Motioner i Andra Kammaren, N:o M.
1
N:o 44.
Herr J. Wallberg, om förhöjning i tullen på krita, malen eller
slammad.
Då de vid början af 1886 års riksdag framlagda förslagen, att
komma vårt lands betryckta jordbruk till hjelp genom lämpliga inför-
selafgifter å utländska jordbruksalster, efter starka meningsstrider inom
representationen blefvo tillbakavisade, förföllo dermed äfven många andra
välbetänkta yrkanden att genom liknande åtgärd betrygga utvecklingen
af flera för vårt land betydande industrigrenar. Sådan var händelsen
jemväl med det af mig framstälda förslaget att genom bättre afvägd
tullsats, än den nu gällande, sätta den skånska kritbruksdriften i stånd
att upptaga täflan med grannländernas.
Vid föregående tillfällen, då särskild! denna lofvande industrigren
gjorts till föremål för påaktande från Riksdagens sida i nu nämnda
syftning, har det framhållits, hvilka ovanligt rika och till sin beskaffen¬
het utmärkta kritlager i vårt lands sydligaste landskap erbjuda sig till
bearbetning. Vetenskapsmän hafva intygat, att de måste räknas till de
bäst kända i hela verlden, enär de hålla öfver 99 procent kolsyrad kalk,
och den ångslammade fabriksprodukt, som derifrån förts i marknaden,
har både här hemma och flerstädes i utlandet erkänts vara oöfverträfflig.
Emellertid möter härvid, såsom i fråga om så många andra svenska
arbetsalster, den försvårande omständigheten, att de flesta främmande
länder allt mera på sista tiden sökt genom höjda införselafgifter skydda
egen tillverkning och utestänga den svenska, under det nästan ingen¬
ting gjorts här, för att stödja den inhemska tillverkningen i dess täflan
med hit inströmmande och långt underlägsna främmande arbetsproduk¬
ter. Sålunda har Danmark, som starkast konkurrerar med våra krit-
Bih. till Bilcsd. Prot. 1887. 1 Samt. 2 Afd. 2 Band. 6 Höft. 1
2
Motioner i Andra Kammaren, N:o 4.4.
bruk, omtänksamt skyddat sin egen kritbruksdrift genom införselafgift
till belopp af 4 kronor 16 öre per 100 kilogram, det vill säga omkr. åtta
gånger större tullsats än den bär hittills gällande, och Ryssland har
stadgat en tull af 48 kopek i guld, samt Finland 40 penni per centner,
under det Nordamerika stegrat tullsatsen ända till en half dollar per 100
kilogram. Äfven Tyskland har nu senast, med uppfattning af fabrika¬
tets användbarhet såsom »färg» och ej vidare i dess egenskap af en
mineralisk produkt, belagt detsamma med tull, som betydligt försvårar
inträngandet på tyska marknaden, på samma gång öfverproduktionen af
den tyska kritan från Riigens kuster med lätthet kan kastas in på andra
länders öppna marknader.
Möjligheten att exempelvis till Ryssland, der afsättning af den
svenska kritan varit betydande, kunna frakta råkrita och sedermera der¬
städes fabriksmessigt bearbeta densamma, har helt nyligen afskurits
derigenom att äfven å den icke bearbetade kritan stadgats hög införsel¬
afgift med ända till 6 kopek i guld per pud.
Synnerligast med hänsyn dertill, att den utmärkta skånska kritan
ligger under jordytan och måste kräfva betydligt högre arbetskostnader
genom jordschaktningar, vattenlänsning m. m., hvartill kommer dess
transporterande från inlandet till hamnplatser vid kusten, är det för den
svenska kritbruksdriften en lifsfråga att vara någorlunda tillförsäkrad
den inhemska marknaden, hvilket ej annorledes är möjligt än derigenom
att simplare täflande produkter från utlandet här mötas af en högre
införselafgift såsom kompensationstull, och tager jag mig derföre friheten
vördsamt hemställa, att den i nu gällande tulltaxa under n:o 321 upp¬
tagna rubriken för krita måtte erhålla följande ändrade lydelse:
Krita, malen eller slammad, 100 kilogram............ 1 krona.
Stockholm den 26 januari 1887.
J. Wallberg.