Motioner i Andra Kammaren, N:o 149.
1
N:o 149.
Af herr A. E. Petersson i Hamra ra. fl., om skrifvelse till
Kongl. Maj:t med begäran om utredning och uppgörande
af ny reglering för statens embets- och tjenstemäns aflö¬
ning samt om beviljande af statsanslag för utredningens
verkställande.
Under 1887 års riksdagar väcktes af oss motion rörande förändrade
grunder för aflöning af statens embets- och tjenstemän. Vid januari¬
riksdagen hann ej denna motion att blifva behandlad före riksdags-
upplösningen och vid majriksdagen blef den af statsutskottet i dess ut¬
låtande n:o 47 afstyrkt på skäl: att det med motionen afsedda syftet
syntes utskottet inveckladt, tidsödande och kostsamt för dess utredande,
samt att det vid tillämpningen af de föreslagna nya grunderna skulle
möta svårigheter vid markegångssättningen, der stridiga intressen skulle
komma att göra sig gällande, och att den ifrågasatta förändringen vore
otidsenlig. Derjemte framhölls, att, då Riksdagen kort förut afslagit kro-
noarrendatorernas begäran att få betala sina arrenden efter markegångs-
pris, ett afslag på yrkandet om tjenstemännens aflöning efter samma
grunder vore ännu mera befogadt.
På dessa skäl blef motionen af Riksdagen afslagen.
Det kan synas vågadt att redan vid innevarande års riksdag åter¬
komma med samma motion, men de skäl, som af utskottet anförts emot
motionen och den knapphändiga behandling, som egnades densamma,
aro icke för oss så öfvertygande, att vi ej med tillförsigt våga antaga
det icke de vigtiga intressen, som i motionen beröras, förr eller senare
skola lösas i den rigtning som af oss blifvit föreslagen.
Hänvisande till vår motion n:o 56 vid sistlidet års januaririksdag,
få vi såsom motiv äfven nu åberopa de framställningar som deri före¬
komma, dock med den skilnad att det lysande tillstånd, som då ansågs
ega rum i statsfinansielt hänseende, numera icke förefinnes, hvarjemte
Bih. till Riksd. Prof. 1888. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 26 Höft. 1
2
Motioner i Andra Kammaren, N:o 149.
behofvet af en ändring i aflöningssystemet från flera håll inom landet
blifvit framhållet såsom ett önskningsmål och att den fordom med rätta
tillämpade grunden för aflöningen, genom värdet af jordbrukets produk¬
ter såsom norm, ånyo borde komma till heders. Det stora prisfall å
landtbruksprodukter, som under det sista halfåret ytterligare egt rum,
har derjemte ännu mer visat befogenheten af vårt påstående, att en
omreglering af tjenstemännens aflöning med snaraste bör ega rum.
På grund af det anförda få vi vördsamt föreslå, att Riksdagen ville
besluta,
l:o att till Kongl. Maj:t aflåta en underdånig skrif¬
velse med begäran, att Kongl. Maj:t täcktes till nästa
Riksdag låta utreda och uppgöra en reglering af
samtlige statens embets- och tjenstemäns löner, byggd
på grunderna af nuvarande kontanta lönebelopp, om¬
satt i naturaprodukter till hälften råg och hälften korn,
efter ett tjuguårigt medelmarkegångspris från 1866
till och med år 1886 samt att såväl särskilt utgående
tjenstgöringspenningar,ålderstilläggoch pensioner blifva
efter samma grunder beräknade för att allt sammans
sedermera utgå efter årets markegångspris, och att i
afvaktan härå vid utnämning till embete eller tjenst
måtte i de utfärdade fullmakterna eller konstitutoria-
len intagas vilkoret, att den utnämnde är skyldig
att underkasta sig de förändrade lönevilkor, som af
Riksdag och regering kunde blifva beslutade.
2:o att till Kongl. Maj:t,s förfogande ställa ett för¬
slagsanslag å femtusen (5,000) kronor till bestridande
af kostnaderna för utredningen af den sålunda begärda
löneregleringen.
Om remiss till statsutskottet anhålles.
Stockholm den 28 januari 1888.
Axel Edvard Petersson. C. J. Jakobson.
Oscar Larsson. Nils Jönsson.
Gustaf Anderson. J. Ericsson.