Motioner i Andra Kammaren, N:o 50.
13
N:o SO.
Herr J. BcilgtSSOll i Gullåkra, om skrifvelse till Kongl. Maj:t
med begäran om ändring i § 7 af kongl. kungörelsen
angående inlösen af skattefrälseräntor rn. m. den 11 sep¬
tember 1885.
Genom Ko: tgl. Maj:ts nådiga förordning angående inlösen af skatte¬
frälseräntor och kronotionde, som innehafves under enskild eganderätt,
samt arbets- eller hofveriskyldighet till skattesåld kronoegendom, af
den 11 september 1885 § 7, stadgas, att vederbörande egare, som vill
begagna sig af den sålunda bestämda inlösen, skall inom ett år från
denna dag derom göra anmälan bos kammarkollegium eller Kongl.
Maj:ts befallningshafvande, hvilken senare ofördröjligen bör till kollegium
insända inkomna anmälningar af ifrågavarande slag.
I enlighet med föreskriften i nämnda förordning har det sålunda
ensamt blifvit beroende på innebafvarens af ofvannämnde förmåner be¬
redvillighet och goda vilja, huruvida han vill afstå från dessa rättig¬
heter på sätt i förordningens 2 § närmare föreskrifves eller fortfarande
behålla inkomsten efter förut stadgade grunder.
Att en del tiondegifvare inom vissa delar af landet framgent
skall förblifva i en sådan undantagsställning torde ej vara med rättvisa
och billighet öfverensstämmande; också hafva åtskilliga klagomål här¬
öfver försports, hvadan det torde vara Riksdagens pligt tillse, att äfven
dessa personer komma i åtnjutande af samma förmåner som öfriga
grundskatteskyldige, helst det för statsverket under dess nuvarande
gynsamma ställning bör vara ganska lätt att till sig inlösa sina förut
afstådda skatterättigheter.
14 Motioner i Andra Kammaren, N:o 50.
Enligt inhemtade upplysningar hos kammarkollegium har endast
ett ringa fåtal anmälningar angående inlösen af kronotionde under
den i förordningen bestämda tiden inkommit, sannolikt i följd af förbi¬
seende angående förordningens föreskrift i fråga om tiden, inom hvilken
anmälan om inlösen borde vara gjord; detta har vållat, att en stor
del tiondegifvare till följd häraf icke kunnat komma i åtnjutande af de
förmåner, som flertalet af öfriga skattskyldige tillkommit enligt kongl.
kungörelsen af den 5 Juni 1885 angående nedsättning af de på viss jord
hyflande grundskatter med trettio procent.
Om nyssnämnda inlösningstid utsträcktes ytterligare ett år, torde
man hafva grundad anledning antaga, att vederbörande kronotionde-
innehafvare skulle vidtaga åtgärder, hvarigenom tillfälle bereddes de
skattskyldige af nämnda kategori att komma i åtnjutande af lika för¬
måner som de, hvilka betala sin kronotionde direkt till statsverket.
På grund af hvad jag i korthet anfört vågar jag vördsamt föreslå,
att Riksdagen ville i skrifvelse hos Kongl. Maj:t
anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes utfärda nådig före¬
skrift derom, att tiden för sådan anmälan angående
inlösen af kronotionde, som innehafves under enskild
egande rätt, hvarom omförmäles i kongl. kungörel¬
sen den 11 september 1885, måtte blifva utsträckt
till ytterligare ett år, räknadt från den dag Kongl.
Maj:t kan finna lämpligt utfärda nådig kungörelse i
ämnet.
Stockholm den 24 januari 1887.
./. Bengtsson.