Bevillningsutskottets Betänkande N:o 3,
\
N:o 1.
Ank. till Riksd. kansli den 14- febr. 1887, kl. 5 e. m.
Betänkande, angående vissa delar af tullbevillningen.
Bland de framställningar om ändringar i gällande tulltaxa, som
blifvit från Riksdagens kamrar till Bevillningsutskottet öfverlemnade,
har Utskottet ansett sig böra frånskilja och till särskild, skyndsam be¬
handling företaga dem, som angå beredandet af skydd åt landets huf-
vudnäringar, jorbruket och bergshandteringen. Härigenom har Utskot¬
tet icke velat underskatta vigten eller befogenheten af yrkandena om
skydd jemväl för andra näringar, så mycket mindre som utskottet hy¬
ser den uppfattning, att, om tull åsättes alster af förstnämnda två nä¬
ringar, det måste såsom ett korrollarium deraf följa, att jemväl öfriga
inom landet drifna handteringar komma i åtnjutande af tullskydd, i
den mån sådaut för hvar och en af dem är lämpligt och icke strider
mot ingångna traktater. Genom de många ekonomiska svårigheter och
olyckor, som under det sistförfluten året inträffat, har utskottet blifvit
allt mera styrkt i sin redan vid förra riksdagen uttalade åsigt, att en
fullständig systemförändring i tullpolitiskt afseende måste ofördröjligen
vidtagas och så långt som möjligt genomföras.
Men då tullfrågan i sin helhet icke utan tidsutdrägt kan af Ut¬
skottet till Riksdagens bepröfvande framläggas, och då jordbruket och
bergshandteringen till följd af sin stora omfattning utan jemförelse in¬
taga främsta platsen bland de näringar inom landet, som måste komma
i åtnjutande af skydd, och jemväl mest äro utsatta för den fara som
Bill. till Riksd. B rot. 1887. 5 Sami. 1 Afd. 1 Raft. ]
2
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
ligger deruti, att under tullfrågans nuvarande sväfvande skick en af
öfverdrifven spekulation stegrad införsel komme att betaga möjligen
blifvande tullar all verkan under ganska lång tid, har utskottet icke
tvekat att särskilt företaga och härmed till Riksdagens afgörande öf¬
verlemna frågan om åsättande af tull å vissa alster af jordbiuk och
bergshandtering. .
Utskottet anser sig dervid först böra framhålla, att framstallnin-
garne om åsättande af tull å dessa näringars alster alldeles icke hafva
sin grund uti någon önskan att bereda statsverket ökade tillgångar,
hvaraf detsamma icke för närvarande kan sägas vara i behof. Der¬
före ämnar Utskottet också föreslå, att, derest tullar åsättas alster af
nyssberörda näringar, någon nedsättning må ske uti de tulla!, hvilka
af rent finansiella skäl äro lagda å vissa varor, som med. ganska betyd¬
liga belopp ingå uti den allmänna årliga konsumtionen inom landet.
Hvad derefter till en början angar yrkandena om tull å jordbruks-
alster i synnerhet å spanmål, får utskottet i allmänhet hänvisa till den
utredning, som af bevillningsutskottet vid 1886 års riksdag framlades.
Såsom hufvudorsaker till jordbruksnäringens bekymmersamma
läcre anförde utskottet då tvenne förhållanden, hvilka icke fingo anses
vara af öfvergående natur, nemligen dels den snabba utveckling som
spanmålsodlingen nått i främmande länder, hvarest produktionsvilkoren
stält sig ojemförligt mycket gynsammare än här, dels ock den oerhörda
nedsättning af transportkostnader, som åstadskommits genom senare
tiders lättade kommunikationer och förbättrade transportmedel, hvari¬
genom det förut befintliga skyddet emot öfvermäktig konkurrens från
aflägsna länder blifvit omintetgjordt.
Dessa förhållanden qvarstå och verka fortfarande med samma
kraft; till följd hvaraf det visar sig allt mera svårt för landets jord¬
brukare att finna afsättning för sina produkter till pris, som stå. i nå-
o-ot rimligt förhållande till produktionskostnaderna. Jordbruket i dess
nuvarande skick måste derföre gå under, såvida staten icke kommer
detsamma till hjelp. o .,,
Äfven de utvägar, som af tullskyddets motståndare angiivas till
räddning undan den med undergång hotande ställningen, kunna icke,
efter utskottets förmenande, leda till någon väsentlig förbättring Öl
jordbruksnäringen. Man uppmanar jordbrukaren att afstå från odlingen
af höstsäd och i stället egna sig åt produktion af vårsäd eller åt kreaturs-
afvel och tillverkning af mejeriprodukter. Men alla dessa alster äro
både på den utländska och den inhemska marknaden föremål för samma
oerhördt hastigt tillväxande konkurrens från andra länder, hvarföre
det synes vara föga rådligt för landtbiukaren att med dryga kostna-
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. B
der och ytterligare skuldsättning utan verklig utsigt till framgång helt
och hållet öfvergå till nya produktionssätt, kvilka hvad odlingen af
uteslutande vårsäd angår dessutom torde möta praktiska svårigheter af
den art, att de af flertalet landtbrukare icke kunna öfvervinnas.
Anläggandet af mejerier och jordbrukets inrättande med hänsyn
dertill torde möjligen ännu kunna leda till ett godt resultat för större
eller särdeles fördelaktigt belägna egendomar. Men för flertalet mindre
jordbrukare står denna utväg knappast öppen. Dels saknas nödigt
kapital för inrättande af s. k. bolagsmejerier, och dels har erfarenheten
visat, att, då mjölken skall uppsamlas i små poster från olika håll med
skilda utfodringsmetoder och dertill fraktas mer eller mindre lång väg,
produkten sällan blifver prima smör utan ojemn och sämre vara, hvilken
betingar ett alltför lågt pris och dessutom mer och mer undantränges
af konstgjorda fabrikat.
Jordbruksnäringens bestånd, hvilket för Sverige, der 84 procent
af befolkningen ändock äro bosatta på landet, är af den allra största
vigt, kräfver derföre med nödvändighet, att staten genom lämpliga
tullar så vidt möjligt är bevarar den inhemska marknaden åt landets
egna producenter.
Emellertid hafva särskild! mot återinförandet af spanmålstullar
framstälts åtskilliga anmärkningar, dels derom att dessa tullar skulle
komma endast ett mindre antal större jordegare till godo men blifva
utan inflytande eller rent af skadliga för jordbrukets idkare i öfrigt,
dels derom att spanmålstullar, liksom lifsmedelstullar i allmänhet, skulle
genom fördyrande af lefnadskostnaden verka hämmande på landets
öfriga näringar och särskild! ytterligare försämra arbetsklassens ställ¬
ning, dels ock derom att spanmålstullar gifvet skulle blifva skadliga för
vissa landsdelar, i synnerhet för Norrland.
Påståendet, att flertalet jordbrukare icke skulle hafva något gagn
af spanmålstullar, grundar sig på den föreställningen, att icke ens
hälften af landets jordbrukare skulle hafva någon höstsäd att aflåta,
sedan det egna behofvet deraf blifvit fyldt.
Utskottet har låtit verkställa en uträkning öfver denna fråga med
ledning af kongl. statistiska centralbyråns embetsberättelser.
Produktionen af höstsäd uppgick år 1884 efter afdrag af utsäde
till 4,257,692 tunnor. Då den odlade jorden samtidigt utgjorde 6,077,086
tunnland, uppgick skörden af höstsäd i medeltal till 0,7oi tunna å
hvarje tunnland odlad jord. För hvarje individ inom landet beräknar
byrån en årlig medelkonsumtion af 24 tunna säd, deruti de olika sädes¬
slagen ingå med följande procenttal:
4
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Hvete ...
Råg........
Korn .....
Hafre......
Blandsäd
5,5 procent.
35.4
20, ,,
31.4 ,,
.......... J\7_____ ,, _
Summa 100 procent.
Den årliga medelförbrukningen af höstsäd uppgår således till 40,9
procent, hvilket för hvarje individ gör 1,0 2 tunna om året. Detta me¬
deltal får icke förblandas med det uti de statistiska berättelserna upp¬
tagna s. k. »disponibla qvantum» af olika sädesslag, hvilket qvantum i
sig innesluter jemväl hvad som åtgått till utfodring af kreatur och
hvad som bevarats såsom förråd till ett kommande år.
Då vidare i medeltal beräknas fem personer på hvarje hushåll och
en jordbrukare således för sitt och de sinas behof i medeltal använder
5,1 tunnor höstsäd om året, skulle för att jemnt fylla nämnda behof
af höstsäd erfordras en egendom om 7,2 7 tunnland odlad jord. Hvarje
jordbrukare som innehar mer än 7,2 7 tunnland odlad jord skall således
efter regel hafva något parti höstsäd att aflåta.
Den odlade jorden inom landet var år 1884 fördelad på följande
sätt:
4 tunnland och derunder egdes af .......................... 62,948 personer
4—40 tunnland ,, „ ........................... 176,281 ,,
40-200 „ „ „ ........................... 24,640 „
200 tid och deröfver ,, ,, ........................... 2,463 „
I brist på närmare utredning måste man antaga, att bland dem,
som ega 4—40 tunnland, lika många ega 5 som 6, 7 eller 8 tunnland
och så vidare; och man skall då slutligen finna, att af landets jord-
egare 78,961 personer ega 7,27 tunnland odlad jord och derunder, me¬
dan 266,312 eg a odlad jord till större areal. Något mer än 70 pro¬
cent af jordegarne kunna således antagas hafva höstsäd att aflåta och
draga derigenom direkt fördel af tull å dessa slag af spanmål.
Härvid bör ytterligare erinras, att dessa beräkningar grundas på
hushållningssällskapens uppgifter, hvilka upptaga skördebeloppen åt¬
skilliga procent lägre än hvad Konungens befallningshafvandes femårs¬
berättelser för motsvarande tid utvisa. Då härtill kommer, att, såsom
kändt är, en stor del af dem som ega intill 4 tunnland jord icke huf¬
vudsakligen idka jordbruk, utan äro handtverkare eller daglönare, hvilka
hafva förvärfvat sig en bostad med kringliggande område, torde pro¬
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 5
centen af verklige jordbrukare, som hafva direkt nytta af tullarne, få
anses större än den af utskottet nyss angifna.
Men älven de mindre jordbrukarne hafva på ett mera indirekt sätt
fördel deraf, att priset å höstsäd hindras från att falla alltför lågt. Ned¬
satta pris å höstsäd medföra nemligen nedgång i pris jemväl å andra
arter af säd samt vidare å landtbrukets öfriga alster, i synnerhet å
kreatur. För den mindre jordbrukaren har detta stor betydelse, och
en förhöjning i de nuvarande låga kreatursprisen skulle vara en stor
hjelp för de många jordbrukare, hvilka till liqvid af skatter och räntor
årligen afyttra något eller några af sina kreatur.
Att jemväl de mindre jordbrukarne sjelfve vänta sig lättnad i sina
svårigheter genom tullskydd, bestyrkes af den lifliga anslutningen från
deras sida till tullskyddsvännernas sak.
I fråga om spannmålstullars inverkan på produktionsvilkoren för
andra näringar och på de icke jordbrukande klassernas lefnadskost-
nader, anser sig utskottet böra erinra, att, enligt hvad erfarenheten
från andra länder gifver vid handen, uti ett land, som sjelft producerar
spannmål till den myckenhet som vårt land, spanmålspriset alldeles
icke med nödvändighet ökas just med den åsätta tullens belopp. Ut¬
skottet tillåter sig att för ådagaläggande häraf begagna sig af en bland
de tabeller, herr presidenten Wmrn bifogat sin vid förra riksdagen af¬
gifva reservation mot bevillningsutskottets betänkande i tullfrågan. En¬
ligt denna tabell öfversteg under treårsperioden 1876—1878 priset
å råg i de tyska östersjöhamnarne Stettin, Rostock, Wismar och Lubeck
samma pris i de ryska hamnarne S:t Petersburg och Riga med i me¬
deltal 47 öre per svensk kubikfot. Den 15 juli 1879 infördes i Tysk¬
land en tull af 1 mark för 100 kilogram spanmål, i det närmaste mot¬
svarande 17 öre för kubikfot råg, men icke desto mindre befinnes skil-
naden i rågprisen mellan de tyska och de ryska hamnarne för nästa
treårsperiod 1879—1881 utgöra allenast 13 öre. Först under perioden
1882—1884 uppgick skilnaden till 21 öre, eller 26 öre mindre än före
tullens införande. Sedan i maj 1885 spanmålstullen i Tyskland höjts
till 3 mark för 100 kilogram, motsvarande 51 öre för kubikfot råg,
uppgick ifrågavarande skilnad till i medeltal 37 öre, eller 10 öre mindre
än den före den första tullens införande redan befintliga skilnaden af
47 öre.
Spanmålstullarne, som framför allt hafva till uppgift att bereda
marknad åt landets egna jordbruksalster, kunna således alldeles icke sägas
verka till spanmålsprisens fördyrande med beloppet af den åsätta tullen
och dermed höja de öfriga näringarnes produktionskostnader.
Alltför kortsynt vore också att icke erkänna de olika näringarnes
6
Bevillningsutslwttcts Betänkande N:o 1.
inbördes solidaritet och afhängighet af hvarandra. Att ett tynande
landtbruk för med sig afmattning och tillintetgörelse för andra näringar
är en alldaglig erfarenhet, lika visst som att jordbrukets framåtskridande
och blomstring alstrar lifligare omsättning för öfriga liandteriugar.
Rörande den egentliga arbetsklassens ställning till spanmålstullarne
måste det anses sjelfklart, att för det öfvervägande flertalet bland dem,
som för sin arbetsförtjenst äro beroende af jordbruksnäringens bestånd,
tullarne blifva till väsentlig nytta. Till följd af jordbrukets tryckta
läge hafva de flesta jordbrukare tvungits att till det yttersta inskränka
sitt behof af arbetare, i all synnerhet af fasta sådana; och för den
mängd arbetare, som derigenom blifvit i saknad af arbete, ställer sig
frågan om möjlighet att åter få tillfälle till arbetsförtjenst långt fram¬
för tanken på något högre eller lägre pris å spanmålen.
Arbetarne i städerna åter lida för närvarande dubbelt såväl ge¬
nom minskade arbetstillfällen i och för sig som ock till följd af den
hittills oerhörda konkurrensen med arbetslöse jordbruksarbetare,Indika
i stora skaror dragit till städerna. Genom spanmålstullars införande
och deraf följande ökning i jordbrukets behof af arbetskrafter skulle
åtminstone den svåraste konkurrensen upphöra; och då dertill lägges
den flerstädes gjorda iakttagelsen, att i städerna, der arbetarne icke
köpa säd eller mjöl utan färdigt bröd, fluktuationer i spanmålsprisen i
allmänhet icke inverka på brödets pris eller sedvanliga vigt, visar sig
således, att jemväl för stadsarbetaren skall en måttlig tull å spanmål
icke utöfva någon menlig inverkan. I fråga om arbetarnes förhållande
till tullfrågan bör man också ihågkomma, att lifsmedelstullar alldeles
icke äro någon nyhet i vår nuvarande tullagstiftning. Tullarne å kaffe
och socker, som för närvarande utgå med så höga belopp som resp.
26 öre för kaffe samt 33 för socker, allt per kilogram, äro verkliga
lifsmedelstullar, hvilkas föremål till betydliga belopp ingå äfven uti det
fattigaste hushålls konsumtion.
Man har ändtligen fäst stor vigt vid den anmärkningen, att span¬
målstullarne skulle blifva betungande för Norrland, som mer än någon
annan landsdel måste importera spanmål.
Med afseende på den norrländske jordbrukaren är det väl sant,
att han öfver hufvud icke i nämnvärd grad producerar höstsäd, men för
honom skulle tull å korn, som i Norrland är föremål för stor konsum¬
tion, medföra samma fördelar som tullarne å råg och hvete afse att
bereda jordbrukarne i landets öfriga delar; hvarförutom Norrlands jord¬
brukare framför andra skulle hafva fördel af de tullar, som utskottet
har för afsigt att föreslå på lefvande kreatur, kött och mejeriprodukter.
Arbetarne i Norrland stå till landets öfrige arbetare i ungefär
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. ?
samma ställning som stadsarbetarne till landtbefolkningen. De min¬
skade tillfällena till arbetsförtjenst i landets sydligare delar hafva drifvit
skaror af arbetssökande till Norrland, hvilka der åstadkommit en kon¬
kurrens, som hotar att alldeles borttaga det försteg i aflöning, som den
norrländske arbetaren hittills intagit. Spanmålstullarnes införande skola
således för den norrländske arbetaren beteckna återkomsten af bättre
lider med gynsammare tillfällen till arbetsförtjenst och mindre kon¬
kurrens.
Vidare anser sig utskottet också böra påpeka, att, då för någon
tid sedan trävaruindustrien genom öfverdrifven utverkning och för-
sågning inom landet och samtidigt minskad efterfrågan af trävaror
utom landet råkat uti ett mycket bekymmersamt läge, statsmakterna
skyndat att såväl genom handelstraktater med uppoffring af andra in¬
dustriella intressen bereda en lättare afsättning för .våra trävaror, som
ock att genom afsättande af en garantifond för aktiebolaget sågverks-
egarnes garantiförening förebygga, att trävarorna skulle behöfva i brist
på förlagslån slumpvis bortslutas till alltför låga pris.
Den andra hufvudnäringen inom landet, som i lika mån som
jordbruket är i behof af skydd, är bergshandteringen, och i synnerhet
jerntillverkningen. Det svenska jernet är utan jemförelse öfverlägset
det utländska såsom råvara för åtskilliga tillverkningar, som kräfva
högre grad af renhet och smidighet hos materialet. Men senare tiders
förbättrade arbetsmetoder hafva gjort det möjligt för utländska jern-
tillverkare att framställa en vara, som uppfyller många af de fordrin¬
gar, det svenska jernet förut så godt som ensamt motsvarat, och der¬
igenom har vårt jern upphört att vara så begärligt som förr på den
utländska marknaden. Med anledning dei'af och i uppenbar afsigt att
skydda inhemska uppblomstrande tillverkningar mot konkurrens ut¬
ifrån, hafva liera länder, såsom Ryssland, Tyskland, Frankrike, Spanien
m. fl. äfvensom Nordamerikas Förenta Stater, infört högre eller lägre
tullar å jern och derigenom tillfogat vår export synnerlig skada.
Då härtill kommer, att den af inga band hämmade importen så¬
väl af delvis förarbetadt jern som af färdiga jernvaror i hög grad till¬
tagit från länder, hvarest tillverkningskostnaden af flera sammanträffande
orsaker ställer sig vida billigare än här, så har den naturliga följden
blifvit, att vår egen jernhandtering råkat i ett betryck, som för många
redan medfört nödvändigheten af tillverkningens upphörande och full¬
ständig ruin och öfver hufvud synes komma att leda till hela näringens
undergång, derest vi icke följa det af utlandet gifna exemplet och söka
att medelst tullar åtminstone tillförsäkra den inhemska marknaden åt
våra egna jerntillverkare. Ty om det också är sant, att afsättningen
8
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1,
inom landet icke är tillräcklig i förhållande till jerntillverkningen, så
att jernet alltid måste vara en af våra förnämsta exportartiklar, så är
dock vissheten om den inhemska marknaden ett nödvändigt stöd för
jerntillverkningen och en ovilkorlig förutsättning för näringens bestånd
i brydsamma tider.
En ökad afsättning af svenskt jern inom landet skulle också i
sin mån bidraga till att genom minskning i den utomlands utbjudna
qvantiteten åstadkomma fastare pris, på samma sätt som man sökt
genom en minskad skogsafverkning bereda större stadga i trävaru¬
prisen. Vår jerntillverkning kan nemligen, för så vidt den är beroende
på tillgången å träkol, svårligen hastigt eller i någon betydligare grad
tillväxa.
En införselstull å jern skulle vidare kunna i någon mån förhindra
fortsättandet af det på sina ställen inom landet påbörjade bearbetandet
af utländska råämnen för annat än gjuteribeliof. Om detta tillväga-
gående finge fortsättas i någon vidsträcktare grad, torde det komma
att högst menligt inverka på den svenska jerntillverkningens anseende,
livilket grundas på det svenska råmaterialets öfverlägsna beskaffenhet.
Men dermed skulle också för oss upphöra all möjlighet af export och
täflan med billigare utländska fabrikat.
Frånvaron af tullar å jerncffekter har jemväl i andra afseenden
gjort det synnerligen svårt för våra jernförädlingsverk att bestå i kon¬
kurrensen med utlandets fabriker för tillverkning i stor skala. För att
omintetgöra hvarje försök till täflan, företaga sig dylika fabriker att
inom landet utbjuda sin vara till ett pris, som icke ens täcker dess
egna produktionskostnader, men som också verkar alldeles tillintet¬
görande på vår inhemska industri, som icke är nog kapitalstark att
under någon längre tid deltaga i en sa förtviflad kamp. Eller ock
söka utländska tillverkare att godtgöra sig för tillfälliga öfverproduk-
tioner genom att här, hvarest inga nämnvärda tullsatser hindra, afsätta
dylika öfverskott med mindre förlust än i de skyddade länderna, men
också till stor skada för den svenska produktionens jemna fortgång.
Fördelen för landet af att sålunda för billigt pris få köpa jernvaror är
ganska ringa i jemförelse med den nationalförlust, som ovilkorligen
inträffar, om jerntillverkningen i landet fortfarande lemnas att förtvina.
Dermed' har utskottet kommit till kärnpunkten i den tullpolitiska
frågan. Landet har icke råd att afvara hvarken jordbruket eller bergs-
handteringen. Äfven om det skulle kräfva någon uppoffring för det
närvarande, är det vår oafvisliga pligt att tillse, att vi vårda dessa
liufvudnäringar så, att de kunna med någon fördel bedrifvas och der¬
igenom bidraga till betalande åt de skulder, hvari staten, korporationei,
9
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
kommuner och enskilde häfta till utlandet. Ty om det också på grund
af riklig tillgång på ledigt kapital i utlandet och gynsamma kredit¬
förhållanden ännu är möjligt att genom fortsatt skuldsättning åstad¬
komma eu skenbar jemvigt i vår ställning till utlandet, så måste dock
en tid komma, då varor endast lemnas mot varor eller guld; och huru¬
dan skall väl då vår ställning blifva, om ingen annan af våra natur¬
liga tillgångar kan anlitas än våra skogar?
I.
Jordbrukstullar.
Å jordbruksnäringens alster hafva tullar föreslagits uti motionerna
n:o 22 af herr P. Reuterswärd m. fl. och n:o 23 af herrar J. S. F. Stephens
och C. P. af Buren, inom Första Kammaren, samt i motionerna n:o 20
af herr J. Petersson i Boestad, n:o 25 af herr J. A. Sjö, n:o 39 af
herr J. Pettersson i Alfvesta, n:o 63 af herr O. N. Wagenius, n:o 78
af herr J. Eliasson, n:o 104 af herr J. Örwall m. fl. och n:o 143 af
herr J. W. Lindh, alla inom Andra Kammaren. Rörande de motiv,
de särskilde motionärerna förebragt, anhåller utskottet att till före¬
kommande af tidsutdrägt få hänvisa till hvarje särskild motion.
Den nu gällande tulltaxan lemnar alla slag af omalen och malen
spanmål fria från tull.
Förslag till tull å dessa varor hafva framstälts af följande motio¬
närer sålunda:
af herrar Reuterswärd m. fl. och J. Örvall m. fl.:
Spanmål, omalen:
Hvete.........................................................................
|
...................... kronor 2: 5 0.
|
Råg, korn och majs ..........................................
|
■ ..................... •)•)
|
2: —
|
Hafre och vicker........................................................
|
7 7
|
fria.
|
Ärter och bönor, ej specificerade .......................
Andra slag, ej specificerade ..............................
|
...................... }}
|
2:
|
.....................
|
1: 50.
|
Spanmål, malen:
|
|
|
Mjöl och gryn alla slag.......................................
|
......................
|
3: 50.
|
Kli alla slag ..........................................................
|
• • • .................. 11
|
0: 30.
|
Malt............................................................................
|
7 7
..................... 11
|
2: —
|
allt för 100 kilogram;
Bill. till Riksd. Prat. 1887. 5 Sami. 1 Afd. 1 Raft.
2
10
Omalen
spanmål.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
af herrar Stephens och af Buren:
Spanmål, omalen:
Hvete............................................................................................. kronor 3: 5 0.
Råg, korn och majs ................................................................ „ 2: so.
Hafre och vicker ....................................................................... fria.
Årter och bönor ................................................................ „ 2: 50.
Andra slag ............................................................................... „ 2: —
Spanmål, malen:
Mjöl och gryn, alla slag............................................................. kronor 4: —
Kli alla slag .................................................................................. v 0: 4 0.
Malt................................................................................................... ii 2: 50.
allt för 100 kilogram;
af herr J. Eliasson:
Spanmål, omalen, alla slag, med undantag af hafre och vicker kronor 2: —
Mjöl af spanmål, alla slag, siktadt .......................................... „ 3: 5o
D:o, sammalet eller gröpt........................................................... ,, 3: —
Kli .................................................................................................. „ 1: -
Gryn af spanmål ....................................................................... ,, 3: 50.
Malt, alla slag, äfven krossadi................................................ „ 2: 5 0.
för 100 kilogram;
af herr J. Pettersson i Boestad:
Majs och mjöl af majs................................................................ kronor 2: 2 5.
för 100 kilogram;
af herr J. A. Sjö:
Majs ................................................................................................... kronor 0: 02.
Mjöl af majs ................................................................................... ,, 0: 0 3.
för 1 kilogram;
af herr J. Pettersson i Alfvesta:
Majs..................................................................................................... kronor 4: —
Majsmjöl........................................................................................... ii 5: —
för 100 kilogram.
Uti de vid detta betänkande fogade tabeller lemnas redogörelse
för införsel och utförsel af spanmål under de senare åren, hvarjemte
tillagts en jemförande framställning af värdet å in- och utförda landt-
mannaprodukter under åren 1879—1885, allt enligt kommerskollegii
berättelser. Mest att beakta synes dervid vara det förhållandet, att im-
portöfverskottet af spanmål och produkter deraf under sista året än
ytterligare stegrats.
Då utskottet i fråga om tullen å omalen spanmål fortfarande hy¬
ser samma mening, som vid nästlidna års riksdag af utskottet uttala¬
des, tillåter sig utskottet att ur sitt betänkande vid nämnda riksdag, då
11
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
utskottet motiverade de då föreslagna tullsatsernas behöflighet och stor¬
lek, anföra följande:
»Att tullskyddet för de inhemska sädesslagen i främsta rummet,
hvad till en början om alen spanmål angår, bör skänkas åt råg och
hvete, framgår uppenbarligen af de bifogade tabellerna. Lika påtagligt
är å andra sidan, att hafre, såsom alldeles öfvervägande exportartikel,
fortfarande kan lemuas tullfri. Äfven vicker torde, såsom icke i nämn¬
värd grad utgörande föremål för vare sig export eller import, böra
ställas i samma kategori som sistnämnda sädesslag, hvaremot utskottet
ansett tullskyddet böra utsträckas jemväl till korn och malt, ärter och
bönor samt andra slag af omalen spanmål.
Hvad beträffar tullsatsernas belopp å de slag af omalen spanmål,
hvilka sålunda, efter utskottets åsigt, böra med tull beläggas, är det
obestridligt, att vissa förhållanden tala för bestämmandet af olika tull¬
satser å olika slag af sådan spanmål. Härvid kunna emellertid, enligt
utskottets tanke, de bestämmelser icke lämpligen lemnas ur sigte, som
finnas böra vidtagas med afseende å mjöltullen.
Äfven i afseende å denna vore det för visso önskligt, om olika
tullsatser kunde bestämmas för olika mjölsorter. Genom den erfaren¬
het, som vunnits under det i vårt land vissa slag af mjöl och gryn voro
med införselsafgift belagda, har det emellertid blifvit nogsamt ådaga-
lagdt, att hvarken bestämmandet af olika införselsafgifter å olika arter
af malen spanmål eller läggandet af dylik afgift endast å en eller några
sådana arter, under det de öfriga förblefve derifrån fria, utgör något
lämpligt tillvägagående. Ett sådant system vållar nemligen ständiga
svårigheter vid tillämpningen, i det i de flesta fall, åtminstone vid bland¬
ningar af olika mjölsorter, det icke väl låter sig göra att urskilja hvad
slags spanmål som föreligger. Samma afgift bör derför, enligt utskot¬
tets mening, bestämmas för all malen spanmål äfvensom för majsmjöl.
Vid sådant förhållande har det synts utskottet lämpligast att icke
heller i fråga om den omalna spanmålen bestämma olika tullsats för
olika slag deraf. Förutom det rent praktiska skäl, hvarifrån utskottet
sålunda härvid utgått, har utskottet, hvad särskildt beträffar förhållan¬
det mellan hvete och råg, af hvilka det förra i och för sig kan synas
böra beläggas med högre tull än den senare, härutinnan tagit hänsyn
jemväl till följande omständigheter. Då hvetet är icke obetydligt tyngre
än rågen och sålunda lemnar mera mjöl än denna — en kubikmeter af
det förra väger omkring 812 kilogram, under det en kubikmeter af den
senare väger endast omkring 731 kilogram och under det procenten fin-
siktadt mjöl af råg utgör endast omkring 60 procent, uppgår densamma
för hvete till minst 65, ofta ända till 75 procent — måste eu efter
12
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
vigt utgående tull drabba hvetet drygare per tunna än rågen, äfven
om tullen sättes lika för båda slagen. Härtill kommer, att i följd af
den växande hveteproduktionen hvetepriset under senaste tiden efter¬
hand betydligt fallit och mer och mer närmar sig rågpriset. Af dessa
och ofvan anförda skäl har utskottet ansett någon skilnad i tullsatsen
å dessa båda slag lika litet böra ifrågakomma, som med afseende å
andra slag af spanmål.
I fråga om den lämpliga tullsatsen för dessa artiklar har utskot¬
tet, som, på sätt redan är antydt, ansett denna icke böra sättas allt
för hög, tagit hänsyn, utom till motionärernas härutinnan gjorda fram¬
ställningar, jemväl till de åsigter, hvilka vid senaste riksdagen och
sedermera inom landets skilda delar uttalats derom, att tullen dock
icke borde sättas så låg, att den dermed afsedda effekten äfventju-ades.
Härvid har utskottet äfvenledes funnit ledning kunna hemtas af
den uppfattning, som i utlandet gjort sig gällande i förevarande hänseende.
Spanmålstullen i Frankrike utgår, enligt de den 28 mars 1885
vidtagna förändringar i landets allmänna tulltariff af den 7 maj 1881,
med följande belopp:
å hvete, spelt och blandsäd:
Produkter af euro- Produkter från
peiskt ursprung länder utom
eller importerade Europa,
direkt från länder importerade från
utom Europa. nederlag i Europa.
för 100 kilogram
ii
omalen
malen....
å omalen hafre, råg och
korn...............................
å malt................................
å gryn................. ...............
Hvad Tyskland beträffar, beslötos i maj 1885, med ändring af de
i tulltaxan af den 15 juli 1879 faststälda tulisatser å spanmål, följande
sådana:
Francs.
3: —
6: —
1: 50.
1: 9 0.
5: 5 0.
Francs.
6: 60.
9: 60.
5: io.
5: 50.
9 O)
å omalen spanmål: Mark
hvete och råg ........................
|
för
|
100 kilogram
|
3: —
|
hafre och korn.......................
|
11
|
11
|
11
|
1: 50,
|
majs, bohvete, skidfrukter
|
|
|
|
|
och andra slag ..................
|
11
|
11
|
11
|
1: —
|
malt .........................................
|
V
|
11
|
11
|
3: —
|
alen spanmål:
|
|
|
|
|
mjöl och gryn .....................
|
11
|
11
|
11
|
7: 50.
|
•• f ' t. * (
*) Här tillkommer å tullen 5 fr. 50 c. äfven en nederlagsafgift (surtaxe d’entrepdt.)
13
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Vid jemförelse med nyss anförda, från utlandet hemtade siffror
och efter öfvervägande af öfriga hithörande förhållanden har utskottet,
som trott de svenska tullsatserna å ifrågavarande artiklar böra åtmin¬
stone i någon mån närma sig de i utlandet vanligaste, funnit tullsatsen
å omalen spanmål, alla slag, utom hafre och vicker, lämpligast kunna
bestämmas till det af motionärerna för de flesta slag af dylik vara yr¬
kade belopp, eller 2 kronor för 100 kilogram'4.
Införseln af majs utgjorde under åren 1876—1879 i årligt medel¬
tal omkring 4,886,000 kilogram och uppgick år 1880 ända till om¬
kring 40,000,000 kilogram, samt har sedermera fortgått på följande
sätt:
År 1881 ................................................................. 1,870,762 kilogram
„ 1882 ................................................................ 1,514,918 „
„ 1883 .................................................................... 5,809,285 „
„ 1884 .................................................................... 11,471,543 „
„ 1885 ................................................................... 28,020,156 „
Då 1880 års Riksdag beslöt, att tull skulle åsättas majs, var
orsaken dertill den, att man ville förebygga att detta utländska sädes¬
slag skulle vid bränvinsbränning inom landet uttränga användandet af
inhemska jordbruksprodukter, företrädesvis potates.
I afseende härå får utskottet anmäla, att till dess ordförande
ankommit från herr statsrådet och chefen för finansdepartementet en
skrifvelse, med tillkännagifvande, att förslag om förbud mot bränvins¬
bränning å majs komme att föreläggas Kongl. Maj:t, för att under
vilkor af nådigt godkännande genom proposition underställas inne¬
varande års Riksdag.
Om det än låter tänka sig, att ett sådant förbud, med tillbörlig
noggrannhet öfvervakadt, skulle kunna med hänsyn till potatesodlingen
visa sig verksamt, får man dock icke lemna utan afseende, att majs
inom landet funnit användning äfven på andra områden i täflan med
den inhemska spanmålen; och anser utskottet derför nödigt att, huru
än förslaget om förbud att använda majs vid bränvinsbränning må
komma att utfalla, hemställa om en tull å omalen majs till lika belopp
som för all annan utländsk omalen spanmål. Härtill föranledes ut¬
skottet äfven af den omständigheten, att mjöl af majs, som ofta blan¬
das med annat mjöl, ovilkorligen måste med tull beläggas i samman¬
hang med åsättandet af tull å mjöl af öfriga spanmålsarter.
På grund af hvad nu anfördt blifvit och med vidhållande af sitt
förlidet år fattade beslut får utskottet, anslutande sig till herr Elias-
sons yrkanden, hemställa,
Mulen
spanmål.
14 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
l:o) att på omalen spanmål, råg, hvete, korn,
majs, ärter och bönor, samt alla öfriga slag utom
hafre och vicker måtte sättas en tull af 2 kronor för
100 kilogram.
Äfven i fråga om artikeln malen spanmål anser sig utskottet
ej behöfva tillägga något till de skäl, som af utskottet framstälts i
det förra årets betänkande. Utskottet anförde då:
“I och för utrönande af det lämpliga förhållandet mellan den tull¬
sats, som sålunda föreslagits för rå spanmål, och tullsatsen å mjöl, har
utskottet inhemtat upplysningar från sakkunnigt håll.
Dervid har uppgifvits, att vid förädling af hvete och råg till sikt
(i qvalitet lika med finaste import- och exportvara) erhållas af 100
kilogram spanmål respektive 65 och 60 procent mjöl, hvadan, med 2
kronors tull för 100 kilogram spanmål, tullen å lika qvantitet af den
förädlade varan skulle stå till respektive 3 kronor 8 öre och 3 kronor
33 öre, medan återstoden utgjorde: sekunda mjöl och eftermjöl respek¬
tive 7 och 10 procent, kli respektive 23 och 25 procent samt afdam¬
ning, frö och sand i båda fallen 5 procent.
Häraf framgår, att, om tull af spanmål åsättes med nyss angifna
belopp för 100 kilogram, mjöltullen måste för hvete bestämmas till
minst 3 kronor 8 öre och för råg till minst 3 kronor 33 öre, eller, om
samma tull bestämmes för båda slagen, till minst sistnämnda belopp,
allt för 100 kilogram.
Vår qvarnindustri befinner sig emellertid i så tryckt läge uti
konkurrensen med utlandets, att oafsedt spanmålstullen en införsels-
afgift å den utländska förädlade varan vore af behofvet påkallad. Att
förhjelpa denna industri till en bättre ställning är desto angelägnare,
som dess undergång eller tynande lif måste i högsta grad menligt
återverka på jordbruket, hvilket ju af qvarnindustrien är i stor om¬
fattning beroende i och för afsättningen af sina alster. Med afseende
härå, och då i öfrig! qvarnindustrien drabbas jemväl af räntan å span¬
målstullen, finner utskottet sig böra för den malna spanmålen föreslå
en något högre tullsats än den, som skulle framgå ur ofvan anförda
beräkning.
I utlandet har man till fullo beaktat nödvändigheten af att för
den förädlade spanmålen bevara den egna marknaden. För sådant
ändamål hafva de allra flesta af Europas länder beredt skydd åt sin
qvarnindustri, än ensam, än i förening med jordbruksnäringen. I åt¬
skilliga af dessa länder är skyddet högst betydligt, särskilt i Tysk¬
land och Frankrike, der 1 ullen å qvarrifabrikat förhåller sig till spån-
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 15
målstullen såsom 7,50 till 3 i det förra landet och såsom 6 till 3 i det
senare.
I sistnämnda länder verkar emellertid tullen så godt som import¬
förbud. Ett till sådan höjd uppdrifvet skydd har utskottet ingalunda
velat förorda. Utskottet har icke ens ansett sig härutinnan böra gå
så långt som de bland motionärerna, hvilka å malen spanmål yrkat en
tull af 4 kronor för 100 kilogram, utan har stannat vid en tullsats af
3 kronor 50 öre för sagda qvantitet, hvilken tullsats, af redan angifna
skäl, skulle gälla för all slags malen spanmål, utom malt, äfvensom
för majsmjöl. Om än möjligen eu något högre siffra kunnat anses
billig och önskvärd, innebär emellertid nämnda tullsats för qvarnindu-
strien en förbättring i den nuvarande ställningen.“
För den händelse Riksdagens beslut blifver, att tull skall åsättas
malen spanmål, torde utskottet framdeles komma i tillfälle undersöka,
huruvida och till hvilket belopp restitutioner af erlagd tull må finnas
böra medgifvas vid återutförsel af spanmål, som till landet införts och
härstädes förmalts.
I anledning af hvad sålunda förekommit får utskottet hemställa,
2:o) att malen spanmål, mjöl och gryn, alla
slag måtte åsättas eu tull af 3 kronor 50 öre för 100
kilogram.
I sammanhang med tull å mjöl bör, på sätt Herr Reuterswärd m.
fl. och Herr örwall m. fl. föreslagit, tull jemväl åsättas mjöl af andra
vegetabiliska ämnen än spanmål, hufvudsakligen till förekommande af
missbruk vid import af mjöl, i följd hvaraf utskottet hemställer,
3:o) att mjöl af arrowrot och andra vegetabilier,
som ej kunna inbegripas under spanmål eller hänföras
till medicinalier, måtte likaledes åsättas eu tull af 3
kronor 50 öre för 100 kilogram.
Då malt utgör en förädlad produkt af korn och vid mältningen
ungefär en fjerdedel af kornets vigt går förlorad, torde tullen å malt
böra sättas något högre än för korn. Men vid det förhållande, att
maltets krossning är en jemförelsevis enkel åtgärd, som icke kräfver
användandet af synnerligen dyrbara maskiner, erfordras icke å det
krossade maltet någon särskild högre tullsats, utan får utskottet hem¬
ställa,
Malt.
16
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
4:o) att malt, äfven krossadt, måtte åsättas eu
tull af 2 kronor 50 öre för 100 kilogram.
Såsom ofvan blifvit visadt, har utskottet föreslagit en proportionsvis
vida ringare tull å mjöl än hvad som i utlandet förekommer. Våra
idkare af qvarnindustrien äro derföre i behof äfven af den lättnad i
näringens tryckta läge, som skulle kunna beredas genom åsättande af
tull å kli, hvilken vara i allt större qvantiteter till riket införes. På
samma gång måste utskottet dock taga hänsyn jemväl till den stora
betydelse denna artikel har vid kreatursutfodringen och kan af detta
skäl ej tillstyrka bifall till herr Eliassons yrkande om en tull af 1
krona per 100 kilogram, utan hemställer,
5:o) att kli, alla slag, måtte åsättas en tull af
30 öre för 100 kilogram.
Herrar Stephens och af Buren föreslå för potates, äfven krossad,
en tull af 50 öre och herr Eliasson yrkar likaledes för potates en tull
af 1 krona, allt för 100 kilogram.
Af potates, som i nu gällande tulltaxa är fri från tull, har inför¬
sel och utförsel egt rum enligt följande tabell:
Införsel. Utförsel.
1881 .......................................... 978 kubikmeter 2,013 kubikmeter
1882 ....................
|
....................... 2,268
|
11
|
629
|
1883 .....................
|
....................... 6,929
|
11
|
556
|
1884 .....................
|
..................... 24,429
|
11
|
590
|
1885 ......................
|
.......................14,334
|
11
|
344
|
Denna import af potates är visserligen icke i och för sig af
synnerlig betydenhet i jemförelse med den myckenhet potates, som
inom landet produceras; men då den utländska varan plägar utbjudas
inom landet vid tider, då den svenska potatesen ännu icke hunnit upp¬
tagas, måste denna konkurrens betraktas såsom ganska menlig i syn¬
nerhet för de landsdelar, som hafva odling af potates till sin hufvud-
näring.
Då vidare priset å en tunna potates under senare tider sjunkit
från 5 å 6 kronor ända ned till 2 högst 3 kronor, synes en tull af 50
öre för 100 kilogram icke i något fall böra blifva betungande för kon¬
sumenterna af potates inom landet; utan får utskottet hemställa,
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1 3 7
6:o) att potates, äfven krossad och rifven, måtte
åsättas en tull af 50 öre för 100 kilogram.
Herrar Stephens och af Buren hafva vidare föreslagit en tull af
4 kronor för 100 kilogram å kamp-, lin- och rapsfrö; men då dessa
arter af frö hufvudsakligen införas såsom råämnen för oljeslageriernas
tillverkningar och dertill icke i nämnvärd grad äro föremål för produk¬
tion inom landet, saknar utskottet anledning biträda detta förslag,
hvarjemte utskottet för sin del anser att äfven roffrö, som har samma
användning som öfriga nu nämnda frön, bör vara fritt från tull.
I öfrigt föreslås i sistnämnda motion eu tull af 10 öre för kilo¬
gram å timotejfrö och 15 öre å andra slag af frön. Herrar Reuterswärd
m. fl. och Örwall m. fl. föreslå i denna del 5 öre för kilogram å timo¬
tejfrö och 15 öre å frön, andra slag, och herr Eliasson föreslår 5 kro¬
nor för 100 kilogram å timotejfrö samt 10 kronor för klöfver- och
andra slags gräsfrön.
Ett af herr A. E. Petersson i Hamra, uti motionen n:o 69 i
Andra Kammaren, väckt förslag om åsättande af tull å tall- och gran¬
frö, kommer utskottet att i ett senare betänkande behandla.
Då fröodling börjat allt mera inom landet bedrifvas, och då de
frön, som här erhållas, äro i allmänhet af vida bättre qvalitet än ut¬
ländska, har utskottet ej funnit någon betänklighet vid att i någon
mån försvåra införseln af utländsk vara.
Härvid har utskottet ansett timotej- och andra gräsfrön böra sär¬
skiljas från klöfverfrö och andra, ej specificerade slag, samt tull böra
med hänsyn till de olika fröslagens respektiva värden åsättas de förra
slagen med 5 öre och de senare slagen med 15 öre, allt för kilogram.
Med anledning häraf får utskottet hemställa,
7:o) att hamp-, lin-, raps- och roffrö förklaras
fria från tull;
att timotej- och andra slag åt gräsfrö måtte
åsättas en tull af 5 öre för 1 kilogram;
och att klöfver- och andra, ej specificerade
slag af frön måtte beläggas med en tull af 15 öre
för 1 kilogram.
Å fläsk, som enligt gällande tulltaxa är fritt från tull, har före¬
slagits tull till följande belopp: af herrar Reuterswärd m. fl. och/, ör¬
wall m. fl. 10 öre, af herrar Stephens och af Buren, samt J. Petersson
Bill. till Riksd. Prof. 1887. 5 Sami. 1 Afd. 1 Höft. 3
Frö.
Fläste.
18
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
i Boestad, J. A. Sjö och J. Pettersson i Alfvesta 20 öre, och af herr
J. Eliasson 15 öre, allt för 1 kilogram.
Införsela af fläsk, hufvudsakligen amerikanskt, har utgjort:
År 1875 ............................................................
|
...... 8,912,951
|
kilogram,
|
„ 1876 ........................................................
|
...... 11,665,318
|
11
|
„ 1877 ...........................................................
|
...... 13,770,890
|
11
|
„ 1878 ............................................................
|
...... 12,459,105
|
11
|
„ 1879 ..........................................................
|
...... 12,770,941
|
11
|
„ 1880 ..........................................................
|
...... 14,896,448
|
11
|
„ 1881 ...........................................................
|
...... 12,000,474
|
V
|
„ 1882 ............................................................
|
...... 4,920,839
|
1)
|
„ 1883 ............................................................
|
...... 9,724,737
|
11
|
„ 1884 ............................................................
|
...... 5,922,438
|
11
|
„ 1885 .........................................................
|
...... 10,182,299
|
11
|
,, 1886 i rundt tal...................................
|
...... 9,542,000
|
V
|
Samtidigt utgjorde utförseln af fläsk:
|
|
|
År 1875 ..........................................................
|
264,567
|
kilogram,
|
„ 1876 ..........................................................
|
48,119
|
11
|
„ 1877 ...........................................................
|
108,394
|
11
|
„ 1878 .........................................................
|
187,841
|
11
|
„ 1879 ...........................................................
|
52,964
|
11
|
„ 1880 ............................................................
|
143,421
|
11
|
„ 1881 .........................................................
|
391,905
|
11
|
„ 1882 ...........................................................
|
314,508
|
11
|
„ 1883 ..........................................................
|
152,708
|
11
|
,, 1884 .............................................................
|
323,236
|
11
|
„ 1885 ............................................................
|
...... 1,242,168
|
V
|
,, 1886 i rundt tal......................................
|
..... 1,588,000
|
11
|
Här i landet hade förr de mindre jordbrukarne såväl som en stor
mängd jordbruksarbetare och andra arbetare vid bruk och verkstäder
eu mycket god förtjenst af att uppföda svin till egen förbrukning och
försäljning. Men den öfverväldigande importen af det prisbilligare
amerikanska fläsket har till stor del förqväft nämnda produktion, enär
priset å fläsk stält sig så lågt, att uppfödande af svin, trots nu gäl¬
lande låga spanmålspris, icke kunnat gifva någon nämnvärd afkomst.
Det har blifvit upplyst, att den utländska varan är af sämre
beskaffenhet än den svenska och till och med någon gång kan vara
för helsan skadlig. Vid sådant förhållande och då all anledning sak¬
nas till det antagande, att icke produktionen inom landet skulle kunna
19
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
förse den inhemska marknaden med en myckenhet, som motsvarade
konsumtionsbehofvet och som genom nödig konkurrens erbjöde ett
rimligt pris, har utskottet ansett tillräckliga skäl tala för att gå så
många motionärers önskan till mötes. Derigenom skulle ock en för¬
del beredas åt mejerikandteringen inom landet, för hvilken svinafveln
utgör en synnerligen vigtig binäring.
Då införsel af fläsk från Amerika är i flera af Europas stater
dels förbjuden dels ock belagd med höga tullar, faller sig konkurren¬
sen derifrån än besvärligare för oss. Derföre har utskottet, i betrak¬
tande af fläskets vanligen gällande värde, funnit en tullsats af 15 öre
för kilogram i öfverensstämmelse med herr Eliassons förslag kunna
förordas.
Med stöd häraf får utskottet hemställa,
8:o) att fläsk måtte åsättas en tull af 15 öre
för 1 kilogram.
Under yrkande om upphäfvande af nu medgifna tullfrihet för
kött hafva motionärerna å denna artikel föresla,git följande tullsatser,
nemligen herr Reuterswärd m. fl. och herr J. Örwall m. fl., äfvensom
herrar J. Pettersson i Boestad och J. Eliasson 5 öre, herrar J. A. Sjö
och J. Petersson i Alfvesta 10 öre, samt herrar Stephens och afl Buren
15 öre, allt per kilogram.
Kött drager i Tyskland en tull af 18 kronor och i Frankrike af
2 kronor 16 öre för färskt och 3 kronor 24 öre för salt kött, allt för
100 kilogram.
In- och utförseln af kött har under nedannämnda år utgjort:
Införsel. Utförsel.
År
|
1875 ...........................
|
759,823 kilogram.
|
120,892
|
kilogram,
|
|
1876 ..........................
|
.. 1,287,343
|
11
|
95,812
|
V
|
11
|
1877 .........................
|
950,640
|
11
|
118,766
|
17
|
11
|
1878 .........................
|
.. 992,680
|
11
|
138,660
|
11
|
11
|
1879 ...........................
|
.. 1,178,141
|
11
|
150,689
|
11
|
11
|
1880 .........................
|
.. 1,408,957
|
11
|
118,851
|
11
|
11
|
1881 ........................
|
.. 1,584,592
|
11
|
107,054
|
11
|
11
|
1882 ........................
|
. 1,662,751
|
11
|
216,844
|
11
|
11
|
1883 ..........................
|
.. 1,725,502
|
11
|
125,697
|
11
|
11
|
1884 ...........................
|
.. 1,402,910
|
11
|
208,651
|
11
|
11
|
1885 ...........................
|
.. 1,331,190
|
11
|
211,294
|
11
|
11
|
1886 i rundt tal ...
|
. 1,301,000
|
11
|
165,000
|
71
|
Kött.
20
Smör.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Endast från Finland infördes af kött:
År 1881 .................................................................. 1,069,077 kilogram,
„ 1882 ................................................................... 1,097,401 „
1883 .................................................................. 1,147,353 „
„ 1884 ................................................................... 1,025,181 „
Af dessa tabeller framgår först och. främst, att införseln af kött
vida öfverstigit utförseln deraf, och vidare att den allra största delen
åt denna import kommit från Finland, hvarjemte af kommerskollegii
berättelser inhemtas, att det från Finland införda köttet till väsentlig
del fraktats till Norrland. Det kan emellertid alldeles icke anses till¬
fredsställande, att allt kött föres tullfritt från Finland till Norrland,
under det att hvarje försök att införa svenskt kött i Finland mötes
af en tullsats om 80 öre för lispund. Derföre finner utskottet intet
hinder att äfven här belägga kött med tull, helst Norrland, hvars
landtbrukare hufvudsakligen egna sig åt kreatursafvel, mycket väl
inom eget område skulle kunna frambringa för sitt eget behof erforder¬
lig myckenhet deraf. Vid jemförelse med priset å fläsk och den derå
föreslagna tull har Utskottet ansett sig böra förorda en tull å kött af
allenast 7 öre för kilogram.
I anledning häraf hemställer utskottet,
9:o) att kött måtte åsättas en tull af 7 öre för
1 kilogram.
Å smör, äfven konstgjordt, som för närvarande tullfritt införes,
hafva följande tullsatser föreslagits, af herrar Reutersioärd m. fl. och
J. Orwall m. fl. 10 öre, af herr J. Eliasson 15 öre, af herrar Stejphens
och af Buren samt herrar Sjö och J. W. Lindh 20 öre och af herr
J. Petersson i Boestad 30 öre, allt per kilogram, hvarjemte herr J. Petters¬
son i Alfvesta yrkat tull allenast å konstgjordt smör med 25 öre för 1
kilogram.
Tullen å smör, äfven konstgjordt, utgör i Tyskland 18 kronor och
i Frankrike enligt den allmänna tariffen 9 kronor 36 öre för färskt och
10 kronor 80 öre för salt, samt enligt specialtariffen, som lemnar färskt
smör fritt, 1 krona 44 öre för salt smör, allt för 100 kilogram.
Införsel och utförsel af smör, äfven konstgjordt, har fortgått på
följande sätt:
21
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
|
|
Införsel.
|
|
Utförsel.
|
År
|
1875............
|
........................ 1,369,595 kilogram.
|
3.255,360
|
kilogram.
|
11
|
1876..............
|
......................... 2,161,596
|
11
|
3,516,824
|
11
|
V!
|
1877..............
|
....................... 2,524,356
|
11
|
3,731,147
|
11
|
11
|
1878..............
|
......................... 1,710,123
|
11
|
3,821,773
|
11
|
11
|
1879 ............
|
..................... 2,263,530
|
11
|
4,644,763
|
11
|
11
|
1880..............
|
......................... 3,404,646
|
11
|
5,261,718
|
11
|
11
|
1881..............
|
........................ 2,203,895
|
11
|
5,106,684
|
11
|
1)
|
1882.............
|
...................... 2,380,788
|
11
|
5,822,601
|
11
|
*1
|
1883.............
|
..................... 2,926,587
|
11
|
8,163,344
|
11
|
V
|
1884...............
|
........................ 3,240,467
|
11
|
9,562,470
|
V
|
11
|
1885..............
|
....................... 3,658,220
|
11
|
11,452,856
|
11
|
11
|
1886 (cirka)
|
....................... 3,276,000
|
V
|
12,054,000
|
11
|
|
Införseln
|
af konstgjordt smör särskild! för
|
sig utgjorde
|
år 1885,
|
det första år denna vara i tabellerna särskild! omnämnes, 813,621 kilo-
|
gram, medan utförseln deraf samtidigt belöpte sig till allenast 6,667
kilogram.
Från
Finland infördes af smör:
År 1881.....
„ 1882.....
„ 1883......
„ 1884.....
1,582,186 kilogram.
1,803,468 „
1,919,687 „
1,721,712 „
Då exporten af smör med betydliga qvantiteter öfverstiger im¬
porten, kunde visserligen en tull å smör synas lika öfverflödig som
tullar å hafre och vicker, af hvilka sädesslag exporten vida öfverväger
importen. Men mejerihandteringen, som af motståndarne till skydds¬
tullsystemet ständigt anvisats såsom ett af de väsentligaste medlen till
förbättring af vårt jordbruks läge, synes gifvet komma att lida ett högst
väsentligt afbräck genom täflan med det i vissa hänseenden använd¬
bara och i alla händelser billigare konstgjorda smöret, hvaraf årligen
produceras allt större qvantiteter. Om än det låter sig göra att skilja
konstgjordt smör från naturligt, är dock svårigheten dervid sådan, att
man ej vid våra flesta tullplatser kan påräkna tillräcklig insigt deri.
Det är af denna anledning utskottet anser sig böra föreslå tull äfven å
naturligt smör.
I anledning häraf får utskottet hemställa,
10:o) att smör, äfven konstgjordt, måtte åsättas
en tull af 15 öre för 1 kilogram.
22
Ost.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
För ost upptager gällande tulltaxa från och med år 1880 en tull
af 7 öre för 1 kilogram. Förhöjning af denna tullsats yrkas nu af herrar
Reuterswärd m. fl. och J. örwall m. fl. samt J. Petersson i Boestad och
J. Eliasson till 15 öre, af herrar Stephens och af Buren till 20 öre äfven¬
som af herr J. A. Sjö till 25 öre, allt för 1 kilogram.
Importen och exporten af ost hafva utgjort:
|
|
Import.
|
Export.
|
År
|
1875..............................
|
.......... 1,043,051 kilogram.
|
101,126
|
kilog
|
99
|
1876............................
|
........... 870,471 „
|
57,343
|
99
|
99
|
1877..............................
|
........... 882,755 „
|
44,931
|
77
|
99
|
1878.............................
|
.......... 862,479 „
|
76,089
|
77
|
99
|
1879..............................
|
........... 400,252 ,,
|
168,330
|
77
|
99
|
1880...............................
|
........... 389,242 „
|
244,121
|
77
|
99
|
1881.............................
|
........... 530,352 „
|
114,480
|
77
|
>9
|
1882.............................
|
........... 819,623 „
|
110,148
|
7?
|
99
|
1883............................
|
......... 398,572 „
|
209,005
|
99
|
>9
|
1884...............................
|
........... 448,633 „
|
152,951
|
77
|
99
|
1885............................
|
.......... 535,261 „
|
70,630
|
99
|
99
|
1886 (i rundt tal) ....
|
......... 360,000 „
|
92,000
|
99
|
I Tyskland är ost belagd med tull af 18 kronor, i Frankrike med
4,32 å 5,76 kronor enligt den allmänna tariffen och 2,16 å 2,9 8 kronor
enligt fördragstariffen, allt för 100 kilogram, samt i Danmark med
ungefär 21 öre och i Norge med 15 öre för 1 kilogram.
Ehuru vid 1879 års riksdag införsel af ost belädes med tull, har
sedan dess priset å ost inom landet fallit mer och mer. Detta prisfall
har väl till största delen sin grund uti den oerhörda tillväxten i ost¬
fabrikationen vid landets mejerier, hvilken nödvändiggjorts genom den
ökade smörtillverkningen samt svårigheten att finna någon lönande an¬
vändning för den skummade mjölken. Men äfven importen från ut¬
landet af ost har fortfarande med betydliga belopp öfverskridit vår ex¬
port af samma vara. Utskottet har inhemtat, att föremålen för inför¬
seln utifrån hufvudsakligen utgjorts af delikatessost af allehanda slag
samt konstgjord amerikansk ost. Det förra slaget, har väl ej synner¬
ligen stor betydelse, men kan också såsom lyxartikel utan fara åsättas
högre tull.
Hvad den amerikanska osten angår, är den såsom nämndt hufvud¬
sakligen konstgjord och af dålig beskaffenhet. Den kan ock derföre säljas
till ett sådant pris, att vår naturliga ost ej ens till ett pris vexlande
mellan 10 och 15 öre för skålpund kan finna afnämare, till följd
23
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
hvaraf man flerstädes nödsakats öfvergifva ostberedningen och försöka
använda ostmassa som kreatursfoder. Under sådana förhållanden och
med hänsyn till den tull å ost, som i våra grannländer uppbäres, hyser
utskottet ej någon tvekan att föreslå en ökad tull derå och hemställer,
ll:o) att tullen å ost höjes till 15 öre för 1
kilogram.
Å artikeln ister, som nu icke drager någon tull, hafva följande Ister-
tullsatser föreslagits, af herr Reuterswärd m. fl. och herr J. örwall m. fl.
6 öre, af herrar Stephens och af Buren 12 öre, af herr J. Eliasson 10
öre samt af herrar J. Petersson i Boestad och J. A. Sjö 20 öre allt för
1 kilogram.
Införseln af ister har stigit från 488,529 kilogram år 1875 till
1,019,555 kilogram år 1884 och 1,482,498 kilogram år 1885, under
det utförseln deraf vexla! från 22,520 kilogram år 1875 till 18,259
kilogram år 1884 och 69,417 kilogram år 1885.
Större delen af det ister, som till landet införes, kommer från
Amerika och lemnar ofta anledning till misstanke om mindre godt
ursprung; och då vidare istret likasom det konstgjorda smöret allmänt
användes såsom surrogat för det naturliga smöret, fordrar konse-
qvensen, att tull äfven lägges å ister, hvilket också i Tyskland är
föremål för en tull af 9 kronor för 100 kilogram.
Utskottet får derföre hemställa,
12:o) att ister måtte åsättas en tull af 10 öre
för 1 kilogram.
Å talg, i gällande tulltaxa fri från tull, föreslå herrar J. Petersson Talg.
i Boestad och J. Pettersson i Alfvesta en tullsats af respektive 5 och
15 öre för 1 kilogram.
Införsel och utförsel af talg hafva under de senare åren fortgått
på följande sätt:
År
ii
ii
ii
•n
i)
1875
1876
1877
1878
1879
1880
Införsel.
914,806 kilogram.
1,203,305 „
1,251,084 „
1,410,190 „
1,616,607 „
1,263,878 „
Utförsel.
3,953 kilogram.
2,168 „
70,223 „
250,752 „
282,378 „
252,665 „
24
Bröd.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
År 1881 .....................
„ 1882 ....................
„ 1883 .....................
„ 1884 ......................
„ 1885 ......................
„ 1886 i rundt tal.
Införsel.
1,248,135 kilogram.
1,013,520 „
1,367,506 „
1,471,096 „
2,300,706 „
2,301,000 „
Utförsel.
261,424 kilogram.
225,775 „
195,936 „
289,143 „
368,889 „
Talg hade förr en utomordentligt stor användning inom landet
såsom lysämne. Men sedan nu denna användning till hufvudsaklig
del upphört, begagnas talg egentligen såsom råämne vid åtskilliga
fabrikationer, särdeles vid tillverkningen af stearinljus. Efter utskottets
uppfattning böra dylika råämnen beläggas med tull allenast der synner¬
ligen tvingande skäl förefinnas för en sådan åtgärd; men här måste
tvärtom tagas i betraktande, att den franska handelstraktaten lägger
hinder i vägen för höjande af tullen å stearinljus, och att således en
tull lagd å talg skulle komma att i hög grad försvåra denna handt-
tering.
Af sådan anledning får utskottet hemställa,
13:o) att motionärernas förevarande yrkande
icke måtte vinna Riksdagens bifall.
Herr Reuterswärd m. fl. och herr J. örwall in. fl. hafva yrkat
en tull å bröd, finare småbröd, cakes, pepparkakor, med 25 öre och
å andra slag med 4 öre, allt för kilogram. Herrar Stephens och afl Buren
begära motsvarande tullar till belopp af resp. 30 och 6 öre för 1
kilogram.
Eu gällande tulltaxa åsätter Bröd: finare småbrö, bakelser, cakes,
pepparkakor med flera dylika slag, hvilka ej kunna hänföras till konfi-
tyrer, närmaste emballagets vigt inberäknad, en tull af 15 öre för 1
kilogram, men lemnar andra slag af bröd fria från tullafgift.
Införseln af bröd har utgjort:
År
11
11
V
11
1881
1882
1883
1884
1885
Pinare.
285,602 kilogram.
335,607 „
329,613 „
358,629 „
291,160 „
Andra slag.
215,647 kilogram.
237,408 „
176,559 „
105,210 „
122,265 „
I
Bevillningsutskottets Betänkande Nio 1.
25
Utförseln uppgick samtidigt till:
År 1881
60,487
43,734
39,896
41,555
93,064 kilogram.
” 1884
„ 1885
1882
1883
Då utskottet förut föreslagit införande af tull å alla slag af mjöl,
måste utskottet äfven tillse, att en motsvarande tull lägges å bröd,
på det att icke bagarne, särdeles i gränsdistrikten, måtte komma att
lida genom en ojemn täflan med utländske tillverkare af bröd.
Hvad de senare slagen af bröd angår, hvilka endast äro lyx¬
artiklar, så kunna dessa redan af denna anledning draga en högre
tull. Då dertill kommer, att vid tillverkning af sådant bröd socker
ingår med mycket hög procent, hvilken vara drager en tull af 33 öre
per kilogram, finner sig utskottet med fullt fog böra ansluta sig till
de af herr Reuterswärd m. fl. och herr J. örwall m. fl. gjorda fram¬
ställningar, och får derföre hemställa,
14:o) att tullen å bröd: finare småbröd, bakelser
cakes, pepparkakor med flera dylika slag, hvilka ej
kunna hänföras till konfityrer, närmaste emballagets
vigt inberäknad, måtte höjas till 25 öre för 1 kilo¬
gram ; och
att bröd, andra slag, måtte åsättas en tull af 4
öre för 1 kilogram.
Förslag om tullar å lefvande kreatur hafva framställs af herrar Lefvande
Wagenius och J. W. Lindh. Herr Wagenius begär en tull af 20 kronor kreatm'-
för hästkreatur under tre år, 50 kronor för hästkreatur tre år och der¬
utöfver, 5 kronor för nötkreatur och likaledes 5 kronor för svinkreatur,
hvarförutom herr Wagenius öfverlemnat åt utskottet att göra erforder¬
liga ändringar i yrkandenas formulering äfvensom att göra undantag
från de. påyrkade tullsatserna i och för införsel af afvelsdjur, som af
hushållningssällskap eller andra dylika föreningar införskrefves från
utrikes ort till förbättring af ofvannämnda djurracer. Herr Lindh åter
föreslår följande tullsatser, å svinkreatur 10 kronor, å kor 15 kronor,
å oxar eller tjurar 20 kronor, å får 3 kronor, å hästar 50 kronor samt
å renar 5 kronor, allt per stycke.
Bill. till Rihsd. Frot. 1887. 5 Sami. 1 Afd. 1 Raft.
4
26
Bevillningsutskottets Betänkande N;o 1
I Tyskland uppbäres tull med följande belopp, för hästar 18 kro¬
nor, för tjurar och kor 8 kronor, för oxar 27 kronor, för ungnöt 5,4 0,
för kalfvar under sex veckor 2,7 0, för svin 5,4 0 och för får 90 öre,
allt för stycke. Frankrike har åsatt följande tullar: å hästar 21 kro¬
nor 60 öre, å föl 12,9 6, å oxar 10,8o, å kor och tjurar 5,7 6, å ungnöt
3,60, å kalfvar 1,08, å får 1,44 och å svin 2 kronor 16 öre. I Sverige
likasom i Norge och Danmark är införseln aflöfvande kreatur fri från tull,
Införseln till landet af lefvande kreatur har utgjort,
År 1875
11
11
11
11
11
11
11
11
11
V
11
1876
1877
1878
1879
1880
1881
1882
1883
1884
1885
1886
i rundt tal
hästar
975 st.
2,080 ,,
2,811 „
1,770 „
1,379 „
2,856 „
2,094 „
2,735 „
3,885 „
3,906 „
2,655 „
1,580 „
nötkreatur
|
får
|
|
svin
|
|
1,559
|
st.
|
431
|
st.
|
3,928
|
st.
|
2,616
|
11
|
544
|
11
|
3,507
|
11
|
1,039
|
11
|
210
|
11
|
5,167
|
11
|
2,202
|
11
|
200
|
11
|
4,650
|
11
|
2,215
|
v
|
324
|
11
|
4,295
|
11
|
2,173
|
ii
|
408
|
11
|
4,714
|
11
|
1,817
|
ii
|
99
|
v
|
3,459
|
11
|
2,691
|
ii
|
308
|
ii
|
4,239
|
11
|
4,059
|
ii
|
1,093
|
ii
|
6,269
|
11
|
3,827
|
ii
|
1,009
|
ii
|
9,339
|
11
|
3,670
|
ii
|
1,529
|
ii
|
7,074
|
11
|
1,380
|
ii
|
850
|
ii
|
8,800
|
11
|
Ensamt från Finland infördes:
År 1880 .
„ 1881 .
„ 1882.
„ 1883
1 88/L
|
hästar
|
|
nötkreatur
|
|
svin
|
|
1.
|
,088
|
st.
|
1,513
|
st.
|
4.
|
,659
|
St
|
1.
|
,046
|
11
|
1,239
|
il
|
3.
|
,358
|
11
|
1.
|
,462
|
11
|
1,688
|
11
|
4^
|
,172
|
11
|
2,
|
,208
|
11
|
2,842
|
11
|
Q.
|
,120
|
11
|
2
|
,345
|
11
|
2,886
|
11
|
9.
|
,251
|
11
|
Utförseln från landet af lefvande kreatur har uppgått till.
|
|
hästar
|
nötkreatur
|
får
|
|
svin
|
|
År
|
1875 ...............
|
........... 773 st.
|
20,263 st.
|
16,708
|
st.
|
13,051
|
st.
|
|
1876 ...............
|
............. 1,271 „
|
20,525 ,,
|
18,521
|
11
|
13,285
|
11
|
11
|
1877 ..............
|
............. 970 „
|
20,528 „
|
19,068
|
11
|
12,762
|
11
|
11
|
1878 .............
|
............. 1,322 „
|
31,884 „
|
24,321
|
11
|
20,761
|
11
|
11
|
1879 .............
|
............ 1,430 „
|
30,473 „
|
23,194
|
11
|
14,375
|
11
|
11
11
|
1880 ............
|
.......... 2,587 „
|
34,241 „
|
29,591
|
11
|
21,644
|
11
|
Bevillning sutskottets Betänkande N:o 1. 27
|
|
hästar
|
nötkreatur
|
får
|
|
svin
|
|
11
|
188 L ....................
|
.. 2,792 st.
|
19,006
|
st.
|
21,844
|
st.
|
24,341
|
st.
|
11
|
1882 ..........................
|
3,675 ,,
|
26,492
|
i:
|
29,104
|
n
|
26,212
|
yi
|
'i
|
1883 ........................
|
. 2.948 „
|
46,192
|
11
|
31,325
|
ii
|
28,084
|
11
|
’i
|
1884 ........................
|
. .'b 161 „
|
39,076
|
|
36,131
|
ii
|
50,167
|
11
|
11
|
1885 .........................
|
■ 1,746 „
|
28,584
|
v
|
27,377
|
n
|
32,225
|
11
|
11
|
1880 i rundt tal.....
|
. 1,760 „
|
25,000
|
11
|
30,250
|
ii
|
31,930
|
11
|
För landet i sin helhet torde tull å lefvande kreatur icke vara
af någon betydelse. Deremot kan ej nekas, att olägenhet af den starka
införseln från Finland yppat sig för den norrländske jordbrukaren; och
bestyrkes detta dels af den omständigheten, att yrkanden om tull å
lefvande kreatur endast framstälts af norrländske representanter, dels
af andra uttalanden från Norrland, som kommit till utskottets känne¬
dom. Om utskottet derföre anser sig kunna föreslå en tull å djur,
upphäfves ock derigenom den oegentlighet, som eljest skulle ligga deri,
att kött och fläsk blefve belagda med tull, under det att slagtdjuren
finge tullfritt införas.
Å andra sidan anser sig utskottet icke böra villfara Herr Wagenii
begäran, att utskottet skulle föreslå undantag från tull för afvelsdjur,
som af hushållningssällskap eller andra dylika föreningar införskrifvas.
Sådana afvelsdjur stå nemligen för det mesta i så höga pris, att den
ringa förhöjning deri, som genom tullen kunde åstadkommas, icke för-
tjenar det afseende, att något undantag för dylika afvelsdjur bör ifråga¬
komma.
Lika litet kan utskottet förorda Herr Wagenii förslag om olika
tullsatser å äldre och yngre hästar, hvilket efter utskottets förmenande
skulle föranleda åtskilliga praktiska svårigheter vid tullbehandlingen,
utan antager utskottet, som finner den föreslagna tullen för hästar af
50 kronor alltför hög, att en tull af 20 kronor för hvarje häst skulle
visa sig verksam för det afsedda ändamålet; hvarjemte utskottet för
sin egen del anser skäligt, att diföl, som åtfölja modren, icke borde med
särskild tull beläggas.
Hvad angår de föreslagna tullarna å öfriga lefvande kreatur, finner
utskottet olämpligt att göra skilnad mellan olika slag af nötkreatur,
utan anser dem vid införsel böra beläggas med en tull af 8 kronor för
stycke, hvarjemte utskottet antagit, att en tull å får och svin af respektive
1 och 5 kronor skulle blifva tillfyllestgörande. Men emedan gällande
författning medgifver egare af renhjordar att föra dem till bete än
inom än utom landets gräns, hvarigenom det skulle blifva omöjligt att
28
Bevillningsutskottets Betänkande JV:o 1.
uppbära någon tull för renar, som sålunda föras öfver gränsen, kan
utskottet icke tillstyrka, att tull åsättas dessa kreatur.
Med stöd af det anförda får utskottet hemställa,
15:o) att tull måtte åsättas följande lefvande
kreatur: hästar med 20 kronor, nötkreatur med 8
kronor, får med 1 krona och svin med 5 kronor;
att diföl, som åtfölja modren, förklaras få tull¬
fritt införas, äfvensom att å herr Lindhs motion,
i hvad den angår föreslagen tull å renar, icke
måtte fästas afseende.
Såsom ofvan är antydt och jemväl blifvit af eu del motionärer
påpekad t, ligger det stor vigt deruppå, att, om Riksdagen finner för
godt bifalla något eller några af de förslag om nya eller höjda tullar
å alster af jordbruksnäringen, utskottet nu framstält, Riksdagens beslut
måtte med första möjliga befordras till verkställighet. Under nämnda
förutsättning torde derföre befinnas lämpligt, att Riksdagen, i samman¬
hang med beslutets öfverlemnande, hos Kongl. Maj:t gör framställning
i sådant syfte.
Utskottet får således hemställa,
16:o) att, för den händelse tull åsättes flere eller
färre af de ofvan under n:is l:o)—15:o) omförmälda
artiklar, Riksdagen jemväl måtte besluta, att dessa
tullar skola, såsom tilläggsafgifter till nu gällande
tulltaxa jemväl innevarande år utgöras från den tid,
som af Kongl. Maj:t bestämmes, samt i skrifvelse till
Kongl. Maj:t, jemte öfverlemnande af sitt sålunda
fattade beslut, anhålla, det Kongl. Magt ville, så fort
ske kunde, förordna om beslutets trädande i kraft.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
29
II.
Jern-, stål- och metailtullar.
Förslag om tullar å härtill hänförliga artiklar förekomma i föl¬
jande motioner:
Inom Första Kammaren: n:o 22 af herr P. Reuterswärd m. fl. och
n:o 23 af herrar Stephens och af Buren, samt
Inom Andra Kammaren: n:o 78 af herr J. Eliasson, n:o 101 af
herr A. E. Petersson i Hamra, n:o 104 af herr J. örwall m. fl. och n:o
106 af herr C. BI. Lundström.
Såsom redan i det föregående blifvit anförd t, är utskottet lifligt
öfvertygadt om nödvändigheten af att med lämpliga tullar skydda den
för vårt land så vigtiga bergshandteringen och dermed sammanhän¬
gande näringar, och utskottet hade önskat, att kunna för Riksdagen
framlägga förslag till ett i detta hänseende fullt genomfördt, efter be-
hofvet noga afpassadt skyddstullsystem. Att utskottets arbete härpå,
efter livad i det följande kommer att visa sig, icke kunnat fullständigt
genomföras, är att söka i den med Frankrike den 30 december 1881
afslutade, till den 1 februari 1892 gällande handelstraktaten.
Att denna traktat, vid en omarbetning af tulltaxan, i syfte att
bereda skydd åt den svenska industrien, skulle lägga hinder i vägen för
åstadkommande af tullskydd åt vissa industrigrenar, insåg redan näst-
lidne års Riksdag. Till bevis härför tillåter sig utskottet att ur samma
Riksdags skrifvelse n:o 69 till Konungen angående tullbevillningen an¬
föra följande:
»Ofvannämnda traktat innehåller åtskilliga bestämmelser, hvilka
göra det omöjligt att i vår tulltaxa stadga lämpliga tullsatser för varor,
i afseende å hvilka vår inhemska industri icke utan fog synes kräfva
skydd mot utlandets konkurrens. Då emellertid i fråga om en del af
dessa artiklar, särskild! jernvägsskenor, maskinerier, redskap och verktyg
samt ångmaskiner och ångpannor, traktatens tariffbestämmelser icke för
Frankrike sjelft innebära afsevärdt gagn, samt å andra sidan Sverige ge¬
nom de yngre traktater, det ingått med Spanien och Portugal, beredt
Frankrike nya fördelar å den svenska marknaden, har det synts Riks¬
dagen, som borde man, i betraktande af innehållet i 18 artikeln af först¬
nämnda traktat, kunna med skäl förvänta, att en framställning hos
Frankrike om lättnader i traktatbestämmelserna angående nyss uppräk¬
nade artiklar skulle ega utsigt till framgång.
30
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
På grund af det sålunda anförda får Riksdagen anhålla, dels att
■ — — — —, samt dels att, med stöd af 18 artikeln i samma
traktat, Eders Kongl. Maj:t ville hos franska regeringen söka utverka
sådan ändring i traktatens bestämmelser, att den å fransk sida betin¬
gade tullfrihet för jern vägsskenor, maskinerier, redskap och verktyg samt
ångmaskiner och ångpannor måtte upphöra.»
Att denna framställning ej ledt till något resultat, inhemtas af
justitieombudsmannens embetsberättelse till nu församlade Riksdag. I
denna berättelse läses nemligen å sidan 78, att Kongl. Maj:t »förklarat
Riksdagens ifrågavarande skrifvelse, i hvad anginge upphörande af tull¬
frihet å jernvägsskenor, maskiner, redskap och verktyg samt ång-
maskinerier och ångpannor, då de från Frankrike införas, icke för när¬
varande till någon Kongl. Maj:ts åtgärd föranleda.»
Af skäl, som i det följande skola anföras, har utskottet funnit sig
böra tillstyrka Riksdagen att sätta tull å jern och stål jemte åtskilliga
andra för de mekaniska verkstäderna och gjuterierna erforderliga råäm¬
nen. Ehuru utskottet noga iakttagit att för alla dylika ämnen föreslå den
lägsta tullsats, som kan anses förenlig med det ändamål, densamma
skall afse, eller skydd åt den inhemska produktionen, torde det likväl
få antagas, att berörda tullsatser skola medföra någon höjning i priset
å dessa ämnen eller det material, de mekaniska verkstäderna och gjute¬
rierna för framställandet af sina produkter behöfva. Eu motvigt emot
det menliga inflytande eu prisstegring å råmaterielet skulle utöfva å
arbetet vid omförmälda verkstäder, är naturligen sättande af tull å dessa
verkstäders tillverkningar. Tullar härå kunna dock för närvarande, i
följd af ofta nämnda traktatbestämmelser, icke ifrågakomma i den om¬
fattning, som vore önskvärd. Men härigenom har i det tullsystem, hvars
hufvudsakligaste drag i föreliggande betänkande angifvas, uppstått en
oegentlighet.
Frågan om tullskydd för den inhemska industriens särskilda gre¬
nar måste utskottet bedöma ur synpunkten af det allmännas bästa. Och
då i vårt land de, hvilka frambringa sådana råämnen, äro till antalet
betydligt flera än de, hvilka förädla samma ämnen, har utskottet, vid
de olika intressenas vägande mot hvarandra, funnit verkstädernas in¬
tressen, såsom de mindre omfattande, i denna punkt böra vika. Till
denna utskottets uppfattning har en annan, yttre omständighet kraftigt
bidragit. 1 december månad år 1885 sammanträdde i Stockholm repre¬
sentanter för ett stort antal mekaniska verkstäder och gjuterier, belägna
inom olika delar af landet. Å detta möte blefvo alla ense derom, att
erhållandet af en ny tullagsstiftning, som gåfve skydd åt det inhemska
arbetet, vore eu så vigtig nationalangelägenhet, att, ehuru läggande
81
Bevillning sidskottets Betänkande N:o 1.
af tull å verkstädernas råmaterial nödvändigt skulle, så länge icke
deras tillverkningar vore skyddade, försvåra deras verksamhet, invänd¬
ningar emot tullar å samma material likväl från deras sida hvarken
borde eller kunde göras. Efter den 1 februari 1892 skulle ju för öfrig!
äfven alla deras tillverkningar kunna komma i åtnjutande af behöfligt
tullskydd.
Nyssnämnda möte tillsatte en komité af fem personer, hvilka
fingo i uppdrag att utarbeta förslag till ändringar i nu gällande tull¬
taxa. Detta förslag, som sedermera inlemnades till Kong]. Maj:t, ligger,
enligt hvad utskottet har sig bekant, till grund för de af herrar Reuter¬
swärd och Orwall m. fl., väckta motioner. Den s. k. kemiskt-tekniska
motionen, eller Herr A. E. Peterssons motion, som i allmänhet upptager
högre tullsatser än sistnämnda båda motioner, har jemväl tillkommit
genom samarbete emellan flere fackmän. Utom de till denna motion
hörande, till utskottet öfverlemnade, motiv har utskottet till sitt för¬
fogande haft det underdåniga utlåtande öfverdirektören m. m. K. Styffe,
efter nådig remiss till tekniska högskolan, afgifvit öfver ofvan omför-
mälda till Kongl. Maj:t ingifna förslag till ändringar i tulltaxan. Slut¬
ligen har utskottet sjelft satt sig i förbindelse med framstående fack¬
män, hvilka inför utskottet företrädt och meddelat upplysningar i åt¬
skilliga vigtiga punkter af hithörande ämnen.
Innan utskottet härefter öfvergår till de olika artiklarna under
denna hufvudafdelning, anser utskottet sig böra tillkännagifva, att ut¬
skottet i afseende å den ordning, i hvilken samma artiklar skola be¬
handlas, beslutit att, så vidt möjligt är, följa uppställningen i nu gällande
tulltaxa.
För de under n:o 231 i nu gällande tulltaxa upptagna artiklar
“tack- och barlast] ern samt skrot“, hvilka för närvarande äro tullfria,
föreslå: herrar Reuterswärd m. fl. och Orwall m. fl. en tullsats af 80
öre för 100 kilogram, herrar Stephens och afl Buren 1,8 öre pr kilogram,
herr A. E. Petersson 1 öre pr kilogram samt herr J. E. Eliasson 10
procent af införselvärdet.
Ur kommerskollegii berättelse angående Sveriges utrikes handel
och sjöfart år 1884 inhemtas, att af tackjern
Infördes: Utfördes:
År 1875 ..................... 17,924,180 kilogram, 48,742,912 kilogram,
„ 1876 ..................... 21,258,561 „ 26,487,421 „
Tackjern
m. m.
82
Bevillning sutskottets Betänkande N:o 1,
Infördes: ' Utfördes:
År
|
1877 ..................
|
.. 17,658,932
|
kilogram,
|
29,227,503
|
kilogram,
|
11
|
1878 ..................
|
.. 13,297,227
|
ii
|
27,993,593
|
11
|
11
|
1879 .................
|
... 11,313,738
|
ii
|
34,569,221
|
V
|
11
|
1880 ...................
|
.. 15,972,188
|
ii
|
6 l,58o,o 01
|
11
|
11
|
1881 ..................
|
.. 16,289,696
|
?i
|
55,468,805
|
11
|
11
|
1882 ...............
|
.. 17,443,362
|
ii
|
55,731,782
|
11
|
ii
|
1883 ...................
|
.. 21,890,209
|
ii
|
52,313,319
|
11
|
„ 1884 ..................
samt att af järnskrot
|
... 22,642,716
Infördes:
|
54,425,572
Utfördes
|
11
|
o
År
|
1875 .................
|
....... 626,222
|
kilogram,
|
2,919,677
|
kilogram,
|
ii
|
1876 ................
|
....... 775,126
|
11
|
3,586,834
|
11
|
ii
|
1877 .................
|
....... 813,340
|
11
|
5,240,847
|
ii
|
ii
|
1878 ................
|
....... 238,680
|
11
|
9,345,211
|
V
|
ii
|
1879 .................
|
....... 100,658
|
11
|
7,976,934
|
11
|
n
|
1880 ................
|
....... 635,701
|
11
|
9,403,786
|
11
|
ii
|
1881 ...............
|
....... 1,346,233
|
11
|
1,710,927
|
11
|
ii
|
1882 .................
|
...... 1,440,437
|
11
|
4,764,694
|
11
|
ii
|
1883 ..................
|
..... 840,850
|
11
|
5,508,829
|
11
|
n
|
1874 ..............
|
....... 3,845,18.1
|
11
|
6,399,624
|
V
|
Härjemte har utskottet åt för detsamma tillgängliga uppgifter
erfarit, att år 1885 infördes 21,981,991 kilogram tackjern och 4,060,739
kilogram skrot, samt att tackjern utfördes år 1885 med 47,527,000
kilogram och år 1886 med 58,312,000 kilogram.
I förutnämnda af öfverdirektören m. in. K. Styffe afgifna utlå¬
tande angående det af åtskilliga egare af och disponenter för mekaniska
verkstäder till Kongl. Maj:t öfverlemnade förslag till ändringar i nu
gällande tulltaxa, i hvilket förslag tull blifvit åsatt jemväl tackjern,
afstyrkes en sådan tull, under förmenande att tull å tackjern möjligen
skulle kunna vara till gagn för ett fåtal masugnsegare, men deremot
vore till skada för gjuterierna och de mekaniska verkstäderna. Denna
uppfattning kan utskottet icke till fullo dela.
Till en början finner sig utskottet föranlåtet att erinra, att det
icke endast är masugnsegarne — hvilka i alla händelser ej torde vara
så få — som skulle hafva nytta af tull å tackjern, utan jemväl hela
den arbetspersonal, som masugnarna direkt eller indirekt behöfva. Det
måste då förefalla egendomligt, om i ett tullsystem, hvilket på allt
sätt söker skydda det inhemska arbetet, den talrika mängd menniskor,
33
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
som tackjernstillverkningen sysselsätter, skulle sakna skydd för sin,
för vårt land så naturliga handtering, hvartill kommer, att denna
handtering genom skydd säkerligen skulle uppdrifvas och lemna till¬
fälle till arbete åt ännu flere landets innebyggare. Skulle emellertid
lagstiftaren, oaktadt han i denna punkt icke vore bunden af med främ¬
mande länder ingångna handelstraktater, likväl underlåta att belägga
tackjernet med tull, kunde orsaken dertill icke vara någon annan än
den, att tull å tackjern skulle i vissa afseenden medföra svårigheter
af så öfvervägande betydenhet i jemförelse med de fördelar, som deraf
vunnes, att man ansett tackjernet böra vara tullfritt. Såsom ofvan blifvit
nämndt, framhåller också öfverdirektören Styffe åtskilliga olägenheter,
Indika, enligt hans förmenande, skulle uppstå för gjuterierna och de
mekaniska verkstäderna genom införande af tull å tackjern.
Hvad gjuterierna beträffar, skulle den skada de körnare att lida
bestå deri, att, då landet producerar ej så obetydligt mindre gjuttackjern,
än det behöfver, tull å sådant jern skulle drifva upp priset derå.
Utskottet tror dock för sin del icke, att någon nämnvärd prisstegring
komrne att ega rum. Genom det skydd tullen bereder skulle nemligen,
enligt utskottets åsigt, tillverkning af tackjern för gjuteribehof blifva
mera lönande och följaktligen ökas. Antagligen blefve gjuterierna i
stånd att å den inländska marknaden fylla största delen af sina behof,
men samtidigt skulle helt säkert konkurrensen i tillverkningen inom
landet åstadkomma, att priset å gjuttackjern ej öfverstege det lägsta
belopp, hvartill dylikt jern kunde med fördel här tillverkas. Till vissa
slags gjutgods kan emellertid svenskt jern icke användas, utan måste
dertill tagas det mera lättflytande engelska. Men godtgörelse för ökade
utgifter för anskaffande af material kan beredas gjuterierna genom nå¬
got förhöjda tullar å deras fabrikat. Denna åtgärd är så mycket an¬
gelägnare, som, då utlandet genom sina tullar allt mer förhindrar in¬
förseln af våra tillverkningar, den inhemska marknadens bibehållande
åt oss sjelfva är af desto större vigt.
Med de mekaniska verkstäderna är förhållandet ett annat. I
deras tillverkningar ingår nemligen jemte gjuttackjern ej obetydligt
med smidestackjern, men priset härå kommer, då sådant jern ej hit
införes, icke att röna någon inverkan af tull å tackjern. Här för¬
utom bör beaktas, dels att för de mekaniska verkstäderna arbetskostna¬
den spela# eu relativt betydlig rol, dels ock att det ju icke är alla
deras artiklar, som genom handelstraktaten med Frankrike utestängas
från möjligheten att nu komma i åtnjutande af tullskydd. För öfrigt
hänvisar utskottet dertill, att såväl verkstädernas som gjuteriernas
Bill. till Riksd. Frot. 1887 5 Sami 1 Afd. 1 Häft.
o
Jern- och
stålgöten
m. m.
34 Bevillning sutskottets Betänkande N:o 1.
representanter förklarat sig villiga att underkasta sig en måttlig tull
å tackjern.
Af hvad utskottet såväl nu som förut i detta betänkande anfört
framgår, att utskottet funnit det vara nödvändigt att belägga tackjern
med tull. I fråga om storleken af den tullsats, som bör detsamma
åsättas, hafva emellertid samtliga motionärerna olika förslag. Herr
Eliasson föreslår för alla de till jern och stål hörande artiklar, hvilka
han önskar måtte med tull beläggas, 10 procent af införselvärdet.
Såsom regel uppställer vår nuvarande tulltaxa den grundsats, att tullen
bör beräknas efter de införda varornas vigt. För hithörande artiklar,
som redan nu äro belagda med tull, angifver taxan vigten såsom den
grund, efter hvilken tullen bör beräknas, och utskottet har icke funnit
skäl vara anfördt, som kan föranleda dertill, att en annan beräknings¬
grund bestämmes för de öfriga till samma hufvudafdelning hörande
artiklar, å hvilka utskottet nu föreslår Rikdagen att sätta tull. För
sin del har utskottet stannat vid den lägsta föreslagna vigttullen, eller
den af herrar Reuterswärd m. fl. och Örwall m. fl. förordade tullsatsen
af 80 öre pr 100 kilogram. Tackjern är i Belgien belagdt. med en tull
af 36 öre, i Tyskland med 90 öre, i Frankrike med 1 krona 44 öre
enligt den allmänna tariffen och 1 krona 8 öre enligt specialtariffen,
i Österrike med 1 krona 20 öre och i Spanien med 1 krona 80 öre
enligt allmänna och 1 krona 44 öre enligt specialtariffen, allt pr 100
kilogram.
På grund af det sålunda anförda hemställer utskottet,
/
17:o) att tack- och barlastjern samt skrot måtte
åsättas en tull af 80 öre för 100 kilogram.
Å jern- och stålgöten samt smältstycken, rubriken n:o 232 i tull¬
taxan, förordas följande tullsatser: af herrar Reuterswärd och örwall
m. fl. 1 krona 20 öre pr 100 kilogram, af herrar Stepliens och af Buren
3,4 öre pr kilogram, af herr A. E. Petersson 2 öre pr kilogram samt
af herr J. Eliasson 10 procent af införsel värdet.
Ehuru de statistiska uppgifterna icke gifva vid handen, att någon
synnerlig import af utländsk göt egt ruin, har det dock kommit till
utskottets vetskap, att under sistförflutna år sådana i jemförelsevis be¬
tydlig mängd i landet införts, hvarefter de här vidare bearbetats. För
Sveriges jernhandtering kan dock ett sådant tillvägagående icke vara
annat än till största skada. Våra jernprodukters begärlighet & den
utländska marknaden beror nemligen derpå, att konsumenterna äro
öfvertygade om den öfverlägsna beskaffenheten hos det använda mate-
85
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1
rialet. Men om utländska göten skulle i större mängd hit införas,
komnie det svenska jernets anseende utan tvifvel att falla. Snart nog
skulle det upptäckas, att härifrån utskeppadt jern icke längre besutte
de goda egenskaper man varit van att finna hos detsamma. Ja, redan
kännedomen derom, att vi tillverkade jernarbeten af ett annat, sämre,
material än vårt eget inhemska — och detta blefve ovilkorligen inom
kort kändt — skulle å den utländska marknaden väcka en allmän
misstro emot våra jern varor, och deras bästa rekommendation dermed
också vara förlorad.
För att förebygga sådant och för att bevara det svenska jernets
goda namn å den utländska marknaden har utskottet funnit tull å göten
och smältstycken nödvändig. På grund af upplysningar, som utskottet
erhållit af sakkunnige, har utskottet ansett den i herr P. Reuterswärds
med fleres motion föreslagna tullsats af 1 krona 20 öre för 100 kilo¬
gram vara för ändamålets vinnande otillräcklig, men utskottet kan å
andra sidan icke heller tillstyrka de af herrar Stephens och af Burén
samt af herr A. E. Petersson föreslagna högre tullsatserna om respek¬
tive 3 kronor 40 öre och 2 kronor pr 100 kilogram, utan får utskottet,
som i fråga om den af herr J. Eliasson förordade tullsats hänvisar till
hvad under nästföregående punkt yttrats, hos Riksdagen hemställa,
18:o) att jern- och stålgöten samt smältstycken
måtte åsättas en tull af 1 krona 60 öre för 10Ö kilo¬
gram.
I nu gällande tulltaxa hafva rubrikerna n:is 233, 234 och 235 Smidda eller
j i j i valsade stän-
toljande lydelse: ger m. m.
233 jernvägsskenor, mer eller mindre bearbetade, jemte tillhörande
skärjern, skarfbultar, muttrar och spik.................................... fria.
234 andra valsade eller smidda stänger, utan afseende på genom¬
skärningens form, balk-, hörn och annat till jernvägsskenor
ej hänförligt s. k. fagonjern inbegripet ................................. fria.
235 till rubriken n:r 233 ej hänförliga muttrar, skrufvar och
naglar om 12 mm. eller deröfver i diameter .......................... fria.
Med afseende å dessa artiklar föreslå herrar Reuterswärd in. fl.
och Örwall m. fl. följande tullsatser för 100 kilogram:
233 Balk-, hörn- och s. k. fagonjern, samt jernvägsskenor, mer
eller mindre bearbetade.............................................................
2: 50.
36
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
234 Andra valsade eller smidda stänger....................................... 2: io.
235 Skärjern, skarfbultar, rälsspik, muttrar, skrufvar och nag¬
lar om 12 mm. eller deröfver i diameter.............................. 6: —
Herrar Stephens och af Buren föreslå “för jern och stål i stänger
och knippor ordinära dimensioner11 5,7 öre pr kilogram och för “jern
och stål i stänger och knippor, platt, fyrkant och rundt 3 mm. i tjock¬
lek eller derunder41 6,7 öre pr kilogram. Herr A. E. Petersson före¬
slår för:
Jernvägsskenor, mer eller mindre bearbetade, jemte tillhörande syllar,
bottenplåtar, skärjern, skarfbultar, muttrar och spik ........ 0: 04.
T-, balk-, vinkel- och annat s. k. faqonjern utan afseende på genom¬
skärningens form, samt andra valsade eller smidda, gröfre
eller finare stänger, äfvensom valsad men ej dragen tråd 0: 04.
Till näst föregående ej hänförliga och ej särskildt specificerade
muttrar, skrufvar och naglar med 12 mm. eller deröfver i
diameter ......................................................................................... 0: 06.
allt kronor pr kilogram.
Slutligen förordar herr J. Eliasson en tull af 10 procent af in¬
förselvärdet.
Af stångjern, deri inräknadt band-, bult-, platt- galler-, knipp¬
jern,
Infördes: Utfördes:
År 1875 ........................ 6,681,854 kilogram. 130,440,011 kilogram
1876 ............
|
............ 6,919,812
|
11
|
122,690,834
|
1877 ...........
|
........... 5,805,859
|
11
|
142,720,755
|
1878 ...........
|
............ 3,570,766
|
11
|
147,074,766
|
1879 ............
|
............ 3,674,080
|
11
|
152,099,037
|
1880 ...........
|
........... 5,285,820
|
11
|
179,930,846
|
1881 ...........
|
.......... 7,610,635
|
11
|
188,558,118
|
1882 ..........
|
........... 6,959,962
|
11
|
207,893,145
|
1883 ...........
|
............ 8,051,172
|
)1
|
194,870,338
|
1884 ............
|
............ 9,183,857
|
11
|
197,103,992
|
1885 ............
|
............ 10,395,907
|
11
|
184,157,000
|
t
Såsom häraf synes, har visserligen utförseln under alla dessa år
varit mångdubbelt större än införseln, men då det jern, som hit infö¬
res, är af mycket sämre beskaffenhet än vårt eget, är en måttlig tull
derå önskvärd icke blott för vår jernhandtering, utan äfven för flera
andra näringar, som behöfva redskap och verktyg m. m. af godt jern
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 37
eller stål, samt kan för andra yrken, åtminstone icke i någon afsevärd
mån, vara ofördelaktig.
I åtskilliga främmande länder är tullen å valsade eller smidda
stänger af jern eller stål:
i Danmark .......................................................... per kilogram 1 öre
„ Tyskland ........................................................,..... „ 2,2 „
,, Ryssland, då tjockleken uppgår till 1 eng.
tum eller deröfver ..................................... „ 7 ,,
då tjockleken är mindre................................ „ 19,2 „
„ Frankrike .......................................................... ,, 3,5 å 6,5 „
,, Spanien: från Sverige och Norge............... ,, 6,2 „
endera staten................................... ,, 9,3 „
,, Italien: för jern ............................................... „ 3,3 å 5,7 „
för stål ............................................... „ 7,2 „
,, 0sterrike-Ungern.............................................. „ 4, i å 5,2 „
„ Nordamerikas förenta stater:
för all götmetall, af värdet 45 procent
hårdfärskadt träkolsjern ........................... ,, 8,2 „
för annat jern och stål............................. „ 6, 7 å 10 ,,
men för de flesta sorter dock ej under 35 procent af värdet.
Till och med Belgien, med hvilket. land icke ens England för
vissa jernsorter kan täfla i prisbillighet, har å stångjern en tull af
0,7 2 öre pr kilogram.
Hvad angår jernvägsskenor, vill utskottet erinra, att sådana enligt
handelstraktaten med Frankrike få tullfritt hit införas. Utskottet lärer
således icke kunna föreslå tull derå.
Härefter får utskottet tillkännagifva, att utskottet, med afseende
å det jemförelsevis ringa arbete, som erfordras å artiklarne skarfjern,
skarfbultar och muttrar för jernvägsbehof samt rälsspik, icke funnit
någon anledning att för dessa artiklar tillstyrka en så hög tullsats som
6 kronor pr 100 kilogram.
Utskottet har vidare ansett, att bottenplåtar och syllar lämpligen
kunde hänföras hit och med öfriga under n:is 233 och 234 i tulltaxan
omförmälda artiklar, utom jernvägsskenor, sammanslås till en rubrik,
hvars tullsats utskottet jemkat till 2 kronor 50 öre för 100 kilogram.
Beträffande slutligen de under n:o 235 i tulltaxan upptagna artik¬
lar är det klart att utskottet icke kan underlåta att föreslå deras be¬
läggande med tull, då utskottet förut tillstyrkt Riksdagen att sätta tull
å det material, hvaraf de tillverkas. En tull af 2 kronor 50 öre för
100 kilogram är emellertid för låg, emedan nu ifrågavarande artiklar
38
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
kräfva betydligt mera arbete och omsorg vid tillverkningen än de
närmast här ofvan berörda. Utskottet har derför bestämt sig för den
af såväl herr Reuterswärd m. fl. och Orwall m. fl. som herr A. E.
Petersson förordade tullsatsen 6 kronor för 100 kilogram.
På grund af det sålunda anförda hemställer utskottet:
19:o) att Riksdagen måtte förklara, att jernvägs-
skenor, mer eller mindre bearbetade, fortfarande skola
vara tullfria;
20:o) att andra valsade eller smidda stänger,
utan afseende på genomskärningens form, balk-, hörn-
och annat till jernvägsskenor ej hänförligt s. k. fagon-
jern inbegripet, äfvensom bottenplåtar, syllar, skarf-
jern och skarfbultar med muttrar för jernvägar samt
rälsspik måtte åsättas en tull af 2 kronor 50 öre för
100 kilogram; samt
21:o) att till nästföregående nummer ej hänförliga
och ej särskildt specificerade muttrar, skrufvar och
naglar med 12 mm. eller deröfver i diameter måtte
åsättas en tull af 6 kronor för 100 kilogram.
Enligt nu gällande tulltaxa äro valsade eller smidda plåtar, med
eller utan öfverdrag af zink, tenn eller bly, samt utan vidare bearbetning
än att de äro böjda eller med hål försedda äfvensom plåtar af 3 mm.
tjocklek eller deröfver, mer eller mindre bearbetade, samt andra ämnen
för vidare bearbetning fria från tull. Herrar Reuterswärd m. fl. och
Orwall m. fl. föreslå följande tullsatser:
Valsade eller smidda plåtar, ej specificerade, utan öfverdrag af zink,
tenn, koppar, bly eller annan metall eller fernissa samt utan vi¬
dare bearbetning än att de äro böjda eller med hål försedda 3: 5 0.
Broar och delar dertill, takstolar och dermed jemförlig! arbete... 4: 50.
Valsade eller smidda plåtar, polerade, slipade, fernissade, lacke¬
rade eller öfverdragna med koppar, tenn, zink, bly eller an¬
nan oädel metall ............................................................................. 6: —
allt för 100 kilogram. Herrar Stephens och afl Buren förorda å jern¬
plåt af mer än 3 mm. i tjocklek 7 öre; af 3 mm. i tjocklek och
derunder 10 öre; öfverdragen med zink, tenn eller bly 12 öre; samt
å förtent jernplåt eller bleckplåt 12 öre, allt pr kilogram. Herr A. E.
Petersson föreslår följande tullar:
39
Bevillning sut skott et s Betänkande N:o 1,
Valsade eller smidda plåtar utan öfverdrag af annan metall eller fer¬
nissa samt utan vidare bearbetning än att de äro klippta, böjda
eller med bål försedda:
med 3 mm. tjocklek och derutöfver....................................... 0: 04.
med mindre tjocklek än 3 mm.............................................. 0: 05.
Valsade eller smidda plåtar, slipade, fernissade eller öfverdragna
med annan oädel metall än nickel.............................................. 0: 06.
allt kronor pr kilogram; hvarjemte herr J. Eliasson å ifrågavarande artik¬
lar påyrkar en tullsats, som motsvarar 10 procent af värdet.
Införseln af plåtar utgjorde:
|
|
oförtenta:
|
|
förtenta:
|
|
År
|
1875 ......................................................
|
3,185,392 kg.
|
950,767
|
kg.
|
? ?
|
1876 -....................................................
|
2,191,989
|
11
|
1,333,081
|
|
11
|
1877 .....................................................
|
2,479,638
|
11
|
1,083,774
|
|
11
|
1878 ...................................................
|
2,170,566
|
11
|
946,517
|
|
11
|
1879 .....................................................
|
2,165,762
|
11
|
1,066,813
|
|
11
|
1880 ......................................................
|
3,079,548
|
11
|
1,369,382
|
|
11•
|
1881 .................................................
|
6,139,492
|
11
|
1,546,041
|
|
11
|
1882 .....................................................
|
5,247,945
|
11
|
1,224,812
|
|
11
|
1883 .....................................................
|
6,021,140
|
11
|
1,732,441
|
|
11
|
1884 .......................................................
|
4,530,559
|
11
|
1,854,563
|
|
n
|
1885 ........................................................
|
tillsammans
|
6,207,090
|
kg.
|
|
Utförseln har samtidigt utgjort:
|
|
|
|
|
Q
År
|
1875 .....................................................
|
|
|
784,860
|
kg.
|
11
|
1876 ........................................................
|
|
|
1,278,714
|
11
|
11
|
1877 .........................................................
|
|
|
942,521
|
11
|
|
1878 .......................................................
|
|
|
924,838
|
|
11
|
1879 .........................................................
|
|
|
2,055,412
|
11
|
11
|
1880 ........................................................
|
|
|
2,208,015
|
11
|
11
|
1881 ......................................................
|
|
|
2,380,601
|
V)
|
11
|
1882 .......................................................
|
|
|
2,276,357
|
11
|
|
1883 .........................................................
|
|
|
2,430,345
|
|
11
|
1884 ........................................................
|
|
|
2,415,655
|
V
11
|
11
|
1885 ........................................................
|
|
|
3,350,000
|
11
|
11
|
1886 ........................................................
|
|
|
3,198,000
|
11
|
Ur öfverdirektören Styffes förenämnda utlåtande anför utskottet
här följande:
40
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
“Konkurrensen med utlandet i jern- och stålplåt har härstädes de
sista åren betydligt ökats, och importerad plåt har stundom här sålts
till vida lägre pris än i produktionslandet. Enär till plåt i allmänhet
fordras ett godt material, och vi flerestädes hafva tillgång å riklig
vattenkraft för valsverks drifvande, synes plåttillverkning för oss vara
en lämplig industrigren, samt eu tull å plåt ej mindre hos oss än i
andra jernproducerande länder berättigad, isynnerhet för att skydda
oss emot en så onaturlig konkurrens, som ofvan omförmäldes. Enär
emellertid tjockare utländsk plåt, som i allmänhet är mycket billigare
än svensk af samma dimensioner och till åtskilliga ändamål här kan
med fördel användas, synes böra med lägre tull än tunnare beläggas,
samt förtent och forzinkad plåt har mycket högre värde, än plåt som
med sådant öfverdrag icke är försedd, har jag föreslagit att dela den
nuvarande rubriken för plåt i 3:ne afdelningar. Det i slutet al samma
rubrik nu befintliga tillägget »äfvensom plåtar af 3 mm. tjocklek
eller deröfver, mer eller mindre bearbetade, samt andra ämnen för vi¬
dare bearbetning)) har jag dessutom uteslutit, emedan det synts mig
allt för obestämdt och lätt kunna föranleda missförstånd.
Å plåt, som icke är öfverdragen med annan metall, eller hvarå
icke annan ytbetäckning blifvit afsigtligt anbragt, samt derför ock
plägar benämnas Dsvartplåt»,
|
hafva nedannämnda länder
|
vidstående
|
tullsatser:
|
|
|
|
|
|
|
Danmark......................................
|
......................... per
|
kilogram
|
|
1
|
öre.
|
Tyskland.......................................
|
•;.................... 11
|
11
|
|
|
2,7
|
11
|
Ryssland, om tjockleken uppgår
|
till 1 engelsk
|
|
|
|
|
|
tum eller derutöfver ........
|
....................... ii
|
11
|
|
|
7
|
11
|
om tjockleken är mindre..
|
........................ ii
|
11
|
|
|
19,2
|
11
|
Belgien............................................
|
........................ ii
|
V
|
|
|
0,7
|
11
|
Frankrike för jernplåt ..............
|
......................... ii
|
11
|
5
|
å
|
7,9
|
11
|
„ „ stålplåt ................
|
......................... ii
|
11
|
6,5
|
å
|
11,9
|
V
|
Spanien..........................................
|
......................... ii
|
11
|
4,7 å
|
9,3
|
11
|
Italien, för jernplåt .....................
|
......................... ii
|
11
|
3,3
|
å
|
5,7
|
11
|
„ „ stålplåt .....................
|
......................... ii
|
11
|
|
|
7,2
|
11
|
Österrike-Ungern ........................
|
......................... ii
|
11
|
6
|
å
|
7,5
|
11
|
Nordamerikas förenta stater......
|
........................ ii
|
11
|
10,4
|
å
|
12,5
|
11
|
eller för plåt, som är under 0,11 sv. dec.liniers tjocklek, 30 °|0 å värdet.
Å förtent eller forzinkad plåt är tullen i främmande länder mer¬
endels mycket högre än å »svartplåt», samt är t. ex. i Danmark 4,2,
i Tyskland 4,4, i Frankrike 8,6 å 9,4,, i Ryssland 24,5 o. s. v., allt
ören per kilogram.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 41
Inom vårt land finnes för närvarande visserligen på några ställen
tillverkning af förtenta plåtkärl, men icke af förtent plåt, ehuru sådan
i forna tider här egde rum. Enär vi för tillverkning af förtent plåt
hafva det bästa material och i allmänhet lägre arbetslöner än England,
som deraf nu har den största tillverkningen, samt behofvet af sådan
plåt i vårt land numera så stigit, att årliga importen deraf i värde
uppskattas till omkring 1 million kronor, synes nämnda tillverkning
för oss vara naturlig och dess återupptagande önskvärd. Inöfvandet
af en erforderlig arbetarestam och förskaffandet af en tillräckligt stor
marknad är emellertid förenadt med både tidsutdrägt och uppoffringar,
och som konkurrensen med England är ganska svår, isynnerhet sedan
man börjat att der, äfven till de bättre sorterna förtent plåt, använda
götmetall, i stället för härdfärskadt jern, anser jag icke sannolikt, att
ifrågavarande tillverkning här nu skall kunna uppstå utan ett någor¬
lunda verksamt tullskydd, åtminstone under de första åren, och med
hänsyn till vigten för vårt land att erhålla en sådan tillverkning, har
jag för förtent plåt nu föreslagit en tull af 5 öre per kg.»
Utskottet, som i allo instämmer i detta yttrande, har dock ansett
den föreslagna tullsatsen å förtent plåt af 5 öre pr kilogram något för
låg och för sin del gillat den af herrar Reuterswärd m. fl. och A. E.
Petersson förordade tullsatsen af 6 öre pr kilogram.
I anledning häraf hemställer utskottet,
22:o) att rubriken n:o 236 i tulltaxan måtte
erhålla följande lydelse:
valsade eller smidda plåtar, äfven om de äro
klippta, böjda, med hål försedda eller hafva kanterna
uppvikta:
utan slipning eller polering och utan öfver¬
drag af annan metall eller annan å dem anbragt
ytbetäckning:
af 3 mm. tjocklek och deröfver ............ 3 kr.
af mindre tjocklek...................................... 4 ,,
slipade, polerade, fernissade, lackerade,
förzinkade, förtenta, eller med annan
oädel metall öfverdragna.............................. 6 ,,
allt för 100 kilogram räknadt,
Å ankare, draggar, kettingstoppare, kettingkrokar, raderjern och skepps-
knan, hvilka artiklar, n:o 237 i tulltaxan, nu äro från tull fria, föreslå
Bih. till Riksd. Prof. 1887. 5 Sami. 1 Afd. 1 Raft. 6
Ankaren
7ii. m.
I
Kettingar
m. in.
42 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
herrar Reuterswärd rn. fl. och Örwall rn. fl. en tull af 4 kronor pr 100
kilogram, herr A. E. Petersson eu tull af 5 öre pr kilogram samt herr
J. Eliasson 10 procent af införselvärdet.
Då utskottet tillstyrkt Riksdagen att belägga råvaran med tull,
samt ifrågavarande artiklar på ett framstående sätt tillverkas inom lan¬
det, men tillverkningen deraf för närvarande lider under trycket af en
stark utländsk konkurrens, måste denna tillverkning anses i hög grad för¬
tjent af tullskydd. Och har utskottet, med hänsyn till de föreslagna jern-
tullarne och den omständigheten att dessa artiklar vid tillverkningen
fordra mera arbete än plåt, funnit 4 kronor för 100 kilogram vara en
lämplig tullsats.
Utskottet får derför hemställa,
23:o) att ankare, draggar, kettingstoppare, ket-
tingkrokar, raderjern och skeppsknän måtte åsättas
en tull af 4 kronor för 100 kilogram.
Enligt nuvarande tulltaxa äro kettingar och kedjor, hvari länkjernet
har en diameter af 6 mm. eller deröfver, liksom öfriga under n:o 237
i taxan upptagna artiklar, tullfria, hvaremot, under n:o 238 omförmälda,
kedjor med länkjernet under 6 mm. diameter draga en tull af 10 öre pr
kilogram.
Herrar Reuterswärd, m. fl. och Örwall m. fl. föreslå i sina oftanämnda
motioner för kettingar och kedjor, hvari länkjernet har en diameter:
under 13 mm. 10 kronor, från 13 mm. till 25 mm. 7 kronor samt af
25 mm. och deröfver 3 kronor 50 öre allt pr 100 kilogram. Herrar
Stephens och af Buren förorda för kettingar och kedjor, hvari länkjer¬
net har en diameter: af 6 mm. eller deröfver 7 öre; änder 6 mm. 15
öre; öfverdragna med zink, tenn eller bly 17 öre, allt pr kilogram.
Herr A. E. Petersson föreslår för kettingar och kedjor med länkjer-
nets diameter 6 mm. och derutöfver 5 öre pr kilogram och för ked¬
jor med länkjernets diameter under 6 mm. 10 öre pr gilogram. Slut¬
ligen påyrkar herr J. Eliasson en tull af 10 procent af värdet å kettin¬
gar och kedjor, hvari länkjernet har en diameter af 6 mm. eller der¬
öfver.
Med åberopande af hvad utskottet anfört till förmån för tull å an¬
karen m. m., får utskottet tillstyrka Riksdagen att med tull belägga
jemväl sådana kettingar, som nu äro tullfria. Vid öfvervägande af
lämpligaste sättet för tullens bestämmande har utskottet funnit den af
herr Reuterswärd m. fl. föreslagna minsta dimension, som dervid bör
komma i betraktande, eller kettingar och kedjor med 13 mm. diameter,
43
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
vara för stor. Utskottet vill för sin del bibehålla den i nu gällande
tulltaxa i sådant afseende bestämda dimensionen af 6 mm. diameter å
länkjernet. Deremot tillstyrker utskottet i öfverensstämmelse med sist¬
nämnda motion, att tre olika tullsatser införas, afsedda för hithörande
artiklar af olika groflek;. Och hemställer utskottet,
24:o) att kedjor och kettingar måtte åsättas föl¬
jande tullsatser, nemligen: sådana med länkjernets
diameter under 6 mm. 10 kronor; med d:o från och
och med 6 till 25 mm. 7 kronor och med d:o 25 mm.
och deröfver 3 kronor 50 öre, allt för 100 kilogram.
Artikeln n:o 239 i tulltaxan spik af 45 mm. längd eller deröfver är sPlk
belagd med eu tull af 3-öre pr kilogram och n:o 240 spik af mindre
längd än 45 mm. samt nubb och trådstift med en tull af 15 öre pr kilo¬
gram. Härjemte drager artikeln n:o 241 skostift en tull af 7 öre och
artikeln n:o 242 knappar af 15 öre pr kilogram.
Herr Reuterswärd m. fl. och herr Örwall m. fl. föreslå härför dessa
tullsatser: spik af 45 mm. längd och deröfver samt nitnaglar 4 kronor
pr 100 kilogram och för spik, kortare än 45 mm. samt nubb, tråd¬
stift, skostift och knappar 15 kronor pr 100 kilogram. Herrar Stephens
och af Buren förorda för spik: af 45 mm. längd eller deröfver 7 öre;
under 45 mm. längd samt för nubb och stift 15 öre och för spik öfver-
dragen med zink, tenn eller bly 17 öre, allt pr kilogram. Slutligen
påyrkar herr A. E. Petersson i Hamra en tull för spik med 45 mm.
längd och derutöfver 5 öre och för sådan med mindre längd än 45
mm. samt nubb, trådstift, skostift och knappar 20 öre, allt pr kilogram.
Hvad först angår de af herrar- Reuterswärd m. fl. och Örwall
m. fl. omnämnda nitnaglarne, vill utskottet påpeka, att de redan blifvit
behandlade i sammanhang med muttrar och skrufvar i allmänhet. Tull¬
satsen å den mindre spiken i nu gällande tulltaxa synes utskottet till¬
räcklig, likaså tullen å nubb, trådstift och knappar. Deremot har ut¬
skottet ansett skostift böra sammanföras med sistnämnda artiklar och
draga lika tull med dessa, hvarjemte utskottet funnit tullen å den längre
spiken lämpligen kunna 'höjas från 3 till 4 öre pr kilogram.
Särskildt anmärker dock utskottet, att hvilken tull som helst på
spik blir illusorisk, så länge den s. k. mellanrikslagen har gällande
kraft, ty nästan hela spikimporten sker från Norge. Af 1884 års spik-
import-, som utgjorde mellan 2 och 3 millioner kilogram, kommo t. ex.
1,918,265 kilogram från Norge, hvilket förhållande åter beror derpå,
Lås- och trä-
skrufvar.
44 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
att spiken i Norge beredes af så billigt engelskt jern, att af svenskt
jern framstäld spik icke dermed kan täfla i pris.
På grund af hvad utskottet i denna punkt anfört hemställes,
25:o) att spik af 45 mm. längd och deröfver
måtte åsättas en tull af 4 öre pr kilogram samt spik
af mindre längd än 45 mm. äfvensom nubb, trådstift,
skostift och knappar en tull af 15 öre pr kilogram.
I sina föreliggande motioner hemställa herrar Reuterswärd in. fl.
och örwall in. fl. om en tull å trä-, lås- och trådskrufvar af 15 öre pr
kilogram. Herr A. E. Petersson i Hamra och herr C. II. Lundström,
motionen n:o 106 i Andra Kammaren, föreslå å s. k. lås- och träskruf-
var, när de hafva en längd af 75 mm. och deröfver en tull af 20 öre
pr kilogram, och när de äro af mindre än 75 mm. längd en tull af
30 öre, likaledes pr kilogram.
Hittills hafva ifrågavarande skrufvar, för så vidt de icke kommit
under n:o 235 i tulltaxan — jemför ofvan — och sålunda varit tull¬
fria, tullbehandlats under rubriken n:o 251 »jern och stål: andra slag»
samt dragit en tull af 15 öre pr kilogram. Hvad den af herrar Reuter¬
swärd m. fl. och Örwall m. fl. omförmälda artikeln trådskruf beträffar,
torde densamma såsom en något simplare och billigare vara fortfarande
böra draga sistnämnda tullsats och följaktligen icke behöfva i tulltaxan
särskildt omnämnas.
För artikeln lås- och träskruf finner utskottet deremot en höjning
i tullen vara nödvändig. Och åberopar utskottet till skäl härför föl¬
jande i motiven till herr A. E. Peterssons motion gjorda fram¬
ställning:
»När Uddeholms aktiebolag 1882 uppgjorde planen för sitt nya
verk för träskrufvars framställande, var priset för medeldimensionen af
de utländska träskrufvar, som då uteslutande användes här i landet,
60 öre pr gross; men när Uddeholmsfabriken 1885 utsände sin vara
i marknaden, sänkte det engelska hus, som inom denna branche dit¬
tills beherskat den svenska marknaden, priset till 30 öre, hvilket
för Uddeholms årstillverkning af 150,000 gross gör en minskad in¬
komst af 45,000 kronor. Till följd häraf har också den nya fabriken,
som i anläggning kostat vid pass 100,000 kronor, trots de i tekniskt
hänseende tillfredsställande resultaten, hittills gått med högst betydlig
förlust, i det att den ej ens på långt när fått sjelfva arbetskostnaderna
betäckta. Skulle nu någon tro att den nämnda prisnedsättniögen är
en följd af de dåliga tiderna i allmänhet, så är detta ett fullkomligt
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 45
misstag; skälet är det i dylika fall vanliga eller att de stora utländska
fabrikerna, när det gäller att i andra länder bibehålla en gammal mark¬
nad, utbjuda sina varor till pris, som långt understiga deras tillverk¬
ningsvärden. Så säljer t. ex. för närvarande ifrågavarande engelska
fabrik sina träskrufvar med 1| tums längd och derunder i Göteborg
till pris, som trots frakten dit och en tull af 15 öre pr kilogram, dock
understiger dem, till hvilka samma skrufva!- säljas i England. Menin¬
gen härmed är naturligtvis att på detta sätt i sin linda qväfva den
svenska tillverkningen af träskrufvar för att sedan återgå till de gamla
prisen.
Den nu gällande tullen å träskrufvar (15 öre pr kg.) verkar visser¬
ligen skyddande för den gröfre skrufven, men är redan otillräcklig för
de ordinära groflekarne och än mer för de fina. För att inse detta
torde endast behöfva omnämnas, att en gross 4-tums skrufvar väger
4,2 kg. och således drager en tull af 63 öre, under det att en gross
^ tums skrufvar blott väger 0,1 kg. och således drager eu tull af en¬
dast 1,5 öre. Det är också derför, som här pr kilogram för träskruf¬
var med större längd än 75 mm. föreslås en tull af 20 öre och för
mindre träskrufvar 30 öre.»
På grund häraf får utskottet hemställa,
26:o) att en införseltull af 20 öre pr kilogram
måtte åsättas lås- oöh träskruf af 75 mm. längd och
deröfver samt af 30 öre pr kilogram å dylik skruf af
mindre än 75 mm. längd.
För gjutgods af jern och stål upptager vår nuvarande tulltaxa
följande tullsatser:
Taxa
n:o
|
|
Pr
|
Kr.
|
ö.
|
243.
|
Gjutna balkar, kolonner, lyktstolpar, staketer,
grafvårdar, eldstadsroster, hällar, lod och
vigter.............................................
|
1 kg.
))
|
|
1
|
244.
|
spisar, ugnar och kaminer, samt gjutna, icke
emaljerade, glacerade eller förtenta grytor,
pannor och mortlar samt krubbor..........
|
|
2
|
245.
|
bord, soffor, stolar, fotskrapor, spottlådor, port-
och dörrfyllningar, lyktarmar, press- och
|
|
|
|
Gjutgods.
46
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1,
Taxa
n:o
|
|
Pr
|
Kr.
|
ö.
|
|
strykjern, samt alla ej specificerade gjutna
artiklar, som äro emaljerade, glaserade eller
förtenta................. .................................................
|
1 kg-
|
|
8
|
246.
|
kopiepressar, eldredskaps- och paraplyställ,
blomsterställningar, kaffe- och köttqvarnar,
fruktskalnings- och andra dylika för hus-
hållsbehof afsedda maskiner.............................
|
))
|
|
15
|
247.
|
finare ej specificeradt gjutgods, såsom blom¬
stervaser, byster, fruktskålar, korgar, lampor,
ljuskronor, ljusstakar, medaljonger, pappers-
hållare, presenterbrickor, skrifdon, tänd-
sticks- och urställ med flera likartade, ej till
bijouteri var or hänförliga artiklar.....................
|
|
|
25
|
Å hithörande artiklar föreslå Herrar Reuterswärd m. fl. och
Örwall m. fl. nedan stående tullsatser.
Taxa
n:o
|
|
Pr
|
Kr.
|
ö.
|
243.
|
Gjutna rör, balkar, kolonner, lyktstolpar, staket,
grafvårdar, eldstadsroster, hällar, lod och
vigter samt gjutna, ej bearbetade delar till:
ång- och andra maskiner af alla slag samt
till ångpannor, åkdon och redskap ...............
|
100 kg.
|
2
|
|
244.
|
spisar, ugnar, kaminer samt gjutna, icke emal¬
jerade, glaserade eller förtenta grytor, pan¬
nor och mortlar samt krabbor ......................
|
»
|
4
|
|
245.
|
Bord, soffor, stolar, fotskrapor, spottlådor, port-
och dörrfyllningar, lyktarmar, press- och
strykjern samt alla ej specificerade gjutna
artiklar, som ej äro emaljerade, glacerade
eller förtenta .....................................................
|
»
|
10
|
|
246.
|
kopiepressar, eldredskaps- och paraplyställ,
blomsterställningar, kaffe- och köttqvarnar,
fruktskalnings- och andra dylika för hus-
hållsbehof afsedda maskiner............................
|
»
|
20
|
|
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
47
Taxa
n:o £
|
|
Pr
|
Kr.
|
Ö.
|
247.
|
finare ej specificeradt gjutgods, såsom blomster¬
vaser, byster, fruktskålar, korgar, lampor,
ljuskronor, ljusstakar, medaljonger, pappers-
hållare, presenterbrickor, skrifdon, tändsticks-
och urställ med flere likartade , ej till bijou¬
terivaror hänförliga artiklar.............................
|
100 kg.
|
30
|
|
Herrar Stephens och af Buren föreslå för:
Gjutgods, såsom balkar, kolonner, eldstadsroster, lyktstolpar,
staketer, grafvårdar, hällar, lod och vigter ......... 6 öre
» spisar, ugnar och kaminer samt gjutna, icke emal-
jerade, glacerade eller förtenta, grytor, pannor,
mortlar, krabbor, bord, soffor, stolar, fotskrapare,
spottlådor, port- och dörrfyllningar, lyktarmar,
press- och strykjern, rör och hjulbössor samt alla
ej specificerade gjutna artiklar ............................... 10 »
» emaljerade, glacerade, förtenta, galvaniserade och
förkopprade artiklar ....................................................
allt per kilogram.
25 »
48
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Herr A. E. Peterssons yrkanden i denna del äro:
|
|
Tullsatser
|
|
|
gällande
|
föreslagna
|
|
proc.
af
värdet
|
kronor
|
proc.
|
kronor
|
|
per kilo
|
dl
värdet
|
per kilo
|
Af tackjern gjutna rör, balkar, kolonner,
lyktstolpar, staket, eldstadsroster, hällar,
lod och vigter, samt annat efter gjutnin-
gen ej hearbetadt och ej specificeradt tack-
jernsgjutgods, som per stycke väger minst
20 kilo .............................................................
|
|
|
|
0,0 2
|
Af tackjern gjutna spislag ugnar, kaminer
' och grafvårdar samt ej ens delvis hvarken
blankpolerade, emaljerade, glaserade eller
med någon metall öfverdragna grytor,
pannor, mortlar och krubbor ........................
|
|
|
|
0,0 5
|
Bord, soffor, stolar, fotskrapor, spottlådor,
port- och dörrfyllnader, lyktarmar, press-
och strykjern, äfvensom mer eller mindre
blankslipade emaljerade, glaserade eller
med annan oädel metall än nickel öfver¬
dragna, gjutna grytor, pannor, mortlar och
krubbor samt andra af tackjern gjutna, ej
specificerade artiklar........................................
|
|
|
1
|
0,10
|
Kopiepressar, eldredskaps-, paraply- och kapp¬
ställningar, trädgårdsurnor, kaffe- och kött-
qvarnar, fruktskalnings- och andra dylika
för hushållsbehof afsedda maskiner äfven
i förbindelse med något trä........................
|
|
|
|
0,2 0
|
Finare, ej specifieradt tackjernsgjutgods, så¬
som blomstervaser, byster, fruktskålar, kor¬
gar, lampor, ljuskronor, ljusstakar, medal¬
jonger, pappershållare, presenterbrickor,
skrifdon, tändsticksställ och urställ m. fl.
likartade ej till bijouteri varor hänförliga
artiklar ................................................................
|
|
|
|
0,30
|
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 49
I enlighet med hvad utskottet i fråga om tackjernets beläggande
med tull yttrat angående det inflytande, en sådan tull kunde antagas
komma att utöfva å de inom landet befintliga gjuteriernas verksamhet,
till hvilken framställning utskottet anser sig nu endast behöfva hän¬
visa, får utskottet föreslå förhöjning af samtliga nu gällande tullsatser
för gjutgods.
Beträffande den i motionerna omförmälda artikeln gjutna rör, er¬
inrar utskottet, att, då alla rör hänföras till maskinerier eller redskap,
och sådana enligt handelstraktaten med Frankrike äro tullfria, utskottet
följaktligen varit förhindradt att föreslå tull å nämnda artikel.
Med afseende å rubriken N:o 245 hemställer utskottet om det till-
lägg till densamma, att den kommer att omfatta jemväl sådana ej speci¬
ficerade gjutna artiklar, som äro förkopprade eller förzinkade. Härjemte
föreslår utskottet, att i rubriken N:o 246 äfven upptagas trädgårds-
urnor, enär sådana numera äro en från andra afskild bestämd artikel,
hvilken till sin beskaffenhet är närmast jemförlig med de under sist¬
nämnda rubrik upptagna artiklar.
Utskottet hemställer derför:
27:o) att gjutna balkar, kolonner, lyktstolpar,
staket, grafvårdar, eldstadsroster, hällar, lod och vig¬
ter måtte åsättas en tull af 2 öre per kilogram;
28:o) att spisar, ugnar och kaminer samt gjutna
icke emaljerade, glacerade eller förtenta grytor, pannor
och mortlar samt krubbor måtte beläggas med eu
tull af 4 öre per kilogram;
29:o) att bord, soffor, stolar, fotskrapor, spott¬
lådor, port- och dörrfyllningar, lyktarmar, press- och
strykjern samt alla ej specificerade gjutna artiklar,
som äro emaljerade, glaserade, förtenta, förkopprade
eller förzinkade, måtte åsättas en tull af 10 öre per
kilogram;
30:o) att kopiepressar, eldredskaps- och paraply¬
ställ, blomsterställningar, trädgårdsurnor, kaffe- och
köttqvarnar, fruktskalnings- och andra dylika för hus-
hållsbehof afsedda maskiner måtte åsättas en tull af
20 öre pr kilogram; samt
31:o) att den för finare ej specificerad!, gjutgods
såsom blomstervaser, byster, fruktskålar, korgar, lam¬
por, ljuskronor, ljusstakar, medaljonger, pappershållare,
presenterbrickor, skrifdon, tändsticks- och urställ m. fl.
Bih. till Biksd. Brot. 1887. 5 Samt. 1 Afd. 1 Häft. 7
50
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
likartade ej till bijouteri varor hänförliga artiklar nu
gällande tullsats måtte från 25 öre per kilogram höjas
till 30 öre per kilogram.
Gällande tulltaxa innehåller angående »jern och stål» till sist
andra slag. följande:
Taxa
|
|
Qvantitet för
|
|
|
n:o
|
|
tullberäk-
|
Tullsats.
|
|
|
ningen.
|
|
|
|
Jern och Stål:
andra ej specificerade eller till Jernvägs-
materiel, eller Maskinerier, Redskap och
Verktyg ej hänförliga jern- och stål-
|
|
Kronor
|
öre
|
|
varor:
|
1 kg.
|
|
|
249
|
förgylda eller försilfrade........................
|
—
|
70
|
250
|
förnicklade, polerade eller lackei-ade
andra slag.................................................
|
»
|
—
|
3 5
|
251
|
»
|
—
|
15
|
|
Anm. 1. Om en till andra ej specificerade jern- och
|
|
|
|
|
stålvaror hänförlig vara per stycke, i den form den
inkommer, väger mer än 10 kilogram, så belägges
den för den Överskjutande vigten med en tull af
|
|
|
|
|
endast 2 öre per kilogram.
Anm. 2. Yid förtullning af jern- och stålvaror, som
|
|
|
|
|
äro inlagda i askar, papper eller annat dylikt om¬
slag, medgifves ej afdrag derför i vigten.
|
|
|
|
Herrar Reuterswärd m. fl. och örwall in. fl, föreslå häri följande
förändring:
Taxa
n:o
249 Andra ej specificerade jern- och stålvaror, äfven
i förbindelse med trä, förgylda, försilfrade eller
förnicklade ................................................................ 1 kilo — 7 0.
250 Polerade, lackerade eller emaljerade ....................... 1 kg. — 3 5.
251 Andra slag................................................................... » — 15.
Bevillning sutskottets Betänkande N:o 1.
Herr A. E. Petersson åter yrkar härå denna lydelse:
Ej specificerade jern- och stålvaror äfven i förbindelse med
något trä:
Förgylda eller försilfrade..........................................................
Förnicklade, polerade, lackerade eller emaljerade ...........
Andra slag.....................................................................................
Anm. 1. Om en till »ej specificerade jern- ocli stålvaror» hänförlig vara
per stycke, i den form den inkommer, väger mer än 10 kilo,
så belägges den för den öfverskjutande vigten med en tull af
endast 4 öre per kilo.
Arom. 2. Vid förtullning af jern- och stålvaror, som äro inlagda i askar,
papper eller annat dylikt omslag, medgifves ej afdrag derför i
vigten.
Att, på sätt motionärerne föreslå, i rubriken n:o 249 inskjuta
orden »äfven i förbindelse med trä», kan utskottet icke tillstyrka, enär
dylika varor enligt redan gällande bestämmelser tullbehandlas såsom
det ämne, hvaraf de hufvudsakligen bestå.
Ej heller vill utskottet förorda en höjning i tullen å förnicklade
jern- och stålvaror från 35 öre till 70 öre. Nickelarbeten äro nemligen
för närvarande underkastade en tull af blott 35 öre per kilogram, och
hvarje skäl saknas att å förnicklade jern- och stålvaror sätta högre tull
än å nickelarbeten. Utskottet anser sig lör öfrigt icke Jiöra föreslå
Riksdagen en förhöjning i tullen å förnicklade jern- och stålvaror, eme¬
dan med dem likstälda polerade och lackerade sådana, enligt liandels-
traktaten med Frankrike, skola draga en tull af allenast 35 öie per
kilogram. Samma traktat lägger äfven hinder i vägen för bifall till
herr Å. E. Peterssons yrkande, att för rubriken n:o 251 »andra slag»
höja den nuvarande tullsatsen 15 öre per kilogram till 20 öre per kilogram.
Då utskottet förut ej mindre hemstält om tullar å jern. och . stål¬
varor, som nu icke äro belagda med tull, än äfven föreslagit höjning
af de flesta för hithörande artiklar gällande tullsatser, finner utskottet
herr A. E. Peterssons förslag att höja tullen för den i här ofvan in¬
tagna anm. 1 omförmälda öfverskjutande vigten från 2 öre per lcilogiam
till 4 öre per kilogram vara eu fullt följdrigtig tillämpning af utskot¬
tets hittills framstälda förslag, och anser utskottet sig derför böra för¬
orda herr Peterssons nämnda yrkande.
Med begagnande af den utskottet i riksdagsordningen grina rätt
att i bevillningsfrågor sjelft väcka förslag, får utskottet härefter, då
jern- och stålvaror, t. ex. nyckelringar och korkskrufvar, ofta inkomma
51
Kronor
pr kilo.
0,70.
0,35.
0,20.
52
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Jernvågs-
materiél.
uppfästade å kartor, föreslå, att i den under n:o 251 intagna anm. 2
utmärkes, att, vid förtullningen, för dylika kartor ej medgifves afdrag
i vigten.
Utskottet hemställer alltså:
32:o) att Riksdagen icke måtte bifalla de af herrar
Reuterswärd m. fl. och Örwall m. fl. samt af herr A.
E. Petersson i Hamra gjorda yrkanden om ändring i
rubrikerna n:is 249—251 i tulltaxan och derför gäl¬
lande tullsatser; men
33:o) att Riksdagen måtte bifalla herr A. E.
Peterssons förslag att i anm. 1 under n:o 251 i tull¬
taxan utbyta orden »2 öre per kilogram» mot orden
»4 öre per kilogram»; samt
34:o) att anm. 2 under samma nummer måtte
erhålla följande lydelse: »Afdrag i vigten medgifves
icke för askar, kartor, papper eller annat omslag».
Jernvägsmateriel, ej specificerad, eller delar deraf, är enligt tull¬
taxan, rubriken n:o 252, för närvarande fri från tull. Så är äfven
förhållandet med fjedrar till begagnande för jernvägsmateriel, rubriken
n:o 113. Jernväg svagnar deremot inbegripas under hufvudrubriken vag¬
nar och åkdon, n:o 570—574 i taxan.
Herrar Reuterswärd m. fl. och Örwall m. fl. föreslå för jernvägs¬
materiel, ej specificerad eller delar deraf, en tull af 15 procent af vär¬
det och för fjedrar, till begagnande för jernvägsmateriel en tull af 6 öre
per kilogram samt påyrka, att i rubriken vagnar och åkdon, som nu
lyder »vagnar och åkdon, jernvägsvagnar inbegripna», de sista två orden
borttagas, och i deras ställe efter de under n:o 574 omförmälda »andra
slag» tillägges: »jernvägsvagnar, se jernvägsmateriel», eller med andra
ord, att jernvägsvagnar jemväl skola draga en tull af 15 procent af
värdet. Herr A. E. Petersson i Hamra hemställer för sin del, att axlar,
hjul och hjulband för jernvägsmateriel måtte åsättas en tull af 5 öre
per kilogram och fjedrar för jernvägsmateriel en tull af 6 öre per kilo¬
gram. Herr J. Eliasson slutligen yrkar å jernvägsmateriel, ej specifi¬
cerad, eller delar deraf, en tull af 10 procent af införselvärdet.
Sedan utskottet föreslagit Riksdagen att med tull belägga en stor
del af det material, som användes för tillverkningen af ifrågavarande
artikel, måste utskottet naturligen jemväl föreslå att åsätta sjelfva
artikeln tull. Utskottet har emellertid i fråga om den grund, hvar¬
efter tullen bör bestämmas, ansett lämpligt att skilja emellan axlar,
53
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
fjedrar, hjul och hjulband å ena sidan samt all annan jernvägsmateriel
å den andra. För jernvägsmateriel i allmänhet och särskildt för jern-
vägsvagnar är värdet den bästa grunden för tullens bestämmande, men
lämpar sig icke för axlar, fjedrar, hjul och hjulband, när de inkomma
utan att vara å jernvägsfordon apterade. För sistnämnda artiklar har
utskottet derför föreslagit tull efter vigt.
För vagnar till jern- och s. k. spårvägar är tullen:
i Danmark, för personvagnar och tendrar ............... pr st. 300 kronor.
andra slag................................................. „ 100 ,,
i Tyskland, för vagnar utan stoppning eller läder¬
arbete......................................................af värdet 6 procent.
andra slag ................................................... d:o 10 „
i Frankrike, för personvagnar....................... pr kilogram 7,9 å 18 öre.
„ godsvagnar ........................ „ 6,5 å 7,2 „
„ grusvagnar........................ ,, 3,6 ,,
i Schweiz, „ personvagnar ................................ af värdet 8 procent
„ andra slag ...................................... „ „ 4 „
Af motionärerne hafva herrar Reuterswärd m. fl. och Orwall m. fl.,
såsom ofvan blifvit nämndt, å jernvägsmateriel, ej specificerad, eller
delar deraf, hvartill äfven skulle hänföras jernvägsvagnar, föreslagit en
tull af 15 procent af värdet. Denna tullsats synes utskottet väl högt
tilltagen, och kan utskottet, som anser jern vägs- och spårvägsvagnar
böra inbegripas under nyssnämnda rubrik, för sin del icke förorda en
högre tullsats härför än 10 procent af värdet, eller samma tullsats, som
nu gäller för rubriken n:o 480 i tulltaxan: »slöjdvaror eller fabriks-,
handtverkeri- och manufakturvaror, i taxan ej nämnda, förtullas lika
med det ämne, arbetadt, hvaraf de hufvudsakligen bestå, eller, om detta
ej kan bestämdt urskiljas» med 10 procent af värdet. För axlar, fjedrar,
hjul och hjulband åter har utskottet stannat vid det af herr A. E.
Petersson för axlar, hjul och hjulband föreslagna belopp af 5 öre per
kilogram.
Utskottet får sålunda hemställa,
35:o) att axlar, fjedrar, hjul och hjulband, an¬
sedd a för jernvägsfordon, måtte åsättas en tull af 5
öre per kilogram samt jernvägsmateriel, ej specifice¬
rad, eller delar deraf, en tull af 10 procent af värdet,
äfvensom att i tulltaxans rubrik »vagnar och åkdon,
jernvägsvagnar inbegrigna» sådan ändring matte vid¬
tagas, att jernvägs- och spårvägsvagnar varda under¬
kastade samma tullsom ej specificerad jernvägsmateriel.
54
Sprutor-
Tråd af jer,
och stål.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Å den under rubriken n:o 496 i tulltaxan upptagna artikeln
sprutor, brand- och trädgårds-, äfvensom tillbehör, hvilken artikel för när¬
varande drager en tull af 5 procent af värdet, föreslå herrar Reuter¬
swärd m. fl. och Orwall m. fl. en tull af 10 procent af värdet.
Enär utskottet i det föregående tillstyrkt Riksdagen att med tull be¬
lägga det material, hvaraf sprutor förfärdigas, får utskottet nu hemställa,
36:o) att sprutor, alla slag, måtte åsättas en tull
af 10 procent af värdet.
Enligt tulltaxan är jern- och ståltråd för närvarande fri från tull.
I sina ofta nämnda motioner föreslå herrar Reuterswärd in. fl. och
Orwall m. fl., att jern- och ståltråd måtte åsättas en tull af 4 öre per
kilogram, och herr A. E. Petersson förordar i sin motion, att tråd,
dragen, till och med frihetsgraden n:o 20 B. W. G., måtte beläggas
med en tull af 8 öre per kilogram samt tråd, dragen finare än N:o 20
B. W. G., med en tull af 12 öre per kilogram.
De statistiska uppgifterna å in- och utförsel af jern- och ståltråd
utvisa, att:
Infördes: Utfördes:
År
|
1875 .............
|
........ 248,108
|
kilogram
|
857,759 kilogram
|
11
|
1876 .............
|
............ 350,126
|
11
|
339,916
|
11
|
11
|
1877 ..............
|
............ 305,627
|
11
|
222,687
|
11
|
11
|
1878 ..............
|
............ ' 116,640
|
11
|
462,063
|
11
|
11
|
1879 ..............
|
............ 68,684
|
11
|
572,810
|
11
|
11
|
1880 ............
|
............ 174,637
|
11
|
1,272,649
|
11
|
ii
|
1881 ..............
|
............ 193,753
|
11
|
1,580,321
|
11
|
11
|
1882 ..............
|
........... 680,001
|
11
|
2,950,136
|
11
|
11
|
1883 .............
|
............ 1,185,256
|
11
|
5,305,996
|
11
|
ii
|
1884 .............
|
........... 1,693,220
|
V
|
2,572,829
|
11
|
„ 1885 ..............
Till upplysning
|
........... 1,479,822 „
af behofvet af tull å jern-
|
och ståltråd
|
vill ut-
|
skottet ur öfverdirektören Styffes meranämnda utlåtande anföra följande:
Sverige har alltid ansetts tillverka det bästa trådjern, och till de
mest grannlaga behof användes ännu väl hufvudsakligen tråd af svenskt
jern. I pris kan dock vårt land ingalunda täfla med utlandet, och
importen af jerntråd har under de 5 sista åren mångdubblats. Konkur¬
rensen i jerntråd är svårast med Tyskland, som har en ganska stor
,tillverkning deraf och säljer sin jerntråd till billigare pris än sjelfva
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 55
England, Tullen å jerntråd har man derföre i Tyskland kunnat sätta
jemförelsevis ganska låg.
Då svensk tråd, äfven till sådana ändamål som telegraf- och telefon¬
ledningar, onekligen är bättre än den utländska, och den senare, ifall
behörigt afseende fästes ej blott å priset utan ock å qvaliteten, till gan¬
ska få behof kan vara att föredraga, anser jag ock vara skäl att här
belägga jern- och ståltråd med tull, och har föreslagit denna till 4 öre
pr kilogram.
Tullen å jern och ståltråd är:
i Danmark ......................................................... per kilogram 4,2 öre
„ Tyskland ....... „ 2,7 „
„ Frankrike, å jerntråd ..... ,, 4,3 å 7,2 ,,
å ståltråd................................... „ 14,4 „
,, Spanien, från Sverige & Norge............. ,, 4,7 ,,
från andra länder ......................... ,, 5,8 ,,
„ Ryssland........................................................ „ 19,2 ,,
,, Nordamerikas förenta stater ..................... „ 12,5 a 25 ,,
Med åberopande af hvad öfverdirektören Styffe sålunda yttrat
och under erinran, att utskottet redan föreslagit tull å råvaran, får ut¬
skottet, som anser en tull å tråd lämpligen kunna bestämmas till samma
belopp som tullen å längre spik, hemställa,
37:o) att jern- och ståltråd måtte åsättas en tull
af 4 öre per kilogram.
Angående arbeten af jern- och ståltråd föreskrifter vår nu gällande
tulltaxa, att “duku drager en tull af 15 öre per kilogram, men att
andra slag draga den tull, som taxan bestämmer för jern- och stål¬
varor, ej specificerade. Hvad trådlinor beträffar, lära sådana för när¬
varande införas tullfritt.
Herrar Reuterswärd in. fl.\ och örwall in. fl föreslå härutinnan
icke någon annan förändring, än att linor måtte förklaras skola draga
samma tull som duk eller 15 öre per kilogram. Herr A. E. Petersson i
Hamra åter förordar för trådlinor en tull af 15 öre per kilogram och för
trådduk en tull af 20 öre per kilogram.
Utskottet, som saknar skäl att tillstyrka en tullsats af 20 öre per
kilogram för duk, hemställer,
38:o) att duk och linor af jern- och ståltråd
måtte åsättas en tullsats af 15 öre för kilogram.
Arbeten af
jern- och
ståltråd.
Fartyg.
56 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Herrar Reuterswärd m. fl. och J. Orwall m. fl. föreslå en tull å
fartyg och båtar, alla slag, med tillbehör, af 25 kronor för en engelsk
registerton. Enligt nu gällande tulltaxa äro dessa artiklar fria från
tull. Deremot äro fartyg utomlands flerstädes belagda med tull, så i
Danmark med 3 procent af värdet, i Nederländerna med 1 procent och i
Schweiz med 5 till 10 procent samt i Ryssland med 16 kronor 80 öre
för registerton, om drägtigheten uppgår till 400 tons, och i annat fall
med 33 kronor 60 öre för ton.
Redan nu äro med tull belagda åtskilliga af de materialier, som
vid skeppsbyggnad erfordras, och af de nya tullsatser, utskottet i detta
betänkande föreslår, skulle framför allt tullen å jernplåt komma att
öka tillverkningskostnaderna för de mekaniska verkstäder, som egna
sig åt byggandet af fartyg. Billigheten fordrar således, att äfven far¬
tyg beläggas med tull, på det att icke de svenska verkstäderna måtte
komma att intaga eu sämre ställning än förut i konkurrensen med ut¬
ländska fartygsbyggare.
Den omförmälda ökningen i byggnadskostnaden kan dock icke
anses beröra seglande fartyg af trä, deraf föröfrigt ett allt mindre an¬
tal byggas. Af denna anledning och för att icke för de mindre skepps-
rederierna försvåra inköpandet af äldre utländska träfartyg, anser sig
utskottet icke böra förorda någon tull å seglande fartyg af trä. Ång¬
fartyg af trä äro deremot i hufvudsak likstälda med jernfartyg och
böra derför, då jern alltid äfven å dem kommer till betydlig använd¬
ning, tullbehandlas lika med jernfartyg.
I fråga om grunden för beräkningen af tull å fartyg föreslå
motionärerna ett visst belopp per ton. I utlandet har en sådan be¬
räkning efter drägtighet blifvit följd i Frankrike, Ryssland och Öster¬
rike. Men då ett fartygs tontal bestämmes med hufvudsaklig hänsyn
till dess förmåga att föra last, är det uppenbart, att eu tullsats, be¬
räknad efter samma grund, skulle komma att blifva särdeles orättvis.
Seglande fartyg skulle komma att draga relativt högre tull än ång¬
fartyg, och lastfartyg skulle blifva betydligt högre beskattade än vida
dyrbarare passagerarefartyg, hvilka vid tontalssättningen åtnjuta stora
afdrag. En tull, beräknad efter tontal skulle allra mest visa sig obillig
med afseende på det ganska ofta förekommande inköpet för reparation
af utländska fartyg, som strandat å våra kuster. Uti det skick, hvari
dessa haverister skulle befinna sig vid förtullningen, skulle deras värde
ofta nog icke uppgå till den efter tontalet bestämda tullafgiftens be¬
lopp, och en sådan tullberäkning skulle således omöjliggöra hvarje dy¬
lik affär.
Dessa olägenheter skulle helt och hållet undvikas, derest tullen
57
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
bestämdes i visst förhållande till de införda fartygens värde, på sätt
som eger rum i Danmark, Nederländerna, Schweiz och Portugal samt i
Nordamerikas Förenta Stater. Utskottet kan icke föreställa sig, att
det skulle visa sig svårare att utröna värdet af införda fartyg än af
andra artiklar, som redan nu tullbeläggas med vissa procent af sitt värde.
Uti det af herr öfverdirektören Styffe afgifna, ofta omnämnda utlåtande
föreslås också en tull å fartyg att utgå med 5 procent af värdet.
Då Utskottet vid förordnande af tull å fartyg måste taga hänsyn
jemväl dertill, att icke skeppsrederierna i landet betungas mer än ound¬
vikligt är, anser sig utskottet icke böra frångå sistnämnda förslag,
utan hemställer,
39:o) att fartyg och båtar af jern, äfvensom
ångfartyg af trä med tillbehör måtte åsättas en tull,
motsvarande 5 procent åt värdet.
I de under denna hufvudafdelning af föreliggande betänkande
behandlade motioner hafva förslag blifvit framstälda dels om höjning
åt den nuvarande tullen å kassakistor, kassaskåp och sängar, rubriken
n:o 248 i tulltaxan, 10 procent af värdet, till 15 procent deraf, dels
ock om sättande af tull å följande nu tullfria artiklar, nemligen: plogar,
harfvar och dylik gröfre åkerbruksredskap, ej specificerade, kanonrör, smi-
desstäd, smideshammare, skruf stycken och bräckjern; valsade eller dragna
äfvensom gjutna rör; maskinerier eller bearbetade delar deraf, redskap
och verktyg, ej specificerade; ångmaskiner och ångpannor; sy maskiner och
bearbetade delar deraf samt sågar, sågblad och sågbladsämnen.
Då emellertid enligt handelstraktaten med Frankrike kassakistor,
kassaskåp och sängar här skola draga en tull af högst 10 procent af
värdet, och öfriga ofvan uppräknade artiklar enligt samma traktats
bestämmelser införas tullfritt, får utskottet hemställa,
40:o) att ifrågavarande yrkanden icke måtte till
någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Sedan utskottet framstält förslag om tullar å jern och alster af
jernindustrien, har utskottet att tillse, i hvilken grad öfrig inom lan¬
det bedrifven bergshandtering och metallindustri må vara i behof af
tullar. 1 främsta rummet möter då koppartillverkningen, hvilken nä-
Bih. till Riksd. Prof. 1887. 5 Sami. 1 Afd. 1 Höft. 8
Koppar.
58
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
ring förr här i landet varit mycket vinstgifvande, men under de senare
åren haft att utstå en förqväfvande konkurrens med utländske tillver¬
kare. En ökad produktion af koppar, särdeles i Norra Amerika, i
förening med minskade tillverkningskostnader och billigare fraktafgif-
ter hafva sänkt priset å koppar på Londons börs från 133 öre per kilo
år 1877 till 71 öre år 1886. Men ett så lågt pris å koppar gör det
omöjligt för våra kopparverk att utan förlust fortsätta sina tillverknin¬
gar. Produktionen af koppar inom landet har också nedgått från i
medeltal 923,185 kilogram årligen under femårsperioden 1875—1879
till i medeltal 863,642 kilogram under perioden 1880—1884, samt ut¬
gjorde år 1885 allenast 626,705 kilogram.
I anledning deraf hafva herrar Reuterswärd m. fl. och herr J.
Örioall samt herr A. E. Petersson i sina ofta nämnda motioner fram stält
förslag om tull å koppar till följande belopp, nemligen:
Herrar Reuterswärd och örwall:
Koppar: rå och skrot ............................................................................ 8 öre
garad eller raffinerad........................................ 10 ,,
smidd, valsad eller gjuten: plåtar och andra ämnen för be¬
arbetning ..................................................................................... 15 „
kopparbleck, bult och spik .......................................................... 15 ,,
andra helfärdiga arbetade arbeten:
opolerade................................................................................. 35 ,,
polerade...................................................................................... 70 ,,
allt för kilogram, och herr A. E. Petersson:
Koppar samt dess legeringar (dock ej med nickel) såsom messing,
brons, tombak etc.
a) oarbetade: i tackor eller stänger .................................. — 15 ,,
b) arbetade: valsade till plåt .................................................. —20 „
rör, tuber, tråd .................................................................... — 22 „
varor, smidda, gjutna eller förfärdigade af plåt, såsom
hushållskärl, kärl och apparater för fabriker, fartyg
och maskiner, såsom sid- och däcksventiler, ång-
och afioppsrör, ledstänger, trappbeslag, äfvensom ring¬
klockor, kranar, nitnaglar, spik etc. äfven om dessa
föremål till någon del äro i förbindelse med något
af andra vanliga ämnen såsom jern eller trä .......... — 30 ,,
Siktduk af koppar, messing etc.......................................... — 35 „
Finare arbeten, polerade, målade eller fernissade, såsom
ljusstakar, lampor, lyktor, beslag för sadelmakeri-
och vagnsarbeten, gardinhållare, fönster- och dörr-
, beslag, muttrar, skrufvar, skyltar, kammar m. in. .. 1 —
59
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Ciselerade, förgylda, försilfrade, förnicklade eller på an¬
nat sätt prydda arbeten, hufvudsakligen lyxartiklar
eller konstsaker, såsom ljuskronor, kandelabrar, skrif-
ställgarnityrer, statyetter, fantasiföremål och arbeten
af s. k. cuivre poli .............................................................. 2 —
allt för en kilogram.
Nu gällande tulltaxa innehåller angående koppar:
“Koppar
rå eller garad .............................................................. fri;
smidd, valsad eller gjuten:
plåtar och andra ämnen för bearbetning ............................... fria
bult och spik till fartygs byggande och förhydning ............ fria
andra helfärdiga arbeten: opolerade .................................... 35 öre
polerade........................................................................................ 7 (k „
för kilogram.
Den vigtigaste införseln af koppar till landet har utgjorts af garad
koppar och kopparplåt ehuru äfven råkoppar till landet importerats.
Utförseln har till största delen bestått af garad koppar.
In- och utförseln af garad koppar utgjorde:
#
|
|
Införsel.
|
Utförsel.
|
År
|
1875 ............
|
4,166 kg..................................................
|
566,159
|
11
|
1876 ............
|
5,441 „ ...............................................
|
394,938
|
11
|
1877 .........
|
. 38,257 „ ...............................................
|
344,354
|
11
|
1878 ...........
|
. 20,744 „ ................................................
|
625,329
|
11
|
1879 ..........
|
. 23,167 „ ...................................................
|
547,115
|
11
|
1880 ...........
|
. 31,583 „ .................................................
|
617,805
|
V
|
1881 ...........
|
. 11,639 „ ..................................................
|
691,337
|
|
1882 ............
|
46,107 „ .............................
|
437,863
|
V
|
1883 ...........
|
. 70,829 ................................................
|
276,073
|
11
|
1884 ...........
|
. 172,000 „ .............................................
|
85,616
|
11
|
1885 ...........
|
. 154,298 „ ...................................................
|
199,617
|
|
Samtidigt
|
utgjorde in- och utförseln af kopparplåt:
|
|
|
|
Införsel.
|
Utförsel.
|
År
|
1875 ............
|
387,754 kg..............................................
|
9,309
|
11
|
1876 ............
|
257,894 ,, ...........................................
|
. 12,880
|
11
|
1877 ............
|
343,334 „ ...............................................
|
3,316
|
11
|
1878 ............
|
308,860 „ ............................................
|
6,036
|
11
|
1879 ............
|
291,730 „ ..............................................
|
. 7,736
|
11
|
1880-............
|
253,983 „ ...............................................
|
9,777
|
kg.
11
11
11
11
11
11
n
11
11
kg.
11
11
11
11
11
60
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
År
1881
1882
1883
1884
1885
Införsel.
318,588
373,277
372,496
467,157
457,902
kg.
Utförsel.
12,213 kg.
9,719 „
................................................ 16,552 „
................................................ 14,804 „
.............................................. 17,235 „
I betraktande af det för landet synnerligen ofördelaktiga för¬
hållandet mellan export och import af koppar finner utskottet alla skäl
tala för att med tull belägga införseln af koppar, så väl rå som mer
eller mindre bearbetad. Då på grund af den franska handelstraktaten
tullen å helfärdiga arbeten af koppar ej kan höjas, anser sig utskottet
ej kunna förorda så höga afgifter å den råa och mindre bearbetade
kopparn, som herr A. E. Petersson föreslagit, utan hemställer, i öfver¬
ensstämmelse med herrar Reuterswärds och J. Örwalls motioner,
40:o) att artikeln koppar måtte i tulltaxan erhålla följande
lydelse:
Koppar: rå och skrot .........
|
............................................... 8
|
öre
|
garad eller raffinerad .........
|
............................................... 10
|
77
|
smidd, valsad eller gjuten:
för bearbetning ..................
|
plåtar och andra ämnen
|
|
............................................... 15
|
77
|
kopparbleck, bult och spik
|
............................................. 15
|
77
|
andra helfärdiga arbeten:
|
|
|
opolerade ................................
|
............................................... 35
|
>7
|
polerade ...................................
|
............................................... 70
|
?7
|
allt för 1 kilogram.
|
|
|
Herr A. E. Petersson har i sin motion sammanfört förslag om
tull å sammansatta metaller och deraf bearbetade föremål med förslaget
om tull å koppar, och herrar Reuterswärd m. fl. och J. örwall m. fl.
hafva särskildt behandlat frågan om tull å de sammansatta metallerna.
Dessutom förekomma i de ifrågavarande motionerna förslag om tullar
å bly, oarbetad! och arbetadt, hvarjemte i herrar Reuterswärds och Örwalls
motion blifvit väckt förslag om tull på tråd af koppar eller samman¬
satta metaller. Då emellertid så väl »bly i tackor» som »andra metaller,
oarbetade», beröras af den spanska handelstraktaten, och utskottet anser
lämpligt på eu gång behandla frågan om tull å ifrågavarande oarbe¬
tade metaller och å deraf tillverkade produkter, har utskottet beslutit
uppskjuta behandlingen af dessa frågor, tills det visat sig, huru vida
Riksdagen besluter förnyandet af ifrågavarande traktat, som i annat
fall upphör att vara gällande den 30 nästkommande juni. Af samma
61
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
anledning uppskjuter också utskottet frågan om tull å tråd af koppar
eller sammansatta metaller, hvilka slag af tråd återfinnas under en och
samma rubrik i nu gällande tulltaxa.
I gällande tulltaxa är oarbetad zink äfvensom zinkplåt och bleck
samt spik till fartygsförhydning fria från tull, men deremot arbetad, för-
gyld eller försilfrad belagd med en tull af 70 öre, utan målning, ferniss¬
ning eller annan ytbetäckning af 7 öre, och andra slag af 35 öre, allt
för kilogram.
Herrar Reuterswärd m. fl. och J. Örwail m. fl. föreslå följande
tullar å zink :
plåt och bleck .................................................................... 6 öre
förgyld, försilfrad eller förnicklad .................................... 70
utan målning, fernissning eller annan ytbetäckning ... 12 „
Herrar Stephens och af Buren föreslå tull å zinkplåt med 12 öre,
och herr A. E. Petersson framställer följande förslag:
Zink:
a) oarbetad, rå eller i form af tackor eller stänger — — — 0,0 4
b) arbetad, plåt, tråd eller rör .................:............... —--0,0 6
Andra ‘arbeten, såsom byggnadsornament, ljus¬
stakar, skrifställ, brickor etc., äfven om dessa
arbeten äro bronserade, lackerade eller fernissade — — — l,oo
Arbeten, förnicklade eller galvaniserade ............. — — — 2,00
allt för kilogram.
Under de senaste åren har in- och utförseln af zinkplåt utgjort:
o Införsel Utförsel
År 1882 ........................................................................ 770,377 593
„ 1883 ........................................................................... 1,067,029 9,034
„ 1884 ........................................................................ 1,179,692 15,030
„ 1885 ......................................................................... 1,669,282 —
Då zinkplåt icke är föremål för någon tillverkning inom landet,
skulle det kunna förefalla öfverflödigt att belägga densamma med in¬
förselstull, helst åtskilliga näringar använda zinkplåt vid sina till¬
verkningar. Man har särskildt påpekat, att våra tändsticksfabriker skulle
drabbas hårdt af en tull å zinkplåt, som af dem användes till inre be¬
klädnad å de packlårar, i hvilka tändstickorna fraktas till utlandet.
Men å andra sidan är det uppenbart, att zinkplåten, derest den finge tull¬
fritt införas, skulle komma att med fördel konkurrera med den tullbe-
lagda jernplåten, synnerligen den galvaniserade, .och landets plåttill¬
verkare således icke beredas den lättnad, som för dem afsetts. Från
denna synpunkt har utskottet beslutat föreslå tull å zinkplåt, men i
Zink.
Tenn.
62 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
fråga om beloppet deraf kan utskottet med hänsyn till priset å zink
och till ofvan omförmälda förhållanden, icke gå längre än till en tull
af 3 öre per kilogram.
Af motionärernes öfriga förslag i denna fråga, kan utskottet icke
biträda herr A. E. Peterssons förslag om tull å oarbetad zink, efter¬
som zink för närvarande icke alls produceras inom riket. Å arbetad
zink, förgyld och försilfrad, torde vara lämpligast bibehålla den redan
nu bestämda tullen af 70 öre, likasom tullen å andra slag af zinkarbeten
likaledes bör bibehållas, hvaremot tullen å zink, utan målning, ferniss¬
ning eller annan ytbetäckning, torde böra höjas från 7 till 10 öre för
kilogram, hvilken förhöjning motsvarar den föreslagna tullen å zinkplåt.
Utskottet får derföre hemställa,
41 :o) att i fråga om artikeln zink någon annan
ändring i gällande tulltaxa icke göres, än att arbetad
zink, plåt och bleck samt spik till fartygs förhydning
belägges med eu tull af 3 öre för kilogram och att
tullen å arbetad zink, utan målning, fernissning ellef
annan ytbetäckning höjes till 10 öre för kilogram.
Herr A. E. Petersson har uti sin berörda motion föreslagit tull
äfven å tenn till följande belopp:
»Tenn
oarbetadt, tennfolium, kapsyler för buteljer ............................. 0,5o
andra arbeten af tenn, brittannia metall och dylika lege¬
ringar, såsom kaffe- och téserviser, skedar, brickor, lek¬
saker m. m., äfven om dessa varor äro målade eller lacke¬
rade, ej försilfrade eller förnicklade ......................................... 1 kr.
Förnicklade, försilfrade, galvaniserade eller bronserade ar¬
beten af tenn ...............................................................................2 kr.»
per kilogram.
I gällande tulltaxa är tullen å tenn, nrbetadt, ej specificeradt, för-
gyldt, försilfradt, lackeradt eller måladt 70 öre och andra slag 35 öre
för kilogram. Tennfolier förtullas för närvarande efter 35 öre per
kilogram och kapsyler som tennarbeten.
Då dessa arbeten ej torde böra beläggas med högre tull än mot¬
svarande arbeten af zink och andra ej specificerade metaller, finnes
ingen anledning att göra ändring uti gällande tulltaxas föreskrifter
rörande denna artikel, utan hemställer utskottet,
42:o) att motionärens yrkande i denna del icke
måtte vinna Riksdagens bifall.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
63
III.
Uti sina ofta nämnda motioner hafva herrar Reuterswärd m. fl.
och J. örwall m. fl., jemväl under anförande, att såsom ett önsknings-
mål vid eu tullreform torde böra hållas i sigte att, i den mån statens
finansiella ställning sådant medgåfve, till fromma för landets arbetande
klasser nedsätta eller, der så ske kunde, helt och hållet afskaffa sådana
införselsafgifter, hvilka för närvarande hvilade på mera allmänt nödvän¬
diga förbrukningsartiklar, som i landet ej vore föremål för produktion,
föreslagit, att i fråga om lämplig nedsättning i de så kallade finans-
tullarne, bevillningsutskottet ville med begagnande af dess grundlags-
enliga initiativ göra den framställning, som kunde, i betraktande af stats¬
inkomsternas behöriga betryggande, anses tillrådlig.
Till finanstullar räknar man utgifter å hufvudsakligast kaffe jemte
kaffesurrogat, socker, tobak och lysoljor, hvilka artiklar för närvarande
draga följande tullar, kaffe 26 öre, kaffe, brändt, och alla till kaffe¬
surrogat användbara brända växter 35 öre, socker, raffineradt 33 öre,
oraffineradt, ljusare, 33 öre och mörkare 23,5 öre, tobak, oarbetatad
1 krona, arbetad, cigarrer och cigaretter 3 kronor och andra slag 1
krona 20 öre, samt lysoljor 2 öre, allt för 1 kilogram. Förslag till
nedsättning i dessa tullsatser hafva, i allmänhet under förutsättning af
att jordbruks- och ökade industritullar komme att beslutas, blifvit fram-
stälda, i Första Kammaren af herr J. Mankell, som i tre särskilda motio¬
ner n:is 9, 10 och 11 hemställer, att tullen å raffineradt socker måtte
nedsättas till 25 öre, å oraffineradt till 16 öre, å kaffe till 15 öre
samt å brändt kaffe och kaffesurrogat till 25 öre, allt per kilogram,
äfvensom att tullen å fossil- eller mineraloljor, rectificerade, fotogen m. m.
måtte upphöra, och af herr Nyström, i motionen n:o 21, att tullen å
kaffe måtte nedsättas till 10 öre, å brändt kaffe och kaffesurrogat till
15 öre samt å socker till resp. 20 och 10 öre för kilogram; samt i Andra
Kammaren af herr L. F. Odell, i motionen n:o 34, om nedsättning i
kaffetullen till resp. 10 och 15 öre och i sockertullen till resp. 25 och
15 öre per kilogram, af herr A. Bengtsson i Kärrmossen i motionen
n:o 51 om följande nedsättningar, å kaffe till resp. 15 och 25 öre, å
socker till resp. 25 och 15 öre, å tobak, arbetad till 90 öre och oar¬
betad till 75 öre samt å lysoljor till 1 öre, allt per kilogram, af herr
J. Eliasson, i motionen n:o 78, att kaffe- och sockertullen måtte ned¬
sättas till hälften af den nuvarande, af herr A. Magnusson, i motionen
n:o 98, att tullen å kaffe och kaffesurrogat måtte helt och hållet ur
64 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
tulltaxan utgå, af herr J. W. Lindh, i motionen n:o 144, att tullen å
kaffe måtte sänkas till resp. 10 och 15 öre och tullen å socker till
resp. 20 och 15 öre, per kilogram, äfvensom, af herr O. Persson, i mo¬
tionen n:o 176, om upphäfvande af tullen å lysoljor, hvarjemte herr
A. E. Petersson, uti en i Andra Kammaren väckt motion, n:o 101, före¬
slagit höjning i tullen å tobak, arbetad, cigarrer och cigarretter till
5 kronor och å andra slag till 2 kronor per kilogram.
Utskottet har redan i det föregående tillkännagifvit sin afsigt
att förorda nedsättning i finanstullarne, under förutsättning att Riks¬
dagen åtminstone i det väsentligaste bifölle de nu gjorda framställnin¬
garna om nya eller höjda tullar å jordbrukets och bergshandteringens
samt metallindustriens alster. Men utskottet har hyst någon tvekan,
huruvida det vore lämpligt att redan i detta betänkande framlägga nå¬
got förslag om en sådan nedsättning, innan Riksdagen fattat sitt be¬
slut i frågan, och innan statsverkets ställning för det kommande året
blifvit närmare känd.
Med den uppfattning utskottet hyser, att åsättandet. af nu före¬
slagna tullar skola leda till ökad användning inom landet af inhemska
produkter och deraf följande minskning i importen af utländska varor,
kan utskottet alldeles icke förutsätta, att tullinkomsterna skola komma
att stiga med så stora belopp, som svara emot de ifrågasatta tullsatserna,
lagda å den nuvarande importen. Men då man lika litet kan tänka sig,
att de nu föreslagna tullsatserna skulle kunna afbryta all import från
utlandet, och då i allt fall någon tid torde komma att förflyta, innan
produktionen inom landet hinner fullständigt ordnas till öfverensstäm¬
melse med de nya förhållandena, anser sig utskottet med fullt fog
kunna antaga, att en ökning i tullinkomsterna kommer att visa sig,
derest Riksdagen i hufvudsak bifaller utskottets nu gjorda framställnin¬
gar, och att följaktligen någon nedsättning i finanstullarne redan för
närvarande kan föreslås.
Nödig försigtighet torde emellertid ej medgifva att redan nu gå
motionärernas önskningar till mötes i fråga om samtliga föreslagna
nedsättningar i dessa tullar. Vid valet emellan de två mest betydande,
de å kaffe och socker, synes det utskottet gifvet, att kaffet, som i än
högre grad än sockret utgör föremål för den mindre bemedlades kon¬
sumtion, bör framför sockret komma i åtanke. De gjorda framställnin¬
garna synas ock gifva vid handen att önskningarna gå i sådan rigtning.
Om den ifrågasatta nedsättningen göres af någon större betydenhet,
vinnes ock den fördel, att verkan deraf blefve märkbar äfven i detalj¬
handeln.
Importen af kaffe och kaffesurrogat har utgjort:
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
65
Kaffe, brändt
och kaffesurrogat.
År
|
1880 .......................
|
.................................. 11,322,371 kg.
|
356,373 kg.
|
11
|
1881 .......................
|
................................. 12,404,280 ,,
|
390,784 „
|
11
|
1882 ......................
|
................................. 13,583,058 „
|
288,800 „
|
11
|
1883 .......................
|
................................ 14,197,414 „
|
225,142 „
|
11
|
1884 .......................
|
.............................. 14,142,301 „
|
219,981 „
|
11
|
1885 ......................
|
................................ 15,460,586 „
|
187,402 „
|
11
|
1886 .......................
|
.........................cirka 17,022,000 ,,
|
?
|
Att såsom från ett håll yrkats helt och hållet borttaga tullen å
kaffe kan utskottet ej tillstyrka, utan får såsom en medelväg föreslå eu
tullnedsättning af 14 öre per kilogram eller från 26 till 12 öre. I sam¬
manhang härmed får utskottet också föreslå, att tullen å kaffe, brändt,
och kaffesurrogat nedsättes till 20 öre för kilogram.
Utskottet, som således för närvarande ej ingår i pröfning af väckta
förslag om ändring i tullarne å socker, tobak och lysoljor, hemställer,
43:o) att under förutsättning deraf, att Riksda¬
gen till hufvudsaklig del beslutar åsätta de tullar, ut¬
skottet här ofvan förordat, tullen å kaffe måtte ned¬
sättas till 12 öre,
och tullen å kaffe, brändt samt alla till kaffe¬
surrogat användbara, brända växter sänkas till 20 öre,
allt för 1 kilogram.
Utskottet får derjemte hemställa,
44:o) att för den händelse Riksdagen beslutar
ändringar i tulltaxan med anledning af utskottets
förslag, åt utskottet måtte uppdragas att framdeles
vidtaga de redaktionsförändringar i nämnda taxa, som
deraf kunna föranledas; äfvensom
45:o) att de i detta betänkande omhandlade yr¬
kanden måtte, der de icke uttryckligen uppskjutits
till senare behandling, genom utskottets föregående
hemställanden anses besvarade.
Bih. till Biksd. Prof. 1887. 5 Sami. 1 Afd. 1 Käft.
9
66 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
\
Uti en inom Andra Kammaren väckt motion n:o 175 har herr
J. Andersson i Lysvik, med hvilken herr P. Sahlström förklarat sig
instämma, hemstält, att bevillningsutskottet ville före eller i sam¬
manhang med behandlingen af väckta förslag till ändrad tullagstiftning,
så vidt möjligt är, verkställa utredning för vinnande af upplysning,
angående,
a) värdebeloppet af det tullskydd, som nu förefinnes;
b) ungefärliga värdet af det tullskydd, som genom föreslagna
eller höjda tullsatser skulle tillgodokomma så väl jordbruksnäringen
som andra näringar; samt
c) beloppet af den löneförhöjning som genom tull å spanmål
skulle komma till godo löntagare med lön in natura eller efter marke¬
gång.
Af motionärens framställningar likasom af de beräkningar, som
förekomma uti en vid motionen fogad tabell, deruti motionären sökt
visa beloppet af det skydd, som genom tullar tillkommer, eller skulle
kunna tillkomma vissa näringar, framgår uppenbart, att motionären
tager för gifvet, att priset inom landet för en vara, som belägges med
tull, stiger just med den åsätta tullens belopp. Detta motionärens an¬
tagande hvilar på ett fullständigt underkännande af den inhemska kon¬
kurrensens betydelse för prissättningen å varor, som inom landet pro¬
duceras. Endast i fråga om de varor, hvilka icke inom landet kunna
tillverkas, eller endast i ringa mån produceras, torde priset efter regel
komma att ökas med inemot tullafgiftens belopp.
Utskottet har redan i det föregående med exempel från utlandet
ådagalagt, att tull å spanmål icke verkar derhän, att priset å denna
vara ökas med tullens belopp; och samma förhållande torde komma
att visa sig med afseende å alla öfriga jordbruksprodukter.
Då jern är eu af de exportartiklar, hvilkas pris äfven inom landet
måste hufvudsakligen bero på prisförhållandena å verldsmarknaden, är
det för utskottet alldeles omöjligt att med motionären antaga, att om
de vid förra riksdagen föreslagna jerntullar varit gällande år 1885,
landets jerntillverkare skulle, på sätt motionären i sin tabell synes an¬
taga, genom prisförhöjning inom landet hafva gjort en vinst af öfver
10,000,000 kronor.
Men om, såsom utskottet måste antaga, resultatet af de före¬
slagna tullarnes införande hufvudsakligen blefve, att den inhemska
marknaden tryggades åt landets producenter, finner utskottet det vara
helt och hållet omöjligt att på förhand med någon grad af visshet ut¬
räkna, till huru stort belopp i penningar denna fördel skulle kunna
67
Bevillning sutskottets Betänkande N:o 1.
uppskattas för hvarje särskild näring, så mycket mindre som verknin¬
garna af tullarne icke kunna antagas genast framträda.
Då utskottet icke tilltrott sig kunna lemna någon beräkning å
den ökade inkomst, hvarje näring genom tullar skulle beredas, kan
utskottet än mindre beräkna den vinst tjenstemän, som bekomma sin
lön af spannmål antingen in natura eller efter markegång, kunna an¬
tagas erhålla, helst detta är beroende af markegångssättningen i olika
trakter.
Med stöd af hvad sålunda blifvit anfördt får utskottet hemställa,
46:o) att herr J. Anderssons ifrågavarande motion
måtte af Riksdagen lemnas utan afseende.
Stockholm den 17 februari 1887.
På utskottets vägnar:
ER. GEST. BOSTRÖM.
Reservationer:
Af herr Hederstierna: Då icke visadt är, att till statsbehofvens
fyllande erfordras nya eller ökade bevillningar och då det icke synes mig
lämpligt att nedsätta utgående skatt å kaffekonsumtionen, för att kunna
sätta tidl å födoämnen och å råämnen för en del näringar, har jag icke
kunnat biträda de förslag till nya tullars påläggande och till nu gäl¬
lande tullars förhöjande, som detta bevillningsutskottets betänkande
innehåller.
Då särskildt tullen å spannmål skulle verka mera till skada än
till gagn för jordbruksnäringen och åtminstone i längden ej gagna
idkarne af samma näring;
då den, så länge dermed afsedda förhöjning i spanmålens försälj¬
ningspris fortfar, måste utöfva ett menligt inflytande på öfriga närin¬
gar, åt hvilka särskilda förmåner ej kunna beredas;
då den utgör en förbrukningsskatt å det oundgängligaste af alla
lifsmedel eller brödet och således måste verka synnerligen orättvist,
68 Bevillningsutskottets Betänkande B:o 1.
såsom drabbande hårdast dem, hvilka hafva minsta skatteförmågan,
måste jag på det bestämdaste afstyrka densamma.
Hvad åter beträffar tullen å tackjern och å mer eller mindre för¬
arbetade artiklar af jern och stål, så, äfven om man anser att de för
vårt land vigtiga bergsbruks- och jernverksnäringarna skulle af den¬
samma hafva gagn, fastän den svenska marknaden är alldeles otillräck¬
lig för afsättning af deras tillverkning och, för största delen af den¬
samma, denna afsättning måste sökas utom landet; men tull ej får
åsättas maskinerier och redskap, så länge den med Frankrike afslutade
handelstraktat är gällande, och då således de föreslagna tullarna obe-
stridt skulle skada de mekaniska verkstäder, som tillverka nämnde
artiklar och lagstiftaren enligt mitt förmenande ej är berättigad att
skada en näring för att gagna en annan, äfven om denna är af större
betydelse för landet, så får jag äfven af detta skäl reservera mig mot
förslaget att åsätta ifrågavarande tullar.
Af herr Björnstjerna;
Af friherre Barnehow mot vissa delar af utskottets motivering,
särskildt hvad tullen å majs beträffar;
af herr Nordenfelt: Då jag icke kunnat biträda utskottets i detta
betänkande framlagda förslag till nya eller förhöjda tullsatser å lifs¬
medel och bergsbruksnäringens samt metallindustriens produkter, får
jag härmed anmäla min från utskottets afvikande mening.
. Tullar på lifsmedel, såsom konsumtionsskatt, synas mig vara orätt¬
visa och obilliga samt derför förkastliga. De drabba hårdast dem, som
hafva minsta förmågan att betala skatt till staten eller skyddsafgift
till enskilde, och fördyra lefnadskostnaden, så att arbetsprisen i all¬
mänhet och särskildt för groft kroppsarbete måste höjas. I följd deraf
förminskas landets export såväl som arbetet för åstadkommande af
exportvaror, och sålunda förlora arbetarne eljest tillgängliga tillfällen
till arbetsförtjenst.
Den vinst, som spanmålstullar skulle bereda, komme uppenbarli¬
gen tillgodo endast dem, hvilka producera spanmål utöfver det egna
behofvet eller åtnjuta i spanmål uppskattad aflöning, men dessa per¬
soner— jemte löntagare företrädesvis egare af större jordegendomar —
äro mindre än de fleste af landets invånare i behof af understöd
på andras bekostnad, och föga sannolikt är, att de skulle använda sill
vinst till beredande för arbetarne af flere tillfällen till arbetsförtjenst.
Vännerna af skyddstullar påstå visserligen, ehuru de blifva be¬
69
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
viset skyldige för detta påståendes rigtighet, att orsaken till den för
närvarande här rådande betryckta ställningen skulle vara felande tullar
i synnerhet å landtbruksprodukter, äfvensom att de ekonomiska svårig¬
heterna skulle väsentligen förminskas, om svenska folkets arbeten,
mera än som nu sker, rigtades på tillverkning för inhemsk förbruk¬
ning, men då orsaken till betrycket uppenbarligen ligger i för långt
utsträckt skuldsättning och i produktion utöfver behofvet i verlds-
marknaden inom de flesta arter af menskligt arbete, så måste för¬
svårande af vilkoren för vår export nödvändigt försämra våra ekono¬
miska förhållanden; och om någon afsevärd del af de arbetskrafter,
som nu sysselsättas för landets export, skulle öfvergå till arbeten för
landets egen förbrukning, så blefve otvifvelaktigt landets obetydliga
marknad för dessa varor snart öfverfyld och betrycket större än det
nu är.
Enär verldsmar k nådens pris icke märkbart kan beröras deraf, att
ett litet land sådant som Sverige köper mera eller mindre af en vara,
synes mig uppenbart, att tullafgiften på varan i allmänhet förhöjer
varans pris här med beloppet af denna afgift, utöfver det pris för
dagen, hvartill varan utan tullafgift skulle kunnat införas och försäljas,
såvida ej myckenheten af det importerade är obetydlig i förhållande till
tillverkningen inom landet af samma vara. Denna prisförhöjning till¬
kommer den inhemske producenten af varan såsom en vinst, hvilken
måste af den inhemske förbrukaren betalas, hvaraf följer att alldeles
samma summa, som af tillverkaren i följd af tullen förtjenas, blir en
förlust för köparen; och då båda finnas inom landet, lärer landets all¬
männa ekonomiska ställning genom en sådan öfverflyttning af vinst
och förlust icke kunna förbättras.
Skyddstullsystemets anhängare framhålla såsom sitt mål att med
införselstullar skydda alla näringar lika, men detta mål kan aldrig vinnas,
enär omöjligt är att med visshet beräkna rätta beloppet af det tullskydd,
som bör för den ena eller andra näringen beredas, så att den skyddade
näringen får eu rättvis ersättning för liden förlust genom skydd för en
annan näring. Detta förhållande erkännes ock af skyddstulls-sträfvarne,
men de förmena, att det enskilda intresset måste vika för den allmänna
nyttan af det nya systemets införande och att framdeles bör kunna
ske rättelse i hvad af skyddet nu ej kan fullt rättvist fördelas. Då
jag likväl, på ofvan angifna skäl, icke kan inse någon allmän nytta af
systemets införande, och då under öfverläggningarne inom utskottet
för mig blifvit tydligt, att beloppet af föreslaget tullskydd i de flesta fall
blifvit bestämdt, icke efter allmängiltiga grunder, utan efter personliga
tycken, så och enär ostridigt är, att åtskilliga icke oväsentliga fabriks¬
70
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
näringar skulle komma att lida direkt skada af de föreslagna tull¬
satserna, såsom exempelvis gjuterier och mekaniska verkstäder der¬
igenom att råämnena för dessa fabriker skulle beläggas med tull,
under det att samtidigt den af dem tillverkade varan för närvarande
icke kan med tull skyddas, måste jag inlägga en bestämd protest mot
detta förslag att genom tull-lagstiftning ytterligare försvåra för landet
naturliga näringars redan af andra skäl ogynsamma ställning.
Jag yrkar alltså af slag å samtliga nu föreslagna nya eller för¬
ändrade tullsatser.
af herr C. F. Wcern: Dä bevillningsutskottet vid sistlidet års
riksdag i sitt betänkande n:o 1 tillstyrkte åsättande af tull å malen och
omalen spanmål, malt och kli, afgaf jag deremot en reservation, hvars
utförlighet utgör ett hinder att nu fullständigt återgifva den, helst den
var åtföljd af vidlyftiga tabeller, till hvilka jag ber att få hänvisa en
hvar, som önskar fullständigare utredning af pris- och skördeförhållan-
den, behofvet af spanmålsinförsel, samt åtgången af fläsk, gryn, bröd
och mjöl enligt utspisningsstater, hvilka ansetts närmast angifva kropps¬
arbetares behof af dessa varor.
Den bevisning, jag i nämnda reservation sökte åstadkomma, var,
att vår egen erfarenhet från den tid, skyddstullsystemet var hos
oss rådande, bekräftade hvad som från andra länder inhemtats, nem¬
ligen att höga spanmålstullar icke kunde oförändrade bibehållas, och
att de täta förändringar, som häraf blifva en följd, måste störande eller
förlamande inverka på spanmålshandeln till så väl landtmännens som
köpmännens skada;
att då tullafgifterna per tunna spanmål under skyddssystemets
sista period 1849—1855 voro för hvete kronor 2,2 5, råg kronor 1,5 0,
korn kronor 1,13 och under nästföregående period 1841—1848 för hvete
kronor 3, råg kronor 2 och korn kronor 1,5 0, föreslagna tull af 2 kronor
per 100 kg., hvilken efter allmänt såsom giltiga ansedda beräknings¬
grunder för vigten af en tunna spanmål motsvarar för tunna hvete
kronor 2,55, råg kronor 2,38 och korn kronor 2,04, icke kunde anses låg,
likasom att, då tullen å mjöl, som under sista skyddsperioden 1849—1855
motsvarade för 100 kg. mjöl af hvete kronor 3,24, råg kronor 1,6 2,
korn kronor 1,46 och under nästföregående period 1841—1848 för mjöl
af hvete kronor 4,31, råg kronor 2,16 och korn kronor 1,94 föreslagna
tull af kronor 3,50 för mjöl af alla slag, betydligt öfverstege densamma;
att samma orsaker, som nu föranledde dåliga tider för landtbruket,
äfven gjorde det för alla andra industrigrenar och för några af dem, så¬
som bergsbruket och sjöfarten, väl i ännu högre grad än för landtbruket;
Bevillning sutskottets Betänkande JS:o 1. 71
och att derföre tullskydd eller andra konstlade åtgärder i syfte att från
de dåliga tidernas börda befria några af dem, som deraf blefve tryckta,
skulle öka den för andra, försvåra möjligheten för dem att bestå i
konkurrens med utlandet och ålägga dem umbäranden, som man ej
visste om de kunde tåla, samt följaktligen ej blott vore orättvisa utan
ock kunde blifva i hög grad skadliga för landet i sin helhet;
att försöka, att på samma sätt hjelpa alla, vore en alltför vansklig
uppgift för att kunna lyckas, och att man dervid alldeles lemnade å
sido och förbisåge de stora industrigrenar, — deribland till betydlig
del landtbruket sjelft, — hvilka måste i utlandet söka afsättning för
sina produkter;
att det, för att kunna anse andra länders exempel vara efter-
följansvärdt, fordrades åtminstone någon utredning huru vida deras för¬
hållanden voro med våra jemförliga, och framförallt huru vida resultaten
af deras t-ullpolitik verkligen visade sig hafva varit gynsamma;
att det af en jemförelse af uppgifna skördebelopp under åren
1879—1883 med spanmålsinförseln under samma tid visade sig att
mer än två femtedelar af vårt behof af hvete och nära en fjerdedel af
vårt behof af råg måste hemtas från utlandet, och att följaktligen verk-
ningarne af tulls åsättande å dessa sädesslag icke kunde inskränkas
till den inhemska marknadens bevarande för den inhemska producenten,
utan för svenska folket medförde en dryg skattebörda, som äfven för
år, då skörden varit god, skulle uppgått till mer än fem millioner kronor,
men under ett missväxtår till flere millioner derutöfver;
att trycket af den börda, spanmålstullarne skulle medföra, blefve
än känbarare derigenom att den blefve så ojemnt fördelad, så att ju
hårdare klimat och sämre jordmån eu landsort hade, desto tyngre
skulle den falla på dess befolkning, och ju mindre råd eu folkklass
hade att af dyrare matvaror hemta sin näring, ju mer den för sitt lifs¬
uppehälle vore inskränkt till spanmålsprodukter, desto större skulle dess
andel i beskattningen blifva;
att enligt utdrag af utspisningsstaterna för svenska handelsfartyg,
soldater, Stockholms brandcorps, hospitalshjon m. fl. den föreslagna
nya tullbeskattningen kunde i medeltal för en kroppsarbetare upp¬
skattas till kronor 8,3 5 och för en familj af man, hustru och tre minder¬
åriga barn till kronor 36,7 3; samt
att då den beräknade afkastningen af de nya tullafgifterna, om
man tänkt sig desamma jemnt fördelade på hela befolkningen, deremot
endast skulle utgöra kronor 5,39 pr person i medeltal, men i den mån
afgifterna i verkligheten folio drygare på de fattigare klasserna, måste
blifva mindre för de rikare, orättvisan af den nämnda höga beskattning
72 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
vore tydlig och icke skulle kunna godtgöras genom någon som helst
nedsättning i tullafgifterna å kaffe och socker, af hvilka njutningsämnen
de rikare klasserna förtärde mera än de fattigare.
Utskottet föreslår nu att utom å förenämnda artiklar äfven åsätta
tull å spisbröd, potatis, fläsk, kött, smör och ister samt höja den å ost,
hvilka artiklar alla ingå i den allmänna förbrukningen och, hvad flertalet
af dem angår, måste i stor myckenhet till landet införas, mindre för rikare
klassers än just särskildt för arbetsklassens behof. Det är derföre icke
blott eu dryg utan ock en mycket orättvis beskattning, som dessa tull-
afgifter skulle medföra. I all synnerhet blir detta fallet med artikeln
fläsk, af hvilken man kan säga att hela införseln sker för kroppsarbe-
tarnes behof. Enligt sakkunnige läkares vitsord fyller det amerikanska
fläsket på ett synnerligt ändamålsenligt sätt kroppsarbetarnes behof af
fettämnen till sin föda, och kan icke i detta hänseende af svenskt fläsk
ersättas, enär detta icke blott är dyrare, utan ock med anledning af
medföljande ben och kött mindre fett.
Enligt den tabell öfver utspisningsstater för svenska handelsfartyg,
soldater, brandkarlar, hospitals- och fattighjon, som generaldirektör
Almén hade godheten att i fjol lemna mig, och som är intagen såsom
litt. 1. ibland tabellerna till min reservation vid bevillningsutskottets
betänkande n:o 1, uppgår medeltalet pr person af nämnda klasser för
ett år till 19,7 kilogram, hvarför föreslagna tull af 15 öre pr kilogram
gör en beskattning af kronor 2,95. En hårdt arbetande person är dock
i vida större behof af fett än en sysslolös, såsom hospitals- och fattig¬
hjon, och en rigtigare jemförelse är derföre med den stat, som enligt
1865 års kongl. kungörelse tillkommer sjöman å svenskt handelsfartyg.
Enligt förenämnda tabell uppgår den till 1,275 gram i veckan eller
66,3 kilogram pr år, hvarför 15 öre gör kronor 9,95. Då det är kändt
att skogsarbetare vanligen till sofvel endast medföra amerikanskt fläsk
kan denna jemförelse för dem icke vara öfverdrifven, och om det äfven
för arbetare i städerna blott skulle beräknas hälften af nämnda belopp,
så förefaller det mig dock grymt och orimligt att ifrågasätta en sådan
beskattning å en arbetare, helst i tillägg till den för mjöl föreslagna,
hvilken på sätt jag förut nämnt, kan beräknas till kronor 8,3 5, hvartill
ytterligare kommer den andel i tull å potatis, kött, ister, simpel ost
och spisbröd, som kan träffa honom. Familj är ej i dessa siffror in¬
beräknad. Jag anser samtliga dessa tullar orättfärdiga.
Med kunskap om den uppfattning af olika tillverkningars godhet,
och den betydelse man allt mer och mer gifvit särskilda märken, har
jag länge trott att frihetstidens åsigter om så kalladt “kladdande1', eller
att fel begångna eller nyheter införda vid någon tillverkning skulle
73
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 2.
skada andra, vore utdöda, men jag har inom bevillningsutskottet till
min förvåning hört dem återupplifvade. Man har der fruktat råämnens
och half-fabrikats införande i Sverige och utländskt tackjerns användning
för tillverkning af produkter, hvilka kunde komma att exporteras, men
i all synnerhet att utländska stålgöten eller smältstycken skulle införas
för tillverkning af stål- eller jernfabrikat, hvilka komme att i utlandet
säljas såsom svenska och derigenom förmenades skola i hög grad skada
den svenska industrien. Dessa farhågor kunna ej vara annat än fantasier.
Om än så många svenska bruksidkare eller fabrikanter tillverkade varor,
i hvilka utländska råämnen inginge, och äfven förutsattes till följd deraf
lemna mindre goda fabrikat, skulle de dock ej derigenom skada det
anseende för sina tillverkningars större eller mindre godhet andra fabri¬
kanter vunnit, och minst skulle detta kunna blifva fallet inom jern-
°ch stålhandteringen, för hvars tillverkningar särskilda märken så länge
varit införda och blifvit kända.
Men ett alldeles motsatt resultat, än det. man här åsyftat, kan af
de föreslagna tullarne å utländska råämnen och half-fabrikat åstad¬
kommas.
På priset i utlandet å de svenska råämnen eller half-fabrikat,
hvilka såsom tackjern, stångjern, smältstycken, göten eller plåt der till
väsentlig del och i stora qvantiteter afsättas, kunna tullar å dylika varor
vid införsel till Sverige naturligen icke hafva något inflytande. Dessa
pris, hvilka äro beroende af de svenska varornas konkurrens med de
utländska i utlandet, förblifva således lika låga, ehvad vi åsätta tullar
eller ej. Men för den svenske köparen af samma varor inträffar ett
annat förhållande. Han skall tvingas att köpa den svenska varan, och
tullarne hafva derföre blifvit föreslagna med belopp, hvilka, tillagde de
utländske varornas pris samt frakt och omkostnader för dem, skola
göra dessa för honom under vanliga förhållanden allt för dyra. Intill
den gräns, som häraf bestämmes, måste han betala icke blott den
utländska utan äfven den svenska varan ett högre pris. Den svenske
köparen af dessa råämnen eller half-fabrikat tillverkar emellertid varor,
för hvilka äfven han väsentligen i utlandet måste söka afsättning, och
och han får der utstå konkurrens med fabrikanter, hvilka använda all¬
deles samma slags svenska och utländska råämnen eller half-fabrikat
som han, men hvilka erhållit dem till lägre pris, än han måst betala.
Hvilken ofördelaktig verkan måste ej detta för honom utöfva?
Jag känner väl det svar, som härå lemnas, nemligen att konkur¬
rensen emellan de svenske tillverkarne skall nedtvinga priset äfven
här hemma, men detta är mycket osäkert och kan i hvarje fall först.
Bill. till Rilcsd. Prof. 1SS7. 5 Sand. 7 Afd. 1 Häft. 10
74
Bevulningsutslcottets Betänkande 1K:o 1.
i eu mer eller mindre aflägsen framtid inträffa. Det erkändes öppet i
utskottet att svenska, genom tullafgifter skyddade varor redan nu säljas
billigare i utlandet än hemma.
Många utländska råämnen, och i all synnerhet engelskt gjut¬
tång ern, kunna icke undvaras, tullen för dem blir ganska dryg, och
afsättning^ af en derigenom fördyrad vara skall naturligen försvåras.
Eu annan och visserligen vida mera praktisk utväg att för skepps-
byggerier, mekaniska verkstäder och gjuterier in. fl. bereda »kompensa¬
tion).), såsom det kallades, fann utskottet i åsättande af tullar å sådana
varor, som af dem tillverkades, såsom fartyg, gjutgods m. fl. stål- och
jernfabrikat, men dervid är att märka dels att de mekaniska verkstäderna
fördela sig i en mångfald tillverkningar af olika varor,, för många af
hvilka afsättning och pris icke äro beroende af en konkurrens från ut¬
landet, som genom tullar kan försvåras, men hvilka dock arbeta under
trycket af dåliga tider, så att fördyrandet af för dem behöfliga råämnen
måste tillfoga dem skada, och andra åter tillverka varor, för hvilka
enligt bestående traktater någon tullförhöjning icke kan ske, hvarför
det också måste inom utskottet och äfven af tillkallade sakkunniga
personer erkännas att någon kompensation i många fall alldeles icke skall
erhållas; dels att, om det också skulle lyckas att bereda ersättning åt
fabrikanter, för hvilkas tillverkningar nödiga råämnen genom de nya
tullarne blifva fördyrade, man derigenom dock blott öfverflyttade för¬
lusterna och olägenheterna af fördyrade varor till deras afnämare,
hvilka dock till större delen sjelfva äro industriidkare och i sin tur-
skola afyttra sina fabrikat i konkurrens med utländske tillverkare så¬
väl i utlandet som här. Till denna kategori höra idkarne af många
af de största industrierna i landet, såsom sågverksegare, egare af berg¬
verk, hvilka afsätta sina produkter till utlandet, tillverkare af tänd¬
stickor, af papper, af trämassa, mejerier, jordbrukare i den män de
öfvergått till ladugårdsskötsel m. fl. med ett ord alla våra större export¬
industrier. De behöfva alla jern- och metallvaror och komma alla att
lida af deras fördyrande, somliga möjligen i mindre, men andra i större
och ganska känbar mån. De lida alla af de dåliga tiderna, och om
det med anledning af dessa skulle lyckas utskottet att genom tullförhöj¬
ningar förbättra ställningen för några industriidkare, så kommer det
att ske på de öfrigas bekostnad.
Särskildt är i detta afseende att nämna skeppsrederierna, för
hvilka det är kändt att tiderna i all synnerhet äro dåliga. Förbygg¬
nad och reparationer å deras fartyg, eu mängd artiklar, af hvilka de
äro i o vilkorligt behof, såsom ankare, kettingar in. fl. samt i stat före-
skrifna lifsmedel för deras sjöfolk fördyras högst betydligt, men tråk-
75
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
terna kunna derför icke i någon mån höjas, och skulle de af förändrin¬
gen lida någon inverkan, så blir det till deras nedsättning. Skulle
det slutligen för något svenskt rederi yppa sig tillfälle till förtjenst
genom inköp af ett äldre men godt utländskt fartyg, så blifva de så
mycket mindre i tillfälle att dervid täfla med utländskt rederi, som de
till förment fördel för de svenska skeppsvarfven åläggas att i tull för
ett dylikt fartyg betala 10 proc. af dess värde.
Jag har ombesörjt en beräkning, för så vidt en sådan varit
möjlig, af de belopp, till hvilka de nya eller förhöjda tullafgifterna
för en införsel af dermed belagda varor lika dem, som i medeltal för
åren. 1881—1885 egt rum, skulle uppgå, och bifogar densamma. Man
har inom utskottet påpekat orimligheten af den förutsättning, som man
förmenat mig hysa, att ökade tullafgifter till det belopp, beräkningen
utvisar, skulle komma att i verkligheten utgå. Jag delar emellertid
asigten om orimligheten häraf, men anser utskottspluralitetens förut¬
sättning, att de hittills från utlandet införda qvantiteter af samma varor
skulle kunna med svenska ersättas och att detta skulle ske nu genast,
vara lika orimlig. Det enda alternativ, som emot en tullbeskattning,
hvilken vi icke skulle förmå bära, finnes, är umbärandet i större eller
mindre mån af de lifsmedel, råämnen och fabrikat vi hittills brukat
införa, men hvilkas genom tullafgifterna förhöjda kostnader konsumen¬
terna finna öfverstiga deras tillgångar eller, hvad råämnen angår, icke
kunna vid försäljning af utaf dem tillverkade varor återfås. För industri-
idkarne är umbärandet liktydigt med förminskning af deras inkomster
och förlamning af eller inskränkning i deras verksamhet; för konsu¬
menterna af från utlandet hemtade lifsmedel innebär åter umbärandet,
när de deruti måste finna sig, nedsättning af deras lefnadsvilkor, för¬
knappning och brist. Nedsättning i tullen på kaffe skulle endast be¬
tänka en bråkdel af de genom tullarne ökade lefnadskostnaderna och
skulle, i den mån den föranledde förändring i lefnadssätt med minskad
förbrukning af bröd och fläsk men ökad af kaffe, verka i hög grad
ohelsosam^ Fn större nedsättning i sockertullen är under nuvarande
förhållanden icke tänkbar, emedan den skulle verka skadligt för socker-
raffinadörerna och möjligen ruinerande för hvitbetssockertillverkarne.
Jag anser de af utskottet föreslagna tullförhöjningarne våld¬
samma, okloka och i sina följder högeligen orättvisa, hvarför jag af-
styrker samtflga utskottets förslag.
76
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Varuslag och föreslagen ny eller förhöjd tullafgift.
|
Medeltal af
införsel
1881—1885.
|
Beräknad
tullinkomst.
|
|
kg
|
kronor
|
Spanmål, omalen:
|
|
|
Hvete kr. 2 pr 100 kg.,................
|
46,211,052
|
924,221
|
Båg ii ii ii .................
|
154,972,894
|
3,094,579
|
Korn ii ii ii .................
|
13,148,816
|
262,976
|
Bohvete „ „ „ ..................
|
313,776
|
6,275
|
Ärter och bönor ,, ,, ,, ..................
|
1,257,298
|
25,146
|
Mais „ „ „ ..................
|
9,737,333
|
194,747
|
Malt kr. 2,50 pr 100 kg....................................
|
1,473,526
|
368,382
|
Spanmål, malen:
|
|
|
Hvetemjöl kr. 3,50 pr 100 kg .......................
|
30,738,735
|
1,075,856
|
Håg ,, ,, „ .......................
|
20,507,759
|
717,772
|
Korn ii i, i, .....................
|
|
|
Hafre ,, ,, ,, ....................
|
814,987
|
28,525
|
1 Malt ,, ,, ii .....................
|
|
|
Ärter „ „ ,, ....................
|
|
|
Hvetegryn „ „ „ ....................
|
|
|
i Korn ii ii ii .....................
|
77,275
|
2,705
|
Hafre ,, ,, ,, ...................
|
|
|
Bohvete ,, ,, ,, ...................
|
|
|
Kli 30 öre pr 100 kg ..........................................
|
6,638,67 8
|
19,916
|
! Bröd, hittills tullpligtigt, fr. 15 t. 25 el. 10 ö. pr kg
|
320,122
|
32,012
|
,, andra slag, 4 öre pr kg.............................
|
171,418
|
6,857
|
Mjöl, ej specificerad!, kr. 3,50 pr 100 kg .....
|
9,876
|
346
|
i Frö:
|
|
|
Blomster- och trädgårds- 15 öre pr kg ......
|
60,319
|
9,048
|
Hvitbets- ,, „ .........
|
25,931
|
3,890
|
Ej specificerade ,, ,, .........
|
313,065
|
46,960
|
Potates 50 öre pr 100 kg efter beräkning att
|
|
|
en tunna om 6 kbf. = 1,57 hl. väger 12
|
|
|
lisp. = 102 kg ........................................
|
6,358,100
|
31,790
|
Kött 7 öre pr kg..................................................
|
1,541,389
|
107,897
|
Fläsk 15 öre pr kg ............................................
|
8,550,157
|
1,282,524
|
Ost fr. 7 t. 15 eller 8 öre pr kg......................
|
546,488
|
43,719
|
Smör, äfven konstgjord!, 15 öre pr kg............
|
2,881,991
|
432,299
|
transport
|
8,718,442
|
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
77
'
Varuslag och föreslagen ny eller förhöjd tullafgift.
|
Medeltal af
införsel
1881—1885.
|
Beräknad
tullinkomst.
|
|
|
kg.
|
kronor.
|
|
transport
|
|
8,718,442
|
Ister 10 öre pr kg................................
|
|
1,227,182
|
122,718
|
Hästar, 20 kr. pr st........................
|
|
3,055
|
61,100
|
Nötkreatur 8 „ „ .......................
|
|
3,213
|
25,604
|
Får 1 » n .......................
|
|
808
|
808
|
Svin 5 „ ,, ........................
|
|
6,076
|
30,280
|
Tack- och barlastjern samt skrot, 80 ö.
|
pr 100 kg
|
22,358,252
|
178,850
|
Jern- och stålgöten samt smältstycken, 1 kr.
|
|
|
60 öre pr 100 kg ........................
|
|
68,361
|
1,102
|
Stångjern kr. 2,50 pr 100 kg............
|
|
4,207,388
|
105,185
|
Band-, platt- och bultjern kr. 2,50 pr 100 kg
|
|
|
(i medeltal för åren 1881—1884)...............
|
5,241,637
|
131,042
|
Muttrar och skrufvar af 12 mm. och
|
deröfver
|
|
|
kr 6 pr 100 kg ..........................
|
|
104,572
|
6,274
|
Plåtar, oförtenta, kr. 3 pr 100 kg\ medeltal för
|
5,484,784
|
163,544
|
,, förtenta „ 6 „ „ 1 åren 1881—1884
|
1,589,464
|
95,368
|
Ankare, draggar m. m. kr. 4 pr 100 kg.........
|
528,526
|
21,141
|
Spik af 45 mm. längd och deröfver, fr. 3 t.
|
|
|
4 öre pr kg..................................
|
|
1,264,156
|
12,642
|
Skostift fr. 7 t. 15 öre pr kg............
|
|
17,350
|
1,388
|
Gjutna jernbalkar, kolonner m. m.
|
|
|
|
fr. 1 t. 2 öre pr kg...............
|
|
120,995
|
1,210
|
„ Spisar, ugnar m. m. fr. 2 t.
|
medeltal
|
|
|
4 öre pr kg.............................
|
för åren
|
156,305
|
3,126
|
,, bord, soffor, stolar fr. 8 t. 10
|
1882—
|
|
|
öre pr kg..................................
|
1885
|
108,870
|
2,177
|
„ kopiepressar fr. 15 t. 20 öre
|
|
|
|
Pr kg ..........................................
|
|
30,632
|
1,532
|
,, basrelief, blomstervaser m. m. fr. 25 t. 30
|
|
|
öre pr kg .................................
|
|
79,578
|
3,979
|
Jernvägsmateriel kr. 10 ftmmedeltai
|
för åren
|
|
|
kr. 100 värde ...............) 1882-
|
-1885
|
123,248
|
12,325
|
Sprutor fr. 5 t. 10 kr för 100 kr. värde.........
|
53,000
|
2,650
|
Tråd, jern- och stål-, 4 öre pr kg ...
|
|
1,046,710
|
41,356
|
transport
|
9,743,843
|
78
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Varuslag och föreslagen ny eller förhöjd tullafgift.
|
Medeltal af
införsel
1881—1885.
|
Beräknad
tullinkomst.
|
|
kg.
|
kronor.
|
transport
|
|
9,743,843
|
Koppar, rå, 8 öre pr kg .......................................
|
35,681
|
2,854
|
,, garad, 10 öre pr kg..............................
|
90,575
|
9,058
|
,, smidd, eller plåt 15 öre pr kg ............
|
397,884
|
59,683
|
,, bult, bleck, spik 15 „ ,, ...........
|
15,199
|
2,280
|
Zink, plåt och bleck 3 „ ,, ............
|
939,693
|
28,191
|
„ arbeten utan målning fr. 7 t. 10 ö. pr kg
|
15,223
|
457
|
|
kronor
|
9,846,366
|
Nedsättning av t
Kaffe fr. 26 till 12 öre pr kg.......................... 14,052,786. 1,967,390.
Kaffesurrogat, fr. 35 till 15 öre pr kg............. 262,412. 52,482.
Anm. 1. Plåtar, valsade och smidda, aro för år 1885 i kommerskollegii berättelse
uppgifna titan åtskilnad mellan förtenta och oförtenta, hvadan införseln
detta år ej kunnat medräknas.
Anm. 2. För gjutna jernvara' och för jern vägsm ateriel saknas specifika uppgifter
öfver införseln år 1881, hvadan detta år ej kunnat i medeltalet inräknas
Anm. 3. Å plåtar under 3 mm. i tjocklek har utskottet föreslagit en tull af 4 kr.
pr 100 kg, men då i de statistiska uppgifterna ingen skilnad gjorts å plåt
af större eller mindre tjocklek, har blott 3 kr. kunnat för hela införseln
beräknas.
Anm. 4. För klöfverfrö, kedjor och kettingar samt trä- och låsskrufvar, axlar m. m.,
tillhörande jernvägsmateriel, äfvensom för jernvägs- och spårvagnar samt
ångfartyg har ingen beräkning kunnat ske.
af Herr Carlheim-Gyllensköld;
af Herr A. Andersson i Intagan: »Enär icke de moderatare åsig-
terna, som inom utskottet blifvit framhållna, kunnat göra sig gällande,
nödsakas jag att emot utskottets förslag i allmänhet afgifva min re¬
servation.
Särskild!, anser jag de föreslagna tullafgifterna å spanmål och
jernindustriens alster förtjena uppmärksamhet, de förra såsom onyttiga
70
Bevittnimjmtskottets Betänkande, N:o 1.
och obilliga samt de senare såsom för höga och ofördelaktigt inver¬
kande på nästan alla andra näringar, jordbruket deri inberäknadt.
För landet i dess helhet äro spanmålstullarno till intet gagn.
Att uppmuntra rågodlingen på hafreodlingens bekostnad vore snarare
en nationalförlust än en vinst för det allmänna, då förhållandet är så¬
dant som det under senare åren varit beträffande priset å dessa båda
sädesslag, nemligen så att hafre kunnat exporteras till nära lika högt
pris pr lispund som råg inköpts från utlandet, och priset å ladugårds-
produkter äfven stält sig jemförelsevis fördelaktigt.
Spanmålstullen, i synnerhet å råg, skulle på de mindre bemedlades
bekostnad komma ett mindre antal jordegare till godo, nemligen dem, som
ega de stora egendomarue, deribland äfven egare till priviligierad jord,
äfvensom vissa ränte- och löntagare, och dessa torde icke företrädesvis
vara i behof deraf. Flertalet jordegare hafva ringa eller ingen råg att
sälja, och många få köpa sådan, hvadan alla dessa icke kunna vänta sig
någon fördel af den ifrågasatta tullskatten, utan tvärtom en gifven för¬
lust, hvilken ökas i den mån utgifterna växa i andra hänseenden, så¬
som genom högre pris på nödiga jernvaror, högre aflöningar m. in.
Obilligheten häraf likasom af brödets fördyrande för den stora arbetare¬
klassen i öfrigt framträder desto bjertare, som det är en känd sak, att
de som sysselsätta sig med kroppsansträngande arbete äro de, som i
högre grad än bättre lottade samhällsmedlemmar lifnära sig med bröd
och mjölrätter, hvaraf följer, att den nya tullskatten måste drabba dessa
arbetare hårdare än andra.
Väl har utskottets majoritet försökt att leda i bevis, det ett stort
antal jordbrukare skulle få fördel af spanmålstullen, derigenom att
det beräknats att hvarje brukare af sju tunnland åkerjord bör hafva
råg till afsalu, men besinnar man att icke mera än vid pass en sjunde¬
del deraf, vid ett någorlunda väl ordnadt vexelbruk, årligen kan besås
med råg och att följaktligen endast skörden af ett tunnland om året
kan påräknas till brödföda åt familjen, inses mycket väl att härutöfver
ej kan blifva något till afsalu, och torde ohållbarheten af en sådan be¬
räkningsgrund vara ådagalagd och med detsamma det rågförsäljande
antalet betydligt reduceradt. Jag vill således härmed hafva inlagt eu
gensaga emot slika motiv.
Slutligen vill jag framhålla, det jag anser de tullskatter företrädes¬
vis lämpliga, som drabba lyxen och öfverflödet, samt att all varsamhet
är af nöden, när det gäller stora brytningar i tullagstiftningen, och detta
desto mer som våra handels- och näringsförhållanden så väl inom landet
som till utlandet fordra det. När nu dertill komma vissa politiska skäl,
den oro frågan om spanmålstullar med deraf härflytande berättigadt
80
BevillningsutsJcottets Betänkande N:o 1.
missnöje och ovilja emellan skilda samhällsklasser, samt än vidare der¬
till kommer, att någon tillökning i skatterna icke nu behöfves, och skatte¬
förhöjning ingalunda kan förbättra den ekonomiska ställningen i landet,
så tror jag mig i någon mån hafva anfört giltiga skäl för min mening
att icke biträda utskottsflertalets förslag hvarken till spanmålstullar
eller höga tullafgifter å andra behöfliga varuslag.
Bilagor
Lätt. A—O.
Bill. till Eiksd. Prof. 1887. 5 Samt. 1 Afä. 1 Häft.
11
Litt. A.
|
Råg (omalen).
|
Införsel.
|
Utförsel.
|
Öfverskott af införsel (—)
eller utförsel (+).
|
|
Kubikmeter.
|
Värde.
|
Kubikmeter.
|
Värde.
|
Kubikmeter.
|
Värde.
|
1873—1877 i årligt medeltal
|
119,786
|
12,002,889
|
3,839
|
405,099
|
— 115,947
|
— 11,597,790
|
1878—1882 i årligt medeltal
|
165,521
|
15,312,324
|
1,762
|
182,609
|
— 163,759
|
— 15,129,715
|
! 1883 .........................
|
235,316
|
20,707,808
|
1,567
|
137,896
|
— 233,749
|
— 20,569,912
|
i 1884 ........................
|
212.222
|
17,402,204
|
3,818
|
313,076
|
— 208,404
|
— 17,089,128
|
1 1885 .................................
|
258,245
|
20,828,650
|
1,447
|
137,551
|
— 256,798
|
— 20,791,099
|
' 1886 (omkring)...................
|
177,434
|
—
|
1,094
|
---
|
— 176,340
|
- -
|
Litt. B.
|
Hvete (omalet).
|
|
Införsel.
|
Utförsel.
|
Öfverskott af införsel (—)
eller utförsel (+).
|
|
Kubikmeter.
|
Värde.
|
Kubikmeter.
|
Värde.
|
Kubikmeter.
|
Värde.
|
1873—1877 i årligt medeltal
1878—1882 i årligt medeltal
1883 ..............................
1884 ............................
1885 .............................
1886 (omkring).................
|
3,923
24,960
61,841
58,297
58,724
40,134
|
576,753
4,770,909
8,966,945
6,470,967
6,643,718
|
11.079
6,424
1,579
767
2,128
4,361
|
1,670,588
893,434
221,060
85,137
257,766
|
+ 7,156
— 18,536
— 60,262
— 57,530
— 56,596
— 35,773
|
+ 1,093,835
— 3,877,475
— 8,745,885
— 6,385,830
— 6,385,942
|
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Litt. C.
|
Hafre (omalen).
|
|
Införsel.
|
Utförsel.
|
Öfverskott af införsel (—)
eller utförsel (+)•
|
|
Kubikmeter.
|
Värde.
|
Kubikmeter.
|
Värde.
|
Kubikmeter.
|
Värde.
|
1873—1877 i årligt medeltal
1878—1882 i årligt medeltal
1883 ............
|
1,820
2,900
1,861
7,783
4,825
|
115,280
158,390
111,660
466,980
257,869
|
444,679
536,019
555,979
361,085
478,752
|
29,559,977
29,115,993
26,531,318
17,693,165
23,332,382
|
+ 442,859
+ 533,119
+ 554,118
+ 353,302
+ 473,927
|
+ 29,444,697
+ 28,957,603
+ 26,419,658
+ 17,226,185
+ 23,074,513
|
1884 .................
1885 ...........
|
Litt. D.
1873—1877 i årligt medeltal
1878—1882 i årligt medeltal
1883 ..........
1884 ..........
1885 .............
|
Korn och Malt (omalet).
|
Införsel.
|
Utförsel.
|
Öfverskott af införsel (—)
eller utförsel (+).
|
Kubikmeter.
|
Värde.
|
Kubikmeter.
|
Värde.
|
Kubikmeter.
|
Värde.
|
14,990
15,983
23,201
23,988
26,286
|
1,528,473
1,557,742
1,856,080
1,809,465
1,834,144
|
44,370
51,579
44,736
34,030
22,145
|
4,376,246
4,870,524
3,578,880
2,553,680
1,812,397
|
+ 29,380
+ 35,596
+ 21,535
+ 10,042
— 4,141
|
+ 2,847,773
+ 3,312,782
+ 1,722,800
+ 744,215
- 21,747
|
|
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
lätt. E.
|
Vicker (omalen).
|
|
|
|
|
|
Öfverskott af införsel (—)
|
|
Införsel.
|
Utförsel.
|
eller utförsel (+).
|
|
Kubikmeter.
|
Värde.
|
Kubikmeter.
|
Värde.
|
Kubikmeter.
|
Värde.
|
1873—1877 i årligt medeltal
|
92
|
11,728
|
234
|
30,225
|
----
+ 142
|
+ 18,497
|
1878—1882 i årligt medeltal
|
561
|
78,088
|
97
|
12,380
|
- 464
|
- 65,708
|
1883 ..................................
|
46
|
5,520
|
240
|
30,000
|
+ 194
|
+ 24,480
|
1884 ...................................
|
10
|
950
|
347
|
32,965
|
+ 337
|
+ 32,015
|
1885 ...............................
|
15
|
1,728
|
578
|
65,748
|
+ 563
|
+ 64,020
|
Litt. F.
|
Ärter och Åkerbönor (omalna).
|
. Införsel.
|
Utförsel.
|
Öfverskott af införsel (—)
eller utförsel (+).
|
|
Kubikmeter.
|
Värde.
|
Kubikmeter.
|
Värde.
|
Kubikmeter.
|
Värde.
|
1873—1877 i årligt medeltal
|
1,077
|
146,267
|
2,425
|
311,984
|
+ 1,348
|
+ 165,717
|
1878—1882 i årligt medeltal
|
2,748
|
346,214
|
2,196
|
272,733
|
— 552
|
- 73,481
|
1883 ..................................
|
686
|
78,890
|
1,803
|
216,360
|
+ 1,117
|
+ 137,470
|
1884 ...........................
|
1,561
|
171,710
|
3,233
|
355,630
|
+ 1,672
|
+ 183,920
|
1885 .................................
|
200
|
26,790
|
2,577
|
345,206
|
+ 2,377
|
+ 318,416
|
Bevillningsutskottet Betänkande N:o
Litt. G,
|
Andra slag af omalen spanmål.
|
|
g
|
|
|
|
Öfverskott af införsel (—)
|
|
Införsel.
|
Utförsel.
|
eller utförsel (+)•
|
|
Kubikmeter.
|
Värde.
|
Kubikmeter.
|
Värde.
|
Kubikmeter.
|
Värde.
|
1873—1877 i årligt medeltal
|
218
|
14,163
|
2
|
79
|
— 216
|
— 14,084
|
1878—1882 i årligt medeltal
|
628
|
40,903
|
38
|
1,999
|
— 590
|
— 38,904
|
1883 ....................................
|
448
|
29,120
|
46
|
2,930
|
— 402
|
— 26,190
|
1884 ...............................
|
303
|
19,695
|
—
|
---
|
— 303
|
— 19,695
|
1885 ................................
|
200
|
22,829
|
—
|
— —
|
— 200
|
— 22,829
|
Litt. H.
Malen spanmål: Gryn.
|
|
Införsel.
|
Utförsel.
|
Öfverskott af införsel (—)
eller utförsel (+).
|
|
|
Kilogram.
|
Värde.
|
Kilogram.
|
Värde.
|
Kilogram.
|
Värde.
|
1878-
1878-
1883
1884
1885
|
g
-1877 i årligt medeltal
-1882 i årligt medeltal
|
186,192
170,633
54,956
58,051
87,998
|
33,050
29,290
11,285
12,474
17,484
|
49,096
127,221
166,940
187,874
214,708
|
9,781
25,045
32,330
36,224
30,536
|
- 137,096
- 43,402
+ 111,984
+ 129,823
+ 126,710
|
- 23,269
- 4,245
+ 21,045
+ 23,750
+ 13,052
|
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Litt. I.
|
Rågmjöl.
|
|
Införsel.
|
Utförsel.
|
Öfverskott af införsel (—)
eller utförsel (+).
|
|
Kilogram.
|
Värde.
|
Kilogram.
|
Värde.
|
Kilogram.
|
Värde.
|
1873—1877 i årligt medeltal
1878—1882 i årligt medeltal
1883 ...............................
1884 ................................
1885 ...............................
1880 (i runda tal).......
|
43,034,332
18,894,895
•22,802,461
20,854,674
32,891,242
34,942,000
|
0,475,031
2,622,755
3,200,745
2,815,381
4,111,405
|
938,500
754,233
1,828,646
4,297,544
4,004,261
1,303,000
|
149,440
105,571
256,010
580,165
609,639
|
— 42,695,832
— 18,140,662
— 21,033,815
— 16,557,130
— 28,826,981
— 33,639,000
|
— 6,325,591
— 2,517,184
— 2,944,735
— 2,235,216
— 3,501,766
|
Litt. K.
|
Hvetemjöl.
|
|
Införsel.
|
Utförsel.
|
Öfverskott af införsel (—)
eller utförsel (+)
|
|
Kilogram.
|
Värde.
|
Kilogram.
|
Värde.
|
Kilogram.
|
Värde.
|
1873—1877 i årligt medeltal
1878—1882 i årligt medeltal
1883 ......................
1884 ...................
1885 ...........................;......
1886 (i runda tal)..............
|
23,498,814
26,257,271
33,8^0,121
39,150,388
39,355,924
38,523,000
|
7,219,434
7,703,670
8,470,030
8,613,085
8,264,744
|
2,462,508
2,413,499
6,868,548
7,253,232
6,860,650
6,145,000
|
726,203
717,223
1,717,137
1,595,711
1,715,163
|
— 21,036,306
— 23,843,772
— 27,011,573
— 31,897,156
— 32,495,274
— 32,378,000
|
— 6,493,231
— 6,986,447
— 6,752,893
— 7,017,374
— 6,549,581
|
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
Litt. L.
1873—1877 i årligt medeltal
1878—1882 i årligt medeltal
1883 ..............................
1884 ....................
|
Kornmjöl.
|
Införsel.
|
Utförsel.
|
Öfverskott af införsel (—)
eller utförsel (+).
|
Kilogram.
|
Värde.
|
Kilogram.
|
Värde.
|
Kilogram.
|
Värde.
|
388,851
337,241
572,680
936,048
1,056,228
|
54,886
47,427
80,175
131,047
147,872
|
17,369
5,123
15,101
17,399
7,046
|
2,451
721
2,114
2,436
986
|
— 371,482
— 332,118
— 557,579
— 918,649
— 1,049,182
|
— 52,435
— 46,706
— 78,061
— 128,611
— 146,886
|
1885 ................................
|
Litt. M.
|
Mjöl: andra slag.
|
|
|
|
|
|
Öfverskott af införsel (—)
|
|
Införsel.
|
Utförsel.
|
eller utförsel (+).
|
|
Kilogram.
|
Värde.
|
Kilogram.
|
Värde,
|
Kilogram.
|
Värde.
|
1873—1877 i årligt medeltal
|
69,092
|
11,035
|
|
|
— 69,092
|
— 11,035
|
1878—1882 i årligt medeltal
|
109,047
|
18,353
|
- -
|
— —
|
— 109,047
|
— 18,353
|
1883 ..................................
|
137,545
|
23,293
|
27,257
|
3,631
|
— 110,288
|
— 19,662
|
1884 ...............................
|
150,122
|
23,005
|
19,662
|
2,572
|
— 130,460
|
— 20,433
|
1885 ................................
|
178,067
|
27,972
|
19,273
|
2,718
|
— 158,794
|
- 25,254
|
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
00
00
Litt. N.
|
Kli.
|
Införsel.
|
Utförsel.
|
öfverskott af införsel (—)
eller utförsel (+)•
|
|
Kilogram.
|
Värde.
|
Kilogram.1
|
Värde.
|
Kilogram.
|
Värde.
|
1873—1877 i årligt me-
|
|
|
|
|
|
|
deltal .........................
|
1,719,007
|
101,100
|
218,268
|
12,837
|
— 1,500,739
|
— 88,263
|
1878—1882 i årligt me-
|
|
|
|
|
|
|
deltal ..........................
|
5,171,323
|
307,137
|
720,829
|
43,138
|
— 4,450,494
|
— 263,999
|
1883 ...............................
|
1,807,536
|
108,452
|
6,005,636
|
360,338
|
+ 4,198,100
|
+ 251,886
|
1884................................
|
7,048,982
|
422,939
|
3,634,660
|
218,080
|
— 3,414,322
|
— 204,859
|
1885 ................................
|
11,717,169
|
703,030
|
3,460,514
|
207,631
|
— 8,256,655
|
— 495,399
|
Bevillningsutskottets Betänkande N:0 1.
|
öfversigt aj
|
värdet af Sveriges införsel
|
och utföi
|
sel af landtmanna-
|
|
|
1879.
|
1880.
|
188!.
|
|
|
Införsel.
|
Utförsel.
|
Införsel.
|
Utförsel.
|
Införsel.
|
Utförsel.
|
Lefvande djur
|
............. Kr.
|
756,139
|
5,251,402
|
1,136,741
|
6,987,137
|
860,234
|
4,813,600
|
Kött..............
|
|
692,900
|
88,625
|
828,650
|
69,900
|
950,755
|
64,232
|
Fläsk ............
|
|
6,759,877
|
43,610
|
11,284,232
|
118,090
|
10,320,408
|
313,524
|
Ost ......
|
|
282,480
|
198,000
|
320,495
|
287.150
|
387,157
|
137,376
|
Smör ............
|
|
2,529,375
|
8,741,520
|
5,206,175
|
10,521,555
|
3,526,232
|
10,213,368
|
Ägg ............
|
|
65,910
|
105,226
|
23,215
|
143,530
|
56,736
|
103,051
|
Spanmål och produkter
deraf .......................,
|
27,155,385
|
41,763,794
|
34,294,951
|
41,483,024
|
38,235,801
|
27,530,995
|
|
Summa Kr.
|
38,242,066
|
56,192,177
|
I
53,094,459 59,610,386
|
54,337,323
|
43,176,146
|
Öfverskott af
Utförsel -
Införsel =
|
- + 1
= — 1
|
+ 17,950,111
|
+ 6,5
|
15,927
|
— 11,161,177
|
Särskildt å spanmål och
produkter deraf ......,
|
+ 14,608,409
|
+ 7,188,073
|
— 10,704,806
|
Stockholm, Isaac Marcus’ Boktr.-Aktiebolag-, 1887.
Hör till Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.
J/dt. 0.
rodukter under aren 1879—1885 efter kommers kollega berättelser.
1882.
|
1883.
|
1884.
|
1885.
|
Införsel.
|
Utförsel.
|
Införsel.
|
Utförsel.
|
Införsel.
|
! - Utförsel.
|
Införsel.
|
Utförsel.
|
1,166,484
|
8,107,112
|
1,702,303
|
10,997,270
|
1,753,278
|
11,729,833
|
1,622,091
|
8,113,095
|
997,651
|
130,106
|
1,035,301
|
75,418
|
841,746
|
125,191
|
1,198,071
|
190,165
|
5,511,340
|
251,606
|
8,655,016
|
122,166
|
5,093,297
|
258,589
|
6,618,495
|
993,734
|
762,249
|
165,222
|
346,758
|
242,446
|
390,311
|
183,541
|
417,504
|
70,630
|
3,333,103
|
11,645,202
|
4,097,222
|
16,326,688
|
4,860,701
|
17,212,447
|
4,454,647
|
20,613,141
|
60,247
|
122,471
|
66,054
|
142,296
|
34,227
|
160,229
|
45,994
|
141,233
|
39,455,747
|
32,827*263
|
45,132,309
|
33,210,040
|
40,646,276
|
23,519,747
|
46,813,719
|
28,544,414
|
51,286,82lj
|
53,248,982
|
61,034,963
|
61,116,324
|
53,619,836
|
53,189,577
|
61,170,521
|
58,666,412
|
+ 1,962,161
|
+
|
81,361
|
430.259
|
2,504,109
|
- 6,628,484
|
- 1 1,922,269
|
- 17,126,529
|
— 18,269,305
|
Rättelser
i bevillningsutskottets betänkande n:o 1:
sid. 4 rad 10 nedifrån står: 266,312, läs: 187,371 —
sid. 25 rad 11 uppifrån står: senare, läs: finare
sid. 28 rad. 4—10 uppifrån utgå och i stället införes:
u15:o)' att tull måtte åsättas följande lefvande kreatur: hästarmed
20 kronor, nötkreatur med 8 kronor, får med 1 krona och svin med
5 kronor, allt för stycke;
att diföl, som åtfölja modren, förklaras få tullfritt införas, äfvensom
att å herr Lindhs motion, i hvad den angår föreslagen tull å re¬
nar, icke måtte fästas afseende.“
sid. 32 rad 21 uppifrån står: 1874, läs: 1884
sid. 37 rad 12 uppifrån står: endera staten, läs: andra stater,
sid. 37 rad 18 uppifrån står: hårdfärskadt, läs: härdfärskadt
sid. 57 rad 8 uppifrån står: förordnande, läs: förordande
Bih. till Riksd. Prof. 1887. 5 Sami. 1 Afd.