RIKSDAGENS PROTOKOLL
1887. Andra Kammaren N:o 2.
Tisdagen den 10 maj
Kl. 10 f. m.
§ i.
Herr statsrådet m. m. E. von Krusenstjerna aflemnade föl¬
jande Kong! Maj:ts propositioner till Riksdagen, nemligen:
angående uppskof med beslut öfver ett från 1885 års riksdag
hvilande förslag till ändring i regeringsformens 6 §;
med förslag till förändrad lydelse af 3 § samt 4 § 11 mom.
tryckfrihetsförordningen;
angående försäljning af en del af Tånga hed samt försälj¬
ningssummans användande till inköp af nytt skjutfält för Göta
artilleriregemente vid Remmene i Yestergötland;
angående fortsättande under år 1888 af arbeten på nya
kasemetablissementet för svea lifgarde och andra lifgardet m. m.;
angående anvisande af pension på allmänna indragnings -
staten för läraren vid Alnarps landtbruksinstitut W. Olbers;
i fråga om egande och dispositionsrätten till sådant under
bruk skatteköpt hemman, till hvilket bruksegaren från åbon in¬
köpt åborätten;
angående försäljning af indragna militiebostället Vis mantal
Skålö i Kopparbergs län;
angående, försäljning till Örebro stad af kronolägenheten
Alnängarne i Örebro län;
angående afsöndring af jord från indragna militiebostället
Stommen N:o 1 i Vermlands län;
angående upplåtelse af mark från en vid Östersunds stad
belägen kronolägenhet;
angående försäljning af åtskilliga kronoegendomar i de norr¬
ländska länen ;
Andra Kammarens Prof. 1887. B. N:o 2
1
N:o 2. 2
Tisdagen den 10 maj.
angående restitution af stämpelafgift till delegarne i sterb-
huset efter kabinettskammarherre^ frihen*e Carl Otto Silfver-
scbiöld;
angående efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter
målaren Stockenberg från Sundsvall;
angående upplösning af det nu bestående rättsförhållandet
mellan kronan och Sala bergslag med mera;
i fråga om ändring i nådiga förordningen angående en post¬
sparbank för riket den 22 juni 1883;
om ändring i kongl. förordningen den 26 april 1861 an¬
gående dels en allmän hypoteksbank för riket, samt dels de all¬
männa grunder, som vid hypoteksföreningars bildande och fram¬
tida verksamhet skola till efterrättelse lända;
o #
angående försäljning af hospitalslägenheterna Ahus n:is 9
och 10 i Kristianstads län;
angående ersättning till förre fanjunkaren Carl Ulrik Berg-
stedt för omkostnader, dem han såsom innehafvare på lön af
sergeantsbostället Luggavi i Örebro län fått vidkännas för bo¬
ställets deltagande i ett vattenafledningsföretag;
angående afsöndring af jord från indragna militiebostället
Erska Öster- och Bergsgården i Elfsborgs län;
angående beviljande af lån för betäckande af kostnaden
för tornbyggnad å Linköpings domkyrka;
angående höjande af högsta delaktighetsbeloppet i folkskole-
lärarnes pensionsinrättning;
rörande förändrad lydelse af åtskilliga paragrafer i förord¬
ningen angående Sveriges och Norges ömsesidiga handels- och
sjöfartsförhållanden af den 29 maj 1874;
angående förlängning af den mellan de förenade rikena och
Spanien den 15 mars 1883 afslutade handelstraktat;
angående förändrad lydelse af § 40 i förordningen om kyrko¬
stämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 novem¬
ber 1863;
med förslag till lag angående meddelande af rättegångsfull-
magt genom telegram;
med förslag till lag angående ändring i 7 kap. samt vissa
delar af 10 och 11 kap. strafflagen;
med förslag till lag om skiljemän och lag angående förändrad
lydelse af 46 § utsökningslagen den 10 augusti 1877;
med förslag till lagar angående handelsregister, firma och pro-
kura samt angående tillägg till 15 kap. handelsbalken;
3 K:o 2.
Tisdagen den 10 maj.
äfvensom Kong], Maj:ts skrivelser:
angående förordnande af en statsrådsledamot att enligt § 46
riksdagsordningen utöfva befattning med riksdagsärenden; och
i anledning af en vid senast församlade riksdag beslutad
lagförändring.
De aflemnade kongl. propositionerna och skrifvelserna be¬
gärdes på bordet och bordlädes.
§ 2.
Upplästes och lades till handlingarne ett så lydande:
Protokoll vid sammanträde med de leda¬
möter af Riksdagens Andra Kammare, hvilka
blifvit utsedde att jemte herr talmannen
tillsätta kammarens kanslipersonal och vakt-
betjeniug, hållet den 6 maj 1887.
S. D. De ledamöter af kammaren, hvilka erhållit uppdrag
att jemte herr talmannen tillsätta kammarens kansli och vakt-
betjening, hade till fullgörande af detta uppdrag denna dag sam-
manträdt, hvarvid herrar komiterade, som funno känsligenste-
männens antal böra bibehållas oförändradt, sådant det under de
senaste riksdagarne varit, efter genomgående af de inkomna an-
sökningarne, antogo till
notarier:
e. o. kanslisten C. N. Sandström,
amanuensen juris kandidaten C. F. Amnell,
notarien i kammarrätten, v. häradshöfdingen C. O. Erickson,
regementsauditören It. Thorell,
statistikern S. Severin,
e. o. hofrättsnotarien J. Stenfelt,
amanuensen R. C. T. Pålman,
revisorn, vice häradshöfdingen F. A. Liljesköld,
vice häradshöfdingen A. H. Grape,
» » T. Naumann,
t. f. revisorn A. A. Hermansson,
vice häradshöfdingen E. Martin,
kammarskrifvaren E. V. Söderstedt,
amanuensen, fil. kand. A. Norm,
revisorn A. Plerlitz,
sekreteraren J. A. L. Asbrink,
vice häradshöfdingen C. Hofmeister,
amanuensen fil. doktor J. W. Kjellberg,
amanuensen Th. E. Engelhart,
jur. fil. kandidaten J. Olsson och
vice häradshöfdingen A. Åkerman,
Nso 2. 4
Tisdagen den 10 maj.
af Indika Sandström, Atnnell, Erickson och Thorell skulle tjenst-
göra såsom reviderande notarier.
Derefter utsågos:
till förste kanslist:
hofintendenten, R. W. O. m. m. Tk. Zellinger;
till registrator:
postkontrollören F. Amnér; samt
till kanslister:
e. o. kanslisten C. W. Malm,
kammarskrifvaren C. G. V. Boije af Gennäs,
revisorn N. H. Håkanson,
e. o. kanslisten C. Burman,
vice häradshöfdingen R. Öhnell, och
» » E. Lundgren;
och skulle här antecknas, att Zellinger, Amnér, Malm och Boije
af Gennäs på särskild anmodan den 2 i denna månad inträdt i
tjenstgöring hos kammaren.
Sedan bestämdt blifvit att vaktmästare skulle likasom vid
föregående riksdagar antagas till ett antal af tolf, utsågos nu till
vaktmästare:
G. Malmberg, A. Lithander, A. G. Lind, J. E. Beijer, G.
Larsson, C. G. Fastin, C. E. Thour, A. W. Nilsson, C. A. Molin,
A. P. Carlsson, C. J. Sandberg och E. G. Ohlsson; af hvilka
vaktbetjente, som den 2 i denna månad börjat sin tjenstgöring
hos kammaren, Malmberg anstäldes såsom förste vaktmästare.
Som ofvan
A. E. J. Johansson.
§ 3.
Upplästes ett till kammaren inkommet sjukbetyg, så lydande:
Att ledamoten af Riksdagens Andra Kammare herr lektor
G. Elowson, som insjuknat i lunginflammation, är tills vidare
oförmögen att deltaga i Riksdagens förhandlingar, intygar
Stockholm den 8 maj 1887.
P. J. Wising.
Med. D:r ocli Professor.
§ 4.
Enligt derom förut fattadt beslut anstäldes nu val af leda¬
möter och suppleanter i de ständiga utskotten; dervid utsågos till
Ledamöter i konstitutionsutskottet:
Herr S. Johnson i Hvetlanda ................. med 206 röster,
» N. Larsson i Tullus........................ » 198 »
» W. Pamp ...........—.....—...........- s 186 »
Tisdfgen den 10 maj.
5 S:o 2.
Herr A. Gumcelius ................-................ med 186 röster,
» J. Bengtsson i Gullåkra ..... » 185 »
» J. Sjöberg i Stockholm —....... » 113 »
» P. Ersson i Yestlandaholm..............- » 111 »
» A. Hansson i Solberga___________ » 111 »
» P. Näsman_____________________ » 111 »
och » P. Sahlström............ » 110 » ;
Ledamöter i statsutskottet:
Herr A. P. Danielson ~........... med 210 röster,
» N. Petersson i Runtorp ................ » 210 »
» N. Olsson i Ättersta_______________________- » 209 »
» G. Ifvarson—------ » 198 »
» vice talmannen Sv. Nilsson------------- » 198 »
» P. 0. Hörnfélt-,.....................-....... » 197 j>
» O. Jonsson i Hot' ........ » 197 »
» P. Pehr son i Törneryd-------------------- * 197 »
» A. Persson i Mörarp........................ » 197 »
» TV. Persson i Yadensjö--------------------- » 197 »
» låss 0. Larsson............. » 163 »
och » P. G. Näslund------------------ 3 lH *
§ &•
Upplästes ett till kammaren ankommet protokoll så lydande:
Protokoll, hållet inför statsrådet och che¬
fen för kongl. justitiedepartementet den 10
maj 1887.
Professorn friherre Adolf Erik Nordenskiöld hade denna dag
aflemnat fullmagt, utvisande, att han, vid riksdagsmannaval, som
den 15 nästl. april hållits i Stockholms stad, blifvit utsedd till ledamot
af Riksdagens Andra Kammare för tiden till den 1 Januari 1888;
och sedan berörda fullmagt funnits vara i föreskrifven form ut¬
färdad samt vidare granskats af vederbörande fullmägtige i riks¬
banken och riksgäldskontoret, utan att desse mot fullmagten
framstält någon anmärkning, beslöts, att protokoll öfver hvad
sålunda förekommit skulle meddelas Andra Kammaren, hvarjemte
fullmagten skulle till kammaren öfverlemnas för att hållas fri¬
herre Nordenskiöld till hända.
In fidem
G. It. Lilienberg.
Jemte det protokollet lades till handlingarne, beslöt kamma¬
ren, att fullmagten skulle till herr friherre Nordenskiöld återställas.
§ 6.
Härefter fortsattes valen af ledamöter och suppleanter i de
ständiga utskotten, dervid utsågos till
o 2. 6 Tisdagen den 10 maj.
Ledamöter i bevillningsutskottet:
Herr Joll. Johansson i Noraskog ............... med 187 röster,
» S. M. Olsson i Sörnäs ............... » 185 »
» A. G. Björkman ................. » 184- »
» A. Andersson i Intagan ................» 182 »
» J. H. G. Fredholm .......... » 123 »
» N. Boström i Bodbyn ..................... » 122 »
» O. C. Ählström .................. » 121 »
» A. M. Gudmundson ........................ » 121 »
» A. Uuss................... » 121 »
och » E. Meyer....................................... » 121 » ;
Ledamöter i bankoutskottet:
Herr P. Nilsson i Råby........................... med 200 röster,
» Joll. Johansson i Stockholm ............ » 194 »
» I. Lyttkens..................... » 194 »
» A. Göransson............. » 193 »
» M. Dahn_____________ » 189 »
» L. Jönsson i Sandby _____ » 135 »
» O. Mélin—.......... » 118 »
och » C. A. Andersson i Malmö _____ » 117 » ;
Ledamöter i lagutskottet:
Herr J. Anderson i Tenhult__....._............. med 199 röster,
» J. Smedberg ...... » 199 »
» H. Andersson i Nöbbelöf.................. » 194 »
» Folke Andersson.............................. » 193 »
» A. Svensson i Lösen___________ » 124 *
» M. Zachrison -.................. » 122 »
» C. A. Bokström........................ » 119 »
och » H. W. Hultberg............... » 117 » ;
Suppleanter i konstitutionsutskottet:
Herr N. Wallmark__________________________________ med 123 röster,
» W. Walldén __________ » 120 »
» A. Andersson i Lund ....... » 120 »
» P. Holm................... » 117 »
» C. F. ^Vinkrans.............................. » 116 »
» J. Boman _________________________ » 115 »
» J. Nydahl .................. » 115 »
» A. Olsson i Ornakärr ........ » 114 »
» J. Andersson i Lysvik..................... » 114 »
och » M. Tysk.............. » 113 » ;
Suppleanter i statsutskottet:
Herr C. J. Petersson i Eksebo.................. med 175 röster,
» J. Eliasson -...... » 174 »
» Öl. Andersson i Lyckorna _______________ » 174 »
» A. Svenson i Bossgården.............. » 174 »
Tisdagen den 10 maj.
7 N:o 2.
Herr L. P. Mallmin ..........-................... med 174 röster,
» A. G. Anderson i Himmelsby _________ » 174 »
» C. Persson i Stallerhult .......... » 174 »
» N. Nilsson i Ostra Espinge_______________ » 174 »
» C. Anderson i Hamra ..................... » 174 »
» L. Norrby ..... » 174 »
» A. Larsson i Lund __________________._____ » 162 »
och » C. F. Segerlind_..................... » 100 » ;
Suppleanter i bevillningsutskottet:
Herr O. Jansson i Krakerud .................. med 147 röster,
» P. G. Petersson i Brystorp------------ » 147 »
» E. P. Jonsson i Myre ....... » 147 »
* E. Beckman ................................. » 109 »
» P. Truedsson ................................. » 107 »
» K. Söderblom ...................—............ » 107 »
» A. MarJcstedt __________-........—------------ » 107 »
» Aug. Danielsson i Långnäs---------------- » 105 »
» M. Arhusiander............. » 104 »
och » N. Nilsson i Vrängebol ............. » 104 » ;
Suppleanter i bankoutskottet:
Herr O. Erickson i Bjersby _____________________ med 142 röster,
» A. Svenson i Edum........... » 139 »
» J. Pettersson i Alf vesta ..... » 138 »
» C. G. Anderson i Skeenda........... » 137 »
» C. J. Blomberg ....... » 97 »
2> P. Larsson i Fole ............. » 95 »
» B. Dahlgren ....... » 95 »
och » J. Ohlsson i Stockholm ................- » 95 » ;
Suppleanter i lagutskottet:
Herr P. Stockman ................................. med 131 röster,
» F. Pettersson i Tjärsta............... » 131 »
» P. Svensson i Brämhult .......... » 131 »
» G. Thestrup ______________________-.......... » 129 »
» G. Mellin ..... » 98 »
» A. Andersson i Hakarp ....... » 89 »
* C. I. Wåhlin -..... » 87 >
och » A. Johansson i Löfåsen............. » 87 »
Mellan de ledamöter, hvilka till suppleantplatser erhållit lika
antal rösterf anstäldes lottningar för bestämmande af den ordning,
hvari samma ledamöter borde såsom suppleanter ingå; och ut-
föllo dessa lottningar med den ordningsföljd här ofvan angifvits.
§ 7’
Justerades protokollsutdrag angående de här ofvan omförmälda
utskottsvalen.
N:o 2. 8
Tisdagen den 10 maj,
§ 8.
Afgåfvos följande motioner, nemligen af
Herr H. Andersson i Nöbbelöf m. fl., mo 3, om nedsättning
med 20 procent af grundskatterna och motsvarande lindring i
rustnings- och roteringsbesvären m. m.
Herr A. G. Jönsson i Mårarp, n:o 4, om ändrad lydelse af
26 kap. 2 § byggningabalken;
Herr N. ATcesson, n:o 5, om afskrifning af grundskatterna
och lindring i rustnings- och roteringsbesvären.
Herr E. W. Wretlind, n:o 6, om ändring i bestämmelserna
rörande befordran med posten af tidningar; och
n:o 7, om skrifvelse till Kongl. Maj:t rörande ändring i be¬
stämmelserna om examensväsende! vid universiteten i Upsala och
Lund samt karolinska institutet;
Herr E. Hammarlund, n:o 8, om skrifvelse till Kongl. Maj:t
med begäran om utfärdande af föreskrifter rörande tiden för ut¬
betalande af löner och arfvoden till lärarepersonalen vid rikets
folkskolor, mindre folkskolor och småskolor;
Herr A. Gumcelius, mo 9, om ändrad lydelse af §§ 5 och 6
i reglementet för riksbanken;
Herr Liss O. Larsson m. fl., mo 10, om afskrifning af grund¬
skatterna och lindring i rustnings- och roteringsbesvären;
Herr F. Berglöf m. fl., mo 11, om anslag till utvidgning af
spetelske-sjukhemmet i Jerfsö;
Herr L. Jönsson i Sandby, mo 12, om afskrifning med 30
procent af grundskatterna; och
mo 13, om beviljande af anslag för lindring af rustnings-
och roteringsbesvären;
Herrar O. Erickson i Bjersby och C. J. Petersson i Eksebo,
mo 14, om förhöjning i bevillningsafgiften för bankboiag med
sedelutgifningsrätt;
Herr O. Erickson i Bjersby, mo 15, om ändrad lydelse af
26 kap. 2 § byggningabalken; och
mo 16, om skrifvelse till Kongl. Maj:t angående rätt för
delegare i socken- eller distriktsmagasin att besluta om använ¬
dande af deras fonder och magasinens upplösning;
Herr J. Sjöberg i Bodaryd, mo 17, om afskrifning af grund¬
skatterna och lindring i rustnings- och roteringsbesvären;
Herr P. Näsman, mo 18, om tillägg till 15 § i kongl. för¬
ordningen angående försäljning af vin och maltdrycker m. ra¬
den 24 oktober 1885; och
Tisdagen den 10 maj.
9 N:o 2.
n:o 19, om tillägg till §§ 2 och 5 i bevillningsförordning©!!
den 14 september 1883;
Dessa motioner begärdes på bordet och bordlädes.
§ 9.
Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades herr F. Berglöf
under tio dagar från och med den 12 innevarande maj.
§ io.
Till bordläggning anmäldes Riksdagens kanslideputerades
memorial n:o 1, angående antagande af tjensteman i Riksdagens
kansli.
Härefter åtskildes kammarens ledamöter kl. 7* 4 e. m.
In fidem
A. E. J. Johansson.
ls':o 2. 10
Torsdagen den 12 maj.
Torsdagen den 12 Maj.
Kl. 11 f. m.
§ 1-
Justerades de i kammarens sammanträden den 4 och. 5 inne¬
varande maj förda protokoll.
§ 2.
Herr talmannen anmälde för remiss till vederbörande ut¬
skott de af Riksdagens år 1886 församlade revisorer afgifna be¬
rättelser, hvilka vid Riksdagens upplösande den 5 sistlidne mars
ännu icke hunnit blifva föremål för handläggning eller slutbehand¬
las; och remitterades nu
till statsutskottet:
berättelserna angående verkstäld granskning af statsverkets
samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning under åren 1884 och 1885,
samt till bankoutskottet:
berättelsen angående riksbanken.
§ 3.
Vid föredragning härnäst af Kongl. Maj:ts proposition till
Riksdagen angående statsverkets tillstånd och behof begärdes
ordet af
Herr P. A. Siljeström, hvilken yttrade: Bland de anslag
på extra stat, som blifvit föreslagna på åttonde hufvudtiteln, före¬
kommer ett till nybyggnad för nya elementarskolan i Stockholm.
De skäl, som föreligga i den kongl. propositionen, äro tillräckligt
utvecklade hvad skolan sjelf och dess behof beträffar. Men hvad
återigen skolans ställning och betydelse inom det svenska läro¬
verket angår, är utlåtandet i propositionen så knapphändigt, att
jag fiuner mig böra foga några betraktelser till detsamma, så
mycket mer som slutet af mitt anförande skall blifva att fästa
statsutskottets uppmärksamhet på en omständighet, som jag tror
det är af största vigt att taga i betraktande vid frågans afgörande.
Det heter i den kongl. propositionen: »Onekligt är, att vårt
skolväsende genom dess — nya elementarskolans — verksamhet
erhållit många lifvande impulser, som blifvit till nytta både på
undervisningssättets, disciplinens och lärobokslitteraturens områ¬
Torsdagen den 12 maj.
11 N:o 2.
den, ehuru man måste erkänna, att den nya anordning och me¬
tod, för hvilkas profvande den företrädesvis inrättades, nemligen
den fria flyttningen och vexeluudervisningen, icke visat sig vara
egnade att vid rikets öfriga läroverk tillämpas.»
Hvad beträffar det första momentet, som icke förnekar, att
nya elementarskolan varit till någon nytta för undervisningen,
så torde detta yttrande kunna i de anförda styckena tillämpas
jemväl på åtskilliga andra läroverk, men det att hafva gått i
spetsen för reformsträfvandet på detta område och att under år¬
tionden hafva med ord och handling arbetat för reformer, det
kan man icke säga om något annat läroverk i vårt land. Och
om man än vill saga, att detta arbete på senare tider icke varit
lika lifligt som det eu tid var, så kommer detta endast deraf,
att sedan många af de förbättringar för livilka skolan intresserat
sig hafva blifvit införda i undervisningen, har i det fallet min¬
dre återstått att göra. Men att hennes nit för reformer och för
att uppnå det slutliga målet, dit reformvännerna sträfvat, icke
svalnat, derom vittna bland annat de beslut, som skolans direk¬
tion och lärarekollegium på senare tiden fattat, sedan det omsi¬
der yppat sig någon utsigt att, genom de möjligheter eu bättre
skolbyggnad ensamt kan bereda, verkställa hvad man önskar.
Hvad beträffar den fria flyttningen, så kan jag för min del
ingalunda anse det som ett bevis mot densamma, att den icke
blifvit införd vid de gamla läroverken, så mycket mindre som,
om jag antoge detta som ett bevis, jag skulle erkänna med det¬
samma, att äfven andra skolreformer, som under långa tider
stått på dagordningen, icke skulle vara nyttiga utan förkastliga
derför att de icke lyckats vinna inträde vid de öfriga läroverken,
under det motstånd, som ty värr varit alltför segt och envist och
som gjort att reformen ännu icke tyckes omfattas med någon
förkärlek af den högsta läroverksstyrelsen. Men här är nu icke
fråga om hvad nya elementarskolan varit, utan om hvad hon
är och kan blifva för vårt undervisningsväsende; och i detta fall
är, som jag nämnde, det beslut som i detta afseende fattats af
nya elementarskolans direktion och läroverkskollegium så inne¬
hållsrikt och löftesrikt, att jag tror att det är angeläget för dem
som skola bedöma frågan att väl sätta sig in i hela dess innebörd.
Hufvudpunkterna äro tre. Den ena har afseende på de
klassiska språkens ställning i elementarläroverken. Man har så¬
lunda, och det onekligen tidsenligt, uteslutit grekiskan såsom
obligatoriskt ämne, något som den senast tillsatta undervisnings-
komitén icke vågat göra, i det den bibehållit grekiskan såsom
obligatorisk på den klassiska linien .Hvad latinet beträffar, har
man beslutat sig för att uppskjuta början af dess studium till
sjette klassen, hvilket ock från reformvänlig synpunkt länge har
varit ett önskningsmål, i stället för att, såsom för närvarande,
latinet införes redan i fjerde klassen.
N:o 2. 12
Torsdagen den 12 maj.
Den andra punkten är att lärofriketen, hvad undervisnings¬
ämnena beträffar, d. v. s. valfriheten, bär blifvit högst betydligt
utsträckt, hvilket ju ock vant ett önskningsmål för alla dem,
som velat att studierna inom de högre klasserna af skolan skulle
vara mera koncentrerade, för att så göra lärjungarne dess mer
skickliga för det akademiska studiet.
Tredje punkten är att, under bibehållande — hvilket jag anser
mig böra betona — af den fria flyttningen i de högre klasserna,
genom en lämpligt uppgjord läsordning, söka bereda lärjungarne
tillfälle att mer än hittills egna sig åt sjelfstudium, åt sjelfstän¬
digt arbete, som skulle verka till samma mål, att göra dem fullt
skickliga för det fortsatta studiet vid universitetet.
Jag ber att få yttra ännu ett ord angående den fria flytt¬
ningen. Tankarne derom hafva allt sedan skolans början varit
delade i så måtto, att somliga velat hafva den utsträckt till hela
skolan, andra endast till flere eller färre klasser. Men aldrig har
det varit någon fråga om att den icke skulle vara fördelagtig
och nyttig för lärjungarne och undervisningen i de högsta klas¬
serna.
Möjligheten att genomföra den undervisningsplan, som nu an-
tydts, beror väsentligen på en ändamålsenligare skolbyggnad än
den som nu finnes, särskildt med afseende på de anspråk, som
den ökade valfriheten skulle komma att medföra. Men det är
der vid lag en omständighet, hvarpå jag ville särskildt bedja att
få fästa herrar ledamöters i statsutskottet uppmärksamhet, nem¬
ligen den, att hela detta reformförslag, genom hvars realiserande
ett stort steg till skolreformens genomförande skulle tagas, icke
låter genomföra sig, med mindre än att det hinder upphäfves,
som allt hittills legat i den föreskrifna afgångsexamen från ele¬
mentarläroverken, eller examen till universitetet. Denna examen,
vare sig att den hetat studentexamen eller rnaturitetstxamen, har
hittills varit gällande för nya elementarskolan, likasom för de öf-
riga läroverken, och har, genom sin reaktion på undervisningen
i skolan, nödgat till att i åtskilliga fall ordna undervisningen an¬
norlunda, än som bort vara eu följd af skolans egna grundsatser.
Skall sålunda det arbete, som man nu vill genomföra, kunna
fullt lyckas och blifva bevisande, så är nödigt att den högsta
läroverkssiyreisen medger skolan en sådan tolkning af maturitets-
fordringarne, att den afgångsexamen, som grundar sig på skolans
egen planläggning af undervisningen och som för (ifrigt utan
allt tvifvel skall komma att ådagalägga ett fullt jemngodt resul¬
tat med den nu föreskrifna maturitetsexamen, vinner erkännande
såsom giltig i samma utsträckning som denna senare, eller, med
andra ord, att skolan får på grundvalen af sina egna principer
hafva en maturitetsexamen för sig, men som ändock gör det
möjligt för lärjungarne att öfvergå vare sig till tillämpningsskola
eller universitetet eller de statstjenster, för hvilka maturitetsexamen
Torsdagen den 12 maj.
13 JV:o 2.
fordras. Utan dessa vilkor kan svårligen detta reformarbete,
som skolan nu vill genomföra, lyckas; och det är derför jag velat
tillåta mig fästa statsutskottets uppmärksamhet på huru angelä¬
get det är, i fall eljest, såsom jag hoppas, utskottet skulle vilja
omfatta byggnadsförslaget med välvilja, att dervid betona det
vilkor, som framgår af det nu anförda.
Vidare anförde:
Herr E. G. Boström: Jag anhåller, herr talman, att
få säga några ord med anledning af den brist på omkring 4
millioner, som yppats på bränvinsmedlen, och det sätt som af
regeringen föreslagits att godtgöra denna brist. Att denna brist
kunnat uppstå är lätt förklarligt och i viss mån glädjande. Det
är förklarligt, ty det beror på de olika bestämmelser, som varit
gällande i fråga om bränvinsnederlagen före och efter året 1883.
Före år 1883 skulle allt bränvin uttagas från nederlag före den
15 oktober, och deraf följde att allt tillverkadt bränvin blef
beskattadt. Men sedan efter 1883 nederlagsfriheten blef så att
säga oinskränkt, har följden blifvit att endast det bränvin, som
från aederlaget uttagits för konsumtion, blifvit beskattadt. Men
för det bränvin som ligger qvar på nederlagen, likasom för det
som uttages till export, kommer ej någon skatt staten till godo.
Här har icke allt bränvinet i landet gått åt, utan stora partier
deraf ligga qvar på nederlagen. Den brist som uppstått kan
sålunda visserligen sägas bero på ett fel, men den beror på ett
lätt förklarligt fel. Denna brist är emellertid, som jag också sade,
glädjande, derför att den visar att bränvinskonsumtionen i landet
aftagit; och det är ju önskvärdt att så sker.
Men jag kan icke vara med när det föreslås af regeringen
att denna brist afskrifves på 1886 och 1887 års behållningar.
Det är sant, att en del af bristen uppkommit under år 1886,
och derför kan det vara berättigadt, att denna brist kommer
att drabba öfverskottet å statsregleringen för detta år. Men att
den öfriga bristen, som uppkommit under åren 1883—1885, skall
afskrifvas på 1887 års möjliga behållningar, synes mig icke vara
rätt. När statsverket för statsregleringen år 1885 visar ett öfver¬
skott på omkring 8,3 millioner, så synes det vara rätt, att bristen
för detta och föregående år å bränvinsmedlen också afskrifves på
1885 års behållning; och det förefaller mig alldeles oegentligt att
besluta en afskrifning på 1887 års behållningar. Ty det skulle
ju kunna hända, att 1887 års statsreglering icke kommer
att ega något öfverskott, och det är väl knappast troligt att något
öfverskott då uppkommer.
I fall denna brist, som sig rätteligen bör, sålunda afskrifves
å behållningen för 1885,s vill jag icke undanhålla för mig att
åtskilliga af de anslag, som nu blifvit af regeringen äskade, icke
N;o 2. 14
Torsdagen den 12 maj.
kunna täckas utan förmedelst nya skattebidrag, men man bör
låta hvar dag eller hvart år hafva sin omsorg.
Det är på dessa omständigheter jag önskat fästa statsutskottets
uppmärksamhet, i förhoppning att, när det kongl. förslaget i denna
del återkommer till kammaren, det måtte återkomma förändradt
och förbättradt.
Herr Gustafsson: Herr talman! Då Kongl. Majds
proposition om statsverkets tillstånd och behof förliden riksdag
remitterades till utskottet, tog jag mig friheten att rigta några
anmärkningar mot åtskilliga af regeringens framställningar. Då
nu föreliggande proposition är till innehållet nästan densamma
som den hvilken är daterad den 12 januari, torde det tyckas vara
öfverflödigt att nu tala om samma saker som då. Med det finnes
anledningar som förmått mig att äfven denna gång begära ordet.
Jag har gjort det först och främst derför, att ställningen i kam¬
maren blifvit väsentligen förändrad sedan förliden riksdag. Dess¬
utom hafva tillkommit några omständigheter, som ytterligare belysa
mina anmärkningar från förra riksdagen.
Hvad först den förändrade ställningen beträffar, så skulle
det vara gagneligt, om man nu kunde åstadkomma en mera allmän
remissdebatt, så att man derigenom kunde få klart för sig gruppe¬
ringen inom Riksdagen. Blefve ställningen på det sättet klargjord,
skulle sådant vara till mycken nytta äfven för många af de
nykomne. De skulle derigenom få eu hum om hvar landet ligger
och lära sig inse, att denna proposition ej bör betraktas hvarken
ur frihandelns eller protektionismens synglas, utan att man bör
låta detta vara detta, låta hvar sak gälla för hvad den är. Jag
har mina anledningar att uttala detta, ty för några dagar sedan
såg jag i ett pressens organ, som står regeringen mycket nära,
att nu vore det slut med det bondevälde, som så länge nekat
regeringen nödiga anslag. För min del hyser jag deremot den
förhoppningen — ja, den ända till visshet gränsande tron — att
detta bondevälde icke är slut, och jag hoppas att det icke heller
någonsin skall varda slut, då det gäller att föra sparsamhetens
talan. Min förhoppning inskränker sig icke blott dertill, att landt-
männen hädanefter som hittills skola motsätta sig all misshushåll¬
ning med statens medel, utan jag vågar äfven hysa den öfver-
tygelsen, att många af städernas representanter skola anse såsom
sin första pligt att tillse, det de skattdragande icke onödigtvis
betungas, samt förena sig i den traditionella sparsamhet, med
hvilken denna kammare hittills gagnat landet.
Hvad angår de särskilda anslag, som i den nu aflåtna stats¬
verkspropositionen äskats, så vill jag vid första hufvudtiteln yttra
några ord om apanagefrågan. Denna fråga kan synas hafva
kommit i ett förändradt skick derigenom att Konungen till proto¬
kollet förklarat, att, om nu föreliggande proposition bifalles, deraf
Torsdagen den 12 maj.
15 N:o 2.
tydligt folier, att han icke skall i framtiden begära tillökning å
sin civillista. Det kan förefalla mången som om efter ett sådant
löfte ingen risk förefinnes att bifalla hvad Kongl. Maj:t i detta
hänseende begärt, men jag ber att få varna för en sådan upp¬
fattning, ty detta löfte gäller blott under löftesgifvarens lifstid,
och hafva vi väl eu gång faststält principen, så står dörren öppen
på vid gafvel för anslagsfordringar, hvilka Riksdagen skall få svårt
att motsätta sig. Derför hoppas jag, att statsutskottet afstyrka’
denna begäran. -— Sedan propositionen af den 12 sistlidne januari
remitterades har det dessutom tillkommit ett annat skäl för afslag.
Det norska budgetsutskottet har nemligen nu tillstyrkt de kungliga
apanagens beviljande i den gamla formen, och vid sådant för¬
hållande kan man icke gerna tänka sig att någon kongl. proposition
i dylikt syfte skall inkomma till norska stortinget. Då jag anser
likställighet mellan de båda förenade rikena nödvändig i dylika
fall, ser jag häri för statsutskottet ett mycket tungt vägande skäl
för ett afstyrkande utlåtande.
För att härefter öfvergå till fjerde och femte hufvudtitlarne,
så, hvad beträffar anslag till militära ändamål i allmänhet, kan
man väl säga att icke alla sådana anslag äro så absolut nödvändiga,
som man söker göra troligt. I icke-militära kretsar hyser man i
allmänhet den uppfattningen, att vårt försvar kan stärkas genom
reformer i användningen af redan befintliga anslag, utan att krigs¬
budgeten behöfver blifva större; och nu har inträffat det förhållande,
att man för en sådan åsigt fått stöd äfven genom fackmäns ut¬
talanden: Så har jag i krigsvetenskapsakademiens handlingar
sett en fackman säga, att exercisen, sådan den nu bedrifves, är
en olidlig tunga för såväl befäl som trupp. Om en fackman kan
göra en sådan mening gällande, är det väl mindre att undra på
om vi icke-militärer tänka att förhållandet verkligen är sådant.
Och ökade fordringar på detta område blifva en börda icke blott
för militärerna utan äfven för dem, som skola släppa till de derför
erforderliga medlen. De som neka anslag till nya trupper, såsom
t. ex. till en ny fästningsartilleribataljon, behöfva icke derför
beskyllas för försvarsnihilism.
För att nu öfvergå till femte hufvudtiteln och yttra några
ord om det begärda anslaget till ett nytt pansarfartyg, så får jag
säga, att att jag med skäl hade väntat att chefen för sjöförsvars¬
departementet i protokollet för den 20 april skulle upplyst oss
om hvad som sedan den 12 januari händt på det område, der
upplysningar kunna vinnas om pansarfartygens lämplighet. Men
herr sjöministern blott vidhåller hvad han uttalat till protokollet
för den 12 januari; och måste vi således hålla oss till detta
protokoll samt antaga att hvad der står är herr statsrådets mening.
Der står bland annat i detta protokoll, att den franske sjöministern,
amiral Aube, i ett af deputerade kammaren nedsatt utskott för¬
klarat, att, enligt hans mening, borde man icke allenast fortsätta
N:o 2. 16
Torsdagen den 12 maj.
det för en tid nedlagda arbetet på påbörjade pansarfartyg utan
äfven sätta nya af samma storlek (7,000 ä 8,000 tons) i arbete.
Vet hr chefen för sjöförsvarsdepartementet detta, borde han
väl äfven hafva fått kännedom om hvad andra, som intressera sig för
sådant, kunnat taga reda på, nemligen att den franske sjömini¬
stern den 19 januari detta år i ministerrådet förklarade, att han toge
tillbaka förslaget om nya far tygsbyggnader, och detta naturligtvis
derför att frågan om pansarfartygens motståndskraft icke vore
tillräckligt utredd. För närvarande ligger i Medelhafvet en större
fransk eskader, som blifvit sammandragen just i ändamål att
utröna huruvida pansarfartygen hafva utsigt att kunna försvara sig
mot torpedobåtarne eller ej. Under sådana förhållanden tror jag
att det vore lämpligt om Riksdagen betänkte sig och afvaktade
utgången af dessa experiment, innan den beviljar ifrågavarande
anslag och till äfventyra så godt som kastar penningarne i sjön.
Enligt min mening hade det varit bättre, om herr sjöministern sändt
fackmän till Medelhafvet för att öfvervara omförmälda experiment,
än att våra amiraler sitta på kammare och konstruera upp fartyg,
som de påstå vara utmärkta, men som kanske ingalunda mot¬
svara sitt ändamål.
För att herrarne ej må tro att jag icke vill vara med om
något anslag, ber jag få påpeka ett under eu annan hufvudtitel
förekommande anslag, hvars beviljande jag för min del ämnar
att förorda, men beträffande hvilket möjligen många af mina
sparsamhetsvänner komma att rösta emot mig. Jag syftar härmed
på det till de kongl. teatrarne äskade anslaget; och då jag, som
sagdt, ämnar rösta för detta anslag, kommer det sig helt enkelt deraf
att jag anser att man bör vara konseqvent. De tvenne gånger
fråga om anslag från hufvudstadens sida till de kongl. teatrarne
varit före hos stadsfullmägtige, har jag satt mig deremot, emedan
jag ansett att det icke gälde en kommunens sak. Deremot är det
en nationel angelägenhet; och har nu en gång nationen visat
sig vilja uppmuntra konsten, bör den göra det så i ena som
andra afseendet! Vi hafva byggt ett nationalmuseum, vi hafva upp¬
rättat och underhålla en akademi för målar- och bildhuggar-
konsten och en akademi för tonkonsten. Böra vi då icke äfven
understödja den dramatiska konsten, som ju väl bör hafva lika
berättigande och lika starkt kraf på nationens omhuldande som
de öfriga sköna konsterna! Det är af detta skäl jag kommer att
lemna min röst till beviljande af anslag till de kongl. teatrarne,
likasom jag hoppas att det samma ock skall lyckas vinna stats¬
utskottets tillstyrkan. I en punkt är jag dock icke ense med den
kongl. propositionen i ämnet, nemligen i hvad angår uthyrandet
af dramatiska teatern. En sådan åtgärd tror jag icke vore
rätt lämplig. Tv om det är någon af de k. teatrarne som ger
inkomst och bidrager till vår nationalscens upprätthållande, så
är det väl den dramatiska teatern, hvars verksamhet jag derför
Torsdagen den 12 maj.
17 N:o 2.
anser att staten sjelf bör utöfva, då den helt säkert ger större
reveny än om den uthyres.
Jag vill icke inlåta mig i vidare detaljer, utan anhåller
endast att mitt yttrande måtte få åtfölja den kongl. propositionen
vid dess remis till statsutskottet.
Statsrådet och chefen för kongl. finansdepartementet herr
friherre Tamm: Efter hvad man meddelat mig, har här i kam¬
maren nyss gjorts anmärkning mot det sätt, hvarpå Kongl. Maj:t
upptagit bränvinsmedlen i beräkningen af öfverskottet från 1886
års statsreglering, gående ut derpå, att debiterade men ännu icke
erlagda bränvinsafgifter bort afräknas, icke såsom Kongl. Maj:t
tänkt sig, först från förstnämnda öfverskott, utan redan från öfver¬
skottet för år 1885 och således äfven bort komma i betraktande
vid uppgörandet af 1888 år3 statsreglering. Såsom jag tror, har
den talare, som framfört denna anmärkning, sjelf meddelat, att
det redan under föregående tider inträffat, att beräknade bränvins-
tillverkningsafgifter icke influtit. Men detta har då galt endast
en kortare tid, emedan afgifterna alltid skolat erläggas hvarje år
före den 1 oktober. Förhållandet har emellertid blifvit annor¬
lunda med de år 1883 inträdda förändringar i bestämmelserna
rörande bränvinsbeskattningen, i det att bränvin fortfarande kan
qvarligga å nederlag utan att tillverkningsskatt erlägges. Men i
stället har tillförene på annat sätt uppstått rubbningar, nemligen
i följd deraf, att tillverkningsafgifterna för det bränvin, som ex¬
porterats till utlandet blifvit restituerade. Som herrarne af statens
räkenskaper finna, har dylik restitution egt rum vid flera särskilda
tillfällen, nemligen åren.1880,1881,ochl882 — de begge förstnämnda
åren till belopp af tillsammans omkring 5 millioner kronor. I en
framställning till 1884 års Riksdag fäste d. v. chefen för finans¬
departementet också Riksdagens uppmärksamhet derpå, att sjunde
bufvudtitelns anslag till restitutioner genom återbärande af till-
verkningsafgifter för utfördt bränvin i betydlig mån öfverskridits,
men han ifrågasatte icke, på sätt äfven Riksdagen godkände, att
detta oaktadt berörda anslag skulle höjas. Nu är det naturligt,
att dylika stora belopp måste menligt inverka på resultatet af
statsregleringen. Hvad som inträffar i händelse af bränvinsexport
är således icke annat än hvad förut skett, då tillverkningsafgif-
terna skulle restitueras. Att afdraget i fråga icke gjorts redan
från öfverskottet å 1885 års statsreglering kommer sig deraf, att
det ansetts rigtigt att hvart år får svara för sig sjelft samt att
man haft att tillse, att under år, då statsverket lemnat öfverskott,
dermed må hafva kunnat fyllas de behof, som gjort sig gällande.
Blir öfverskottet för ett senare år mindre, lärer budgeten få rätta
sig derefter.
Den framställning som blifvit gjord i den nu aflemnade in¬
komstberäkningen afser endast att icke de stora belopp, som man
Andra Kammarens Prof. 1887. B. N:o 2. 2
N:0 2.
18
Torsdagen den 12 maj.
kunnat tänka sig skola komma att icke inflyta till följd af brän-
vinsexporten, skulle komma att drabba ett enda år och möjligen
för hårdt taga på öf verskotten. I sjelf va verket rörer detta icke
den budget som nu är framlagd, men jag har likväl velat fästa
uppmärksamheten på detta förhållande, på det att man icke må
föreställa sig att öfverskotten för 1886 skulle komma att lemna
en rikligare tillgång än som nödigt skulle vara.
Det är endast dessa upplysningar jag velat lemna kammaren
under förmodan att kammaren deiaf måtte finna att någon för¬
summelse ingalunda egt rum från deras sida som haft med saken
att göra. Ty debiteringen af dessa siffror är — der de icke kon¬
tant utgå — i full öfverensstämmelse med de författningar, som
i sådant hänseende äro gällande.
Sedan öfverläggningen härmed förklarats slutad, blef den
ifrågavarande kongl. propositionen, jemte de i anledning af den¬
samma nu afgifna yttranden, remitterad till statsutskottet.
§ 4.
Föredrogs och lades till handlingarne Kongl. Majds på riks¬
salen upplästa berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista
Riksdags sammanträde sig tilldragit.
§ 5.
Vidare föredrogos Kongl. Maj:ts i senaste sammanträdet af-
lemnade propositioner till Riksdagen; och hänvisades
till konstitutionsutskottet Kongl. Maj:ts propositioner:
angående uppskof med beslut öfver ett från 1885 års Riks¬
dag hvilande förslag till ändring i regeringsformens 6 §, och
med förslag till förändrad lydelse af 3 § samt 4 § 11 mom.
tryckfrihetsförordningen.
Till behandling af statsutskottet öfverlemnades följande kongl.
propositioner, nemligen:
angående försäljning af en del af Tånga hed samt försälj¬
ningssummans användande till nytt skjutfält för Göta artilleri¬
regemente ;
angående fortsättande under år 1888 af arbeten på nya ka-
sernetablissement för Svea lifgarde och Andra lifgardet m. m.;
angående anvisande af pension på allmänna indragnings-
staten för läraren vid Alnarps landtbruksinstitut W. Olbers;
i fråga om egande- och dispositionsrätten till sådant under
bruk skatteköpt hemman, till hvilket bruksegaren från åbon inköpt
åborätten;
Torsdagen den 12 maj.
19 Jf:o 2.
angående försäljning af indragna militiebostället Vic-dels
mantal Skålö i Kopparbergs län;
angående försäljning till Örebro stad af kronolägenheten
Alnängarne;
angående afsöndring af jord från indragna militiebostället
Stommen N:o 1 i Vermlands län;
angående upplåtelse af mark från en vid Östersunds stad
belägen kronolägenhet;
angående försäljning af åtskilliga kronoegendomar i de norr¬
ländska länen;
angående restitution af stämpelafgift till delegarne i sterbhuset
efter kabinettskammarherren friherre Carl Otto Silfverschiöld;
angående efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter
målaren Per Adolf Stockenberg;
angående upplösning af det nu bestående rättsförhållandet
mellan kronan och Sala bergslag;
i fråga om ändringar i kongl. förordningen angående en
postsparbank för riket den 22 juni 1883;
om ändring i kongl. förordningarne den 26 april 1861 an¬
gående en allmän hypoteksbank för riket. m. m.;
angående försäljning af hospitalslägenheterna Ahus n:is 9
och 10 i Kristianstads län;
angående ersättning till förre fanjunkaren Carl Ulrik Berg-
stedt för omkostnader, dem han såsom innehafvare på lön af
sergeantsbostället Luggavi n:o 1 i Örebro län fått vidkännas för
boställets deltagande i ett vattenledningsföretag;
angående afsöndring af jord från indragna militiebostället
Erska Öster- och Bergsgården i Elfsborgs län;
angående beviljande af lån för betäckande af kostnaden för
tornbyggnaden å Linköpings domkyrka; och
angående höjande af högsta delaktighetsbeloppet i folkskole-
lärarnes pensionsinrättning.
Vid föredragning härefter af Kongl. Maj:ts proposition rörande
förändrad lydelse af åtskilliga paragrafer i förordningen angående
Sveriges och Norges ömsesidiga handels- och sjö fartsförhållanden,
af den 29 maj 1874 erhölls ordet, på begäran, af
Herr Larson i Tullus, som anförde: Jag skall endast be att
få fästa vederbörande utskotts uppmärksamhet på ett skriffel, som
insmugit sig i förslaget till lydelse af 4 § i den nu anmälda
N:0 2.
20
Torsdagen den 12 maj.
kong], förordningen, hvilken § bestämmer indika qvantiteter af
varor en resande öfver riksgränsen skall kunna få medföra med
frihet från tull och frihet från skyldighet att taga förpassning.
Det är ett par ord här som jag anser vara origtiga, och jag an¬
tager att origtigheten icke kan hafva härflutit af något annat än
misskrifning af någon som haft i uppdrag att renskrifva förslaget.
Origtigheten har emellertid icke förelupit nu, utan redan 1874.
Jag upptäckte den då, men för sent för att kunna åstadkomma rät¬
telse deri. Det i min tanke origtiga förekommer i sista ordet af
tredje raden och i andra ordet af fjerde raden i den i fråga va¬
rande §. Det skulle heta »svenska» eller »norska» och icke såsom
här står: »svensk» eller »norsk». På detta senare sätt uppstäda,,
få orden icke sin rätta betydelse. Paragrafen kommer icke att
omfatta svenska och norska naturalster och tillverkningar, utan
talar endast om utländska varor; men meningen är naturligtvis
den, att de 'svenska och norska naturalstren och tillverkningarna
skola åtnjuta Mit samma frihet som de utländska, ty ett motsatt
förhållande skulle vara en ren orimlighet. Felet tillkom, såsom jag
nyss nämnde, år 1874 och hade insmugit sig i det lagförslag, som
då åtföljde Kongl. Maj ds proposition till Riksdagen.
I nu föreliggande förslag heter det: »Vid resa öfver gränsen
från ena till andra riket vare det, med undantag för spelkort,
hvilka äro underkastade såväl stämpelafgift som tull, medgifvet
att af utländska till införsel tillåtna samt svensk eller norsk tull
underkastade alster eller tillverkningar tullfritt medföra följande
mindre partier, nemligen» etc. Det borde naturligtvis heta: »Vid
resa öfver gränsen från ena till andra riket vare det, med undan¬
tag för spelkort, hvilka äro underkastade såväl stämpelafgift som
tull, medgifvet att af utländska, till införsel tillåtna, samt svenska
eller norska, tull underkastade, alster eller tillverkningar tullfritt
medföra följande mindre partier, nemligen:» etc.
Jag skall ytterligare bedja få betona att i kongl. förord¬
ningen den 24 maj 1825 äro de omnämnda, orden rätt skrifna;
och då det icke funnits någon anledning till att en förändring i
ordalagen bort vidtagas, måste jag antaga att den tillkommit
genom misskrifning och anhåller derför att bevillningsutskottet,
till hvilket jag förmodar att den kongl. propositionen kommer att
remitteras, måtte föreslå rättelse, hvilken jag anser vara nödvän¬
dig, för att den ifrågavarande paragrafen skall i berörda afseende
återfå den omfattning, man med densamma afsett.
Vidare yttrades ej. Den ifrågavarande kongl. propositionen
blef härefter, tillika med det i anledning af densamma nu af-
gifna yttrande, hänvisad till bevillningsutskottet.
Likaledes remitterades till bevillningsutskottet Kongl. Maj ds
proposition angående förlängning af den emellan de förenade
rikena och Spanien den 15 Mars 1883 afslutade handelstraktat.
21 N:o 2.
Torsdagen den 12 maj.
Slutligen hänvisades till lagutskottet nedannämnda kongl.
propositioner, nemligen:
med förslag till förordning angående förändrad lydelse af §
40 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i
Stockholm den 20 november 1863;
med förslag till lag angående meddelande af rättegångsfull-
magt genom telegram;
med förslag till lag angående ändring i 7 kap. samt vissa
delar af 10 och 11 kap. strafflagen;
med förslag till lag om skiljemän och lag angående förän¬
drad lydelse af 46 § utsökningslagen den 10 Augusti 1877; samt
med förslag till lagar angående handelsregister, firma och
prokura samt angående tillägg till 15 kap. liandelsbalken.
§ 6.
Föredrogos och lades till handlingarne Kongl. Maj:ts skrif¬
velse!’ till Riksdagen;
l:o) med tillkännagifvande att Kongl. Maj:t förordnat stats¬
rådet in. m. Johan Henrik Loven att under innevarande riksdag
utöfva den befattning med riksdagsärenden, som enligt § 46 af
riksdagsordningen tillkommer en ledamot af statsrådet; samt
2:o) i anledning af en vid senast församlade riksdag beslu¬
tad lagförändring;
och skulle underrättelse om den förstnämnda skrifvelsens
innehåll meddelas vederbörande utskott samt de ledamöter, som
hafva inseende öfver Riksdagens kansli.
§ 7.
Efter föredragning vidare, hvar efter annan, af de på kam¬
marens bord hvilande motioner hänvisades
Herr A. Gumcdius' motion, n:o 1, till statsutskottet;
Herr E. Beckmans motion, n:o 2, till tillfälligt utskott;
Herr H. Anderssons i Nöbbelöf m. flis motion, n:o 3, till
statsutskottet;
Herr A G. Jönssons i Mårarp motion, n:o 4, till lagut¬
skottet;
Herr TV. Åkessons motion, n:o 5, till statsutskottet;
Herr E. V. Vretlinds motioner, mo 6, till bevillningsutskot¬
tet och n:o 7 till tillfälligt utskott;
Herr E. Hammarlunds motion, N:o 8, till tillfälligt utskott;
Herr A. Gumcdius’ motion, mo 9, till bankoutskottet;
Herr Fiss Öl. Larssons m. flis motion, mo 10, till stats¬
utskottet;
Herr F. Berglöfs m. flis motion, mo 11, till statsutskottet;
N:o 2. 22
Torsdagen den 12 maj.
Herr L. Jönssons i Sandby motioner, n:is 12 och 13, til!
statsutskottet;
Herrar 0. Ericksons i Bjersby och C. J. Peterssons i Eksebo
motion, n:o 14, till bevillningsutskottet;
Herr O. Ericksons i Bjersby motioner, mo 15, till lagut¬
skottet och n:o 16 till tillfälligt utskott;
Herr J. Sjöbergs i Bodaryd motion, mo 17, till statsutskot¬
tet; samt
Herr P. Näsmans motioner, mo 18, till tillfälligt utskott och
mo 19 till bevillningsutskottet.
§ 8.
Föredrogs och godkändes Riksdagens kanslideputerades me¬
morial mo 1, angående antagande af tjensteman i Riksdagens
kansli.
§ 9.
Följande nya motioner anmäldes, nemligen af:
Herr A. V. Ljungman, mo 20, om ändring af §§ 13, 15 och
19 i riksdagsordningen;
Herr P. G. Petersson i Brystorp, mo 21, om beviljande af
statsbidrag för utgörandet af skattefrälseräntor till enskild per¬
son; och mo 22, om inlösning af frälseskatteränta till statsverket
och statsbidrag för samma räntors utgörande tillsvidare;
Herr N. Petersson i Runtorp, mo 23, om ändrad lydelse af
13 § 3 mom. riksdagsordningen;
Herr C. A. Oléhn, mo 24, om förhöjning i tullen på arbe¬
tade trävaror;
Herr N. Nilsson i Vrängebol, mo 25, om inrättande af ett
Riksbankens afdelningskontor i Karlstad; och mo 26, om afskrif¬
ning af grundskatterna och lindring i rustnings- och roterings-
besvären;
Herr L. Börjesson, mo 27, om utsträckning i fatalietiden för
anmälan om försäljning till staten af skattefrälseräntor;
Herrar O. V. Redelius och J. P. Nilsson, mo 28, om indrag¬
ning af ordinarie anslaget till kongl. teatrarne m. m;
Herr E. Åkerlund, mo 29, om ändringar i tulltaxan;
Herr J. Bengtsson, mo 30, om skrifvelse till Kongl. Maj:t
rörande utsträckning af fatalietiden för anmälan om försäljning
till staten af kronotionde, som innehafves under enskild egande-
rätt;
Herr J. Eliasson, mo 31, om ändrad lydelse af 13 § 3 mom.
riksdagsordningen; mo 32], om tillägg till 2 och 38 §§
i kongl. förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skol¬
råd den 21 mars 1862; och mo 33, om ändrad lydelse af 11 § i
23 N:o 2.
Torsdagen den 12 maj.
kongl. förordningen angående allmänt ordnande! af presterska-
pets inkomster den 11 Juli 1862;
Herrar S. Johnsson i Hveranda och 0. Ericksson i Bjersby,
n:o 34, om efterskänkande af forsellön åt kronoarrendatorer; och
n:o 35, om lindringar i kronoarrendatorernas arrendevilkor;
Herr Folke Andersson, n:o 36, om anvisande af statsanslag
till ersättning i vissa fall för utgörande af skattefrälseräntor;
Herr G. Jansson i Krakerud, n:o 37, om förhöjd införselstull
å så kallad lås- och träskruf;
Herr F. Lindedal, n:o 38, om statslån, till Ulricehamn-Var-
tofta jernvägsaktiebolag m. m.;
Herr S, M. Olsson, n;o 39, om ändrad lydelse af 57 § i
kongl. förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21
mars 1862;
Herr J. Ny däld, n:o 40, om ändrad lydelse af 11 § i kongl.
förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862;
Herr G. Mellin, n:o 41, om rätt för kyrkostämma att gran¬
ska debiterings- och uppbördslängderna för uppbörd af prester-
skapets löneinkomster; och n-.o 42, om tillägg till kongl. för¬
ordningen om stämpelafgiften den 9 augusti 1884;
Herr B. Gustafsson, n:o 43, om skrifvelse till Kongl. Maj:t,
med begäran om tillägg till instruktionen för arbetareförsäkrings -
komitén i fråga om utarbetande af förslag till lag om skiljedom¬
stolar mellan arbetsgifvare och arbetare; samt
Herr G. Ericsson i Stockholm, n:o 44, om tillägg till 21
§ i gällande bevillningsstadga.
Dessa motioner bordlädes.
§ 10.
Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades:
Herr C. A. Olchn under 14 dagar fr. o. m. den 16 dennes.
» A. Larsson i Slättäng » 14 » » »15 »
och » G. Mellin » 8 » » » 21 »
§ H.
Justerades protokollsutdrag, hvarefter Kammarens ledamöter
åtskildes kl. half 1 e. m.
In fidem
A, E. J. Johansson.
N:o 2. 24
Fredagen den 13 maj.
Fredagen den 13 Maj
kl. 1 e. in.
§ I-
Justerades protokollet för den 6 i denna månad.
§ 2.
Föredrogos de i gårdagens sammanträde aflemnade motioner;
och hänvisades
Herr A. V. Ljungmans motion, n:o 20, till konstitutions¬
utskottet;
Herr P. G Peterssons i Brystorp motioner, mis 21 och 22,
till statsutskottet;
Herr N. Peterssons i Runtorp motion, n:o 23, till konstitu¬
tionsutskottet ;
Herr G. A. OléJms motion, mo 24, till bevillningsutskottet;
Herr N. Nilssons i Vrängebol motioner, mo 25 till banko-
utskottet och mo 26 till statsutskottet;
Herr L. Börjessons motion, mo 27, till statsutskottet;
Herrar O. V. Bedelius och J. P. Nilssons motion, mo 28,
till statsutskottet;
Herr E. Åkerlunds motion, mo 29, till bevillningsutskottet;
Herr J. Bengtssons motion, mo 30, till statsutskottet;
Herr J. Eliassons motioner, mo 31, till konstitutionsutskottet
samt mis 32 och 33 till lagutskottet;
Herrar S. Johnssons i Hvetlanda och O. Ericksons i Bjersby
motioner, mis 34 och 35, till statsutskottet;
Herr Folke Anderssons motion, mo 36, till statsutskottet;
Herr G. Janssons i Krakerud motion, mo 37, till bevillnings-
uttkottet;
Herr F. Lindedals motion, mo 38, till statsutskottet;
Herr S. M. Olssons i Sörnäs motion, mo 39, till lagutskottet ;
Herr J. Nydahls motion, mo 40, till lagutskottet;
Herr G. Mellins motioner, mo 41, till lagutskottet och mo
42 till bevillningsutskottet;
Herr B. Gustafssons motion, mo 43, till tillfälligt utskott; samt
Herr G. Ericssons i Stockholm motion, mo 44, till bevillnings¬
utskottet.
§ 3.
Följande nya motioner aflemnades, nemligen af:
Herr vice talmannen S. Nilsson, mo 45, om tillägg till kongl.
förordningen om fattigvården den 9 juni 1871; och
Fredagen den 13 maj.
25 >':o 2.
n:o 46, om beviljande af anslag till lön åt en länsveterinär
i Kristianstads län;
Herr J. Anderson i Tenliult, n:o 47, om ändring i kongl,
förordningen angående arfvode för auktion å utmätt fastighet på
landet m. m. den 30 november 1855;
n:o 48, om ändring i bestämmelserna i fråga om utarrende¬
ring af statens domäner, och
n:o 49, om afskrifning af grundskatterna samt lindring i
rustnings- och roteringsbesvären;
Herr A. Johansson i Löfåsen, n:o 50, om rätt för kronoar-
rendatorer att uppsäga arrendena till afträde den 14 mars 1888;
Herr A. G. Björkman, n:o 51, om åsättande af tull å fläsk,
ister, kött, smör och majs;
Herr E. Hammarlund, n:o 52, om tillägg till 17 eller 25 §
riksdagsordningen rörande sättet för valen till Andra Kammaren; och
n:o 53, om ändrad lydelse af 14 och 19 §§ riksdagsordningen;
Herr A. G. Jönsson i Mårarp, n:o 54, om skrifvelse till Kongl.
Maj:t, angående ändringar i gällande bestämmelser i afseende å
vaktbetjentes vid postverket tjenstetid;
Herr J. Ericsson i Norrby m. fl., n:o 55, om inrättande af
afdelningskontor utaf riksbanken i landsorten;
Herr A. Brodin, n:o 56, om anslag till resestipendier åt per¬
soner, som ämna i utlandet utbilda sig för handelsverksamhet;
Herr P. Ersson i Vestlandaholm, n:o 57, om skrifvelse till
Kongl. Maj:t med begäran om ändrad tid för indelta arméns
målskjutningsöfningar; och
mo 58, om rätt för kommuner att mot half afgift för lägsta
klass få i rikets hospitalsinrättningar vårdade medellöse sinnessjuke;
Herr E. Meyer, mo 59, om ändrad lydelse af 5 kap. 10 §
strafflagen;
Herr J. Smedberg, mo 60, om ändring i eller tillägg till kongl.
förordningen angående lagfart å fång till fast egendom den 16
juni 1875;
Herr P. Waldenström, mo 61, om ändrad lydelse af § 26 i
kongl. förordningen angående vilkoren för försäljning af bränvin
den 29 maj 1855;
Herr P. Truedsson, mo 62, om lindring i vilkoren för arrende
af statens domäner;
Herr B. Gustafsson, mo 63, om ändring af 14 § riksdagsord¬
ningen;
Herr G. G. Anderson i Skeenda, mo 64, om skrifvelse till
Kongl. Maj:t rörande ändradt sätt för uthyrande af åtskilliga lä¬
genheter vid statens jern vägsstationer;
Herr 1. Tufivesson, mo 65, om skrifvelse till Kongl. Maj:t
med begäran om undersökning rörande ifrågasatt jemvägsförbin-
delse mellan Hestveda i Kristianstads län och Halmstad;
Herr A. E. Petersson i Hamra in. fl., mo 66, om skrifvelse
Andra Kammarens Prof. 1887 B. N:o 2.
3
N:o 2. 26
Fredagen den 13 maj.
till Kong! Maj:t med begäran om utredning rörande nya grunder
för statens embets- och tjenstemäns aflöning samt om anvisande
af anslag för sådant ändamål;
Herr C. J. Petersson i Eksebo, n:o 67, om upphäfvande af konun¬
gens rätt att förordna om nytt val till Riksdagens båda kamrar
eller den ena af dem samt om inrättande af en riksnämnd; och
n:o 68, om ändrad lydelse af 17 § riksdagsordningen;
Herr G-. W. Svensson i Rydaholm, mo 69, om skrifvelse till
Kongl. Maj:t i fråga om ändradt sätt för pensioners utbetalande
från folkskolelärarnes pensionsinrättning samt enke- och pupillkassa;
Herr M. Palm, mo 70, om bankovinstens användande samt
tillägg till 4 § i bankoreglementet; och
mo 71, om uppgörande af plan för inrättande af riksbankens
afdelningskontor i landsorten;
Herr M. Tysk, mo 72, om ändrad lydelse af 12 § i kongl.
förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862;
Herr A. M. Lundberg, mo 73, om förklaring af 6 och 7 §§
i kongl. förordningen om bevillningsafgifter för särskilda förmå¬
ner och rättigheter; och
n:o 74, med förslag till ändringar i kongl. förordningen an¬
gående stämpelafgiften den 24 september 1886.
De sålunda anmälda motionerna bordlädes.
§ 4.
Justerades protokollsutdrag; hvarefter kammarens ledamöter
åtskildes kl. Va 2 e. m.
In fidem
A. E. J. Johansson
Lördagen den 14 maj.
27 N:o 2.
Lördagen den 14 Maj
kl. 1 e. m.
Efter föredragning af de i senaste sammanträdet aflemnade
motioner hänvisades
Herr vice talmannen Sven Nilssons motioner, n:o 45 till lag¬
utskottet och n:o 46 till statsutskottet;
Herr J. Andersons i Tenhult motioner, n:o 47 till tillfälligt
utskott samt mis 48 och 49 till statsutskottet;
Herr A. Johanssons i Löfåsen motioner, mo 50, till statsut¬
skottet ;
Herr A. G. Björkmans motion, mo 51, till bevillningsutskottet;
Herr E. Hammarlunds motioner, mis 52 och 53, till konsti¬
tutionsutskottet ;
Herr A. G. Jönssons i Mårarp motion, mo 54, till tillfälligt
utskott;
Herr J. Ericssons i Norrby m. flis motion, n:o 55, till banko¬
utskottet ;
Herr A. Brodins motion, mo 56, till statsutskottet;
Herr P. Erssons i Vestlandaholm motioner, mo 57 till tillfäl¬
ligt utskott och n:o 58 till statsutskottet;
Herr E. Meyers motion, mo 59, till lagutskottet;
Herr J. Smedbergs motion, mo 60, till lagutskottet;
Herr P. Waldenströms motion, mo 61, till bevillningsutskottet;
Herr P. Truedssons motion, mo 62, till statsutskottet;
Herr P. Gustafssons motion, mo 63, till konstitutionsutskottet;
Herr C. G. Andersons i Skeenda motion, mo 64, till tillfälligt
utskott;
Herr T. Tufvessons motion, mo 65, till tillfälligt utskott;
Herr A. E. Peterssons i Hamra m. flis motion, mo 66, till
statsutskottet;
Herr C. J. Peterssons i Eksebo motion, mis 67 och 68, till
konstitutionsutskottet;
Herr G. V. Svenssons i Rydaholin motion, mo 69, till tillfäl¬
ligt utskott;
Herr M. Dahns motioner, mis 70 och 71, till bankoutskottet;
Herr M. TysTcs motion, mo 72, till lagutskottet; samt
Herr A. M. Lundbergs motioner, mis 73 och 74 till bevill¬
ningsutskottet.
§ 2.
Anmäldes nya motioner af:
Herr L. F. Odell, mo 75, om rätt för kronoarrendatorer att
uppsäga sina arrenden till afträde den 14 mars 1888.
Njo 2. 28
Lördagen den 14 maj.
Herr C. F. Pettersson i Dänningelanda, n:o 76, om skrifvelse
till Ivongl. Maj:t med begäran om utredning och förslag i afseende
å hypoteksbankens och hypoteksföreningarnes lånerörelse;
Herr E. P. Jonsson i Myre, n:o 77, om inrättande af ett riks¬
bankens afdelningskontor i Hernösand;
Herr I. Månsson m. fl., n:o 78, om tilläggsbevillning för år
1888 för viss del af statens embets- och tjenstemäns löner;
Herr I. Månsson, n:o 79, om afskrifning af kyrkotionde i
Skåne, Halland, Blekinge och Bohus län samt beviljande af stats¬
anslag för sådant ändamål;
Herr A. W. Lund, n:o 80, om ändrad lydelse af 19 § riksdags¬
ordningen ;
Herr J. Andersson i Lysvik, n:o 81, om ökadt statsbidrag till
lärarepersonalen vid mindre folkskolor m. m.; och
n:o 82, om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om ut¬
redning och förslag till ombildning af nu gällande tullsystem;
Herr A. Brodin, n:o 83, om skrifvelse till Kongl. Maj:tmed
begäran om utarbetande af ny jernvägstaxa vid samtrafik mellan
statens och enskilda banor och utredning om inköp för statens
räkning af enskilda jernvägar m. ut.;
Herr J. Sjöberg i Bodaryd, n:o 84, om skrifvelse till Kongl,
Maj:t med begäran om utredning och förslag i afseende å hypo-
teksbankens och hypoteksföreningarnes omorganisation;
Herr A. Nilsson i Rinkaby, mo 85, om inrättande af ett
riksbankens afdelningskontor i Kristianstad;
Herr W. Farup, n:o 86, om tillägg till 8 och 12 §§ bevill-
ningsstadgan;
Herr A. G. Anderson i Himmelsby, mo 87, om befrielse för
rusthållarne vid andra lifgrenadierregementet att bekosta exercis¬
ammunition ;
Herr vice talmannen S. Nilsson, n:o 88, om ändringar i
kongl. förordningen om tillverkning af bränvin den 2 juni
1882 m. m.;
Herr N. Nilsson i Skärhus, mo 89, om ändrad lydelse af 14
§ riksdagsordningen;
Herr N. Persson i Vadensjö, n:o 90, om skrifvelse till Kongl,
Maj:t rörande ändringar i legostadgan den 23 november 1833.
Herr P. Pehrson i Törneryd, mo 91, om tillägg till 31 § 2
mom. i kongl. förordningen angående fattigvården den 9 juni
1871; och
n:o 92, om inrättande af ett riksbankens afdelningskontor i
Karlskrona;
Herr P. Sahlström, mo 93, om beviljande af statsanslag för
inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark i Verm-
lands län;
Lördagen den 14 maj.
29 N:o 2.
Herr A. Bokström, n:o 94, om ändrad lydelse af 22 och 41
§§ i kongl. förordningen angående vilkoren för försäljning af
bränvin m. m. den 29 maj 1885;
N:o 95, om ändring i bankoreglementets bestämmelser i fråga
om semester för tjenstemännen vid riksbankens afdelningskontor; och
N:o 96, om ändring i bankoreglementet i syfte att jemväl
qvinna må kunna anställas i riksbankens tjenst;
Herrar August Danielsson och N. Wallmark, n:o 97, om skrif¬
velse till Kongl. Maj:t i fråga om anläggning af nybyggen eller
torp å kronoparker inom Vester- och Norrbottens län;
Herr E. Nyström, n:o 98, om tillägg till 17 kap. 16 § rätte¬
gångsbalken ;
n:o 99, om beviljande åt förre sedeltryckaren C. J. W. Berg¬
lund af ett årligt understöd af riksbankens medel; och
n:o 100, om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om
utarbetande och framläggande af förslag till lag om förbud för
tillverkning och försäljning af destillerade, alkoholhaltiga drycker
för andra än medicinska och tekniska ändamål;
Herr Diss Olof Larsson, n:o 101, om skrifvelse till Kongl.
Maj:t med begäran om ändring i lagstiftningen angående försälj¬
ning af vin och maltdrycker; och
n:o 102, om förhöjning af bränvinstillverkningsskatten och
införselstullen å sprithaltiga varor m. in.; samt
Herr C. Persson i Stallerhult, n:o 103, om ändring af 26 § i
kongl. förordningen angående hushållningen med de allmänna
skogarne i riket den 29 juni 1866.
Motionerna bordlädes.
§ 3.
Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades:
Herr B. Dahlgren ______ under 12 dagar fr. o. m. den 16 dennes,
» C. J. Jakobson — » 8 » » 19 »
» P. Larsson i Vig-
getorp............. » 8 » » 17 »
» A. G. Andersson i
Himmelsby ...... » 5 » » 15 »
* A. Låfiman ------ » 10 » » 18 »
» A. Henricson...... » 3 » » 16 »
och herr Back. Per Er sson ». 8 » » 18 »
§ 4.
Justerades protokollsutdrag för detta sammanträde, hvarefter
kammarens ledamöter åtskildes kl. 3A2 e. m.
In fidem
A. E. J. Johansson.
Andra Kammarens Prof. 1887 B. N:o 2.
4