KongI. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.
1
N:o 37.
Kong!. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående upp¬
rättande af ett kompani volontärer vid Norrbottens fält-
jägarecorps; gifven Stockholms slott den 3 juni 1887.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet för denna
dag, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen:
att, med godkännande af de i ofvan berörda protokoll angifna grunder
för upprättande af ett kompani volontärer vid Norrbottens fältjägarecorps
jemte hvad som föreslagits beträffande personalens aflöning, medgifva
att de derför erforderliga aflöningsbelopp må tillsvidare och intill dess
medel kunna bekommas från de nu vakanta men till annat ändamål an¬
slagna 99 rotarne vid corpsen få bestridas af anslaget till värfvade
garnisonstruppernas rekrytering och aflöning.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
OSCAR.
Axel Ryding.
Bill. till Riksd. Prof. 1887. 11. 1 Sami. 1 Afd. 23 Häft.
1
2
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.
Utdrag af protokollet öfver landtför svar särenden, hållet inför Hans
Maj it Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3
juni 1887.
N är varan de:
Hans Excellens Herr Statsministern Themptander,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Grefve Ehrensvård,
Statsråden: Lovén,
von Steyern,
friherre von Otter,
Hammarskjöld,
Richert,
Ryding,
von Krusenstjerna,
friherre Tamm.
Chefen för landtförsvarsdepartementet, statsrådet Ryding föredrog
i underdånighet: — — — — — — — — — — — — — — — -—•
I underdånig skrifvelse den 17 januari 1884 anhöll chefen för Norr¬
bottens fältjägarecorps, att corpsens numerär, som endast utgjorde 325
man, måtte ökas i den mån omständigheterna medgåfvo. De skäl, som
enligt corps-chefens åsigt förnämligast talade härför, voro:
att, sedan manskap till skolor, vakt, befäl och instruktörer till be-
väringen, sjuke och tillfälliga vakanser afräknats, återstoden af corpsens
numerär ej räckte till mera än ett fullständigt fältkompani;
att, till följd deraf, bataljonsexercisen med stammen endast kunde
omfatta den formella öfning, som genomgås med repbataljoner, under det
att den vida vigtigare delen deraf, stridsformeringen och manövern, icke
kunde ifrågakomma förrän beväringen blifvit insatt i stammen.
3
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.
att jemväl derefter dylik öfning endast i ringa omfattning kunde
ega rum, då nära två tredjedelar af bataljonen utgjordes af bevärings¬
manskap med dess ofullständiga utbildning; samt
att, då beväringsmanskapet år efter år tillväxte i antal, missförhål¬
landena uti ifrågavarande hänseenden blefve allt större.
Generalbefälhafvare!! i femte militärdistriktet ansåg likaledes i sitt
öfver corpschefens förslag afgifna utlåtande synnerligen starka skäl tala
för ökning af stamstyrkan vid Norrbottens fältjägarecorps.
I nådigt bref den 26 juni 1885 förklarade Eders Kongl. Majit sig
anse åtgärder för ifrågavarande förslags genomförande icke för det då
varande lämpligen kunna vidtagas.
Redan den 24 november samma år inkom emellertid corpschefen med
nytt förslag till ökande af Norrbottens läns försvarskraft. Denna gång
afsåg hemställningen ökning af Norrbottens fältjägarecorps’ befäl.
I kraft af den nya värnpligtslagens bestämmelser komtne icke mindre
än fem socknar inom Norrbottens län, hvilkas befolkning förut varit fri¬
tagen från all beväringsöfning, att inträda i värnpligtsskyldighet, och
uppenbart vore, att den vid corpsen befintliga befälskader, som förut en¬
dast med svårighet lemnat tillgång till den befälsstyrka, som för den
talrika beväringens vederbörliga öfning vore erforderlig, numera skulle
visa sig alldeles otillräcklig. Chefen föreslog för den skull, att fulltaligt
befäl till ett kompani, utgörande eu kapten af lista klassen, en löjtnant
af lista klassen, eu löjtnant af 2:dra klassen, en underlöjtnant, en fan¬
junkare, en sergeant af lista klassen samt två sergeanter af 2:dra klas¬
sen, måtte varda uppsatt.
Generalbefälhafvare!! i femte militärdistriktet, som jemväl öfver denna
chefsembetets framställning afgaf yttrande, ansåg visserligen behofvet af
ökad befälsstyrka vid corpsen synnerligen känbar!, men fann, då samma
förhållande i större eller mindre grad egde rum vid andra corpser inom
distriktet, någon särskild undantagsåtgärd i detta fall icke kunna för
Norrbottens fältjägarecorps ifrågasättas. Eders Kongl. Majit beslutade i
frågan i öfverensstämmelse med generalbefälhafvarens hemställan.
Då jag af skäl, för hvilka jag icke har att här redogöra, tillstyrkte
Eders Kongl. Majit att icke fästa afseende vid corpschefens ifrågavarande
två framställningar, förbisåg jag emellertid ingalunda det berättigade i
desamma; och jag beder derföre att nu få återkomma till denna fråga.
Bland de flera brister, som i Norrlands försvarsorganisation före¬
finnas, sätter jag främst bristen på stam tillräckligt stor att i sig kunna
upptaga Norrlands talrika beväring. Det förslag till aflöning af stam¬
trupp vid Vesternorrlands bataljon, som jag, vid föredragning af frågan
4
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.
om reglerandet af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel för
nästkommande år, framlade, afsåg, jemte annat, att i sin mån af¬
hjelpa denna brist. Det förslag, jag har att nu underställa Eders Ivongl.
Maj:ts nådiga pröfning, går i samma rigtning. O ekså torde lätt inses,
att, ju mera beväringens betydelse inom vårt lands försvarsorganisation
framträder, ju mindre, med nutidens massarméer, den fast anstälda stam¬
men kan anses fylla sin ursprungliga uppgift att ensam för sig bilda eu
något så när betryggande grund för försvaret, dess starkare skall ock
göra sig gällande behofvet att föröka stammens styrka i de provinser,
der en hastig befolkningstillväxt gjort den förut ogynsamma propor¬
tionen emellan dess och beväringens antal ännu mera påfallande. Jag
tillåter mig i detta afseende erinra, att, under det att den stamstyrka,
som finnes förlagd i Norrbottens län, om hvilket för närvarande ensamt
är fråga, på sätt jag framdeles skall visa, blifvit sedan år 1826 till an¬
talet högst betydligt reducerad, befolkningen i Norrbottens län, som år¬
ligen tillväxer med omkring 1,8 %, under samma tid fördubblats. Der¬
till kommer också, att omkring 17 % af Norrbottens värnpligtiga befolk¬
ning utgöras af finnar, som ej kunna hvarken tala eller förstå svenska
språket, en omständighet, hvilken nödvändiggör beväringsstyrkans för¬
delning på flera afdelningar med deraf följande större behof af stam¬
personal.
Innan jag öfvergår till en närmare redogörelse för det förslag, som
jag anser af dessa förhållanden påkallas, beder jag emellertid att först
få erinra om några dermed sammanhang egande omständigheter. Frå¬
gan om ökande af Norrlands försvarskraft är icke ny. Redan genom
Kongl. Maj:ts bref den 6 juni och 10 augusti 1826 vidtogos åtgärder
för sättande på vakans under 20 år af samtlige 90 nummer vid l:ste
majorens (Torneå) kompani och åtskilliga nummer vid Kalix kompani
af dåvarande Vesterbottens regemente, nu Norrbottens fältjägarecorps, i
syfte att med vakansafgifterna bilda en fond för upprättandet af »en vid
rikets norra gräns nödig ansedd kavalleritrupp». I sammanhang med
den några år derefter verkstälda regleringen af indelta arméns löne¬
förmåner stadgades visserligen att, enär tillgångar saknades till organi¬
serande af en häsfjägaresqvadron vid Vesterbottens regemente, de under
Riksens Ständers anslag till lönereglering för indelta armén inbegripne
cirka 4,000 kronor till aflöning för en sådan sqvadrons befäl, finge an¬
vändas till befrämjande af löneregleringen inom berörda regemente;
5
Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 37.
men deri besparda och i ränteriet nedsatta fonden, äfvensom de vakans-
afgifter, som derefter kunde inflyta, fingo icke disponeras till regemen¬
tets lönereglering, utan skulle användas till organiserande af en artilleri¬
styrka i provinsen.
Då derefter under år 1846 fråga uppstod om omförmälda vakans¬
kontrakts förnyande, förordnade Kongl. Maj:t, som för det med kon¬
traktens ingående afsedda ändamål eller förbättrade anstalter för för¬
svaret af rikets nordöstra gräns ansåg lämpligt att dessa kontrakt än
vidare förlängdes och af sådan anledning uppdragit åt vederbörande
generalbefälhafvare att derom med rothållarne träffa aftal, uti nådigt
bref den 14 november 1846, att kontrakt på de af rothållarne erbjudna
vilkor skulle i behörig ordning med dem afslutas för eu tid af femtio
år från början af år 1847.
Antalet rotar, med hvilka, på grund af denna föreskrift, vakans¬
kontrakt ingingos, utgjorde 115 och skulle vakansafgiften ingå till den
s. k. Norrbottens hästjägaresqvadrons fond.
Redan följande år vidtogs visserligen genom kongl. brefvet den 27
juli 1847 den förändring derutinnan, att vakansafgiften för 16 inom Ofver-
Kalix socken belägna rotar skulle från omförmälda fond hållas Norrbot¬
tens fältjägarecorps’ lönefond tillhanda. Beslutet derom föranleddes af
en framställning af chefsembetet vid fältjägarecorpsen, deri chefsembetet,
med upplysning att afkomsten från 16 rotar vid Vesterbottens fäljägare-
corps på grund af nådiga brefvet den 22 februari 1841 hittills fått af
Norrbottens fältjägarecorps uppbäras, men att dessa rotar, hvilkas vakans¬
kontrakt vid slutet af år 1847 gingo till ända, icke voro böjda att ingå
på nya vakanskontrakt, anhållit, att ytterligare 18 rotar vid Norrbottens
fältjägarecorps måtte ställas på vakans och afkomsten deraf anslås till
corpsens lönefond.
Den förut rådande uppfattningen om svagheten i Norrlands och sär¬
skild! Norrbottens försvarsorganisation var emellertid icke förändrad. Ur
kongl. brefvet den 27 juli 1847, som ordnade denna angelägenhet, tillåter
jag mig såsom bevis derför återupprepa följande ord. Kongl. Maj:t ytt¬
rade bland annat, att det icke kunnat undfalla dess uppmärksamhet,
hurusom Norrbottens fältjägarecorps, hvilken, enligt knektekontrakt och
indelningsverk, bestode af 483 nummer, likväl i sjelfva verket, sedan 158
nummer afdragits, deraf 115 voro afsedda att hållas vakanta till förmån
för Norrbottens läns så kallade hästjägaresqvadronsfond samt 43 blifvit
dels indragna i och för corpsens lönereglering och dels anslagna åt spel
i nummer, endast räknade en styrka af 325 man och således redan vore
den svagaste infanteritrupp inom indelta armén samt att Kongl. Maj:t
6
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.
vid sådant förhållande, i afseende på försvaret af den gränsort, inom
hvilken corpsen vore förlagd, funne det betänkligt att ytterligare för¬
svaga den medelst indragning af nya rotar. Då dessutom, enligt hvad
i brefvet vidare yttras, räntorna på den så kallade hästjägaresqvadrons-
fondens behållna kapital jemte inkomsten af de till densamma indragna
rotar, efter afdrag af 16 rotar, ändock, enligt uppgjorda beräkningar,
blefvo mer än tillräckliga för det behof, hvartill fonden vore afsedd att
användas, ansågs chefsembetets förslag icke kunna bifallas, utan blef af-
komsten af 16 redan vakanta rotar vid corpsen för ändamålet anvisad.
Afkomsten af sist omförmälde 16 rotar ingår numera, till följd af
bestämmelserna vid 1875 års lönereglering, till statsverket, hvaremot,
sedan Rikets Ständer vid riksdagen 1847—1848, med bifall till hvad Kongl.
Magt föreslagit i fråga om upprättande af ett artilleribatteri i Hernösand,
medgifvit, att kostnaden för ifrågavarande artilleribatteris första upp¬
sättning samt årliga utgiften för dess aflöning, underhåll, beklädnad och
materiel finge bestridas dels med vakansafgiften för de för sådant ända-
mål vakant hållna rotar vid Norrbottens fältjägarecorps och dels af Norr¬
bottens hästjägaresqvadronsfond, afkomsten af återstående 99 rotar fort¬
farande ingår till nämnda fond, från hvilken åter omförmälda kostnader
till det i Hernösand förlagda batteriet af Svea artilleriregemente utgå.
Som Eders Kongl. Maj:t af denna utredning behagade finna, är alltså
krigsstyrelsen berättigad att till den 1 januari 1897 påyrka upprättandet
af nya vakanskontrakt med 99 vakanta nummer vid Norrbottens fält¬
jägarecorps, och då medelbeloppet af vakansafgiften i Norrbottens län
för de sista tio åren enligt markegångstaxan uppgår till 111 kronor 85
öre, kan — under förutsättning att kontrakten uppsägas och nya ingås,
dervid naturligtvis den genom markegångstaxorna uttryckta verkliga
kostnaden för effektiv rotering kommer att läggas till grund för beräk¬
ningen af vakansafgiften — ett årligt belopp af 11,073 kronor 15 öre
eller i rundt tal af omkring 11,000 kronor anses komma att från och
med ingången af år 1897 stå till krigsstyrelsens förfogande att användas
till eu väl behöflig ökning i stampersonalens vid Norrbottens fältjägare¬
corps styrka.
För min del är jag emellertid af den åsigt, att krigsstyrelsen icke
bör låta anstå till nämnda jemförelsevis aflägsna tidpunkt med vid¬
tagande af nämnda åtgärd. Förhållandena inom Norrbottens fältjägare¬
corps åro, på sätt af chefsembetet i dess ofvannämnda underdåniga skrif¬
velse!' framhållits, sådana, att ett ökande af corpsens styrka redan nu
7
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.
synes nödvändigt, så framt åt öfningen af länets beväring skall kunna
egnas den omsorg, som för dess tidsenliga utbildning under den korta
öfningstiden erfordras.
Det synes mig alltså lämpligt att åtgärder redan nu vidtagas för
uppsättande vid Norrbottens fältjägarecorps af ett kompani volontärer.
På sätt jag vid föredragning af frågan om aflöning till stamtrupp vid
Vesternorrlands bataljon yttrade, är den utbildning, som vid skolorna
kommer volontärerne till del, sådan, att de med lätthet kunna utbildas
till befäl, så att den öfverklagade bristen på befäl vid corpsen, med till¬
hjelp af dem, lätt bör kunna undanrödjas. Och om dessutom iakttages,
att lärokursen vid de erforderliga volontärskolorna ställes i samband
med undervisningen vid statens folkskollärareseminarier, så att till skol¬
lärarekallet lämplig volontär, som genomgått skolorna, utan vidare prof
berättigas till inträde i dessa, skulle i den tillgång på militäriskt utbil¬
dade skollärare, som derigenom bereddes länet, en ytterligare fördel
uppstå, hvilken, särskildt med afseende å förhållandena inom Norrbottens
län, vore ganska beaktansvärd.
I fråga om volontärernas anställning, aflöning och utbildning skulle
väsentligen samma bestämmelser gälla som de, för hvilka jag vid före¬
dragning af frågan om aflöning af stamtrupp vid Vesternorrlands bataljon
redogjort.
Kostnaden för detta nya kompani, som komtne att träda i stället
för det nu indragna Torneå kompani, kan beräknas på följande sätt.
Under antagande af sexårig tjenstetid och samma procenttal för
afgång, som lagts till grund i fråga om beräkningarne för stamtruppen
vid Vesternorrlands bataljon, erfordras för att bilda en styrka af 99
man en årlig rekrytering af 22 man.
De olika årsklasserna komme då att innehålla:
lista
|
årsklassen
|
22
|
volontärer,
|
2:dra
|
d:o
|
20
|
»
|
3:dje
|
d:o
|
19
|
»
|
4:de
|
d:o
|
18
|
»
|
5: te
|
d:o
|
17
|
»
|
6:te
|
d:o
|
16
|
»
|
eller tillsammans 112 volontärer,
ett antal nog stort att medgifva en del volontärers afgång före de sex
årens förlopp, vare sig för vinnandet af annan, bättre utkomst eller på
grund af befordran.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition
No 37.
Volontärerne skulle i lega och lön åtnjuta:
under första året, då undervisningen oafbrutet fortgår, lega
månadslön ..................................................................................................
40 kr.
120 »
summa 160 kr.
under andra året, då undervisningen pågår 8 månader................
samt under de 4 följande, då de antagas inkallade till tjenst¬
göring 1 månad.......................................................................................
C5 O
Hela kostnaden för truppens aflöning
22 st. första klassens volontärer å 160 kr.
20 » andra klassens d:o å 120 »
57 » af de öfriga klasserna å 90 »
blefve alltså
................................. 3,520 kr.
......................... 2,400 »
...................... 5,130 >
summa 11,050 kr.
eller i det närmaste enahanda belopp, hvartill rotevakansafgiften för de
99 vakanta rotarne efter nuvarande kontrakts utgång kan antagas komma
att uppgå. • • TT
Utrymme för de blifvande skolorna kan beredas i kasernen i Hapa¬
randa, och nödigt befäl, underbefäl samt spel till det nya kompaniet
erhållas från Råneå kompani, vid hvilket den förut för i ornea kompani
afsedda befälsstyrka nu är anstäld. Och torde kostnaden för. beklädna¬
dens underhåll och för skolorna böra bestridas af de redan i budgeten
uppförda, för dylika ändamål afsedda anslag, hvilka utan förhöjning der¬
till lemna tillgång.
Det är dock icke min mening att anslag till det ofvannämnda aflömngs-
beloppet, 11,050 kronor, nu bör af Riksdagen äskas; då den trupp, som,
vid bifall till mitt förslag, kommer att bildas, närmast är att jemföra
med en värfvad corps, synes mig lämpligast, att de för aflöningen erfor¬
derliga medlen anvisas att utgå från besparingarne å anslaget till »värf-
vade garnisonstruppernas rekrytering och aflöning», hvilket anslag, med
hänsigt till beskaffenheten af de utgifter, som derifrån bestridas, ständigt
torde komma att lemna så stor behållning, att ifrågavarande jemförelse¬
vis obetydliga anslagspost derifrån kan erhållas.
Då emellertid fråga är att uppsätta en ny ständig truppafdelning,
lärer, äfven om medel dertill kunna för tillfället af redan befintliga
anslag beredas, Riksdagens samtycke till förslaget böra inhemtas.
Jag hemställer alltså, att Eders Ivongl. Maj:t täcktes föreslå Riks¬
dagen,
att, med godkännande af ofvanstående grunder för
upprättande af ett kompani volontärer vid Norrbottens
fältjägarecorps jemte hvad som föreslagits beträffande
9
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.
personalens aflöning, medgifva, att de derför erforder¬
liga aflöningsbelopp rnå tills vidare och intill dess
medel kunna bekommas från de nu vakanta men till
annat ändamål anslagna 99 rotarne vid corpsen få
bestridas af anslaget till värfvade garnisonstruppernas
rekrytering och aflöning.
Till denna hemställan, hvilken biträddes af statsrådets öfrige leda¬
möter, behagade Hans Maj:t Konungen lemna bifall; och skulle nådio-
proposition i ämnet af den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar^
i vanlig ordning till Riksdagen aflåtas.
Ex protocollo:
Eugene Peyron.
Bih. till Kiksd. Prof. 1887. 11. 1 Sami. 1 Afd. '13 Haft.