9
Riksdagens Skrifvelse N:o 48.
N:o 48.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 5 Maj 1886.
— — — — Andra Kammaren den fi — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, dels om fullbordande af stambanan
Bräckt—Sollefteå, dels om beviljadt anslag till en stambana
genom öfre Norrland, dels angående beviljadt låneunderstöd
för anläggning af jernväg från Göteborg till Varberg och
dels om anvisande af statsbidrag för enskilda jernvägsanlägg-
ningars understödjande medelst lån.
(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 40 och Memorial N:o 45.)
Till Konungen.
l:o.
.1 Eders Kong]. Maj:ts proposition angående statsverkets tillstånd
och behof har Eders Kong]. Maj:t föreslagit Riksdagen att, till arbetena
å stambanan mellan Bräcke och Sollefteå, för år 1887 anvisa ett anslag af
750,000 kronor.
Med bifall till Eders Kongl. Maj:ts förslag har Riksdagen, till
arbetena å stambanan mellan Bräcke och Sollefteå, för år 1887 anvisat
ett anslag af 750,000 kronor.
2:o.
1 en den 29 sistlidne Januari afbiten proposition (N:o 19) har
Eders Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen besluta, att en stambana af
r*
O
Riksdagens Skrifvelse N:o 48.
samma spårvidd och med samma öfverbyggnad som de. öfriga stam¬
banorna genom Norrland, men med iakttagande af vissa förenklingar i
byggnadssättet, skulle anläggas från Sollefteå eller lämplig punkt i dess
närhet öfver Skorped, Vännäs och Uddfors till Öfver-Luleå, med rätt för
Eders Kong! Magt. att närmare förordna om de orter, jernvägen borde
genomgå,
samt för påbörjandet af berörda stambana för år 1887 anvisa ett
särskilt anslag af en million kronor.
Då statens jernvägsanläggning mellan Bräcke och Sollefteå un¬
der nästkommande år 1887 varder fullbordad, och arbetena å stats¬
banorna Söderhamn—Kilafors och Sundsvall—Torpshammar redan under
nästkommande sommar afslutas, är det högst naturligt, att Eders Kongl.
Magt förelagt innevarande års Riksdag frågan om ytterligare fortsätt¬
ning af statens jernvägsbyggnader i Norrland. Visserligen återstår att
under 1887 och möjligen någon del af 1888 fullfölja och fullborda ar¬
betena å banan Hudiksvall—Ljusdal, men så vida icke beslut om jern-
vägsbyggnadernas fortsättning norrut af innevarande års Riksdag fattas,
måste, såsom Statsrådet och Chefen för Civildepartementet upplyst, eu
väsentlig inskränkning i statens jernvägsbyggnader år 1887 företagas.
En sådan inskränkning skulle dock ej kunna ega rum utan känbara
olägenheter.
För tusentals arbetare skulle tillfället till arbetsförtjenst minskas,
för den inhemska industrien minskades tillfället till afsättning af så¬
dana effekter för jernvägsbehof, som kunna af densamma åstadkom¬
mas; inventarier och materiel, som varit vid statsbanebyggnaderna_ an¬
vända, måste, enligt hvad i statsrådsprotokollet meddelas, säkerligen
med betydlig förlust, realiseras för att, om beslut om dessa byggnads¬
arbetens återupptagande kort derefter komma att fattas, med stor kost¬
nad a nyo anskaffas, och en mängd ingeniörer och arbetare,, som genom
vunnen 'erfarenhet blifvit särdeles lämplige att användas vid jernvägs-
byggnaderna i Norrland, måste afskedas, sannolikt till ej ringa olä¬
genhet för staten, om och när byggnadsarbetet åter skulle taga sin
början.
Att sådant mycket snart kornme att ega rum, torde med visshet
kunna antagas. Starka skäl, af flerfaldig natur, tala derför.
Af hvad här ofvan blifvit ur statsrådsprotokollet anfördt framgår
ovedersägligen, att Norrland är stad! i eu utveckling, som visar sig i
ökad folkmängd och företagsamhet, men som enligt sakens .natur ej
kan annat än hämmas deraf, att bristen på kommunikationer i så hög
grad försvårar tillvaratagandet af denna landsdels rika och mångfal-
4
Riksdagens Skrifvelse N:o 48,
diga naturliga produkter. I samma mån Norrlands utveckling fortskri¬
der — och den kan enligt Riksdagens uppfattning i vissa delar af de
norra landskapen blifva högst betydlig — i samma män vinner landet
i sin helhet derpå, och särskild! staten har ett mycket stort intresse
att i Norrland tillgodose, beroende på det ökade värde, dess skogs-
domäner skulle genom förbättrade kommunikationer erhålla. För Norr¬
land sjelf! är det naturligtvis ett trängande behof, som nog förtjena]-
att af statsmakterna fortfarande behjertas, ocli hvars tillgodoseende ej
utan obillighet torde kunna afvisas, att sättas i eu bättre förbindelse
med de öfriga delarne af riket än den, som sjöledes kan ega rum och
hvilken vanligen under halfva året är stängd.
De ekonomiska fördelar, fortsättandet af statens jernvägsbyggna¬
der i Norrland medföra och Indika naturligtvis endast gradvis kunde
uppnås, innefatta likväl ej den enda hänsynen vid förevarande frågas
bedömande. Äfven andra skäl, i sig sjelfva af giltig beskaffenhet,
tala för dessa arbetens fortsättande.
För landets försvar synes en lämplig och snabb förbindelse mel¬
lan Norrland och rikets öfriga delar vara af stor vigt, i vissa fall nära
nog nödvändig, och äfven ur politisk synpunkt framträder hänsynen
till de nordligare delarne af vårt land med ett oafvisligt kraf på upp¬
märksamhet. En stor mängd af inbyggarne der är af finskt ursprung;
alla äro de i större eller mindre grad beroende af de tillfällen till
lättadt förvärf och ökad utveckling, som ett förbättrad! eller åtminstone
någorlunda tillgodosedt kommunikationsväsende medför. Åt öster nal¬
kas de finska jernvägarne allt mera den svenska gränsen; åt vester är
redan påbörjad eu hufvudsakligen af utländingar beroende jernvägs-
anläggning; åstadkommandet åter af ständiga kommunikationer söderut,
till det egna landets öfriga delar, är ännu beroende på Riksdagens
blifvande beslut. Dessa böra och kunna dock, enligt Riksdagens åsigt,
endast småningom och med aktgifvande jemväl på andra statsbehof!?
tillgodoseende fattas.
Enligt det Eders Kongl. Majrts proposition bifogade statsråds¬
protokoll och det af komiterade afgifna betänkande äro utsigterna till
trafik å den föreslagna jo mvägen ej ogynsamma. Komiterade hafva
antagit nettoinkomsten af den föreslagna jernvägen till 2,sr procent å
byggnadskapitalet, detta senare beräknadt till 27 1 2 millioner. Denna
inkomst skulle visserligen ej vara att omedelbart påräkna, men redan
under jernvägens första skede har nettoinkomsten beräknats till 1,«
procent.
Riksdagens Skrifvelse N:o 48.
■i
Icke dess mindre, och äfven med erkännande deraf att jernvägens
anläggning påkallas af ej blott ekonomiska och lokala, utan äfven
strategiska och politiska skal, anser Riksdagen nödig varsamhet kräfva,
att Riksdagen ej beslutar utförande af eu så stor jern vägsanläggning,
som Eders Kong! Maj:t föreslagit, från' Sollefteå ända till Luleå, utan
inskränker sig till det afgörande, som nu kan vara behöflig^ och lämp¬
ligt, och derigenom åt kommande Riksdagar bevarar möjligheten att,
etter då sig företeende omständigheter, besluta, huru vida ifrågavarande
jernvägsarbeten böra ytterligare fortsättas eller icke.
Riksdagen bär förestält sig, att det lämpligaste vore att nu stanna
vid ett beslut, ungefärligen likartadt med det, hvilket 1881 års Riks¬
dag, i enlighet med Eders Kongl. Mapts förslag, fattade om fortsättningen
af statens jernvägsbyggnader i Norrland. Önskvärdheten af dessa
jernvägsbyggnaders fullföljande så långt norr ut som möjligt var lika
stor då som nu, må hända endast med den skilnad, som föranledes af
de önska jernvägsliniernas sedan dess åvägabragta utförande ännu
längre norrut och den häraf betingade nödvändigheten att äfven å den
svenska sidan al Bottniska viken fortgå med jernvägsarbetet. Stats¬
makterna stannade likväl vid beslutet om utförande af linien Bräcke.......
Sollefteå, beräknad att kosta 11,250,000 kronor.
Riksdagen håller före, att äfven för det närvarande bör beslutas
anläggning endast af en dylik kortare bana, så mycket hellre som det
dels ej torde vara af något behof påkalladt att redan nu meddela be¬
slut om arbeten, Indika till stor del ej på läng tid kunna utföras, dels
ej synes lämpligt att gå kommande Riksdagar i förväg i vidsträcktare
man, än för närvarande kan vara nödigt.
Då de finska jernvägarne under innevarande är blifva färdiga så
långt norr ut som till Uleåborg, ungefär midt för Piteå, torde likväl
den del åt den föreslagna jernvägslinien, om hvars utförande beslut
nu måste fattas, ej lämpligen kunna tilltagas allt för kort. Riksdagen
har ansett sig böra besluta jernvägens fortsättning från Sollefteå till
Vännäs.
Denna punkt har synts lämplig, dels emedan den ligger temligen
nära den första stad, Umeå, hvars breddgrad mötes vid jernbanans
dragande från Sollefteå norrut, och dels emedan Vännäs redan nu är
eu ort af ej ringa betydenhet, vid hvilken flera stora landsvägar åt olika
delar af landet sammanknytas.
Visserligen äro beträffande den föreslagna banans sträckning till
Vännäs endast vissa hufvudpunkter af Eders Kongl. Magt angifva; och
då mellan Skorped och Vännäs alternativa linier förekomma, har Riks¬
6 Riksdagens Skrifvelse N:o 48.
dagen velat förbehålla sig rätt att, innan linien mellan Skorped och
Vännäs slutligen fastställes, få densamma sig förelagd till pröfning, men
dä alla i frågan hörda myndigheter förenat sig om Vännäs, och denna
ort således säkerligen blir eu punkt på jernvägslinien, huru än dennas
sträckning i öfrigt må bestämmas, synes det fördelaktigt att redan nu
besluta banans framdragande till denna punkt, emedan vetskapen härom
på förhand torde i orten framkalla anläggningar och åtgärder, Indika i
sin ordning medföra, att ökad trafik å banan kan uppkomma förr än eljest
skulle ega rum.
Vidare förkommer, att kostnaden, beräknad till omkring 13,400,000
kronor för anläggning af jernvägslinien Sollefteå—Vännäs, ej betydligt
öfverstiger det här ofvan angifna belopp, med livilket Riksdagen 1881,
då linien B räcke—Sollefteå förevar, beslöt fortsätta jernbanebyggandet
i Norrland.
Lika med Statsrådet och Chefen för Civildepartementet anser Riks¬
dagen det önskvärd!, att så stor del af arbetet, som tjenlig^ och möjligt
kan vara, utföres vare sig på beting eller, efter pröfning af infordrade
anbud, på entreprenad.
I fråga om de årliga summor, som å den föréslagna jernvägen
skulle nedläggas, delar Riksdagen ej till fullo de af Statsrådet och
Chefen för Civildepartementet uttalade åsigter, enligt hvilka 4,000,000
kronor om året skulle dertill användas. Då trafiken å banan till eu
början antagligen ej kan blifva betydlig och i följd häraf rentabiliteten
måste blifva ringa, kräfva försigtigheten och omsorgen om statens finan¬
ser, att upplåningen för ändamålet så vidt möjligt inskränkes. Riksdagen
har derföre ansett, att de medel, som för anläggningen erfordras, borde
till eu del, i män af tillgång, anvisas till utgående å riksstaten. 1 öfver¬
ensstämmelse härmed har ock Riksdagen antagit, att det arliga anslags-
belopp, som utan olägenhet kan anslås, måste väsentligen understiga
4.000. 000 kronor och ungefärligen motsvara det årsbelopp af omkring
2.000. 000 kronor, som användts pa jernvägslinien mellan Bräcke och
Sollefteå. Visserligen komme anläggningen härigenom att kräfva längre
tid än eljest, men i samma mån vunnes ock en vid blifvande frågor
om jernvägens fortsättning norrut vigtig erfarenhet om huru trafiken
å de redan färdiga jernbanorna i Norrland utvecklat sig.
Af statsrådsprotokollet inhemtas, att Vesterbottens kommuner ut-
fäst sig lemna afrösningsjord utan lösen, hvarigenom anläggningskost¬
naden i detta län skulle något minskas. I betraktande deraf, att den
trafikinkomst, som af de ifrågasatta norrländska jernvägarne synes
kunna påräknas, torde väsentligen komma att understiga trafikinkomsten
Riksdagens Skrifvelse N:o 48.
(
å statens öfriga jern vägar samt att i följd deraf statens uppoffring för
dessa norrländska banor måste blifva större än för öfriga statsjern-
vägars byggande, synes vid blifvande norrländska jern vägars anläggning-
billigheten kräfva, att orterna på något sätt deltaga i kostnaden. Vester-
bottens län har ock insett rättvisan häraf och fördenskull gjort sitt
nyssberörda erbjudande beträffande afståendet af afrösningsjord. Staten
lärer dock, beträffande ifrågavarande jernvägsanl äggning, vare sig i
Vesterbotten eller Vesternorrland eller Norrbotten, ej rätteligen böra
behöfva vidkännas kostnaden för förvärfvande af någon de! af den för
anläggningen erforderliga, värr sig afrösningsjord eller annan mark,
eller för gäldande af några med markens förvärfvande eller dispone¬
rande sammanhang egande ersättningar, och Riksdagen har ansett sig böra
meddela en bestämmelse i sådant syfte.
I sammanhang med behandlingen af Eders Kongl. Maj:ts ofvan-
berörda proposition har Riksdagen till pröfning förehaft en inom Andra
Kammaren väckt motion, i hvilken föreslagits Riksdagen att besluta, att
vid förekommande frågor om bifall till vidare byggande af statsbanor
det vilkor måtte dervid inrymmas, att räler dertill skulle användas ute¬
slutande af svensk tillverkning. Riksdagen har ej funnit skäl föreskrifva
ett sådant vilkor för fortsatt stambanebyggande, helst Riksdagen är för¬
vissad, att Eders Kongl. Maj:t ej lärer underlåta att på så väl ifråga¬
varande som alla andra områden, der staten är i tillfälle att för sina
behof använda alstren af svensk industri och produktionsförmåga, tillse,
att sådant eger rum så vidsträckt, som förhållandena, utan åsidosättande
af andra samhällsintressen, medgifva.
1 öfverensstämmelse med hvad här ofvan anförts, har Eders Kongl.
Maj:ts ifrågavarande proposition blifvit på det sätt af Riksdagen bi¬
fallen, att Riksdagen dels beslutat, att en stambana af samma spårvidd
och med samma öfverbyggnad som de öfriga stambanorna genom Norr¬
land, men med iakttagande af vissa förenklingar i byggnadssättet skall
anläggas från Sollefteå eller lämplig, punkt i dess närhet öfver Skorped
till Vännäs, med rätt för Eders Kong]. Maj:t att närmare förordna om
de orter å Union mellan banans utgångspunkt och Skorped, Indika jern-
vägen bör genomgå, samt under vilkor i öfrigt, att försl ag till jernvägens
sträckning mellan Skorped och Vännäs varder för en kommande Riks¬
dag framlagdt, och att landsting, kommuner eller enskilde antingen
kostnadsfritt för staten afstå all för anläggningen erforderlig mark eller
ock lemna staten ersättning för den kostnad, förvärfvandet af full
dispositions- och eganderätt till sådan mark kan medföra;
s
Riksdagens Skrifvelse N:o 48.
dels ock för påbörjandet af berörda stambana för år 1887 anvisat
ett anslag af eu million kronor.
3:o.
Eders Kongl. Maj:t bär i eu den 2 sistlidne Februari afgifven
proposition (N:o 25) föreslagit Riksdagen att bevilja och ställa till Eders
Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af två millioner sextioåtta tusen
kronor, att anvisas såsom lån åt Göteborgs—Hallands jernväg saktiebolag
och utgå med ena hälften under år 1887 och med andra hälften under
år 1888, under de vilkor och bestämmelser, som för understödjande af
enskilda j er nv ägs anläggningar blifvit af 1881 års Riksdag faststälda
eller vid innevarande riksdag kunde vara stadgade.
Med bifall till denna Eders Kongl. Maj:ts proposition har Riksda¬
gen beviljat och stält till Eders Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp åt
två millioner sextioåtta tusen kronor, att anvisas såsom lån åt Göteborgs
—Hallands jernvägsaktiebolag och utgå med ena hälften under år 1887
och med andra hälften under år 1888, under de vilkor och bestäm¬
melser, som för understödjande af enskilda jern vägsanläggningar blifvit
af innevarande Riksdag stadgade och i punkten 4:o här nedan finnas
angifna.
4:o.
Angående understödjande af enskilda jernvägsanläggnmgar medelst lån
hafva åtskilliga förslag blifvit af enskilde motionärer inom Riksda¬
gen väckta.
Som bekant äro, för tiden efter innevarande års utgång, några
statsbidrag till understödjande af enskilda jernvägsanläggnmgar ej af
Riksdagen anvisade.
Att staten bör medelst lån befrämja dylika anläggningar är redan
genom 1871, 1876 och 1881 års Riksdagars beslut så erkändt, att någon
mera genomförd utredning i detta hänseende ej nu ansetts erforderlig.
Om, i öfverensstämmelse med den vid punkten 2:o här ofvan uttryckta
åsigt, statens egna jernvägsarbeten hädanefter skulle komma att ega
rum i mindre omfång än hittills, torde häri ligga ännu ett skäl att ej
upphöra med understödjande af de enskilda jernvägsanläggningarne.
I afseende å sättet härför har Riksdagen ansett det bästa vara
att, såsom nu redan skett för tre femårsperioder, af hvilka den sista
med innevarande års slut utgår, Riksdagen ställer nödiga medel till
Eders Kongl. Maj:ts disposition.
Riksdagens Skrifvelse N:o 48. g
Riksdagen har vid sådant förhållande derutöfver nu endast att
meddela bestämmelser i fråga om belopp och vilkor.
För bedömande ^af hvilket belopp kan vara lämpligt har Riksda¬
gen tagit del af från Kong!. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen erhållna
dels å jernvägar, som erhållit koncession, men hvarå arbetet
ej påbörjats, dels å föreslagna jernvägar, som ännu ej erhållit koncession
Den beräknade kostnaden för de förra slutar å 5,662,000 kronor för de
senate åtel. å 34,686,400 kronor, i hvilket belopp den beräknade kost¬
naden för jernvägar, för Indika anslag utan återbetalningsskyldie-het
begärts, ingår med 20,255,800 kronor.
^eia a^ ifrågasätta jernvägarne komma antagligen ej till ut-
forande, för en stor del af dem torde understöd medelst statslån ej
inågåkomma eller lämpligen böra beviljas; och då härtill kommer, att
till följd af det här ofvan under punkten 3:o anmälda beslut, något lån
föi jernyägen Varberg Göteborg ej behöfver ur lånefonden utgå samt
anläggningen af en i enskild motion inom Riksdagen föreslagen jernväg
flan Mola till Karlstad eller annan förbindelse mellan Dalarne och Verm-
land är förenad med allt för stor kostnad för att denna bana, helst
innan frågan blir vederbörligen utredd, må kunna vid bestämmande af
en allmän fonds belopp tagas i betraktande, och enär ett belopp af
5,000,000 kronor, sammanlagdt med de till jernvägen Varbero-—Göte¬
borg beviljade 2,068,000 kronor, tillhopa 7,068,000 kronor, ungefärligen
motsvarar den summa af tillhopa 7,345,500 kronor, som för de fem
åren 1882—1886 blifvit. till låneunderstöd åt enskilda jernvägar anvisad
liar Riksdagen funnit beloppet kunna nu likasom år 1881 begränsas
till 5,000,000 kronor, att under loppet af fem år med 1,000,000 kronor
om året utgå.
o ^ li aga om vilkoren har Riksdagen ej funnit anledning besluta
någon ändring i de år 1881 af Riksdagen i enahanda afseende gifna
bestämmelser. ö
. Visserligen är staten för det närvarande i tillfälle att upplåna
penningar på något billigare vilkor än sistnämnda år, i det att statens
senast under innevarande år verkstälda upplåning skett till en ränta
s101,j, effektivt understigit fyra procent. Men då medelräntan å stats¬
skulden i dess helhet är omkring 4,35 procent; då 4'h procent ränta är
bestämd för de bolag, hvilka erhållit till eu del ännu ej lvftade lån ur
1881 års fond; då statens räntefot vid utlåning för andra ändamål än
jernvägar, såsom från odlingslånefonden, är likaledes 4Va procent; och
då någon obillighet så mycket mindre kan anses vara förenad’med
denna räntefots bibehållande för de jernvägsbolag, om hvilka nu är
Bih. till Riksd. Prat. 1886. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 12 Höft.
2
10
Riksdagens Skrifvelse N:o 48.
fråga, som dessa, enligt de allmänna vilkoren, skulle, förutom nämnda
i sig sjelf jemförelsevis låga ränta, åtnjuta förmånen af ett långt an¬
stånd med erläggande af de tre första årens ränta, har Riksdagen an¬
sett räntefoten för närvarande böra vid fyra och en half procent bi¬
behållas.
På grund af hvad här ofvan anförts har Riksdagen till låneunder¬
stöd för enskilda jernvägar beviljat och stält till Eders Kongl. Maj:ts
disposition ett extra anslag af 5,0(30,000 kronor, att utgå under fem år
från och med år 1887 med 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp,
som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett
efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Eders Kongl.
Maj:t att å detta anslag, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade
enskilda jernvägsanläggningar, anvisa af Eders Kongl. Maj:t beviljade
understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande vilkor och bestäm’
melser:
l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Eders Kongl.
Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall be¬
röra, varande det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda
kostnaderna för möjligen erforderliga besigtningar, extra biträdens an¬
vändande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbets¬
planens granskning föranledas;
2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggnings¬
kostnaden efter det faststälaa kostnadsförslaget samt lyftas i mån af
arbetets fortgång på sätt och å tider, som Eders Kongl. Maj:t bestäm¬
mer, dock med iakttagande deraf, att bolagsmännens inbetalningar å af
dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de andelar af låne-
summan, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande
härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå, till
dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse
med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, an¬
gående ordningen för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar
och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad, och Väg- och vatten-
byggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän
trafik;
3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunder¬
stöd, skall vara skyldigt hos Eders Kongl. Maj:t st}u'ka, att det för¬
fogar öfver ett kapital, som jemte statslånet är fullt tillräckligt till
iernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag
innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar hälften af den
beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inbetaldt
Riksdagens Skrifvelse N:o 48. 11
aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott
till jernvägsanläggningens utförande;
4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:
a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga för-
sträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra
och en half för hundra oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör af¬
betalning derå;
b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans er¬
läggande medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den
dag, då, enligt Eders Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall
vara färdig och för trafik öppnad; skolande beloppet af den ränta, med
hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan
genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta, med hvilken an¬
stånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter
nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge,
till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd
medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och
c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, en¬
ligt Eders Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig
och för trafik öppnad;
5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader
och materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säker¬
het för den af staten lemnade försträckning, och staten till säkerhet
för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt fram¬
för hvarje annan fordran i den jernväg, för hvars anläggning den ifråga¬
varande försträckningen beviljats; börande ej mindre, såsom vilkor för
statslåns erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas
stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran
inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför
hvarje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade
statslånet innestå, till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i
bolagets jernväg meddelats för förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte
ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas, förr än inteckning för
dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan fordran än statens
blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;
6:o) att Eders Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen
för hvarje jernvägsbolag, som innehar lån af staten, och utse en revi¬
sor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räken¬
skaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall
bekostas af bolaget;
12
Riksdagens Skrifvelse N:o 48.
7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall
vara skyldigt underkasta sig så val de bestämmelser i fråga om sam¬
trafik, hvilka Eders Kongl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma,
som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller, som af Eders Kongl.
Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt
8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Eders
Kongl. Maj:t så p ro tvär lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersätt¬
ning undfå upplåtelse af den för jernvägsanläggningen erforderliga,
kronan tillhöriga mark, som står under dess omedelbara disposition,
hvaremot, när frågan är om boställsjord eller annan åt enskild person
med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af
bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock
kostnadsfritt begagna sådana å kronans egor belägna kalk- och sten¬
brott jemte grustägter, som kunna vara disponibla.
Med undersåtlig vördnad:
Stockholm den 5 Maj 1886,
Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1886.