Riksdagens Skrifvelse Ko 66.
1
N:o 66.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 16 Maj 1886.
— — — — Andra Kammaren den 16 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af beslutad nedsättning
af annuiteterna å de till vissa enskilda jernvägsaktiebolag
lemnade låneunderstöd af statsmedel.
(Stata-Utskottets Utlåtande N:o 62 samt Memorial N:o 61.)
Till Konungen.
Uti enskilda, inom Riksdagen väckta motioner har andragits, huru
som för de lån, som på grund af 1871 och 1876 års riksdagsbeslut be¬
viljats åt enskilda jernvägsbolag, ränta skulle utgå efter 5 procent för
året. Denna räntefot hade, enligt motionärernes åsigt, utan tvifvel be¬
stämts med afseende derå, att staten icke skulle för sina försträck¬
ningar behöfva vidkännas någon förlust, hvilket kunde hafva blifvit
händelsen, om räntan då hade satts lägre än till 5 procent. Sedan den
tiden hade likväl räntefoten för statens egna upplåningar varit i stadigt
nedgående. För jernvägslånen ur 1881 års anslag hade också räntan
bestämts till 4U procent, och de äldre enskilda jernvägarne erlade ännu
lägre ränta, nemligen 4, 3 och till och med 2 procent, hvilket dock
berodde på andra omständigheter.
Bill. till Riksd. Prot. 1886. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 17 Höft.
1
2
Riksdagens Skrifvelse N:o 66.
Vid 1883 års riksdag hade motioner väckts derom, att räntan å
lånen ur 1871 och 1876 års anslag måtte nedsättas från 5 procent till
4rlh procent och hela annuiteten från 6 procent till 5 procent. I följd
häraf hade också annuiteten nedsatts till 5\2 procent -— hvilket med
beräkning af 5 procent ränta i längden vore att betrakta som en fördel
för staten — men räntan hade bibehållits vid det förra beloppet, tyd-
ligtvis på den grund, att enligt uträkning af sakkunnig person den
effektiva medelräntan å statens lån efter konvertering af 1868 års lån
skulle utgöra 4,64gs procent. För närvarande, eller rättare sagdt, om
nu blifvande inverkan af de sist vidtagna lånekonverteringarna, särskildt
den, som uppgjorts med ränta å 3'b procent, hvars vilkor dock vid
tiden för motionernas afgifvande ännu ej vore offentliggjorda, toges i
beräkning, kunde efter all sannolikhet den verkliga medelräntan å statens
lån antagas vara vida lägre, än 1883 varit fallet. Och om äfven den
effektiva räntan å jernvägsbolagens lån ur 1876 års anslag, såsom af
utredningen i Stats-Utskottets Utlåtande N:o 48 vid 1883 års riksdag
framginge, på grund af anståndet med erläggande af ränta för de tre
första åren, ej kunde beräknas högre än 4,23 procent — hvarvid dock
borde märkas, att efter liknande beräkningsgrund för 1881 års lån
räntan torde ställa sig ännu lägre — så vore nu mera ej någon förlust
för staten att befara, utan all kostnad kunde betäckas med en ränta
af 41/! procent. Att åter staten för sina försträckningar till enskilda
jernvägar ej borde bereda sig någon vinst, torde så mycket mera få
anses gifvet, som en dylik åsigt redan blifvit uttalad af Fullmäktige i
Riksgäldskontor i deras år 1883 afgifna yttrande i ämnet.
På grund hufvudsakligen af hvad sålunda blifvit anfördt, och då
det måste anses i hög grad billigt, att räntan för lånen ur 1871 och
1876 års anslag ej fortfarande vore högre än dels omtanken om statens
fördel, dels afseende å eu välbehöflig lättnad för jernvägsbolagen med-
gåfve, hafva motionärerne föreslagit, att å de till jernvägarne Vislanda
—-Bolmen, Hultsfred—Vestervik, Vestervik—Åtvidaberg—Bersbo, Visby
—Hemse, Varberg—Borås, Krylbo—Borlänge, Karlskrona—Vexiö, Krylbo
—Norberg, Upsala—Margretehill och Ludvika—Kihl lemnade låneunder¬
stöd af statsmedel måtte från och med 1887 beräknas en annuitet af 5
procent, af hvilken annuitet först skulle godtgöras 4',2 procent ränta å
oguldna kapitalbeloppet och återstoden utgöra amortering.
Vid förevarande motioners behandling inom Riksdagen har till eu
början erinrats, att Riksdagen, beträffande ränta och amortering å låne¬
understöd till enskilda jernvägar, för nedannämnda lånefonder ursprung¬
ligen meddelat följande bestämmelser, nemligen;
Biltödagens Skrifvelse N:o 66.
3
för lån ur 1871 års anslag:
att annuiteten skulle beräknas till sex procent å ursprungliga
försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter
fem för hundra å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetal¬
ning derå; ... „ , , . , ...»
att räntefrihet finge beviljas för högst tre ar, dock icke utöfver
ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg
senast skulle vara- färdig och för trafik öppnad, _
att kapitalafbetalning skulle vidtaga tre år efter sistnämnda dag;
för lån ur 1876 års anslag:
att annuiteten skulle beräknas till sex procent å in spi ungliga
försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter
fem för hundra å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetal¬
ning derå; o ,
att räntefrihet ej finge beviljas, men anstånd med rantans er¬
läggande medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den
dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skulle vara
färdig och för trafik öppnad; skolande den sålunda uppskjutna liqviden
af räntan fullgöras genom eu mot samma räntas belopp svarande ut¬
sträckning af tiden för annuitetens erläggande, så att statsverket for
sin försträckning blefve till fullo godtgjordt;
att kapital afbetalning skulle vidtaga tre år efter den dag, da,
enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skulle vara färdig
och för trafik öppnad;
och för lån ur 1881 och innevarande ars anslag:
att annuiteten skulle beräknas till fem procent a urspi ungliga
försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta eftei
fyra och eu half för hundra å oguldet kapitalbelopp, och återstoden
utgör afbetalning derå;
att räntefrihet ej finge beviljas, men anstånd med räntans ei
läggande medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den
dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skulle vara
4
Riksdagens Skrifvelse N:o 66.
färdig och för trafik öppnad; skolande beloppet af den ränta, med
hvars erläggande anstånd sålunda medgifvits, till staten inbetalas, sedan
genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta, med hvilken
anstånd icke beviljats, blifvit gniden och kapitalet godtgjordt, så att
efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfores så länge,
till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd
medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och
att kapitalafbetalning skulle vidtaga tre år efter den dag, då
enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skulle vara färdig
och för trafik öppnad.
På sätt motionärerne antydt, väcktes vid 1883 års riksdag förslag
derom, att ofvan angifna bestämmelser för lån ur 1871 och 1876 års
anslag måtte ändras derhän, att för de från dessa anslag utbetalta
låneunderstöd af statsmedel från och med år 1884 måtte beräknas en¬
dast 412 procent ränta och V2 procent amortering. Härom afgaf Stats¬
utskottet vid nyssnämnda riksdag utlåtande, N:o 48.
Det upplystes härvid, att, då i betraktande toges värdet af den
räntefrihet, som förunnats lån ur 1871 års anslag, äfvensom värdet af
det anstånd med räntas erläggande, som beviljats för lån ur 1876 års
anslag,. den effektiva räntan för nämnda två kategorier af lån utgjorde
respektive 4,n oah 4,23 procent samt att den effektiva medelräntan å
statsskulden i dess helhet, efter den då redan beslutade och inom kort
tid förestående konverteringen af 1868 års 5 procent lån, komme att
utgöra 4,6462 procent.
Vid sådant förhållande blefvo de väckta förslagen ej bifallna i
hvad de afsågo nedsättning af den bestämda räntefoten fem procent;
hvaremot Riksdagen för ifrågavarande, ur 1871 och 1876 års anslag
utgifna lån medgaf annuitetens nedsättning till 51/2 procent å ursprung¬
liga lånebeloppet, af hvilken annuitet först skulle godtgöras 5 procent
ränta å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgöra kapitalafbetalning
derå.
Af detta medgifvande begagnade sig åtta bolag, nemligen Bergs¬
lagernas, Sundsvalls, Vestervik—Åtvidaberg—Bersbo, Hultsfred—Vester-
viks, Södra. Dalarnes, Vislanda—Bolmens, Varberg—Borås och Gotlands
jernyägsaktiebolag; hvaremot de återstående tre ifrågavarande bolagen,
nemligen Krylbo—-Norbergs, Upsala—Margretehills och Karlskrona—
Vexiö jernvägsaktiebolag, hvilka erhållit lån ur 1871 års fond, fort¬
farande .liqvidera dessa enligt de ursprungliga vilkoren, således med
en annuitet af sex procent, deraf fem procent ränta.
5
Riksdagens Skrifvelse N:o 66.
Ett af ofvannänmdä bolag, nemligen Sundsvalls jernvägsaktiebolag,
som försålt sin jernväg till staten, häftar nu ej längre i någon skuld
till Riksgäldskontor!. Beträffande de öfriga får Riksdagen upplysa, att
ursprungliga beloppet af deras skuld till staten samt den beräknade
återstoden deraf vid innevarande års slut utgöra:
|
Ursprungligt
|
Kapital&terstod
|
|
lånebelopp.
|
|
vid 1886 års slut.
|
a) För lan utaf de vid 1871 års riksdag
|
Kronor.
|
Ö.
|
Kronor.
|
Ö.
|
anvisade medel:
|
|
|
|
|
Till Karlskrona—Vexiö jernvägsaktiebolag,
|
|
|
|
|
primitivt.............................................................
|
2,600,000
|
—
|
2,313,309
|
32
|
)> Krylbo—Norbergs dito.................................
|
406,000
|
—
|
354,933
|
76
|
» Upsala—Margretehills dito........................
|
500,000
|
—
|
444,867
|
17
|
)> Bergslagernas dito .......................................
|
5,000,000
|
—
|
4,801,180
|
36
|
b) För lan utaf de vid 1870 ars riksdag
|
|
|
|
|
anvisade medel:
|
|
|
|
|
Till Vestervik—Åtvidaberg—Bersbo jern-
|
|
|
|
|
vägsaktiebolag, primitivt...........................
|
1,865,000
|
—
|
1,814,013
|
23
|
)) Hultsfred—Vesterviks dito .....................
|
1,750,000
|
—
|
1,702,157
|
19
|
» Vislanda—Bolmens dito ...........................
|
785,000
|
—
|
763,539
|
08
|
» Gotlands dito ................................................
|
500,000
|
—
|
486,330
|
62
|
:>■ Södra Dalarnes dito....................................
|
2,375,000
|
—
|
2,350,656
|
25
|
» Yarberg—Borås dito .................................
|
2,600,000
|
—
|
2,573,350
|
—
|
De nu ifrågavarande motionerna, som i sjelfva verket innefatta
ett återupptagande af de vid 1883 års riksdag väckta förslagen i den
mån dessa ej då vunno bifall, hafva föranledts af nu förändrade för¬
hållanden med statens upplåningsränta. Öfver desamma hafva Full¬
mäktige i Riksgäldskontoret den 26 nästlidne Mars afgifvit yttrande.
För frågans bedömande hafva Fullmäktige anskaffat och till Stats¬
utskottet öfverlemnat, bland annat, åtskilliga uträkningar af Professoren
G. Mittag-Leffler, af hvilka inhemtas,
6
Riksdagens Skrifvelse N:o 66.
att den effektiva räntan å 1880 års 4 procent lån i dess helhet
numera, sedan lånet blifvit slutsåldt och de på berörda räntas beräk¬
ning inverkande faktorer således äro så nära som möjligt kända, finnes
utgöra 4,216 procent;
att den effektiva räntan å den redan försålda delen af 1886 års
3V2 procent lån, med beräkning deraf, att bh procent inlösningsprovi-
sion komme att erläggas å3/4:delar af samtliga lånet tillhörande obliga¬
tioners och räntekupongers belopp, utgör 3,896 procent; samt
att den effektiva medelräntan å statsskulden i dess helhet, efter
den under innevarande år till en del redan verkstälda, till en del inom
kort förestående konverteringen af 1870 och 1876 års lån, utgör 4,348.
I fråga om den verkan på tiden för de ifrågavarande lånens åter¬
betalning och på statens inkomster, som skulle blifva en följd af bifall
till de förevarande två motionerna, hvilka sins emellan äro af lika inne¬
håll, har Professoren Mittag-Leffler verkstält en uträkning, så lydande:
»Om Herr Törnebladhs motion antages af Riksdagen,
commer
Karlskrona—V exiö
Upsala—Margreteliill
Krylbo—Norberg
Ludvika—Ivihl
Y estervik
Hultsfred
Vislanda—Bolmen
Visby—Plemse
Krylbo—Borlänge
Y arb erg—B or ås
Åtvidaberg-
-V estervik
att hafva sitt lån slutamorteradt inom 37 år
» » i) )> » » 37 »
» » » » » » 36 »
» » » » » » 46 »
-Bersbo» » » » » » 48 »
» )) » » » » 48 »
» » » » )> » 48 »
» » » » » )> 48 »
» » » )> » »51 »
» » » » » » 51 »
gällande amorteringsplaner skulle
Enligt nu
Karlskrona—V exiö
Upsala—Margretehill
Krylbo—Norberg
Ludvika—Kilil
Vestervik—Åtvidaberg—Bersbo
Hultsfred—Vestervik
Vislanda—Bolmen
Visby—Hemse
Krylbo—Borlänge
Yarberg—Borås
slutamortera sitt lån på 28 år
» » » » 28 »
» » » » 33 »
» » » » 43 »
» » » )> 45 »
» » » » 45 »
» » » » 45 »
» » » » 45 »
» » » » 48 »
» j> » » 48 »
7
Riksdagens Skrifvelse N:o 66.
Om Herr Törnebladhs motion antages, blifva annuiteterna för
Karlskrona—Yexiö under 36 år 130,000 kronor samt det 37 året 85,135,61
Upsala—Margretehill » 36
|
»
|
25,000 »
|
»
|
|
37
|
)>
|
16,391,87
|
Krylbo—Norberg » 35
Ludvika—Kild » 45
|
»
|
20,300 »
|
»
|
»
|
36
|
»
|
2,379,69
|
»
|
250,000 »
|
»
|
»
|
46
|
»
|
91,366,44
|
Vestervik—Åtvidaberg
—Bersbo » 47
|
»
|
93,250 »
|
»
|
»
|
48
|
»
|
29,711,80
|
Ilultsfred—Vestervik » 47
|
»
|
87,500 »
|
»
|
|
48
|
»
|
27,879,80
|
Vislanda—Bolmen x> 47
|
»
|
39,250 »
|
i)
|
»
|
48
|
)>
|
12,068,05
|
Visby—Hemse » 47
|
»
|
25,000 »
|
»
|
)’>
|
48
|
>:
|
7,963,26
37,005,56
|
Krylbo—Borlänge » 50
|
»
|
118,750 »
|
»
|
»
|
51
|
))
|
Varb er g—Borås » 50
|
»
|
130,000 »
|
»
|
|
51
|
»
|
40,503,53
|
Enligt nu gällande amorteringsplaner
|
betala
|
|
|
|
|
Karlskr.ona—V exiö
|
undei
|
r 27
|
år
|
en
|
annuitet
|
: af 156,000 kr
|
onor
|
Upsala—Margretehill
|
»
|
27
|
)>
|
»
|
»
|
» 30,000
|
»
|
Krylbo—Norberg
|
»
|
32
|
»
|
»
|
).
|
» 22,330
|
»
|
Ludvika—Kibl
|
»
|
42
|
)>
|
»
|
»
|
» 275,000
|
|
Vestervik—Åtvidaberg—Bersb
|
0 »
|
44
|
»
|
»
|
»
|
» 102,575
|
»
|
Ilultsfred—Vestervik
|
»
|
44
|
))
|
»
|
»
|
» 92,250
|
»
|
Vislanda—Bolmen
|
»
|
44
|
»
|
)>
|
>>
|
» 43,175
|
»
|
Visby—Hemse
|
|
44
|
»
|
»
|
»
|
» 27,500
|
»
|
Krylbo—Borlänge
|
»
|
47
|
|
»
|
|
» 130,625
|
»
|
V arberg—Borås
|
|
47
|
»
|
»
|
»
|
» 143,000
|
)>
|
allt räknadt från innevarande
|
års slut.
|
|
|
|
|
|
Statens inkomster från jernvägslånen blifva således:
Enligt nu gällande bestämmelser
de första 27 åren 1887—1913 1,026,455
det 28 året 1914 840,455+
under det 29—32 året 1915—1918 - 840,455
» det 33 året 1919 818,125+
1920—1928 818,125
1929 643,125+
1930 543.125
1931
1932—1933
Om Herr Törnebladhs motion antages
de första 35 åren 1887-—1921 919,060
1922 901,177
1923—1931 898,750
1932 740,348
1933 648,750
1934 326,694
1935—1936 248,750
1937 75,187
en mindre
summa
en mindre
summa
en mindre
summa.
en mindre
summa
273,625+
273,625
1934 eu mindre summa.
8
Riksdagens Skrifvelse N:o 66.
Om således motionen antages, kommer staten att under åren
af 107,405 kronor för
1887 — 1913 erhålla en minskning i
1915 — 1918 )> >• förhöjning »
1920—1921 » )> » »
1922 )) » » »
1923—1928 » » » »
1930 » )> » »
1932 >» » » »
1933 )) » » »
1935 — 1936 » » » »
1937 » » » »
inkomster,
»
))
»
78,595
100,925
83,052
80,625
355,625
466,723
375,125
248,750
75,187
ar
»
»
»
>i
»
)>
»
»
Härvid är följande att observera:
l:o. Vid de år, som blifvit utelemnade, har höjningen eller minsk¬
ningen i inkomster ej kunnat exakt beräknas, enär det ansetts öfver¬
flödigt att uträkna den summa, som enligt nu gällande bestämmelser
skall erläggas det sista år, amortering sker.
2:o. Jernvägarne Karlskrona—Vexiö och Upsala—Margretehill
hafva ej antagit den förändring i amorteringsplan, som af Riksdagen
beviljades år 1883. Detta bär deremot skett för alla öfriga ifråga¬
varande jernvägar.»
Fullmäktige i Riksgäldskontoret hafva i sitt ofvan omförmälda,
den 26 sistlidne Mars afgifna utlåtande anfört bland annat:
»Skilnaden mellan 41b procent och den effektiva räntan å stats¬
skulden i sin helhet är tillräcklig att betäcka kostnaden för ifråga¬
varande låns förvaltning, redovisning in. m., och den omständighet,
att, på sätt uträkningen i detta ämne gifver vid handen, tiden för
lånens återbetalning komme att genom bifall till motionerna i större
eller mindre mån utsträckas, synes, då inbetalningarne å dessa lån ingå
på budgeten i afräkning på utgifter för annuiteter å statsskulden och då
det senast afslutade statslånet är stäldt på en återbetalningstid af 75
år, snarare innefatta en fördel än en olägenhet för statsverket.
På grund häraf och då någon vinst för staten vid ifrågavarande
utlåning ej lärer hafva varit af Riksdagen afsedd samt enär billigheten
och statens välförstådda intresse torde göra önskvärdt, att vilkoren för
ifrågavarande lån äro så litet betungande för bolagen som utan förlust
för staten kan ske, få Fullmäktige tillstyrka bifall till de omförmälda
motionerna.»
Riksdagens Skrifvelse N:o 66-
9
Då den effektiva medelräntan å statsskulden i dess helhet nu
nedbragts till en procentsats, som något understiger 4^2 procent, har
Riksdagen ansett hinder ej längre böra möta för nedsättning till 4’/2
procent af räntan å ifrågavarande, ur 1871 och 1876 års anslagsfonder
utbetalta lån. Det synes ock vara billigt att, då sådant nu kan ske,
låta lånen ur nyssnämnda två fonder komma i åtnjutande af samma
ränta, som bestämts för alla derefter beviljade lån till enskilda jern-
vägsanläggningar, och får Riksdagen i sammanhang härmed meddela,
att räntan å alla före bildandet af 1871 års fond utgifna statslån till
enskilda jernvägar understiger 4 Va procent och utgör, i allmänhet, och
högst, 4 procent, för ett lån tre procent och för tvenne lån endast två
procent.
Men då Riksdagen således funnit den ifrågasatta räntenedsätt-
ningen skälig, har Riksdagen likväl ansett ett vilkor dervid böra fästas.
Riksdagen har nemligen inhemtat, att bestämmelserna i de koncessioner,
hvilka meddelats för jernvägsanläggningar, som erhållit låneunderstöd
ur 1871 och 1876 års fonder, i vissa fall äro olika mot och mindre
fullständiga än bestämmelserna i senare gifna koncessioner. Vid sådant
förhållande synes det vara skäl fordra att de ifrågavarande bolagen,
då eu ej obetydlig räntenedsättning dem förunnas, underkasta sig de
jemkningar i öfrigt, hvilka Eders Kongl. Maj:t ur statens och den all¬
männa trafikens synpunkt kan finna skäl föreskrifva, och sålunda i de
fall, då omständigheterna lämpligen böra dertill föranleda, ej blott i
fråga om lånevilkor, utan äfven i sitt öfriga förhållande till staten,
varda likstälda med de bolag, som erhållit och komma att erhålla lån
ur 1881 och innevarande års fonder.
Till följd af det sålunda gjorda förbehåll bör Riksdagen naturligt¬
vis hos Eders Kongl. Maj:t anmäla sitt beslut för den eller de åtgärder,
Eders Kongl. Maj:t må finna i följd deraf böra vidtagas.
Någon viss tid torde äfven, på sätt år 1883 egde rum, böra stad¬
gas, inom hvilken bolagen hafva att gifva Fullmäktige i Riksgälds¬
kontor till känna, om de vilja begagna sig af Riksdagens medgifvande
eller icke. Om än någon tid måste åtgå, innan Eders Kongl. Maj:t
kan hafva fattat och låtit delgifva vederbörande jernvägsbolag Sitt
beslut i fråga om ofvan antydda, möjligen behöfliga jemkningar, lärer
i allt fall detta kunna ske under innevarande år, och något hinder så¬
ledes ej möta för att bestämma tiden för anmälan hos Riksgäldskontoret
till årets slut.
Riksdagen får alltså härmed dels för Eders Kongl. Maj:t anmäla,
att Riksdagen, med anledning af omförmälda motioner, beslutat medgifva,
Bill. till Riksd. Prof. 1886. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 17 Höft. 2
10
Riksdagens Skrifvelse N:o 66.
att de enskilda jernvägsaktiebolag, hvilka erhållit lån ur de af 1871
och 1876 årens riksdagar beviljade anslag till låneunderstöd för enskilda
jernvägar, må, om de sådant önska och före utgången af innevarande
år derom hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret göra anmälan, återbetala
sill skuld till Riksgäldskontoret på sådant sätt, att annuiteten, utan
rubbning af öfriga för lånet gällande bestämmelser, för tiden från och
med nästkommande år beräknas till 5 procent å ursprungliga försträck-
ningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och
eu half för hundra å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör af¬
betalning derå; dock under vilkor att de jernvägsaktiebolag, hvilka
häraf sig begagna, skola vara underkastade de jemkningar i erhållna
koncessionsvilkor eller andra af Eders Kongl. Maj:t för dem gifna be¬
stämmelser, hvilka Eders Kongl. Maj:t, ur statens och det allmännas
synpunkt samt för åstadkommande af närmare öfverensstämmelse med
de under senare tid gifna koncessioner, må finna skäl att föreskrifva
och före den 1 nästkommande December delgifva bolagens styrelser;
dels tillika anhålla, att Eders Kongl. Maj:t täcktes i de fall då med
anledning af Riksdagens beslut jemkning i ofvan antydt hänseende af
Eders Kongl. Maj:t beslutas, och för den händelse att något bolag skulle
hafva vägrat underkasta sig dylik jemkning och i följd deraf ej ega
åtnjuta den medgifna annuitetsnedsättningen, före innevarande års slut
gifva sådant Fullmäktige i Riksgäldskontoret tillkänna.
Med undersåtlig vördnad:
Stockholm den 16 Maj 1886.