4
Lagutskottets Utlåtande N:o 9.
varande fallet förklarats hafva mött redan mot erhållande af lysning, en
förberedande åtgärd af rent borgerlig betydelse.
På de grunder, utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa,
att ifrågavarande motion icke må vinna Riksdagens
bifall.
Stockholm den 15 februari 1887.
På lagutskottets vägnar:
AXEL BERGSTRÖM.
tf:o 9.
Ank. till Riksd. kansli den 15 febr. 1887, kl. 12 midd.
Lagutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad
lagstiftning i fråga om borgen.
Från Andra Kammaren har lagutskottet fått emottaga en inom nämnda
kammare af herrar O. W. Redelius och J. Petersson i Boestad afgifven
motion (n:o 40), så lydande:
»Ingen lärer vara okunnig om de förderfliga följderna af nu rådande
borgenssystem. Alla veta vi, huru personer, i följd af ingången borgen för
annans gäld, nödgats offra all sin egendom eller tillgångar, hvaraf deras och
deras familjers ekonomiska välfärd och framtida bergning bero; och huru
personer genom den lätthet, hvarmed lån kunna göras, om man blott lyckas
erhålla några hederliga och medgörliga vänners och grannars namnteckning
Lagutskottets Utlåtande N:o 9.
5
å ett papper, förledas att kasta sig in i ovissa och tvifvelaktiga spekulationer
eller att föra ett öfverdådigt lefnadssätt på andras penningar, samt huru
långifvaren ändå alltid är oviss om att till fullo återfå de medel, han för¬
sträckt. -— Under sådana förhållanden kan skäligen sättas i fråga, om ej
sjelfva lagstiftningen angående borgen är ohelsosam och följaktligen borde
förändras till ett bättre. Såsom exempel tillåta vi oss i förbigående antyda,
att, om 9 § 10 kap. handelsbalken helt och hållet upphäfdes och en ny §
i dess ställe antoges af följande lydelse: Går någon i korgen för annans gäld
till sammanlagdt högre belopp, än löftesmäns tillgångar medgifva, vare lian
förfallen till ansvar såsom oredlig borgenär, och om 11 § samma kapitel
finge följande förändrade lydelse: Hafva två eller flere i borgen gått, soaré
hvar för sin del, vore derigenom mycket vunnet till inskränkning af borgens-
rättigheten och borgensskyldigheten med dess olyckliga följder. — Men ej
nog härmed. Såsom önskemål föresväfvar oss upphörande af all borgen för
annans gäld; hvadan alla bestämmelser derom borde utgå ur vår lagstiftning.
Lånesäkerheten borde i stället grundas på pant och hypotek eller hvars och
ens egen kredit. — Men då emot hvarje som helst förslag i sådan rigtning
utan tvifvel möta betydande svårigheter, och då det dessutom är'1 vida lättare
att känna ett ondt än råda bot derför, skola vi ej tillåta oss framkomma
med några bestämda lagförslag i ämnet, men åtnöja oss med att väcka upp¬
märksamheten härpå och gifva anledning till diskussion härom till frågans
framtida lösning. Men så mycket torde dock redan nu få anses tillåtligt att
anhålla om utredning af denna vigtiga fråga. Vördsammast hemställa vi
alltså, att Riksdagen, derest syftet af denna motion gillas, ville besluta en
skrifvelse till Kongl. Maj:t af innehåll, att Kongl. Maj:t täcktes låta om¬
arbeta alla lagstadganden om borgen och efter frågans utredning framlägga
förslag till ny lagstiftning i ämnet.»
Under nu rådande tryckta förhållanden inom näringslifvet har det nog
ofta inträffat, att ett alltför uppdrifvet anlitande af krediten framkallat ett
till sina verkningar förderfligt system af ömsesidiga borgensförbindelser.
Men då borgensinstitutet i de former, hvarunder det nu i vår rätt före¬
kommer, äfven visat sig vara ett verksamt och godt hjelpmedel för ett nor¬
malt ekonomiskt lif, och då kreditlagstiftningen, äfven om nämnda institut
helt och hållet afskaffades eller till sin verkan inskränktes, erbjuder mång¬
faldiga utvägar att med ringa omgång åstadkomma en rättsverkan af ungefär
6 Lagutskottets Utlåtande N:o 10.
samma art som borgen, Indika utvägar stundom torde vara af vida farligare
beskaffenhet än denna, får utskottet hemställa,
att motionen icke må vinna Riksdagens bifall.
Stockholm den 15 februari 1887.
På lagutskottets vägnar:
AXEL BERGSTRÖM.
Reservation
af herr G. II. Stråle mot den af utskottet använda motivering.
K:o 10.
Anis. till Riksd. kansli den 15 febr. 1887, kl. 12 midd.
Lagutskottets utlåtande, i anledning väckta motioner om ändringar
i strafflagen den 16 februqri 1864.
Till lagutskottets handläggning har Andra Kammaren hänvisat tre sär¬
skilda inom nämnda kammare väckta motioner, i Indika föreslås ändringar i
strafflagen den 16 februari 1864. Dessa motioner hafva afgifvits
l:o) af herr A. Törngren (n:o 59), hvilken på anförda skäl föreslår,
att Riksdagen för sin del beslutar, att straffbestämmelsen »förlust af med¬
borgerligt förtroende utöfver strafftiden» ur strafflagens paragrafer utgår;
2;o) af herr P. Zimdahl (n:o 80), som, med framhållande hufvud¬
sakligen af det djurplågeri, som ofta förekommer vid nedslagtning af hus¬
djur, hemställer, att Riksdagen måtte besluta aflåtande af eu skrifvelse till