i stället för trä och papp till taket å godsmagasinet. Med iakt¬
tagande af dessa ändringar skulle kostnaden för den föreslagna utvidg¬
ningen enligt det sista förslaget utgöra för
Stationshus för ankommande resande med bostäder i de öfre vånin-
garne ...........................................
|
kronor
|
200,000
|
—
|
Banhall....................................
|
»
|
314,000
32,000
|
|
Godsexpeditionshus ............................................................
|
»
|
_
|
Godsmagasin .......................................................................
|
»
|
155,000
|
—
|
Förändring af lokomotivstallflygeln..............................
|
T>
|
22,100
|
—
|
D:o af gamla godsmagasinet ..........................
|
)>
|
10,000
|
—
|
Spårläggning................................................ 111,935: —
Lastkajer ............................... .. 4,800: —
Gas- och vattenledning, dränering,
stensättning m. m............................ 20,000: —
|
J)
|
136,735
|
|
Oförutsedda utgifter, 10 procent af sistnämnda summa
|
»
|
13,665
|
—
|
eller tillsammans
|
kronor
|
883,500
|
—
|
61
Sjette Imf vild titeln.
till hvilken summa borde läggas den staden förbehållna ersättning för
våghusets flyttning, 15,000 kronor, då totalbeloppet i rundt tal upp-
ginge till 900,000 kronor enligt nu gällande material- och arbetskost¬
nader, dock att, derest Malmö—Tomelillajernvägen blefve inledd å sta¬
tionen, denna summa kunde minskas med 10,000 kronor, motsvarande
kostnaden för det gamla magasinets förändring till vagnbod, hvilket
arbete då komme att bekostas af nämnde jernväg i sammanhang med
magasinets flyttning.
Efter omförmälande häraf yttrar trafikstyrelsen: »De fördelar, som
genom stationens utvidgning och skötseln af de nämnde enskilde jern-
vägarnes trafik på platsen tillskyndas statens jernvägar, äro mycket be¬
tydande. Förutom förvärfvandet af det behöfliga jordområdet — det
enda, som med fördel kan användas för stationens utvidgning och som,
innehållande omkring 450,000 qvadratfot, beräknas hafva ett värde af
omkring 300,000 kronor — skulle de båda jernvägarne årligen till
statens jernvägar erlägga tillsammans 30,000 kronor, hvarförutom säker¬
heten för tågen skulle ökas derigenom, att de vid ankomsten och af¬
gången till stationen skulle komma att passera genom ett mindre antal
vexlar än hvad nu måste ske, vagnvexlingarne å bangården underlättas
och ett vexlingslokomotiv derigenom inbesparas samt kostnaderna för
förhyrande af bostäder för afdelningsföreståndarne och stationsinspek-
toren, nu uppgående till 5,720 kronor, likaledes skulle inbesparas».
Med afseende å tiden för utförande af om förmälda arbeten har
styrelsen ansett, att under år 1889 skulle utföras blott de allra ange¬
lägnaste arbetena, nemligen spårläggningen med hvad dertill hörer
samt godsmagasinets påbörjande, hvaremot öfriga arbeten skulle upp¬
skjutas till åren 1890 och 1891.
Hvad härefter angår anskaffande af ny rörlig materiel, hemställer
styrelsen, att för år 1889 måtte till styrelsens förfogande ställas åter¬
stående tredjedelen af det anslag, 1,500,000 kronor, som Riksdagen
år 1886 beviljat till anskaffande af dylik materiel vid statens redan
trafikerade jernvägar, och hvaraf förut anvisats för år 1887 500,000
kronor och för innevarande år samma belopp.
62
[37.]
Nya bygg-
nåder m. m.
vid statens
jernvägar.
[38.]
Ny rörlig
materiel vid
statens jern¬
vägar.
[39.]
Anslag till
fortsättning af
arbetena å
stambanan
norr om
Sollefteå.
Sjette liufvudtiteln.
Genom hvad styrelsen i afseende å stationen i Malmö anfört, synes
behofvet af stationens utvidgning och af förändrade anordningar der¬
städes vara ådagalagdt; och jag anser mig så mycket hellre böra
understödja styrelsens framställning i denna del, som, på sätt styrelsen
ock erinrat, i händelse det tillfälle, som nu erbjuder sig att erhålla
det för utvidgningen erforderliga utrymmet, försummas, all utsigt stän-
ges att kunna ändamålsenligt ordna trafiken inom stationen och att
framdeles åstadkomma den i en så betydande sjöstad som Malmö nöd¬
vändiga förbindelsen mellan jernvägen och hamnplatserna.
Då jag icke heller har något att erinra emot hvad styrelsen i
öfrigt föreslagit, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t
täcktes föreslå Riksdagen att för år 1889 anvisa
dels å riksstatens sjette hufvudtitel till utförande af nya byggnader
och anläggningar vid statens jernvägstrafik 350,000 kronor;
dels ock ytterligare till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens
redan trafikerade jernvägar återstoden af det utaf Riksdagen år 1886
beviljade anslag å 1,500,000 kronor, eller 500,000 kronor;
Och torde Eders Kongl. Maj:t behaga, uppå föredragning af che¬
fen för finansdepartementet, besluta angående sättet för anskaffande af
sistberörda medel °).
Statens jern vägsbyggnader.
Med anledning af en utaf Eders Kongl. Maja afbiten proposition
beslöt 1886 års Riksdag byggandet af en stambana genom öfre Norr¬
land från Sollefteå eller lämplig punkt i dess närhet öfver Skorped
till Vännäs, med rätt för Eders Kongl. Maja att närmare förordna om
de orter å linien mellan banans utgångspunkt och Skorped, hvilka
jernvägen borde genomgå, samt under vilkor i öfrigt bland annat, att
förslag till jernvägens sträckning mellan Skorped och Vännäs blefve
för en kommande Riksdag framlagdt, hvarjemte Riksdagen för påbör¬
jandet af berörda stambana anvisade för år 1887 ett anslag af 1,000,000
kronor.
*) Se bil. till statsverkspropositionen »Finansplanen».
63
Sjette Imf™dtiteln.
Banans sträckning till Skorped tiar sedermera genom nådigt bref
den 7 Mars 1887 blifvit af Eders Kongl. Maj:t faststäld på det sätt,
att banan skall utgå från Långsele å Bräcke—Sollefteåbanan samt öf¬
ver Ed och Forsmo framdragas till förstnämnde ort. Hvad angår
banans sträckning mellan Skorped och Vännäs, torde Eders Kongl.
Maj:t, sedan undersökningarne för jernvägsliniens utstakning mellan
dessa punkter numera blifvit afslutade, vilja derom framlägga förslag
till nu sammanträdande Riksdag, så snart ärendet hunnit inom civil¬
departementet undergå nödig beredning.
Med erinran, att senast församlade Riksdag till fortsättning af stam-
banebyggnaden norr om Sollefteå beviljat för innevarande år ett an¬
slag af 2,000,000 kronor, anhåller jag nu att få anmäla frågan om an¬
visande af ytterligare medel för arbetena å ifrågavarande stambana.
Uti den underdåniga skrifvelse, som väg- och vattenbyggnads¬
styrelsen uti detta ämne den 17 December sistlidet år aflåtit, anmäler
styrelsen, att arbetena å bansträckningen Långsele—Forsmo blifvit
under år 1887 påbörjade och i öfverensstämmelse med den faststälde
arbetsplanen så fortskridit, att en 15 kilometer lång bansträcka närmast
Långsele blifvit nära fullbordad och de för den stora brobyggnaden
öfver Angermanelfven erforderliga arbeten påbörjats.
I samma skrifvelse har styrelsen vidare meddelat, att undersök¬
ningarne för jernvägsliniens utstakning från Skorped till Vännäs lemnat
ett så gynsamt resultat, att till följd af omsorgsfulla detaljundersökningar
samt med iakttagande af de af Eders Kongl. Maj:t, vid godkännande af
innevarande års arbetsplan för stambanan genom öfre Norrland, anbefalda
förenklingar i byggnadssättet, anläggningskostnaden kunnat betydligt
nedsättas. Då nemligen kostnaden för stambanan mellan Långsele och
Vännäs öfver Björna enligt 1883—1884 årens undersökningar blifvit
beräknad till 17,480,000 kronor eller med tillämpning af Norrländska
jernvägskomiténs kostnadsreduktion till 14,232,000 kronor, utgjorde
den nu beräknade kostnaden endast 12,780,000 kronor; och då kost-
nadssumman för stambanan Långsele—Vännäs öfver Gideå enligt 1883
—1884 årens undersökningar utgjorde 16,045,000 kronor eller efter
ofvanberörda reduktion 13,084,000 kronor, hade summan enligt 1887
års undersökning kunnat nedbringas till 12,770,500 kronor. Häri vore
inberäknad kostnaden för anskaffning af rörlig materiel, men icke lö¬
sen för erforderlig jord, hvilken kostnad vederbörande landsting åtagit
sig bestrida.
64
Sjette Imfvudtiteln.
Angående anslagsbehofvet för år 1889 anför styrelsen att, då för
linien Långsele—Skorped redan blifvit anslaget ett belopp af 3,000,000
kronor, skulle med ytterligare 2,000,000 kronors anslag under år 1889
den 82 kilometer långa bansträckan från Långsele till Anundsjö norr om
Skorped blifva fullbordad, om hela detta belopp komme att för ända¬
målet användas. Men då, för att denna bandel skulle kunna vid slutet
af 1889 öppnas för allmän trafik, äfven erfordrades, för anskaffning af
den rörliga materielen till en 82 kilometer lång vägsträcka, ett belopp,
efter 5,000 kronor för kilometer räknadt, af 410,000 kronor, samt det
för liniearbetets ostörda gång vore af väsentlig vigt att kunna redan
under år 1889 påbörja eu del arbeten på andra sidan Anundsjö, ut¬
gjorde det erforderliga anslagsbeloppet för nämnda år 2,500,000 kronor.
Visserligen öfverskrede denna summa det anslag, som Riksdagen år
1887 beviljat för fortsättning af arbetena å norra stambanan under
1888, men då härigenom vunnes, bland annat, den fördelen, att arbetet
kunde utföras under antagligen fortfarande låga pris på såväl arbets¬
kraft som materialier, tvekade styrelsen icke att hemställa, att Eders
Kongl. Maj:t täcktes för jernvägsarbetenas fortsättande å stambanan
genom öfre Norrland under år 1889 äska ett anslag till sistnämnda
belopp.
På de skäl väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört, och då det
så väl ur politisk som strategisk synpunkt är af synnerlig vigt, att
Norrbotten så snart som möjligt förbindes med Sveriges öfriga jern-
vägsnät, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att till fortsättning af arbetena å stambanan norr om Sollefteå
bevilja för år 1889 ett anslag af 2,500,000 kronor; lärande Eders
Kongl. Maj:t vilja, uppå föredragning af chefen för finansdepartementet,
besluta om sättet för anskaffande af härtill nödiga medel ®).
Hvad föredragande departementschefen i ofvan
berörda hänseenden hemstält och föreslagit täcktes
Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan af Statsrådets
öfrige ledamöter, i nåder gilla med befallning tillika,
att utdrag af detta protokoll skulle till finansdeparte¬
mentet öfverlemnas till ledning vid författandet af
Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen an¬
gående statsverkets tillstånd och behof.
‘) Se bil. till statsverkspropositionen: »Finansplanen».
Sjette hufvudtiteln.
65
2:o.
Med åberopande af livad departementschefen före behandlingen af
de särskilda anslagstitlarne yttrat, öfvergick departementschefen här¬
efter till redogörelsen för det af honom upprättade förslag till organi¬
sationen af det ifrågasatta landtbruks-, industri- och handelsdepartementet
samt anförde härvid följande:
»Enligt de af mig till statsrådsprotokollet den 30 December 1884
angifna allmänna grunder för det nya departementets verksamhet,
skulle denna komma att omfatta ej mindre en del frågor, som förut
utgjort föremål för civildepartementets beredning och handläggning,
utan äfven största delen af de göromål, som nu tillkomma kommers¬
kollegium, och vissa af dem, hvilka tillhöra landtbruksakademiens för-
valtningskomité.
Såväl kollegiets som förvaltningskomiténs befattning med ifråga¬
varande ärenden har varit af tvåfaldig art, i ty att den bestått i att
antingen till Kongl. Maj:t afgifva äskade utredningar och utlåtanden
eller ock såsom sjelfständig administrativ myndighet handlägga ären¬
dena. Då det icke kan ifrågakomma att i andra fall, än der sådant
af omständigheterna oundgängligen kräfves, öka den mångfald ärenden,
som af Eders Kongl. Maj:t i statsrådet afgöres, blir det följaktligen
nödvändigt att tillägga det nya departementet hufvudsakligen enahanda
sjelfständiga administrativa befogenhet, som nu tillhör de underordnade
myndigheterna, kommerskollegium och förvaltningskomitén; och som
någon obenägenhet synes vara rådande mot att åt departementschef
öfverlemnas afgörandet af vissa ärenden, och det . dessutom med fog
kan antagas, att i ett departement med den omfattning, som det ifråga¬
varande har att emotse, departementschefens tid kommer att tillbörligen
tagas i anspråk för handläggningen af de ärenden, som skola af honom
i statsrådet föredragas, och för tillsynen öfver departementet i dess
helhet, synes mig härvid lämpligast att åt särskilde embetsman i departe¬
mentet uppdrages att hvar för sig eller, der ärendenas vigt det fordrar,
gemensamt utöfva den administrativa beslutanderätt, hvarom här är fråga.
Innan jag dock ingår i en närmare redogörelse för den organisation,
som i detta hänseende påkallas, och hvilken organisation i viss mån
måste sättas i samband med och göras beroende af beskaffenheten af det
blifvande departementets öfriga göromål, torde det tillåtas mig att er¬
inra om, hvilka hufvudgrupper af ärenden skulle komma att tillföras
departementet från kommerskollegium, förvaltningskomitén och civil¬
departementet.
Bih. till Riksd. Prof. 1888. 1 Sami 1 Afd. 1 Häft. 9
Organisa¬
tionen af
landt¬
bruk»-,
industri-
och han¬
delsdepar¬
tementet.
V
66
Kommers-
kollegium.
Sjette hufvudtiteln.
Sedan, jemlikt nådiga brefvet den 22 December 1886, ett kommers-
rådsembete indragits, äro de mål och ärenden, som tillhöra kommers¬
kollegiets handläggning från och med ingången af 1887 fördelade å tre
rotlar på följande sätt:
Till första roteln höra ärenden angående:
reglering af konsulsdistrikt, tillsättande af konsuls- samt lönade
vicekonsulsbefattningar, konsulers förhållande i tjensten äfvensom kon¬
troll å deras verksamhet;
qvarlåtenskap efter svenske sjömän, som aflidit å utrikes ort;
tillkännagifvanden i anledning af konsulers rapporter om utländska
lagar, förordningar, kungörelser, påbud m. m. rörande handels-, sjö¬
farts- och tullförhållanden samt hamn-, lots- och karantänsväsende m. in.;
epidemiska sjukdomar samt smittosamma husdjurssjukdomar i ut¬
landet ;
tvister å utrikes ort mellan svenske fartygsbefälhafvare och be¬
sättningar ;
ersättning ej mindre till konsuler för understöd åt sjöfolk och
andra nödstälde svenske undersåtar, än ock till fartygsrederier och
befälhafvare för hemförande från utrikes ort af svenskt sjöfolk, jemte
utkräfvande hos vederbörande af godtgörelse för statsverkets utgifter
i omförmälda hänseenden;
granskning af uppbörden af konsulskassans andel i de vid kon¬
sulaten och vicekonsulaten influtna konsulatafgifter af svenska fartyg;
utrikes handeln och sjöfarten samt dermed förenade allmänna af-
gifter, handelsförhållanden med främmande magter (handels- och sjö-
fartstraktater samt konventioner i hvarjehanda ämnen);
svenska fartygs nationalitetshandlingar samt beifrande af fartygs-
rederiers och befälhafvares uraktlåtenhet att fullgöra derom gifna före¬
skrifter ;
det internationela signalsystemet för fartyg (upprättande af den
s. k. »code list» enligt nådigt bref den 3 Maj 1867);
meddelande och återkallande af tillståndsresolutioner för utvandrare¬
agenter, bestämmande af den säkerhet, som bör af sådan agent ställas,
med deraf föranledda åtgärder, äfvensom biträde åt utvandrare vid ut¬
förande af ersättningsanspråk eller rättegång mot utvandrareagent;
afgifvandet årligen af berättelse om Sveriges utrikes handel och
sjöfart.
Till andra roteln höra hufvudsakligast ärenden angående:
fabriker, handtverkerier och andra handteringar samt i allmänhet
/