Banko- Utskottets Utlåtande N:o 4.
21
N:o 4.
Ank. till Riksd. Kansli den 26 Febr. 1886, kl. 5 e. in’
Memorial, i fråga om användandet af Riksbankens vinst för år
1885.
Jemlik^ 1 § af den för Banko-Utskottet gällande instruktion till¬
kommer det Utskottet att till Riksdagen afgifva förslag om användan¬
de^ af den under 1885 å Riksbankens rörelse upplupna vinst, hvilken,
enligt hvad redan härförut blifvit Riksdagen meddeladt, uppgår till
2,773,009 kronor 69 öre.
Vid behandlingen af denna fråga har Utskottet haft att taga i
öfvervägande :
1) Kongl. Maj:ts i dess till Riksdagen aflåtna proposition om
statsverkets tillstånd och behof gjorda framställning, att af Riksbankens
vinst för nämnda år måtte för statsverkets behof anvisas 1,300,000
kronor;
2) en af Herr J. Andersons från Tenhult inom Riksdagens
Andra Kammare väckt och till Banko-Utskottet hänvisad motion (N:o 73),
»att Riksdagen, med afslag å Kong!. Maj:ts proposition att hälften af
Riksbankens vinst må ingå till statsverket, ville besluta att hela banko¬
vinsten för nästlidna år skall blifva bankens tillhörighet)); och
3) en af Herr A. P. Lind likaledes i Andra Kammaren väckt
och till Utskottet remitterad motion (N:o 151), »att den uti Kongl.
propositionen angående statsverkets tillstånd och behof bland tillgångar
och inkomster upptagna andel af Riksbankens behållna vinst för år
1885, kronor 1,300,000, må derifrån uteslutas och af Riksbanken bibe¬
hållas till förstärkande af dess grundfond.»
Anmodade att i frågan afgifva yttrande, hafva fullmäktige hufvud¬
sakligen erinrat och anfört, att det allt sedan år 1875 blifvit Riksbanken
medgifvet att bibehålla omkring hälften af dess årsvinst; att en af¬
vikelse från denna på senare tider sålunda följda grundsats helt visst
22 Banko-Utskottets Utlåtande N:o 4.
skulle ånyo framkalla strider af samma art, som förr inom Riksdagen
förekommit angående fördelningen af Riksbankens vinst; att förökandet
i större mån af Riksbankens andel deri under ett år, då statsverket
hade att förfoga öfver mera betydande öfverskott, lätt skulle kunna
föranleda, att ett motsatt förfarande ansåges böra tillämpas för den
händelse att statsverkets ställning någon gång blefve sådan, att större
tillskott än vanligt fordrades för statsutgifternas bestridande; att det
för Riksbankens rörelse utan tvifvel vore förmånligare, om den kunde
påräkna en någorlunda lika årlig tillväxt i sina fonder; att den till¬
ökning i dessa, som under iakttagande af den på senare tider följda
praxis i afseende på årsvinstens fördelning vunnits, också hade, enligt
fullmäktiges åsigt, visat sig tillräcklig att motsvara den allmänna rörel¬
sens ökade behof af diskontering och utlåning hos Riksbanken; att
under nuvarande allmänna tillbakagång i kommersielt och industrielt
hänseende med deraf följande ringare tillgång på verkligen antagliga
papper någon anledning icke förefunnes för Riksbanken att begära en
öfver det hittills vanliga gående förstärkning af dess kapital, och att
om i följd häraf det af Kongl. Maj:t framstälda förslag att åt statsverket
skulle af bankovinsten för år 1885 tillhandahållas 1,300,000 kronor
blefve af Riksdagen bifallet, på sätt och under vilkor hittills iakttagits,
Riksbankens behof kunde anses tillgodosedt, om återstoden, kronor
1,473,009: 69, öfverfördes å Riksbankens konto för till framtida disposi¬
tion afsedda medel.
Banko-Utskottet, som efter erhållen del af fullmäktiges berörda
yttrande förehaft detta ärende till slutlig pröfning, har dervid visser¬
ligen funnit sig desto mindre kunna jäfva rigtigheten af de åsigter
fullmäktige i sitt yttrande uttalat i fråga om önskvärdheten af en stadig
fördelning mellan statsverket och Riksbanken af den senares _ årliga
vinstmedel, som Utskottet från och med år 1875 riksdag efter riksdag
framhållit såväl behörigheten deraf, att någon del af riksbanksvinsten
i regel till statsverket öfverlemnas som ock fördelarne deraf att grun¬
den för fördelningen af denna vinst varder, så vidt ske kan, gifven
och bestämd. Emot en sådan uppfattning strider dock icke, att då
något särskilt Riksbankens behof kräfver, att medlen användas för
detsamma, de jemväl varda dertill anvisade, helst om samtidigt stats¬
verket icke för andra ändamål behöfver medlen. Och ett sådant för¬
hållande är efter Utskottets förmenande just nu för handen. Enligt
den Kongl. propositionen om statsverkets tillstånd och behof har stats¬
verket betydliga öfverskott å statsregleringarna för år 1884 och före¬
gående år, och ytterligare sådana finnas i den Kongl. propositionen
omförmälda. Något statsverkets behof af andel i Riksbankens vinst¬
Banko-Utskottets Utlåtande N:o 4.
23
medel för nästlidna år förefinnes enligt Utskottets mening således icke.
Deremot är med Riksbanken förhållandet annorlunda. Såsom Utskottet
redan i sitt utlåtande N:o 3 till Riksdagen om förmält, äro nybyggnader
vid Riksbankens afdelningskontor i Göteborg och Malmö oafvisliga, och
att den sedan flera år tillbaka gång etter annan förehafda frågan om
uppförande af en ny och tidsenlig byggnad för Riksbankens hufvud-
kontor likaledes måste med det snaraste varda löst, derom bär be¬
skaffenheten af de hus och lokaler, i hvilka Riksbanken härstädes har
att utöfva sin verksamhet, nogsamt vittne. Kostnaderna. för dessa
byggnadsföretag uppgå emellertid sammanlagda till så betydliga belopp,
att de icke torde böra dragas ur bankens allmänna affärsrörelse.
Med afseende derföre ej mindre å den synnerligen fördelaktiga
ställning, hvari statsverket för närvarande sig befinner, än ock å de
stora utgifter, som under den allra närmaste tiden förestå för Riks¬
banken i och för tillgodoseende af de nybyggnadsföretag, som ovilkor¬
ligen påkallas för Riksbankens hufvudkontor och de två främsta af-
delningskontoren, har Utskottet funnit sig böra för denna gång föreslå
ett frånträdande af den under senare åren iakttagna fördelningen af
bankovinsten mellan statsverket och Riksbanken samt hemställer,
att Riksbankens vinst för nästlidna år, uppgående
till 2,773,009 kronor 69 öre, må i sin helhet för
Riksbankens räkning bibehållas;
kommande Utskottet att i sammanhang med framställning till Riksdagen
rörande bestämmelser i bankoreglementet föreslå den ändring i samma
reglemente, som af beslutet i förevarande fråga må varda påkalladt;
hvilket Utskottet skolat för Riksdagen
anmäla.
Stockholm den 26 Februari 1886.
På Banko-Utskottets vägnar:
G. S. ÅKERHIELM.
Reservation:
af Herr Peyron, med hvilken Herr Söderhjelm instämt: »Då, enligt
min åsigt, giltiga skäl ej föreligga att frångå den sedan år 1875 an-
24
Banko-Utskottets Utlåtande N:o 4.
tågna grund för fördelning af Riksbankens vinst emellan statsverket och
Riksbanken, har jag, i enlighet med fullmäktiges förslag, ansett att af
1885 års vinst kronor 1,300,000 böra anvisas för statsverkets behof;
och får, med anledning deraf, emot Utskottets beslut tillkännagifva min
afvikande mening, under yrkande,
att af Riksbankens under år 1885 upplupna vinst
1,300,000 kronor öfverlemnas till statsverket samt
återstoden, 1,473,009 kronor 69 öre, i Riksbanken bi¬
behålies».
Herr A. Hansson har velat hafva härmed anmält, att han icke
närvarit vid behandlingen inom Utskottet af förevarande fråga.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1886.