Bankoutskottets Memorial N:o 9.
1
N:o 9.
Ank. till Riksd. kansli den 18 Juni 1887, kl. 5 e. m.
Memorial i fråga om användandet af riksbankens vinst för år 1886.
Enligt § 1 i den för Riksdagens bankoutskott senast utfärdade
instruktion bar utskottet att till Riksdagen afgifva yttrande och förslag
i fråga om användandet af den under år 1886 å riksbankens rörelse
upplupna vinst, som uppgår till ett belopp af 2,496,938 kronor 30 öre.
Vid behandlingen af detta ärende har utskottet jemväl tagit under
öfvervägande Kongl. Maj:ts uti dess till Riksdagen aflåtna proposition
om statsverkets tillstånd och behof gjorda framställning, att af berörda
vinst må för statsverkets behof till utbetalning vid deri tid af år 1888,
som af Riksdagen bestämmes, anvisas ett belopp af 1,250,000 kronor,
äfvensom en inom Riksdagens Andra Kammare af herr M. Balm väckt
motion (n:o 70), innefattande hemställan det Riksdagen måtte besluta,
»dels att 1886 års bankovinst i sin helhet bibehålies för riksbankens
eget ändamål, dels att till § 4 af bankoreglementet göres följande
tillägg: De reserverade medlen skola, då fullmäktige i riksbanken finna
sådant lämpligen kunna ske, begagnas till inköp af goda utländska
statspapper att vid behof användas för att stärka riksbankens metalliska
kassa».
Med öfverlemnande till fullmäktige i riksbanken af nyssberörda
motion har utskottet anmodat dem att i ärendet sig yttra; och hafva
fullmäktige uti det af dem till följd häraf afgifna utlåtandet erinrat:
dels hurusom vid afgifvande till nästlidet års bankoutskott af in-
fordradt utlåtande från fullmäktige i anledning af då väckta motioner
Bill. till Riksd. Prof. 1887. B. 6 Samt. 1 Afd. 6 Raft. 1
2
Bankoutskottets Memorial N:o 9.
om användande af riksbankens vinst för år 1885, fullmäktige hufvud¬
sakligen anförde, att en afvikelse från den alltsedan år 1875 följda
grundsatsen att för riksbanken bibehålla omkring hälften af dess års¬
vinst och öfverlemna återstoden till statsverket skulle ånyo framkalla
strider af samma art som förr inom riksdagen förekommit angående
fördelningen af riksbankens vinst; att förökandet i större mån af riks¬
bankens andel deri under ett år, då statsverket hade att förfoga öfver
mera betydande öfverskott, lätt skulle kunna föranleda, att ett motsatt
förfarande ansåges böra tillämpas, för den händelse att statsverkets
ställning någon gång blefve sådan, att större tillskott än vanligt fordrades
för statsutgifternas bestridande; att det för riksbankens rörelse Titan
tvifvel vore förmånligare, om den kunde påräkna en någorlunda
lika årlig tillväxt i sina fonder; att den tillökning i dessa, som under
iakttagande af den på senare tider följda praxis i afseende på års¬
vinstens fördelning vunnits, också hade visat sig tillräcklig att mot¬
svara den allmänna rörelsens ökade behof af diskontering och utlåning
hos riksbanken samt att under den rådande allmänna tillbakagången i
kommersielt och industrielt hänseende med deraf följande ringare till¬
gång på verkligen antagliga papper någon anledning icke förefunnes
för riksbanken att begära en öfver det vanliga gående förstärkning af
dess kapital;
dels ock att bankoutskottet i sitt derefter till Riksdagen afgifna
memorial i frågan förklarade sig gilla de åsigter fullmäktige sålunda
uttalat, men att med afseende å de för så väl riksbankens hufvudkontor
som dess afdelningskontor i Göteborg och Malmö förestående ound¬
vikliga nybyggnåder, för hvilka kostnaderna uppginge till så betydliga
belopp, att de icke borde dragas ur bankens allmänna affärsrörelse, ut¬
skottet ansåg sig böra för den gången föreslå ett frånträdande af den
under senare åren iakttagna fördelningen af bankovinsten mellan stats¬
verket och riksbanken och hemställa om bibehållande i sin helhet för
riksbankens räkning af densammas vinstmedel för år 1885, hvilken ut¬
skottets hemställan ock af Riksdagen bifölls;
hvarefter fullmäktige i sjelfva saken anfört följande: »Dåde af full¬
mäktige sålunda uttalade åsigter om önskvärdheten af en stadig fördelning
mellan statsverket och riksbanken af den senares vinst, hvilka fortfarande
af fullmäktige vidhållas, dessutom blifvit af utskottet i hufvudsak god¬
kända samt de skäl, som nästlidet år enligt utskottets mening förefunnos
för den afvikelse, som då i förevarande hänseende egde rum, numera
blifvit i väsentlig grad undanröjda så väl genom 1886 års riksdagsbeslut
att af riksbankens reserverade medel ett belopp af intill en million kronor
Baiikoutslwttets Memorial N:o 9.
3
må användas i och för uppförande af nybyggnad för riksbankens huf-
vudkontor som ock derigenom, att utan anlitande af det bärofvan an-
gifna vinstmedelbeloppet tillhopa omkring 10,000 kronor blifvit under
år 1886 använda för de beslutade nybyggnaderna i Göteborg och
Malmö samt 70,000 kronor för ombyggnad af Tumba bruk, hafva full¬
mäktige icke ansett anledning nu förefinnas att frångå den på senare
tider följda principen i afseende å vinstmedlens fördelning och få derför
såsom sin åsigt uttala, att, derest det af Kongl. Maj:t i ofvan omför-
mälda nådiga proposition framstälda förslag om anvisande åt stats¬
verket af 1,250,000 kronor af bankovinsten för år 1886 blefve af Riks¬
dagen bifallet, riksbankens behof kan anses tillgodosedt, om återstoden
1,246,938 kronor 30 öre får i riksbanken bibehållas.
Vare sig emellertid att enligt ofvan omförmälda motion hela eller
enligt fullmäktiges mening endast omkring hälften af senaste banko¬
vinst komme att bibehållas i riksbanken, skulle det ena eller andra
vinstmedelbeloppet, jemlikt sista punkten i 4 § af bankoreglementet,
ingå bland riksbankens reserverade medel, hvilka, sistlidet års vinst
oberäknad, uppgingo till 2,819,134 kronor 6 öre, deraf enligt samma
reglementsbestämmelser »ett belopp af intill en million kronor må an¬
vändas i och för uppförande af nybyggnad för riksbankens hufvud-
kontor». I afseende å användandet af dessa reserverade medel har i
motionen, såsom ofvan framstälts, blifvit hemstäldt, att desamma i sin
helhet skulle, då fullmäktige funne sådant lämpligen kunna ske, be¬
gagnas till inköp af goda utländska statspapper att vid behof användas
tillstärkande af riksbankens metalliska kassa.
I anledning häraf tillåta sig fullmäktige anföra, att fullmäktige
mot ett dylikt användningssätt af de reserverade medlen visserligen
icke hafva något att erinra, i den mån sådant lämpligen kan åväga¬
bringas, på sätt i motionen jemväl antydes; men fullmäktige anse desto
mindre behöfligt att någon särskild bestämmelse derom i bankoreg¬
lementet inflyter, som fullmäktige, denna bestämmelse förutan, hafva
sig ålagdt att nogsamt vaka deröfver, att i och för infriande af riks¬
bankens sedlar och öfriga förbindelser metalliska kassan behörigen upp-
rätthålles, för hvilket ändamål inköp, när vid de tillfällen, sådant utan
olägenhet kan ega rum, af goda utländska statspapper icke lär komma
att uraktlåtas».
Enligt ett till utskottet jemväl öfverlemnadt utdrag af det vid
ärendets behandling hos fullmäktige förda protokoll, voro två af full¬
mäktige, nemligen ordföranden herr grefve Lewenhaupt och herr Låss
Olof Larsson från beslutet skiljaktige, i hvilket afseende herr grefve
4
Bankoutsltottets Memorial N:o 9.
Lewenhaupt anförde, att han — på de i enahanda ämne den 18 februari
1886 af honom anförda skäl, hvilka syntes honom fortfarande vara
gällande, och då för sådana riksbankens utgifter, som kunde antagas
blifva under den närmaste framtiden erforderliga, dess nu tillgängliga
vinstmedel syntes böra desto hellre förbehållas, som det vore att motse,
att statsverket genom minskning i dess inkomster blefve i vida större
behof än nu att undfå andel i riksbankens vinst — ansåge, att full¬
mäktige bort tillstyrka motionen i hvad den afsåge bankovinstens an¬
vändande; hvarjemte herr Larsson yttrade följande:
»Då 1886 års Riksdag, på bankoutskottets tillstyrkan, frångått den
förut under flere år följda grundsats i fråga om bankovinstens fördel¬
ning, och då jag icke kan finna annat än, att det är med riksbankens
fördel bäst förenligt, att den uppkomna vinsten af dess rörelse bibe¬
hålies för dess egna ändamål, när icke statsverkets tillstånd är sådant,
att för dess behof någon del af samma vinst pröfvas oundgängligen
erforderlig, så anser jag, att herrar fullmäktige nu bort tillstyrka banko¬
vinstens bibehållande för bankens egna ändamål».
Med biträdande af hvad fullmäktiges flertal i saken anfört och
då, enligt hvad utskottet inhemtat, statsverkets ställning för närvarande
torde vara sådan, att andel af bankovinsten är för bestridande af dess
utgifter behöflig samt några sådana särskilda skäl, som år 1886 för¬
anledde till afvikande från den under en längre följd af år tillämpade
åsigt att af riksbankens vinst för nästföregående år tilldela statsverket
i jemnadt tal hälften och låta riksbanken bibehålla återstoden, ej nu
förefinnas, har utskottet, som jemväl ansett att särskild föreskrift i
bankoreglementet om skyldighet för fullmäktige att inköpa utländska
statspapper, ej torde vara erforderlig, funnit sig böra hemställa det
Riksdagen måtte besluta,
l:o.
att, med afslag å herr Dahns i ämnet framstälda
motion, af riksbankens under år 1886 upplupna vinst
ett belopp af 1,250,000 kronor öfverlemnas till stats¬
verket samt återstoden eller 1,246,938 kronor 30 öre
i riksbanken bibehålies.
Beträffande tiden för aflemnande till statsverket af förberörda
1,250,000 kronor, får utskottet derjemte, i enlighet med hvad under
5
Bankoutskottets Memorial N:o 9.
flera föregående år i sådant hänseende föreslagits och af Riksdagen
beslutats hemställa,
2:o.
att, statsverkets andel af bankovinsten för år 188G
skall af fullmäktige i riksbanken tillhandahållas stats¬
kontoret, och utgå med eu fjerdedel under loppet af
hvarje af månaderna januari, april, juli och oktober
år 1888.
Stockholm den 18 juni 1887.
På bankoutskottets vägnar:
G. S. Åkerhielm.
Bill, till Rikstl Prof, 1887. B. 6 Samt, 1 Afl 6 Höft.
2