10
Motioner i Andra Kammaren, N:o 21.
N:o 21.
Af herr J. BengtSSOn i Gfullåkra, om tillägg till § 8 af förordningen
om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862.
Att stadgandet i vår kommunalförfattning angående den kommunala
rösträttens inträdande och upphörande för egare och brukare af fast egen¬
dom är alltför sväfvande och otydlig, torde vara obestridligt, och då till¬
följd häraf de mest olika tolkningar af våra domstolar och af våra så att
säga auktoriteter i juridik göra sig gällande, så torde en rättelse och ett
förtydligande häraf i hög grad vara af behofvet påkallade och otvifvel¬
aktigt komma att emottagas med tillfredsställelse af allmänheten.
I § 8 af kommunalförvaltningen stadgas: att en hvar välfräjdad svensk
undersåte, som är medlem af en kommun samt enligt § 57 förbunden att
till kommunen erlägga skatt och icke häftar för oguldna kommunalutskyl-
der, skall under iakttagande af de närmare bestämmelser, som § 9 inne¬
håller, vara berättigad att deltaga i kommunalstämmans öfverläggningar och
beslut, och att enahanda rättighet tillkommer bolag; samt,
i § 4 att medlem af kommun på landet är en hvar, som der är mantals-
skrifven, äfvensom hvar och en, hvilken, utan att vara i kommunen mantalsskrif-
ven, derstädes är för fast egendom eller inkomst af kapital eller arbete till all¬
män bevillning uppförd;
och i § 57 heter det: skyldig att till kommunens i § 5 omförmälda
gemensamma utgifter lemna bidrag är en hvar, som inom kommunen,
Motioner i Andra Kammaren, N:o 21.
11
ehvad han derstädes bosatt är eller ej, eger eller brukar hemman, hemmans-
del eller annan i mantal satt jord eller från hemman under full egande-
rätt afsöndrad eller till allmän bevillning för sig taxerad fastighet eller
derstädes idkar bergsbruk, fabriksrörelse, handel, handtverk eller annan till
allmän bevillning taxerad näring, äfvensom en hvar, som inom kommunen
sitt rätta bo och hemvist har och eger sådan inkomst, att bevillning till
staten enligt Art. II i bevillningsstadgan derför skall såsom för inkomst
af kapital eller arbete erläggas, samt att enahanda skyldighet åligger bolag.
Men i ett senare moment af samma § heter det: Jordegare eller bo¬
ställsinnehafvare, som åt landbo eller arrendator upplåtit jord eller boställe,
är för erläggandet af kommunalutskylder derför befriad, enär dessa utskyl-
der enligt mom. I i denna § skola af brukaren erläggas; och vidare
i § 9, att för fastighet, som innehafves af landbo eller arrendator,
röstar innehafvaren; och slutligen stadgas det
i § 59, att den i samma § föreskrifna fyrktalslängden skall, under
iakttagande af de bestämmelser och undantag §§ 8 och 9 innehålla, utgöra
kommunens röstlängd.
Att alla dessa stadganden gifva tillfälle till olika tolkningar, oegent¬
lighet och orättvisa vid skeende åboombyten å fast egendom, är fullt kon-
stateradt. Vid laglig fardag, som inträffar i mars månad, ske i regel alltid
åboombytena, och oaktadt den nye egaren eller brukaren i de flesta fall
genom köpe- eller arrendekontrakt förbindes till att från och med tillträ¬
desdagen ansvara för alla af egendomen utgående onera, således äfven kom¬
munalskatter, hvilken skyldighet också redan åligger honom enligt sista
momentet af § 57, så nekas han likväl i de flesta fall att, sin rätt lik¬
mätigt enligt stadgandet i § 9, utöfva rösträtt derför, och detta fastän ett
fullgörande af att erlägga skatt till kommunen väl ändå borde vara det
väsentliga vilkoret och skälet för att omedelbart inträda i utöfvandet
af kommunal rösträtt, ty i annat fall kan han nekas under en lång tid eller
till dess ny fyrktalslängd blifvit upprättad att deltaga i öfverläggningar och
beslut rörande kommunala utskylder och kostnader, i hvilkas bestridande
han dock är skyldig att deltaga. Vådan häraf blir så mycket värre, ju
större del af kommunen hans egendom utgör, och fall kunna inträffa, då
han under sin rösträtts-löshets tid kan få vid sin egendom häftade utskylder,
hvilka under en följd af år kunna blifva honom en rent af odräglig börda,
så mycket förhatligare naturligtvis genom det sätt, hvarpå de tillkommit.
Enahanda olägenhet kan komma att drabba den, som öfvertager förut
taxerad bergsbruks- och fabriksrörelse.
12
Motioner i Andra Kammaren, N:o 22.
För afhjelpande! af de olägenheter, jag här ofvan framhållit, vågar jag
vördsamt föreslå,
det Riksdagen ville för sin del antaga såsom ett
3:dje moment till § 8 af Kong!. Maj:ts nådiga förord¬
ning af den 21 mars 1862 angående kommunalstyrelse
på landet följande tillägg:
Person, som förvärfvar sig egande-, besittnings-
eller arrenderätt till fastighet eller öfvertager i gång
varande och förut taxerad rörelse, inträder omedelbart
i den rösträtt, som innehafvande! af fastighet eller rö¬
relse grundar, så snart han nemligen tillträdt denna
samt hos vederbörande med handlingar styrkt detta, så
att anteckning derom kunnat göras i röstlängden.
Hos lagutskottet, till hvars behandling motionen torde blifva hänvi¬
sad, anhåller jag vördsamt, att utskottet ville erforderligen omredigera före¬
stående tillägg, så att det af mig åsyftade ändamålet vinnes.
Stockholm den 18 januari 1888.
J. Bengtsson.
N o 22.
Af herr G. F. Östberg, om beviljande af ett extra anslag aj 25,000
kronor för skogsodlingens befrämjande.
I januari månad sistlidna år väckte jag i Andra Kammaren en motion
angående statsanslag till skogsodlingens befrämjande. Dervid anförde jag,
att ehuru denna angelägenhet läge inom området för landstingens och hus-