14
Motioner i Andra Kammaren, N;o 127,
N:o 127.
Af herr A. M1SS0I1 i Rinkaby, om ändringar i kronoarrendatorernas
arrendevilkor.
Under det svåra betryck, hvarunder den svenska modernäringen
suckar, äro arrendatorerne af statens domäner de, som kanske äro mest
att beklaga.
Detta undgick icke heller sistlidne Riksdag, som beslutade, att de
arrendatorer, som ansågo sig vara för hardt betungade, skulle hafva rätt
att uppsäga arrendet till afträde den 14 mars 1889, men dermed äro
de förlustige icke allenast optionsrätt utan äfven andra förmåner, som
komma dem till del, hvilka hafva ett billigt arrende. Uppsägningen af
arrendet medför ingen rätt för arrendator!! att återfå arrendet på annat
vis än genom högsta bud å auktion; derom är ju icke så mycket att
orda, men så kommer det förseglade anbudet och för några kronors
öfverbud störtar arrendatorn från det hem, der han med stora uppoff¬
ringar nedslagit sina bopålar.
Det förseglade anbudet kan man med skäl anse för ett lockbete
för att dermed uppbringa arrendet till oskäligt högt pris, hvilket
bjudaren framdeles kan dyrt få ångra.
Om nu detta försåtliga anbud afskaffades, kan staten ingenting
förlora, alldenstund domänstyrelsen har rätt att pröfva antagligheten
af högsta budet.
Det är naturligtvis inga andra arrendatorer, som afsåga sig arren¬
det än just sådane, som äro allt för högt betungade.
En sådan arrendator har kunnat nedlagt stora kostnader å bo¬
stället, icke endast å byggnaderna utan äfven för jordens drainering,
gödsling och förbättrande och under flera år med tålamod dragits med
15
Motioner i Andra Kammaren, N:o 127.
förlust på arrendet i hopp om kommande bättre konjunkturer. Om nu,
sedan han uppsagt arrendet, ett försegladt anbud uttränger honom, så
måste han, som vid sitt tillträde förskaffat sin bosättning under dyra
tider, nu hastigt realisera densamma till rampris och derigenom blifva
alldeles ruinerad. Efter mitt förmenande äro sådane arrendatorer allt
för styfmoderligt behandlade gent emot dem, som innehafva ett billigt
eller medelmåttigt arrende.
Ehuru Riksdagen så nyligen behandlat denna fråga, gifva dock
dessa svenska medborgares ömmande omständigheter mig tillräcklig an¬
ledning att begära ändring uti nämnda riksdagsbeslut, hvarföre jag efter
de motiv, jag i största korthet anfört, vill vördsamt föreslå:
1. att de arrendatorer af statens domäner, som upp¬
sagt arrendet till afträde, må få nytt arrende efter den
arrendeafgift, som dertill utsedde män föreslå, eller
ock på öppen auktion.
2. att vid auktion för bortarrenderandet af statens
domäner hädanefter förseglade anbud må afskaffas.
Om remiss till vederbörligt utskott anhålles.
Stockholm den 28 januari 1888.
Anders Nilsson.
I denna motion instämmer:
P. Truedsson.