14
Riksdagens Skrifvelse N:o 59.
len tillkommande provision två hundra sextiotre kronor 49 öre, måtte på
sökanden och hans hustru öfverlåtas.
Jemväl till Eders Kongl. Maj:ts sist omförmälda proposition har Riks¬
dagen lemnat bifall.
Med undersåtlig vördnad:
Stockholm den 12 Maj 1886.
N:o 59.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 13 Maj 1886.
— _ — — Andra Kammaren den 13 Maj —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, i fråga om tillägg till Kongl.
kungörelsen den 26 April 1853 angående rätt för
parl att återfå till öfverrätt ingifna handlingar.
(Första Kammarens Tillfälliga Utskotts N:o 3 Utlåtande N:o 16
och Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts K:o 3 Utlåtande N:o 25.)
Till Konungen.
Grenom Kongl. kungörelsen den 26 April 1853 har blifvit föreskrifvet,
att, sedan till hofrätt inkommet eller i Kongl. Justitierevisionen bevakadt
mål blifvit afgjordt, må part vara berättigad att efter anmälan hos veder¬
börande tjensteman emot qvitto återtaga de af honom ingifna protokoll och
beslut i målet jemte andra handlingar af sådan beskaffenhet, att desamma
Riksdagens Skrifvelse S7:o 59.
15
finnas hos offentlig embetsmyndighet att i hufvudskrift tillgå ; och skall det
ankomma på vederbörandes pröfning, huruvida andra handlingar än nu om-
förmälda må till parten återställas, samt huruvida sådant må ske emot be¬
vittnad afskrift eller derförutan.
Efter hvad Riksdagen inhemtat, lära flere af de administrativa embets-
myndigheterna utan särskild föreskrift förfara i fråga om utlemnande af dylika
handlingar på det sätt, som för öfverdomstolarne genom nyssnämnda Kongl.
kungörelse blifvit stadgadt, men inom andra embetsverk lärer den praxis ut¬
bildat sig, att part ej kan återfå af honom ingifna handlingar utan särskild
ansökan. Det lärer ej kunna bestridas, att omförmälda handlingar, för hvilka
i de flesta fall lösen blifvit af part erlagd, äro hans egendom, för hvars
återfående hinder, ledande till omgång och kostnad, ej böra läggas, helst
någon anledning, hvarför de administrativa myndigheterna mera än de ju-
diciella skulle hafva behof af att i sina arkiv förvara hufvudskrifterna till
dylika handlingar, icke torde förefinnas.
Med anledning häraf, och då det bör kunna öfverlåtas åt vederbörande
tjensteman i de administrativa verken lika väl som i öfverrätt att afgöra om
de af part ingifna handlingar äro af sådan beskaffenhet, att desamma finnas
hos offentlig embetsmyndighet att i hufvudskrift tillgå, samt en dylik åt¬
gärd skulle underlätta för part att återfå ifrågavarande handlingar och
minska arbetet för vederbörande verk och myndigheter, får Riksdagen,
uppå gjord framställning, anhålla, att Eders Kongl. Maj:t täcktes taga i
öfvervägande, huruvida de i Kongl. kungörelsen den 26 April 1853, an¬
gående rätt för part att återfå till öfverrätt ingifna handlingar, meddelade
föreskrifter jemväl må kunna å samtliga administrativa verk och myndig¬
heter tillämpas, samt derefter vidtaga de åtgärder, som på grund häraf
kunna vara erforderliga.
Med undersåtlig vördnad:
Stockholm den 13 Maj 1886.