Motioner i Andra Kammaren, N:o 171.
1
N:o 171.
Af herr A. P. Danielson, om skrifvelse till Kongl. Maj:t i fråga
om utgifvande af en statstidning för legala tillkänna-
gifvanden in. m.
Länge har den uppfattningen varit mera allmänt gällande, att den an¬
nonsering, som finnes i lag aubefald och som upptages i Post- och Inrikes-
tidningar, är till följd af annonsernas dyrhet en tunga för den stora allmän¬
heten och särskildt för den fattigare befolkningen mycket tryckande.
Det bär uppgifvits att svenska akademien genom åberopande af er¬
hållet privilegium af den 20 december 1791 vore såsom utgifvare af Post-
och Inrikestidningar ensam berättigad att få nämnda tidning erkänd som
den enda med laga vitsord att upptaga den i lag anbefalda annonseringen
i »allmänna tidningarne».
Då emellertid svenska akademien icke, på sätt i tryckfrihetsförord¬
ningen stadgas, förnyat det uppgifna privilegiet, utan på 1830-talet lät det
förfalla, lärer väl deraf ej hinder möta att ordna den lagtvungna annonse¬
ringen mera tidsenligt och på annat sätt än nu.
Enär denna i lag anbefalda annonsering i allmänna tidningarne med
skäl kan hänföras till en lagtvungen skatt, som är pålagd svenska folket
i alla de fall, då allmänna eller enskilda rättsförhållanden eller borgerliga
angelägenheter i lag så bjuda, så torde äfven vara skäl att tillse, att denna
skatt icke utgår med större belopp, än behof vet klöfver, och att den icke
godtyckligt bestämmes af en enskild person eller af svenska akademien.
Bih. till Riksd. Prof. 1888. 1 Samt. 2 Afd. 2 Band. 33 Höft. 1
2 Motioner i Andra Kammaren, N:o 171.
Det är nogsamt bekant att, ehuru Post- och Inrikestidningar utgår i en
upplaga af icke så betydligt antal exemplar och eger en mycket begränsad
läskrets mot en del andra tidningar, den ändock gifver svenska akademien
betydlig inkomst derigenom, att akademien bortarrenderat tidningen till
enskild person. Huru stor arrendesumma som betingats kan jag icke upp¬
gifva, emedan svenska akademien har vägrat att gifva meddelande derom,
som synes af statsrevisorernas senaste berättelse eller den, som afgifvits öfver
granskningen af statsverkets räkenskaper och förvaltning för 1886, sidorna
278—285, hvartill jag i detta afseende vågar hänvisa.
För att i förenämnda afseende få, som mig synes, en skattejemkning
för den stora allmänheten och för att på samma gång få ett mera allmänt
och verkligt gagn af den lagtvungna annonseringen, har jag trott tiden
vara inne, att Riksdagen vidtager åtgärder i denna fråga. Jag har nemli¬
gen tänkt mig att sådana tillkännagifvanden, som äro såväl för emhetsmyn-
digheter som enskilde enligt lag och författningar påbjudna, må kunna in¬
föras i en statstidning, afsedd uteslutande för dylika tillkännagifvanden och
meddelanden från Riksdagen samt regeringen i vissa ärenden. Jag anser
att denna tidning skulle utgifvas under statens kontroll och utdelas till
embetsverk och myndigheter samt rikets kommuner äfvensom finnas att
tillgå genom prenumeration och försäljning; att tryckningen af sagde tid¬
ning borde ske efter täflan, genom aftal för viss tid, med enskildt tryckeri
i hufvudstaden, eller så som i vanliga fall för tryckning af de så kallade
länskungörelserna tillgår, samt att annonspriset för legala annonser beräkna¬
des till så lågt pris som möjligt och så, att endast omkostnaden för tidnin¬
gens utgifvande blefve i medeltal ersatt.
Då ordnandet af förenämnde, af mig afsedda fråga, som rätt vä¬
sentligen berör den stora allmänheten såväl beträffande penningar som i
rättsligt hänseende, svårligen torde kunna komma till stånd utan en före¬
gående utredning, anser jag lämpligast vara, att Riksdagen ville hos Kongl.
Maj:t anhålla om eu sådan utredning och att Kongl. Maj:t ville till Riks¬
dagen afgifva förslag till frågans fullständiga ordnande i det af mig angifna
syfte.
På grund af hvad jag här i korthet anfört vågar jag vördsamt yrka,
att Riksdagen må hos Kongl. Maj:t anhålla, att
Kongl. Maj:t täcktes föranstalta om utredning i syfte
att alla legala tillkännagifvanden såväl af embetsmyn-
digheter som enskilde i de fall, då sådana offentliga till-
Motioner i Andra Kammaren, N:o 171.
3
kännagifvanden äro enligt lag och författningar dem
ålagda, må införas i en statstidning, afsedd uteslutande
för dylika tillkännagifvanden och för meddelanden från
regeringen och Riksdagen i vissa ärenden, utgifven under
statsmyndighets kontroll samt så ordnad, att berörda
tillkännagifvanden med lätthet må kunna i sina olika
grupper igenfinnas och med minsta möjliga kostnad för
vederbörande, hvilken utredning äfven torde omfatta
frågan i hvad mån och på hvilket sätt samma statstid¬
ning borde kostnadsfritt utdelas, samt till nästa Riksdag
inkomma med förslag i ämnet.
Om remiss till vederbörligt utskott anhålles.
Stockholm den 22 februari 1888.
A. P. Danielson.