5
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 5.
Kong], Maj:ts pröfning underställas hvilket arbetssätt, som för fullgörande
af styrelsens åligganden kan finnas lämpligast, får utskottet hemställa,
att herr P. M. Söderbergs motion icke må till nå¬
gon Riksdagens åtgärd föranleda,
Stockholm den 17 juni 1887.
På utskottets Vägnar:
W. STRÅLE.
Reser vilt] on:
af herr P. Af. Söderberg.
X:o 5.
Ank. till Riksd. kansli den 20 Juni 1887, kl. 12 midd.
Första Kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande n:o 4, i anled-
■ nrng aj en utaf herr P. Al. Söderberg värkt motion om sam¬
manförande af gällande stadgarn!en angående förvalt¬
ningen af kronans jordbruksdomäner och utarbetande af
beskrifning ä dessa egendomar.
Uti en inom Första Kammaren väckt, till Första Kammarens till¬
fälliga utskott n:o 2 hänvisad motion, har herr P. M. Söderberg hemstält,
6
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 5.
att Riksdagen måtte besluta skrifvelse till Konungen, dels om lämpligt
sammanförande af alla de stadganden, hvilka för förvaltningen af kro¬
nans jordbruksdomäner äro gällande, dels ock om utarbetande af en så
beskaffad beskrifning å hvarje särskild egendom, att derpå må kunna
grundas ett begrepp om hvarje egendoms ungefärliga arrende värde.
Såsom hufvudsakligt skäl för förslaget anför motionären, att det
måste vara en angelägenhet af mycket betydande vigt, att de utarrende¬
rade kronoegendomarne väl liandhafvas, icke allenast för den inkomst af
omkring 3,000,000 kronor, som tillföres statskassan, beroende i väsentlig
mån derpå, huru egendomarne förvaltas, utan än mera genom det före¬
döme i jordbruksnäringens rätta bedrifvande, staten genom sin domän¬
förvaltning är i tillfälle dervid lemna andra jordbrukare, om de utarren¬
derade statsdomänerna bringas upp till ett slags mönsterfarmer i alla delar
af landet, samt att det dock vore alltför väl bekant, dels att de år 1882
faststälda nya grunderna för förvaltningen af statens jordbruksegendomar
i vissa delar icke visat sig ändamålsenliga, dels äfven att den nyinrättade
domänstyrelsen icke, bland annat i fråga om arrendekontrakt, som utfär¬
dats före år 1883, tillämpat dessa nya grunder, exempelvis i så vigtiga
frågor, som då arrendator sökt att få grundförbättringar ersatta, ehuru
motionären föreställer sig, att en sådan uraktlåtenhet icke kunde vara
öfverensstämmande med Riksdagens mening. Ett lämpligt sammanförande
af gällande stadganden, rörande donna förvaltningsgren, anser derför mo¬
tionären vara af behofvet påkalladt i flera afseenden, i främsta rummet
för arrendatorerna och andra, hvilkas rätt är deraf beroende, emedan der¬
igenom bereddes den möjlighet att förskaffa sig erforderlig kännedom om
rättigheter och skyldigheter vid statsdomänernas skötande; för statens
embete- och tjensteman en betydande lättnad vid tillämpning af berörda
stadganden och prejudikat eller praxis; och icke minst gagneligt skulle,
enligt motionärens åsigt, ett sådant sammanförande på ett ställe blifva,
emedan det skulle möjliggöra en jemförelsevis ganska lätt öfversigt och
framkalla eu fruktbärande kritik af hvad som vore i behof af ändring
eller tillägg, samt sålunda kunna tjena samtliga jordbrukare till ledtråd.
Sammanförandet af stadgande^ anser motionären borde innefatta:
l:o) inledande kort historik öfver
a) äldre tiders domänförför vältning med angifvande af, huruledes de
särskilda hufvud grupperna af civilstats- och militie- m. fl. boställen till
statsverket indragits;
b) besvär, som vidlåda statsdomänerna eller från hvilka de äro
befriade;
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 5. 7
2:6) domänstyrelsen och de allmänna grunderna för förvaltningen
af jordbruksdomänerna.
8:oj särskilda bestämmelser vid statsdomänernas förvaltning, preju¬
dikat, praxis o. d.
Efter att derefter. hafva redogjort för åtskilliga stadgan den i kongl.
kungörelsen den 17 december 1799 och militieboställsordningen den 23
januari 1 <S30 samt åberopat eu del kongl. bref i fråga om förvaltningen
af kronodomänerna, anför motionären åtskilliga exempel på af kongl. do¬
mänstyrelsen fattade beslut i detaljfrågor, och tillägger att, såsom eu lämp¬
lig fortsättning af samman föringen, borde angående hvarje särskild ut¬
arrenderad egendom upprättas beskrifning, upptagande läge, afsättnings¬
ort och kommunikationsmedel, areal, arrendeafgift, taxeringsvärde, antal
vin i erfödda, kreatur in. m., af beskaffenhet, att derpå må kunna grundas
ett begrepp om hvarje egendoms ungefärliga arrendevärde och beboelig-
het, hvilket allt motionären anser, utom förut antydda gagn för det all¬
männa, böra föranleda till att eu mängd dugliga jordbrukare skulle deruti
kunna lätt nog uppsöka för dem lämpliga kronoarrenden. Slutligen
förklarar sig motionären hafva grundad anledning antaga, att, om utarbe¬
tandet af sammanföringen uppdroges åt eu för sin uppgift kompetent och
intresserad person, som blefve iståndsätta att uteslutande egna sig deråt,
arbetets fullbordande icke skulle erfordra längre tidrymd än omkring ett år.
Lika med motionären anser utskottet af vigt, att de utarrenderade
kronoegendomarne väl skötas och handhafvas samt uppdrifvas till den
största afkastning, som med eu ändamålsenlig skötsel är förenlig; och
torde, i samma mån som stafvande! härefter lyckas, det af motionären
jemväl uppstälda målet för domänförvaltningen att lemna föredöme åt
andra jordbrukare varda vunnet.
Om nu, såsom motionären anför, de år 1882 faststälda nya grun¬
derna för förvaltningen af statens jordbruksdomäner i vissa delar icke
visat sig ändamålsenliga med afseende å egendomarnes skötsel och om,
såsom motionären jemväl påstår, kongl. domänstyrelsen icke tillämpat
dessa nya grunder, der så skolat ske, lära några ändringar i dessa för¬
hållanden till det bättre icke kunna åstadkommas genom sammanföring
af gällande författningar, lika litet som en dylik åtgärd lärer leda till de
utarrenderade egendomarnes bättre skötsel eller uppdrifvande till den
högsta afkastning. Arrendatoremas rättigheter och skyldigheter äro i
kontrakten bestämda, och något annat än hvad dessa innehålla behöfva
arrendatorerna icke för åtnjutande af sina rättigheter eller för fullgörande af
sina skyldigheter känna. Om någon ovisshet i fråga om kontraktets tyd¬
ning skulle för eu eller annan arrendator uppstå, kan han utan kostnader
8
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 5.
och nämnvärd olägenhet erhålla erforderliga upplysningar af domäninten¬
denter eller andra vederbörande. För arrendatorerna är den föreslagna
sammanföringen således af föga gagn, och om den än kunde lända till
beqvämlighet för statens embets- och tjenstemän, som hafva med domän¬
förvaltningen att göra, torde detta ej innefatta tillräckliga skäl att för
ändamålet använda statsmedel.
Eu historik öfver äldre tiders domänförvaltning, med angifvande af
huruledes de särskilda hufvudgrupperna af civilstats- och militie- m. fl.
boställen till statsverket indragits, synes väl kunna vara af intresse, men
knappast till något praktiskt gagn; de besvär, som vidlåda statsdomänerna,
såsom vägunderhåll, kyrko- och prästgårdsbyggnad in. fl. utskylder äro
olika för hvarje egendom och variera till beloppen för samma egendom
hvarje år, och en historik öfver dem kan således icke vara till annan
nytta än att en arrendator får kännedom om hvilka besvär, som vidlåda
egendomen, men så pass mycken kännedom om de jorden vidlådande
onera lärer nog hvarje arrendespekulant hafva eller kan i annan händelse
lätt förskaffa sig. Särskilda bestämmelser vid statsdomänernas förvaltning,
prejudikat, praxis m. in. och hvad under denna afdelning af motionären
anförts, såsom lösryckta delar af kongl. kungörelsen den 17 december
1799 och kongl. militieboställsordningen den 23 januari 1836 samt en
del af kongl. domänstyrelsen i särskilda frågar fattade beslut, torde nog
för do förvaltande myndigheterna vara i erforderliga delar kända, utan
att särskild sammanföring deraf kan anses behöflig. Att, såsom motionä¬
ren förestält sig, såsom eu lämplig fortsättning af sammanföringen låta
angående hvarje särskild utarrenderad egendom upprätta beskrifning, upp¬
tagande läge, afsättningsort och kommunikationsmedel, areal, arrendeafgift,
taxeringsvärde, antal vinterfödda kreatur m. m. af beskaffenhet, att derpå
må kunna grundas ett begrepp om hvarje egendoms ungefärliga arrende¬
värde och beboelighet, lärer väl knappast vara utförbart, då kartor öfver
större delen af egendomarne, enligt utskottet meddelade upplysningar, ej
finnas, och der de finnas, arealen i åker och äng nästan årligen undergår
förändringar; då taxeringsvärdena ändras ungefär hvart tredje år, och då
antalet vinterfödda kreatur varierar nära nog hvarje år allt efter foder¬
tillgång m. fl. omständigheter, hvarförutom utskottet anser eu sådan an¬
ordning vara alldeles ändamålslös, enär i samband med hvarje egendoms
utbjudande till arrende aulctionskungörelser utfärdas med så fullständig
beskrifning å egendomen och dess förmåner, som efter förut skedd ar¬
rendeuppskattning kan åstadkommas, hvarjemte för hvar och en står fritt
att af de uti kongl. domänstyrelsen och hos länsstyrelserna förvarade
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 5 9
arrendeliggarne och öfriga handlingar förskaffa sig de upplysningar
som finnas. J ö ’
På grund af hvad utskottet nu anfört får utskottet hemställa,
att herr P. M. Söderbergs förevarande motion fin¬
nas utan afseende.
Stockholm den 17 juni 1887.
På utskottets vägnar:
W. STRÅLE.
Reservation:
af herr P. M. Söderberg.
Bih. till Biksd. Prot. 1887. B. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 3 Raft.
2