RIKSDAGENS PROTOKOLL.
1887. Första Kammaren. N:o 26.
Söndagen den 3 juli.
Kammaren sammanträdde kl. 2 e. m., och dess förhandlingar
leddes af herr vice talmannen.
Anmäldes och bordlädes
konstitutionsutskottets memorial n:o 16, i anledning af kamrarnes
skiljaktiga beslut, beträffande utskottets utlåtande n:o 7, öfver väckta
motioner om ändring af § 13 riksdagsordningen; äfvensom
statsutskottets memorial och utlåtande:
n:o 50, med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka böra införas
i det nya reglementet för riksgäldskontoret; och
n:o 52, angående beräkningen af statsverkets inkomster.
Föredrogos, men bordlädes å nyo på flere ledamöters begäran
konstitutionsutskottets under gårdagen bordlagda utlåtanden n:is 14
och 15, statsutskottets samma dag bordlagda utlåtande n:o 51 äfven¬
som sammansatta stats- och bankoutskottets likaledes under gårdagen
bordlagda utlåtande n:o 8.
Föredrogos bevillningsutskottets sistlidne dag bordlagda memorial
och betänkande:
n:o 18, i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut rörande 4
punkten af utskottets betänkande n:o 16, angående ännu oafgjorda
delar af tullbeviilningen.
Den föreslagna voteringspropositionen godkändes.
N:o 19, angående ytterligare ifrågasatta ändringar i kongl. för-
Första Kammarens Prof. 1887. P. 1S:o 36. 1
N:o 26.
2 Måndagen den 4 Juli.
ordningen om bevillning af fast egendom samt af inkomst den 14
september 1883.
Bifölls.
Protokollsutdrag härom blef derpå justeradt.
På framställning af herr vice talmannen beslöts, att bland ut-
skottsbetänkandena på föredragningslistan till nästa sammanträde skulle
sättas främst de denna dag första gången bordlagda ärendena och
sist de utlåtanden, som denna dag bordlagts andra gången.
Kammaren åtskildes kl. 2,05 e. m.
In fidem
A. von Krusenstjerna.
Måndagen den 4 juli.
Kammaren sammanträdde kl. 11 f. in.
Justerades protokollet för den 27 nästlidne juni.
Herr Samzelius yttrade: Herr grefve och talman, mine herrar!
Med stöd af 77 § riksdagsordningen anhåller jag att till protokollet
få antecknadt, att jag icke deltagit i det beslut, på grund hvaraf
äfven vid innevarande lagtima riksdags senare sammanträde val af
justitieombudsman och hans suppleant komma att ega rum. *
Grefve Ström felt: Jag anhåller likaledes att få till protokollet
anmäla, att jag ej heller deltagit i det af den föregående talaren
omnämnda beslutet, samt att jag i morgon icke kommer att deltaga i
val af elektorer för utseende af justitieombudsman och hans suppleant,
emedan jag anser sådant val stridande mot grundlagen.
Upplästes och godkändes ett uppsatt förslag till kammarens skrif-
3
N:o 26.
Måndagen den 4 Juli.
velse till Konungen med anmälan om ledigheter inom kammaren,
hvilka skola innan nästa lagtima riksdag genom val fyllas.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver föl¬
jande, af sammansatta stats- och bankoutskottet i dess memorial n:o
9 föreslagna och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som vill, att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må på
det sätt och så till vida bifallas, att Riksdagen må besluta:
l:o) att en för inrymmande af Riksdagen, riksbanken, riksgälds-
kontoret och justitieombudsmansexpeditionen afsedd byggnad må upp¬
föras å vestra delen af Helgeandsholmen;
2:o) att Artilleriplanen, eller den del af Artillerigården, som är
belägen emellan Riddare-, Artilleri-, Kaptens- och Sibyllegatorna,
äfvensom erforderlig del af tomten n:o 6 i qvarteret Bodarne må,
efter afrödjande af det å Artilleriplanen befintliga förra artilleristallet,
disponeras för uppförande af nytt hofstat], med rätt för Kongl. Maj:t
att för beredande af tjenligare byggnadsplats för hofstallsanläggningen
med Stockholms stad träffa uppgörelse om utbyte af det för ändamålet
erforderliga jordområde mot vederlag antingen af annan mark vid
Artilleriplanen eller ock, efter skeende uppskattning, af motsvarande
del af myntverkets till gata afsedda tomt;
3:o) att såsom godtgörelse för upplåtelse af tomt å Helgeands¬
holmen för den del af ofvan omförmälda byggnad, som är afsedd att
inrymma riksbanken, äfvensom för uppförande af ifrågavarande del
af byggnaden må af riksbankens medel till fonden för nytt riksdags¬
hus öfverlemnas ett belopp af 1,200,000 kronor, äfvensom att efter
samma byggnadsarbetes fullbordande dispositionsrätt öfver riksbankens
nuvarande tomter med derå befintliga byggnader tillägges statsverket;
4:o) att fullständiga ritningar med kostnadsförslag till ofvan om¬
förmälda byggnad å Helgeandsholmen må genom Kongl. Maj:ts försorg
efter fullmägtiges i riksbanken och riksgäldskontoret hörande upprättas
och derefter till Riksdagen öfverlemnas, samt att de för upprättandet
af ifrågavarande ritningar och kostnadsförslag erforderliga utgifter må
få af tillgångarne i fonden för nytt riksdagshus bestridas; samt
5:o) att af samma fond må utgå dels högst 250,000 kronor för
inlösen af basarbyggnaden å Norrbro, dels intill ett belopp af högst
990,000 kronor kostnaden för uppförande af nytt hofstall å artilleri¬
planen äfvensom af högst 80,000 kronor för uppförande eller anord¬
nande på annat sätt af ett vaktstall i kongl. slottets närhet, dels och
de till sammanlagdt 55,000 kronor beräknade kostnaderna för ersät¬
tande af det för landtförsvarets behof disponerade förx-a artilleristallet
vid Artilleriplanen och för inlösen af byggnaderna å egendomen n:o 6
i qvarteret Bodarne; röstar .
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
N:o 26.
4
Måndagen den 4 Juli.
Vinner Nej, har utskottets ifrågavarande hemställan blifvit af
Riksdagen afslagen.
Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda:
Ja — o2 5
Nej — 14.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 155, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen der¬
städes utfallit med 49 ja och 160 nej, samt att båda kamrarnes
sammanräknade röster befunnits utgöra 101 ja och 174 nej, hvadan
beslut i frågan af Riksdagen fattats i öfverensstämmelse med nej¬
propositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver föl¬
jande, af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 18 föreslagna och af
båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som i likhet med Första Kammaren vill, att majs, omalen
och malen, fortfarande skall vid införsel i riket vara fri från tull, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner nej, har Riksdagen i likhet med Andra Kammaren, med
bifall till herr A. G. Björkmans i ämnet väckta motion, beslutit, att
majs, omalen och malen, skall åsättas eu tull af 2 kronor för 100
kilogram.
Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda:
J a — 4o;
Nej — 22.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 156, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen der¬
städes utfallit med 76 ja och 138 nej, samt att båda kamrarnes
sammanräknade röster befunnits utgöra 121 ja och 155 nej, hvadan
beslut i frågan af Riksdagen fattats i öfverensstämmelse med nej¬
propositionen.
5
N:o 26,
Måndagen den 4 juli.
Föredrogs och lades till handlingarna konstitutionsutskottets under
gårdagen bordlagda memorial n:o 16, i anledning af kamrarnes skilj¬
aktiga beslut beträffande utskottets utlåtande n:o 7, öfver väckta
motioner om ändring af § 13 riksdagsordningen.
Föredrogs och bifölls statsutskottets sistlidne dag bordlagda
memorial n:o 50, med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka böra
införas i det nya reglementet för riksgäldskontoret.
Föredrogs, men bordlädes å nyo på flere ledamöters begäran
statsutskottets under gårdagen bordlagda utlåtande n:o 52.
Föredrogs å nyo och bifölls bevillningsutskottets den 1 och 2 i
denna månad bordlagda betänkande n:o 17, angående beräkning af
vissa bevillningar för år 1888.
Föredrogs å nyo och bifölls Första Kammarens tillfälliga utskotts
den 1 och 2 innevarande juli bordlagda utlåtande n:o 11, i anledning
af väckt motion angående undervisnings-, examens- och studieväsendet
vid universiteten och karolinska mediko-kirurgiska institutet.
Föredrogs å nyo konstitutionsutskottets den 2 och 3 i denna
månad bordlagda utlåtande n:o 14, i anledning af återremiss å ut- 7 m0m.
skottets utlåtande n:o 11, angående Kongl. Maj:ts proposition om vissa tryckfrihets-
ändringar i tryckfrihetsförordningen. förordningen.
Herr Borg: På grund af de af konstitutionsutskottet i dess första
utlåtande anförda motiv, förstärkta af nu föreliggande utlåtande, an¬
håller jag om afslag å det sistnämnda.
Herr Stråle, Wilhelm: Jag får deremot anhålla, att konstitu¬
tionsutskottets förevarande förslag till ändring af 3 § 7 mom. tryck¬
frihetsförordningen måtte antagas att hvila till grundlagsenlig behand¬
ling vid en kommande riksdag. Jag anser visserligen icke frågan vara
af så synnerligt stor betydelse, men jag kan icke finna något skäl,
hvarför icke, då nu tillfälle finnes att bringa tryckfrihetsförordningen
i öfverensstämmelse med allmänna strafflagen, man äfven skulle göra
detta.
N.o 26.
6
Förslag till
ändring af
3 § 7 mom.
tryckfrihets¬
förordningen
(Forts.)
Förslag om
grundlags¬
ändringar i
syfte att stats-
rådsledamot
ej skulle
kunna vara
riksdagsman.
Måndagen den 4 juli.
Herr Hallenborg: Då kamrarne med så stor majoritet beslutit
återremiss till utskottet af denna punkt, och då under den förda dis¬
kussionen tydligen ådagalagts, att den omständigheten, att i strafflagen
mförts ett nytt brott, äfven fordrade, att straff derför borde finnas i tryck¬
frihetsförordningen stipuleradt, ansåg utskottet sig böra föreslå före¬
varande ändring.
Jag får derför hemställa, att kammaren behagade, med afslag å
Kongl. Maj:ts förslag i afseende på tryckfrihetsförordningen i öfrigt,
antaga såsom hvilande det grundlagsändringsförslag, utskottet nu
framlagt.
Efter härmed slutad öfverläggning gjordes enligt de derunder
framstälda yrkandena propositioner, först på godkännande af konstitu¬
tionsutskottets förevarande utlåtande n:o 14, och sedan på afslag å
hvad utskottet deri föreslagit, hvarefter propositionen på utlåtandets
godkännande upprepades och förklarades vara med öfvervägande ja
besvarad.
Föredrogs å nyo konstitutionsutskottets den 2 och 3 i denna
månad bordlagda utlåtande n:o 15, i anledning af väckt motion rö¬
rande ändringar i och tillägg till §§ 9, 19, 26 och 43 riksdagsord¬
ningen.
Friherre Klinckowström: Jag skulle visserligen icke hafva be¬
gärt ordet, om icke jag dels ansett denna fråga vara af ganska stor
vigt och hafva framtiden för sig, dels funnit det sätt, hvarpå kon¬
stitutionsutskottet i sak behandlat den ifrågavarande motionen, vara i
högsta grad tarfligt och icke kunna undgå att i mångt och mycket
klandras. Utskottet tyckes hafva trott, att den ifrågavarande motio¬
nären har uttalat ett hugskott, tillfälligtvis kommit fram med sin
motion. Jag beklagar, att han kommit med densamma så godt som
i riksdagens sista timme och att utskottet behandlat den ännu senare,
men jag finner dock, att hela motiveringen för hvad han yrkat är af
sådan beskaffenhet, att konstitutionsutskottet bort söka litet mer än
som skett, ty det har alls icke skett, utreda frågan. Det finnes nem¬
ligen, mine herrar, en stor del af Riksdagens ledamöter, som tänka
lika med motionären häri, grundande denna åsigt på rättv isan och
billigheten deri, att Konungens rådgifvare icke böra hafva v albarhet
till Riksdagens kammare. Deras ställning till Konungen är, långt från
hvad konstitutionsutskottet synes vilja antyda på de sju rader, som
utskottet egnar åt denna fråga, — verkligen en undantagsställnitt g så
beskaffad, att de icke fullständigt efter mitt förmenande kunna till¬
fredsställa valmännens billiga fordringar. Motionären har anfört såsom
ett skäl för sin motion befintligheten i norska grundlagen af en före¬
skrift, som förbjuder statsrådets ledamöter att kunna väljas till leda¬
möter af stortinget, men det finnes flera undantagsförhållanden i våra
grundlagar, som visa mer än tillräckligt, att statsrådets ledamöter hafva
en bestämd undantagsställning, skild i ganska väsentlig grad från andra
7
N:o 26.
Måndagen den 4 Juli.
riksdagsmäns. Denna undantagsställning finnes antydd på flera ställen
i grundlagarne. Sålunda är enligt riksdagsordningens 43 § förbjudet
för ledamot af statsrådet att deltaga i utskott eller val till desamma.
I 53 § föreskrifves, att statsrådets ledamöter icke i de fall, då dem
enligt regeringsformen är uppdraget att föra regeringen, och ej heller
omyndig konungs förmyndare få öfvervara kammarens öfverläggningar
och beslut. Och i samma paragraf säges, att uti hvardera kammaren
ega statsrådets ledamöter tillträde med rättighet att deltaga i öfver-
läggningarna men ej i besluten, der de ej äro ledamöter af kammaren.
Enligt regeringsformens 35 §, som torde vara herrarne väl bekant, har
Konungen rätt att utan laga dom och ransakning, när han pröfvar
rikets tjenst det fordra, från embetet skilja bland andra statsrådets
ledamöter. Och enligt 106 § regeringsformen kunna statsrådets leda¬
möter under vissa förutsättningar genom Riksdagens åtgärd ställas
under riksrätt, som kan döma dem förlustiga deras embeten, och enligt
samma grundlags 107 § eger Riksdagen rätt att under vissa förut¬
sättningar anhålla hos Konungen, att han ville ur statsrådet och från
embetet skilja ledamot af statsrådet. Alla dessa föreskrifter i våra
.grundlagar visa, synes mig, tillfyllest, att statsrådets ledamöter, när de
äro valde till ledamöter af någondera kammaren, icke inom Riksdagen
hafva samma ställning och samma handlingsfrihet som i allmänhet
öfriga ledamöter af kamrarne. Jag anser, att det är svårt för dessa
höga förtroendeembetsmän att kunna uppfylla alla billiga fordringar
af deras kommittenter, om de utses till ledamöter af kamrarne, och
under den långa tid, som jag följt med de offentliga angelägenheterna,
har jag många gånger haft tillfälle erfara det svåra förhållande, som
dessa ledamöter, icke endast herrar statsråd utan äfven andra förtroende¬
embetsmän, befunnit sig uti vid valet antingen att svika samvetets
pligt och uppdraget af kommittenterna, eller att också gå miste om
sin tjenstebefattning och derigenom måhända sätta hela sin ekonomiska
välfärd på spel. Jag finner det således föga klokt af valförsamlin¬
garna att utse så beskaffade embetsmän till sina ombud vid riksdagen.
Man säger, att herrar statsråd hafva sådan erfarenhet och sådana
kunskaper, som göra dem nödvändiga i kamrarne för lemnande af råd,
upplysning och ledning. Det tror jag icke kan med sken af sanning
anföras, först och främst derför att de till följd af sin embetsställning
hafva både säte och yttranderätt i båda kamrarne och således der¬
städes kunna försvara de kongl. propositionerna samt besvara och
förklara de anmärkningar, som deremot kunna göras. Hvad för öfrigt
angår den skicklighet och vana vid stora affärers behandling, som en
ledamot af Konungens statsråd naturligtvis alltid måste ega, så hafva
vi bland denna kammares ledamöter mer än tillräckligt stort antal af
f. d. sådana tjensteman. Enligt en flygtig öfverblick hafva vi nem¬
ligen bland oss en f. d. utrikesminister, en f. d. justitieminister, en
f. d. statsminister, fyra f. d. finansministrar, två f. d. civilministrar,
en f. d. krigsminister, en f. d. sjöminister och ett f. d. konsultativt
statsråd. Tillsammans 12 personer. Mig synes att, för erhållande af
upplysningar om de stora ärendena och deras behandling, denna kam¬
mare är i det afseendet rikligen försedd med dessa f. d. höga embetsmän.
förslag om
grundlags¬
ändringar i
syfte att stats-
rådsledamot
ej skulle
kunna vara
riksdagsman.
(Forts.)
N:o 26.
8
Förslag om
grundlags¬
ändringar i
syfte att stats-
rådsledamot
ej skulle
kunna vara
riksdagsman.
(Forts.)
Måndagen den 4 Juli.
Hvad beträffar konstitutionsutskottets skäl för afslag å den nut
begärda förändringen i grundlagen, äro de högst besynnerliga. Ut¬
skottet säger sig “icke finna något giltigt skäl, på grund hvaraf leda¬
mot af statsrådet mer än hvarje annan svensk medborgare, som enligt
grundlagen är i åtnjutande af valrätt och valbarhet, skulle vara i
saknad af rättighet att kunna till riksdagsman väljas." Jag har här-
visat, hvilken undantagsställning just dessa höga embetsmän intaga
med afseende på riksdagen, hvarför jag icke anser dem vara fullt
qvalificerade för riksdagsmannakallet. Och vidare säger utskottet: "lika
litet synes utskottet skäl vara för handen till antagande af en grund¬
lagsbestämmelse, hvarigenom riksdagsman, som varder till statsråd ut¬
nämnd, skulle i följd af utnämningen förlora sin riksdagsmannarätt. “•
Det hade varit skäl, synes mig, att konstitutionsutskottet, som lika väl
som öfriga Riksdagens utskott har till skyldighet att utreda frågor,,
som hänskjutas till dess behandling, äfven här hade gjort sig någon
möda att utreda detta förhållande och visa, huru det förhåller sig
dermed i åtskilliga andra länder. Jag skall be att i det afseendet få
lemna några upplysningar, som jag i hast sammansökt ur mina sam¬
lingar beträffande just statsrådens och i allmänhet de höga förtroende¬
männens ställning till de representativa församlingarna.
I Norges Grundlovs § 62, som jag nyss omnämnde, stadgas, att
statsrådets ledamöter och de embetsmän, som äro anstälde vid dess-
kontor, eller hofvets betjente och dess pensionstagare, kunna icke väljas
till representanter. Det är, såsom bekant blott helt nyligen, som
genom Norges Grundlovs § 74 rättighet gifvits statsministrarne och
statsråden att öfvervara stortingets öfverläggningar i dess båda afdel-
ningar och i dem yttra sig, men ej i besluten deltaga.
I Frankrikes organ, lag om val af senatorer den 2 augusti 1875*
säger artikel 20, att ställningen såsom senator är oförenlig med ställ¬
ningen såsom statsråd eller referendar hos detta (d. ä. expeditions¬
chef), prefekt och underprefekt. Undantag göres endast för Seine-
prefekten och polisprefekten i Paris. Och Frankrikes organ, lag om val
af deputerade säger i artikel 8, att utöfningen af offentligen, af stats¬
kassan aflönad befattning är oförenlig med värfvet som deputerad..
Härvid göras dock åtskilliga undantag deribland för ministrarne.
I Ungern får enligt lagen af den 10 januari 1875 § 1 medlem af
representanternas hus ej bekläda något embete eller intaga någon ställ¬
ning, som är afhängig af kronans utnämning och är förenad med af¬
löning.
Enligt den schweiziska lagen om val i forbundsstaten den 19
juli 1872 art. 14 föreskrifves, att medlem af ständerrådet och för¬
bundsrådet samt de af det sistnämnde valde embetsmän kunna icke
tillika vara medlemmar af nationalrådet, hvarvid hänvisas till förbunds-
författningen § 77.
I England finnes det en ännu gällande lag af 1715, enligt hvilken
ingen, som har årspenningar af kronan på ett visst antal år, kan
blifva vald till ledamot af underhuset, och enligt lagen af 1741 äro
en mängd der uppräknade statsembetsmän uteslutna från valbarhet
till underhuset.
9
N:o 26.
Måndagen den 4 Juli.
I Nordamerikas Förenta Staters författning § 6 förbjudes senator Förslag om
eller representant för den tid, hvarunder han är vald, att mottaga ^Öringar i
utnämning till något borgerligt embete under Förenta Staternas syfte att stats¬
myndighet, och ingen, som bekläder ett embete i Förenta staterna, rådsledamot
må under sin embetstid vara medlem af någotdera huset. ej skulle
Jag skulle icke hafva gjort mig mödan att yttra mig i denna ^^iagsZLn.
fråga, om jag icke visste, att det pågår ett bemödande på många håll (Forts.)
inom landet att omdana denna Första Kammare derhän, att den skulle
kunna göras villig att gå till mötes de rättvisa och billiga fordringar,
som landet i många afseenden har på reformer i vårt offentliga lif.
Det har icke hittills skett och bemödandena äro ännu i sin början,
men de af herrarne, som följt med valen till Första Kammaren under
senare åren, hafva kunnat spörja verkan af ett sådant beslut, hvilket
likväl kommer att draga lång tid, innan det hinner fullföljas. Säkert
är, att en grundlagsförändring i den rigtning, som motionären här
föreslagit, skulle hafva gjort denna omdaning mycket hastigare och
fullständigare, än den nu kan ske, ty det är icke fråga endast om
herrar statsråd utan att alla de höga tjensteman, som hafva s. k. för-
troendeembeten,' hvarifrån de af Konungen kunna skiljas utan dom
och ransakning, icke äro lämpliga att bekläda platsen såsom svenska
folkets ombud. På senare tiden har kanske ännu starkare än förut
framträdt behofvet af en sådan föreskrift, då man sett det sätt, hvarpå
åtskilliga af dessa höga embetsmål! begagnat sin rösträtt i kammaren
i mångt och mycket, synnerligen under de två senaste riksdagarne,
innevarande år.
Jag vet visserligen, att jag under nuvarande förhållanden icke
kan få något annat slut på denna fråga än det, hvartill konstitutions¬
utskottet kommit, emedan dels den återstående tiden af Riksdagens
sammanvaro är för kort, dels kammaren är för glest besatt; men jag
har velat till protokollet afgifva detta yttrande, derför att min öfver¬
tygelse är, att denna fråga kommer att under den närmaste framtiden
taga sig plats i det allmänna med mycket större styrka och, jag hop¬
pas, med mycket större framgång.
Herr Hallenborg: Då jag, såsom min skyldighet är, nu ämnar
yrka bifall till konstitutionsutskottets utlåtande, vill jag endast för
några få ögonblick upptaga kammarens tid.
Den förste talaren förebrådde utskottet att icke hafva egnat mer
än sju rader åt motiveringen af sitt afstyrkande; men utskottet ansåg
verkligen icke någon längre motivering behöfvas, ty i motsats mot den
ärade talaren, som påstod att rättvisa och billighet kräfde, att stats¬
råden skulle förlora sin valbarhet till ledamöter af Riksdagens kamrar,
likasom att de skulle upphöra att vara ledamöter deraf, då de blefve
statsråd, fann utskottet rättvisa och billighet kräfva, att de såsom
andra svenska medborgare må kunna inväljas i riksdagen.
Hvad angår, att utskottet ej egnat sakeu tillräcklig utredning,
torde det vara uppenbart, att, när blott en ledamot af kammaren kun¬
nat åstadkomma en så lång utredning, utskottets utredning, för att af
talaren anses tillfredsställande, bort vara mycket utförligare; och att
N:o 26.
10
Förslag om
grundlags¬
ändringar i
syfte attstats-
rådsledämot
ej skulle
kunna vara
riksdagsman.
(Forts.)
Måndagen den 4 Juli.
åstadkomma en sådan skulle hafva fordrat längre tid, än utskottet
kunnat egna denna motion. För min del hoppas jag, att herrarne äro
utskottet tacksamma härför, ty denna motion väcktes först någon af
de sista dagarne i juni samt kom till utskottet den 2 juli; och hvar¬
till skulle det väl hafva tjenat att ytterligare förlänga riksdagen för
att kunna för densamma framlägga en redogörelse af förhållandena
uti ifrågavarande afseende inom andra länder, då utskottet ändock
ansåg, att den föreslagna grundlagsförändringen ej borde vidtagas?
Jag anhåller om bifall till utskottets förslag.
Efter härmed slutad öfverläggning godkändes förevarande utlåtand
Föredrogs å nyo och bifölls statsutskottets den 2 och 3 inne¬
varande juli bordlagda utlåtande n:o 51, rörande aflöningen för vissa
hos kamrarne och utskotten vid innevarande riksdag anstälde tjenste¬
man och vaktbetjente.
Föredrogs å uyo och bifölls sammansatta stats- och bankoutskot¬
tets den 2 och 3 i denna månad bordlagda utlåtande n:o 8, i anled¬
ning af en utaf advokaten H. S. Krook gjord framställning om upp¬
görande ackordsvis af hans återstående skuld för ett lån ur den s. k.
statslånefonden.
Upplästes och godkändes bankoutskottets förslag till Riksdagens
skrifvelser:
n:o 51, till Konungen, med reglemente för riksbankens styrelse
och förvaltning; samt
n:o 52, till fullmägtige i riksbanken, med öfverlemnande af banko¬
reglementet.
Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades friherre Barnekow
under tio dagar från denna dag.
Justerades sex protokollsutdrag för detta sammanträde.
11
N:o 26.
Måndagen den 4 Juli.
Herr Casparsson yttrade: Herr grefve och talman! Då jag icke
var närvarande vid sammanträdet i lördags, ber jag att få begagna
tillfället att på detta sätt tillkännagifva, att jag af flere skäl, och icke
minst af principiella skäl, är förhindrad att i morgon deltaga i valet
af elektorer för utseende af justitieombudsman och hans suppleant.
Herr finger, Adolf: Då jag är af samma åsigt som herr Caspars¬
son i detta afseende, får jag tillkännagifva, att jag icke heller kom¬
mer att deltaga i detta val.
Kammaren åtskildes kl. 12,30 e. m.
In fidem
A. von Krusenstjerna.
Tisdagen den 5 juli, f. m.
Kammaren sammanträdde kl. 11 f. m.
Justerades protokollen för den 28 nästlidne juni.
Anmäldes och bordlädes Första Kammarens tillfälliga utskotts
utlåtanden:
n:o 12, i anledning af väckt motion om tillägg till kongl. kun¬
görelsen, huru lagfarts- och inteckningsböcker skola inrättas och föras,
den 14 september 1875; samt
n:o 13, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl. Maj:t
angående helgonskyldens utgörande i Lunds stift och Halland.
Upplästes och godkändes konstitutionsutskottets förslag till Riks¬
dagens skrifvelse n:o 61, till Kongl. Maj:t angående Riksdagens beslut
i fråga om Kongl. Maj:ts proposition till Riksdagen med förslag till
förändrad lydelse af 3 § samt 4 § 11 mom. tryckfrihetsförordningen.
N:o 26.
12
Tisdagen den 5 Juli, f. m.
Herr grefven och talmannen tillkännagaf, att anslag utfärdats till
sammanträdets fortsättande kl. 7,30 e. m.
Företogs val af tjugufyra valmän för utseende af Riksdagens
justitieombudsman och lians efterträdare; och befunnos, efter valför¬
rättningens slut, hafva blifvit till valmän utsedde:
herr
|
Almén, .........................
|
.......... med 30 röster
|
|
Andersson, F. A., ..........
|
|
»
|
Bennich..........................
|
......... »
|
»
|
Björnstjerna...................
|
........ s
|
friherre
|
De Geer..........................
|
.......... »
|
herr
|
von Ehrenheim ..............
|
......... »
|
|
Falk, W........................
|
.......... »
|
»
|
Forssell, 0. H.,..............
|
.......... »
|
|
Gahn, .............................
|
....... .. 2>
|
»
|
Gilljam,..........................
|
..........
|
»
|
Hallenborg .....................
|
.......... »
|
»
|
von Hedenberg .............
|
.......... »
|
friherre
|
Leijonhufvud .................
|
.......... »
|
grefve
|
Lewenhaupt....................
|
......... »
|
herr
|
Ljungqvist......................
|
|
|
Peyron ..........................
|
.......... ' »
|
»
|
Richter ..........................
|
»
|
»
|
Schönbeck......................
|
.......... »
|
grefve
|
Sparre ...........................
|
. . ........ »
|
herr
|
Spånberg ......................
|
»
|
|
von Stockenström..........
|
.......... »
|
»
|
Stråle, G. H..................
|
. ......... »
|
»
|
Törnebladh ..................
|
.......... »
|
7>
|
Wsern, C. F...................
|
. . . ...... »
|
Företogs val af sex suppleanter för de valmän, hvilka af kam¬
maren fått i uppdrag att utse Riksdagens justitieombudsman och hans
efterträdare; och befunnos, efter valförrättningens slut, hafva blifvit
till suppleanter för dessa valmän utsedde:
herr Söderhjelm .............................. med 25 röster
» Lundin ................................... . >
» Grenholm ................................ »
» Leffler ................................... »
» Mankell................................... »
» F orssman
24
13
W:o 26.
Tisdagen den 6 Juli, f. m.
sedan ordningen mellan de fem förstnämnde blifvit genom lott¬
ning bestämd.
Föredrogs å nyo och bifölls statsutskottets den 3 och 4 i denna
månad bordlagda utlåtande n:o 52, angående beräkningen af stats¬
verkets inkomster.
Herr vice talmannen von Ehrenheim väckte en motion, n:o 32,
om aflåtande af skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om riksdagens
afslutande.
Denna motion hänvisades till kammarens tillfälliga utskott n:o 1.
Upplästes och godkändes statsutskottets förslag till Kiksdagens
skrivelser till Konungen:
n:o 53, angående beviljande af anslag till fortsättning af arbetena
å stambanan norr om Sollefteå;
n:o 54, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående restitution
af stämpelafgift till delegarne i sterbhuset efter kabinettskammarherren
friherre Carl Otto Silfverschiöld;
n:o 55, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående vissa
åtgärder i afseende å förvaltningen af kronans domäner;
n:o 56, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående för¬
värfvande af mark för utvidgning af renbetesfjellen i Jemtlands län;
n:o 58, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående för¬
säljning till Örebro stad af kronolägenheten Alnängarne i Örebro län;
n:o 59, i fråga om utsträckning af tiden för anmälan om inlösen
af skattefrälseräntor och af kronotionde, som innehafves under enskild
eganderätt; samt
n:o 60, i fråga om ersättning af statsmedel åt egare af skatte-
frälsehemman, hvars ränta icke blifvit af statsverket inlöst.
Justerades fyra protokollsutdrag för detta sammanträde, hvarefter
kammaren åtskildes kl. 11,36 f. m.
In fidem
A. von Krusenstjerna.
N.o 26.
14
Tisdagen den 5 Juli, e. m.
Tisdagen den 5 juli, e. m.
Kammaren sammanträdde kl. 7,3 0 e. m.
Anmäldes och bordlädes
sammansatta stats- och bankoutskottets memorial n:o 10, med
hemställan om anvisande af medel till godtgörelse åt det af utskottet
begagnade kanslibiträde; och
bevillningsutskottets betänkande n:o 20, angående tiden för till-
lämpningen af Riksdagens beslut om åsättande af tull å artiklarne
majs och ost.
Upplästes två till kammaren inkomna protokoll af följande lydelse:
År 1887 den 5 juli sammanträdde kamrarnes valmän för att utse
Riksdagens justitieombudsman; och befunnos, efter valförrättningens
slut, rösterna hafva utfallit sålunda:
Herr borgmästaren Eskilander Thomasson ............ 48 röster,
till följd hvaraf herr borgmästaren E. Thomasson blifvit till Riks¬
dagens justitieombudsman utsedd.
År 1887 den 5 juli sammanträdde kamrarnes valmän för att utse
den man, som skall efterträda Riksdagens justitieombudsman, i fall
han, innan nästa lagtima Riksdag anstält nytt val af justitieombudsman,
skulle med döden afgå, samt utöfva embetet under den tid justitie¬
ombudsmannen kan vara af svår sjukdom eller annat laga förfall
derifrån hindrad; och befunnos, efter valförrättningens slut, rösterna
hafva utfallit sålunda:
Herr häradshöfdingen Sebastian Oscar Gustaf Bergius 46 röster,
Herr häradshöfdingen Carl Birger Hasselrot ............... 2 röster,
till följd hvaraf herr häradshöfdingen S. O. G. Bergius blifvit till
Riksdagens justitieombudsmans efterträdare utsedd.
På framställning af herr grefven och talmannen beslöts, att dessa
protokoll skulle läggas till handlingarna, samt att Riksdagens kansli¬
deputerade skulle genom protokollsutdrag underrättas om förenämnda
val med anmodan att låta uppsätta och till kamrarne afgifva förslag
15
N:o 26.
Tisdagen den 6 Juli, e. m.
dels till förordnanden för de välde, dels till skrifvelse till Konungen
med anmälan om de verkstälda valen, dels ock till den paragraf derom,
som borde i riksdagsbeslutet införas.
Tillkännagafs, att Kongl. Maj:t genom offentligt anslag låtit bjuda
och kalla denna lagtima riksdags samtliga ledamöter att onsdagen
den 6 innevarande månad kl. half tre e. m. infinna sig på rikssalen
för att der inhemta Kongl. Maj:ts nådiga svar å Riksdagens skrifvelse
den 22 sistlidne juni angående af Riksdagen beslutad ändring i riks¬
dagsordningen.
Anmäldes och bordlädes statsutskottets memorial n:o 53, angående
statsregleringen för år 1888.
Justerades två prokollsutdrag för denna dag, hvarefter kammaren
åtskildes kl. 7,4 5 e. m.
In fidem
A. von Krusenstjerna.
Onsdagen den 6 Juli.
Kammaren sammanträdde kl. 1 e. m.
Herr grefven och talmannen tillkännagaf, att anslag utfärdats till
sammanträdets fortsättande kl. 7,30 e. m.
Justerades protokollet för den 29 sistlidne juni.
Upplästes och godkändes sammansatta stats- och bankoutskottets
förslag till Riksdagens skrifvelser till Konungen:
N:o 26.
16
Onsdagen den 6 Juli, e. m.
n:o 62, angående tilläggsstadgande till instruktionerna för Riks¬
dagens revisorer af statsverket, riksbanken qcIi riksgäldskontoret;
n:o 63, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition i fråga om ändrin¬
gar i förordningen angående en postsparbank för riket den 22 juni 1883;
n:o 64, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition om ändring i
kongl. förordningarna den 26 april 1861, angående en allmän hypoteks-
bank för riket, m. m.;
n:o 65, angående ändring af hypoteksföreningarnes verksamhet; samt
n:o 66, angående nytt riksdags- och nytt riksbankshus, m. m.
Upplästes och godkändes bevillningsutskottets förslag till Riks¬
dagens skrifvelse, n:o 68, till Konungen, angående stämpelafgiften.
Upplästes och godkändes Riksdagens kanslis förslag
dels till Riksdagens skrivelser till Konungen:
n:o 69, angående ändrad tid för indelta arméns målskjutnings-
öfningar;
n:o 70, angående förändradt sätt för utbetalning af pensioner från
folkskolelärarnes pensionsinrättning; samt
n:o 71, rörande tiden för aflönings utbetalande till lärarepersonalen
vid rikets folkskolor, mindre folkskolor och småskolor;
dels ock till paragrafer i riksdagsbeslutet:
n:o 9, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till
lag angående ändring i 7 kap. samt vissa delar af 10 och 11 kap.
strafflagen;
n:o 10, angående behörighet för qvinna att väljas till ledamot af
fattigvårdsstyrelse och skolråd;
n:o 11, angående rätt för annexförsamling att för kyrkobyggnad
taga virke å prestebolets skog;
n:o 12, angående ändring i 17 kap. 12 § handelsbalken;
n:o 13, angående de i g 63 regeringsformen föreskrifna kreditiv-
surnmor;
n:o 14, angående hvilande grundlagsändringsförslag;
n:o 15, rörande ändrad lydelse af § 17 i förordningen angående
lagfart å fång till fast egendom den 16 juni 1875;
n-.o 16, angående ändrad lydelse af § 31 mom. 2 i förordningen
om fattigvården den 9 juni 1871;
n:o 17, om ändrad lydelse af § 11 i förordningen angående all¬
mänt ordnande af presterskapets inkomster den 11 juli 1862;
n:o 18, rörande förändrad lydelse af åtskilliga paragrafer i kongl.
förordningen angående Sveriges och Norges ömsesidiga handels- och
sjöfartsförhållanden af den 29 maj 1874; samt
n:o 19, angående bankovinsten.
17
N:o 26.
Onsdagen den 6 Juli, e. m.
Herr grefven och talmannen yttrade att som två af de på före¬
dragningslistan förekommande utlåtandena, nemligen statsutskottets
memorial n:o 53 och bevillningsutskottets betänkande n:o 20, ännu
icke blifvit i tryck utdelade till kammarens ledamöter, herr grefven
och talmannen ansåge sig böra uppskjuta föredragningen af de på
listan upptagna ärendena till aftonsammanträdet.
Till åtlydnad af Kongl. Maj:ts nådiga kallelse afgingo herr grefven
och talmannen samt kammarens ledamöter kl. 2,20 e. m. till riks¬
salen, der äfven Andra Kammaren infann sig. Sedan herr statsrådet
och t. f. chefen för civildepartementet Richert uppläst Kongl Maj:ts
nådiga förordnande för hans excellens herr statsministern Themptander
att å Kongl. Maj:ts vägnar på rikssalen meddela Riksdagen Kongl.
Maj:ts svar på Riksdagens skrifvelse den 22 sistlidne juni, angående af
Riksdagen beslutad ändring i riksdagsordningen, blef det nådiga svaret (
af hans excellens herr statsministern uppläst; hvarefter ceremonien å
rikssalen afslutades och Första Kammaren enligt beslut, fattadt före
aftågandet från samlingsrummet, åtskildes vid utgången från rikssalen
kl. 2,3 5 e. m.
In fidem
A. von Krusenstjerna.
/
Onsdagen den 6 juli, e. m.
Kammaren sammanträdde kl. 7,30 e. in.
Föredrogs och bifölls statsutskottets under gårdagen bordlagda me
morial n:o 53 angående statsregleringen för år 1888.
Föredrogs och bifölls sammansatta stats- och bankoutskottets sist¬
lidne dag bordlagda memorial n:o 10, med hemställan om anvisande
af medel till godtgörelse åt det af utskottet begagnade kanslibiträde.
Första Kammarens Prof. 1887. B. N:o 26.
2
N:o 26.
18
Onsdagen den 6 Juli, e. m.
Angimule Föredrogs bevillningsutskottets under gårdagen bordlagda betän-
lämpninq ‘af ^an('e 11:0 2°- angående tiden för tillämpningen af Riksdagens be-
Riksdagens slut 0111 åsättande af tull å artiklarne majs och ost.
beslut om tull
å artiklarne Herr vice talmannen: Mot utskottets nu föredragna betän-
map och ost. kände nödgas jag göra några erinringar.
Utskottet säger, att förslaget är i enlighet med hvad tillförene,
bland annat vid 1871 och 1886 årens riksdagar, egt rum. Jag har
förgäfves i 1871 års Riksdags bevillningsutskotts betänkande eftersökt
något dylikt prejudikat, men då tiden varit mycket kort, kan det vara
möjligt, att det i alla fäll finnes.
Med prejudikatet från 1880 års riksdag förhåller det sig så, att
utskottet föreslog, att, om de då af utskottet förordade tullarne å råg
och andra spanmålssorter blefve Riksdagens beslut, skulle de jemväl
utgå såsom tilläggsafgifter för det löpande året; men som Riksdagen
aislog de föreslagna tullarne, kom Riksdagen naturligen icke i tillfälle
att fatta beslut om deras utgående såsom tilläggsafgilter.
Ett annat fäll kan jag berätta, som utskottet icke meddelat. Vid
1880 års riksdag beslöts tull å majs och ost äfvensom några inregi-
streriugsafgifter på andra artiklar, men det ifrågasattes icke då, att nå¬
gon af dessa utgifter skulle utgå under det löpande året. Vid 1885
års riksdag beslöts tull på frukter och blommor, utan att det ifråga¬
sattes, att denna tull heller skulle utgå under det löpande året. Der¬
emot är det verkligen så, att, då Riksdagen beslutit finanstullar, d.
v. s. då Riksdagen höjt tullen på sådana artiklar, som utgöra kassa¬
artiklar, såsom till exempel då Riksdagen år 1867 höjde tullen på kaffe,
socker och om jag icke missminner mig på tobak, beslöt Riksdagen,
att dessa afgifter jemväl under det löpande året skulle utgå såsom
tilläggsafgifter af det lätt begripliga skälet, att statskassan i annan
händelse skulle gå miste om en betydlig del af den beräknade inkom¬
sten till följd af en under året högst betydligt ökad införsel af dessa
ämnen. Hvad nu ifrågavarande tvenne tullar beträffar, så lära de vät
icke gerna kunna betraktas såsom finanstullar. Statsregleringen, som
nyligen godkänts, visar ett synnerligt godt resultat, och behof af ökade
inkomster har nu icke förefunnits. Men beträffande majstullen skall
jag dessutom bedja att få nämna, att den af Riksdagen beslutade
tullen af 2 öre per kilogram utan tvifvel komme att verka alldeles
såsom ett förbud mot införsel af denna vara, hvartill det af den be¬
slutande majoriteten också lär hafva varit afsedt.
Erfarenheten har nemligen visat, att dfen tull af 1 Före per kilogram,
som beslöts vid 1880 års riksdag, nedsatte importen, hvilken förut un¬
der de närmast föregående åren vexlat mellan 3 | och 40 millioner
kilogram, för 1881 till 1 i million kilogram, och för 1882 till 1,800,000
kilogram, hvarefter, sedan Riksdagen afskaffa! tullen vid 1882 års riks¬
dag, importen under år 1886 steg till nära 6 millioner, 1884 till 11
millioner, 1885 till 27 millioner och 1886 till 11 millioner kilogram.
Med denna erfarenhet för ögonen af verkningarne af en tullsats af
1 F öre per kilogram, lär det vara uppenbart, att en tull af 2 öre
kommer att verka nästan alldeles såsom ett införselförbud. Jag ber
Onsdagen den 6 Juli, e. m.
19
N:o 26.
att i förbigående äfven få nämna, att clå fyra skyddstullsvänner inom
tullkomitén i eu betänkandet bifogad reservation tillstyrkte tull på
majs, ansågo de sig böra stanna vid en tullsats af ett öre per kilogram,
emedan en tullsats af 1 \ öre skulle vara för hög.
Nu är det gifvet, att från den tullskydds vänliga synpunkten skä¬
let för åsättande af tull å majs är att bereda fördelar åt vissa indu¬
strier och att det från denna synpunkt skall vara önskvärdt att ju
förr dess hellre bereda detta skydd; men det förefaller dock vara
skäl att något tänka på dem, hvilka vare sig för kreatursgödning eller
bränvinsbränning grundat affärer på import och begagnande af majs.
Det förefaller såsom om det icke skulle vara obilligt att för sådana
näringar, som i alla fall äro lofliga, medgifva åtminstone ett hälft års
anstånd för att reglera sig efter de nya förhållandena. Jag har an¬
sett mig icke kunna underlåta att göra denna erinran, men jag har
icke något yrkande att göra.
Herr Dahl: Då den föregående talaren icke gjort något yrkande,
skulle jag kunna afstå från att ytterligare upptaga kammarens tid ge¬
nom framställningar i frågan; några ord torde dock tillåtas mig uttala,
till en början med afseende på den omständigheten, som af den före¬
gående talaren påpekades, att utskottet åberopat exempel, som vore
gifna vid 1871 och 1886 års riksdagar. Det var nemligen icke ut¬
skottets mening att dervid göra någon annan erinran än att då från
utskottets sida gjordes liknande hemställan, grundad på enahanda skäl,
och att utskottet derför icke ansett sig nu böra tillbakavisa en sådan
hemställan som den i fråga varande. Jag vill derjemte nämna att,
ehuru jag för min del oj gillat eller med min röst kunnat understödja
ett beslut från Riksdagens sida om att med afgift belägga en sådan
artikel som majs, jag likväl icke i utskottet velat motsätta mig för¬
slaget om eu hemställan till Riksdagen i angifna syftet. Jag trodde
mig bestämdt veta att förslaget skulle erhålla starka sympatier och
ofelbar framgång inom Andra Kammaren, och efter hvad jag er¬
farit har det äfven nyss blifvit der godkändt utan ringaste invändning,
vid hvilket förhållande utsigten till eu gemensam omröstning i frågan
var föga lofvande.
Äfven andra omständigheter att här vid lag beakta tror jag mig
kunna påpeka. Det är en känd sak att ställningen för större delen
af jortjbrukarne är mycket svår; det är ett faktum som icke kan för¬
nekas. De senare veckornas väderlek bär äfven för vårsäden varit
ogynsam och ytterligare ökat den rådande nedslagenheten. I vissa
trakter af landet, der potatisodlingen utgör, en väsentlig del af jord¬
bruket, har man väntat sig en sådan åtgärd som denna, och jag tror
att den skulle helsas med tillfredsställelse, emedan man derigenom
kunde erhålla utsigt att få sälja sina produkter till någorlunda till¬
fredsställande pris, och betrycket derigenom möjligen i någon mån
kornme att lindras.
Af dessa skäl anser jag det vara välbetänkt, om Första Kammaren
godkände föreliggande hemställan, och jag tager mig derför frihet att
dertill yrka bifall.
Angående
tiden för till¬
lä in pning af
Riksdagens
beslut om tull
å nrtiklarne
majs och ost.
(Forts.)
N:o 26. 20 Onsdagen den 6 Juli, e. m.
Angående Herr Waern, Carl Fredrik: Jag kan för min del icke annat finna,
tulen för till- j£„ <je af herr vice talmannen anförda grunder äro fullt giltiga. Vis-
^Riksdagens serligen är det sant, att jordbruket är stort betryck i vissa delar af det
beslut om tull östliga och sydöstliga Sverige, der man äfven väntar sig stora fördelar
& artiklarne af den föreslagna majstullen eller importförbudet, såsom jag fruktar, att
majs ost. (jet j sjelfva verket är. Men för det vestligare Sverige, i Skaraborgs och
(, oi ■ .) E|fshorgs län t. ex., der man, såsom jag tror, dels idkar bränvinsbränuing
grundad på tillgång af majs, dels inrättat sin hushållning för öfrig!, t.
ex., i afseende på uppfödning af svin, med förbrukning af denna vara, tror
jag den föreslagna åtgärden kommer att vara ett mycket ovälkommet
ingripande i den enskilda ekonomien, då man helt tvärt omöjliggör
användningen af ett billigt och lämpligt råämne. Bet är i allmänhet
en god regel, när tullar höjas, att vidtaga förändringen genast och
på clet sättet förekomma all oberättigad vinst på statsverkets bekost¬
nad, men detta förutsätter, att varan i fråga är en handelsvara, llär
är det deremot fråga om eu förbrukningsvara, och jag trotsar någon
att med något sken af sannolikhet kunna påstå, att bränvinet kommer
att stiga i pris, derför att majsens användning vid bränningen för¬
bjud es.
Bränvinet kommer att bibehålla sitt pris, det kommer endast att
ställa sig kostsammare i tillverkningen för den, som grundat den¬
samma på tillgång af majs. Jag tror derför att det i detta fall vore
olägligt att genast tillämpa majsförbudet och yrkar utslag på utskot¬
tets hemställan.
Herr Falk, Wilhelm: För min del anser jag, då nu tullen eu
gång är beslutad, det vara af allt skäl att so till, att cleu genast blir
tillämpad. Ett uppskof skulle egentligen blott åstadkomma spekula¬
tion i denna vara, hvilket icke blefve nyttigt för landet. Jag yrkar
derför bifall till utskottets hemställan, i synnerhet som jag hör, att
den redan är bifallen i Audra Kammaren. I motsatt fall skulle deri¬
genom blott förorsakas en gemensam omröstning, och de, som ifra
för uppskof, skulle icke vinna något dermed.
Herr Dickson: Jag hade icke tänkt begära ordet, men, då man
här yrkat utslag, känner jag mig manad att i korthet förorda bifall.
Jag har visserligen vid den gemensamma omröstningen och förut varit
mot tull på majs och är det fortfarande, men sedan Riksdagen uttalat
sig för denna tullbeläggning, så finner jag verkligen konseqvensén for¬
dra, att beslutet tillämpas så fort som möjligt och detta hufvudsak¬
ligen på det skäl, som af den siste talaren anfördes för att derigenom
förekomma en spekulation, som under senare delen af året skulle öfver¬
svämma landet med denna vara, livilkets kulle hafva till följd, att man
icke under ett helt års tid finge erfara de med tullen afsedda nyttiga '
verkningarne för landet; jag får således yrka bifall till utskottets
hemställan.
Efter härmed slutad öfverläggning gjordes enligt de derunder
framstälda yrkandena propositioner, först på bifall till hvad utskottet
21
N:o 26.
Onsdagen den 6 Juli, e. m.
i förevarande memorial hemstält och sedan på afsslag derå; hvarefter
propositionen på bifall till utskottets hemställan förnyades och för¬
klarades vara med öfvervägande ja besvarad.
Föredrogos och biföllos Första Kammarens tillfälliga utskotts un¬
der gårdagen bordlagda utlåtanden:
n:o 12, i anledning af väckt motion om tillägg till kongl. kun¬
görelsen, huru lagfarts- och iuteckuingsböcker skola inrättas och föras,
den 14 september 1875; samt
n:o 13, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl.
Maj:t angående helgoaskyldens utgörande i Lunds stift och Hallaud.
Anmäldes och bordlädes Första Kammarens tillfälliga utskotts ut¬
låtande n:o 14, i anledning af väckt motion angående underdånig
hemställan till Kongl. Maj:t om riksdagens afsilande.
Justerades 'åtta protokollsutdrag för denna dag, hvarefter kam¬
maren åtskildes klockan 8 e. m.
In liden!
A. von Krusenstjerna.
N:o 26.
22
Torsdagen den 7 Juli, f. m.
Torsdagen den 7 juli.
Kammaren sammanträdde kl. 1 e. m.
Justerades protokollet för den 30 sistlidne juni.
Anmäldes och bordlädes:
statsutskottets memorial, n-.o 54, med förslag till återstående stad-
ganden i det nya reglementet för riksgäldskontoret; och
bevillningsutskottets betänkande n:o 21, med förslag till den af
Riksdagen faststälda bevillningssummans utgörande.
Herr grefven och talmannen tillkännagaf, att anslag utfärdats till
sammanträdets fortsättande kl. 7,30 e. m.
Föredrogs och lades till handlingarna Kong!. Maj:ts under går¬
dagen å rikssalen afgifna svar i anledning af eu utaf innevarande
Riksdag antagen grundlagsändring; och skulle detsammas innehåll med¬
delas Riksdagens kanslideputerade för att iakttagas vid riksdagsbeslu¬
tets uppsättande.
Upplästes och godkändes bevillningsutskottets förslag till Riks¬
dagens skrifvelse, n:o 67, till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts
nådiga proposition med lörslag till ny förordning angående vilkoren
för tillverkning af bränvin.
Föredrogs och bifölls Första Kammarens tillfälliga utskotts under
gårdagen bordlagda utlåtande, n:o 14, i anledning af väckt motion an¬
gående underdånig hemställan till Kongl. Maj:t om riksdagens afslu-
tande;
och skulle jemlikt stadgandet i 3 mom. af 63 § riksdagsordningen
detta beslut genom utdrag af protokollet delgifvas medkammaren.
Torsdagen den 7 Juli, f. m.
23
N:o 26.
Justerades två protokollsutdrag för detta sammanträde.
Upplästes och godkändes Riksdagens kanslis förslag
dels till Riksdagens skrivelser till Konungen:
n:o 72, angående val af justitieombudsman och suppleant för
honom;
n:o 75, angående undervisnings-, examens- och studieväsendet vid
universiteten och Karolinska mediko-kirurgiska institutet; samt
n:o 70, angående tillägg till kongl. kungörelsen, huru lagfarts-
ocli inteckningsböcker skola inrättas och föras, den 14 september 1875:
dels till Riksdagens förordnanden:
n:o 73, för borgmästaren in. m. Eskilander Tkomasson att vara
Riksdagens justitieombudsman; och
n:o 74, för häradshöfdingen in. in. Sebastian Oskar Gustaf Ber-
gius att vara Riksdagens justitieombudsmans suppleant;
dels ock till paragrafer i rikdagsbeslutet:
n:o 20, rörande lag om skiljemän och lag angående förändrad
lydelse af 40 § utsökningslageu den 10 augusti 1877;
n:o 21, angående ändring af § 33 riksdagsordningen;
n;o 22, angående bevillningsafgifter för särskilda förmåner och
rättigheter;
nio 23, angående vilkoren för försäljning af bränvin;
n:o 24, angående reglemente för riksbankens styrelse och för¬
valtning ;
n:o 25, i fråga om Kongl. Maj:ts proposition med förslag till för¬
ändrad lydelse af 3 § samt 4 § 11 mom. tryckfrihetsförordningen;
n:o 26, angående hvilande grundlagsändringsförslag;
n:o 27, angående stat sregleringen; och
n:o 28, angående statsregleringen.
Kammaren åtskildes kl. 1,20 e. m
In fidem
A. von Krusenstjerna.
N o 26.
24
Torsdagen den 7 Juli, e. m.
Torsdagen den 7 juli, e. m.
Kammaren sammanträdde kl. 7,3o e. m., och dess förhandlingar
leddes af hei'r vice talmannen.
Anmäldes och bordlädes statsutskottets nedannämnda memorial:
n:o 55, angående öfverlemnande till Kongl. Maj:t af det nya regle¬
mentet för riksgäldskontoret; och
n:o 56, angående den nya riksstaten.
Upplästes och godkändes statsutskottets förslag till Riksdagens
skrifvelser till Konungen:
n:o 27, angående regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde
hufvudtitel;
n:o 28, angående regleringen af utgifterna under riksstatens femte
hufvudtitel;
n:o 29, angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjette
hufvudtitel;
n:o 30, angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde
hufvudtitel;
n:o 31, angående regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde
hufvudtitel;
n:o 32, angående regleringen af utgifterna under riksstatens ni¬
onde hufvudtitel;
n:o 57, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upp¬
lösning af det nu bestående rättsförhållandet mellan kronan och Sala
bergslag ro. m.;
n:o 77, med anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående
upprättande af ett kompani volontärer vid Norrbottens fältjägarecorps;
n:o 78, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående fort¬
sättande under år 1888 af arbeten på nya kasernetablissement för
Svea lifgarde ock Andra lifgardet in. m.; samt
n:o 81, angående beräkningen af statsverkets inkomster.
Upplästes och godkändes bevillningsutskottets förslag till Riks¬
dagens skrifvelse, n:o 79, till Konungen, angående tullbevillningen,
Justerades ett protokollsutdrag för denna dag; hvarefter kamma¬
ren åtskildes kl. 7,3 8 e. m.
In fidem
A. von Km sen stjerna.
Fredagen den 8 Juli, f- m.
25
No: 26.
Fredagen den 8 juli.
Kammaren sammanträdde kl.- 1 e. m.
Justerades protokollet för den 1 i denna månad.
Föredrogos och biföllos statsutskottets under gårdagen bordlagda
memorial:
n:o 54, med förslag till återstående stadganden i det nya regle¬
mentet för riksgäldskontoret;
n:o 55, angående öfverlemnande till Kongl. Maj:t af det nya regle¬
mentet för riksgäldskontoret; och
n:o 56, angående den nya riksstaten.
Föredrogs och bifölls bevillningsutskottets nästlidne dag bordlagda
betänkande, n:o 21, med förslag till den af Riksdagen faststälda be-
villningssummans utgörande.
Herr grefven och talmannen tillkännagaf, att anslag utfärdats till
sammanträdets fortsättande kl. 7,30 e. m.
Justerades två protokollsutdrag för gårdagen och två protokolls¬
utdrag för denna dag.
Upplästes och godkändes Riksdagens kanslis förslag till Riksdagens
skrifvelse, n:o 82, till Konungen, angående riksdagens afslutande.
Upplästes och godkändes statsutskottets förslag till Riksdagens
skrivelser till Konungen:
n:o 83, angående upprättadt nytt reglemente för riksgäldskontoret;
n:o 84, angående afsättning till fonden för nytt riksdagshus, till
inlösen af skattefrälseräntor m. m. och till förstärkande af statsverkets
Första Kammarens Frot. 1887. B. N:o 26.
3
N:o 26.
26
Fredagen den 8 Juli, f. m.
kassaförlagsfond, samt angående sättet för anskaffande och bestridande
af vissa anslagsbelopp; äfvensom
n:o 85, med ny riksstat.
Upplästes och godkändes bevillningsutskottets förslag till Riksda-
gens skrifvelse, n:o 80, till Konungen, angående bevillning af fast
egendom samt af inkomst.
Upplästes och godkändes Riksdagens kanslis förslag till paragrafer
i riksdagsbeslutet:
n:o 29, angående statsregleringen;
n:o 30, angående anslag till jernvägar;
n:o 31, angående förlängning af den mellan de förenade rikena
och Spanien den 15 mars 1883 afslutade handelstraktat;
n:o 32, angående befrielse i visst fall för sterbhusdelegare, hvilka
fast egendom genom arf eller giftorätt tillfallit, från skyldighet att vid
lagfart å fånget för hvarje lott lösa särskildt protokollsutdrag och sär-
skildt lagfartsbevis;
n:o 33, angående ändrade bestämmelser rörande varors kring¬
förande till försäljning;
n:o 34, angående föreskrifter rörande fullföljande af talan i vissa
uti konkursmål förekommande frågor;
n:o 35, angående disposition af besparingarna å hufvudtitlarne;
n:o 30, angående beräkningen af riksgäld skontorets inkomster och
utgifter;
n:o 37, angående afsättning till fonden för nytt riksdagshus;
n:o 38, angående inlösen af skattefrälseräntor m. m.
n:o 39, angående förstärkande af statsverkets kassaförlagsfond;
n:o 40, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till
ny förordning angående vilkoren för tillverkning af bränvin;
n:o 41, angående stämpelafgiften;
n:o 42, angående val af justitieombudsman och hans suppleant;
n:o 43, angående tullbevillningen;
n:o 44, angående bevillning af fast egendom samt af inkomst;
n:o 45, angående åtskilliga på grund af § 89 regeringsformen
väckta frågor; och
n:o 46, angående betäckande af brist i den beräknade kostnaden
för tornbyggnaden å Linköpings domkyrka.
Justerades tre protokollsutdrag för detta sammanträde; hvarefter
kammaren åtskildes kl. 1,2 5 e. m.
In fidem
A. von Krusenstjerna.
Fredagen den 8 Juli, e. m.
27
N:o 26.
Fredagen den 8 juli, e. m.
Kammaren sammanträdde kl. 7,30 e. m.
Tillkännagafs, att Kongl. Maj:t låtit genom offentligt anslag
bjuda och kalla Riksdagens samtliga ledamöter att lördagen den 9
innevarande månad, efter förrättad gudstjenst, sig å rikssalen in¬
finna, för att enligt 36 § riksdagsordningen af Kongl. Maj:t i nåder
Remförlofvas.
Upplästes och godkändes Riksdagens kanslis förslag till paragrafer
i riksdagsbeslutet:
n-.o 47, angående statsregleringen; och
n:o 48, angående riksdagens afslutande.
Justerades ett protokollsutdrag för gårdagen och ett protokolls¬
utdrag för denna dag; hvarefter kammaren åtskildes kl. 7,3 8 e. m.
In fidem
A. von Krusenstjerna.
Lördagen den 9 juli.
Kammaren sammanträdde kl. 10,3o f. m.
Justerades protokollet för den 2 i denna månad.
Herr grefven och talmannen samt kammarens ledamöter afgingo
kl. 10,53 f. m. till storkyrkan, der riksdagspredikan hölls af kyrko-
N:o 26.
28
Lördagen den 9 Juli.
herden i Katarina församling C. A. E. Landquist, Efter gudstjenstens
slut begaf kammaren sig till rikssalen, der jemväl Andra Kammaren
infann sig. Sedan herr statsrådet och chefen för civildepartementet
von Krusenstjerna uppläst Kongl. Maj:ts nådiga förordnande för hans
excellens herr statsministern Themptander att å Kongl. Maj:ts vägnar
afsluta riksdagen, samt herrar talmännen, hvar för sig, framfört kam-
rarnes undersåtliga välönskningar, och riksdagsbeslutet blifvit åt herr
statsrådet och chefen för civildepartementet uppläst, förklarade, å
Kongl. Maj:ts vägnar, hans excellens herr statsministern den nu för¬
samlade lagtima riksdagen vara afslutad.
Efter det kammarens ledamöter -återkommit till samlingsrummet
och der intagit sina platser, uppstod grefve Lagerbjelke från talmans¬
stolen och yttrade: Mine herrar! Innan vi nu gå att åtskiljas, tillåten
mig, mine herrar, att till eder frambära en vördnadsfull afskedshels-
ning, i förening med upprigtig önskan, att de strider, som häi ut¬
kämpats, måtte i sina följder lända till det allmännas båtnad. Va-
garna kunna vara skilda, men ett och detsamma är för oss alla det
stora slutliga målet: Fäderneslandets bästa; likasom jag förvisso vet
att jag blott gifver ord åt hvad hvar och en bland oss djupt känner,
då jag afslutar våra förhandlingar med den från hjertat gående ön¬
skan: Gud bevare Konung och fädernesland!
Herr Wmrn, Carl Fredrik, besvarade detta tal i följande orda¬
lag: Herr grefve och landshöfding! Om några få månader har ett
fjerdedel sekel förflutit från den dag, då ni första gången fattade ord¬
förandeklubban i den riksförsamling ni tillhörde, och endast er under
några år iråkade sjuklighet har förhindrat, att den icke hvarje riks¬
dag der sedan blifvit anförtrodd åt edra händer. Detta ständiga upp¬
repande af ett sä ärofullt uppdrag bevisar icke blott Konungens utan
ock kammarens förtroende och det bevisar mera. Det bevisar skicklig¬
het och pligttrohet i uppdragets fullgörande. Det bevisar mångsidig
kunskap om förekommande ärenden, snabb uppfattning af olika förslag,
opartiskhet i deras behandling, lugn och karaktersfasthet vid alla upp¬
kommande svårigheter. ...
Det är med den djupa högaktning, dessa edra egenskaper för¬
anleda, Första Kammaren nu tackar er för den möda ni under denna
riksdag haft. Den tackar er ock hjertligt för den välvilja, in visat
alla dess ledamöter, och anhåller att blifva i er vänliga hågkomst be¬
varad.
Kammarens ledamöter åtskildes kl. 12,i o e. m.
In fidem
A. von Krusenstjerna.
Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1887.