Motioner i Andra Kammaren, N:o ISO.
1
N:o 180.
Af herr G. F. Ostberg, om skrifvelse till Kongl. Maj:t med be¬
gäran om utarbetande och framläggande af förslag till in¬
rättande of en styrelse för förvaltning af ärenden rörande
jordbruket och dess binäringar.
Förslaget om inrättande åt ett nytt statsdepartement för landtbruk,
industri och handel har framkallats af den allmänt rådande uppfattningen’
att de myndigheter, hvilka haft att förvalta dessa angelägenheter, nemligen
landtbruksakademiens förvaltningskomité och kommerskollegium, icke äro för
sina uppgifter lämpligt organiserade. Då innevarande Riksdag icke antagit
det hvilande förslaget till grundlagsändring rörande det nya departementet,
och till följd deraf det framlagda förslaget till organisation af detsamma för¬
fallit, synes ett nytt förslag i samma rigtning icke kunna med hopp om
framgång upptagas under den närmaste framtiden. Behofvet af förändring i
sättet för de ifrågavarande ärendenas förvaltning qvarstår emellertid oför-
minskadt, och det torde i frågans nuvarande skede vara en pligt för Riks¬
dagen att angifva den rigtning, i hvilken eu lösning af densamma enligt
Riksdagens åsigt hör sökas. Det är denna uppfattning, som föranledt mig
att framlägga förslag till ett uttalande från Riksdagens sida.
Då landtbruksärendena hittills handlagts alldeles skilda från de ärenden,
som angå industri och handel, och då dessa ärenden icke ega det samband
med hvarandra, att deras sammanförande under en gemensam förvaltnings¬
myndighet kan vara af någon vigt, kan man utan olägenhet söka att till en
början särskildt ordna förvaltningen af jordbruksärendena. Det synes så
mycket mera lämpligt att först företaga denna del af frågan, som olägen¬
heterna af den nuvarande organisationen äro störst på detta område.
Enär det af flere anledningar icke lärer kunna ifrågasättas, att jord¬
bruksärendena förläggas till en administrativ byrå under civildepartementet,
synes det lämpligast, att en särskild landtbruksstyrelse anordnas, ungefär
såsom i Norge är händelsen. Det har visserligen ifrågasatts, att en byrå
för ifrågavarande ärenden skulle kunna förläggas till domänstyrelsen, men
Bih. till Riksd. Prot. 1888. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 40 Raft.
2
Motioner i Andra Kammaren, N:o 180.
dä kostnaden i sådant fall icke kunde blifva väsentligt lägre, och svårighet
dessutom torde möta för chefen i detta embetsverk att utom de tidsödande
göromål, som nu åligga honom, jemväl egna tillräcklig uppmärksamhet åt de
vigtiga angelägenheter, som ytterligare skulle komma att tillhöra hans verk¬
samhet, synes det vara lämpligare, att en fristående styrelse för landthruks-
ärendena upprättas.
Huru en sådan styrelse bäst skulle organiseras, lärer kräfva en nog¬
grannare pröfning, än Riksdagen nu kan egna denna fråga, men det synes
nödvändigt att här framlägga ett utkast till en sådan organisation, på det
att Riksdagen må kunna bilda sig ett omdöme, huruvida en lösning i den
angifna rigtningen må anses önskvärd.
Den föreslagna styrelsen skulle från landtbruksakademiens förvaltnings-
komité öfvertaga tillsynen och kontrollen öfver landtbruksinstituten, landt-
bruksskolorna, de kemiska stationerna, mejeristationerna, frökontrollanstalterna,
landtbruksingeniörerna och stipendiaterna, undervisarne i boskapsskötsel, mejeri¬
hushållning samt ullkultur och schäferiskötsel, entomologer, mejeriagenter,
undervisarne i husslöjd, fiskeriintenden med assistenter, undervisaren i fisk¬
odling och fiskeriagenterna i London och Berlin. Dessutom borde styrelsen
kunna ombesörja den förberedande granskningen af ansökningar om odlings¬
lån, hvilken nu sker genom eu extra byråingeniör i väg och vattenbyggnads¬
styrelsen, äfvensom tillhandagå domänstyrelsen med algifvande åt utlåtanden
i tekniska frågor. , , ,,
Frågan om fiskeriväsendets ordnande är för närvarande hviiande nos
Kongl. Maj:t. Den för uppgörande af förslag till ordnande af denna för
vårt° land vigtiga angelägenhet tillsatta komité afgaf den 3 mars 1883 ett
yttrande, hvari föreslås upprättande af en fristående fiskeristyrelse, som borde
öfvertaga alla de ärenden rörande fiskeriväsendet, som för närvarande be¬
handlas af kommerskollegium och landtbruksakademiens förvaltningskomité.
Komitén angaf såsom skäl för sitt förslag, dels att fiskerinäringen sålunda
skulle blifva bättre tillgodosedd, dels att större enhet i ärendenas behandling-
skulle vinnas. Samma mål skulle med mindre kostnad kunna vinnas genom
att förlägga samtliga fiskeriärenden under den nu föreslagna landtbruks-
styrelsen. Huruvida, på sätt komitén föreslagit, ett större antal fiskeri-
tjenstemän i orterna hehöfver anställas, är eu fråga, som icke här behöfver
tagas i betraktande.
Till följd af de till landtbruksstyrelsen hörande ärendens natur maste
en mängd inspektionsresor årligen företagas inom olika delar af landet, hvar¬
för såväl chefens som de underlydande tjenstemännens tid till ej obetydlig
del komme att upptagas af sådana resor.
I spetsen för styrelsen måste sättas en direktör — landtbruksdirektör
Motioner i Andra Kammaren, N:o 180. 3
med beslutanderätt i alla frågor. Under honom synas erfordras trenne tek¬
niskt bildade tjensteman för att bereda ärendena och biträda vid inspektioner.
En af desse borde handlägga frågor rörande landtbruksläroverken, boskaps¬
skötseln, mejerihushållningen, frökontrollen och kemiska stationerna — med
med titeln byråingeniör. En annan skulle handlägga ärenden rörande landt,-
bruksingeniörerna samt husslöjden äfvensom bereda ansökningarne om odlings¬
lån och ifrågakommanda utlåtanden till domänstyrelsen — äfven med titeln
byråingeniör. En tredje skulle handlägga fiskeriärenden och borde öfvertaga
den nuvarande fiskeriintendentens göromål, hvarefter denna befattning kunde
indragas; denne tjensteman kunde erhålla titeln fiskeriinspektör. Dess¬
utom erfordrades en sekreterare för expeditionen och registratorsgöromålen.
I öfverensstämmelse härmed föreslås följande stat:
1 landtbruksdirektör ......................
|
kronor
|
7,000: —
|
2 byråingeniörer............................
|
»
|
8,000: —
|
1 fiskeriinspektör...........................
|
|
4,000: —
|
1 sekreterare .................................
|
»
|
3,000: —
|
Extra biträde och expenser..........
|
»
|
5,000: —
|
|
kronor
|
27,000: —.
|
Å andra sidan skulle åtskilliga nu utgående anslag kunna indragas.
Till landtbruksakaderaien utgår för närvarande af statsmedel:
aflöning åt 6 föredragande........................ kronor 2,100: —
» sekreteraren........................... » 4,000: —
» kamrerare, notarie och kanslist 4,250: —
» vaktbetjening ....................... » 100: —
kronor 10,450: —.
Hela detta belopp lärer kunna indragas, ty då akademien är i till¬
fälle att af egna medel betala
till
|
direktören ..........................
|
............. kronor 600
|
—
|
»
|
sekreteraren..........................
|
.............. » 1,000
|
—
|
»
|
föredragandena ......................
|
.............. » 3,150
|
—
|
|
bibliotekarien...................
|
............. » 300
|
—
|
»
|
notarien ................................
|
.............. » 300
|
—
|
»
|
ombudsmannen ..................
|
.............. » 400
|
—
|
|
vaktmästaren........................
|
.............. » 750
|
—
|
och »
|
expenser..................................
|
.............. > 2,800
|
—
|
|
|
kronor 9,300
|
|
4
Motioner i Andra Kammaren, N:o 180.
så måste denna summa anses tillräcklig' för att, efter omorganisation af landt-
bruksakademiens administration, bestrida de arfvoden och expenser, som fram¬
deles blefve behöfliga.
År 1858 beviljades anslag till experiment vid experimentalfältets
jordegendom och till aflöning åt en inspektor, hvilka anslag nu utgöra
respektive 3,000 och 2,800 kronor. Då år 1874 anstälts en agrikultur-
kemist och en assistent åt honom och år 1885 en växtfysiolog, och sedan
jordegendomen numera hufvudsakligen användes till en handelsträdgård, synas
dessa anslag kunna indragas, hvaremot agrikultur kemisten och i synnerhet
växtfysiologen behöfva ökade anslag till biträden och omkostnader. Om
dessa behof beräknas till 3,000 kronor, skulle här en besparing kunna göras
af 2,800 kronor. Vidare skulle indragas arfvodet till den extra byråingeniören
i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, 3,000 kronor, och aflöningen till fiskeri-
intendenten, 4,000 kronor.
De sålunda ifrågasatta besparingarna uppgå tillsammans till 20,250
kronor. Då kostnaden för den nya styrelsen beräknats till 27,000 kronor,
skulle alltså den ökade kostnaden utgöra inalles 6,750 kronor, oberäknadt
hyra för embetsverket.
Af ofvanstående förslag framgår, att organisationen af eu landtbruks-
styrelse icke kommer att kräfva någon betydligare uppoffring af statsmedel.
Jag vågar alltså hemställa,
att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t an¬
hålla, att Kongl. Maj:t behagade låta utarbeta och för
Riksdagen framlägga förslag till inrättande af en styrelse
för förvaltningen af ärenden rörande jordbruket och dess
binäringar.
Stockholm den 7 april 1888.
G. F. Östberg.
Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1888.