4
Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 2.
af Herr Hedin: »Jag erkänner att, äfven om Utskottet, i likhet med
motionären, skulle hafva ansett en utsträckning af rösträtten lika behöflig
som en föregående statistisk belysning af rösträttsfrågan onödig, det likväl
icke, när Riksdagen funnit nödig och begärt en sådan utredning, bort fram¬
lägga förslag till ändring af 14 § Riksdagsordningen. Således medgifver jag,
att Utskottet ej för närvarande haft synnerlig anledning att granska de¬
taljerna af motionärens förslag. Likväl vill jag begagna tillfället för att
göra en enda erinran i afseende å sjelfva sakfrågan.
Med all benägenhet att medverka till den politiska rösträttens utsträck¬
ning bland gden del af svenske undersåtar, som motionärens förslag afser,
finner jag det likväl vara ett ännu högre rättvisans kraf, att rösträtt varder
förlänad dem, som nu blott på grund af sitt kön icke kunna förvärfva den.
Jag håller före, att den af rättvisa och billighet i främsta rummet fordrade
rösträttsreformen består i beviljandet af rösträtt åt de qvinnor — ogitta,
enkor eller frånskilda — som uppfylla de i grundlagen för män stadgade
valrättsqvalifikationer, sådana dessa äro eller kunna blifva.»
N:o 2.
Ank. till Riksd. Kansli den 19 Mars 1886, kl. 3 e. m.
Konstitutions-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om
ändring i § 60 Riksdagsordningen.
Uti en från Andra Kammaren till Utskottet öfverlemnad motion, H:o
184, har Herr A. G. Björkman föreslagit:
att senare momentet af § 60 i Riksdagsordningen ändras derhän, att
votering med namnupprop sättes i stället, för sluten omröstning; samt
att lika röstetal anses lika med afslag.
Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 2.
5
Till stöd för den af honom föreslagna grundlagsändringen anför motio¬
nären, att en man bör stå bakom ordet, och att den, som i svårare fall ej
djerfves uttala sin mening i en begärd öppen votering eller, än värre, den,
som i en sådan votering skulle af räddhåga eller andra skäl rösta mot sin
öfvertygelse, bör hellre vara borta från Riksdagen. Den öppna voteringen
vore ock regel i åtskilliga lagstiftande församlingar, och liksom Sveriges Riksdags
Utskott i allmänhet begagnade sig af den öppna omröstningen, vore, enligt
motionärens mening, äfven Riksdagen sjelf mogen för densamma. Beträffande
derefter den föreslagna bestämmelsen, att lika röstetal skulle anses lika med
afslag-, grundade den sig derpå, att den reform, det nya anslag, den ned¬
prutning, som ej vunne verklig röstöfvervigt, icke gerna kunde anses hafva
blifvit antagen.
Denna motion har, såsom motionären ock sjelf uppgifver, i en mera
detaljerad form af motionären framstälts vid förra årets riksdag, hvarvid
densamma, af ^Utskottet afstyrka af båda Kamrarne förkastades. I sitt af¬
styrkande utlåtande var Utskottet då i tillfälle att lemna den upplysning,
att ifrågavarande motion anginge ett ämne, som vid ej mindre än sju före¬
gående riksdagar efter den nya Riksdagsordningens införande, nemligen åren
1867, 1873, 1875, 1879, 1881, 1882 och 1884, gjorts till föremål för
behandling inom Utskottet, som alltid uttalat sig för bibehållande af den
slutna omröstningen och funnit sin åsigt derutinnan af Riksdagen gillad.
Utskottet vill visserligen ej förneka, att i länder, hvarest den öppna
omröstningen har häfd, densamma på ett tillfredsställande sätt bestått profvet,
men deraf följer ingalunda, att den öppna omröstningen bör stadgas äfven
för den svenska Riksdagen. Den stabilitet i grundlagarne, som är förutsätt¬
ningen . för en säker samhällsutveckling, fordrar nemligen, att endast sådana
förändringar i desamma vidtagas, som visa sig nödiga; och denna fordran
skulle^ ej tillfredsställas, derest motionärens förslag tillstyrktes. Det sätt,
hvarpå folkets ombud hittills utöfvat Riksdagens beslutande rätt, berättigar
tydligen ingalunda till det påståendet, att en öfvergång till den öppna om¬
röstningen är af behofvet påkallad, och de skäl, motionären anfört till stöd
för en sådan förändring, synas Utskottet allt för allmänna för att kunna anses
öfvertygande. Då härtill kommer, att det öppna omröstningssättets an¬
tagande skulle nödvändiggöra vidsträcktare grundlagsändring än den af
motionären föreslagna, samt att den i motionen förekommande bestämmelsen,
att lika röstetal anses lika med afslag, äfven om den skulle kunna anses
berättigad, dock icke är uttömmande för alla förekommande fall, anser sig
Utskottet böra hemställa,
Bill. till Piksd. Prof. 1886. 3 Sami. 1 Höft.
2
Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 2.
att Herr A. Gr. Björkmans förevarande motion icke
af Biksdagen bifallas.
Stockholm den 19 Mars 1886.
På Utskottets vägnar:
MAGNUS HALLENBOBGr.
Reservation:
af Herr Hedin: mot en del af Utskottets motivering.
Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1886.