Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
I
N:0 12.
Ank. till Riksd. Kansli den 13 April 1886, kl. |-11 e. m.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
o
Åttonde hufvudtitel.
(2:a U. A.)
Beträffande anslagen under riksstatens åttonde hufvudtitel, som
omfattar anslagen under Kongl. Ecklesiastikdepartementet, hafva följande
förändringar ifrågakommit.
Kleresistaten.
l:o) Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit att de
till Lyrestads och Fägreds prestgårdar i Skaraborgs län, såsom ersätt¬
ning för jordförluster genom Göta kanals anläggning beviljade, med
lösen efter årligt medelmarkegångspris jemte forsellön utgående anslag
af 315 kubikfot spanmål, hälften råg och hälften korn, till den förra
och 31,5 kubikfot enahanda sädesslag till den senare måtte från och
med år 1887 utbytas mot bestämda årliga penninganslag till belopp
af 825 kronor för Lyrestads och 82 kronor för Fägreds prestgård;
att för sådant ändamål den under kleresistaten uppförda anvis¬
ning i kontant måtte höjas med 907 kronor;
och att det under samma stat förekommande förslagsanslag till »in¬
delning och dermed jemförlig anvisning, påförslag: ersättningar» måtte
Bih. till Riksd. Prof. 1886. 4 Smil. 1 Afd. 9 Raft. 1
Ang.utbyte af
“ersättnin¬
gar^ mot be¬
stämdt pen¬
ningbelopp.
[!]•
Stats-Utskottets Utlåtande JS:o 12.
nedsättas med ett jemnadt belopp af 900 kronor, till följd hvaraf an¬
slaget till kleresistaten ökas med 7 kronor.
Anslaget till kleresistaten utgör enligt nu gällande riksstat:
anvisning i kontant .................................................. kronor 9,898: —
friheter och kyrkotionde ............................................. „ 18,000: _
ersättningar ............................................................. „ 347,800: — °)
Summa kronor 375,698: —
Enligt Kongl. Maj:ts förslag, hvilket stödes på skäl, angifna i
statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 11 Januari 1886
(sid. 2—o) skulle anvisningen i kontant höjas med 907 kronor och an¬
slaget till ersättningar minskas med 900 kronor, så att anslaget skulle
under de särskilda rubrikerna komma att upptaga:
anvisning i kontant ...................................................... kronor 10,805: —
friheter och kyrkotionde .............................................. 18 000: _
ersättningar ............................................................ „ 346,’9Q0: —
Summa kronor 375,705: —
Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot förevarande
framställning, får derför hemställa,
att Riksdagen må bifalla hvad Kongl. Maj:t
under anslagstiteln »kleresistaten» föreslagit.
Lappmarks ecklesiastikverk.
höjning af 2:6). I förslagsanslaget till Lappmarks ecklesiastikverk, som nu ut-
amufetun gör 22’700 kronor> har Kongl. Maj:t äskat en förhöjning med 37,300
Lappmarks kronor, hvarigenom anslaget skulle komma att utgöra 60,000 kronor.
eklesiastik- Denna framställning är, enligt hvad statsrådsprotokollet (sid. 5
[2.1 och 6) gifver vid handen, föranledd af den starka stegring i utgifterna
från anslaget, som under de senare åren egt rum, och i hvilka utgifter
det icke finnes anledning antaga att minskning kan ske.
Granskar man Statskontorets liggare för 1885, finner man, be¬
träffande detta anslag, att detsamma, hvilket uppförts å stat första
gången af 1834—35 årens Riksdag, afser främjandet af följande^sär-
skilda ändamål:
*) De två senare posterna äro uppförda under gemensam rubrik »indelning och der¬
med jemförlig anvisning på förslag».
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
3
a) Aflöning åt en del af ecklesiastikstaten inom Vesternorrlands,
Jemtlands, Vesterbottens och Norrbottens län, under hvilken rubrik af
Kongl. Maj:t anvisats flere särskilda arfvodes- eller lönebelopp åt vissa
prester eller andra ecklesiastiska tjenstemän, vexlande mellan kronor
7: 50 (åt klockaren i Qvickjock) och kronor 1,700 (åt pastor i Jock-
mock).
b) Undervisningsväsendet, afseende dels stipendier åt teologie
studerande, som vilja lära lappska språket, (2 st. å 300 kronor) dels
ett seminarium vid Mattisudden i Jockmock för bildande af lappska
småskolelärare och lärarinnor samt åtskilliga skolor för lappungdom,
vid hvilka ett visst antal frielever underhålles, dels aflönande af ett
antal kateketer, som skola undervisa den vandrande lappallmogens
barn, dels utpensionering af ett visst antal lappbarn och dels bidrag-
till inackorderingskostnad åt sådana barn, som i öfrigt af egna medel
kunna uppehålla sig.
c) Pensioner, åt kateketer, kapellpredikanters enkor och döttrar
m. fl. till olika belopp.
Sammanlagda beloppet af alla enligt liggaren å anslaget anvisade
utgifter utgör 38,158 kronor 88 öre, hvadan alltså en brist å 15,458
kronor 88 öre förefinnes, en brist som dock, enligt hvad af statsråds¬
protokollet framgår, för åren 1883 och 1884 uppgått till vida större belopp.
Utgifterna hafva nemligen utgjort, år 1883 50,823 kronor 78 öre och
år 1884 59,425 kronor 5 öre, eller i medeltal för dessa två år 55,124
kronor 42 öre.
Utskottet, som saknat tillfälle att ingå i någon närmare under¬
sökning om orsakerna till den starka stegring af utgifterna från detta
anslag, som, enligt hvad föredragande departementschefen anfört, un¬
der de senare åren egt rum, finner visserligen, att anslaget bör från
sitt nuvarande belopp af 22,700 kronor höjas till en siffra, som något
mer än den nämnda motsvarar utgiftssumman; och anser Utskottet
denna höjning böra stanna vid 32,300 kronor, då anslaget således
skulle komma att uppgå till 55,000 kronor.
Skulle detta anslagsbelopp visa sig otillräckligt samt utgifter ut¬
öfver detsamma ifrågakomma och anslaget derför öfverskridas och erfor¬
dra ytterligare höjning, lärer det blifva nödvändigt, att en fullständig
utredning föregår, så att Riksdagen sättes i tillfälle att säkrare än nu
bedöma och pröfva behofven. Det kan icke nekas, att under nuvarande
förhållanden det ovanliga eger rum, att Kongl. Maj:t kan bestämma
aflönings- och pensionsbelopp för en hel kategori af ecklesiastika tjenste¬
män samt deras enkor och barn, utan att — emot hvad eljest är van¬
ligt — Riksdagen dervid kan utöfva något inflytande. Någon annan
4
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12.
Ang. anslag
till en ny e. o.
professur i
anatomi vid
Upsala uni¬
versitet.
[3.]
begränsning af denna Kongl. Maj:ts befogenhet synes icke förefinnas-,
än den, som kan anses ligga i hvad Rikets Ständer i sin den 30 Ok¬
tober 1834 aflåtna skrifvelse (N:o 177) angående regleringen af utgifterna
under riksstatens dåvarande 10:de hufvudtitel anfört. Ständerna, som
till Lappmarks ecklesiastikverk beviljade ett förslagsanslag af 7,000 Rdr
B:co, anhöllo nemligen då, att Kongl. Maj:t täcktes i nåder vidtaga
sådana åtgärder, som i möjligaste måtto förminskade berörda utgifts¬
summa medelst besparing såväl af aflöning eller arfvoden till de per¬
soner, hviika icke vidare vore för Lappmarks ecklesiastikverk behöflige,
som ock af andra icke erforderliga utgifter.
Utskottet vill visserligen icke med hvad nu blifvit anfördt hafva
antydt, att icke vid gjorda dispositioner af anslaget all nödig hänsyn
tagits till nödvändigheten att så mycket som möjligt hushålla med sta¬
tens medel, men det torde i alla fall få medgifvas, att utgifternas starka
tillväxt är egnad att framkalla betänkligheter och åtminstone ett för¬
sök att begränsa dem, om detta är möjligt utan att uppoffra det vig¬
tiga ändamål, som med anslaget skall främjas.
Under antagande således, att om, oaktadt iakttagandet af nödig
sparsamhet, den förhöjda anslagssumman af 55,000 kronor visar sig
icke förslå, utan utgifterna komma att öfverstiga densamma, — och
anslaget således enlighet med grundsatsen, att förslagsanslagen böra
upptagas till belopp, som så nära som möjligt sammanfalla med utgif¬
ternas, behöfver ytterligare höjas — utredning varder, så vidt möjligt,,
meddelad om orsakerna till de ökade behofven, får Utskottet hemställa,.
att Riksdagen må på det sätt bifalla Kongl.
Maj:ts förevarande framställning, att Riksdagen be¬
stämmer förslagsanslaget till »Lappmarks ecklesiastik-
verk» från och med 1887 till 55,000 kronor och så¬
ledes höjer detta anslag från nu i riksstaten uppförda
22,700 kronor med 32,300 kronor.
Universiteten.
3:o. Till aflöning åt en extra ordinarie professor i anatomi vid
universitetet i Upsala har Kongl. Maj:t äskat, att på ordinarie stat måtte
uppföras 4,500 kronor, deraf 1,000 kronor såsom tjenstgöringspenningarp
och då de skäl, som i statsrådsprotokollet (sid. 6—9) anförts till stöd
för detta anslagsbehof, synts Utskottet till fullo ådagalägga, att den
nya lärarebefattningen är oundgängligen nödig för undervisningens be¬
höriga gång, samt anledning icke är för handen att antaga, att den.
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12.
5
nya befattningens inrättande skall kräfva några särskilda, nu ej upp-
gifna kostnader såsom för nya lokaler, biträden, vaktmästare o. s. v.,
hyser Utskottet ingen betänklighet att hemställa,
att Riksdagen må till aflöning åt en extra ordi¬
narie professor i anatomi vid Upsala universitet upp¬
föra å ordinarie stat 4,500 kronor, hvaraf 1,000 kro¬
nor såsom tjenstgöringspenningar.
4:o. I en inom Andra Kammaren af Herr S. von Friesen väckt
motion (N:o 154) har föreslagits,
att Riksdagen, för åstadkommande af undervisning vid universi¬
teten i den praktiska behandlingen af tyska, engelska och franska språ¬
ken i enlighet med de bestämmelser härom, som Kongl. Maj:t, efter
universitetsmyndigheternas hörande, kunde finna för godt att utfärda,
ville ställa till Kongl. Maj:ts disposition för hvartdera af universiteten
i Upsala och Lund ett årligt belopp af 6,000 kronor.
De skäl, som motionären, stödjande sig bland annat på den se¬
nast församlade läroverkskomiténs betänkande samt på önskningar, ut¬
talade äfven från universitetens sida, anfört för ofvanberörda förslag,
hafva synts Utskottet värda uppmärksamhet. Då emellertid Kongl.
Maj:t icke funnit de af universiteten uttryckta önskningarna nu böra
föranleda till någon framställning hos Riksdagen, finner Utskottet det
vara för tidigt, att Riksdagen tager denna fråga om hand, helst den¬
samma antagligen kan bättre pröfvas, när frågan om läroverksreformen
förekommer till afgörande.
Under uttalande häraf och då Utskottet antager, att ett afslag
vid denna Riksdag å motionärens framställning endast innebär ett
uppskof med anordnandet vid universiteten af sådan språkundervisning,
som af motionären åsyftas, föranlåtes Utskottet hemställa,
Ang. ifråga¬
satt anslag
till undervis¬
ning i den
praktiska be¬
handlingen
af tyska, en¬
gelska och
franska språ¬
ken vid uni¬
versiteten.
att Herr von Friesens förevarande motion ej må
till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
5:o. Af skäl, som äro anförda till statsrådsprotokollet (sid. 9—13) Ang. förmån
har Kongl. Maj:t under anslagstiteln »universiteten» föreslagit, 'tilldess
att Riksdagen måtte medgifva, det 1876 års Riksdags beslut an- vederlag för
gående lönereglering för professorer med flere tjenstemän vid Lunds Ussa lönf,
universitet må så förstås, att den rätt till ängslott, eller ersättning universitetet
derför, som enligt hittills gällande ordning tillkommer innehafvare af 1 Lund.
6
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 12.
vissa spanmålslöner, må af dem åtnjutas utan minskning i de faststälda
aflöningsbeloppen.
Hänvisande till den i statsrådsprotokollet lemnade redogörelsen
för den vid 1876 års riksdag föreslagna och beslutade lönereglering
vid universiteten samt till livad i öfrigt der yftrats, får Utskottet an¬
föra, att i nu gällande stat för Upsala universitet, hvilken stat faststälts
•den 13 November 1885 följande anmärkningar fogats efter förtecknin¬
gen å de ordinarie professorerne, nemligen:
»1. Utaf aflöningen för hvar och en af professorerne, med undan¬
tag för professor Skytteanus, utgöra 1,500 kronor tjenstgöringspennin-
gar; dock att, hvad förste teologie professorn eller domprosten angår,
fördelningen af dennes aflöning i lön och tjenstgöringspenningar skall
vidtaga först efter nuvarande tjensteinnehafvarens afgång.
»2. Innehafvare af ordinarie professorsembete, förutom professor
Skytteanus, åtnjuta hvardera 12 famnar ved in natura.
»3. Besittningsrätt till en af de 44 akademiska åkerlotterna å 6
tunnland tillkommer, i den ordning ledighet inträffar, professorerne i
alla fakulteter, bibliotekarien, räntmästaren, sekreteraren och kamrera¬
ren samt bibehålies af emeriti och vid dödsfall af enka, omyndiga söner
•och ogifta döttrar.
»4. Af nyssnämnda embets- och tjenstemän, med undantag af
sekreteraren och kamreraren, uppbära, jemväl efter tjensteålder, de 21
äldste ersättning för humlegårdslotter med 30 kronor årligen till en
hvar eller tillsammans (kr.) 630: —».
Hvad angår Lunds universitet och de nu ifrågavarande ängs-
lotterna eller vederlag för dem, så säges i den af Kongl. Maj:t den
13 November 1885 senast faststälda staten endast följande---»I
-sammanhang härmed hafve VI, — som vilja framdeles OSS utlåta,
huruvida den vissa professorer och andre löntagare vid universitetet
tillkommande förmån att få tillträda ängslott eller erhålla vederlag
derför må af dem hädanefter tillgodonjutas utan afdrag å deras kon¬
tanta aflöningsförmåner —, funnit godt att i afseende å utgiftsstatens
tillämpning meddela» — — —
Då Kongl. Maj:ts framställning synes Utskottet vara grundad på
fullt giltiga skäl, hemställer Utskottet,
att Riksdagen må bifalla Kongl. Maj:ts före¬
varande framställning.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
7
6:o. Beträffande den patologiskt-anatomiska institutionen vid uni¬
versitetet i Lund har Kongl. Maj:t gjort följande framställningar:
dels att en förhöjning måtte beviljas i årsanslaget till institutio¬
nen till belopp af 1,600 kronor; hvaraf 1,000 kronor såsom anslag till
materielen och 600 kronor såsom arfvode åt en vaktmästare;
dels ock att till inredning af den nya byggnaden för institutionen
samt anskaffande af vetenskaplig materiel för densamma måtte på extra
stat för år 1887 anvisas 5,000 kronor.
Det nuvarande årsanslaget till patologiska institutionen utgör
1,200 kronor och skulle således ökas till 2,800 kronor.
Enligt hvad statsrådsprotokollet (sid. 13 o. 14) gifver vid handen
är behofvet af anslagsförhöjningen närmast föranledt af de förändrade
förhållanden, som uppkomme derigenom att institutionen, som förut
varit inskränkt till att i främsta rummet tillgodose de mera elementära
sidorna af undervisningen, måst bringas till en högre grad af ända¬
målsenlighet.
Den nya anstalten kräfde kostnader för bränsle, vattenförbruk¬
ning och gas till belopp af lägst 700 kronor. Vidare blefve behofvet
af en egen vaktmästare vid anstalten oundgängligt, så väl till biträde
vid de många olikartade arbetena derstädes som för eldningen, ren¬
hållningen och den ständiga tillsynen; och beräknades aflöningen åt
denne vaktmästare till den vid universitetet vanliga, eller 600 kronor.
Härtill komme de direkta utgifterna för undervisningen och det veten¬
skapliga arbetet, hvilka utgifter — af universitetsmyndiglieterna beräk¬
nade till 1,500 kronor — afsåge anskaffande och tillhandahållande af
instrument och reagentier samt materiel och apparater.
Samtliga dessa utgiftsposter uppgå till ett sammanlagdt belopp af
2,800 kronor, af hvilka 1,200 kronor redan finnas anvisade, men åter¬
stoden, 1,600 kronor, skulle beviljas såsom förhöjning i årsanslaget.
Vid pröfning af denna framställning har Utskottet funnit skäl
tillstyrka den föreslagna förhöjningen i årsanslaget till den patologiskt-
anatomiska institutionen vid universitetet i Lund.
Hvad derefter angår det af Kongl. Maj: t äskade extra anslaget å
5,000 kronor till inredning m. m. vid ifrågavarande institution, så får Ut¬
skottet erinra, hurusom Riksdagen — vid besvarandet af Kongl. Maj:ts
till 1885 års Riksdag gjorda framställning derom, att till inredning af
den nya byggnaden för patologiskt-anatomiska institutionen i Lund
samt anskaffande af vetenskaplig materiel för samma institution måtte
å extra stat för år 1886 beviljas ett anslag af 10,000 kronor, med rätt
för det akademiska konsistoriet att vid användandet af detta anslag vidtaga
sådana ändringar i det ingifna förslaget, som kunde befinnas nödiga och
Ang. förhöjdt
årligt anslag
till patologi¬
ska institu¬
tionen i
Lund samt
ett extra an¬
slag för den¬
samma.
[5 o. 42].
8
Mats- Utskottets Utlåtande N:o 12.
lämpliga — i skrifvelse den 20 Maj 1885 (N:o 60) yttrat, att då en stor
del af anslaget till ifrågavarande byggnad först under år 1886 komme att
utgå och byggnaden fullbordas, samt tillförlitlig beräkning af inrednings-
kostnaden m. m., som för äskade 10,000 kronor skulle bestridas, först
då torde kunna verkställas, Riksdagen ansett skal saknas att, innan
fullständig och detaljerad kostnadsberäkning förelåge, bevilja ifråga¬
varande anslag till hela det belopp, som begärts; utan hade Riksdagen
för det då varande ansett beloppet kunna nedsättas till 5,000 kronor,
för att lemna vederbörande tillfälle att, derest ytterligare anslag skulle
finnas nödigt, då framlägga detaljerad kostnadsberäkning, som för
arbetets fullbordande kunde blifva tillämplig utan att förändringar deri
behöfde ske.
Af nu anförda skäl biföll Riksdagen Kongl. Maj:ts framställning
endast på det sätt, att på extra stat för år 1886 anvisades för de upp-
gifna ändamålen 5,000 kronor, motsvarande hälften af hvad som vid
1885 års riksdag äskats.
Något nytt kostnadsförslag har icke blifvit upprättadt utan det
akademiska konsistoriet har endast åberopat det ursprungligen afgifna.
Och då det nu icke blifvit ifrågasatt, att ändringar skulle deri få göras,
samt ett afslag å framställningen om ifrågavarande medels beviljande
skulle föranleda ett menligt uppskof med byggnadens fullbordan, så
torde de begärda medlen icke böra förvägras.
Under åberopande af hvad sålunda anförts hemställer alltså Ut¬
skottet,
Ang. anslaget
till
fysiologislca
institutionen
i Lund.
[6 o. 43.]
att Riksdagen må:
a) förhöja årsanslaget till den patologiskt-
anatomiska institutionen vid universitetet i Lund med
1,600 kronor, deraf 1,000 kronor såsom anslag till
materielen och 600 kronor såsom arfvode åt en vakt¬
mästare; samt
b) bifalla Kongl. Maj:ts framställning om bevil¬
jande på extra stat för 1887 af 5,000 kronor till in¬
redning af den nya byggnaden för patologiskt-ana-
tomiska institutionen i Lund samt anskaffande af veten¬
skaplig materiel för institutionen.
7:o. Till materielen vid den fysiologiska institutionen vid uni¬
versitetet i Lund har Kongl. Maj:t äskat ett årligt anslag af 2,500
kronor.
Vidare har Kongl. Maj:t till uppsättning af undervisningsmateriel
Siats-Utskottets Utlåtande dd:o 12. 9
för den fysiologiska institutionen i Lund äskat ett extra anslag af
10,000 kronor.
På sätt af statsrådsprotokollet (sid. 14—16 och 60) framgår, stå
dessa framställningar i sammanhang med besättandet af den ordinarie
professur i fysiologi och embryologi vid universitetet i Lund, hvartill
1884 års Riksdag beviljat medel. Någon antydan lemnades likväl icke
då derom, att inrättandet af den nya befattningen skulle _ medföra nöd¬
vändigheten att bevilja större eller mindre särskilda anslag till anskaffande
af materiel och apparater för undervisningen, ehuru, att döma af hvad
till statsrådsprotokollet nu blifvit anfördt, uppenbarligen framgår, att
de akademiska myndigheterna redan vid framställningen om professurens
inrättande förutsett, att densamma icke skulle kunna medföra tillräckligt
gagn, om ej de materiella hjelpmedel, för hvilka anslag blifvit vid denna
riksdag begärda, kunde erhållas.
Då det vid bedömandet af anslagsfordringar för nya tjenstbefatt-
ningar är i hög grad önskligt att, så vidt möjligt, tillfälle beredes att
öfverskåda de utgifter, som utöfver sjelfva aflöningsbeloppen. ungefär¬
ligen erfordras för att de nya befattningarna skola verka tillräckligt
gagnande, så har Utskottet här velat fästa uppmärksamheten & nu
antydda förhållande.
Hvad sjelfva de begärda anslagsbeloppen angår, så synes det
Utskottet böra vara tillräckligt, att det årliga anslaget bestämmes till
1,500 kronor. Det extra anslaget åter torde icke kunna anses vara
för högt tilltaget, och Utskottet anser derför detsamma nu böra beviljas.
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen må bevilja:
a) till bestridande af utgifter för materielen vid
den fysiologiska institutionen i Lund ett årligt anslag
på ordinarie stat af 1,500 kronor; samt
b) till uppsättning af undervisningsmateriel för
den fysiologiska institutionen i Lund på extra stat för
år 1887 ett anslag af 10,000 kronor.
8:o. Till förhöjning af årsanslaget till materielen för botaniska
institutionen vid universitetet i Lund har Kongl. Maj:t äskat ett belopp
af 1,000 kronor.
Nuvarande anslaget utgör 3,100 kronor; och då, enligt hvad stats¬
rådsprotokollet (sid. 16 och 17) gifven vid handen, detta anslag icke
kan förslå till alla de nödiga utgifter, som dermed böra bestridas, läier
Bih. till Riksd. Prot. 1886. 4 Samt. 1 Afd. 9 Käft. 2
Ang. förhöj¬
ning i an¬
slaget Ull
materiélenför
botanislca
institutionen
vid universi¬
tetet i Lund.
[7-]
10
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
Ang. förhöj¬
ning i års-
anslaget till
materielen
vid den
fysiska insti¬
tutionen vid
universitetet
i Lund.
[8.]
Riksdagen icke kunna undgå att bevilja den äskade anslagsförhöjningen-
Utskottet får derför hemställa,
att Riksdagen må, på sätt Kongl. Maj:t före¬
slagit, bevilja förhöjning med 1,000 kronor i års-
anslaget till materielen för botaniska institutionen vid
universitetet i Lund.
9:o. I årsanslaget till materielen vid den fysiska institutionen
vid universitetet i Lund har Kongl. Maj:t äskat en förhöjning af 1,400
kronor.
I nu gällande stat för fysiska institutionen i Lund äro uppförda
följande belopp:
en amanuens, arfvode ............................................... kronor 500: —
„ vaktmästare, d:o ............................................... ,, 600: —
anslag till materielen ................................................ „ 1,100: .—
Motsvarande summor vid Upsala universitets fysiska institution
äro följande:
en amanuens, arfvode ................................................ kronor 500: —
(boställsrum och 2 famnar ved in natura).
en vaktmästare ............................................................ ,, 500: —
(boställsrum).
anslag till materielen ................................................ „ 2,500: —
värdet af 12 kubikfot 6 kannor spanmål af
Mälby frälseränta.................................................. „ 26: 96.
ränta å institutionens besparingsfond .................. „ 75: —
(10 famnar ved in natura).
Kongl. Maj:ts framställning afser nu, att fysiska institutionen i
Lund skulle erhålla till materielen samma belopp, som motsvarande
institution i Upsala; och då den begärda anslagsförhöjningen synes
vara väl behöflig för det uppgifna ändamålet, föranlåtes Utskottet att
hemställa,
att Riksdagen må höja anslaget till materielen
för fysiska institutionen vid universitetet i Lund med
äskade 1,400 kronor, eller från 1,100 kronor till 2,500
kronor.
Stats-Utskottets Utlåtande JS:o 12.
11
Karolinska mediko-kirurgiska institutet.
10:o. Till aflöning åt en eldare och maskinist vid karolinska
mediko-kirurgiska institutet har Kongl. Maj:t äskat, att ett årligt anslag
af 1,000 kronor måtte uppföras.
Den nya tjeAstbefattningen är, enligt hvad statsrådsprotokollet
(sid. 19) utvisar, behöflig för skötande af den apparat, som är anordnad
till uppvärmning och ventilering af samtliga lokaler i den nya byggnaden
för den anatomiska m. fl. institutioner vid institutet. För sista qvar-
talet af år 1885 samt för år 1886 har Kongl. Maj:t anvisat af bespa¬
ringar aflöning åt en eldare och maskinist vid institutet till belopp af
1,000 kronor efter år räknadt, till följd hvaraf tillfällig innehafvare af
tjensten redan finnes.
Då ifrågavarande apparat är af den invecklade beskaffenhet, att
det kräfves en särskild person för att hålla densamma i verksamhet,
så finner Utskottet sig icke böra afstyrka aflöningsbeloppets beviljande,
utan hemställer,
att Riksdagen må till aflöning åt en eldare och
maskinist vid karolinska mediko-kirurgiska institutet
uppföra å ordinarie stat ett årligt anslag af 1,000
kronor.
ll:o. Till inköp af nödiga förbrukningsföremål åt den hygieniska
institutionen vid karolinska mediko-kirurgiska institutet har Kongl.
Maj:t äskat, att ett årligt anslag af 500 kronor måtte beviljas.
Vidare har Kongl. Maj:t begärt, att på extra stat för år 1887
måtte beviljas ett anslag af 1,500 kronor till instrument, apparater
och åskådningsmateriel för samma institution.
Skälen till dessa båda framställningar, hvilka Utskottet ansett
lämpligen böra i ett sammanhang behandlas, angifvas i statsrådspro¬
tokollet (sid. 19—21 och 61); och då anslagen synas vara i hög grad
behöfliga hemställer Utskottet,
att Riksdagen må:
a) till inköp af nödiga förbrukningsföremål åt
den hygieniska institutionen vid karolinska mediko-
kirurgiska institutet bevilja ett ordinarie årligt anslag
af 500 kronor; samt
Ang. anslag
till aflöning
åt en eldare
och maskinist.
[9-1
Ang. anslag
till inköp af
nödiga för-
bruknin gs-
föremSil åt
hygieniska
institutionen
m. m.
[10 O. 47.]
12
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
Ang. indel-
ningsersätt-
ning åt biblio¬
tekarien vid
allm. lärover¬
ket i Skara.
LH-]
Ang. indel-
ningsersätt-
ning åt
Visingsborgs
skolstat.
[12.]
b) till instrument, apparater och åskådnings-
materiel för den hygieniska institutionen vid samma
institut bevilja på extra stat för år 1887 ett anslag
af 1,500 kronor.
Allmänna läroverken.
12:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit,
att, på det den bibliotekarien vid allmänna läroverket i Skara nu
efter årligt medelmarkegångspris jemte forsellön tillkommande ersätt¬
ning för 34 kubikfot 7,15 kannor råg och lika mycket korn måtte
kunna vid 1886 års utgång till statsverket indragas, det för allmänna
läroverken uppförda fasta penninganslag måtte höjas med de till fyll¬
nad i bibliotekariens arfvode intill faststäldt belopp erforderliga medel
145 kronor 74 öre,
samt att till nuvarande innehafvaren af nämnda bibliotekarie-
befattning måtte, såsom godtgörelse för den genom indelningsersätt-
ningens indragande föranledda minskning i de honom hittills tillkom¬
mande löneförmåner, årligen från och med år 1887, så länge han vid
befattningen qvarstode, af reservationerna å anslagen till allmänna
läroverken utgå ett belopp af 45 kronor 19 öre.
Hänvisande till de skäl, som till statsrådsprotokollet (sid 21—
23) anförts till stöd för denna framställning får Utskottet hemställa,
att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må
af Riksdagen bifallas.
13:o. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit,
att, på det den till Visingsborgs skolstat utgående ersättning
från Jönköpings och Kronobergs län för indragna indelningar måtte
kunna med år 1886 upphöra, Visingsöfonden måtte befrias från utgif¬
vande efter samma tid af till statsverket ingående andel, 497 kronor
11 öre, af skolgodsets räntor och tillerkännes från och med år 1887
ett årligt belopp af 488 kronor 36 öre utöfver den fonden redan nu
tillkommande ersättning för minskning i salpeterhjelpen, samt
att i anledning häraf kontanta anslaget till allmänna läroverken
måtte ökas med sistnämnda belopp 488 kronor 36 öre.
I statsrådsprotokollet (sid. 24—26) redogöres närmare för denna
framställning och skälen till densamma; och får Utskottet hemställa,
Stats-Utskottets Utlåtande IS: o 12. 13
att jemväl förevarande Kongl. Maj:ts framställ¬
ning må vinna Riksdagens bifall.
14:o. Under anslagstiteln »allmänna läroverken» har vidare af
Kongl. Mai:t föreslagits, att, på det de till allmänna läroverken i ningar m m,
Malmö, Lund, Helsingborg, Ystad, Kristianstad och Halmstad från för- **.%%***
slagsanslaget till indelningsersättningar utgående belopp måtte kunna [13.]
vid 1886 års utgång till statsverket indragas, anvisningen i kontant
för de allmänna läroverken måtte höjas med ett belopp, som föi an¬
slagets beräkning i jemnt krontal borde utföras med 737 kronor 90
öre, hvaraf såsom lönetyllnad till rektorn vid allmänna läroverket 1
Malmö 6 kronor 32 öre samt såsom ersättning för indragna hmdtgillen
och klockarepensioner: till Lunds allmänna läroverks bibliotekskassa
80 kronor 57 öre, till Helsingborgs allmänna läroverks ljus- och ved¬
kassa 394 kronor 15 öre, till Ystads allmänna läroverks premie- och
fattigkassa 16 kronor 44 öre, till Kristianstads allmänna läroverks
äldre byggnadskassa 235 kronor 47 öre, till sistnämnda läroverks sti¬
pendiefonder 1 krona 50 öre samt till Halmstads allmänna läroverks
premie- och fattigkassa 3 kronor.
Utskottet får, med anledning af denna framställning och under
hänvisning till de skäl för densamma, som anförts till statsrådsproto¬
kollet (sid. 26—29), hemställa,
att Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning
må vinna Riksdagens bifall.
15:o. Under förutsättning, att hvad. i de tre näst föregående
punkterna här ofvan hemstälts, vinner Riksdagens bifall, hemställer
Utskottet,
att Riksdagen, i händelse af bifall till hvad i
punkterna 12, 13 och 14 här ofvan föreslagits, må,
med bifall till derom af Kongl. Maj:t gjord framställ¬
ning, från riksstaten utesluta det å anslagstiteln »all¬
männa läroverken» under rubriken »indelning och
dermed jemförlig anvisning, på förslag: ersättningar»
uppförda förslagsanslaget å 1,080 kronor.
16:o. I en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 159) har
Herr J. G. Granlund, på anförda skäl, föreslagit, _ m f ele;
att Riksdagen måtte besluta en underdånig skrifvelse till Kongl verk i Motala.
J.ng. uteslu¬
tande ur riks¬
staten af
ett förslags¬
anslag.
[14.]
14
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
Maj:t med anhållan att Kong!. Maj:t täcktes låta undersöka, huru be~
hofvet af en högre undervisningsanstalt för Motala stad, minst fem-
klassig, bäst kunde tillgodoses, och efter verkstäld utredning af dit¬
hörande omständigheter, göra nådig framställning till en blifvande
Riksdag, samt att Riksdagen behagade från och med nästa år ställa
till Kongl. Maj.ts förfogande ett anslag af 3,000 kronor i och för upp¬
rätthållande af det nu befintliga enskilda elementarläroverket i Motala,
hvars gagnande verksamhet i brist på ett kraftigare understöd från
det offentligas sida vore i fara att blifva afbruten.
Då vid 1879 års riksdag behandlades en af Kongl. Maj:t gjord
framställning om inrättande i Motala af ett treklassigt allmänt läro¬
verk, yttrade Utskottet om denna framställning, bland annat, att af-
ståndet från denna stad till Vadstena, der femklassigt läroverk vore
inrättadt, tillryggalades genom den dåmera inrättade jernvägsförbin-
delsen på vid pass en timme. Likaledes vore Motala genom en om¬
kring 6 mil lång jernväg förenadt med Linköping, der fullständigt
elementarläroverk funnes; och syntes alltså behofvet af upprättandet
af det ifrågavarande nya läroverket icke kunna vara särdeles trän¬
gande. Enligt Utskottets förmenande vore det dessutom icke skäl att
för mycket öka antalet af de treklassiga elementarläroverken. Vida
rigtigare och mer ändamålsenligt syntes det vara att utveckla och för¬
bättra folkskolorna, så att dessa kunde blifva lämpliga jemväl för min¬
dre städer och köpingar.
Hvad sålunda blifvit vid 1879 års riksdag uttaladt synes Ut¬
skottet fortfarande eg a full giltighet, och Utskottet finner sig derför
icke böra tillstyrka bifall till motionen i någon dess del; så mycket
mindre som Utskottet har anledning antaga, att den åsigt allt mera
stadgas, att staten snarare bör inskränka än öka antalet af de antin¬
gen helt och hållet af staten upprätthållna eller ock af staten mer eller
mindre rikligt understödda smärre allmänna läroverken.
Lägges härtill, att sannolikt inom kort komma att för Riksdagen
framläggas förslag till väsentliga förändringar i de allmänna läro¬
verken, så måste det framstå såsom synnerligen olämpligt, att Riks¬
dagen nu på initiativ endast af enskild motionär beslutar att i viss
mån gå blifvande förslag till omreglering af dessa läroverk i förväg.
Utskottet hemställer derför,
att Herr Granlunds förevarande motion icke må,
af Riksdagen bifallas.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
15
Högre lärarinneseminariet.
17:o. Enär vid högre lärarinneseminariet en lektor och en lärarinna
vore enligt gällande grunder berättigade att från och med 1887 upp¬
flyttas i högre lönegrad, har Kongl. Maj:t äskat förhöjning i anslaget
till seminariet med 1,000 kronor; och hemställer Utskottet,
att Riksdagen, med bifall till denna Kongl.
Maj:ts framställning, må för en lektors och en lärarin¬
nas uppflyttning i högre lönegrad höja anslaget till
högre lärarinneseminariet med 1,000 kronor, eller från
42,500 kronor till 43,500 kronor.
Pedagogier och folkskolor.
18:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit,
att de från detta anslag hittills utgående indelningsersättningar
till Sigtuna och Munktorps skolor samt östhammars och Torshälla
pedagogier äfvensom de från nämnda anslag i kontant anvisade belopp:
4 kronor 62 öre till Sigtuna skola, 24 kronor till Vaxholms pedagogi,
11 kronor 75 öre till Torshälla pedagogi och 15 kronor 62 öre till
Eskilstuna pedagogi måtte ur riksstaten uteslutas; samt
att i följd häraf anslaget »indelning och dermed jemförlig anvis¬
ning, på förslag: ersättningar» måtte minskas med ett jemnadt belopp
af 1,100 kronor och anvisningen i kontant nedsättes med jemnt 55
kronor.
Hänvisande till de skäl, som i statsrådsprotokollet (sid. 30—34)
anförts till stöd för denna framställning, hemställer Utskottet,
att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må
af Riksdagen bifallas.
Folkundervisningen.
19:o. Med anledning af hvad Kongl. Maj:t under denna anslags¬
titel föreslagit, hemställer Utskottet,
Ang. anslag
för uppflytt¬
ning af en
lektor och en
lärarinna i
högre löne¬
grad.
[15.]
Ang. uteslu¬
tande ur
riksstaten af
indelnings¬
ersättningar
m. m.
[16-]
Ang. anslag
för seminarii-
lärares upp¬
flyttning i
högre löne¬
grad.
[17.]
16
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
att Riksdagen för lärares och lärarinnors vid
folkskolelärareseminarierna uppflyttning i högre löne¬
grad, enligt gällande bestämmelser, må öka anslaget
till samma seminarier med 6,200 kronor, eller från
273,525 kronor till 279,725 kronor.
Ang. ifråga¬
satt löneför¬
bättring på
ordinarie
stat för lärare
i musik vid
folkskole¬
läraresemi¬
narierna.
20:o. Herr P. A. Siljeström har i en inom Andra Kammaren väckt
motion (N:o 85) på anförda skäl föreslagit, att lönen till musiklärarne
vid folkskolelärareseminarierna måtte på ordinarie stat uppföras i lägsta
lönegraden med 1,200 kronor samt efter 5 års tjenstgöring med 1,400
och efter 10 års tjenstgöring med 1,600 kronor om året.
I innevarande års statsverksproposition åter har Kongl. Maj:t i
punkten 54:o, till hvilken Utskottet framdeles får återkomma, äskat
ett extra anslag, bland annat, till extra arfvoden åt musiklärare vid
ifrågavarande seminarier.
Enligt hvad motionären meddelar, uppbär musiklärare vid folk¬
skolelärareseminarium årlig aflöning af 1,000 kronor utan lönegrads-
beräkning, till hvilken aflöning dock numera komma tillägg, hittills
beviljade på extra stat, af 100, 200 och 300 kronor.
Då några särskilda skäl hvarken blifvit af motionären anförda
eller eljest kunnat af Utskottet finnas vara för handen till en af¬
vikelse i förevarande fall från grundsatsen, att Riksdagen icke utan
att framställning från Kongl. Maj:t dertill föranleder bör företaga mer
eller mindre omfattande löneregleringar för statens tjenstemän, för-
anlåtes Utskottet endast till den hemställan,
att Herr Siljeströms förevarande motion må
lemnas utan afseende.
Ang. ifråga¬
satt höjning
af förslags¬
anslaget till
lönetillskott
åt lärare vid
folkskolor
m. ml
21:o. Beträffande »folkundervisningen» hafva vidare framstälts
följande förslag:
af Herr F. F. Carlson, hvilken i motionen N:o 8 i Första Kam¬
maren föreslagit,
att folkskolelärare och folkskolelärarinna efter fem års verksamhet
såsom ordinarie skola åtnjuta 100 kronors lönetillägg, om vederbörande
folkskoleinspektör vitsordar, att läraren eller lärarinnan under nämnda
tid väl tjenstgjort, samt att för detta ändamål anslaget till lönetillskott
åt lärare vid folkskolor och småskolor måtte med 50,000 kronor för¬
höjas; och
af Herr P. A. Siljeström, hvilken i motionen N:o 86 i Andra
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
17
Kammaren gjort ett yrkande af alldeles samma innehåll, som det af
Herr Carlson framstälda.
Beträffande dessa motioner får Utskottet, som fått del af en
motiverad approximativ beräkning öfver de medel, som skulle erfor¬
dras, i händelse dessa motioner bifölles, och af denna beräkning in-
hemtat, att den uppgifna summan af 50,000 kronor för närvarande
skulle vara tillräcklig för det åsyftade ändamålet, anföra, att Utskottet
icke kan dela den uppfattning, som ligger till grund för dessa båda
med hvarandra öfverensstämmande motioner. I Herr Carlsons motion
framhålles såsom olämpligt, att det enligt 1885 års lönereglering för folk-
skolelärarne är öfverlemnadt åt församlings skön att, om den vill, sedan
läraren i minst 5 år oförvitligt tjenstgjort, höja lönen (minst 600 kro¬
nor) med 100 kronor, i hvilket fall staten bidrager med ett tillskott.
Grunden dertill, att det icke blifvit kommunerna ålagdt såsom en ovil¬
korlig skyldighet att efter viss tids ordinarie tjenstgöring höja skol¬
lärarens lön, lärer väl utan tvifvel till en god del vara den, att man
trott kommunens beslutanderätt i afseende på beviljande af löneförhöjning
till en viss grad vara egnad att hos läraren framkalla en ökad sträf-
van att genom nit i tjensten förtjena kommunens förtroende. Vidare
torde det hafva blifvit beaktadt, att på ett eller annat ställe en verk¬
lig svårighet skulle kunna uppstå för kommunen att utgöra sin del i den
förhöjda aflöningen och att det derför bort lemnas densamma rättighet
att sjelf afgöra, om den vill höja aflöningen, äfven om staten dertill
lemnar bidrag.
Till dessa sakskäl kan äfven läggas, att det ur formel synpunkt
måste anses olämpligt, att Riksdagen redan året efter det, då löne¬
regleringen beslöts, vidtager ändringar i densamma. Skulle ändringar
redan nu ifrågakomma, så borde de endast vara sådana, som kunde
påkallas till följd af något inträffadt förbiseende, hvilket dock i före¬
varande fall alldeles icke är händelsen, då nemligen åtminstone den
ene af motionärerne redan vid 1885 års riksdag framstälde ett, med
det i motionerna gjorda, likartadt förslag, hvilket då icke vann bifall.
Utskottet hemställer alltså,
att Herrar Carlsons och Siljeströms omförmälda
motioner icke må af Riksdagen bifallas.
22:o. Vidkommande det i näst föregående punkt omförmälda
anslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor hafva
inom Andra Kammaren ytterligare följande förslag blifvit gjorda:
Bih. till Riksd. Prot. 1886. 4 Sand. 1 Afd. 9 Häft. 3
Ang. ytter¬
ligare före¬
slagna höj¬
ningar af
anslaget till
lönetillskott
åt lärare vid
folkskolor,
småskolor,
m. m.
18
Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 12.
af Herr Jöns Rundbäck, i motionen N:o 148,
att, utan rubbning i öfrigt af nu gällande bestämmelser rörande
vid folkskolan anstälde ordinarie lärares eller lärarinnors aflöning,
statsverket måtte böja sitt bidrag för sagda ändamål från två tredjedelar
till hela beloppet af den nu bestämda minimilönen, eller till 600 kronor.
att, der sådan lärare eller lärarinna efter fem års väl vitsordad
tjenstgöring åtnjuter stadgad löneförhöjning af 100 kronor eller der¬
utöfver, staten måtte bidraga med samma belopp, som för närvarande
är bestämdt, eller med 66 kronor 67 öre, samt att Riksdagen i enlig¬
het härmed måtte höja statens förslagsanslag till lönetillskott åt lärare
och lärarinnor vid folk- och småskolor med 1,000,000 kronor; samt
af Herr P. Zimdahl, i motionen N:o 163, hvari anförts och yrkats:
“Då näppeligen några grundade skäl förefinnas dertill, att till
aflöning af i småskola anstäld lärarinna staten bidrager med endast
hälften, under det att till folkskolelärares och lärarinnas aflöning, der
denna ej öfverstiger 700 kronor, församling af statsmedel erhåller två
tredjedelar af den till hvarje lärare och lärarinna utgående lönen, får
jag, i syfte att bereda allmänheten en väl behöflig lättnad i de dryga
kommunala utgifter, hvaraf den, särskildt hvad skolväsendet angår,
för närvarande drabbas, vördsamt hemställa, att Riksdagen måtte för
sin del besluta, att till småskolelärares eller lärarinnas aflöning, derest
denna ej öfverstiger 300 kronor, staten skall bidraga med två tredje¬
delar, samt att för detta ändamål erforderliga medel ställas till Kongl
Maj:ts disposition.“
Af dessa motioner afser Herr Rundbäcks, att staten skall ensam
öfvertaga betalningen af hela minimilönen, 600 kronor, till folkskolelärare
och lärarinnor; och har såsom skäl för detta yrkande hufvudsakligen
åberopats de kommunala skattebördornas, och af dessa särskildt folk-
skoleafgifternas, snabba stegring och behofvet af lättnad i dessa bördor.
Utskottet finner det icke kunna förnekas, att hvad i motionen
anförts förtjenar uppmärksamhet, särskildt med hänsyn till den ojemna
fördelning, som mångenstädes måste blifva en följd af de grunder, en¬
ligt hvilka kostnaderna för folkskoleväsendet utgöras. I kommuner,
der större delen af befolkningen utgöres af personer i sådana ekono¬
miska omständigheter, att de enligt påfördt fyrktal eller annan gäl¬
lande grund utgöra skatt till kommunen för dess gemensamma behof,
torde visserligen bördan kunna anses blifva så rättvist fördelad som
möjligt, men i sådana kommuner åter, der endast ett mindre antal per¬
soner finnes i ofvannämnda ekonomiska omständigheter, och der fler¬
talet, af befolkningen utgöres af familjefäder och andra, hvilka icke
kunna påföras annat bidrag till kostnaderna för folkskolan än den
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
19
personella afgift af 25 å 50 öre, som kommun är berättigad att för
folkskolans behof utkräfva, der kan tydligen skyldigheten att upprätt¬
hålla folkskolan enligt nu gällande bestämmelser kräfva offer, som kän¬
nas tryckande.
Men fastän Utskottet sålunda erkänner, att, om hänsyn uteslu¬
tande tages till kommunernas skattebördor för folkskoleväsendet, kraf-
vet på lättnader har skäl för sig, så kan dock icke Utskottet tillstyrka
den förändring, som blifvit af Herr Rundbäck föreslagen; en förändring
hvilken icke allenast skulle medföra de af honom åsyftade lättnader
för kommunerna, utan sträcka sina verkningar vida längre. Om nem¬
ligen den grundsatsen anses fortfarande böra tillämpas, att folkskolan
skall vara en kommunal institution och folkskoleläraren således en kom¬
munens tjensteman, då lärer det icke böra sättas i fråga att på staten
öfverflytta en så stor andel i kostnaderna för folkskolelärarnes aflöning,
som denne motionär föreslagit. Skulle det beslutas, att staten skall
öfvertaga betalningen af hela den kontanta aflöningen åt folkskole¬
lärare, så torde häraf förr eller senare blifva en följd, att kommuner¬
nas inflytande på desse lärares antagande och tjenstgöring måste un¬
dergå väsentlig jemkning, så att i stället småningom komme att upp¬
stå en stor ny klass af statstjenstemän. Att någon allmännare opinion
inom landet skulle önska åstadkommandet af en sådan förändring, sak¬
nas all anledning att antaga, likasom det äfven är minst sagdt tvifvel¬
aktigt, om folkskolans intressen deraf skulle i någon mån främjas.
Härmed är dock icke sagdt, att alla åtgärder till lättnader i de
kommunala bördorna för folkskoleväsendet behöfva uteblifva. Herr Zim-
dahl har nemligen enligt Utskottets åsigt i sin motion anvisat en väg,
som för detta ändamål synes vara synnerligen lämplig och mot hvil¬
ken icke kan göres den principiella invändning, som här ofvan påpekats
beträffande Herr Rundbäcks förslag. Herr Zimdahl föreslår, att sta¬
tens bidrag till aflöning åt lärare och lärarinnor vid småskolor skall
höjas till två tredjedelar, derest aflöningen icke öfverstiger 300 kro¬
nor. 1 sjelfva verket innefattar detta förslag endast en utsträckning
af en redan tillämpad grundsats i fråga om proportionen mellan sta¬
tens och kommunernas andelar i den kontanta aflöningen åt folk¬
skolans lärare och lärarinnor. Mot förslaget kan derför icke invän¬
das, att detsamma skulle åstadkomma en förändring af de lärares ställ¬
ning såsom kommunernas tjenstemän, hvilka förslaget afser. Deremot
skulle en ingalunda oväsentlig lättnad i de kommunala skattebördorna
ernås genom förslagets antagande. Lägges härtill, att en lindring i
kommunernas utgifter för småskolor och mindre folkskolor utan tvifvel
skulle mångenstädes, till båtnad för undervisningen i folkskolorna, upp-
20
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
muntra till inrättandet af flera småskolor, så att barn, hvilka icke kunna
draga full nytta af undervisningen i folkskolorna, ej, i saknad af småsko¬
lor, behöfva skickas till folkskolorna och der upptaga lärarens tid samt
derigenom hindra undervisningen af de mera försigkomna lärjungarne,
så synas fullt giltiga skäl förefinnas för bifall till den förändring, som
af Herr Zimdahl åsyftas.
Då motionären uttryckligen endast ordar om småskolornas lärare
och lärarinnor, så uteslutas från den nu föreslagna förändringen lärare
och lärarinnor vid mindre folkskolor samt biträdande lärare och lära¬
rinnor vid folkskolor, ehuru samma skäl, som tala för ökadt statsbidrag-
till aflöningen åt småskolornas lärare och lärarinnor, göra sig gällande
äfven i fråga om de två sistnämnda grupperna af lärare och lärarinnor.
Härpå har Utskottet velat fästa uppmärksamheten med hänsyn dertill,
att om också Utskottet nu ej kunnat föreslå någon förändring be¬
kräftande statens bidrag till dessa lärares och lärarinnors aflöning,
Utskottet likväl erkänner, att, om Herr Zimdahls motion bifalles, följd¬
riktigheten kräfver att enahanda proportion för statens tillskott till
aflöningen åt lärare och lärarinnor vid mindre folkskolor samt biträ¬
dande lärare och lärarinnor vid folkskolor bestämmes som för lärare
och lärarinnor vid småskolorna stadgas; och lärer det på grund häraf
få antagas, att redan vid nästa riksdag förslag i denna rigtning kunna
från Kongl. Maj:t förväntas.
Vidkommande den förhöjning i anslaget till lönetillskott åt lärare
vid folkskolor och småskolor, som varder nödvändig, om sistbemälde
motionärs förslag bifalles, har Utskottet beräknat denna förhöjning-
så, att då, enligt tillgängliga uppgifter, antalet af de lärare och'lära¬
rinnor, som af förslaget beröras, år 1884 utgjorde 5,079 samt alla
dessa antagas hafva fullgjort stadgade kompetensvilkor enligt 5 § i
Kongl. kungörelsen den 5 Juni 1885, ett ökadt statsbidrag till alla
dessa lärare och lärarinnor af 50 kronor skulle behöfvas, då tillöknin¬
gen på det hela skulle blifva, i jemnt tusental, 254,000 kronor. Till
denna summa bör emellertid läggas ett belopp, som kan anses vara
tillräckligt för den tillökning i antalet lärare och lärarinnor, som under
åren 1885 och 1886 eller till början af år 1887 antagligen skett; och
torde detta belopp böra lägst beräknas till 11,000 kronor, då hela
anslagstillökningen blefve 265,000 kronor.
Nu gällande riksstat upptager förslagsanslaget till lönetillskott
åt lärare vid folkskolor och småskolor till 2,880,000 kronor. Läggas
härtill förenämnda 265,000 kronor, skulle anslaget för år 1887 komma
att sluta å 3,145,000 kronor.
Under åberopande af hvad Utskottet nu anfört, får Utskottet
hemställa,
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
21
a) att Herr J. Rundbäcks förevarande motion
icke må af Riksdagen bifallas; samt
b) att Riksdagen, med bifall till Herr P. Zim-
dahls motion, må besluta att, utan rubbning i öfrigt
af nu gällande bestämmelser rörande vid småskolor
anstälde lärares och lärarinnors aflöning, staten skall
från och med 1887 års början till dessa lärai-es och
lärarinnors aflöning bidraga med två tredjedelar af
den kontanta aflöningen intill ett lönebelopp af högst
300 kronor och för tillämpning af detta beslut från
och med år 1887 höja förslagsanslaget till löne-
tillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor med
265.000 kronor, eller från 2,880,000 kronor till
3.145.000 kronor.
V eterinärundervisningen.
23:o. Beträffande veterinärinrättningen i Skara hafva, jemte det Ang. veteri-
Kongl. Maj:t till uppehållande af undervisningen vid inrättningen g^Yskam.
äskat ett extra anslag för år 1887 af 12,900 kronor, följande förslag [61].
blifvit vid innevarande riksdag framstälda:
af Herr J. H. G. Fredholm, hvilken i en inom Andra Kammaren
väckt motion (N:o 25) hemstält, att Riksdagen behagade besluta:
att, då de nuvarande eleverna vid veterinärinrättningen i Skara
afslutat den för dem bestämda lärokurs, inrättningen skall ombildas
till en fullständig hofbeslagsskola för utbildande af civila och militära
hofslagare;
att der fortfarande måtte underhållas en sjukvårdsanstalt för
husdjur, hvarest lämplig praktisk undervisning i behandling af enklare
åkommor hos husdjuren lemnades åt dem, som ville sig deraf be¬
gagna; och
att till underhåll af inrättningen med nämnda omfattning finge
användas inkomsten af Hernqvistska donationen och det af C. U. Uggla,
A. Hellstadius och Thunberg m. fl. lemnade kapital, vidare arrende¬
medlen af statens egendom Brogården och hvad af nu utgående ordi¬
narie statsanslag kunde befinnas erforderligt;
samt till veterinärinrättningen i Skara å extra stat för år 1887
bevilja ett anslag af 12,400 kronor;
af Herrar A. Th. Wallenius m. fl., hvilka i en inom Första
Kammaren väckt motion (N:o 23) föreslagit, att Riksdagen ville besluta:
22
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 12.
dels att, med godkännande af direktionens organisationsförslag,
låta uppföra ett årligt anslag af 20,700 kronor på ordinarie stat för
Skara veterinärinrättning,
dels ock att för en gång bevilja ett anslag på extra stat till
samma inrättning af 17,818 kronor, att användas till byggnaders och
lärosalars försättande i tidsenligt skick och anskaffande af nödig under¬
visningsmateriel; samt slutligen
af Herrar A. P. Trybom m. fl., hvilka i en inom Andra Kamma¬
ren väckt motion (N:o 106) gjort enahanda förslag, som Herrar Wal-
lenius m. fl. i nyss omförmälda, i Första Kammaren väckta motion
(N:o 23) framstält.
Med anledning af dessa motioner torde Utskottet för fullständig¬
hetens skull få erinra derom, att Kongl. Maj:t vid 1885 års riksdag
framstälde förslag om veterinäriurättningens i Skara ombildande till
hofbeslagsskola och vårdanstalt för sjuka husdjur, vid hvilken anstalt
skulle meddelas endast praktisk klinisk undervisning, samt att direk¬
tionens vid nämnda inrättning i de två senare af här ofvan omför¬
mälda motioner åberopade förslag angående veterinärinrättningens om¬
organisation på ordinarie stat afsåg, att inrättningen skulle få till
uppgift att bilda veterinärer, afsedda för den enskilda veterinärsjuk¬
vården, att vara en fullständig läroanstalt för bildande af hofslagare
eller s. k. hofbeslagssmeder, och att derjemte förblifva en vårdanstalt
för sjuka husdjur. Det statsanslag, som härför årligen skulle erfor¬
dras, har beräknats till 20,700 kronor, eller 3,700 kronor utöfver in¬
rättningens nuvarande anslag, nemligen 4,100 kronor på ordinarie och
12,900 kronor på extra stat, tillhopa 17,000 kronor.
Beträffande yrkandet i de två senare motionerna om beviljande
af ett extra anslag å 17,818 kronor, så har i motionerna upplysts, att
direktionen för inrättningen hos Kongl. Maj:t anmält, att Skara veterinär¬
inrättning behöfde detta belopp för att dermed försättas i fullgodt skick
enligt tidens fordringar så i afseende på byggnader och lärosalar som
undervisningsmateriel.
I öfrigt torde här icke vara behöfligt att närmare redogöra för
detaljerna i de föreliggande förslagen eller för förhandlingarna i ämnet
vid 1885 års riksdag, enär dessa torde vara i friskt minne. Stats¬
utskottet angaf då och vidhåller ännu sin uppfattning om nödvändig¬
heten af en inrättning för veterinärundervisning, der inträdesfordrin-
garna icke äro så höga, som de vid institutet i Stockholm för när¬
varande äro.
Häraf följer, att Utskottet icke kan tillstyrka Herr Fredholms
motion. Hvad de öfriga båda motionerna angår, så lärer anledning ej
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 12.
23
finnas att särskild t för veterinärinrättningen i Skara frångå den grund¬
sats, att reglering på ordinarie stat af statens institutioner på olika
områden icke bör af Riksdagen beslutas annat än på derom af Kongl.
Maj:t gjord framställning; ocb då först i sammanhang med en sådan
reglering anslag till byggnaders ocb lärosalars förbättrande m. m. vid
ifrågavarande läroanstalt synes böra beviljas, så finner Utskottet sig
sakna skäl att tillstyrka Herrar Wallenii ocb Tryboms med fleres förslag.
Ehuru Utskottet sålunda finner sig icke kunna föreslå bifall till
någon af de vid denna riksdag väckta motioner i fråga om veterinär¬
inrättningen i Skara, så anser Utskottet sig dock böra undersöka, om
icke ett medel skidle kunna utfinnas, som kunde bana väg för ett samrnan-
jemkande af meningarna bos, å ena sidan, anhängarne af Skara veterinär¬
inrättnings bibehållande såsom ett fullständigt läroverk för ett visst
slag af veterinärer ocb, å andra sidan, dem, som önska veterinärunder¬
visningens koncentrering vid ett enda institut, der ett annat slag af
veterinärer utbildas.
Såsom bekant anse de förre, att för de i det dagliga lifvet i all¬
mänhet förekommande behofven i förevarande hänseende det ingalunda
erfordras att eg a tillgång till veterinärer med en så fulländad — och
följaktligen dyr — teoretisk utbildning som den, hvilken kräfves för
inträde vid institutet i Stockholm, utan att de flestes intresse af biträde
fvid husdjurens vård fullt nöjaktigt samt derjemte billigare kan till¬
godoses af veterinärer, af hvilka icke fordrats den högre allmänt huma¬
nistiska bildning, hvilken förutsättes såsom vilkor för befordran till
statens veterinärtjenster. De senare åter hafva hufvudsakligen fram¬
hållit, att en anordning, enligt hvilken två klasser af veterinärer komme
att utbildas — en med större teoretiska insigter vid det fullständiga
läroverket i Stockholm och en med ringare sådana vid läroanstalten i
Skara — vore förkastlig.
Vidlyftigare torde Utskottet icke behöfva här redogöra för de
hufvudsakliga meningsskiljaktigheterna i fråga om veterinärundervis¬
ningen, utan får Utskottet hänvisa dem, som derom önska närmare
kännedom, till Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14 vid 1885 års riksdag
punkten 54:o, der de å ömse sidor anförda skälen finnas omförmälda
och i öfrigt redogöres för hvad som till frågans lösning dittills åtgjorts.
Om nu en anordning skall kunna föreslås, som kunde tillfreds¬
ställa båda sidorna, så är det klart, att Utskottet måste förutsätta, att
från båda hållen jemkningar medgifvas; och då, enligt hvad ofvan an-
tydts, anhängarne af veterinärundervisningens fortsatta delning på två
läroanstalter i främsta rummet åberopa såsom stöd för sin mening, att
de höga inträdesfordringarna (aflagd maturitetsexamen) vid institutet i
24
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
Stockholm leda dertill, att veterinärerne från detta institut, efter slu¬
tade studier, måste vid utöfningen af enskild praktik kräfva en allt för
dryg och för dem, som anlita veterinärerne, känbar ersättning, så synes
grunden till en öfverenskommelse med motsidan lämpligen kunna sökas
deri, att den antydda anledningen till fördyrandet så vidt möjligt af-
lägsnas. Enligt Utskottets uppfattning skulle detta i nöjaktig mån
kunna ske derigenom, att fordringarna på humanistisk bildning för in¬
träde vid institutet i Stockholm något minskades. Att härvid gå så
långt som att medgifva inträde åt, sådana från de allmänna läroverken
afgångna elever, som icke genomgått mer än de fem första klasserna,
vill Utskottet icke nu ifrågasätta, men med fullt skäl synes det kunna
antagas, att de ynglingar, som vid allmänt läroverk — eller deremot
svarande enskildt — undfått godkändt betyg för flyttning från öfre
sjette klassen till nedre sjunde, hvarigenom en förkortning i skoltiden
med två år vinnes, ega en tillräckligt säker humanistisk bildning för att
kunna tillgodogöra sig undervisningen vid institutet i Stockholm och
genomgå detsamma på samma tid som de, hvilka enligt nu gällande
bestämmelser der kunna vinna inträde, d. v. s. aflagt maturitetsexamen.
I öfre sjette klassen upphör undervisningen och aflägges slutlig exa¬
men, hvad latinlinien angår, i botanik och zoologi samt tyska språket
och, hvad reallinien angår, i tyska språket. I öfriga ämnen lära säker¬
ligen ock tillräckliga kunskaper i allmänhet hafva inhemtats.
Skulle, efter den närmare pröfning af nu antydda förslag, som torde
blifva oundgänglig, en lösning af tvistefrågan kunna åvägabringas i ofvan
berörda rigtning, så borde, enligt Utskottets åsigt, betänkligheterna mot
Skara veterinärinrättnings upphörande såsom en fullständig undervis¬
ningsanstalt för veterinärer, hvilka endast ville utbilda sig för enskild
praktik, kunna falla, och undervisningen koncentreras vid institutet i
Stockholm, så att för Skai'a läroanstalts ombildning i den rigtning
Kongl. Maj:t år 1885 föreslog icke längre hinder skulle möta; och får
Utskottet, under åberopande af hvad här ofvan anförts, hemställa,
att Riksdagen må:
a) bifalla hvad Kongl. Maj:t beträffande veterinär¬
inrättningen i Skara föreslagit och således på extra
stat för år 1887 anvisa ett belopp af 12,900 kronor
till uppehållande af undervisningen derstädes; samt
b) vid anmälan härom hos Kongl. Maj:t anhålla,
dels att Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande,
huruvida icke för Skara veterinärinrättnings upphö¬
rande såsom fullständig läroanstalt med lägre inträdes-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
25
fordringar och. veterinärundervisningens koncentrering-
vid veterinärinstitutet i Stockholm, de nu bestämda
fordringarna på humanistisk bildning för inträde vid
institutet i Stockholm skulle kunna sänkas, och dels
att Kongl. Maj:t derefter måtte framlägga de förslag,
som häraf kunna påkallas.
Farsoters och smittosamma sjukdomars botande.
24:o. Under anslagstiteln “farsoters och smittosamma sjukdomars
botande44 är för närvarande anvisadt ett förslagsanslag af 45,000 kronor,
hvilket är stäldt till Medicinalstyrelsens disposition; och har Kongl.
Maj:t, då, på sätt statsrådsprotokollet (sid. 34) närmare utvisar, under
de senare åren utgifterna betydligt öfverskridit anslagssumman, nu före¬
slagit, att ifrågavarande förslagsanslag måtte höjas med 55,000 kronor.
Anslaget skulle således i 1887 års riksstat upptagas med 100,000 kronor.
Den betydliga stegring af utgifterna, som egt rum, är egnad att
framkalla åtskilliga betänkligheter. Då nemligen med anslaget skola
bestridas kostnaderna för läkares resor till och från ställen, der farsot
eller smittosam sjukdom utbrutit, samt medicin och läkarevård åt fattige,
som af dylik sjukdom angripits, så är det gifvet, att ett visst intresse
stundom kan komma att göra sig gällande att få förekommande sjuk¬
domsfall hänförda till farsoter eller smittosamma sjukdomar. För myn¬
digheterna måste det alltid blifva svårt att härutinnan kunna utöfva
någon verksammare kontroll, utan de måste väl i allmänhet taga in¬
kommande uppgifter för goda. Vigtigt vore emellertid, att utväg kun¬
de utfinnas, hvarigenom man kunde vinna större trygghet, att de utgifter,
som från detta anslag göras, alltid ske endast i fall af verkligt pröf-
vade behof; och Utskottet tillåter sig derför uttala den önskan, att den
komité, som nu är i verksamhet för att utarbeta förslag till ny instruk¬
tion för provinsialläkarne m. m., i sammanhang dermed kunde egna
denna fråga uppmärksamhet och utredning.
För närvarande, och då det måste erkännas vara en rigtig grund¬
sats, att förslagsanslagen upptagas till belopp, som så nära som möjligt
motsvara utgifterna, har Utskottet icke anledning till annan hem¬
ställan, än
att Riksdagen må, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit,
höja förslagsanslaget till farsoters och smittosamma
sjukdomars botande från 45,000 kronor med 55,000
kronor till 100,000 kronor.
Bik. till Bi/csd. Prot. 1886. 4 Sami. 1 Afd. 9 Raft.
Ang. höjning
af förslags¬
anslaget till
farsoters och
smittosamma
sjukdomars
botande.
[18.]
4
26
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
Angående
höjning af
åtskilliga
anslag.
[19-]
Vitterhets-, Historie- och Antiqvitetsakademien.
25:o. Kongl. Maj:t har föreslagit:
att följande, för akademien på ordinarie stat uppförda anslag
måtte höjas, nemligen:
anslaget till rese- och transportkostnader, forn-
lemningars vård, lyshållning m. m. till 2,300 kronor,
eller med ................................................................................. kronor 1,000: —
och den ene vaktmästarens lön till 900 kronor,
eller med ................................................................................. » 300: —
samt att följande, hittills på extra stat uppförda
anslag måtte beviljas på akademiens ordinarie stat,
nemligen:
till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid
ordnandet och vården af de under akademiens inse¬
ende stälda samlingar samt till aflöning åt vakt-
bot jen ing ................................................................................. » 4,000: —
till undersökning och beskrifning af fädernes¬
landets fornlemningar m. m............................................. » 3,200: _
till utgifvande af planchverk öfver fornsaker
och andra märkvärdiga föremål i statens historiska
museum m. m..................................................................... » 2,000: _
I statsrådsprotokollet (sid. 35—38) redogöres för skälen till dessa
framställningar; och får Utskottet dit hänvisa och för sin del endast
anföra, att fullgiltiga skäl synas förefinnas för höjningen med 1,000
kronor i anslaget till rese- och transportkostnader, fornlemningars vård,
lyshållning m. m., hvaremot Utskottet icke anser den begärda tillök¬
ningen i en vaktmästarelön vara oundgängligen nödig, samt att de
ofvan nämnda extra anslagens uppflyttande å ordinarie stat tills vidare
åtminstone kan anstå; och hemställer derför Utskottet,
att Riksdagen beträffande anslagen till Vitter¬
hets-, Historie- och Antiqvitetsakademien må besluta:
a) att, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, höja
anslaget till rese- och transportkostnader, fornlem¬
ningars vård, lyshållning m. m. till 2,300 kronor, eller
med 1,000 kronor;
b) att icke bifalla den af Kongl. Maj:t äskade
förhöjning till 900 kronor, eller med 300 kronor, i den
ene vaktmästarens lön;
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
27
c) — med afslag å Kongl. Maj:ts framställning
om nedannämnda, nu på extra stat uppförda anslags
beviljande på ordinarie stat — bevilja på extra stat
för år 1887:
till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ord¬
nandet och vården af de under akademiens inse¬
ende stälda samlingar samt till aflöning åt vakt-
betjening 4,000 kronor;
till undersökning och beskrifning af fäderneslandets
forniemningar m. m. 3,200 kronor; samt
till utgifvande af planchverk öfver fornsaker och
andra märkvärdiga föremål i statens historiska
museum m. m. 2,000 kronor.
Naturhistoriska riksmuseum.
26:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit,
att, med hänsyn till behof af vetenskapligt biträde åt intenden¬
ten vid riksmuseets mineralogiska afdelning, förhöjning i anslaget till
materiel, till inköp af sällsynta föremål samt till vetenskapligt biträde
vid samlingarnas ordnande måtte beviljas med 1,000 kronor.
Hänvisande till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 38 och 39) blifvit
anfördt till stöd för denna Kongl. Maj:ts framställning, hvilken afser
att bereda tillgång för höjning af ett årligt arfvode å 1,500 kronor,
som under en längre tid utgått till en vid riksmuseets mineralogiska
afdelning anstäld amanuens, får Utskottet anföra, att någon förhöjning
i törenämnda arfvode väl synes böra beviljas, men att Utskottet anser
beloppet lämpligen kunna till 500 kronor inskränkas; i hvilket fall
arfvodet skulle komma att utgöra 2,000 kronor.
Derjemte, och då arfvodesförhöjningen närmast synes hafva begärts
med hänsyn till den nuvarande amanuensens långvariga och förtjenst-
fulla verksamhet, samt samma skäl, som nu tala för att denne må
komma i åtnjutande afförhöjdt arfvode, möjligen icke komma att före¬
finnas, när han från befattningen afgått och annan öfvertagit tjensten,
föranlåtes Utskottet föreslå, att förhöjningen, till nyss angifna belopp,
må beviljas endast åt den nuvarande amanuensen och således upphöra
att utgå, när denne lemnat sysslan.
Utskottet hemställer alltså,
Angående
förhöjning
ett anslag.
[20.]
28
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 12.
Ang. natur¬
historiska
riksmuseets
afdelning för
arkegoniater
m. m.
[21-]
att Riksdagen, med anledning af Kongl. Maj:ts
förevarande framställning, må besluta att höja natur¬
historiska riksmuseets anslag till materiel, till inköp
af sällsynta föremål samt till vetenskapligt biträde vid
samlingarnas ordnande med 500 kronor, att användas
till förhöjning af det årliga arfvode å 1,500 kronor,
som för närvarande utgår till den å riksmuseets
mineralogiska afdelning anstälde amanuensen G. Lind¬
ström, så länge han innehar amanuensbefattningen;
skolande denna anslagsförhöjning å 500 kronor upp¬
höra att utgå, när bemälde amanuens afgått från
befattningen.
27:o. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit,
att, för inköp och insamling af naturalier vid riksmuseets afdel¬
ning för arkegoniater och fossila växter, till arbetsbiträden derstädes
och till bestridande af andra med arbetena vid afdelningen förenade
utgifter, förhöjning i anslaget till materiel, till inköp af sällsynta före¬
mål. samt till vetenskapligt biträde vid samlingarnas ordnande måtte
beviljas med 2,000 kronor.
Enligt hvad statsrådsprotokollet (sid. 39 och 40) utvisar, skulle
beloppet komma att användas- vid den nya afdelning af naturhistoriska
riksmuseum, som omfattar arkegoniater och fossila växter, på följande
sätt, nemligen:
till inköp och insamling af naturalier (nu lefvande och fossila
växter) 1,000 kronor;
till arbetsbiträden m. m. 600 kronor; och
till diverse utgifter (glasburkar, sprit, pappaskar, växtpapper,
kataloger, preparatglas, kemikalier o. s. v.) 400 kronor.
Till en början får Utskottet anmärka, att då den afdelning af'
riksmuseum, om hvilken här är fråga, är af en mera tillfällig beskaffen¬
het, enär aflöning åt intendenten vid densamma (professoren A. G..
Nathorst) endast beviljats åt denne personligen, alla anslag till afdel¬
ningen endast böra beviljas på extra stat.
Hvad derefter angår det äskade belop-pet, så synes en nedsättning
i detsamma utan olägenhet kunna ske med 1,000 kronor och således
endast 1,000 kronor behöfva beviljas. Om utöfver detta belopp medel
för den nya afdelningen erfordras, så synas dessa böra beredas från
riksmuseets botaniska institutions andel i det till materielen m. m. vid
riksmuseum anvisade anslag, enligt 1885 års statsliggare, å 19,450*
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
29
kronor, af hvilken institution den nu ifrågavarande nya afdelningen
närmast är att anse såsom en för tillfället utbruten del. Utskottet
föreställer sig derför, att det nyssnämnda beloppet bör anvisas på extra
stat och såsom en tillfällig förhöjning i riksmuseets anslag till mate-
rielen, till inköp af sällsynta föremål samt till vetenskapligt biträde
vid de naturhistoriska samlingarnas ordnande, samt hemställer i enlig¬
het härmed,
att Riksdagen endast på det sätt må bifalla
Kongl. Maj:ts förevarande framställning, att Riksdagen
på extra stat för år 1887 anvisar ett belopp af 1,000
kronor såsom tillfällig förhöjning i naturhistoriska
riksmuseets anslag till materielen, till inköp af säll¬
synta föremål samt till vetenskapligt biträde vid de
naturhistoriska samlingarnas ordnande.
28:o. I en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 96) har
Herr Friherre A. E. Nordenskiöld föreslagit,
att anslaget till ritningars utförande vid naturhistoriska riks¬
museum måtte varda förhöjdt från dess nuvarande belopp af 2,200
kronor till 4,800 kronor.
I motionen anföras visserligen åtskilliga omständigheter och be¬
räkningar till ådagaläggande af anslagsförhöjningens behöflighet, men
Utskottet har dock icke funnit dessa omständigheter och beräkningar
sådana, att de nu lemna tillräckliga skäl för anslagets ökning med ett
årligt belopp.
Deremot, och då, enligt de i motionen lemnade upplysningar, för
år 1884 eu brist af ungefär 1,000 kronor uppstått i det nuvarande
årsanslaget, samt anslaget för nämnda år således visats hafva varit
otillräckligt, så anser Utskottet, att ett tillfälligt anslag, motsvarande
denna brist, bör beviljas. Skulle det framdeles komma att visa sig, att
brist fortfarande uppkommer, så torde säkrare grunder för bestämmande
af en möjligen då ifrågakommande förhöjning i det ordinarie anslaget
erbjuda sig, än nu är fallet.
Utskottet hemställer alltså,
att Herr Friherre Nordenskiölds motion må på
det sätt bifallas, att Riksdagen, till ritningars utförande
vid naturhistoriska riksmuseet, på extra stat för år
1887 beviljar ett anslag af 1,000 kronor.
Ang. förhöj¬
ning i an¬
slaget till rit¬
ningars ut¬
förande vid
naturhisto¬
riska riks¬
museum.
30
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
Undervisningsanstalter för döfstumina och hlinda.
iingTTen ., 29,:o- Kongl Majkt har föreslagit, att Riksdagen måtte med-
del af an- gltva? att af det till understöd och uppmuntran åt mindre uppfostrings-
tndersm an®talteJ, för medellösa döfstumma och blinda barn uppförda anslag
och upp- matte tran och med år 1886 till understöd för beredande af vård och
ZndrTupp- undervisning för sådana personer, som vore både döfstumma och blinda,
fostrings- användas, enligt de närmare bestämmelser, Kongl. Makt kunde finna
Medellösa1' lämPligt meddela, ett årligt belopp af högst 2,000 kronor.
döfstumma . Denna framställning är närmast föranledd af Riksdagens år 1885
0C\arnda £j°rda anhållan angående utredning i fråga om beredande af vård och
[221 undervisning för sådana blinda, som tillika äro döfstumma; och då
' nvad i statsrådsprotokollet (sid. 40—42) anförts till stöd för Kongl.
Majrts förslag icke gifvit anledning till erinran, får Utskottet hemstälTa,
. all Kongl. Majkts förevarande framställning må
af Riksdagen bifallas.
Fattigvården i Stockholm och landsorten.
Aansiagäm 3°:o- Maj;t har under denna anslagstitel föreslagit:
Södertélge . att uet tiff bodertelge stadsförsamlings fattigvård såsom ersätt-
SJft T° -fT jordfJr!ustSerm Söd?rt6l«e ledning nn med lösen
vård. eftei ärligt medelmarkegangspns jemte forsellön utgående ränteanslag
[23.] af 1 centner 74,82 skålpund smör måtte från och med år 1887 utbytas
mot ett Södertelge stad tillkommande årligt belopp af 127 kronor 71
öre; samt
att i anledning häraf anvisningen i kontant till fattigvården i
btockholm och landsorten måtte höjas med ett jemnadt belopp af 128
kronoi, samt anslaget till »indelning och dermed jemförlig anvisning,
på förslag: ersättningar» nedsättas med jemnt 120 kronor- i fölfd
hvaraf anslaget till fattigvården i Stockholm och landsorten skulle
okas med 8 kronor.
Hänvisande till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 43) blifvit till
stöd för denna framställning anfördt, hemställer Utskottet,
att Kongl. Majkts förevarande framställning må
vinna Riksdagens bifall.
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 12.
31
Fattigvården i allmänhet.
31:o. I förslagsanslaget till fattigvården i allmänhet har Kongl. An9■ höjning
Maj:t äskat en förhöjning med 40,000 kronor. Detta anslag utgör nu afanslag''
35,000 kronor och skulle således ökas till 75,000 kronor. [24.V
I statsrådsprotokollet (sid. 44) redogöres för beloppet af de ut¬
gifter, som. under åren 1882—1884 blifvit gjorda från detta anslag och
hvilka varit så stora, att anslaget måst under hvart och ett af dessa
år öfverskridas högst betydligt.
Det hade varit önskligt, att redogörelsen jemväl kommit att om¬
fatta sådana upplysningar, att deraf kunnat inhemtas, hvilka orsakerna
kunna antagas vara till utgifternas betydliga tillväxt; och då Utskottet
saknar tillfälle att sjelft verkställa en undersökning härutinnan, får
Utskottet, som finner det vara af vigt, att förslagsanslaget höjes till
ett belopp, som mera än det nuvarande motsvarar de motsedda utgif¬
ternas, tillstyrka anslagets uppförande med 75,000 kronor under an¬
tagande, att, om utgifterna visa sig komma att öfverskjuta äfven denna
summa och ytterligare höjning af anslaget sålunda erfordras, utred¬
ning i nyss angifvet syfte då måtte varda Riksdagen förelagd.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Maj:t
föreslagit, må . i 1887 års riksstat uppföra förslags¬
anslaget till fattigvården i allmänhet med ett från
40,000 kronor till 75,000 kronor ökadt belopp.
Hospitals underhåll.
32:o. I detta förslagsanslag, som nu utgör 450,000 kronor, har Än9- höjning
Kongl. Maj:t äskat en förhöjning af 150,000 kronor. Anslaget skulle alflagetuu
alltså komma att utgöra 600,000 kronor. hospitals
I statsrådsprotokollet (sid. 44) uppgifvas de utgiftsbelopp, som
af anslaget bestridts under åren 1882—1884, nemligen: -
år 1882 ....................................................................... kronor 592,329: a
v 1883 ....................................................................... „ 591,443: 37
» '884 ......... „ 602,576: To.
_ Med anledning af den betydliga stegring af statens utgifter för
hospitals vården, som egt rum, har Utskottet velat uttala följande.
32
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
I Ofverstyrelsens öfver hospitalen berättelse för år 1884 lemnas
•en redogörelse för antalet vårdade å samtliga anstalter för sinnessjukes
behandling under 1884, ur hvilken redogörelse Utskottet får meddela
följande utdrag:
Anstalt.
|
Antal sjuk¬
platser.
|
Summa
vårdade un¬
der 1884.
|
Qvar-
liggande
till 1885.
|
Stockholms ...................................................
|
265
|
351
|
260
|
Upsala ...............................................................
|
270
|
411
|
298
|
Nyköpings ......................................................
|
70
|
88
|
71
|
Vadstena ........................................................
|
360
|
419
|
357
|
Vexiö................................................................
|
220
|
275
|
218
|
Visby.................................................................
|
30
|
37
|
30
|
Malmö .............................................................
|
175
|
192
|
166
|
Lunds ............................................................
|
354
|
489
|
337
|
Göteborgs.........................................................
|
170
|
237
|
170
|
Hernösands ....................................................
|
221
|
260
|
221
|
Holmehus privatanstalt ..............................
|
10
|
14
|
9
|
Summa
|
2,145
|
2,773
|
2,137
|
Beträffande patienternas indelning i klasser innehåller stadgan
angående sinnessjuke den 2 November 1883 i § 32 att till l:sta klassen
höra de, som å särskild afdelning hafva enskildt rum samt kost efter
särskild utspisningsstat och för hvilka betalas hela kostnaden för vård
och underhåll;
till 2:dra klassen de, som vårdas å allmän afdelning och för
hvilka betalas kostnaden för föda, gång- och sängkläder samt bevak¬
ning; samt
till 3:dje klassen de, som i afseende å förmånerna äro likstälda
med sjuke af 2:dra klassen, men sakna tillgång att erlägga afgift i
samma klass och för hvilka betalas kostnaden endast för föda.
Fördelade på dessa klasser, voro år 1884 patienterna:
betalande i l:sta klass..................................................................... 103
„ „ 2alra „ 345
« „ 3:dje ,, 1,537
„ Summa 1,985.
Återstoden, 152 patienter, af hvilka de fleste kriminalpatienter, qvar-
låg till år 1885 utan afgift.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
33
Enligt Medicinalstyrelsens kungörelse den 3 December 1884, har
Kongl. Maj:t för femårsperioden 1885 t. o. m. 1889 faststält afgifterna
vid statens anstalter för sinnessjuke till följande belopp:
för l:sta klassen pr dag kronor 2: 25, eller om rum delas med en eller
flere andra kronor 1: ro,
,, 2.dra „ ,, ,, ,, 0: 86,
,, 3.dje ,, „ ,, ,, 0: ee..
Under den närmast föregående tiden voro afgifterna något lägre,
nemligen för l:sta klassen kronor 2: —, för 2:dra klassen kronor 0,76
och för 3:dje klassen kronor 0: eo, samt lemnade under nämnda år en
inkomst af 435,561 kronor 9 öre. Med denna i förening med de öf-
riga inkomsterna, 691,601 kronor 41 öre, hvaraf statsanslag till be¬
lopp af 650,000 kronor, eller tillhopa 1,127,162 kronor 50 öre, hafva
utgifterna för året, 1,081,618 kronor 95 öre blifvit bestridda. Total¬
kostnaden för hela sjukvården utgjorde 938,116 kronor 76 öre, häri
dock ej inberäknad kostnaden för byggnader och deras reparationer,
icke heller för onera och utskylder. Vid fördelning på underhålls-
dagarne har såsom totalmedelkostnad för hvarje vårdad erhållits för
dag 1 krona 20,6 7 öre och för år 439 kronor 8 öre. För år 1883 ut¬
gjorde motsvarande kostnad 1 krona 23,28 öre och 449,9 7 kronor, samt
har alltså något nedgått för år 1884.
Utskottet har lemnat denna redogörelse i syfte att utröna, huru
vida icke derur skulle kunna erhållas ledning vid bedömandet af frå¬
gan, huru statens utgifter för hospitals underhåll skulle kunna be¬
gränsas. Anledning att antaga, det icke vid hospitalen iakttages all
den sparsamhet, som är möjlig utan uppoffringar af hospitalsvårdens
ändamål, saknas, hvadan Utskottets uppmärksamhet hufvudsakligen
måste rigtas å afgifterna. Dessas belopp bestämmes af Kongl. Maj:t,
som nu senast, på sätt ofvan anförts, faststält dem för åren 1885—
1889 till ett i allmänhet något högre belopp än förut, och till följd af
denna förhöjning bör det väl kunna antagas, att inkomsten skall något
ökas. Fråga torde dock kunna uppstå, om icke det med hänsyn till
de stora anslag, som från statens sida erfordras för hospitalsvården,
kan blifva nödigt att utreda, huru vida icke de förmåner, som nu lem-
nas de båda högsta klasserna af hospitalspatienter äro så stora, att en
ytterligare höjning af afgifterna för dessa klasser kan anses vara billig.
Huru stor kostnaden per dag och år varit för hvarje patient inom
dessa klasser kan icke med nu tillgängligt material af Utskottet upp-
gifvas utan torde besvarandet af denna fråga kräfva en särskild utred¬
ning, hvilken endast genom Kongl. Maj:t lärer kunna åstadkommas.
Ett lämpligt tillfälle dertill erbjuder sig, då Kongl. Maj:t i allt fall
Bih. till Riksd. Prof. 1886. 4 Sami. 1 Afd. 9 Häft. 5
34
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
Ang. af-
löningsstat
vid Ktistine-
hamns
hospital.
[26.]
inom några få år, d. v. s. före förloppet af femårsperioden 1885—1889
måste taga i öfvervägande, om då någon ändring i afgifternas belopp
bör beslutas.
För närvarande och då, enligt hvad till statsrådsprotokollet anförts,
anledning icke finnes att antaga, att utgifterna till hospitals underhåll
komma att minskas, samt den nu såsom förslagsanslag beviljade an¬
slagssumman af 450,000 kronor således uppenbarligen är otillräcklig,
men förslagsanslagen böra uppföras med belopp, som så nära som möj¬
ligt öfverensstämma med de motsedda utgifternas, har Utskottet ej an¬
ledning till annan hemställan, än
att Riksdagen må — med bifall till hvad Kongl.
Maj:t föreslagit — från och med 1887 höja förslags¬
anslaget till hospitals underhåll från 450,000 kronor
till 600,000 kronor, eller med 150,000 kronor.
33:o. Vidare har Kongl. Maj:t under anslagstiteln hospitals under¬
håll föreslagit,
att Riksdagen måtte godkänna den i statsrådsprotokollet omför-
mälda aflöningsstat för öfverläkare, biträdande läkare och syssloman
vid Kristinehamns hospital;
att i fråga om denna stats tillämpning Riksdagen jemväl måtte
godkänna, att enahanda föreskrifter, som af Kongl. Maj:t, i öfverens¬
stämmelse med Riksdagens beslut, redan beträffande stat för tjenste¬
man vid Stockholms med flera hospital meddelats om den kontanta
aflöningens fördelning i lön och tjenstgöringspenningar, om förändring
i biträdande läkares aflöning under vissa förhållanden samt om förbud
för öfverläkare att utom hospitalet utöfva annan än viss praktik, äfven
skola tillämpas för bemälde tjensteman vid Kristinehamns hospital; samt
att Riksdagen måtte medgifva, dels att till arfvoden åt öfrige vid
Kristinehamns hospital erforderlige tjensteman Kongl. Maj:t må ega
använda högst 1,300 kronor årligen, dels ock att de sålunda för samt-
lige tjensteman vid sistnämnda hospital afsedda aflöningar skola utgå
af förslagsanslaget till hospitals underhåll.
I statsrådsprotokollet (sidd. 44 och 45) har beträffande detta för¬
slag blifvit anfördt:
»I skrifvelse den 28 September nästlidna år angående medicinal¬
verkets behof har Medicinalstyrelsen anfört, att, enär arbetena å hospi-
talsbvggnaden vid Kristinehamn fortgått med större hastighet, än man
vågat förut beräkna, och redan framskridit så långt, att man kunde
emotse nämnda byggnads afslutande och öfverlemnande till afsyning
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
35
senast den 1 Juli 1887, Medicinalstyrelsen i betraktande af den stora
efterfrågan af plats på hospitalen, som för närvarande vore rådande,
ansett det vara af allra största vigt, att ifrågavarande hospital redan
under 1887 efter föregången afsyning kunde upplåtas för emottagning
af sjuke. Men, för att detta måtte kunna ske, fordrades emellertid, att
aflöningsstaten för hospitalets läkare och andra tjenstemän redan under
innevarande år vore af Eders Kongl. Maj:t bestämd.
Beträffande vilkoren för nämnda aflöningsstat har Medicinal¬
styrelsen ansett samma grunder böra följas som de, hvilka enligt nå¬
diga brefvet den 5 Juni 1885 blifvit af Eders Kongl. Maj:t bestämda
för andra hospital, likasom ock att beloppen borde beräknas efter hvad
samma nådiga bref bestämde för läkare och andra tjenstemän vid öf-
riga hospital af motsvarande omfång som Kristinehamns hospital.
Då vigten af de skäl, som Medicinalstyrelsen sålunda andragit
icke lärer kunna bestridas, tillstyrker jag, i hufvudsaklig öfverens¬
stämmelse med hvad bemälda styrelse föreslagit, det Eders Kongl.
Maj:t täcktes göra framställning derom,
att Riksdagen må godkänna följande aflöningsstat för öfverläkare,
biträdande läkare och syssloman vid Kristinehamns hospital:
öfverläkaren ........................................................................ kronor 6,000: —
jemte boställsvåning och ved;
biträdande läkaren............................................................... ,, 2,500: —
jemte bostad med möbler och sängkläder, lyse,
ved, tvätt och kost lika med allmänna afdelningen
samt såsom kostförbättringspenningar 200 kronor;
sysslomannen.......................................................................... „ 2,800: —
jemte boställsvåning och ved;
att i fråga om denna stats tillämpning — —». (se ofvan).
De beslut, som vid 1885 års riksdag fattades och hvilka i Kongl.
Maj:ts framställning samt föredragande departementschefens yttrande
åsyftas, torde vara i så friskt minne, att Utskottet icke här behöfver
lemna någon redogörelse för samma beslut; en redogörelse, som skulle
blifva särdeles vidlyftig, om den skulle varda fullständig. Ur förhand¬
lingarna vid nämnda riksdag om aflöningsstater vid Stockholms m. fl.
hospital torde här till ledning för bedömandet af Kongl. Maj:ts nu före¬
liggande förslag endast böra omnämnas de aflöningsbelopp, Kongl.
Maj:t då äskade och i hvilka Riksdagen gjorde ändringar.
36
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
De voro:
enligt Kongl. Maj:ts enligt Riksdagens
förslag. beslut.
vid
|
Stockholms hospital (260 sjukplatser)
Öfverläkaren kronor
|
4,500: —
|
kronor 4,000: —
|
|
Sysslomannen
|
11
|
3,500: —
|
11
|
3,200: —
|
vid
|
Upsala hospital (400 sjukplatser)
Öfverläkaren
|
V)
|
6,500: —
|
11
|
6,000: —
|
|
Sysslomannen
|
11
|
3,500: —
|
11
|
3,200: —
|
vid
|
Vadstena hospital (360 sjukplatser)
Öfverläkaren
|
11
|
7,000: —
|
11
|
6,500: —
|
|
Sysslomannen
|
11
|
3,500: —
|
11
|
3,200: —
|
vid
|
Vexiö hospital (220 sjukplatser)
Öfverläkaren
|
11
|
6,500: —
|
11
|
6,000: —
|
|
Sysslomannen
|
ii
|
3,000: —
|
V
|
2,800: -
|
vid
|
Lunds hospital (350 sjukplatser)
Öfverläkaren
|
ii
|
7,000: —
|
11
|
6,500: —
|
|
Sysslomannen
|
91
|
3,500: —
|
11
|
3,200: —
|
vid Göteborgs hospital (170 sjukplatser)
Öfverläkaren
|
11
|
6,500: —
|
11
|
6,000: —
|
|
Sysslomannen
|
11
|
3,000: —
|
11
|
2,800: —
|
vid
|
Hernösands hospital (221 sjukplatser)
Öfverläkaren ,,
|
6,500: —
|
11
|
6,000: —
|
|
Sysslomannen
|
11
|
3,000: —
|
11
|
2,800: —
|
Kristinehamns hospital är afsedt att innehålla 236 sjukplatser,
och då detsamma till storleken är jemförligt med Vexiö och Hernösands
hospital, der aflöningen åt öfverläkaren och sysslomannen jemlikt Riks¬
dagens beslut skall utgöra 6,000 och 2,800 kronor samt de af Kongl.
Maj:t äskade aflöningsbeloppen för desse tjenstemän vid Kristinehamns
hospital äro 6,000 och 2,800 kronor, så finnes ingen anledning att ned¬
sätta dessa belopp, hvilka af 1885 års Riksdag ansetts vara lämpliga
vid hospital af samma storlek.
Aflöningen åt biträdande läkaren samt de för denne och öfrige i
förslaget till aflöningsstat upptagne tjenstemän äro desamma, som vid
1885 års riksdag beviljades åt motsvarande tjenstemän vid de hospital,
der aflöningarna då reglerades. Anledning att göra ändring i denna
del af Kongl. Maj:ts förslag förekommer således ej, lika litet som i
fråga om vilkoren för lönestaten.
Deremot och då för de hospital, vid hvilka aflöningarna vid 1885
års riksdag reglerades, bestämdes en summa af högst 16,000 kronor
till arfvoden åt vissa tjenstemän, som ej upptagits å stat, så synes
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
37
hvad som vid Kristinehamns hospital kan vara behöfligt för motsva¬
rande ändamål icke heller böra särskild! bestämmas för detta hospital
utan den nyssnämnda summan af 16,000 kronor i stället och med hän¬
syn till behofven vid det nya hospitalet ökas med erforderligt belopp,
hvilket då lämpligen för anslagets jemnande torde kunna bestämmas
till 1,000 kronor.
I öfrigt har Utskottet ej funnit Kongl. Maj:ts nu föreliggande
förslag föranleda något Utskottets särskilda uttalande; hemställande
derför Utskottet,
att Riksdagen må:
a) godkänna den i statsrådsprotokollet öfver
ecklesiastikärenden den 11 Januari 1886 omförmälda
aflöningsstat för öfverläkare, biträdande läkare och
syssloman vid Kristinehamns hospital;
b) i fråga om denna stats tillämpning jemväl
godkänna, att enahanda föreskrifter, som af Kongl.
Maj:t, i öfverensstämmelse med Riksdagens beslut,
redan beträffande stat för tjenstemän vid Stockholms
med flera hospital meddelats om den kontanta aflö-
ningens fördelning i lön och tjenstgöringspenningar,
om förändring i biträdande läkares aflöning under
vissa förhållanden samt om förbud för öfverläkare att
utom hospital utöfva annan än viss praktik, äfven
skola tillämpas för bemälde tjenstemän vid Kristine¬
hamns hospital; samt
c) — på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle att
bevilja arfvoden åt öfrige vid Kristinehamns hospital
erforderlige tjenstemän — höja det belopp af högst
16.000 kronor, som af 1885 års Riksdag beviljades
till arfvoden åt motsvarande tjenstemän vid de hospi¬
tal, för hvilka aflöningsstater då faststäldes, till högst
17.000 kronor; samt
d) medgifva att de sålunda för samtliga tjenste¬
män vid hospitalet i Kristinehamn afsedda aflöningar
skola utgå af förslagsanslaget till hospitals underhåll.
Stora barnhuset i Stockholm.
34:o. Under denna anslagstitel har Kongl. Maj:t föreslagit,
att, med uteslutande af det under rubrik »indelning och dermed
Ang. ute¬
slutande af
ersättnings¬
belopp ni. m.
38
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12.
Ang. uteslu¬
tande af er¬
sättningsbe¬
lopp m. tre.
[28.]
Ang. höjning
af förslags¬
anslag.
[29.]
Ang. reserva¬
tionsanslaget
till allmänna
läroverken.
jemförlig anvisning, på förslag: ersättningar» uppförda belopp, 51,100
kronor, anvisningen i kontant måtte höjas med 49,250 kronor, eller till
78,000 kronor, till följd hvaraf anslaget till nämnda barnhus komme
att minskas med 1,850 kronor.
Hänvisande till hvad i statsrådsprotokollet (sidd. 46 och 47) till
stöd för denna framställning anförts, hemställer Utskottet,
att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må
af Riksdagen bifallas.
Barnhusen i landsorterna.
35:o. Kongl. Maj:t har föreslagit,
att, med uteslutande af det under rubrik »indelning och dermed
jemförlig anvisning på förslag: ersättningar» upptagna belopp, 29,350
kronor, i stället måtte såsom anvisning i kontant uppföras 28,380 kro¬
nor, deraf såsom indelningsersättning till Malmö barnhusfond 26,750 kro¬
nor och till barnhuset i Lidköping 1,630 kronor; och blefve i följd
häraf anslaget till barnhusen i landsorterna minskadt med 970 kronor.
Hvad i statsrådsprotokollet (sid. 48—50) anförts till stöd för denna
framställning synes innefatta fullt giltiga skäl för densamma, hvadan
Utskottet hemställer,
att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må
af Riksdagen bifallas.
Ålderstillägg.
36:o. Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
får Utskottet hemställa,
att åttonde hufvudtitelns förslagsanslag till ålders¬
tillägg, nu utgörande 51,000 kronor, må till 80,000
kronor, eller med 29,000 kronor, förhöjas.
Öfriga ordinarie anslag.
37:o. Det har ådragit sig Utskottets uppmärksamhet att vid verk-
stäld granskning af de för åren 1883 och 1884 utgifna kapitalkonton
Stats-TJtsko'tets Utlåtande N:o 12.
39
till rikshufvudboken finna, att reservationsanslaget till allmänna läroverken,
hvilket, så vidt anvisningen
för år 1883 ..............................................
och » » 1884 .................................................
lemnat följande reservationer (besparingar):
till år 1883 ................................................
1884 ..............................................
1885 ...................................................
kontant angår, utgjort enligt riksstaterna
kronor 2,784,428: —
» 2,830,514: —
»
»
.......... kronor 12,161: 47
.......... » 129,439: i6
.......... » 264,642: 77.
Dessa betydliga och årligen ökade reservationer synas gifva vid
handen, att anslaget är större än behofvet oundgängligen kräfver och
att förty en nedsättning synes kunna ega rum. Härförinnan är dock
nödigt, att utredning varder verkstäld och Riksdagen meddelad, om an¬
ledningen till reservationernas stora och växande belopp, och då en
sådan utredning icke kan af Utskottet utan stora svårigheter och tids¬
utdrägt åstadkommas, lärer framställning i ämnet böra göras hos Kongl.
Maj:t; och Utskottet får derför hemställa,
att Riksdagen må hos Kongl. Maj:t anhålla om
utredning och framläggande deraf vid nästa riksdag
om orsakerna dertill att reservationerna å anslaget
till »allmänna läroverken» under de senare åren så
väsentligt ökats äfvensom, om utredningen dertill för¬
anleder, förslag till anslagets nedsättande.
38:o. Beträffande alla öfriga å åttonde hufvudtiteln nu uppförda Avg. öfriga
ordinarie anslag, hvilka ej blifvit här ofvan särskildt omförmälda, har ordinarie an¬
ingen annan ändring blifvit ifrågasatt än att Kongl. Maj:t, för jemnande [30 ]
af hufvudtitelns slutsumma, föreslagit en nedsättning med 2 kronor i L
förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m.; och hem¬
ställer Utskottet,
att alla å åttonde hufvudtiteln i nu gällande
riksstat uppförda ordinarie anslag, i hvilka ändring
icke blifvit här ofvan föreslagen, må till oförändrade
belopp och natur i riksstaten för år 1887 uppföras;
dock att i anslaget till skrifmaterialier och expenser,
ved m. m. må få göras den jemkning, som kan visa
sig erforderlig för jemnande af hufvudtitelns slut¬
summa.
40
Stats-Utskottets Utlåtande N;o 12.
Ang. anslag
till fortsatt ut¬
gifvande af
vissa skrifter
m. m.
[31.]
Ang. anslag
för riks¬
arkivets till¬
byggnad.
[32.]
Ang. anslag
för katalogi-
seringsarbe-
ten i biblio¬
teket.
[33.]
För tillfälliga behof, hänförliga under åttonde hufvudtiteln, hafva,
förutom de liär ofvan redan nämnda, följande framställningar blifvit
gjorda.
Riksarkivet.
39:o. Till fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter och hand¬
lingar, som äro af vigt för fäderneslandets historia, har Kongl. Maj:t
äskat 3,000 kronor för år 1887, eller samma belopp, som under hvarje
af de 5 senaste åren för berörda ändamål beviljats; och hemställer
Utskottet,
att Riksdagen, till fortsatt utgifvande i tryck af
sådana skrifter och handlingar, som äro af vigt för
fäderneslandets historia, må bevilja för år 1887 ett
extra anslag af 3,000 kronor.
40:o. Till uppförande af en tillbyggnad åt ldksarkivet har Kongl.
Maj:t. äskat anvisande på extra stat för 1887 af ett anslag å 250,000
kronor.
För denna tillbyggnad beviljade 1885 års Riksdag 575,000 kronor
samt anvisade deraf för innevarande år 100,000 kronor; och får Ut¬
skottet, som ej funnit anledning till erinran mot hvad i statsrådsproto¬
kollet (sid. 51) anförts till stöd för ofvanberörda framställning hemställa,
att Riksdagen till uppförande af en tillbyggnad
för riksarkivet må af det dertill redan beviljade an¬
slaget anvisa på extra stat för år 1887 ett belopp af
250,000 kronor.
Kongl. Biblioteket.
41:o. Till påskyndande af katalogiseringsarbeten har Kongl.
Maj:t äskat ett extra anslag för år 1887 af 1,500 kronor.
Vigten af att de katalogiseringsarbeten, hvarom här är fråga,
varda så snart som möjligt fullbordade, kan så mycket mindre för¬
nekas, som det tvärt om är påtagligt, att biblioteket svårligen kan
anses fullt motsvara sitt ändamål, förr än tillförlitliga och fullständiga
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12.
41
kataloger upprättats. Då likväl tjenstemännen vid Kongl. Biblioteket
äro skyldige att förrätta det omämnda katalogiseringsarbetet,, och Kongl.
Maj:t ej lärer sakna medel att med tillfälliga bidrag för ett eller annat
år understöda detsamma, i fall Kongl. Maj:t skulle finna detta af nöden,
hemställer Utskottet,
att Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke
må af Riksdagen bifallas.
Nationalmuseum.
42:o. Till vård, underhåll och tillökning af statens konstindustriella
samlingar, har Kongl. Maj:t för år 1887 äskat ett extra anslag af
4,000 kronor; och får Utskottet, som ej funnit anledning till erinran
mot hvad i statsrådsprotokollet (sidd. 53 o. 54) anförts till stöd för
denna framställning, hemställa,
att Riksdagen må till vård, underhåll och till¬
ökning af statens konstindustriella samlingar anvisa
på extra stat för år 1887 ett anslag af 4,000 kronor.
Lifrustkammaren.
43:o. För tillsyn, underhåll och vård af lifrustkammarens sam¬
lingar m. m. är af Kongl. Maj:t äskadt ett extra anslag af 5,800
kronor, eller samma belopp, som för innevarande år beviljats för samma
ändamål.
Hänvisande till hvad i statsrådsprotokollet (sid. 54) anförts till
stöd för detta anslagsbehof, får Utskottet hemställa,
att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Maj:t
föreslagit, må för tillsyn, underhåll och vård af lif¬
rustkammarens samlingar m. m. bevilja på extra
stat för år 1887 ett belopp af 5,800 kronor.
Domkapitlens expeditioner.
44:o. Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
och i likhet med hvad under flere föregående år egt rum får Utskottet
hemställa,
Bih. till Riksd. Brot. 1886. 4 Sami. 1 Afd. 9 Häft. G
Ang. anslag
till statens
konstindu-
striella
samlinqar.
[34.]
Ang. anslag
till lifrust-
kammaren.
[35.]
Ang. anslag
för tillfällig
löneförbätt¬
ring vid
domkapitlens
expeditioner.
[36.]
42
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
Ang. an¬
visande afen
del af bevil-
jadt anslag
till restaura¬
tion af Upsala
domkyrka.
[37.]
Ang. an¬
visande af
en del af be-
viljadt anslag
till restaura¬
tion af Skara
domkyrka.
[38.]
Ang. anslag
till seminari¬
er för språk¬
vetenskap och
matematik
vid Upsala
och Lunds
universitet.
[39.]
att för tillfällig löneförbättring åt tjenstemännen
vid domkapitlens expeditioner må på extra stat för
år 1887 anvisas ett belopp af 3,716 kronor.
Domkyrkorna.
45:o. Sedan 1885 års Riksdag beviljat ett extra anslag af 500,000
kronor till restauration af Upsala domkyrka och deraf för 1886 an¬
visat 70,000 kronor, har Kongl. Maj:t begärt, att för år 1887 måtte för
nämnda ändamål anvisas enahanda belopp, eller 70,000 kronor; och
hemställer Utskottet,
att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts
förevarande framställning, må, af det till restauration
af Upsala domkyrka redan beviljade anslaget å 500,000
kronor, på extra stat för år 1887 anvisa 70,000
kronor.
46:o. Sedan 1885 års Riksdag beviljat ett extra anslag af
250,000 kronor till restauration af Skara domkyrka och deraf för år
1886 anvisat 35,000 kronor, har Kongl. Maj:t begärt, att för år 1887
måtte för nämnda ändamål anvisas enahanda belopp, eller 35,000
kronor; och hemställer Utskottet,
att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts före¬
varande framställning, må, af det till restauration
af Skara domkyrka redan beviljade anslaget å 250,000
kronor, på extra stat för år 1887 anvisa 35,000
kronor.
Universiteten.
47:o. Med anledning af derom af Kongl. Maj:t vid innevarande
riksdag gjorda framställningar får Utskottet hemställa,
att Riksdagen må för år 1887 bevilja på extra
stat följande anslag, hvilkä äfven förut under flere år
utgått:
a) till det språkvetenskapliga seminariet i Upsala
3,000 kronor;
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12.
43
b) till det språkvetenskapliga seminariet i Lund
2,950 kronor;
c) till det matematiska seminariet i Upsala 1,500
kronor; samt
d) till det matematiska seminariet i Lund 1,000
kronor.
48:o. Utskottet hemställer,
att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts der¬
om gjorda framställning, må, af redan beviljade 36,000
kronor till ändringar och reparationer af konsisto-
riehuset, kemiska byggnaden och f. d. länslasaretts-
huset i Upsala, på extra stat för år 1887 anvisa åter¬
stoden, eller 18.000 kronor.
Ang. anvi¬
sande af åter¬
stoden af ett
beviljadt an¬
slag till än¬
dringar m. m.
af konsisto-
riehuset m.m.
[40.]
49:o. Till förändrad inredning m. m. af den gustavianska bygg- tfnnffr^dråd
naden i Upsala har Kong], Maj:t begärt, att ett anslag å 59,000 kro- inredning af
nor måtte beviljas, och att deraf måtte utgå under år 1887 ett belopp
af 30,000 kronor. _ ‘ upsala.
I statsrådsprotokollet (sid. 56—59), till hvilket Utskottet hänvisar, [41.]
framhålles såsom stöd för denna framställning hufvudsakligen det trän¬
gande behofvet af ökadt utrymme för den zoologiska institutionen och
det dertill hörande zootomiska laboratoriet, hvilket behof redan år 1876
af det akademiska konsistoriet framhållits såsom ett vigtigt skäl för
behöfligheten af en ny universitetsbyggnad.
Detta senare behof är afhjelpt och af de lokaler, som derigenom
blifvit lediga, är nu en del, nemligen den gustavianska byggnaden,
afsedd att efter nödiga ändringar användas för den zoologiska insti¬
tutionen.
På sätt af statsrådsprotokollet framgår hafva två förslag blifvit
upprättade till verkställande af de förändringar, som äro nödiga för
byggnadens apterande för det nya ändamålet.
Det förra af dessa förslag, af hvilket, jemte tillhörande ritningar
Utskottet förskaffat sig del, slutar å en kostnadssumma af 32,000 kronor.
När detta förslag granskades af öfverintendentsembetet, gjorde
embetet åtskilliga anmärkningar, hvilka äro i statsrådsprotokollet om-
förmälda; och blef med anledning af samma anmärkningar ett nytt
kostnadsförslag i Augusti 1885 upprättadt, slutande å en summa af
59,000 kronor, eller 27,000 kronor mer än det förra.
Vid pröfningen af föreliggande anslagsbehof har Utskottet funnit,
44
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
å ena sidan, att hvad de akademiska myndigheterna anfört till stöd
för sin hemställan om statsmedels beviljande för ifrågavarande ända¬
mål innefattar utredning derom, att ökadt utrymme behöfves för den
zoologiska institutionen i Upsala, men å andra sidan, att det afgifna för¬
slaget till behofvets afhjelpande synes gå ut på en så stor tillökning
af lokalerna, att den ej oväsentligt öfverstiger det behof, som för när¬
varande behöfver fyllas. Och i sammanhang härmed vill Utskottet
framhålla, i hvilken stor och hastig tillväxt allehanda samlingar vid
olika vetenskapliga anstalter äro stadda samt huru anspråken på medel
till byggnader för alla dessa samlingar ökas. Utan att nu vilja närmare
inlåta sig på detta ämne, har Utskottet dock velat antyda, att med hän¬
syn härtill försigtighet är af nöden vid behandlingen af frågor af sådan
beskaffenhet som den nu föreliggande. Göres denna synpunkt gäl¬
lande i förevarande särskilda fall, så synas åtskilliga nu föreslagna an¬
ordningar kunna umbäras samt vidare alla inredningsarbeten, som icke
afse de nu kända behofven af ökadt utrymme för zoologiska institu¬
tionen böra uppskjutas, så att ej andra eller flera lokaler nu iordning¬
ställas och påkostas än sådana, som oundgängligen behöfvas för ar¬
betenas jemna gång, samt, hvad samlingarna angår, för uppställande
af dessa enligt den grundsats, att endast typer, men icke umbärliga
duplettexemplar o. s. v. behöfva hållas tillgängliga. Detta senare
är nemligen, enligt hvad Utskottet under hand inhemtat, fullt till¬
räckligt.
Med hänsyn till det på detta sätt begränsade ändamålet med in¬
redningsarbetena och då en central värmeledning, som af Öfverintendents-
embetet ifrågasatts samt i det senare kostnadsförslaget upptagits, lärer
kunna undvaras, synes det Utskottet, att det ursprungligen framstälda
kostnadsförslaget, som slutar å 32,000 kronor, bör kunna hufvudsakligen
läggas till grund för beräkningen af det anslag, som bör af Riksdagen be¬
viljas. Till nyssnämnda summa skulle endast behöfva läggas kostnaden
för de oundgängligaste förändringar, som Öfverintendentsembetet till
skydd mot eldfara föreslagit, nemligen i jemnt tal 3,000 kronor för inrät¬
tande af brandmurar och brandbottnar m. m. De ytterligare åtgärder
mot eldfara, som kunna behöfvas, samt i sammanhang dermed nödig
förstärkning af byggnaden torde kunna bekostas derigenom, att inred¬
ningsarbetena m. m., enligt hvad ofvan antydts, inskränkas.
Under åberopande af hvad sålunda anförts, får Utskottet hem¬
ställa,
att Riksdagen må endast på det sätt bifalla
Kongl. Maj:ts förevarande framställning, att Riks-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
45
dagen för år 1887 beviljar ett extra anslag af 35,000
kronor, att användas till förändrad inredning m. m.
af den gustavianska byggnaden i. Upsala för den
zoologiska institutionens behof och med vilkor att
dessa inrednings- m. fl. arbeten utföras i hufvud-
sakligj öfverensstämmelse med de år 1884 dertill upp¬
gjorda ritningar och kostnadsförslag med tillägg af
de anordningar mot eldfara, som oundgängligen er¬
fordras, samt att inredningsarbetena endast komma
att omfatta sådana, som afse att afhjelpa institutio¬
nens nuvarande behof dels af större arbetslokaler och
dels af ökadt utrymme för institutionens samlingar,
dessa senare inskränkta så mycket, som dessa sam¬
lingars ändamål medgifver.
50:o. Till inredning af den nya byggnaden för patologiskt-ana-
tomiska institutionen i Lund samt anskaffande af vetenskaplig materiel
vid institutionen har Kongl. Maj:t äskat ett extra anslag af 5,000 kro¬
nor; och har denna framställning blifvit af Utskottet i punkten 6:ohär
ofvan behandlad; hvarom Utskottet här endast skolat
erinra.
51:0. 1 punkten 7:o här ofvan har Utskottet yttrat sig angående
Kongl. Maj:ts framställning om ett extra anslag af 10,000 kronor till
uppsättning af undervisningsmateriel för den fysiologiska institutionen
i Lund; hvarom Utskottet här endast skolat
erinra.
52:o. Med anledning af Kong]. Maj:ts derom hos Riksdagen gjorda
framställning får Utskottet hemställa,
att Riksdagen må, till offentliggörande i tryck
af vissa på astronomiska observatoriet i Lund utförda
zon-observationer, anvisa på extra stat för år 1887
ett belopp af 3,000 kronor; utgöz-ande återstoden af
de 9,000 kronor, som för detta ändamål redan blifvit
beviljade.
Ang. anslag
till patologiskt..
anatomiska
institutionen
i Lund.
[42.]
Ang. anslag
till undervis¬
ningsmateriel
för fysiolo¬
giska institu¬
tionen i Lund.
[43.]
Ang. anvisan¬
de af åter¬
stoden af be-
viljadt anslag
för offentlig¬
görande i
tryck af zon¬
observationer.
[44.]
46
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
Ang. anslag
till extra bi¬
träden vid
universitets-
bibliotelcet i
Lund.
[45.]
Ang. anslag
till ar/vode åt
en amanu¬
ens.
[46.]
Ang. anslag
till instru¬
ment m. m.
för den hygi¬
eniska insti¬
tutionen.
[47.]
Ang. anslag
till medi¬
cinskt- pedia-
trisk klinik
vid Kron-
prinsesssan
Lovisas vård¬
anstalt för
sjuka barn.
[48.]
53:o. Slutligen har, beträffande universiteten, Kongl. Maj:t före¬
slagit, att ett extra anslag af 1,500 kronor måtte beviljas till arfvoden
åt extra biträden vid universitetsbiblioteket i Lund.
På framställning af Kongl. Maj:t vid 1885 års riksdag blef för
innevarande år ett lika stort belopp för samma ändamål beviljadt; och
då behofvet af medel för detsamma fortfarande, på sätt af statsråds¬
protokollet (sid. 61) framgår, gör sig gällande, hemställer Utskottet,
att Riksdagen må till arfvoden åt extra biträden
vid universitetsbiblioteket i Lund på extra stat för
år 1887 anvisa det af Kongl. Maj:t äskade beloppet,
eller 1,500 kronor.
Karolinska mediko-kirurgiska institutet.
54:o. Med anledning af Kongl. Maj:ts derom framstälda förslag
får Utskottet hemställa,
att till arfvode åt en amanuens vid Karolinska
mediko-kirurgiska institutets gynekologiska klinik må
på extra stat för år 1887 anvisas samma belopp, som
under flere år beviljats, eller 900 kronor.
55:o. Beträffande Kongl. Maj:ts framställning, att till instrument,
apparater och åskådningsmateriel för den hygieniska institutionen vid
Karolinska mediko-kirurgiska institutet måtte beviljas ett anslag af
1,500 kronor, har Utskottet redan i punkten ll:o här ofvan meddelat
utlåtande, hvarom Utskottet här skolat
erinra.
56:o. Till en medicinskt-pediatrisk klinik vid Kronprinsessan Lo¬
visas vårdanstalt för sjuka barn har Kongl. Maj:t begärt ett extra an¬
slag för 1887 af 1,800 kronor.
Utskottet hyser tvekan om lämpligheten af att enskild välgö¬
renhetsinrättning på sätt här är i fråga tages i anspråk af en statens
institution för vetenskapliga rön.
I allt fall synes det Utskottet olämpligt, att Riksdagen beviljar
anslag för ändamålet, då Kongl. Maj:t säkerligen ej lärer sakna nödiga
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
il
medel, om saken anses vara af så stor vigt, att densamma utan afse¬
ende på nyss antydda betänklighet, i vetenskapens intresse finnes
oundgängligen böra främjas.
På grund häraf hemställer Utskottet,
att Kongl. Majrts förevarande framställning ej
må af Riksdagen bifallas.
Allmänna läroverken.
57:o. Med anledning af Kongl. Majrts derom gjorda framställning
får Utskottet hemställa,
att Riksdagen för tillfällig löneförbättring åt
lärarne vid de allmänna läroverken enligt samma grun¬
der, som för innevarande år blifvit bestämda, må på
extra stat för år 1887 anvisa 336,975 kronor.
58:o. Vidare och med anledning af derom gjord framställning af
Kongl. Majrt hemställer Utskottet,
att Riksdagen till resestipendier åt lärare i främ¬
mande lefvande språk må på extra stat för år 1887
bevilja enahanda belopp, som under flere år för ända¬
målet utgått, eller 6,000 kronor.
59:o. Utskottet hemställer,
att till arfvoden åt extra lärare vid de allmänna
läroverken må på extra stat för år 1887 beviljas det
af Kongl. Maj:t för detta ändamål äskade belopp af
40,000 kronor.
Högre lärarinneseminarium.
60:o. Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning
hemställer Utskottet,
att Riksdagen, för tillfällig löneförbättring åt
lärare och lärarinnor vid högre lärarinneseminarium
efter samma grunder som för innevarande år, må på
extra stat för år 1887 bevilja ett anslag af 4,000 kronor.
Ang. anslag
för tillfällig
löneförbätt¬
ring vid de
allmänna
läroverken.
[49.]
Ang. anslag
till resestipen¬
dier åt lärare
i främmande
lef vande
språk.
[50.]
Ang. anslag
till arfvoden
åt extra
lärare.
[5U]
Ang. anslag
för tillfällig
löneförbätt¬
ring vid högre
lärarinne¬
seminarium.
[52.]
48
Stats-UtsTcottets Utlåtande N:o 12.
Ang. anslag
för tillfällig
löneförbätt¬
ring vid de
en- och två-
hlassiga peda-
gogierna.
[53.]
Ang. anslag
för tillfällig
löneförbätt¬
ring åt lärare
och lärarirv-
nor vid folk¬
skolelärare-
seminarierna,
arfvoden åt
teclenings-
lärare ro. m.
[54.]
Ang. anslag
Ull byggnade
för folkskole-
lärarinne¬
seminariet i
TJmeå.
[55.]
Pedagogierna.
61:o. Kongl. Maj:t har äskat, att för år 1887 måtte beviljas ett
extra anslag af 8,750 kronor till löneförbättring åt lärare vid de en-
ocb tvåklassiga pedagogierna; och får Utskottet, som förut under flere
år tillstyrkt enahanda anslag, hvilka ock af Riksdagen beviljats, hemställa,
att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Maj:t
föreslagit, må på extra stat för år 1887 bevilja ett an¬
slag af 8,750 kronor för tillfällig löneförbättring åt
lärare vid de en- och tvåklassiga pedagogierna.
Folkundervisningen.
62:o. På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning och
i likhet med hvad förut under flere år egt rum hemställer Utskottet,
att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Majd
föreslagit, må för tillfällig löneförbättring åt lärare och
lärarinnor vid folkskolelärareseminarierna samt till
arfvoden åt teckningslärare för extra tjenstgöring och
extra arfvoden åt musiklärare vid dessa seminarier,
efter samma grunder som för innevarande år, anvisa
på extra stat för år 1887 ett belopp af 33,300 kronor.
63:o. Vid 1885 års riksdag beviljades, med anledning af en Kongl.
Majds framställning, ett anslag af 75,000 kronor till byggnad för folk-
skolelärarinneseminariet i Umeå samt anvisades för år 1886 deraf 40,000
kronor; och har nu Kongl. Majd för 1887 begärt, att till denna bygg¬
nad måtte anvisas 35,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Majd
föreslagit, må på extra stat för år 1887 anvisa af det
redan beviljade anslaget, 75,000 kronor, till byggnad
för folkskolelärarinneseminariet i Umeå, återstående
35,000 kronor.
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 12.
49
64:o. Till understöd åt mindre bemedlade lärjungar vid sådana Anff- anslag
folkhögskolor, som åtnjuta bidrag af statsmedel, har Kongl. Maj:t äskat dt fungit
för 1887 ett belopp af 15,000 kronor. Och då denna summa, som förut vid folkhög-
hemställer Ut-
[56]
under flera år beviljats, fortfarande lärer vara behöfli
skottet
Si
att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Maj:t
föreslagit, må till understöd åt mindre bemedlade
lärjungar vid sådana folkhögskolor, som åtnjuta bidrag
af statsmedel, anvisa på extra stat för år 1887 ett be¬
lopp af 15,000 kronor.
G5:o. I en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 78) har And- ifråga-
Herr E. Hammarlund på anförda skäl föreslagit,
att Riksdagen måtte å extra stat för år 1887 uppföra och till stipendier dt
Kongl. Majrts förfogande ställa ett anslag af 6,000 kronor att utdelas urare^och
som resestipendier åt folkskolelärare och folkskolelärarinnor på de vilkor, lärarinnor.
Kongl. Maj:t kan finna skäligt bestämma.
Med anledning af denna motion får Utskottet anföra, att något
allmännare kändt behof af dylika resestipendier, åtminstone så vidt
utrikes resor angår, Utskottet veterligen icke yppats, samt att, om ock
så skulle vara fallet, statens utgifter för folkskoleväsendet redan nu äro
så betydliga och dessutom i oupphörlig tillväxt, att den största varsam¬
het är af nöden, då fråga är om nya sådana för ändamål, som förut
icke af staten främjats. Ehuru nu icke begärts mer än 6,000 kronor
för ett enda år, så kan likväl förutses att, om staten en gång lemnat
medel till ifrågavarande slags resestipendier, anspråken icke dermed
skola tillfredsställas utan kräfva långt större uppoffringar af staten.
Af dessa skäl och då det är ovisst, om mer än högst få folk¬
skolelärare finnas, som äro i stånd att i länder, der svenska språket
icke allmänt förstås, inhemta några för deras kall nyttiga kunskaper,
samt hvad de inrikes resorna angår, Utskottet håller före, att det inga¬
lunda är t. ex. besök vid de stora, allmänna folkskoleläraremötena, som
medföra den största nytta, utan att tvärt om mindre länsvis ordnade
möten, dit resekostnaderna ej kunna blifva så stora, äro af vida mer
verkligt gagn, och det synes böra vara en landstingens och ej statens
angelägenhet att lemna möjligen behöfligt understöd för deltagande i
sistnämnda slags möten, så får Utskottet hemställa,
att Herr Hammarlunds motion ej må af Riks¬
dagen bifallas.
Bih. till Riksd. Prof. 1886. 4. Samt. 1 Af cl. .9 Hälft.
7
50
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
De tekniska läroverken.
Ang. anslag
till understöd
åt lägre
tekniska
yrkesskolor
m. in.
[57.]
66:o. Till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor och till be¬
stridande af kostnader för deras inspektion liar Kongl. Maj:t äskat ett
extra anslag för 1887 af 35,000 kronor.
Anslag för samma ändamål hafva förut, alltsedan 1877 årligen
anvisats, från och med 1882 till belopp af 25,000 kronor. Enligt hvad
af statsrådsprotokollet (sid. 66—67) framgår är en förhöjning i detta
belopp nödig, och Utskottet har ej funnit anledning till erinran här¬
emot. Dock synes det Utskottet, att, då upprätthållandet af ifrågavarande
slags skolor bör anses vara en kommunal angelägenhet, till hvars främ¬
jande staten endast bör lemna ett visst bidrag, det bör uttryckligen stad¬
gas, att detta bidrag icke får öfverstiga hvad kommunerna, utan afdrag
för hvad de lemna in natura såsom byggnader o. s. v., anslå i kontant
dill skolorna.
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen, med anledning af Kongl. Maj:ts
förevarande framställning, må, till understöd åt lägre
tekniska yrkesskolor och till bestridande af kostnader
för deras inspektion, anvisa på extra stat för år 1887
ett belopp af 35,000 kronor, dock med vilkor att
det bidrag, som af dessa medel utbetalas till under¬
stöd åt lägre teknisk yrkesskola, icke må öfverstiga
hvad vederbörande kommun i kontant tillskjuter för
skolan.
Medicinalstyrelsen med dithörande stater.
Ang. anslag
för tillfällig
löneförbätt¬
ring åt pro¬
vinsialläkare.
[58.]
67:o. Med anledning af Kong]. Maj:ts derom gjorda framställ-
hemställer Utskottet,
■att Riksdagen, för beredande af tillfällig löne¬
förbättring såsom tjenstgöringspenningar åt provinsial¬
läkare under år 1887, må anvisa på extra stat för
samma år samma belopp, som för innevarande år be¬
viljats, eller 20,000 kronor.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
51
68:o. Vidare hemställer Utskottet,
att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Maj:t
föreslagit, må anvisa på extra stat för år 1887 ett
belopp af 1,200 kronor till arfvode för granskning af
hospitalens räkenskaper.
69:o. Sedan 1884 års Riksdag beviljat medel till anordnande i
hufvudstaden af en poliklinik för tandsjukdomar, och denna med 1885
års början trädt i verksamhet samt tillvunnit sig förtroende och visat
sig motsvara det med densamma afsedda ändamålet, har Kongl. Maj:t
för år 1887 äskat 4,000 kronor, eller samma belopp, som nu utgår till
poliklinikens uppehållande; och får Utskottet hemställa,
att Riksdagen, till uppehållande i Stockholm af
en poliklinik för tandsjukdomar, må på extra stat för
år 1887 anvisa det af Kongl. Maj:t äskade beloppet
4,000 kronor.
Veterinärundervisningen.
70:o. Kongl. Maj:te framställning om anvisande för år 1887 af
12,900 kronor till uppehållande af undervisningen vid veterinärinrätt¬
ningen i Skara har af Utskottet här ofvan i punkten 23:o blifvit be¬
handlad; hvarom Utskottet här skolat
erinra.
Vetenskapsakademien.
71:o. Utskottet hemställer,
att Riksdagen, med bifall till derom af Kongl.
Maj:t gjord framställning, må, till aflönande af räkne-
biträden för numerisk tillämpning af en utaf Profes¬
soren J. A. H. Gyldén utarbetad teori för himlakrop-
parnes rörelser, anvisa på extra stat för år 1887 ett
belopp af 3,000 kronor, utgörande nu återstående
fjerdedelen af förut beviljadt anslag å 12,000 kronor.
Ang, anslag
till arfvode för
granskning af
hospitalens
räkenskaper,
[59.]
Ang. anslag
till tandpoli¬
kliniken i
Stockholm.
[60.]
Ang, anslag
till veterinär¬
inrättningen i
Skara.
[Öl.]
Ang. anvisan¬
de af återsto¬
den af bevil¬
jadt anslag
för aflönande
af räknebiträ-
den för nume¬
risk tillämp¬
ning af en •
teori för him-
lahropparnes
rörelser.
[62.]
52
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12.
Ane/, ifråga¬
satt afsättan¬
de af medel
till en fond
för ny bygg¬
nad för na¬
turhistoriska,
riksmuseum.
-Angående an¬
visande af cn
del af bevil-
jadt anslag
till nya bygg¬
nader åt in¬
stitutet för
blinda.
[63.]
Naturhistoriska riksmuseum.
72:o. 1 två lika lydande motioner hafva Herrar C. F. Wcern
i Första Kammaren (motion Nio 34) och Friherre A. E. Nordenskiöld
i Andra Kammaren (motion N:o 97) sammanstämmande på anförda skal
föreslagit,
att Riksdagen, i likhet med hvad som förut skett i afseende å
det tillämnade nya riksdagshuset, för beredande af ett ökadt utrymme
för riksmusei samlingar måtte afsätta och för ändamålet förränta en
summa stor 100,000 kronor.
Då Riksdagen så nyligen som 1884 afslagit en af Kongl. Maj:t
då gjord framställning om beviljande af medel för ny byggnad åt na¬
turhistoriska riksmuseum, så lärer det icke nu kunna komma i fråga
att på enskilde motionärers förslag besluta om sådan byggnads upp¬
förande, hvilket i sjelfva verket skulle blifva fallet, om motionerna
biföllos.
Utskottet hemställer,
att hvad Herrar Wmrn och Friherre Norden¬
skiöld i förevarande motioner föreslagit ej må till nå¬
gon Riksdagens åtgärd föranleda.
Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda.
73:o. För att arbetet å de nya byggnader å kronolägenheten
Tomteboda för institutet för blinda, till livilka byggnader 1885 års Riks¬
dag beviljade 415,600 kronor och för år 1886 deraf anvisade 100,000
kronor, måtte kunna utan afbrott bedrifvas, har Kongl. Maj:t äskat att
till uppförande af byggnader åt institutet för blinda måtte för år
1887 anvisas 200,000 kronor; hemställande med anledning häraf Ut¬
skottet,
att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Maj:t
föreslagit, må på extra stat för år 1887 af det redan
beviljade anslaget å 415,600 kronor anvisa till upp¬
förande af byggnader åt institutet för blinda 200,000
kronor.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
53
74:o. Vidare liar Kongl. Maj:t dels äskat till uppehållande af in¬
stitutets för blinda verksamhet på extra stat för 1887 ett anslag’ å
21,000 kronor och dels föreslagit Riksdagen att medgifva, att institutets
föreståndare, lärare för den intellektuella undervisningen samt arbets-
1 är are och lärarinnor måtte efter fem års för nit och skicklighet vits¬
ordad tjenstgöring, räknad från början af kalenderåret näst efter det,
under livilket de tillträdde de i nu gällande stat upptagna aflöningar,
ega att under hvartdera af åren 1886 och 1887, i den mån institutets
medel lemnade tillgång, åtnjuta ålderstillägg, föreståndaren och lärarn©
för den intellektuela undervisningen med 500 kronor hvar samt arbets-
läraren och lärarinnorna med 250 kronor hvar.
I statsrådsprotokollet (sid. 70 — 73) redogöres för skälen till dessa
framställningar; och då desamma ej föranledt annan erinran, än att
ålderstillägg åt ofvannämnde tjensteman icke torde böra få åtnjutas förr
än från 1887 års början af dem, som då kunna befinnas dertill berätti¬
gade och för så vidt’institutets medel till sådana tillägg lemna tillgång,
så får Utskottet hemställa,
att hvad Kongl. Maj:t föreslagit må i den mån
af Riksdagen bifallas, att Riksdagen
a) på extra stat för år 1887 anvisar ett belopp
af 21,000 kronor till uppehållande af institutets för
blinda verksamhet; samt
b) medgifver, att institutets föreståndare, lärare
för den intellektuella undervisningen samt arbetslärare
och lärarinnor må, efter fem års för nit och skicklig¬
het vitsordad tjenstgöring, räknad från början af
kalenderåret näst efter det, under hvilket de tillträdde
de i nu gällande stat upptagna aflöningar, eg a att
under år 1887, i den måu institutets medel lemna till¬
gång, åtnjuta ålderstillägg, föreståndaren och lärarne
för den intellektuella undervisningen med 500 kronor
hvar samt arbetsläraren och lärarinnorna med 250
kronor hvar.
75:o. Vidare, och på grund af hvad Kongl. Maj:t ytterligare
föreslagit, hemställer Utskottet,
att till tryckning af blindskrifter må på extra
stat för år 1887 anvisas 2,500 kronor, eller samma be¬
lopp, som för innevarande år för samma ändamål
beviljats.
Ang. anslag
till uppehål¬
lande af.
bUndin$tit\i-,
tets verksam¬
het m. m.
[64-]
Ang. anslg
för tryckning
af blindskrif¬
ter.
[,;5.]
54
Stats-Utskottets Utlåtande JS:o 12.
Ang. anslag
till understöd
åt blind-
lärareelever.
[66,|
Ang. anslag
till en blind¬
skola i Vexiö.
[67.]
Ang. anslag
till en handt-
verksskola i
Kristine¬
hamn för
blinda.
[68.]
Ang. anslå,g
till tre läro¬
anstalter för
öfveråriga
döfstumma.
[69.]
Ang. anvi¬
sande af
återstoden af
beviljadt an¬
slag till
hospitals-
byggnaden
vid Kristine¬
hamn.
[70.]
76:o. Utskottet hemställer,
att Riksdagen, med bifall till derom af Kongl.
Maj:t gjord framställning,*må' på extra stat för år
1887 anvisa 1,200 kronor till understöd åt blindlärare-
elever.
77:o. Till en blindskola i Vexiö bär Kongl. Maj:t för år 1887
äskat samma belopp, som för 1886 är beviljadt, eller 11,000 kronor;
hemställande Utskottet,
att Riksdagen må, med bifall till Kongl. Maj:ts
förevarande framställning, för år 1887 bevilja ett
extra- anslag af 11,000 kronor till en blindskola i
Vexiö.
78:o. Vidare hemställer Utskottet,
att Riksdagen, med bifall till derom af Kongl,
Maj:t gjord framställning, må på extra stat för år
1887 anvisa ett belopp af 7,000 kronor till en handt-
verksskola i Kristinehamn för blinda.
79:o. Till uppehållande af undervisningen vid de i Vadstena,
Skara och Bollnäs inrättade tillfälliga läroanstalter för öfveråriga döf-
stnmma erfordras, enligt förut uppgjord och framlagd beräkning, för
hvarje af de tre anstalterna 16,400 kronor, eller tillsammans 49,200
kronor; och får Utskottet hemställa,
att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts
derom gjorda framställning, må på extra stat för år
1887 anvisa, till uppehållande af undervisningen vid
tre läroanstalter för öfveråriga döfstumma, ett belopp
af 49,200 kronor.
Hospitalsvården.
80:o. Af det anslag å 848,570 kronor, som beviljats till hospitals-
anläggningen vid Kristinehamn, har hittills anvisats tillhopa 700,000
kronor; och får Utskottet hemställa,
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts der¬
om gjorda framställning, må till hospitalsanläggnin-
gen vid Kristinehamn på extra stat för år 1887 an¬
visa återstoden af för denna anläggning förut bevil¬
jade medel, eller 148,570 kronor.
81:o. Beträffande Kongl. Maj:ts framställning om beviljande af Ang. anslag
anslag till uppförande af en byggnad vid Nyköpings hospital får Ut- idlnad vid9
skottet framdeles meddela utlåtande; hvilket här skolat Nyköpings
hospital.
anmälas. [‘Uj
82:o. Angående det i Jerfsö inrättade sjukhemmet för spetelske, Ang. anslag
till hvilket under flere föregående år beviljats anslag, får Utskottet
hemställa, spetelske.
att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom [72.]
gjorda framställning, må på extra stat för år 1887,
till understöd åt sjukhemmet i Jerfsö socken, under
vilkor att 4,000 kronor dertill af landstinget i Gefle-
borgs län anvisas för samma år, och att spetelske
sjuke äfven från andra län än Gefleborgs varda till
vård å anstalten mottagne, så långt utrymmet derstädes
sådant medgifver, anvisa ett belopp af 7,500 kronor.
Diverse anslag.
83:o. Till svenska fornskriftsällskapet har under en följd af år Ang. anslag
utgått ett belopp af 2,000 kronor; och hemställer Utskottet, Hformkrift-
sällskapet.
att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts derom ljUj
gjorda framställning, må för år 1887 anvisa till svenska
fornskriftsällskapet ett extra anslag till samma belopp
som förut beviljats, eller 2,000 kronor.
84:o. Vidare och i likhet'med hvad förut under flera år egt rum fy- nnsla9
— ° till beredande
får Utskottet hemställa, af religions¬
lära ät
suensJce
att Riksdagen till beredande af religionsvärd åt ,»<*« m. fl.
svenske sjömän m. fl. i utländska hamnar må på * utrikes
extra stat för år 1887 anvisa det af Kongl. Maj:t [74T
äskade beloppet af 10,000 kronor.
56
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12.
Ang. anslag
till nordiska
museet.
Ang. anslag
till en tid¬
skrift för
svmsictlands-
mål.
[76.]
Ang. anslag
till under¬
stöd för fort¬
satt utgif¬
vande af
“Acta mate-
matica“.
85:o, Likaledes, i enlighet med hvad under flere föregående år
egt rum, får Utskottet, hemställa,
att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Maj:t
föreslagit, må till nordiska museet anvisa på extra
stat för år 1887 ett belopp af 16,000 kronor, att
ställas till styrelsens för museet förfogande för att en¬
ligt dess bestämmande användas för museet tillhörande
ändamål.
8G:o. Med anledning af livad Kongl. Maj:t derom föreslagit hem¬
ställer Utskottet vidare,
att till understöd för fortsatt utgifvande af tid¬
skriften J>Nyare bidrag till kännedom om de svenska
landsmålen och svenskt, folklif.» må på extra stat för
ar 1887 anvisas 8,150 kronor, eller samma belopp,
som nu är för ändamålet anvisadt.
87:o. Till understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften »Acta
matematica» har Kongl. Maj:t för år 1887 äskat ett extra anslag till
samma belopp, som Riksdagen för innevarande år beviljat, eller 4,000
kronor.
Utskottet har tagit del af Vetenskapsakademiens i frågan afgifna
utlåtande och finner visserligen skäl tillstyrka Riksdagen att för år
1887, likasom för åren 1885 och 1886 skett, bevilja del begärda bi¬
draget till tidskriftens utgifvande. Men om än Utskottet ej vill be¬
strida detta arbetes vetenskapliga värde eller att dess utgifvande i. vårt
land är egnadt att ses med tillfredsställelse, samt ehuru skäl finnas att
antaga, att den ringa prenumerantkrets, ett arbete af dettas art kan
erhålla, och de stora, af egendomliga matematiska beteckningar och
särskildt arbetade typer föranledda kostnaderna för dess tryckning göra
tidskriftens utgifvande utan understöd omöjligt, anser Utskottet sig lik¬
väl, då ett sådant understöd nu för tredje året begärts, vid yttrandes
afgifvande i ämnet böra uttala önskvärdheten deraf, att en utredning
ma ega rum, huruvida och i hvilken mån, med hänsyn äfven till från
andra håll påräkneliga bidrag, ett ytterligare fortsatt understöd med
statsmedel må vara erforderligt; hemställande Utskottet,
att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Maj:t
föreslagit, må, till understöd för fortsatt utgifvande
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
57
af tidskriften »Acta matematica» på extra stat för år
1887 anvisa ett belopp af 4,000 kronor.
88:o. Kongl. Maj:t bar föreslagit, att till understöd för utgif¬
vande af »Nordisk familjebok» måtte beviljas ett anslag af 25,000 kro¬
nor samt deraf för år 1887, under de i statsrådsprotokollet omförmälda
vilkor anvisas 5,000 kronor.
De antydda vilkoren äro enligt statsrådsprotokollet (sid. 78) föl¬
jande:
dels att förläggaren af nämnda arbete, Gernandts boktryckeri¬
aktiebolag, förbinder sig att så fort ske kan och om möjligt före 1890
års slut hafva, enligt den hittills följda planen för arbetet, försatt det¬
samma i fullbordadt skick, dels ock att, enligt de närmare bestämmel¬
ser Kongl. Maj:t kan komma att meddela, 300 exemplar af arbetet af-
lemnas till ecklesiastik-departementet.
Utskottet vill ej bestrida det värde, ifrågavarande arbete, om det
varder fullbordadt, kommer att ega genom den lättade möjlighet, det
bereder att i vidsträcktare kretsar sprida vetandets skatter. Det lig¬
ger i sakens natur, att kostnaderna för ett sådant verk ej kunna snart
återgäldas, och utan tvifvel har detta förhållande vid arbetets påbör¬
jande af förläggaren tagits i betraktande. I samma mån ett dylikt
arbete fyller ett verkligt, mera allmänt befintligt behof, torde det dock
af allmänheten omfattas med intresse, och exempel saknas ej derpå att
äfven mindre populära verk än det ifrågavarande och, likasom detta,
af ganska stort omfång och ej ringa dyrbarhet, kunnat utgå i stora
upplagor och vinna spridning äfven bland mindre bemedlade köpare.
I allt fall torde giltiga skäl saknas för staten att lemna sitt under¬
stöd till ifrågavarande, på enskildt förlag utgifna arbete; och hem¬
ställer Utskottet,
att Kongl. Maj:ts ifrågavarande förslag om be¬
viljande af anslag till understöd för utgifvande af
»Nordisk familjebok» ej må vinna Riksdagens bifall.
89:o. Till understöd, på de i statsrådsprotokollet angifna vilkor,
åt sådana anstalter eller föreningar, som anordna föreläsningskurser
för arbetsklassen, har Kongl. Maj:t för 1887 äskat 15,000 kronor.
De omförmälda vilkoren meddelas å sid. 79 i statsrådsprotokollet
och äro desamma, som de för närvarande i fråga om det för 1886 be¬
viljade anslaget faststälda.
Till behandling i sammanhang med denna Kongl. Maj:ts fram-
Bih. till Riksd. Prof. 1886. 4 Sami, 1 Afd. 9 Käft. 8
Ang. anslag
till under¬
stöd för ut¬
gifvande af
“Nordisk
familjebokA
[78.]
Ang. anslag
till före¬
läsnings¬
kurser för
arbetsklassen.
[79.]
58 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
ställning förelig'ger jemväl en i Andra Kammaren af Herr Axel Key väckt
motion (N:o 147), hvari på anförda skäl yrkats,
att Riksdagen måtte på extra stat för år 1887 anvisa ett anslag
till Kongl. Majrts förfogande af 20,000 kronor, att användas till under¬
stöd åt sådana anstalter eller föreningar, som anordnade föreläsningar
för arbetsklassen, dock under följande vilkor:
att det understödsbelopp, som utgåfves till hvarje anstalt eller
förening, i allmänhet icke finge öfverstiga 3,000 kronor för årräknadt;
dock med rättighet för Kongl. Maj:t att, der särskilda förhållanden
dertill föranledde, öka beloppet till högst 5,000 kronor;
att kommuner eller enskilde tillsköte minst lika mycket som
staten;
att anstaltens angelägenheter vårdades af eu styrelse, som antoge
föreståndare och lärare;
att föreläsningarna ordnades regelbundet, vissa antal timmar i
veckan under fem till åtta månader och i väl afpassade kurser;
att anstalten förfogade öfver kunniga och dugliga, för denna
undervisning lämpliga lärarekrafter samt tillräcklig och passande under¬
visningsmateriel;
att alla politiska och religiösa strider eller förhandlingar vid före¬
läsningar eller undervisningen blefve förbjudna; samt
att anstalten eller föreningen skulle vara skyldig att underkasta
sig de vilkor och kontroller, som i öfrigt af Kongl. Maj:t pröfvades nö¬
diga eller lämpliga.
Vid 1885 års riksdag hade Utskottet tillfälle att uttala sig om
en i enahanda syfte som den nu förevarande väckt motion. Kongl.
Maj:t hade nemligen vid sagda riksdag för år 1886 gjort alldeles samma
framställning som nu för 1887 och i motionen yrkades, med hänsyn
till alldeles samma förhållanden som nu angifvas, anslagets förhöjande
från 15,000 till 20,000 kronor. Motionen, som i afseende på anslags-
beloppet tillstyrktes af Utskottet, vann emellertid icke Riksdagens bifall,
utan Kongl. Maj:ts framställning antogs oförändrad.
Utskottet, som icke anser sig nu böra — emot Riksdagens år 1885
uttalade mening — tillstyrka bifall till något förslag, som går utöfver hvad
Riksdagen då beslöt och Kongl. Maj:t nu föreslagit, får derför hemställa,
att Riksdagen, utan afseende på hvad i Herr
Keys motion yrkats, men med bifall till hvad Kongl.
Maj:t föreslagit, må, till understöd åt sådana anstal¬
ter eller föreningar, som anordna föreläsningskurser
för arbetsklassen, på extra stat för år 1887 anvisa ett
belopp af 15,000 kronor, dock under följande vilkor:
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12.
59
att det understödsbelopp, som utgifves till hvarje
anstalt eller förening, icke får öfverstiga 3,000 kronor
för år räknadt;
att kommuner eller enskilde tillskjuta minst lika
mycket som staten;
att anstaltens angelägenheter vårdas af en sty¬
relse, som antager föreståndare och lärare;
att föreläsningarna ordnas regelbundet, visst an¬
tal timmar i veckan under fem till åtta månader och
i väl afpassade kurser;
att anstalten förfogar öfver kunniga och dugliga,
för denna undervisning lämpliga lärarekrafter samt
tillräcklig och passande undervisningsmateriel;
att alla politiska och religiösa strider eller för¬
handlingar vid föreläsningarna eller undervisningen
blifva förbjudna; samt
att anstalten eller föreningen skall vara skyldig
att underkasta sig de vilkor och kontroller, som i
öfrigt af Kongl. Maj:t pröfvas nödiga eller lämpliga.
90:o. Till fortsättande af precisionsnivelleringsarbeten i södra och
mellersta Sverige, inköp af instrument med tillbehör samt underhåll af
vattenhöjdmätningsstationer m. m. har Kongl. Maj:t slutligen äskat att
för år 1887 måtte beviljas ett anslag af 11,700 kronor.
På de i statsrådsprotokollet (sid. 79—81) anförda skäl får Ut¬
skottet hemställa,
att Riksdagen, med bifall till hvad Kongl. Maj:t
föreslagit, må, till fortsättande af precisionsnivellerings¬
arbeten i södra och mellersta Sverige, inköp af instru¬
ment med tillbehör samt underhåll af vattenhöjdmät¬
ningsstationer m. m., på extra stat för år 1887 an¬
visa ett belopp af 11,700 kronor.
91:o) I fråga om statens medverkan till nykterhetens befrämjande
hafva följande förslag blifvit framstälda:
af Herr E. M. Grenholm (motion i Första Kammaren N:o 47),
att Riksdagen ville för sin del besluta, att af allmänna medel
ett anslag af 15,000 kronor ställes till regeringens disposition för att
efter ompröfning under nästkommande år 1887 fördelas bland befint¬
liga föreningar eller personer, som verka för nykterhetens befrämjande
inom landet;
Ang. anslag
till fortsätt¬
ning af preci-
sionsnivél-
lerings-
arbeten.
[80.]
Ang. anslag
till nykterhe¬
tens befräm¬
jande inom
landet m. m.
60
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 12.
af Herr E. W. Wretlind (motion Nio 110 i Andra Kammaren),
att Riksdagen behagade anvisa ett anslag af femtontusen (15,000)
kronor för år 1887, att ställas till regeringens förfogande för att enligt
hennes bepröfvande användas till nykterhetsverksamhetens befrämjande
i riket;
samt af Herr A. G. Jönsson i Mårarp (motion N:o 55 i Andra
Kammaren),
att Riksdagen måtte af statens medel bevilja ett extra anslag af
1,800 kronor, att af Kongl. Maj:t utdelas i 3:ne pris, ett å 1,000, ett å
500 och ett å 300 kronor, till dem som inkomma med de bästa täflings-
skrifter till läsebok för folkskolan om kroppens vård, dess näring och
njutning med särskilt betonande af rusdryckernas förderfliga inflytande
såväl i ekonomiskt och sedligt som sanitärt hänseende.
Såsom bekant har under de senare åren en allt starkare rörelse
inom landet framträdt till befrämjande af nykterhet. De resultat, hvar¬
till denna rörelse i det hela ledt, äro värda allt erkännande, och hvarje
framsteg, som göres, helsas säkerligen af alla fosterlandsvänner med
liflig glädje. Anledningen till rörelsens hittillsvarande framgång torde,
utom i det i och för sig nyttiga i saken, vara att söka hufvudsakligen
i det nit, som enskilde lagt i dagen och som varit så starkt, att de för
det goda syftet förmått att underkasta sig stora uppoffringar. Det
vore, enligt Utskottets mening, för sakens egen skull ogynsamt, om
de framstälda förslagen om statsbidrag till den hittills med så stor
framgång bedrifna nykterhetsverksamheten, skulle utgöra ett bevis för
att det enskilda nitet i någon mån svalnat. Ty det kan ej nekas, att,
om staten måste öfvertaga eller bekosta en del af den verksamhet, som
nu utan nämnvärdt understöd från staten, af enskilde bedrifves för
nykterhetens befrämjande, så förlorar denna verksamhet ett af vilkoren
för sin framgång, nemligen just vetskapen derom, att verksamheten är
frivillig och icke betalad.
Härtill kommer, att, om statsunderstöd lemnas, det uppstår en nöd¬
vändighet att införa en verksam kontroll öfver understödets användande;
och af lätt insedda skäl torde en sådan kontroll komma att blifva
ytterst svår att åstadkomma, om den ens är möjlig. Dessutom bör ej
lemnas ur sigte, att inom nykterhetsrörelsen kunna spåras åtskilliga
rigtningar, särskildt två, den ena gående ut på absolut afhållsamket
från starka drycker och den andra medgifvande större frihet, mellan
hvilka rigtningar staten väl måste välja, om den skall med anslag
understödja rörelsen. Ett sådant val blefve dock säkerligen mycket
vanskligt.
61
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
Af nu anförda skäl finner Utskottet sig icke kunna obetingadt
förorda bifall till någondera af de två första motionerna.
Deremot bar det synts Utskottet, att den sista af de tre mo¬
tionerna innehåller en tanke, som kan med någon förändring upptagas.
Utgifvandet af skrifter, genom hvilka i så vidsträckta kretsar
som möjligt sprides kännedomen om rusdryckernas verkan på mennisko-
kroppens organism och särskildt de vådliga följderna i så väl sedligt
som ekonomiskt hänseende af dessa dryckers missbruk, synes vara
en sak, som väl är förtjent af uppmärksamhet och understöd fiån
statens sida, icke allenast till förmån för folkskolornas lärjungar utan
för en hvar. I den mån sådant kan ske genom uppmuntran till ut¬
gifning af dylika skrifter och deras vidsträckta spridning, synes det
vara lämpligt, att staten med de enskilde deltager i nykterhetssträf-
vandena. Att ett sådant deltagande från statens sida verksamt kan
befordra nykterhetsrörelsen är gifvet, då en allmän kunskap om rus¬
dryckernas verkningar väl mast-e väsentligt underlätta arbetet. Ut¬
skottet vill derför föreslå, att till Kong]. Maj:ts förfogande må ställas
för detta ändamål nödiga medel. I andra länder, exempelvis Norge,
lemnar, enligt, hvad två af motionärerna uppgifva, staten bidrag till
nykterhetssakens befrämjande.
På grund flf hvad ofvan anförts hemställer Utskottet alltså,
att förevarande af Herrar Grenholm m. fl. väckta
motioner må endast pa det sätt bifallas, att Riksdagen
på extra stat för år 1887 anvisar och ställer till
Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af 8,000 kronor,
att i man af behof användas såsom understöd till
utgifning och spridning på lämpligt sätt af sådana
skrifter, som afse att utbreda kännedomen om rus¬
dryckernas verkan på menniskokroppens organism
och särskildt de vådliga följderna af dessa dryckers
missbruk.
92:o. I en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 143) har
Herr A. Svensson i Bossgården på anförda skäl föreslagit, af Kännedom
att Riksdagen måtte anvisa ett förslagsanslag af högst 10,000 om “$fgagoch
kronor till Kongl. Maj:ts disposition för att på det sätt, som Kongl. svampar-
Maj:t egde att bestämma, användas att främja spridande inom landet
af kunskapen om våra ätliga och giftiga svampar samt de förras an¬
vändande till föda och beredande till försäljning.
En vid 1868 års riksdag väckt motion, som afsåg, att staten
62
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12.
Ang. ifråga¬
satt anslag
för inköp af
en handbok i
lagfarenhet.
skulle lemna medel till ersättning under vissa vilkor åt kringresande
personer, som undervisade i sättet att insamla, förvara och tillreda
svampar, blef af Stats-Utskottet (i utlåtande N:o 30 punkten 9:o) af-
styrkt bland annat af det skäl, att frågor af förevarande beskaffenhet
syntes ligga inom området för hushållningssällskapens verksamhet.
Om detta sitt uttalande vid 1868 års riksdag har Utskottet velat
här erinra af det skäl, att samma uppfattning, som legat till grund för
nämnda uttalande, synes giltigt äfven i fråga om det nu väckta för¬
slaget, hvilket Utskottet så mycket mindre kan tillstyrka, som några
nya och förut ej kända skäl icke nu blifvit anförda.
Utskottet hemställer alltså,
att Herr A. Svenssons förevarande motion icke
må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
93:o. I en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 155) om
beviljande af anslag till inköp af 3,000 exemplar af J. A. Thurgrens
“Handbok i svenska lagfarenheten“, har Herr J. Anderson i Tenhult
föreslagit,
att Riksdagen täcktes bevilja medel för inköp af tretusen exem¬
plar af samma handbok, hvarje sådant exemplar till fem kronor och
bandet till en krona, att utdelas till samtliga kommunalnämnders ord¬
förande i riket och sockenbibliotek samt med vilkor att allmänheten
berättigas att vid skeende inköp af boken njuta detta billiga pris
till godo.
Då Utskottet saknar tillfälle att bedöma, huruvida inköpet och
spridandet af denna handbok, hvilkens värde i och för sig Utskottet
icke ifrågasätter, skulle främja det i motionen augifna och utan tvif¬
vel goda syftet att bland alla samhällsklasser utbreda kunskapen om
lag och rätt, så föranlåtes Utskottet hemställa,
att förevarande motion icke må till någon Riks¬
dagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 13 April 1886.
På Stats-Utskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12.
63
Reservationer:
vid punkten 5:o (angående förmån af ängslott eller dess vederlag
för vissa löntagare vid universitetet i Lund):
af Herrar vice Talmannen L. 0. Larsson, N. Petersson, 0. B. Ols¬
son, S. Andreasson, G. Eriksson, J. Jonson, M. Jonsson, P. Pehrsson, J.
E. Wiksten, P. dP Larsson och. A Larsson, hvilka ansett, att Utskottets
yttrande och förslag| i detta ämne bort erhålla följande lydelse och
innehåll:
»Det har ådragit sig Utskottets uppmärksamhet att af den fram¬
ställning, som till statsrådsprotokollet lemnats, inhemta, att förmåner
till ej obetydliga belopp äro och varit professorerne vid universiteten
tilldelade, ehuru tillvaron af dessa förmåner, hvad Upsala universitet
angår, icke alls, och hvad Lunds universitet angår, endast otydligt
och i förbigående omförmälts i den proposition, hvari Kongl. Maj:t vid
1876 års riksdag framlade förslag till lönereglering vid universiteten.
Enligt Utskottets uppfattning innebär en lönereglering, att inga andra
aflöningsförmåner rätteligen kunna till vederbörande löntagare utgå än
dem, som vid regleringen uttryckligen blifvit af Riksdagen bestämda
eller erkända. Upprätthållandet af denna grundsats synes Utskottet
vara af synnerlig vigt och Utskottet kan derför icke annat än, lika
med Statskontoret, uttala den mening, att för ordinarie professorer m. fl.
löntagare vid Lunds universitet ängslott, då den af dem innehafves, skall
beräknas till ett värde af 200 kronor (eller det högre belopp, hvartill
värdet faktiskt uppgår), samt den kontanta aflöningen minskas med
motsvarande belopp.
Någon obillighet torde härigenom icke uppstå, eller åtminstone
icke kunna anses vara af Riksdagen förvållad, och om det anses vara
olämpligt, att olikhet i afloningsförhållanden förefinnes vid de båda
universiteten i Upsala och Lund, synes densamma numera enklast och
rigtigast böra på det sätt utjemnas, att värdet af de, utöfver den af
Riksdagen år 1876 faststälda reglering för professorer m. fl. tjenste-
män vid Upsala universitet, lemnade förmåner, beräknas i aflöningen
till fulla värdet.
64
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
På grund af hvad sålunda anförts hemställer Utskottet,
att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må
af Riksdagen afslås»;
af Herr S. Nilsson, hvilken ansett Utskottets Utlåtande och för¬
slag i samma ärende hafva bort erhålla följande lydelse och innehåll:
»Svaret på den framställning, som nu är i fråga, beror närmast
på hvilken verkan man vill tillägga en af Riksdagen beslutad reglering
af något statens verk eller inrättning. Utskottet veterligen, har hittills
icke annat blifvit härutinnan ifrågasatt än att endast de löneförmåner
rätteligen tillkomma de vid regleringen afsedde embets- och tjenstemän,
hvilka löneförmåner å ena sidan uttryckligen begärts samt å andra
sidan af Riksdagen uttryckligen beviljats eller erkänts; och då, hvad
angår såväl ängslotterna vid Lunds universitet, som de här ofvan om-
förmälda natura- och öfriga särskilda förmåner (ved samt åker- och
humlegårdslotter) vid Upsala universitet, hvarken Kongl. Majrts pro¬
position vid 1876 års riksdag om lönereglering vid universiteten eller
Riksdagens beslut i ämnet innehåller ens en antydan, att meningen
varit att efter den nya regleringen dessa förmåner skulle få uppbäras
med eller utan ett mot deras värde svarande afdrag i den kontant
utgående aflöningen, så lärer det, enligt Utskottets uppfattning, icke
kunna betviflas, att den mening, som af Statskontoret uttalats i fråga
om ängslotterna vid Lunds universitet (se statsrådsprotokollet sid. 12)
är rigtig, icke endast af formella utan äfven af verkliga sakskäl.
I tillämpningen skulle emellertid Statskontorets tolkning i viss
mån kunna anses medföra obillighet, nemligen så till vida, att nuvarande
löntagare vid universitetet i Lund, som längre eller kortare tid åtnjutit
ängslott eller vederlag derför, oförmodadt skulle beröfvas denna förmån,
hvartill de trott sig eg a rätt; och med hänsyn härtill anser Utskottet,
att Riksdagen bör på det sätt bifalla Kongl. Majrts framställning, att
Riksdagen besluter, att de löntagare, som vid 1885 års slut åtnjöto
afkastning af ängslott eller vederlag derför, fortfarande må utan afdrag
å öfriga aflöningen tillgodonjuta nämnda förmån, men att, i den mån
ledighet bland desse löntagare inträffar och ängslott eller vederlag
derför tillfaller annan löntagare, fulla värdet af dessa förmåner skall
beräknas i aflöningen, så att denna i sin helhet stannar inom det be¬
lopp, som 1876 års lönereglering stadgat.
På det att icke härigenom skall vållas olikhet i aflöningsvilkor
vid Lunds och Upsala universitet, synes vidare vid nyssnämnda beslut
böra fogas det vilkor, att alla de särskilda förmåner in natura eller
65
Stats- Utskottets ^Utlåtande N:o 12.
eljest (ved, åker- och humlegårdslotter) som i den för Upsala universitet
senast faststälda stat finnes omförmälda, men ej vid 1876 års reglering
uttryckligen vare sig af Kongl. Maj:t begärts eller af Riksdagen beviljats,
skola uppköra, när nuvarande innehafvare af dylik särskild förmån af-
gått, samt således, om förmånerna till större eller mindre del komma
att öfvergå till nya innehafvare, desse senare varda skyldige att under¬
kasta sig en mot verkliga värdet af förmånerna svarande minskning i
öfriga aflöningen, så att jemväl vid Upsala universitet aflöningen kom¬
mer i sin helhet att stanna inom det vid 1876 års reglering: bestämda
belopp.
Under åberopande af hvad nu anförts, hemställer Utskottet,
att Riksdagen må endast på det sätt bifalla
Kongl. Maj:ts förevarande framställning, att Riksdagen
besluter, att de löntagare vid universitetet i Lund,
som vid 1885 års slut åtnjöto ängslott eller vederlag
derför, må utan afdrag å öfriga aflöningen tills vidare
tillgodonjuta nämnda förmån, men att, i den mån
ledighet bland desse löntagare inträffar och ängslott
eller vederlag derför tillfaller annan löntagare, värdet
af denna förmån skall till fullo beräknas i aflöningen,
så att denna i sin helhet stannar inom det belopp,
som 1876 års lönereglering stadgar; dock att vid detta
beslut må fogas det vilkor, att alla de särskilda för¬
måner in natura eller eljest (ved, åker- och humle¬
gårdslotter), som i den för år 1886 faststälda stat för
Upsala universitet finnas omförmälda, men ej vid 1876
års lönereglering uttryckligen vare sig af Kongl.
Maj:t begärts eller af Riksdagen beviljats, antingen
skola upphöra när nuvarande innehafvare af en eller
flere af dessa särskilda förmåner afgått, eller ock,
om förmånerna till större eller mindre del komma att
öfvergå till nya innehafvare, desse senare varda skyl¬
dige att underkasta sig en mot verkliga värdet sva¬
rande minskning i öfriga aflöningen, så att denna
kommer i sin helhet att stanna vid det i 1876 års
reglering bestämda belopp»;
vid. punkten 21:o (angående ifrågasatt höjning af förslagsanslaget
till lönetillskott åt lärare vid folkskolor m. m.):
af Herr II. R. Törnebladh;
Bih. till Rihsd. Prof. 1886. 4 Sami. 1 Afd. 9 Häft.
9
66
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12-
af Herr G. V. Schotte, hvilken yrkat, att folkskolelärare och folk-
skolelärarinna, efter fem års verksamhet, såsom ordinarie, skola åtnjuta
100 kronors lönetillägg, om vederbörande skolråd och folkskoleinspek¬
tör vitsorda, att läraren eller lärarinnan under nämnda tid med nit och
skicklighet tjenstgjort,
samt att för detta ändamål anslaget till lönetillskott åt lärare vid
folkskolor och småskolor måtte med 50,000 kronor förhöjas;
vid punkten 22:o (angående ytterligare föreslagna höjningar af
anslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor, småskolor m. m.):
af Herr C. E. Casparsson;
af Herrar O. W. O delberg, Ii. P. P. Tamm och Friherre B. A.
Leijonhufvud, hvilka, vid Utskottets förslag under mom. b) och c) af
denna punkt, yrkat, att Utskottet i stället måtte föreslå, att Riksdagen
med anledning af Herr Zimdahls motion måtte besluta en skrifvelse
till Kongl. Maj:t med anhållan om utredning rörande höjande af statens
bidrag till så väl småskolornas som mindre folkskolornas lärares och
lärarinnors samt de med dem likstälde lärares och lärarinnors aflöning
till två tredjedelar af beloppet, i öfverensstämmelse med hvad^ beträf¬
fande lärare och lärarinnor vid de öfriga folkskolorna redan blifvit be¬
stämdt, samt derom afgifva nådig proposition till nästkommande Riksdag;
vid punkten 23:o (angående veterinärinrättningen i Skara):
af Herr Friherre R. von Krcemer, hvilken anfört:
»Under hänvisning till det af direktionen för Skara veterinär¬
inrättning afgifna förslag till fast organisation af inrättningen — för
hvilket förslag redogöres i Stats-Utskottets betänkande förlidet år,
N:o 14, sidd. 120, 121 — anser jag, att, i öfverensstämmelse med
Stats-Utskottets hemställan i ämnet förlidet år, punkt 23, mom. b) af
detta utlåtande bort erhålla följande lydelse:
b) vid anmälan härom hos Kongl. Maj:t anhålla,
att Kongl. Maj:t täcktes till nästa Riksdag, efter verk -
stäld utredning, i den mån ytterligare sådan kan be¬
finnas erforderlig, framlägga förslag till uppförande
på ordinarie stat af anslaget till Skara veterinär¬
inrättning, ordnad i ungefärlig öfverensstämmelse med
det af inrättningens styrelse afgifna förslag».
67
Siats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
i denna reservation har Herr J. Jonson instämt;
af Herrar Grefve W. G. Hamilton och Sven Andreasson (vid
mom. b);
af Herrar H. P. P. Tamm och O. W. Odelberg, hvilka, med er¬
inran att Herr J. H. G. Fredholms förevarande motion i det allra när¬
maste öfverensstämde med hvad Kongl. Maj:t vid sistlidne års riksdag
i ämnet föreslog, yrkat,
a) att Riksdagen må, med anledning af Herr
Fredholms motion, besluta,
att, då de nuvarande eleverna vid veterinär¬
inrättningen i Skara atslutat den för dem bestämda
lärokurs, inrättningen skall ombildas till en fullständig
hofbeslagsskola för utbildande af civila och militära
hofslagare;
att der fortfarande må underhållas en sjukvårds-
anstalt för husdjur, hvarest lämplig praktisk under¬
visning i behandling af enklare åkommor hos hus¬
djuren lemnas åt dem, som vilja sig deraf begagna;
att till underhåll af inrättningen med nämnda
omfattning må få användas inkomsten af Hernqvistska
donationen och det af C. U. Uggla, A. Hellstadius
och Thunberg m. fl. lemnade kapital, vidare arrende¬
medlen af statens egendom Brogården och hvad af
nu utgående ordinarie statsanslag kan befinnas erfor¬
derligt ;
samt, under vilkor att ofvanberörda beslut vinner
Kongl. Maj:ts godkännande, till veterinärinrättningen
i Skara på extra stat för år 1887 bevilja ett anslag
af 12,400 kronor; och
b) att Riksdagen må hos Kongl. Maj:t anhålla,
att Kongl. Maj:t täcktes taga under öfvervägande,
huruvida icke, efter veterinärinrättningens i Skara
ombildande på sätt i mom. a) säges, de nu för inträde
i statens veterinärinstitut i Stockholm faststälda in-
trädesfordringar må kunna sättas lägre än till aflagd
fullständig mogenhetsexamen;
af Herr H. R. Törnebladh-,
68
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 12.
vid punkten 25:o mom. b) (angående ett anslag till Vitterhets-, Hi¬
storie- och Antiqvitetsakademien):
af Herr H. R. Törnebladli, som yrkat bifall till Kongl. Maj:ts
förslag;
vid punkten 27:o (angående naturhistoriska riksmuseets afdelning
för arkegoniater m. m.):
_ af Herrar Friherre F. von Essen, Grefve W. G. Hamilton och J.
Widén, hvilka yrkat, att de till arbetsbiträden m. m. af Kongl. Maj:t
begärda 600 kronor måtte beviljas;
vid punkten 56:o (angående medicinskt-pediatrisk klinik vid Kron¬
prinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn):
af Herrar Friherre F. von Essen och G. V. Schotte, hvilka yrkat
bifall till Kongl. Maj:ts förslag;
vid punkten 65:o (angående ifrågasatt anslag till resestipendier åt
folkskolelärare och lärarinnor):
af Herr S. Nilsson;
vid punkten 87:o (angående anslag till understöd för fortsatt ut¬
gifvande af Acta Mathematica):
af Herr P. M. Larsson;
vid punkten 88:o (angående anslag till understöd för utgifvande
af Nordisk Familjebok):
af Herrar Friherre R. von Krcemer, Friherre F. von Essen, J. Wi¬
dén och G. V. Schotte, hvilka ansett, att Utskottets yttrande och för¬
slag i detta ämne bort erhålla följande innehåll:
»Hvad till stöd för framställningen blifvit anfördt har synts Ut¬
skottet ådagalägga att ifrågavarande arbete är af högt värde samt att
det skulle vara en verklig förlust för vår litteratur, om det komme att
upphöra eller ej kunde fortsättas och afslutas enligt samma plan som
hittills. Framställningen har derför icke föranledt annan erinran än
att det synts Utskottet böra ifrågasättas, hvilketdera kan vara lämp¬
ligare, antingen att bokens utgifvare mot understödets erhållande varder
skyldig att till Kongl. Ecklesiastikdepartementet aflemna de 300 exem¬
plar, hvarom statsrådsprotokollet förmäler och hvilka exemplar väl äro
afsedda till utdelning, eller ock att, såsom jemväl är antydt, under¬
stödet, utgår för att bereda skolor, bibliotek m. fl. tillfälle att till nedsatt
pris erhålla arbetet. Största vigten torde falla derpå, att arbetet varder
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
69
spridt och tillgängligt för så stora kretsar som möjligt och ur denna
synpunkt vill det förefalla, som om det senare af de båda alternativen
vore att föredraga. Något bestämdt uttalande härom vill dock Utskot¬
tet icke göra, utan torde alla intressen bäst tillgodoses, om åt Kongl.
Maj:t öfverlemnas att ordna saken såsom lämpligast synes.
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen må
a) till understöd för utgifvande af “Nordisk
familjebok14 bevilja ett extra anslag af 25,000 kronor
samt deraf på extra stat för år 1887 anvisa 5,000
kronor; och
b) godkänna de i statsrådsprotokollet öfver
ecklesiastikärenden den 11 Januari 1886 omförmälda
vilkor för understödets utgående; dock att Kongl.
Maj:t icke härigenom varder förhindrad att med af¬
seende på den föreslagna skyldigheten för utgifvaren
att till Kongl. Ecklesiastikdepartementet aflemna visst
antal exemplar af boken besluta de förändringar, som
för bokens spridning till så vidsträckta kretsar som
möjligt kunna finnas lämpliga»;
vid punkten 89:o (angående anslag till föreläsningskurser för
arbetsklassen):
af Herrar Grefve TF. G. Hamilton, J. Widén, H. P. P. Tamm och
S. Nilsson, hvilka yrkat bifall till Herr A. Keys i ämnet väckta motion;
af Herr O. B. Olsson;
vid punkten 91:o (angående anslag till nykterhetens befrämjande
inom landet m. m.):
af Herrar M. Jonsson och P. M. Larsson.
Herr Carl Ifvarsson har begärt få anteckuadt, att han till följd
af sjukdom ej kunnat deltaga i behandlingen inom Utskottet af de i
detta Utlåtande omförmälda ärenden.
Herrar O. TF. Odelberg och A. P. Danielson hafva begärt få an-
tecknadt, att de ej deltagit i behandlingen af följande punkter, nemligen
Herr Odelberg punkterna 39:o—93:o och Herr Danielson punkten 5:o.
70
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12
Bil.
Tabell öfver ordinarie anslagen under
1886 års riksstat anslår:
|
|
Indelning och dermed jemförlig
|
|
|
Anvisning
i kontant.
|
anvisning,
|
på förslag.
|
|
Samma.
|
|
|
|
Friheter och
kyrkotionde.
|
Ersättningar.
|
|
|
Kronor.
|
Ö.
|
Kronor.
|
Ö.
|
Kronor.
|
Ö.
|
Kronor.
|
Ö.
|
17,000
|
_
|
_ _
|
_
|
_ _
|
_
|
17,000
|
_
|
77,100
|
—
|
- -
|
—
|
- -
|
—
|
77,100
|
—
|
38,500
|
—
|
|
|
|
|
38,500
|
—
|
62,700
|
—
|
---
|
—
|
- -
|
—
|
62,700
|
—
|
46,350
|
—
|
- -
|
—
|
- -
|
—
|
46,350
|
—
|
9,898
|
—
|
18,000
|
—
|
347,800
|
—
|
375,698
|
—
|
19,159
|
|
|
|
5,841
|
|
25,000
|
|
22,700
|
—
|
|
|
|
22,700
|
—
|
640,616
|
|
35,820
|
|
1,800
|
|
678,236
|
|
133,450
|
—
|
|
|
|
|
133,450
|
—
|
1,067,473
|
—
|
53,820
|
—
|
355,441
|
—
|
1,476,734
|
—
|
Ecklesiastik-
Departementschefen...................................................
Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli ......
Riksarkivet ................................................................
Kongl. Biblioteket....................................................
Nationalmuseum (deraf fyra särskilda reservationsanslag
Kleresistaten. Nuvarande belopp.................................
Anslaget: Ersättningar minskas med 900 kronor,
907 kronor, utgörande ökningen alltså ...............
Domkapitlens expeditioner .......................................
Lappmarks ecklesiastikverk, förslagsanslag. Nuvarande
Ökas med...............................................................
Universiteten (deraf 162,700 kronor förslagsanslag).
Tillkommer: aflöning åt en extra ordinarie professor
Upsala ............................................
förhöjning i anslaget till den patologiskt-
universitetet i Lund ........................
anslag till materielen vid den fysio-
versitetet i Lund............................
förhöjning i anslaget till materielen för
universitetet i Lund ........................
förhöjning i anslaget till materielen vid
universitetet i Lund ........................
Karolinska mediko-kirurgiska institutet. Nuvarande
Tillkommer: till aflöning åt en eldare och maskinist
„ inköp af nödiga förbrukningsföre-
stitutionen ...................................
Tpt
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
71
Litt. A.
riksstatens Åttonde hufvudtitel.
departementet.
å tillhopa 14,300 kronor).......................
hvaremot det kontanta anslaget Inöjes med
belopp
Nuvarande anvisning i kontant...........
i anatomi vid universitetet i
............................................ 4,500: —
anatomiska institutionen vid
........................................... 1,600: —
logiska institutionen vid uni-
............................................ 1,500: —
botaniska institutionen vid
........................................... 1,000: —
den fysiska institutionen vid
........................................ 1,400: —
anslag .................................................
vid institutet....................... 1,000: —
mål åt den hygieniska in-
............................................ 500: —
|
Förslag till blifvande riksstat:
|
|
|
|
Indelning och dermed jemförlig
|
|
|
|
Anvisning
|
i
|
anvisning, på förslag.
|
|
|
|
|
kontant.
|
|
|
|
|
|
Summa.
|
|
|
|
|
Friheter och
kyrkotionde.
|
Ersättningar.
|
|
|
|
Kronor.
|
ö.
|
Kronor.
|
Ö.
|
Kronor.
|
Ö.
|
Kronor.
|
Ö.
|
|
17,000
|
_
|
_ _
|
_
|
_ _
|
__
|
17,000
|
_
|
|
77,100
|
—
|
- -
|
—
|
— —
|
—
|
77,100
|
—
|
|
38,500
|
—
|
|
|
|
|
38,500
|
—
|
|
62,700
|
—
|
|
|
|
|
62,700
|
—
|
|
46,350
|
—
|
|
|
|
|
46,350
|
—
|
375,698: —
|
|
|
|
|
|
|
|
|
7: —
|
10,805
|
_
|
18,000
|
_
|
346,900
|
_
|
375,705
|
—
|
|
19,159
|
—
|
- -
|
—
|
5,841
|
—
|
25,000
|
—
|
22,700: —
|
|
|
|
|
|
32,300: —
|
55,000
|
—
|
- -
|
—
|
- -
|
—
|
55,000
|
—
|
640,616: —
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10,000: —
133,450: -
|
650,616
|
—
|
35,820
|
—
|
1,800
|
—
|
688,236
|
—
|
1,500: —
|
134,950
|
|
|
_
|
|
|
134,950
|
_
|
Transport
|
1,112,180
|
—
|
53,820
|
—
|
354,541
|
—
|
1,520,541
|
—
|
72
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
1886 års riksstat anslår:
|
Anvisning i
kontant.
|
Indelning och dermed jemförlig
anvisning, på förslag.
|
Summa.
|
kyrkotionde. »"»ttmngar.
|
Tpt
Kronor.
1,067,473
2,865,514
70,000
42,500
62,677
3,465,525
370,400
37,150
389,675
32,741
8,250
47,200
7,700
Tpt | 8,466,805
Kronor.
53,820
1,010
Kronor.
355,441
1,080
5,200
700
—| 55,530
Kronor.
1,476,734
2,866,594
70,000
42,500
68,887
3,465,525
370,400
37,150
389,675
33,441
8,250
47,200
7,700
361,721j—| 8,884,056|-
Allmänna läroverken, reservationsanslag. Nuvarande
Anslaget: Ersättningar, 1,080 kronor, uteslutes, hvar-
tillsammans 1,372 kronor, utgörande ökningen
Högre skolor för qvinlig ungdom................................
Högre lärarinneseminarium. Nuvarande anslag ......
Tillkommer: för en lektors och en lärarinnas upp-
Pedagogier och folkskolor. Nuvarande belopp............
Anslaget: Ersättningar minskas med 1,100 kronor
eller tillsammans..................................................
F olkundervisningen:
Seminarier för folkskolelärares bildande. Nuvarande
Okas för lärares och lärarinnors uppfl j t
Stipendier för seminarieelever......................................
Arfvoden och resekostnadsersättning åt folkskoleinspek-
Undervisningsmateriel m. m. för folkskolor..................
Understöd åt högre folkskolor ..................................
eller ett gemensamt reservationsanslag.....................
Till befrämjande af folkundesvisningen bland de i ri-
förslagsanslag............................................................
Lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor,
belopp.....................................................................
Ökas för höjning af statens bidrag till aflöning
vid småskolor och mindre folkskolor samt bi-
innor vid folkskolor med .................................
Understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag .....'.......
Understöd för aflönande af lärare vid fortsättnings-
Bidrag till aflönande af lärare i slöjd vid folk-
De tekniska läroverken ..............................................
Gymnastiska centralinstitutet.......................................
Medicinalstyrelsen med dithörande stater .................
Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen .........
Ortopediska institutet.................................................
Veterinärundervisningen...............................................
Vaccinationens befrämjande........................................
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
73
Transport
belopp.................................................. 2,806,594: —
emot det kontanta anslaget höjes med
alltså............................................
|
292: —
|
.................................... 42.500: —
|
flyttning i högre lönegrad ..........
|
.......... 1,000: —
.......... 68,887: —
|
och det kontanta anslaget med 55 kronor,
.............................................................. 1,155: —
Förslag till blifvande riksstat:
Anvisning
kontant.
|
|
Indelning och dermed jemförlig
anvisning, på förslag.
|
Summa.
|
|
|
|
Friheter och
kyrkotionde.
|
Ersättningar.
|
|
|
Kronor.
1,112,180
|
ö.
|
Kronor.
53,820
|
ö,
_
|
Kronor.
354,541
|
Ö.
|
Kronor.
1,520,541
|
Ö.
|
2,866,886
70,000
43,500
|
—
|
— —
|
—
|
|
|
2,866,886
70,000
43,500
|
|
62,622
|
|
1,010
|
|
4,100
|
_
|
67,732
|
__
|
belopp,............................... 273,525: —
högre lönegrad med ........ 6,200: — 279,725: — j
..................... 75,000: — j
törer ................... 95,000: — i
............................................. 15,000:
............................................................. 20,000: — j
.............................................................. 484,725: “ i
kets nordligare trakter bosatte tinnar,
.............................................................. 12,000: —
förslagsanslag. Nuvarande ! i
........‘........‘................ 2,880,000: —
åt lärare och lärarinnor
trädande lärare och lärar-
........................................ 265,000:— 3,145,000: — !
........................................ ................. 40,000: — I
skolor, förslagsanslag ......................... 30,000: — j
skolorna, förslagsanslag ...................... 25,000: — 3,736,725 —
.................... 370,400 —
.................. 37,150;—
.......................... 389,675 —
.............................. 32,741 i—
.......................... 8,250 —
........................ 47,200 — |
............................................ 7,700
Transport 8,785,029
Juh till Rikstl. Prof, 1.8S6. 4 Sami. 1 Af cl. 9 Huft.
55,530;
— — - 3,736,725 —
--— 370,400—
----- 37,150: —
------- j—i 389,6751 —
-----j—, 33,441 —
--I— 8,250—1
----i—! 47,200 —
--1 7.700 —|
358,641 —J 9,199,200 — |
10
74
Stats-TJtshottets Utlåtande N:o 1%.
1886 års riksstat anslår:
|
I Anvisning i
kontant.
|
Indelning och dermed jemförlig
anvisning, på förslag.
Friheter och | _ .... .
kyrkotionde. Er^ttnmgar.
|
Summa.
|
Kronor. ö.
|
Kronor, i Ö.
|
Kronor.
|
Ö.
|
K ron oi’.
|
Ö.
|
! 8,466,805 —
|
O i) 7 ö B 0!—
|
361,721
|
—
|
8,884,051
|
|
45,000 —
|
|
—
|
—
|
45,000
|
—
|
3,000:—
|
!___
|
_______
|
_
|
3,000
|
_
|
8,250' —
|
— - ! —
|
- -
|
|
8,250
|
_1
|
44,980 —
|
- - | —
|
- -
|
|
44,980
|
|
27,750 -
|
” ~ j~
|
|
—
|
27,7.50
|
|
60,800 —
|
|
|
|
60,800
|
|
44,900 —
|
— — i—
|
- -
|
—
|
44,900
|
_j
|
66,050 —
|
— — i—
|
- —
|
|
66,050
|
|
131,000 —
|
— — —
|
— —
|
|
131,000
|
—
|
9,142 —
|
j
i i
|
440
|
—
|
9,582
|
|
35,000 —
|
i
|
—
|
—
|
35,000
|
|
36,325 —!
|
4,360 -
|
6,280
|
|
46,965
|
|
450,000 —
|
- - -;
|
— __
|
|
450,000
|
—
|
28,750 —
|
|
51,100
|
|
79,850
|
~\i
|
2,750 —
|
— — j—:
|
- _
|
|
2,750
|
-1
|
|
—j
i
|
29,350
|
|
29,350
|
—Il
|
9,460,502 -
|
59,.290
|
448,891
|
— |
|
9,909,283:
|
|
Ökas med .............................................
Svenska läkaresällskapet ...................................
|Svenska akademien ..........................................
Vetenskapsakademien (deraf 16,000 kronor reservations-
J Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien (deraf
belopp.................................................
Tillkommer: förhöjning i anslaget till rese- och
lyshållning m. m....................................
I Akademien för de fria konsterna (deraf tvenne reserva-
Tillkommer: förhöjning i anslaget till materiel, till
skapligt biträde vid samlingarnas ordnande.........
ndervisningsanstalter för döfstumma och blinda:
Allmänna institutet för döfstumma ........................
Institutet för blinda ..........................................’’
Till understöd och uppmuntran åt mindre upp-
ma och blinda barn ............................................
attigvården i Stockholm och landsorten. Nuvarande
Anslaget: Ersättningar minskas med 120 kronor
128 kronor, utgörande höjningen alltså..............
Ökas med.
Ökas med.
Anslaget: Ersättningar, 51,100 kronor, uteslutes,
med 49,250 kronor, och minskas anslaget således
»PP
Anslaget: Ersättningar, 29,350 kronor, uteslutes, och
tant 28,380 kronor, hvadan anslaget minskas med
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12.
Ib
Förslag till blifvande riksstat:
|
i
Anvisning i
kontant.
|
Indelning och dermed jemförlig
anvisning, på förslag.
Friheter och 1 „ .... .
kyrkotionde. Ersattn,near-
|
Summa.
|
slagsanslag. Nuvarande belopp
Transport
45,000: —
55,000: •—•
Kronor
8,785,029
ö. | Kronor, ö.
— 55,530;-
anslag) .....................................................
450 kronor reservationsanslag). Nuvarande
transportkostnader, fornlemningars vård,
tionsanslag å tillhopa 21,400) ...............
inköp af sällsynta föremål samt till veten-
27,750: —
1,000: —
66,050: —
500: —
100,000 —
3,000 —
8,250 —■
44,980 —
28,750
(30,800
44,900
66,550
Kronor. ! ö. Kronor.
358,64L— 9,199,200)—
100,000.....
3,000 —
8,2501—
44,980 —
28,750
60,800|
44,900
66,550
iostringsanstalter föFmedellösa döfstum-
belopp ...................................................
och det kontanta anslaget höjes med
belopp ..................................................
hvaremot det kontanta anslaget höjes
i sin helhet med....................................
i stället uppföres såsom anvisning i kon-
60,000: —
21,000: —
|
|
|
50,000: —
9,582: —
|
131,000
|
—
|
8: —
35,000: —
|
9,270
|
—
|
40,000: —
|
" 75,000
|
_
|
450,000: —
|
36,325
|
—
|
150,000: —
79,850: —
|
600,000
|
—
|
1,850: —
|
78,000
|
|
29,350: —
|
2,750
|
—
|
970: — J
|
28,380
|
|
Transport 10,102,984
|
—
|
---|--— 131,000 -
320—1 9,590 -
--_j ----—| 75,000 —
4,360 — 6,280 - 46,965 -
----- —i---—j 600,000 —
------- j— — — —: 78,ooo —
— — !—i — —| 28,380 —
59,890 365,211 10,528,115 -
76
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
1886 års riksstat anslår:
|
I
Indelning och dermed jemförlig;
|
|
Anvisning i
kontant.
|
anvisning, på förslag.
|
Summa.
|
|
Friheter och 1 ..,A .
, , , i Jhrsattningar. i
kj^rkotjonde. \ °
|
|
Kronor. ö.
|
Kronor. | ö.
|
Kronor, j ö.
|
Kronor
|
Ö.
|
9,460,502 —
|
59,890 —
|
448,891 —
|
9,969,283
|
—
|
25,000;—
6,528 —
24.000 —
51.000 —
|
193,300 —
i
|
170,000 —
|
25.000
369,828
24.000
51.000
|
—
|
1,5001 —
22,148 —
|
— — —
|
— — —
|
1,500
22,148
|
-
__
|
15,000j —
|
— — ! —
|
- - j---
|
15,000
|
|
9,605,678 —
|
253,190; —
|
618,891 —
|
10,477,759
|
|
Uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn, förslags-
Kyrkors underhåll....................................................
Resestipendier samt läroböckers och lärda verks ut-
Ålderstillägg, förslagsanslag. Nuvarande belopp ......
Ökas med ............................................................
i Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag......
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag.
Minskas för jemnande af hufvudtitelns slutsumma
Extra utgifter, reservationsanslag...............................
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
77
anslag ............................
gifvande, reservationsanslag
Nuvarande belopp ......
med ........................
Transport
51.000: —
29,000: —
22,148: —
2; _
Summa
Förslag till blifvande riksstat:
|
Anvisning
kontant.
|
|
Indelning och dermed jemförlig
anvisning, på förslå//.
Friheter och I Brsättningar.
kyrkotionde. |
|
Summa.
|
Kronor.
|
Ö.
|
Kronor.
|
ö. Kronor.
|
ö.
|
Kronor.
|
Ö.
|
10,102,984
|
—
|
59,890
|
— 365,241
|
—
|
10,528,115
|
—
|
25,000
|
|
_____
|
_ ___
|
—
|
25,000
|
—
|
6,528
|
'
|
193,800
|
— 170,000
|
—
|
369,828
|
—
|
24,000
|
—
|
__ ’_
|
—: _ —
|
—
|
24,000
|
—
|
80,000
|
|
|
_i . ___
|
_
|
80,000
|
__
|
1,500
|
|
—
|
|
|
—
|
1,500
|
—
|
22,146
|
|
___
|
j
|
—
|
22,146
|
—
|
15,000
|
—
|
— —
|
—1--
|
—
|
15,000
|
—
|
10,277,158] — | 253,190 - 535,211 — 11,005.589--
78
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
Bil. Litt, B,
Tabell öfver extra ordinarie anslagen under Riksstatens
Åttonde hufvudtitel.
Ecklesiastikdepartementet.
Riksarkivet.
Till fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter och handlingar,
som äro af vigt för fäderneslandets historia............ 3,000: —
„ uppförande af en tillbyggnad åt riksarkivet ......... .. 250,000: —
Nationalmuseum.
Till vård, underhåll och tillökning af statens konstindustriella sam¬
lingar .........................................................................................
Lifrus t kammar en.
hör tillsyn, underhåll och vård af samlingarne m. in. .....................
Domkapitlens expeditioner.
För tillfällig löneförbättring åt tjänstemännen vid dessa expeditioner
Domkyrkorna.
Till restauration af Upsala Domkyrka .............................. 70,000: —
» d:o af Skara D:o ............................. 35,000: —
Transport
: Kronor.
|
1
ö. 1
|
i 253,000
|
|
4,000
|
—
|
5,800
|
—
|
3,71(3
|
|
105,000
|
1
|
371,516
|
|
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 12.
79
Kronor. ö.
Transport j 371,016!—
Universiteten.
Till det språkvetenskapliga seminariet i Upsala.............. 3,000: —
„ „ d:o d:o i Lund ............... 2,950: —
„ „ matematiska d:o i Upsala............... 1,500: —
„ „ d:o d:o i Lund ............... 1,000: —
„ ändringar och reparationer af konsistoriehuset, kemiska
byggnaden och f. d. länslasarettshuset i Upsala... 18,000: —
„ förändrad inredning m. m. af den gustavianska bygg¬
naden i Upsala för den zoologiska institutionens behof 35,000: —
„ inredning af den nya byggnaden för patologiskt-
anatomiska institutionen i Lund samt anskaffande
af vetenskaplig materiel för institutionen ............ 5,000: — j
„ uppsättning af undervisningsmateriel för den fysiolo¬
giska institutionen i Lund ................................... 10,000: —
„ offentliggörande i tryck af vissa på astronomiska
observatoriet i Lund utförda zonobservationer...... 3,000: —
„■ arfvoden åt extra biträden vid universitetsbiblioteket
i Lund ................................................................. 1,500: —
80.950
Karolinska mediko-lcirurgiska institutet.
Till arfvode åt en amanuens vid institutets gynekologiska
klinik ................................................................... 900: —
instrument, apparater och åskådningsmaterial för den
hygieniska institutionen......................................... 1,500: —
Allmänna läroverken.
För tillfällig löneförbättring åt lärarne vid dessa läroverk 336,975: —
Till resestipendier åt lärare i främmande lefvande språk 6,000: — !
„ arfvoden åt extra lärare ......................................... 40,000: — j 382.975; 1
Högre lärarinneseminariet.
För tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid detta läroverk j 4,000—j
Pedagogierna.
För tillfällig löneförbättring åt lärare vid de en- och tvåklassiga j
pedagogierna..................................................... .......................... J 8,750'—j
Transport 850,591| —
80
Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 12.
Folkundervisningen.
För tillfällig löneförbättring ät lärare och lärarinnor vid
folkskolelärareseminarierna samt till arfvoden åt
teckningslärare för extra tjenstgöring och extra
arfvoden åt musiklärare vid dessa seminarier ......
Till byggnad för folkskolelärarinneseminariet i Umeå ...
,, understöd åt mindre bemedlade lärjungar vid sådana
folkhögskolor, som åtnjuta bidrag af statsmedel...
Transport
38,800: —
35,000: —
15,000: —
De tekniska läroverken.
Till understöd åt lägre tekniska yrkesskolor' ....
Medicinalstyrelsen med dithörande stater.
För tillfällig löneförbättring såsom tjenstgöringspenningar
åt provinsialläkare ................................................ 20,000: —
Till arfvode för granskning af hospitalens räkenskaper. . 1,200: —
„ uppehållande i Stockholm af en poliklinik för tand¬
sjukdomar...........................................................—__4,000: —
Veterinärundervisningen.
Till uppehållande af undervisningen vid veterinärinrätt¬
ningen i Skara .....................................................
Vetenskapsakademien.
Till aflönande af räknebiträden för numerisk tillämpning
af en utaf professoren J. A. H. Gyldénj utarbetad
teori för himlakropparnes rörelser..........................
Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien.
Till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ord¬
nandet och vården af de under akademiens inse¬
ende stälda samlingar samt till aflöning åt vakt-
betjening .........................................................4,000: —
„ undersökning och beskrifning af fäderneslandets forn¬
lämningar m. m................................................ 3,200: —
„ utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra
märkvärdiga föremål i statens historiska museum 2,000: -
Naturhistoriska riksmuseum.
Till materiel, till inköp af sällsynta föremål samt till
vetenskapligt biträde vid de naturhistoriska sam-
lingarnos ordnande ............................................... 1,000: -----
Transport i ,000: —
Krön ov. ö.
850,591
83,300 —
35,OOoj —
! 25,2001 —
I -
12.900 —
3,000. -
9,200 —
1.010,191
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 12.
81
|
|
|
Kronor. 1 ö. i
|
|
Transport
|
1,000: —
|
,019,191 —
|
Till
|
ritningars utförande vid naturhistoriska riksmuseum
|
1,000: - '
|
2,000'—
|
Till
|
Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda.
uppförande af byggnader åt institutet för blinda ... 200,000: — i
|
|
Ii
|
uppehållande af nämnda instituts verksamhet .........
|
21,000: —
|
|
|
tryckning af blindskrifter.........................................
|
2,500: — i
|
|
|
understöd åt blindlärareelever .................................
|
1,200: -■
|
|
|
en blindskola i Yexiö................................................
|
11,000: —
|
|
|
|
en handtverksskola i Kristinehamn för blinda.........
|
7,000: —
|
|
i y>
.
|
uppehållande af uudervisningen vid tre läroanstalter
för öfveråriga döfstumma.......................................
|
49,200: —
|
291,900 —
|
! Till
|
Hospitalsvården.
hospitalsanläggningen vid Kristinehamn.....................
|
148,570: — 1
|
1
1
1
!
|
i
»i
■
|
understöd åt det i Jerfsö socken inrättade sjukhem
för spetelske ........................................................
|
7,500: —
|
156,070 —1
1
|
; Till
|
Diverse anslag.
svenska fornskriftsäliskapet .......................................
|
2,000: —
|
1 j
i
|
1 71
1
’
|
beredande af religionsvård åt svenske sjömän m. fl.
i utländska hamnar................................................
nordiska museet.........................................................
|
10,000: —
16,000: —
|
j
1
|
71
11
V
5
|
understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften “Ny¬
are bidrag; till kännedom om de svenska lands¬
målen och svenskt folklif" ....................................
understöd för fortsatt utgifvande af tidskriften “Acta
matematica“...........................................................
understöd åt sådana anstalter eller föreningar, som
anordna föreläsningskurser lör arbetsklassen.........
fortsättande af precisionsnivelleringsarbetena i södra
och mellersta Sverige, inköp af instrument med
tillbehör samt underhåll af vattenhöjdmätnings-
stationer m. m.....................................................
nykterhetens befrämjande inom landet ....................
|
3,150: —
4,000: —
15,000: -
11,700: —
8,000: -
|
j i |
I j
[ 69,850j—|
|
|
|
S u m m a
|
1,539,011;—
|
|
Bih. till Biksd. Prot. 1886. 4 Sami. 1 Afd. 9 Häft.
|
11
|