Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
1
N:o 1.
Ank. till Riksd. kansli den 1 juni 1887, kl. 12 midd.
Betänkande, i anledning af Kongl. Maj-.ts proposition (n:o 4)
angående förlängning af den mellan de förenade rikena
och Spanien den 15 mars 1883 af slutade handelstraktat.
Sedan de underhandlingar, som under sistlidet år inledts mellan
de förenade rikena och Spanien angående förlängning af den i Madrid
den 15 mars 1883 afslutade bandelstraktaten ledt till ingåendet af en
konvention, hvarigenom traktaten förlängts till den 1 februari 1892 eller
samma tid, da den mellan de förenade rikena och Frankrike ingångna
handelstraktaten utlöper, samt derefter intill ett år efter skedd uppsäg¬
ning, har Kongl. Maj:t, uti proposition n:o 4 till Riksdagen, med öfver¬
lemnande af nämnda konvention och under åberopande af hvad i åt¬
skilliga närlagda statsrådsprotokoll funnes upplyst och utredt, äskat
Riksdagens godkännande af den afslutade konventionen.
M berörda protokoll inhemtas, att, sedan fråga uppstått om för¬
längning af den spanska handelstraktaten, såsom önskningsmål från
de förenade rikenas sida framhållits, dels att i en blifvande traktat
måtte. inrymmas förtydligande bestämmelser derom, att rektifikation
af sprit i svensk fabrik utgjorde svensk tillverkning, samt derom att
fisk, som vare sig den fångats från norskt fartyg eller icke införts till
Rorge i rått tillstånd och der torkats och beredts till klippfisk, vore att
anse som norsk produkt, dels att lister och timmer, afsedda till samman¬
sättning af mindre byggnader, för hvilka artiklar nu erlades en tull
af 18,7 5 pesetas för 100 kilogram, kunde få inbegripas bland sådana
trävaror, som i tariffen upptoges med den lägre tullsatsen af 2 pesetas
Bih. till Riksd. Brok 1887. B. 5 Samt. 1 Afd. 1 Höft. 1
2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
per kubikmeter, dels ock att den ifrågasatta traktaten icke måtte ingås
på jemnt fem år utan förklaras utlöpa den 1 februari 1892, hvilken
dag'den franska traktaten upphörde att gälla.
Genom en af Cortes antagen och af Drottningen-regentinnan den
2 augusti 1886 sanktionerad lag erhöll spanska regeringen bemyndi¬
gande att till den 1 februari 1892 samt derefter intill ett år efter
skedd uppsägning förlänga de af Spanien afslutade, under år 1887
utlöpande handelstraktater. Den spanska nationalrepresentationens
godkännande af den ifrågasatta förlängningen af vår traktat var der¬
med på förhand gifvet. Vid de underhandlingar, som derefter inleddes,
visade det sig emellertid, att detta godkännande afsåge ett enkelt för¬
längande af de bestående aftalen och icke kunde anses sträcka^ sig till
eventuel förändringar i desamma. Vid sådant förhållande ansågs det
af åtskilliga i Kongl. Maj:ts proposition närmare angifna grunder icke
skäligt att från vår sida fasthålla vid öfriga ofvan berörda önsknings-
mål, utan då spanska regeringen föreslog att genom en konvention för¬
länga vår handelstraktat utan några förändringar eller tillägg, mötte
det intet hinder att derpå ingå.
I fråga om betydelsen för landet af den föreslagna förlängningen
af traktaten, anförde hans excellens herr ministern för utrikes ärendena
hufvudsakligen följande. Vid afslutandet och godkännandet af 1883
års handelstraktat hade utom hänsynen till de fördelar, som densamma
beredde Sverige sjelft, äfven unionelt politiska skäl gjort sig gällande.
Norge hade då otvifvelaktigt ett större intresse än Sverige att få det
nya aftalet med Spanien till stånd, och medvetandet om detsammas
stora betydelse för broderlandet hade uti icke ringa mån bidragit att
undanrödja den tvekan, som på flera håll visade sig att med uppoffring
af statsinkomster köpa fördelar, hvilka ansågos ännu_ligga i framtidens
sköte. Den förmodan, som af dåvarande utrikesministern uttalats, att,
Sverige efter all sannolikhet hade bättre utsigter än Norge att i Spanien
vinna marknad för sina produkter, och att traktatens betydelse för
hvartdera af de förenade rikena inom en icke aflägsen framtid torde
komma att ställa sig temligen lika, hade väsentligen besannats. Efter
redooflrelse för de svenska officiela uppgifterna rörande värdet i svensk
hamn af till Spanien direkt utförda varor under åren 1880—84,
hvilket värde sistnämnda år utgjorde 3,216,000 kronor, påvisade hans
excellens, hurusom med år 1885 eu högst betydlig stegring af exporten
till Spanien inträdt. Kommerskollegium hade beräknat nämnda export
till något öfver 8 millioner kronor, men dervid upptagit ett för högt
värde å sprit, hvilken artikel då för första gången förekomme på vår
exportlista till Spanien. Berörda stegring ådagalades ock af inkomna
3
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
uppgifter från spanska tullverket, enligt hvilka värdet af Sveriges ut¬
försel till Spanien med undantag af sprit beräknats till 7,031,186 pesetas
och för år 1886 till 9,053,133 pesetas samt värdet af spritinförseln till
1,141,421 pesetas år 1885 och 8,110,913 pesetas år 1886. Dervid vore
dock att märka, att uppgifterna från Spanien blott omfattade värdet af
med svenska fartyg införda svenska varor. Ehuru den betydliga till¬
växten i vår utförsel hufvudsakligen folie på artikeln sprit, utvisade
dock äfven andra varor en ganska jemn stigning, särdeles sågade trä¬
varor, som under år 1886 stigit med 1,100,000 pesetas, hvarjemte till
Spanien börjat införas trävaror i förädladt skick.
Norges export till Spanien hade deremot icke någon sådan till¬
växt att uppvisa. Den svenska exporten hade under år 1886 till och
med öfverstigit den norska med omkring 850,000 pesetas, och för år
1887, under hvilket år en ytterligare betydlig ökning af den svenska
exporten torde vara att emotse, skulle, om vilkoren för densamma för-
blefve orubbade, skilnaden efter all sannolikhet komma att blifva ännu
större.
Äfven vår sjöfart på Spanien hade tilltagit i mycket starkare
proportion än Norges. Enligt generalkonsulatets i Barcelona uppgifter
skulle den svenska sjöfartens tontal hafva sedan 1882 stigit med 75
procent, den norska deremot endast med omkring 5 procent.
Härefter yttrade hans excellens: »Vårt intresse på den spanska
varumarknaden torde således för närvarande vara minst lika betydligt
som Norges, men de faror, som, i fall traktaten ej förlängdes, skulle
drabba de förenade rikenas export, hota kanske ännu mera den svenska
handeln, än den norska. Norges förnämsta exportartikel, klippfisk,
intager nemligen på den spanska marknaden en så dominerande ställ¬
ning, att den sannolikt äfven utan traktat skulle, ehuru med mindre
förtjenst, kunna hålla sig qvar derstädes, men deremot skulle utan
tvifvel den ojemförligt största delen af den svenska utförseln, om trak¬
taten ej förlängdes, fullständigt utestängas derifrån. Inga unionelt-
politiska skäl behöfva numera åberopas till stöd för ett godkännande
af det med Spanien träffade aftalet, men så mycket starkare tala i
stället omsorgen om Sveriges egna näringar och handel och skyldig¬
heten att ej genom ett uppgifvande af den »mest gynnade behandling»,
hvilken vi sedan 1871 åtnjutit, för våra exportörer omöjliggöra kon¬
kurrensen med England och Ganada, Förenade Staterna och Tyskland,
till hvilka redan farliga medtäflare för Sveriges trävaror och sprit möj¬
ligen snart äfven Finland kommer att räknas.
»Af hvad jag nu anfört torde framgå, att de skäl, som 1883 föran¬
ledde traktatens afslutande, vunnit i styrka under de år, som sedan
4
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
dess förflutit. Då var det fråga om att bana väg för en blifvande ex¬
port, nu gäller det att skydda en redan bestående; då beböfde våra
skogsprodukter icke frukta någon konkurrens på ojemna vilkor med
någon större producent af trävaror, nu åter har England sedan sist¬
lidet år tillförsäkrat sig sjelft och sina kolonier, deribland Canada, den
mest gynnade behandling, och i detta ögonblick äro underhandlingar
redan inledda för att bereda Finland samma fördel; då var Norges vinst
af traktaten den öfvervägande, nu är det Sveriges intresse, som i
främsta rummet betingar förlängningen. Och slutligen synes mig den
omständigheten med synnerlig kraft tala för en sådan åtgärd, att de
obestridliga fördelar, traktaten medför och hvilka 1883 köptes med
någon uppoffring af statsinkomster, nu stå oss till buds utan att någon
rubbning i den bestående tulltaxan behöfver göras.))
Herr statsrådet och chefen för finansdepartementet framhöll, huru¬
som af de genom den spanska traktaten bundna tullsatserna endast de
som anginge artiklarne skuren kork utan beslag, apelsiner, citroner,
vindrufvor, russin och vin egde någon vigt, och att en förhöjning af
dessa tullsatser icke torde från skyddets synpunkt kunna ifrågasättas
ens af dem, som afse att genom tullar i främsta rummet bereda skydd
för inhemska näringar. Från den enda svenska näring, som berördes
af ifrågavarande tullar, nämligen korkskärerierna, hade ingen klagan
hittills försports öfver den traktatbestämda tullsatsen. Den ökade in¬
komst, som genom ifrågavarande tullsatsers förhöjning möjligen skulle
kunna beredas statsverket, syntes för närvarande ingalunda af detsam-
mas tillstånd påkallad, och antagligt syntes icke heller, att någon nämn¬
värd fördel skulle kunna dragas af att redan nu återvinna fria händer
i fråga om ett fåtal, i fiskaliskt hänseende obetydande artiklar, då i alla
fall tullen å ett vida öfvervägande flertal vore genom den franska trak¬
taten bunden ända till den 1 februari 1892, eller samma tidpunkt, då
det nu ifrågavarande aftalet med Spanien skulle utlöpa.
1 sammanhang med propositionen hafva till utskottet öfverlem-
nats dels en skrifvelse från de förenade rikenas minister i Madrid,
deruti han tillkännagifver, att värdet af de under år 1886 från Sverige
till Spanien utförda varor af spanska tullstyrelsen numera exakt beräk¬
nats till 17,191,751 pesetas, deraf ensamt sprit värderats till 8,110,913
pesetas, dels ock två särskilda till Kongl. Maj:t inkomna framställ¬
ningar, den ena från åtskilliga idkare af exporthandel och rederirörelse
i Göteborg och den andra från 101 å femton spanska handelsplatser
bosatte svenskar och norrmän, framhållande önskvärdheten af den ifråga¬
satta förlängningen af handelstraktaten med Spanien, hufvudsakligen .
på den grund, att i annat fall den svenska och norska exportindustrien
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 5
och sjöfarten skulle komma att lida väsentligt afbräck, hvarförutom allt
det arbete, som nitiske och kraftfulle representanter för svensk och
norsk industri under senaste tiden nedlagt på införandet af våra export¬
artiklar på den spanska marknaden, till största delen blefve fruktlöst,
derest den nu gällande traktaten komme att upphöra under innevarande
år. Finge deremot exporten af svenska och norska produkter fortgå i
skydd af traktaten under några få år af ostörd utveckling, skulle den¬
samma efter all sannolikhet, särdeles under gynsammare ekonomiska
förhållanden än de nu rådande, antaga en omfattning, som komme att
ådagalägga fulla betydelsen och värdet af traktaten.
För vinnande af ett så vidt möjligt tillförlitligt underlag för be¬
dömandet af den nu gällande handelstraktatens verkningar i afseende
på. handelsförhållandena emellan Sverige och Spanien, har utskottet
låtit uti tabellbilagorna I—VI sammanföra tillgängliga officiela sta¬
tistiska uppgifter lör åren 1880 till och med 1885 och, der sådant
låtit sig göra, jemväl för år 1886. Uti tabb. I och II upptagas qvanti¬
tet och värde för hvarje särskild af de hufvudsakliga varor, som in¬
förts till Sverige* från Spanien eller utförts från Sverige till Spanien
under åren 1880—85. För år 1886 har uppgift kunnat vinnas alle¬
nast om qvantiteten af varuutbytet, emedan på börsmedelpriseu för
året grundade värdeuppgifter för de särskilda artiklarne ännu icke äro
tillgängliga. Uti särskilda kolumner hafva vid de olika varorna an-
gifvits, huru stor procent införseln från eller utförseln till Spanien af
denna vara utgör af Sveriges hela import eller export af samma vara.
Tab. III angifver sammanlagda värdet af varuutbytet under åren 1880
1885 såväl mellan Sverige och Spanien som mellan Norge och Spanien,
dervid för jemförelses skull meddelats värdet af samma varuutbyte en¬
ligt spanska officiela uppgifter, reduceradt, till kronor. Dylika upp¬
gifter från Spaniens sida för åren 1880, 1882 och 1884 hafva dock
icke varit för utskottet tillgängliga. Tab. IV innehåller uppgifter en¬
ligt kommerskollegii berättelser å Sveriges tullinkomster af de vigti-
gaste från Spanien till Sverige införda varor, under det att tab. V an¬
gifver rikets tullinkomster å hela införseln från samtliga länder af så¬
dana ^ varor, å hvilka tullsatsen blifvit faststäld genom traktaten med
Spanien. Uti tab. . VI meddelas slutligen uppgifter rörande sjöfarten
mellan Spanien och Sverige samt öfrig sjöfart på Spanien med svenska
fartyg.
Vid begagnandet af dessa tabeller för jemförande af handels¬
förhållandena före och efter traktatens införande har utskottet ansett
sig böra lemna ur beräkningen de båda åren 1882 och 1883. Under
båda dessa år tillämpades nemligen olika tulltaxor under olika delar
6
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
af året, i det att den nya tulltaxan af den 12 maj 1882 började
tillämpas den 16 i samma månad, och de genom traktaten faststälda
tarifferna trädde i kraft den 11 juli 1883. Hvad särskildt beträf¬
far året 1882, lämpar sig detsamma föga för jemförelse med andra
år, emedan införseln af vin under detta års första tredjedel, tydligen
af fruktan för de högre tullsatser som i årets tulltaxa infördes, steg¬
rades till en sådan grad, att tullinkomsterna för hela importen af vin
från årets början till den 16 maj belöpte sig till 496,785 kronor, un¬
der det att högsta beräknade tullinkomsten å vin för något af de öf-
riga åren uppgått till allenast 461,800 kronor för hela året, nemligen
år 1884. Utskottet har derföre ansett den mest tillförlitliga och upp¬
lysande jemförelse vinnas genom att sammanställa åren 1880 och 1881
å ena sidan med åren 1884 och 1885 å andra sidan.
Hvad då först beträffar införseln till Sverige från Spanien under
nu ifrågavarande år, visar jemförelsen med afseende på de hufvudsak-
ligaste importartiklarne följande resultat:
1880—81 1884—85 .
Anis ................................
|
i medeltal
kronor
.......... 6,320
|
i medeltal
kronor
11,474
|
+
|
ökning eller
minskning
kronor
5,154.
|
Citroner...........................
|
........... 3,103
|
2,800
|
—
|
303.
|
Fikon .............................
|
.......... 60,050
|
46,730
|
—
|
13,320.
|
Fjäder, ospritad..............
|
........... 9,412
|
15,514
|
+
|
6,102.
|
Korkbark .........................
|
61,705
|
30,042
|
—
|
31,663.
|
Oljor, feta........................
|
........... 299,610
|
594,059
|
+
|
294,449.
|
Russin..............................
|
........... 277,267
|
242,003
|
—
|
35,264.
|
Rör.....................................
|
........... 2,292
|
6,592
|
+
|
4,300.
|
Salt.....................................
|
........... 489,233
|
305,456
|
—
|
183,737.
|
Vin, på fat......................
|
........... 416,380
|
592,658
|
+
|
186,278.
|
,, å buteljer..............
|
........... 5,537
|
8,738
|
+
|
3,201.
|
Vindrufvor ......................
|
.......... 17,903
|
3,751
|
—
|
14,152.
|
Värdet af den totala importen från Spanien utgjorde åren 1880 —
1881 i medeltal 1,750,609 kronor samt under åren 1884—85 i medel¬
tal 1,904,409 kronor, hvilket utvisar ett öfverskott till förmån för de
senare åren af 153,800 kronor om året. Det visar sig således, att
med afseende på varu införseln i det hela från Spanien genom traktaten
icke åstadkommits någon särdeles beaktansvärd förändring. Synbar
minskning har egt rum i importen af de tullfria artiklarne korkbark
7
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
och salt samt af fikon, russin och vindrufvor, under det att väsentlig
ökning visat sig i fråga om oljor och, såsom var att vänta, jemväl
uti importen af vin, särdeles på fat.
Jemförelse^ mellan Sveriges export till Spanien under de olika
åren visar sig i fråga om de hufvudsakligaste artiklarne på följande
satt \
Stångjern, Platt- och Bandjern samt)
Stål .........................................................f
Bjelkar och Sparrar.........................
Bräder och Plankor.......................
1880—81
i medeltal
kronor
50,450
164,107
2,099,766
1884-85
i medeltal ökning
kronor kronor
189,626 + 139,176
228,559 + 64,452
2,928,658 + 828,892.
Af öfriga vigtigare artiklar har exporten icke fortgått så regel¬
bundet, att ofvanberörda jemförelse kunnat i fråga om dessa artiklar
användas. Så utfördes a i plåtar under åren 1880—81 i medeltal för
8,307 kronor, under det att samma utförsel år 1885 värderades till
7,931 kronor. Trämassa exporterades till Spanien under åren 1880
—81 i. medeltal för 16,628 kronor men år 1885 för 34,638 kronor.
Det visar sig ock, att nagra nya svenska artiklar under de senare
åren sökt sig marknad i Spanien, såsom maskinerier samt i synnerhet
■papper och tjära, deraf någon nämnvärd export till Spanien icke egt
rum förr än under år 1885.
Utskottet har härvid med afsigt förbigått den numera högst
betydliga exporten till Spanien af artikeln bränvin och sprit af anledning,
för hvilken utskottet i det följande skall redogöra. Värdet af den
totala exporten från Sverige till Spanien utgjorde för åren 1880—81
i medeltal 2,343,778 kronor och för åren 1884—85, med undantag af
spritexporten, i medeltal 3,483,251 kronor, hvadan under de två sista
aien exporterats varor till Spanien för i medeltal 1,139,473 kronor
mer än under åren 1880—81. Såsom af det föregående synes, belöper sig
denna efter traktatens antagande inträdda tillökning af öfver en million
kronor om året på våra hufvudsakligaste exportartiklar trä och jern.
Då, såsom kändt är, de nedsättningar i tullsatser, vi genom trak¬
taten beviljat Spanien, i och med detsamma kommit alla länder till
godo,. som med oss drifva handel, är det för utrönande af traktatens
verkningar i fiskaliskt hänseende af vigt att undersöka förändringarne i
rikets tullinkomster för totala införseln från alla länder af de varor, å
hvilka tullsatser faststälts genom traktaten. Af tab. V inhemtas, att
dessa tullinkomster i medeltal för åren 1879—81 utgjort 751,626 kronor
8 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
och i medeltal för åren 1884—85 uppgått till 660,646 kronor, utvisande
således en minskning i tullinkomst af i medeltal 90,980 kronor. Verk¬
liga betydelsen af denna minskning af 90,980 kronor om året fram¬
står tydligast vid jemförelse med de beräkningar öfver den antagliga
minskningen i tullinkomster på grund af traktaten, som förekomma
bland bilagorna till Kong!. Maj:ts proposition (n:o 41) till 1883 års
Riksdag angående den nu gällande traktaten. Till grund för dessa be¬
räkningar lades medelimporten under åren 1879 — 81 af de varor som i
traktatens tariff B beröras. Medeltullinkomsten för dessa varor upp¬
gick 1879—81 till 751,626 kronor. Beräknad enligt de i tulltaxan den
12 maj 1882 angifna tullsatser, skulle samma medelimport, hafva med¬
fört en tullinkomst af 877,454 kronor, och enligt traktatens tariff B
skulle tullinkomsten för samma import belöpt sig till allenast 557,373
kronor. Skilnaden emellan tullinkomsten enligt traktatens tariff B
och inkomsten enligt 1882 års tulltaxa utgjorde således 320,081 kronor,
och skilnaden emellan nämnda inkomst enligt tariff B samt den verk¬
liga medeltullinkomsten åren 1879—81 uppgick till 194,253 kronor.
Nu har det emellertid visat sig, att den verkliga medeltullinkomsten
enligt traktatens tariff B under åren 1884—85 uppgått till 660,646
kronor och således med 103,273 kronor öfverstiger den af Kongl. Maj:t
beräknade tullinkomsten på grund af traktaten. Skilnaden mellan den
verkliga medelinkomsten 1884 — 85 och medelinkomsten 1879 — 81 utgör
som nämndt 90,980 kronor i stället för den beräknade skilnaden 194,253
kronor, och skilnaden mellan nämnda medelinkomst 1884—85 samt den
beräknade tullinkomsten enligt 1882 års tulltaxa utgör 216,808 kronor
i stället för motsvarande beräknade belopp 320,081 kronor. Dessa båda
belopp 90,980 kronor och 216,808 kronor uttrycka således från olika
synpunkter den minskning i tullinkomster, som genom spanska trak¬
taten förorsakats riket. Dock anser utskottet för sin del, att beloppet
90,980 kronor i sjelfva verket är det enda rigtiga uttrycket för den
ifrågavarande minskningen, ty då 1882 års tulltaxa tillkom efter det
den förut gällande traktaten med Spanien blifvit uppsagd och i dessa
delar åter upphörde att gälla, så snart den nya traktaten trädde i kraft,
samt således icke haft annan betydelse än att den lättat underhand-
lingarne om den nya traktatens antagande, bör synnerligt afseende icke
fästas vid de verkningar, denna tulltaxa skulle hafva kunnat mediöra,
om densamma fortfarande blifvit tillämpad i afseende å de i traktat¬
tariffen berörda artiklar. Beloppet 90,980 kronor utvisar deremot minsk¬
ningen från den verkliga medeltullinkomsten åren 1879—81 till den
verkliga medeltullinkomsten åren 1884—85, allt med hänsyn till de af
traktaten berörda exportartiklarne.
9
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
För utrönande af de tullnedsättningar, som i utbyte tillkommer
våra exportartiklar i Spanien, anser utskottet det vara tillräckligt att
hänvisa till den uti bilagda tab. VII utarbetade förteckning öfver de
i den gällande spanska tulltaxan förekommande artiklar, som synts
vara af intresse för vår export, med angifvande af de tullsatser, som
upptagas i nämnda tulltaxas allmänna och utomordentliga tariffer, äfven¬
som af de tullsatser, som genom vissa af Spaniens traktater med andra
länder fastslagits eller blifvit ytterligare nedsatta. Enligt traktatens
7:de artikel tillgodonjuta vi nemligen såväl deri utomordentliga tarif¬
fens bestämmelser som ock alla de förmåner, som kunna medgifvas en
tredje magt. Huruvida genom traktaten ådragits Spanien tullminsk¬
ningar, som motsvara de nedsättningar i tullinkomster Sverige fått vid¬
kännas, anser utskottet gagnlöst att söka utreda, men utskottet anser
sig böra påvisa, hurusom den för jern och stål i stänger medgifva
nedsättningen från 13 pesetas till 8,6 5 pesetas per 100 kg motsvarar
för 1885 års export ett tullbelopp af 61,839 pesetas, och eu nedsätt¬
ning i tullen för oarbetade trävaror med allenast 0,7 5 pesetas per
kubikmeter bildar för samma år eu minskning i Spaniens tullinkomster
af icke mindre än 113,170 pesetas.
Slutligen är det visserligen icke för närvarande fråga om den
emellan de förenade rikena och Spanien ingångna sjöfartstraktat, hvil¬
ken fastställa att gälla intill den 1 Februari 1892', men då sjöfarten
och utrikes handeln stå i det närmaste samband med hvarandra, har
utskottet icke velat underlåta att enligt tab. VI meddela följande
upplysningar angående Sveriges sjöfart på Spanien. Under' åren
1880—81 afgingo från Sverige till Spanien och ankommo från Spanien
till Sverige i medeltal sammanlagdt 203 fartyg om 66,100 tons dräg¬
tighet, hvaremot under åren 1884—85 i medeltal afgingo och ankom¬
mo sammanlagdt 206 fartyg om 95,814 tons drägtighet. Under åren
1880—81 ankommo och afgingo svenska fartyg i fraktfart till och från
spanska hamnar till ett antal af i medeltal 274 stycken om 105,333
tons drägtighet. Åren 1884—85 hade antalet ökats till 329 fartyg
om 161,754 tons. De inseglade bruttofrakterna för svenska fartyg i
sjöfart på Spanien utgjorde i medeltal under åren 1880—81 1,155,334
kronor och under åren 1884—85 1,241,504 kronor, utvisande således
ett öfverskott för de senare åren af 86,170 kronor, hvilket öfverskott
förtjenar beaktande med afseende å de oerhörda nedsättningar i frakter,
som under de senaste åren egt rum. Till upplysning om fraktnedsätt-
ningens betydelse kan exempelvis från konsulsrapporterna anföras, att
frakterna för den storartade jernmalmsexporten från Bilbao till Eng-
Bih. till Riksd. Prot. 1887. B. 5 Samt. 1 Afd. 1 Höft. 2
10
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
lands ostkust åren 1881—82 noterades till 8 å 9 shillings per ton,
men redan år 1883 nedgått till 5 å 6 shillings per ton.
Af det hittills anförda synes framgå, att resultaten af traktatens
antagande, så vidt desamma kunnat medelst statistiska beräkningar
utrönas, icke varit synnerligen stora, men att i alla fall gynsamma verk¬
ningar af traktaten börjat visa sig särdeles deruti, att två af landets
hufvudsakliga exportartiklar, nämligen trä och jern, vunnit ökad terräng
å den spanska marknaden, äfvensom derutinnan, att den beräknade
minskningen i Sveriges tullinkomster visat sig betydligt mindre än
man vågat antaga. .
Men resultatens jemförelsevis obetydliga beskaffenhet har gifvit
ett ytterligare stöd åt några inom utskottet framstälda invändningar
emot det äskade medgifvandet af traktatens förlängning.
Så har till en början anmärkts, att dylika traktater, som i sig
innehålla särskilda tulltariffer, i allmänhet äro för landet skadliga, enär
man derigenom för en följd af år binder landets sjelfbestämningsrätt
öfver tullbevillningen och hindrar representationen från att för hvarje
särskild finansperiod afpassa denna vigtiga del af beskattningen efter
tidernas vexlande kraf och vidtaga de förändringar i tullagstiftningen,
som med hänsyn till statsverkets eller näringarnes behof visa sig er¬
forderliga, samt emedan de genom sådana tarifftraktater åt vissa länder
inedgifua förmåner omedelbart komma alla de länder till godo, hvilka
ined oss ingått aftal om ömsesidig behandling såsom de mest gynnade
nationer. Utskottet vill icke förneka, att tarifftraktater i allmänhet
äro olämpliga, särdeles för länder, hvilka icke genom s. k. differential¬
tullsystem äro skyddade emot den senare olägenheten; men då landets
handlingsfrihet i afseende å tullagstiftningen, äfven om spanska trakta¬
ten upphäfdes, fortfarande skulle vara i nästan lika hög grad som
förut inskränkt på grund af de många tariffbestämmelser, som före¬
komma i den med Frankrike ingångna handelstraktaten, hvilken upp¬
hör att gälla den 1 februari 1892, och då möjlighet är beredd att samma
dag bringa den spanska traktaten ur gällande kraft, måste det anses
i det anmärkta afseendet vara föga vunnet genom upphäfvande redan
nu af traktaten med Spanien. Dessutom är att märka, att de genom
traktaten med Spanien fastslagna tullsatser i allmänhet i det närmaste
öfverensstämma med de motsvarande tullsatser, som under långa tider
här i landet ansetts lämpliga, innan 1871 års Riksdag af fiskalisk
hänsyn höjde desamma, äfvensom att, på sätt ofvan framhållits, den
minskning i rikets tullinkomster, som vållats deraf, att traktatens be¬
stämmelser skola tillämpas till förmån för alla de af oss såsom de mest
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 11
gynnade nationer behandlade länder, icke uppgått till något synnerligt
stort belopp.
Vidare har emot traktatens förlängning anmärkts, att den gräns
emellan högre och lägre beskattadt vin, som blifvit faststäld genom
den spanska traktaten och den i detta afseende derpå grundade handels-
traktaten med Portugal, vore synnerligen olämplig samt rent af orätt¬
vis emot inhemske tillverkare af spritvaror. En tull af allenast 15 öre
för liter vin om 20 å 21 procent alkohol motsvarar nemligen allenast
omkring 37 öre för liter om 50 procent alkohol, under det att till-
verkningsafgiften för bränvin inom landet belöper sig till 40 öre för
liter om 50 procent alkohol. Dessutom utgör det i traktatens öde
artikel intagna förbud, att till förmån för staten eller kommunerna
belägga spanska viner med konsumtionsskatt, ett hinder för att med
lämplig försäljningsafgift i förhållande till bränvinsförsäljningsafgiften
belägga jemväl de sprithaltiga vinerna. Den förra af dessa anmärk¬
ningar skulle vara afsevärd så till vida, som det vore tänkbart, att på
den berörda skilnaden i alkoholens beskattning skulle kunna grundas
en spekulation, som blefve till skada för den inhemska tillverkningen.
Men erfarenheten har åtminstone icke hittills visat, att några försök i
den antydda rigtningen blifvit gjorda, och tilläfventyrs är den nu¬
varande differensen alltför obetydlig för att locka till dylika experimenter.
Utskottet antager också för gifvet, att ett företag, som ginge ut på
att under namn af spanskt vin införa en spritblandning, som hölie
20 å 21 procent alkohol, skulle kunna af tullmyndigheterna förhindras
äfven under den nu gällande traktaten, som i denna del allenast af-
ser vin.
Utskottet måste för sin del anse det ganska naturligt, att resul¬
tatet af jemförelse!! mellan handelsförhållandena närmast före och när¬
mast efter traktatens antagande icke visar sig i någon särdeles hög
grad fördelaktigt. Det är efter utskottets uppfattning nog, att det af
undersökningen såsom otvifvelaktigt framgår, att traktaten redan på den
korta tiden varit till verkligt gagn för den svenska exporthandeln.
Om traktaten nu uppphäfves, upphör dermed vår rätt att i Spanien
behandlas såsom den mest gynnade nation och dermed ock all möjlig¬
het för oss att på den spanska marknaden täfla med England, Frank¬
rike och Tyskland, hvilka alla med Spanien hafva traktater, som ut¬
löpa den 1 februari 1892, eller samtidigt med den oss nu erbjudna
traktaten. Men handelstraktaten i och för sig är icke i stånd att skapa
ökade handelsförbindelser. Den utgör allenast det nödvändiga vilkoret
för att våra artiklar under nuvarande tullförhållanden skola kunna
12 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
qvarhålla sig och vinna ytterligare insteg på den spanska marknaden.
För att åstadkomma det åsyftade resultatet erfordras nitiskt arbete och
kraftiga ansträngningar af de enskilde för att göra våra varor kända
och bereda dem en regelbunden afsättning. Sådant arbete krafvel’ tid,
allra helst när det måste ega rum under så ogynsamma ekonomiska
förhållanden som de i Spanien under 1884 och närmast följande år
rådande. Förutom den allmänna ekonomiska verldskrisen hemsöktes
Spanien under denna tid af öfversvämningar. jordbäfningar och kolera,
hvilket allt verkade i hög grad hämmande på alla affärsförhållanden i
Spanien och betydligt nedsatte landets både produktions- och konsum¬
tionsförmåga, såsom af en jemförelse mellan Spaniens varuutbyte med
utlandet åren 1883 och 1884 kan inhemtas. År 1883 infördes varor
till Spanien för i rundt tal 638,000,000 pesetas, men år 1884 för alle¬
nast 553,000,000 pesetas. Utförseln värderades 1883 till 639,000,000
pesetas och 1884 till 548,000,000 pesetas. Ytterligare är att bemärka,
att åtskillig tid åtgår, innan de svenska tillverkarne hinna göra sig
fullt förtrogna med den spanska marknadens kraf såväl med afseende
på varornas qvalitet som aptering. Denna omständighet lärer särskild!
hafva utgjort en af de svårigheter, mot Indika exportörer af byggnads-
snickeri haft att kämpa. För att kunna åstadkomma en ökad export
till Spanien af de svenska fabriksalster, som mest lämpa sig för export,
är vidare en direkt och regelbunden trafik ett oundgängligt vilkor,
emedan endast på detta sätt prisen kunna på förhand noga beräknas.
Men möjlighet till sådan kommunikation har icke kunnat åstadkommas
förrän under den senaste tiden genom den storartade exporten af sprit,
vid hvilken utskottet nu måste uppehålla sig något.
Vid de föregående beräkuingarne har utskottet alldeles lemnat
å sido denna export, emedan densamma, som uteslutande bedrifves af
Karlshamns' spritförädlingsaktiebolag, helt och hållet grundas på ut¬
ländsk, särdeles rysk, importerad råvara. Men det vore ur flere syn¬
punkter oriktigt att i fråga om den spanska traktatens verkningar icke
uppmärksamma denna exportnäring. Ty äfven om man bortser från
den omedelbara nyttan af en fabrik, som i fullfärdigt skick énligt till¬
förlitliga uppgifter kan sysselsätta ett tusental arbetare och derjemte
gifvit upphof till en storartad industri för tillverkning af fat, samt är
i stånd exportera eu årlig produktion af 80 till 100 millioner liter sprit,
men som, i händelse traktaten skulle upphöra att gälla, sannolikt icke
kan bestå, måste man likvisst fasthålla, att tillvaron af ett så storartadt
spritförädlingsetablissement i hög grad bidrager till möjligheten att
kunna börja export jemväl af svensk sprittillverkning, hvilken export
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 13
skulle blifva en i högsta grad behöflig afledare för den närvarande in¬
hemska öfverproduktionen af spritvaror. Den del af ifrågavarande
fabriks tillverkning, som gått till Spanien, utgjordes år 1885 af 8,636,380
liter om 50 procent och år 1886 af ända till' 23,865,858 liter.
Då en så stor export måste föranleda en regulier sjöfartsförbin-
delse med Spanien, och då derjemte, enligt ofvan berörda till Kong].
Maj:t ingifva skrifvelser, ett omfattande och energiskt arbete synes
hafva blifvit nedlagdt på att gifva vår exporthandel på Spanien en sund
och kraftig utveckling, samt då vi, i samma mån allt flere länder ge¬
nom tullar utestänga oss från sina marknader, med desto större om¬
sorg måste söka utvidga vår export på de länder, som ännu mottaga
våra produkter, Isynes det utskottet föga klokt att afbryta en befintlig
handelsförbindelse med ett främmande land just vid den tidpunkt, då
de gynsamma verkningarne af densamma efter all beräkning skola börja
göra sig gällande uti allt högre grad, och genom ett sådant afbrytande
beröfva vårt land all möjlighet att skörda frukterna af de uppoffringar,
såväl statsverket som enskilde underkastat sig för det i sådant fall
förfelade ändamålet.
Slutligen och ehuruväl herr ministern för utrikes ärendena betonat,
att inga unionelt politiska skäl numera behöfde åberopas till stöd
för det med Spanien träffade aftalet, och att svenska Riksdagen icke
vid denna frågas afgörande behöfde taga någon hänsyn till annat än
Sveriges egna intressen, anser sig likväl utskottet böra framhålla, att,
enligt hvad norska Stortingets Toldkomites Indstilling i samma ärende
gifver vid handen, hänsynen till den för Norge så vigtiga exporten af
klippfisk gjort det nödvändigt för Norge att trots åtskilliga betänk¬
ligheter ingå på traktatens förlängning, och att således Riksdagen ge¬
nom att icke antaga traktaten skulle tillfoga broderlandet en skada,
som i alla händelser icke skulle motiveras af något motsvarande gagn
för det egna landet.
Med hänvisande till hvad utskottet sålunda anfört, och hvaraf,
enligt utskottets tanke, otvetydigt framgår, att ett afbrytande för när¬
varande af den traktatbestämda handelsförbindelsen med Spanien skulle
lända riket till skada, hemställer utskottet,
att Riksdagen måtte meddela det af Kongl. Maj:t
äskade godkännande af den i Madrid den 18 januari
innevarande år ingångna konvention om förlängning
14
Bevillningsutskottets Betänkande Ako 1-
af den mellan de förenade rikena och Spanien den
15 mars 1883 afslutade handelstraktat.
Stockholm den 1 Juni 1887.
På utskottets vägnar:
F. BARNEKOW.
Reservationer:
af herrar Dahl, Fock, Reuterswärd, L. M. Carlsson, Nyström och
W. Tham:
»Temligen allmänt medgifves numera, äfven af dem, som i öfrigt
bekänna sig till doktrinär frihandel, att tarifftraktater medföra, både
med hänsyn till upprätthållande af nödigt samband mellan särskilda
delar af skattelagstiftningen och ett statsklokt beaktande af närings-
lifvets skiftande förhållanden, mycket betydliga olägenheter af flera
slag. I utskottets betänkande återfinnes också ett oförbehållsamt er¬
kännande häraf. Endast de starkast vägande skäl höra således kunna
förmå svenska Riksdagen att nu gifva sitt samtycke till ett förlängande
för flera år af den med Spanien år 1883 afslutade handelstraktaten,
från hvilken vårt land i annat fall skulle med utgången af innevarande
Juni månad hafva befriats.
För fyra år sedan var det med hänsyn till Norges kommersiella
intressen, hvilka med mycken styrka af svenska regeringen gjordes
gällande, knappast, möjligt för svenska representationen att tillbaka¬
visa de framlagda träktatsvilkoren, huru ofördelaktiga de än måste
förekomma, sedan Norge för sin del skyndat att acceptera desamma.
Denna gång deremot finnes, såsom af utrikesministern framhålles i
hans anförande till statsrådsprotokollet den 10 februari detta år, inga
unionelt-politiska skäl att åberopa till stöd för ett godkännnande af det
med Spanien träffade aftalet, och svenska Riksdagen har således lyck¬
ligtvis blott att bedöma traktatsfrågan ur synpunkten af vårt eget
lands intressen.
15
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Af lätt förklarliga skäl kafva våra kommersiella förbindelser med
Spanien aldrig kunnat utvecklas till någon betydenhet. Man uttalade
dock 1883 de mest öfverspända förhoppningar, att såväl för våra rå¬
varor af trä och jern som för åtskilliga industriella arbetsalster, hufvud¬
sakligen landtbruksredskap, en stor marknad skulle i Spanien kunna
öppnas till följd af de traktatsenliga tullindringarne, oaktadt dessa för
exempelvis jern blefvo så obetydliga, att dåvarande finansministern
erkände de qvarstående spanska jerntullarne vara så godt som prohi-
bitiva. För arbetadt trä medgafs ej större nedsättning än omkring 6
procent, och för åkerbruksredskap beskärdes den nästan löjligt obetyd¬
liga förmånen af knappa två öre per centner.
Att de fördelar, som för fyra år sedan förespeglades, icke seder¬
mera under traktatsåren vunnits, torde väl få erkännas af en hvar,
som med någon uppmärksamhet tager del af de vid betänkandet fogade
statistiska bilagorna. I fråga om trävaruexporten visar sig, att af så¬
väl Timmer som Bjelkar och Sparvar utförseln nedgått efter 1883 mycket
betydligt. Af Bräder, Plankor och Battens var, enligt den af trävaru¬
exportföreningens styrelse framlagda berättelse för 1886 — hvilken i
viss mån kompletterar den vid betänkandet fogade tabellen — utförseln
1883 redan 37,725 standards, men 1884 blott 25,402 samt 1885 ännu
endast 29,213 stds, således under dessa båda år väsentligen mindre än
första traktatsåret, Visserligen höjer sig 1886 denna utförsel till
38,323 stds, men de dåliga konjunkturerna med ovanligt tryckta pris
föranleda styrelsen till det allmänna omdömet, att året 1886 utan
tvifvel varit det för trävaruhandteringen i ekonomiskt afseende ogyn-
samrnaste sedan år 1879. Huru föga en traktat förmår, i jemförelse
med konjunkturen på verldsmarknaden, utöfva ett bestämmande in¬
flytande på afsättningen af våra arbetade trävaror, torde dessutom
ganska tydligt framgå deraf, att utförseln t, ex. till Holland, som
år 1883 blott uppgick till 15,877 stds, sedermera höjt sig under de
två följande åren till 20,498 och 24,373 stds samt 1886 ända till
37,363 stds. Hela vår trävaruexport till Spanien torde aldrig hafva
representerat 5 procent af totalexporten. De arbetade trävarorna hade
1883 ett utförselvärde af 17,478 kronor, men 1886 af endast 2,035 kronor.
När nu England för sina ^producerande kolonier, hufvudsakligen
Canada, under förra året beredt sig den mest gynnade behandling, och
Finland är inbegripet i underhandlingar med samma syftning, så torde
de oss genom traktaten beredda fördelarne vara nu mindre än någonsin
värda att köpas till dyrt pris.
Ej heller bör någon, med vår kommersiella statistik för ögonen,
kunna vidare låta intala sig, att utförseln af jern till Spanien genom
16
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
sådana obetydliga tullnedsättningar, som de i traktaten medgifva, skall
någonsin kunna synnerligen utvecklas. Af smältstycken, för hvilka
bebådades »mångfaldigad afsättning», har ett enda år, 1884, en utförsel
egt rum till värde af inemot 30,000 kronor. Af platt- och bandjern,
äfvensom af plåt har utförseln blifvit mindre är förr, och stångjern, hvaraf
utförseln till Spanien år 1885 representerade åtta hundradels procent af
vår totala utförsel — således just ingen qvantitet att tala om — visar
1886 äfvenledes ett nedgående med inemot en half million kilogram.
Afsättning^! af landtbniksredskap, hvilken äfven spåddes skola
mångdubblas genom traktaten, synes nästan på det hårdaste sättet
hafva gäckat förhoppningarne, ty från 10,305 kronor år 1883 visar sig
utförselvärdet hafva successivt gått ned till allenast 470 kronor år 1886.
Den största betydelsen, som en förlängning af traktaten nu skulle
kunna anses innebära, gäller således visserligen ej de exportvaror, för
hvilkas skull traktaten ingicks för fyra år sedan, utan egentligen en
annan, sedermera tillkommen, men åt hvilken både i den kongl. propo¬
sitionen och i utskottets betänkande inrymmes en mycket dominerande
ställning. Hit infördt ryskt bränvin, på en i Sverige belägen plats
»förädladt», har hittills fått åtnjuta i Spanien den traktatsenliga tull-
lindringen från 20 pesetas till 17,35 per hektoliter, hvilken förmån är
nekad direkt från Ryssland exporteradt bränvin. Trots kostnader för
omlastning m. m. har dock tullskilnaden, uppgående till omkring lo
procent, möjliggjort en sådan affär, hvilken antagligen likväl måste i
kolossal omfattning bedrifvas, om någon vinst deraf skall påräknas.
Den till Spanien under senaste året utförda qvantiteten angifves till
inemot 24 millioner liter å 50 procent, och bränvinet är hufvudsak¬
ligen afsedt att blandas med de viner, som sedermera åt alla håll i
verlden exporteras. Tyskland åtnjuter visserligen också traktatsenligt
sådan tullindring för bränvin, men är pligtig! att låta det exporterade
vara åtföljdfe af så kallade drawbacksbevis, för att derigenom ådaga-
lägga, det varan är i Tyskland producerad, ej blott i större eller mindre
grad förädlad. Då nu traktatens 4:de artikel ovederlägglig^! stadgar,
att de nedsatta tariffsatserna endast få gälla »i Sverige eller Norge
producerade eller tillverkade varor», och ingen exportvara mera än den nor¬
ska klippfisken är i samma artikel fritagen från skyldigheten att vara åt¬
följd af ursprungsbevis, så finnes i traktaten alls ingen garanti för en
fortsatt gynsammare behandling af det rysk-svenska bränvinet än af
det tyska. Man finner nog af bilagorna till den kongl. propositionen,
att försök från svensk sida nu gjorts att få »rektifikation af sprit i
svensk fabrik» uttryckligen i 4:de artikeln inbegripen i uttrycket »svensk
tillverkning», men att sådant ej lyckats.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 17
.brågon export af här i Sverige producera^ bränvin kan, trots den
medgifva tullnedsättningen, knappast vara att påräkna, då till följd af
många kända omständigheter det svenska bränvinets pris ställer sig
vida högre än tyskt eller ryskt, hvilket senare lärer kunna, här af-
lemnadfc, fås till pris af 19 a 20 öre per svensk kanna. Dessutom kan
med. skäl sägas, att exporten af svensk sprit, om än tidtals kanske
möjhg med någon liten behållning för exportören, alltid skall medföra
förlust för svenska statskassan, i så måtto nemligen, att staten vid
bränvinsskattens uträknande medgifver ett afdrag af 2 procent »för af¬
dunstning», så att för en liter bränvin af normalstyrka betalas i sjelfva
verket blott 39,2 öre i skatt, under det att vid export af samma till
normalstyrka beräknade mängd erhålles en restitution af fulla 40 öre,
i händelse alkoholhalten är under 93 procent, men af 40,8 öre, om al¬
koholhalten är högre och spriten i det fall anses vara renad. Vid för¬
varingen på jernkärl, såsom nu mera allmänt sker, kan någon afdunst¬
ning af betydenhet väl ej befaras, och förlusten vid reningsprocessen
utjemnas nog väsentligen derigenom, att äfven för den frånskilda
finkeloljan, som får f behålla nagra volymprocent bränvin, medgifves
vid export den för bränvin vanliga skatterestitutionen.
När man vill för sig göra klart, hvilka uppoffringar och olägen¬
heter en sådan traktatsaffär, gent emot de förväntade fördelarne, bör
antagas kunna föranleda, så fäster sig helt naturligt tanken i främsta
rummet vid de direkta förluster i statsinkomst, hvilka de medgifna
tullnedsättningarne komma att vålla. Vid traktatens afsilande 1883
beräknades förlusten till årligt belopp af minst 320,000 kronor, men
man har nu, med utelemnande af all jemförelse med införselqvantite-
terna år 1882, ansett sig kunna med ledning af medelsiffrorna å ena
sidan för åren 1879—81 och å andra sidan för 1885 få denna förlust
bragt ned till det mindre beloppet af 95,140 kronor årligen. Om åter
till utgångspunkt för jemförelsen tagas förhållandena under år 1882
och år 1885, så uppkommer en eventuel förlust för svenska statsverket
af ej mindre än 413,253 kronor årligen. Äfven om man vore för
öfngt böjd att låta här det mindre beloppet få gälla såsom det sanno¬
likast rigtiga, så är klart, att utom den i alla hänseenden gifna för¬
lusten — hvilken, ju endast minskats i mån af ökad införsel antitet —
just den omständigheten måste verka mest nedslående på hvarje stats¬
ekonom med fosterländskt. sinnelag, att det är uteslutande öfverftöds-
varor, som ^på dylikt sätt i ständigt växande myckenhet oss tillföras,
och det. må väl kunna ur synpunkten af en klok och för vårt folks
sedliga intressen nitälskande statshushållning sättas i fråga, huruvida
Bill. till lliksä. Prot. 1S87. B. 5 Sami. 1 Afd. 1 Höft. 3
13 Bevillningsutskottet Betänkande N:o 1.
det ej till och med vore bättre att gorå en större direkt årlig förlust
i penningar, än att se denna påföljd af tullnedsättningarne utjemnad
genom en hos nationen stegrad benägenhet för _ “konsumtion" af varu-
artiklar, bland hvilka åtminstone några måste till följd.af sm beskaffen¬
het betraktas lika menliga för helsan som för ekonomien.
Det måste nemligen noga beaktas, att ej blott Spanien, utan alla
andra stater, hvilka fördragsenlig! hafva till oss ställning såsom ‘ mest
gynnad nation^, vinna genom denna traktat ett berättigande åt i
samma låga tull sända oss en hop öfverflödsvaror, äfven om dessa
stater genom sin tullagstiftning lägga de svåraste hinder i vagen för
oss i fråga om export af våra hufvudsakligaste utförselartiklar, och de
bilagda tabellerna utvisa nogsamt, att med afseende på några varor,
exempelvis just syd frukter och vin, införseln från traktatslandet spanien
utgör endast en bråkdel af den import, som strömmar till oss från
andra delar af verlden. Detta förhållande påkallar uppmärksamhet
i synnerhet med afseende på vissa spritstarka »vmer», som levereras
oss från länder, hvilka icke mera än vårt eget land . ega någon
naturlig vinproduktion, men fabricera allehanda alkoholhaltiga drycker,
som under det förnämligare namnet af »viner» endast på ett mer
eller mindre lyckligt sätt maskera sträfvande! att på det° sättet åstad¬
komma en bränvinsexport. Man har nog fått höra, från antagligen
den mest kompetenta personligheten, försäkras i Riksdagen, att det
otvifvelaktigt står i tullverkets makt »att skilja mellan vin och
»spritblandningar», samt att detta upplysta och utan tvifvel mycket
vaksamma verk aldrig låter »lura sig af något så enfaldigt, som a
spritblandning är detsamma som vin». Men lika säkert som vart ti
konsumtion . tillåtna bränvin å 4G procent intet annat är än en »spiin¬
blandning», naturligtvis med vatten och stundom något kryddadt extrakt,
lika visst är också, att konstgjordt vin både ur synpunkten af språk¬
ligt berättigande och med stöd af analysers gifna resultat ej bor annor¬
ledes benämnas eller betraktas än såsom en »spritblandning». P™
tiken är och förblifver det en omöjlighet att vid tullbehandling skilja
emellan naturliga och artificiella »viner», så framt den använda spriten
varit ren, och först vid en analys är det möjligt konstatera, att s. .
»fint Portvin» — med minutpris af 50 öre per helbutelj — med 1J,5
procent alkoholhalt för öfrigt är tillagadt med brändt socker och något
främmande extraktivämne, och att »Old Sherry», med lika pris ^i minu -
försäljning, jemte 19,7 volymprocent alkohol för öfrigt bjuder pa brandt
socker och vatten. Hvad beträffar åtskilliga andra »viner» med fantastiska
benämningar, såsom »Liberté» med 18,7 volymprocent alkohol och tor
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 19
öfrigt socker, fruktsafter, vatten och något vanilj, eller »Cascarinette»
med 19,8 volymprocent alkohol samt för öfrigt socker och en konst¬
gjord eterart, så torde man böra beklaga, att försäljningen både i städerna
och hos landthandlare af så beskaffade drycker tagit ökad fart, då det
ju alltid kan föregifvas åtminstone, att den låga införseltullen sätter
vederbörande försäljare i tillfälle att för så »billigt pris» hålla sina kun¬
der dessa »äkta importerade» viner till hända.
I hvad mån en så ytterst låg införselafgift som 15 öre per liter
för ända till 21-procentiga alkoholblandade drycker kan anses stå väl
tillsammans med »rättvisa och billighet i skattelagstiftningen», är vidare
en fråga åt allvarsammaste beskaffenhet. Införselafgiften för den på
sådant sätt oss påtvingade utländska alkoholen uppgår ej ens till lag¬
stadgade tillverkningsafgiften för den här i vårt eget land producerade,
utan kan per liter beräknas, vid jemförelse med 50-procentigt bränvin,
vara inemot 3 öre lägre. Den lagstadgade surtaxen, som eljest till skydd
för den inhemska spritproduktionen skall utgå vid införsel af utländsk
sprit med 50 procent af här gällande tillverkningsafgifter, bortfaller nu
således helt och hållet. Det mål, som vår svenska bränvinslagstiftning
för sig uppstält att genom sprithaltiga dryckers fördyrande verka i sed¬
ligt intresse, varder på den traktatsenliga vägen — ehuru visserligen en
föga bemärkt omväg — helt och hållet förfeladt. Yi hafva ju, utom
tillverkningsafgifter, särskildt sökt att genom utminuterings- och ut-
skänkningsafgifter ytterligare lägga band på begärelsen hos vårt folk
att i öfvermått njuta rusdrycker. Men ej ens en sådan utväg skall, i
händelse den kunde befinnas nödig i fråga om öfverflöd på »Liberté»
hos utskänkare, stå oss öppen, enär traktatens 5:te artikel uti sitt an¬
dra moment förbjuder att »vare sig till förmån för staten eller för kom¬
munen» belägga de starka vinerna med någon slags konsumtionsafgift.
Våra statsfinansers tillstånd torde snart nog bjuda att förverkliga
den afsigt, som redan 1883 från regeringens sida uttalades, att nemli¬
gen höja bränvinstillverkniugsafgiften från 40 öre till 50 öre per liter,
och vid innevarande riksdag föreligger redan motion att höja nämnda
afgift ända till 60 öre. Då naturligtvis tullen för utländsk alkohol
måste i sådant fall höjas i proportion till den beslutade tillverknings¬
afgiften, blefve ett förlängande af spanska traktaten ju detsamma som
att åt den utländska bränvinstillverkaren gifva ett alldeles oerhördt
stort premium till förfång för den inhemska spritproduktionen.
Om än det får medgifvas, att ur tullskyddsvänlig synpunkt de i
allmänhet genom traktaten fixerade tullsatserna ej kunna anses medföra
direkt förfång för mer än en industri, korkfabrikationen, så vore dock
orätt att ej påpeka eu våda, af till och med synnerligen betänklig vidd,
20
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
som i händelse af traktatens godkännande med nu bestämd ordalydelse
i tariffen kan för oss i en nära framtid uppstå. Det heter nemligen i
tariffen, omedelbart efter »Bly i tackor, fritt», att andra metaller, oar¬
betade, skola under traktatsåren äfven vara till införsel fria. Det
lärer ej kunna bortresoneras, att jern är att hänföra till andra metal¬
ler. Det bekymmersamma läge, hvari hela vårt näringslif på senaste
tid varit försatt, har ju tvingat fram tanken på utvägar att komma
synnerligen våra två hufvudnäringar, jordbruk och bergshandtering,
på verksamt sätt till hjelp i deras betryck, och då detta onekligen
till väsentlig del haft sitt upphof uti den städse växande konkur¬
rensen med hit ingående obeskattade arbetsalster inom nämnda för
oss sjelfva vigtiga tillverkningsområden, så har en allt starkare
opinion rundt om i landet fordrat åtgärders vidtagande för att åt¬
minstone i någon mån moderera det från utlandet kända trycket.
Om nu i eu större eller mindre mån det skulle, kanske snart nog,
befinnas angeläget ur jemväl rent statsfinansiel synpunkt att lyssna
till de enträgna fordringarna, så kräfva rättvisa och billighet, att
ej den ena hufvudnäringen skyddas till uppenbart förfång för den an¬
dra. Möjligheten att förunna åt jordbruksalster, till och med endast
»förädlade» sådana, ett väl beräknadt tullskydd skulle nödvändigtvis
vara afskuren, såframt ej samtidigt äfven åt bergsbrukets idkare lik¬
nande förmån kunde beskäras. Att noga uppdraga en gräns emellan
hvad som skall hänföras under »oarbetade» eller under »arbetade» me¬
taller torde befinnas med synnerligen stora svårigheter förknippadt.
Den brist på bestämdhet, som i detta fall traktatstariffen skulle vara
underkastad, kan verkligen, så obetydlig den synes i och för sig.vara,
för möjligheten att röra oss fritt på tullagstiftningens område fram¬
träda ytterst hinderlig. •
Då således intet öfvervägande norskt handelsintresse denna gång
påkallar med nödvändighet en tarifftraktat, men, enligt hvad här ofvan
framhållits, ej blott direkt förlust i statsinkomst vållas, utan — hvad
svårare må anses — stora hinder läggas oss i vägen för ett fortgå¬
ende i nykterhetens intresse på den besinningsfulla väg, som vår brän-
vinslagstifthing hittills med framgång följt, och då dertill kommer, att
bjudande statsfinansiella skäl mana oss att på alla områden bevara
åt oss utvägarne att genom lämplig indirekt beskattning kunna lindra
de hardt tryckande direkta skattebördorna, så har det synts oss vara
i hög grad olämpligt att ytterligare på en tid af fem år förlänga en
tarifftraktat, hvarigenom obetydliga och högst ovissa fördelar skulle
köpas med fullt vissa och dertill mycket besvärande uppoffringar och
21
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
olägenheter, och vi hafva ansett det vara vår pligt att så utförligt
tiden det kunnat medgifva framlägga de hufvudsakliga skäl, hvarpå
vi inom utskottet sökt stödja vår afvikande uppfattning.
Rättelser:
Sid. 6 råd 11 nedifrån står: 183,737 läs: 183,777.
» » » 10 » >» 186,278 » 176,278.
Bih. till Riksd. Prof. 1887. B. 5 Sami. 1 Afd. 1 Hiift.
4
1
Bilaga till bevillningsutskottets betänkande n:o 1, i anledning af
Kongl. Maj:ts “proposition (n:o 4) angående förlängning
af den mellan de förenade rikena och Spanien den 15
mars 1883 af slutade handelstraktat.
På sidan 16 i reservationen till bevillningsutskottets betänkande
n.o 1 rättas derstädes på 6 raden ofvanifrån förekommande uppgift
rörande utförseln till Spanien särskild! af stångjern år 1885 på sådant
satt, att, i öfverensstämmelse med angifna resultatet i betänkandet vid-
logade tabell II, den till 0,8 procent af totala exporten upptagna qvan-
titeten innefattar nämnda års utförsel af såväl stål som stångjern samt
platt- och bandjern.
Bih. till Rikad. Prot. 1887. B. 5 Sami. 1 Afd.
Tabellbilagor I-VII.
II
Tab. I. Införsel till Sverige från
|
Anis.
|
Apelsiner.
|
Citroner.
|
År.
|
Kg.
|
Värde.
|
Procent
af totala
impor¬
ten.
|
Kg.
|
Värde.
|
Procent
af totala
impor¬
ten.
|
Kg.
|
Värde.
|
Procent
af totala
impor¬
ten.
|
1880
|
10,758
|
10,113
|
_
|
22,98
|
__ __
|
_ _
|
—
|
---
|
8,236
|
2,904
|
—
|
15,96
|
1881
|
2,529
|
2,529
|
—
|
7,3 5
|
9,066
|
4,533
|
—
|
2,70
|
8,254
|
3,302
|
—
|
13,27
|
1882
|
19,475
|
19,475
|
—
|
50,4 4
|
103
|
51
|
—
|
0,03
|
9,362
|
3,745
|
.....
|
15,92
|
1883
|
8,821
|
8,821
|
—
|
23,16
|
1,559
|
779
|
—
|
0,38
|
8,819
|
3,528
|
_
|
13,36
|
1884
|
12,100
|
12,100
|
—
|
37,06
|
6,724
|
3,026
|
—
|
1,2 6
|
7,272
|
2,909
|
—
|
9,26
|
1885
|
10,849
|
10,849
|
—
|
32,02
|
5,207
|
2,083
|
'-f
|
0,8 6
|
6,732
|
2,693
|
—
|
7,97
|
1886
|
5,880
|
y
|
|
|
1,392
|
y
|
|
— —
|
6,904
|
y
|
|
|
|
Mandel.
|
Oljor, fota.
|
Pomeransknoppar och skal.
|
År.
|
Kg.
|
Värde.
|
Procent
af totala
impor¬
ten.
|
Kg-
|
Värde.
|
Procent
af totala
impor¬
ten.
|
Kg.
|
Värde.
|
Procent|
af totala
impor¬
ten.
|
1880
|
11,285
|
19,890
|
_
|
4,13
|
166,176
|
136,680
|
_
|
3,72
|
47,929
|
39,422
|
_
|
81,9
|
1881
|
4,688
|
7,032
|
—
|
1,78
|
633,618
|
462,541
|
|
12,95
|
47,382
|
37,906
|
—
|
75,9 2
|
1882
|
4,166
|
5,208
|
—
|
1,43
|
299,230
|
190,561
|
|
6,0 4
|
40,242
|
32,194
|
—
|
60,77
|
1883
|
6,603
|
8,584
|
|
2,6 5
|
444,311
|
324,370
|
—
|
8,61
|
55,147
|
44,118
|
—
|
78,23
|
1884
|
5,989
|
9,283
|
—
|
1,84
|
501,992
|
432,344
|
—
|
9,76
|
3.3,749
|
26,999
|
—
|
70,15
|
1885
|
5,889
|
9,128
|
|
2,01
|
866,682
|
745,775
|
|
16,39
|
15,970
|
12,766
|
—
|
24,60
|
1886
|
5,939
|
y
|
|
— —
|
214,147
|
y
|
|
—■ —
|
’ 27,577
|
y
|
|
|
•y
JU
Spanien åren 1880—1886.
Fikon.
|
Fjäder, ospritad.
|
Korkbark.
|
Kg.
|
Värde.
|
Procent
af totala
importen
|
Kg.
|
Värde.
|
Procent
af totala
importen
|
Kg.
|
Värde.
|
Procent
af totala
importen.
|
132,122
|
1
46,574
|
—
|
69,2 2
|
14,042
|
16,500
|
-
|
3,51
|
94,297
|
66,480
|
|
7,17
|
147,053
|
73,527
|
|
67,94
|
3,100
|
2,325
|
■-
|
0,70
|
81,329
|
56,930
|
—
|
5,66
|
144,526
|
72,263
|
—
|
71,46
|
8,580
|
6,435
|
|
1,96
|
845
|
507
|
—
|
0,06
|
229,167
|
114,584
|
|
80,41
|
28,497
|
21,373
|
|
8,9 6
|
94
|
56
|
—
|
0,007
|
92,743
|
46,372
|
|
47,41
|
17,807
|
13,355
|
-4-
|
6,5 8
|
81,186
|
55,216
|
—
|
6,78
|
94,179
|
47,089
|
....
|
53,7 8
|
25,248
|
17,674
|
|
7,11
|
7,157
|
4,869
|
—
|
0,6
|
111,441
|
?
|
|
[' 1 rrt —
|
18,838
|
9
|
|
T-
|
9,100
|
?
|
|
__ .-l, ■:
|
Russin.
|
Rör.
|
Salt
|
Kok-,
|
Berg-.
|
Kg.
|
Värde.
|
Procent
af totala
importen.
|
Kg.
|
Värde.
|
Procent
af totala
importen.
|
in.
|
Värde.
|
Procent 1
af totala
importen.
|
485,571
|
251,043
|
|
52,90
|
|
1,435
|
|
|
168,149
|
385,499
|
|
25,12
|
466,908 I
1
|
303,491
|
—
|
53,8 6
|
|
3,150
|
—
|
|
247,070
|
592,968
|
—
|
31,87
|
462,943
|
309,619
|
—
|
57,8 7
|
|
6,228
|
—■
|
|
179,680
|
449,200
|
—
|
22,53
|
656,109
|
282,817
|
J
|
62,61
|
|
4,130
|
—
|
|
157,990
|
347,578
|
—
|
18,25
|
492,820
|
300,620
|
-
|
50,76
|
|
6,515
|
—
|
|
161,490
|
322,980
|
—
|
22,36
|
300,634
|
183,386
|
1
|
29,7 7
|
•
|
6,650
|
—
|
|
143,966
|
287,932
|
—
|
18,39
|
372,106 |
|
v
|
|
— —
|
|
?
|
|
|
58,336
|
?
|
|
- -
|
IV
Tab. I. Införsel till Sverige från
|
|
|
|
V
|
n
|
|
|
|
|
|
o
|
på fat.
|
på buteljer.
|
År.
|
Liter.
|
Kg-
|
Summa
Liter *.
|
Värde.
|
Procent
af totala
importen.
|
Liter.
|
Värde.
|
Procent
af totala
importen.
|
1880
|
|
574,268
|
585,988
|
378,488
|
_
|
25,61
|
2,345
|
6,082
|
—
|
0,46
|
1881
|
—
|
616,952
|
629,543
|
454,272
|
—
|
25,29
|
1,810
|
4,992
|
—
|
0,36
|
1882
|
20,148
|
1,100,764
|
1,143,374
|
1,002,426
|
—
|
30,4 4
|
1,071
|
4,531
|
—
|
0,18
|
1883
|
214,132
|
97,195
|
313,311
|
236,645
|
—
|
17,27
|
2,041
|
5,647
|
—
|
0,3 7
|
1884
|
612,667
|
' 20,776
|
633,867
|
548,815
|
—
|
27,41
|
1,716
|
5,104
|
—
|
0,27
|
1885
|
625,991
|
7,074
|
633,209
|
636,502
|
—
|
27,88
|
6,186
|
12,372
|
—
|
1,02
|
1886
|
514,993
|
1,376
|
516,397
|
v
|
|
—
|
2,295
|
v
|
|
|
Vid reduktion af kilogram till liter har en liter vin beräknats väga 0,8 8 kilogram.
V
Spanien åren 1880—1886. (Forte.)
|
Vindrufvor.
|
|
Öfrig» varor.
|
Kg.
|
Värde.
|
Procent af
totala importen.
|
Värde.
|
18,287
|
30,083
|
|
36,01
|
5,124
|
__
|
3,365
|
5,721
|
—
|
5,76
|
79,138
|
—
|
6 491
|
11 035
|
|
11 1 7
|
5 072
|
|
16,725
|
28,434
|
' -
|
25,tt
|
7,810
|
—
|
2,038
|
3,465
|
—
|
4,02
|
9,422
|
—
|
2,375
|
4,038
|
|
4,87
|
26,377
|
—
|
13,558
|
?
|
|
■
|
?
|
—
|
VI
Tab. II.
Utförsel från Sverige till
J e r n.
|
År.
|
Tackjern.
|
Smältstycken.
|
Stål. '
|
|
Kg.
|
!* Värde.
|
Procent
af totala
expor¬
ten.
|
Kg.
|
Värde.
|
Procent
af totala
expor¬
ten.
|
Kg.
|
Värde.
|
|
Procent
af totala
expor¬
ten.
|
|
1880
1881
|
—
|
|
—
|
—
|
|
— —
|
—
|
—
|
9,182
|
5,876
|
|
0,13
|
|
1882
|
—
|
— —
|
—
|
----
|
—
|
— —
|
—
|
— —
|
7,005
|
1,611
|
—
|
0,07
|
|
1883
|
76,200
|
5,384
|
—
|
0,14
|
— —
|
—
|
—
|
—
|
68,344
|
15,719
|
—
|
0,63
|
|
1884
|
— —
|
—
|
—
|
—
|
271,486
|
29,863
|
—
|
3,21
|
82,555
|
41,278
|
—
|
0,84
|
|
1885
|
—
|
—
|
|
—
|
- —
|
— —
|
__
|
-- —
|
|
|
|
|
|
1886
|
—
|
— .....
|
|
—
|
—
|
|
—
|
— —
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
T —
|
r —
|
di*
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
O a
|
r-
|
År.
|
|
Timmer.
|
|
Bjelkar och s parrar.
|
|
Svl-
|
|
|
|
|
|
20
|
cm. och deröfver.
|
|
Under 20 cm.
|
|
|
|
|
|
Kbm.
|
Värde.
|
Procent
af totala
exporten.
|
Kbm.
|
Värde.
|
|
Procent
af totala
expor¬
ten.
|
Kbm.
|
Värde.
|
Procent
af totala
expor¬
ten.
|
Kbm.
|
:
Värde.
.
|
1880
|
142
|
2,726
|
_
|
0,08
|
6,011
|
126,325
|
__
|
2,03
|
597
|
7,762
|
_
|
0,3
|
_ _
|
_ _
|
|
1S81
|
35
|
1,101
|
—
|
0,01
|
7,438
|
168,693
|
—
|
3,82
|
2,386
|
25,435
|
—
|
1,29
|
—
|
—
|
i
|
1882
|
55
|
1,256
|
—
|
0,02
|
11,143
|
229,769
|
—
|
4,82
|
5,496
|
71,228
|
—
|
2,67
|
|
|
|
1883
|
56
|
1,697
|
—
|
0,02
|
14,064
|
292,672
|
—
|
6,81
|
10,198
|
126,863
|
—
|
5,4 3
|
— —
|
—
|
—
|
1884
|
21
|
622
|
—
|
0,01
|
10,014
|
197,276
|
—
|
4,71
|
2,238
|
25,849
|
—
|
1,44
|
— —
|
—
|
|
8185
|
— —
|
—
|
—
|
—
|
8,490
|
188,308
|
—
|
6,09
|
3,649
|
45,686
|
—
|
1,73
|
583
|
5,539
|
-
|
1886
|
?
|
|
|
|
10,136
|
v
|
|
— —
|
2,437
|
?
|
|
—
|
- -
|
— —
|
—i
|
Spanien åren 1880—1886.
VII
J e r n.
Stångjern.
|
Platt-
|
och bandjern.
|
Plåtar.
|
Kg.
i
|
Värde.
|
Procent
åt totala
expor¬
ten.
|
Kg.
|
Värde.
|
Procent
åt totala
expor¬
ten.
|
Kg.
|
Värde.
|
Procent
åt totala
expor¬
ten.
|
72,553
|
12.788
|
—
|
0,05
|
—: —
|
__
|
|
|
19,234
|
4,520
|
|
0,87
|
535,462
|
80,319
|
—
|
0,39
|
11,275
|
1,917
|
—
|
0,02
|
50,390
|
12,094
|
—
|
2,49:
|
393,325
|
59,000
|
—
|
0,25
|
— —
|
- -
|
—
|
- -
|
- -
|
_ _
|
|
|
00 '
O
00
|
88,057
|
—
|
0,44
|
119,125
|
20,250
|
—
|
0,19
|
' ---
|
- -
|
|
|
684,475
|
102,672
|
—
|
0,54
|
122,590
|
22,066
|
|
0,17
|
_ _
|
|
|
|
1,421,582
|
213,237
|
—
|
0,8
|
|
|
|
|
19,853
|
7,941
|
|
0,59
|
984,705
|
?
|
—
|
— —
|
|
|
|
|
|
—
|
|
—
|
v — a, — r — o — r.
betade.
1 a r,
|
Grufstolpar.
|
Bräder och plankor.
|
Brädstump.
|
1
Arbetade.
|
Procent
åt totala
expor¬
ten.
|
Khan
|
Värde.
|
Procent
laf totala
expor-
1 ten.
|
Kbm.
|
Värde.
|
Procent
åt totala
expor¬
ten.
|
Kbm.
|
i
Värde.
|
Procent
[af totala
i expor¬
ten.
|
Värde.
|
—-
Procent j
laf totala
t expor¬
ten.
|
—
|
— —
|
—
|
_
|
|
50,118
|
1,340,539
|
_
|
1,83
|
|
|
|
|
|
|
|
— —
|
— —
|
—
|
|
—
|
108,914 2,858,993
|
—-
|
3,81
|
136
|
952
|
—
|
0,0 7
|
- -
|
—
|
|
— —
|
—
|
—
|
|
—
|
122,666 3,216:302
|
—
|
3,63
|
473
|
3,320
|
—
|
0,2 4
|
6,950
|
—
|
0,2 3
|
- -
|
— --
|
—
|
—
|
—
|
166,905
|
3,837:146
|
|
4,83
|
812
|
4,539
|
|
0,3 3
|
17,478
|
—
|
0,54
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
118.679 2,717,749
' 1
|
|
3,71
|
390
|
2,496
|
—
|
0,1 7
|
14,840
|
|
0,4 7
|
5,6 9
|
674
|
5,203
|
—
|
0,1 6
|
136,470
|
3,139,568
|
_
|
4,02
|
168
|
1,027
|
—
|
0,0 6
|
1,600
|
—
|
0,05
|
|
13
|
?
|
|
__ _
|
176,743
|
|
|
—
|
103
|
?
|
|
—
|
2,035
|
—
|
-- -
|
vrri
Tab. II. Utförsel från Sverige till
År.
|
Bränvin och sprit.
|
Maskinerier.
|
Papper.
J
|
Liter it 50
procent.
|
Värde.
|
Procent
af totala
expor¬
ten.
|
Värde.
|
Procent af
totala exporten.
|
Kg.
|
Värde,
|
Procent
af totala
expor¬
ten.
|
1880
|
, _
|
_ _
|
|
___ .
|
_ ___
|
|
- -
|
- -
|
|
—
|
- -
|
1881
|
2,264
|
1,313
|
—
|
0,03
|
— —
|
—
|
—
|
—
|
— —
|
—
|
—
|
1882
|
—
|
— —
|
—
|
— —
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1883
|
—
|
—
|
—
|
—
|
10,305
|
—
|
0,41
|
—
|
—
|
—
|
—
|
j 1884
|
— —
|
—
|
—
|
— ■—
|
6,600
|
—
|
0,28
|
— —
|
—
|
—
|
—
|
11885
|
8,636,380
|
4,318,190
|
—
|
94,96
|
4,824
|
—
|
0,25
|
11,184
|
16,776
|
—
|
0,99
|
1886
|
23,865,858
|
?
|
|
—-
|
470
|
—
|
—
|
1,130
|
?
|
|
|
IX
Spanien åren 1880—1886. (Forts)
Tjära.
|
|
Trämassa.
|
|
|
Ö fr i g a
varor.
|
|
Kg-
|
Värde.
|
Procent
af totala
expor¬
ten.
|
Kg-
|
Värde.
|
|
Procent
af totala
exporten.
|
Värde.
|
—
|
|
—
|
__
|
30,000
|
7,050
|
_
|
0,32
|
1,705
|
*_
|
—
|
— —
|
—
|
|
104,825
|
26,206
|
—
|
1,16
|
2,194
|
—
|
—
|
—
|
—
|
— —
|
—
|
—
|
—
|
— —
|
1,154
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
25,000
|
6,250
|
—
|
0,24
|
17,361
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
55,486
|
—
|
413,878
|
02,082
|
—
|
16,2
|
340,383
|
34,638
|
—
|
2,18
|
23,698
|
—
|
G,035
|
?
|
—
|
— —
|
1,041,879
|
9
|
—
|
—
|
9
|
—
|
ii
Tab. III. Varuutbytet mellan Sverige-Norge samt Spanien enligt svensk-norsk och
spansk statistik.
x
År.
|
Införsel i kr
|
o 1
O
|
Utfö
|
rsel i kronor
|
till Sverige.
|
till Norge.
|
Summa.
|
från Sverige.
|
från Norge.
|
Summa.
|
a) enligt svensk-norsk statistik:
|
|
|
|
|
|
|
: 1880 ........................................................
|
1,396,317
|
928,700
|
2,325,017
|
1,503,415
|
9,437,200
|
10,940,615
|
1881........................................................
|
2,104,902
|
2,953,400
|
5,058,302
|
3,184,141
|
12,266,700
|
15,450,841
|
1882 ............................................................
|
2,117,992
|
812,800
|
2,930,792
|
3,594,739
|
12,854,100
|
16,448,839
|
1883 ............................................................
|
1,438,439
|
660,100
|
2,098,539
|
4,443,671
|
11,974,500
|
16,418,171
|
1884 .........................................................
|
1,798,525
|
518,300
|
2,316,825
|
3,216,375
|
11,327,900
|
14,544,275
|
i 1885 ............................................................
|
2,010,293
|
403,500
|
2,413,793
|
8,068,317
|
10,087,900
|
18,156,217
|
b) enligt spansk statistik:
|
|
|
|
|
|
|
1881............................................................
|
—
|
---
|
4,056,226
|
_ _
|
—
|
15,406,593
|
1883 .........................................................
|
2,368,523
|
481,146
|
2,849,669
|
6,400,954
|
12,172,278
|
18,573,232
|
1885..........................................................
|
2,955,261
|
274,961
|
3,230,222
|
5,860,817
|
13,029,021
|
18,889,838
|
Tab. IV. Tullinkomster af de vigtigaste från Spanien åren 1880—1885 införda varor.
|
|
18S0.
|
|
1881.
|
1882.
|
1883.
|
1884.
|
|
1885.
|
'
|
Anis......................................
|
|
2,528
|
20
|
3,268
|
so
|
4,868
|
75
|
2,205
|
25
|
1,815
|
—
|
2,712
|
25
|
Apelsiner ..............................
|
|
—
|
—
|
2,266
|
50
|
—
|
—
|
—
|
—
|
672
|
40
|
520
|
70
|
Citroner.................................
|
|
1,935
|
50
|
2,063
|
50
|
2,340
|
50
|
881
|
90
|
727
|
20
|
673
|
20
|
Fikon..................................
|
|
31,048
|
70
|
36,763
|
25
|
36,121
|
50
|
57,291
|
75
|
23,185
|
75
|
23,544
|
7 5
|
Gräs, färgadt .....................
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
422
|
59;
|
Kaffe ....................................
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
302
|
64
|
Mandel ................................
|
|
3,978
|
—
|
1,640
|
80
|
1,458
|
10
|
2,311
|
05
|
2,096
|
15
|
2,061
|
j
15
|
Oljor, feta..............................
|
|
3,905
|
14
|
12,672
|
36
|
5,984
|
60
|
8,886
|
22
|
10,039
|
84
|
17,333
|
64
|
Pomeransknoppar och skal ...
|
|
11,263
|
so
|
11,845
|
50
|
10,060
|
50
|
13,786
|
75
|
8,437
|
25
|
3,992
|
50
|
Russin...................................
|
|
114,109
|
30
|
116,727
|
—
|
140,735
|
75
|
91,855
|
26
|
68,994
|
80
|
42,088
|
76
|
Rör ................................... ...
|
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
98
|
—
|
—
|
-|
|
Vin*.......................................
|
|
95,000
|
—
|
102,000
|
—
|
190,000
|
—
|
64,000
|
—
|
100,000
|
—
|
96,948
|
75
|
Vindrufvor ..........................
|
.............
|
|
—
|
—
|
—
|
1,622
|
75
|
1,672
|
50
|
203
|
08
|
237
|
60
|
|
Summa kronor
|
263,768
|
34
|
289,247
|
41
|
393,192
|
46
|
242,890
|
68
|
216,269
|
1
47
|
190,838
|
43
|
*') I brist på fullständiga uppgifter bar den för vin under åren 1880—1884 influtna tull icke kunnat exakt uträknas.
XII
Tab. V. Tullinkomst för totala införseln af de varor, å livilka tull¬
satsen förändrats genom handelstraktaten med Spanien.
Varans namn.
|
I medeltal
1879-81.
|
1882.
|
1883.
|
1884.
|
1885.
|
Korkar, skurna, utan beslag.......
|
5,866
|
3,530
|
3,631
|
675
|
712
|
| Apelsiner.......................................
|
69,468
|
89,835
|
82,678
|
53,458
|
60,225
|
Citroner .....................................
|
13,875
|
14,708
|
11,695
|
7,856
|
8,444
|
i Vindrufvor..................................
|
—
|
14,001
|
7,618
|
5,068
|
4,863
|
! Russin .....................................
|
206,635
|
243,132
|
181,647
|
135,950
|
141,344
|
Vin............................................
|
366,282
|
704,533
|
433,254
|
461,800
|
440,898
|
Summa kronor
|
751,626
|
1,069,739
|
720,523
|
664,807
|
656,486
|
Skilnaden mellan 1879—81 samt 1884
86,819 kronor.
n ii
95,140
j)
1885
Sjöfart på Spanien.
XIV
Tab. VI.
Sjöfart på
År
|
Svenska ock främmande
fartyg med last.
|
Svenska fartyg med last ock i barlast
|
Afgångna från Spanien.
|
Ankomna till
|
Afgångna till
Spanien.
|
Ankomna från
Spanien.
|
Hela antalet.
|
Deraf i utländsk
fraktfart.
|
Hela antalet.
|
|
Ant.
|
Tons.
|
Ant.
|
Tons.
|
Ant.
|
Tons.
|
Ant.
|
Tons.
|
Ant.
|
Tons.
|
1880
|
97
|
30,316
|
50
|
16,796
|
135
|
51,652
|
113
|
43,205
|
134
|
51,447
|
1881
|
188
|
61,812
|
73
|
23,277
|
140
|
54,704
|
94
|
38,263
|
139
|
53,864
|
1882
|
201
|
73,218
|
54
|
20,873
|
139
|
56,099
|
no
|
45,029
|
152
|
62,332
|
1888
|
214
|
94,429
|
45
|
19,687
|
176
|
80,547
|
145
|
65,945
|
170
|
77,221
|
1884
|
144
|
69,586
|
ri
Öl
|
20,796
|
165
|
79,266
|
131
|
62,354
|
166
|
80,920
|
1885
|
172
|
81,793
|
46
|
19,454
|
164
|
82,132
|
121
|
58,346
|
164
|
81,190
|
XV
S p a ii i e n.
|
För svenska fartyg i sjöfart på Spanien influtna bruttofrakter
|
Spanien.
|
i fart emellan Sverige och
utrikes orter.
|
I fart mellan
utrikes orter
ankomna till
Svenska konsul¬
stationer.
|
Summa.
|
i Deraf i utländsk
fraktfart.
|
För fartyg
ankomna
frän Sverige.
|
För fartyg
afgångna
till Sverige.
|
Tillsammans.
|
Ant.
|
Tons.
|
99
|
40,509
|
287,183
|
133,480
|
420,003
|
095,249
|
1,115,912
|
00
|
35,791
|
401,031
|
229,009
|
090,100
|
504,656
|
1,194,756
|
81
|
40,349
|
591,775
|
204,040
|
795,815
|
583,527
|
1,379,342
|
j 94
|
57,302
|
780,555
|
200,032
|
987,187
|
683,672
|
1,070,859
|
105
1
|
57,874
|
500,902
|
144,780
|
045,742
|
653,205
|
1,298,947
|
101
|
59,120
|
399,240
|
144,000
|
543,240
|
640,816
|
1,184,062
|
XVI
Tab. VII.
Tullsatser, faststälda genom den spanska tulltaxan af den 23 juli 1882 eller
genom handeistraktater med Spanien, af intresse för Sveriges och
Norges export.
Nio i tulltaxan.
|
|
Qvantitet för
tullberäkningen.
|
Tullsatser i spanska
tulltaxan för
|
i
Tullsatser bundna genom
Spaniens handeistraktater med
|
länder <
utan
traktat.
|
länder
med
traktat.
|
Sverige-
Norge.
|
Frank¬
rike.
|
Tyskland.
|
|
|
|
pesetas.
|
pesetas.
|
pesetas. i
|
pesetas.
|
pesetas.
|
|
l:a klassen. Stengods, Ceramik m. m.
|
|
|
|
|
|
|
4
|
Sten- och jordrudimaterier ej speci-
|
|
|
|
|
|
|
|
fierade för byggnader ..................
|
100 kg.
|
0,0 G
|
0,06
|
—
|
0,06
|
|
6
|
Tjära, hartser, kåda, asfalt och jord-
|
|
|
|
|
|
|
|
beck ..........................................
|
|
0,41
|
0,41
|
0,41
|
|
|
10
|
Glas, (flaskor o. s. v.) .....................
|
|
8
|
G,50
|
6,50
|
6,50
|
|
11
|
och kristall med eller utan för-
|
|
|
|
|
|
|
|
gyllning ......................................
|
„
|
45
|
34,65
|
—
|
34,65
|
|
! 12
|
Fönster- och spegelglas ..................
|
,,
|
17,50
|
16,04
|
—
|
16,04
|
|
! 14
|
Lera i tegelform för byggnader och
|
|
|
|
|
|
|
|
ugnar m. m.................................
|
71
|
0,06
|
0,06
|
|
|
|
15
|
Lera som golftegel, glaceradt d:o,
|
|
|
|
|
|
|
|
rörtegel ......................................
|
)7
|
1,50
|
1,50
|
|
|
|
16
|
Fayence- och stonegods ..................
|
|
37,50
|
26,50
|
—
|
26,50
|
|
17
|
Porslin ..........................................
|
n
|
52,50
|
37,50
|
- •
|
37,50
|
|
|
2:a klassen. Metaller och manu-
|
|
|
|
|
|
|
|
faktorer deraf.
|
|
|
|
|
|
|
t 21
|
Tackjern i tackor och tackjernsskrot
|
}•> .
|
2,50
|
2
|
|
|
|
1 22
i
|
„ i rör, alla slag.................
|
in
|
4,70
|
3,50
|
3,50
|
|
|
XVII
N:o i tulltaxan.
|
|
Qvantitet för
tullberäkningen.
|
Tullsatser i spanska
tulltaxan för
|
Tullsatser bundna genom
Spaniens liandelstraktater med
|
länder
utan
traktat.
|
länder
med
traktat.
|
Sverige-
Norge.
|
Frank¬
rike.
|
Tyskland.
|
|
I
■
|
|
pesetas.
|
| pesetas.
|
i pesetas.
|
pesetas.
|
! pesetas.
|
23
|
Jern, gjutet i gröfre manufakturer...
|
100 kg.
|
7,50
|
6, i 0
|
—
|
6,14
|
|
24
|
„ „ i finare eko.................
|
|
17,50
|
11,80
|
—
|
11.82
|
1 25
|
„ smidt- och stål-jernvägsskenor
|
|
s
|
4,55
|
—
|
_
|
4,5 5
|
26
|
Jern och stål, i plåtar af 6 millim.
|
|
|
|
|
|
|
tjocklek eller derutöfver samt nit-
|
|
|
|
|
|
|
naglar ...................................
|
|
9
|
6,70
|
6,70
|
|
27
|
Jern och stål, i stänger af alla for-
|
|
|
|
|
|
|
- mer, i plåtar intill 6 millimeter i
|
|
|
|
|
|
|
|
tjocklek, axlar, hjulband, skifvor,
|
|
|
|
|
|
|
|
vagnsfjedrar och tunnband .........
|
|
13
|
8.65
|
8,65
|
|
|
27
|
Smältstycken......................
|
|
13
|
8,65
|
3,50
|
|
i
|
| 28
|
Jern i större sammansatta eller nitade
|
|
|
|
|
|
|
|
stycken för byggnader eller broar
|
|
|
|
|
|
|
m. m.....................
|
|
16,90
|
11,25
|
|
|
29
|
Jern- och ståltråd...................
|
|
8
|
6.5 5
|
6,55
|
__
|
6,55
|
30
|
Spik och skrufvar af jern, äfven ten-
|
|
|
|
|
|
|
|
likör ...................
|
|
20
|
14,85
|
14,85
|
|
|
31
|
Jern (ej tackjern) i rör ........
|
|
13
|
8,50
|
|
|
|
| 32
|
Jerntrådsväfnad .................
|
|
16
|
15
|
|
|
■ j
|
j 33
|
Jern i alla slags manufakturer, ej
|
|
|
|
|
|
|
|
|
specifierade med eller utan för-
|
|
|
|
|
|
|
|
hydning ....................
|
|
24
|
19,84 :
|
|
19,84
|
I-
|
1 34
|
Jern och stål i oandvändbara, kasse-
|
|
|
|
|
|
i
|
1
|
rade stycken..............
|
|
5
|
2,50 !
|
|
|
|
35 1
|
Jernbleck...............
|
5*
|
20
|
13.85
|
|
|
|
i 36
|
„ förarbetadt...................
|
M
|
62,5o
|
50,95 i
|
|
50,97
|
|
37
|
Nålar, pennor och öfriga mindre stål-
|
|
|
|
|
|
|
•
|
arbeten...........................
|
1 kg.
|
3
|
3
|
|
|
|
38
|
Knifvar, alla slag, af jern och stål
|
» i
|
1
|
1
|
1
|
i
|
|
III
XVIII
£
|
|
E o
|
Tullsatser
|
i spanska
|
Tullsatser bundna
|
genom
|
|
|
c- P
(T> B
>-i e+-
|
tulltaxan för
|
Spaniens handelstraktater med
|
c
|
|
P:
B. CD
|
länder
|
länder
|
Sverige-
Norge.
|
Frank-
rike.
|
|
p
c
|
|
B -s
Cg Mj
2 o?
B >i
|
utan
traktat.
|
med
traktat.
|
Tyskland.
|
|
|
|
pesetas.
|
pesetas.
|
pesetas.
|
pesetas.
|
pesetas.
|
39
|
Skräddarsaxar .................................
|
l kg.
|
2,25
|
2,25
|
|
|
|
40
|
Vapen, blanka och delar deraf ......
|
W
|
2,05
|
2,05
|
|
|
|
|
„ eld-, kanoner och delar deraf
|
J?
|
5
|
4,60
|
|
|
|
|
3:e klassen. Farmaceutiska och
|
|
|
|
|
|
|
|
kemiska produkter.
|
|
|
|
|
|
|
91
|
Farmaceutiska produkter, icke speci-
|
|
|
|
|
|
|
|
lierade (som aseptin).....................
|
J?
|
1
|
0,90
|
|
|
|
99
|
Krut, sprängämnen och stubintråd...
|
tf
|
0,47
|
0,47
|
|
|
|
|
4:e, 5:e, 6:e och 7:e klasserna.
Respektive bomulls-, linne-, ull-
|
|
|
|
|
|
|
|
och sådana industri-föremål.
|
|
|
|
|
|
|
|
8:e klassen. Papper och dess an-
|
|
|
|
|
|
|
|
vändningar.
|
|
|
|
|
|
|
162
|
Papper i långa banor, olimmadt eller
|
|
|
|
|
|
|
|
halflimmadt (till tryckning) .........
|
100 kg.
|
10,50
|
10,50
|
10
|
—
|
—
|
163
|
Papper, skrif- och litografi ............
|
|
30
|
27,50
|
—
|
27,50
|
—
|
164
|
„ skuret för hand gjordt eller
|
|
|
|
|
|
|
|
linieradt .............................
|
|
56,25
|
48,75
|
—
|
49,76
|
|
168
|
Papperstapeter med guld och silfver
|
tf
|
200
|
130
|
—
|
130,02
|
|
169
|
„ andra slag.............
|
|
27,50
|
23,84
|
—
|
23,84
|
|
170
|
Karduspapper, ordinärt ..................
|
-
|
12,50
|
10,85
|
10,85
|
|
|
|
9:e klassen. Trä-industrien.
|
|
|
|
|
|
|
174
|
Stäfver .............................................
|
1000 st.
|
15
|
15
|
—
|
|
|
175
|
Yanliga trävaror: bräder, äfven af-
|
|
|
|
|
|
|
XIX
N:o i tulltaxan.
|
|
Qvantitet för
tullberäkningen.
|
Tullsatser i spanska
tulltaxan för
|
Tullsatser bundna genom
Spaniens handelstraktater med
|
länder
utan
traktat.
|
länder
med
traktat.
|
Sverige-
Norge.
|
Frank¬
rike.
|
| Tyskland.
|
|
I
|
|
pesetas.
|
pesetas.
|
pesetas.
|
[ pesetas.
|
! pesetas.
|
|
skurna, hyllade, med eller utan
|
|
|
|
|
|
|
|
spåntning, till lådor eller golf, van-
|
|
|
|
|
|
|
|
liga dörrar, jalusier, spjelluckor,
|
|
|
|
|
|
|
|
plank, bjelkar, stockar, master
|
|
|
|
|
|
|
|
samt skepps virke ........................
|
1 kbm.
|
2,75
|
2,60
|
2
|
|
|
178
|
Tomkärl, beslagna eller ej..............
|
100 kg.
|
10
|
9,15
|
|
|
|
179
|
Vanliga träarbeten: alla slag, skurna
|
|
|
|
|
|
|
|
eller icke, målade eller fernissade
|
|
|
|
|
|
|
|
eller beredde till förgyllning, möbler
|
|
|
|
|
|
|
|
af böjdt trä, äfven målade eller
|
|
|
|
|
|
|
|
fernissade, tändstickor af trä ......
|
??
|
20
|
18,75
|
18,75
|
18,75
|
|
184
|
Tunnband ..................
|
n
|
1,25
|
1,25
|
|
|
|
185
|
Trämassa, för papperstillverkning ...
|
jj
|
0,25
|
0,20
|
0,20
|
|
|
|
I0:de klassen. (Lefvande djur,
|
|
|
|
|
|
|
|
hudar m. m )
|
|
|
|
|
|
i
|
194
|
Hudar och skinn, ogarfvade............
|
”
|
12,60
|
10,15
|
|
|
|
197
|
Maskinremmar ........................
|
1 kg.
|
1
|
' 1
|
|
|
|
200
|
Handskar..............................
|
„
|
32
|
18,33
|
—
|
18,33
|
|
|
Il:te klassen. (Instrumenter och
|
|
|
|
|
|
|
|
maskiner.)
|
|
|
|
|
|
|
210
|
Pianon ....................
|
per st.
|
250
|
174,14
|
_
|
174,14
|
|
216
|
Vågar och vågskålar.......................
|
100 kg.
|
27,50
|
22,95
|
|
|
|
217
|
Åkerbruksmaskiner.........................
|
»
|
1
|
0,95
|
0,95
|
_
|
0,95
|
|
D:o motorer.........................
|
r>
|
2,50
|
2,40
|
2
|
_
|
2
|
224 1
|
Jern- och spårvägsvagnar .............
|
|
37,90
|
37,90
|
|
|
|
230
|
Jernfartyg ...........
|
per ton
|
12,50 :
|
12,50
|
|
|
|
XX
|
-------
|
|
Tullsatser
|
i spanska
|
Tullsatser bundna genom
|
ö
M-
|
|
u
|
tulltaxan för
|
Spaniens handelstraktater med
|
g
|
|
|
|
länder
|
|
Frank¬
rike 1 Tyskland.
|
*
P
’
|
|
11
|
utan
traktat.
|
med
traktat.
|
Sverige-
Norge.
|
|
|
|
pesetas.
|
pesetas.
|
pesetas.
|
pesetas. pesetas.
|
|
!2:te klassen. (Födoämnen.)
|
|
|
|
|
|
235
|
Smör.........................................
|
100 kg.
|
56
|
52.50
|
—
|
52,50 |
|
236
|
Klippfisk och stockfisk...................
|
n
|
1 7,50
|
12,70
|
)
! 18.70
|
|
|
“transitorisk" afgift
|
r, ,
|
3
|
3
|
|
|
“municipal*' „
|
77
|
3
|
o
O
|
)
|
|
238
|
Fisk, andra slag, saltad, rökt eller
|
|
|
|
|
|
|
marinerad ................................
|
|
12
|
5
|
11
|
|
244
|
Andra sädesslag än hvete ..............
|
;?
|
3.20
|
3,10
|
|
— ! 17,35
|
259
|
Bränvin............................................
|
1 hktlr
|
20
|
17,35
|
1 / ,3 5
|
|
“transitorisk" afgift
|
>7
|
3,75
|
3,75
|
3,75
|
— 3,75
|
260
|
Likörer (punsch) .............................
|
1 liter
|
1
|
0,76
|
|
|
261
|
Öl och cider..................................
|
1 hktlr
|
12,50
|
9,75
|
9,75
|
0,92
|
266
|
Konserver .....................................
|
1 kg.
|
1
|
0,90
|
|
271
|
Ost................................................
|
?>
|
0,36
|
0,3 5
|
|
|
—
|
Torsk- och hvaltran samt andra slag
|
|
|
|
•
|
|
|
af djurfett...................................
|
100 kg.
|
V
|
y
|
1,70
|
|
—
|
Fiskrom och andra djurprodukter...
|
77
|
y
|
9
|
0,50
|
|
a
STOCKHOLM, ISAAC MARGUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1887.
1
Bilaga till bevillningsutskottets betänkande n:o 1, i anledning af
Kongl. Mag ds proposition (n:o 4) angående förlängning
af den mellan de förenade rikena och Spanien den 15
mars 1883 afslutade handelstraktat.
Sid. XII Tall. V rad. 10 uppifrån:
står: Vin .................................................. 366,282
läs: ;> .................................................. 456,282.
Anm. Slutsumman i denna kolumn blifver i allt fall 751,626 kronor, i öfverens¬
stämmelse med den vid Kong!. Maj:ts proposition, n:o 41, till 1883 års Riksdag fogade
tabell.
t>
Bih. till Rihd. Prot. 1887. B. 5 Samt. 1 Afd.